Frågor och svar gällande att delar av socialnämndens verksamhet kan komma att bli helägt kommunalt bolag

Transkript

1 Datum 1 (8) Frågor och svar gällande att delar av socialnämndens verksamhet kan komma att bli helägt kommunalt bolag Du som har en fråga som du inte hittar svar på här kan höra av dig till bolagisering@hoganas.se. Det är viktigt för oss att veta vilka frågeställningar som finns för att kunna ge bra svar, så tveka inte att höra av dig. VANLIGA FRÅGOR OCH SVAR - OM EN EVENTUELL BOLAGISERING AV DELAR AV SOCIALFÖRVALTNINGEN Här nedan ger vi frågor och svar kring en eventuell bolagisering. Vi kommer vara tydliga och transparenta om vad som händer i processen och försöka ska ge så bra svar som möjligt på de frågor som kommer in. Du som har en fråga som du inte hittar svar på här kan höra av dig till. Det är viktigt för oss att veta vilka frågeställningar som finns för att kunna ge bra svar, så tveka inte att höra av dig. FRÅGOR GÄLLANDE BOLAGISERING Vad är nästa steg? Frågan om delar av socialnämnden ska bolagiseras måste behandlas i kommunstyrelsen (KS) och kommunfullmäktige (KF). Beslut om bolagisering kommer fattas vid kommunfullmäktiges sammanträde i januari Är bolagisering samma sak som privatisering? Nej. Bolagisering innebär att verksamheten läggs i ett aktiebolag. Aktiebolaget kommer att vara helägt av Höganäs kommun och kommer inte att ha något privatägande och är därför ingen privatisering. Bolagisering är alltså inte samma sak som en privatisering. I egenskap av aktieägare utser Höganäs kommun styrelsen i bolaget. En kommun kan i princip välja att lägga all verksamhet som inte är myndighetsutövning i aktiebolag. Varför har kommunstyrelsen ställt sig positiva till en bolagisering? 1. Bolagiseringen är ett led i Höganäs kommuns övergripande ambition att ha nöjda brukare. 2. Bolagiseringen är ett led i Höganäs kommuns övergripande ambition med en effektiv verksamhet för att kunna möta ökade krav på socialförvaltningen och utvecklingen av ett hållbart samhälle.

2 2 (8) 3. Syftet med bolagisering är att skapa bättre ekonomiska möjligheter för verksamheten, genom bland annat särskild momsersättning. Vad skulle hända om det blir ett överskott i verksamheten (vinst)? Blir det ett överskott i verksamheten blir överskottet kvar i bolaget. Hur kan kommunen säkerställa att verksamheten får ta del av hela momseffekten (momsvinsten)? Detta finns en uttalad ambition hos våra politiker, utredningen får undersöka på vilket sätt vi kan säkerställa att en momseffekt kan komma verksamheten tillgodo. Vilken verksamhet skulle vara aktuellt att flytta över till bolaget? I det beslutsunderlag som tagits fram finns följande förslag. För att lyckas med bolagiseringen bör genomförandet ske stegvis genom att börja med de verksamhetsområden som är lämpligast utifrån socialförvaltningens bedömning. Verksamhetsöverföringen föreslås ske med start den 3 april Genomförandet föreslås ske i två etapper. Etapp ett: Personlig assistans Vårdboende Hem för vård eller boende (HVB)/ stödboende Hemvården Hälso- och sjukvård (HSL) Administration-stöd-support Följande verksamheter bolagiseras i etapp två, eftersom dessa kräver ytterligare lite förberedelser inför en bolagisering: LSS-boende Daglig verksamhet-lss IFO-LSS boende Dagverksamhet De verksamheter som bör vara kvar i förvaltningsform är dels myndighetsutövning mot enskilda samt all verksamhet som innehåller ansökningar/anmälningar, utredningar och beslut, och dels sådan verksamhet som är effektivt sammankopplad med dessa. Vid ett ja till kommunfullmäktige, när börjar övergången till ett bolag? Starten är tänkt till den 3 april 2017.

3 3 (8) FRÅGOR GÄLLANDE PERSONAL OCH ANSTÄLLNING Kommer den som är anställd att kunna tillgodoräkna sig sina verksamma år inom kommunen även efter en eventuell flytt till bolagsdelen, eller börja alla nyanställda i bolag på ruta ett? Ja, den anställde kan tillgodoräkna sig sina tidigare anställningsår även i bolaget. Kommer det krävas mer kompetens/utbildning hos den anställde i ett bolag? För vissa ledande funktioner kan viss komplettering behövas för att bolaget ska kunna få tillstånd att driva verksamheten. I vilken omfattning får utredningen visa. Om det behövs kommer förslag tas fram på hur det ska genomföras. Om jag vill byta jobb från bolaget till kommunen, går det? Tanken är att det ska finnas samma möjligheter som det finns idag. Bolaget är arbetsgivare och ska agera så att personalen får möjlighet att utvecklas inom bolaget. Vilka möjligheter och villkor som kommer gälla att byta arbete från bolag till kommun kan vi inte svara exakt på i nuläget. Om bolaget läggs ner, vilken trygghet har de anställda då? Verksamheten måste drivas vidare, om kommunen lägger ner bolaget så går verksamheten och personalen tillbaka till kommunen. I dagsläget har personalen tillsvidaretjänster i kommun, vilket innebär att det finns omplaceringsmöjlighet inom kommunen, kommer den möjligheten finnas kvar? Ambitionen är att det ska vara samma möjligheter som det finns idag. På vilket sätt denna ambition kommer att infrias och vilka villkor som ska gälla får utredningen visa på. Kommer det tillsättas nya tjänster och chefer i den nya organisationen eller kommer de flyttas med vid en flytt? Även chefer går över i en verksamhetsövergång. Exakt hur organisationen kommer att se ut vet vi inte ännu. Måste den som blir berörd av en bolagisering söka om sin tjänst? Nej, det behöver den anställde inte göra. Du som har en fråga du inte hittar svar på ovan är välkommen att mejla till bolagisering@hoganas.se. FRÅGOR FRÅN KOMMUNAL I HÖGANÄS ANGÅENDE BOLAGISERING AV KOMMUNAL VERKSAMHET INOM SOCIALNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE Vad kostar det att starta ett bolag? Att starta själva bolaget kostar cirka kronor inklusive administrativa avgifter. Då köper kommunen ett så kallat standardbolag.

4 4 (8) Bolaget måste sedan fyllas med ett aktiekapital. Förslaget är att bolaget ska ha ett aktiekapital på 10 mnkr. Dessa föreslås finansieras ur kommunens likvida medel. Detta ska dock inte ses som en kostnad då det är bara en transaktion där kommunen byter tillgångar. De 10 mnkr kommer i framtiden att redovisas som en finansiell tillgång i aktier istället för likvida medel. Pengarna finns kvar i kommunens koncernkontosystem, dock under bolaget istället för under kommunen. Hur säkerställer ni att momsen återgår till verksamheten? Utredningen visar att det finns betydande ekonomiska vinster med en bolagisering av delar av socialnämndens verksamhet i och med att reglerna om särskild momsersättning blir tillämpliga (cirka mnkr). Politiken har varit väldigt tydliga med att momsersättningen ska komma de verksamheterna som föreslås bolagiseras tillgodo. Vad kostar projektledaren? Projektledaren är anställd på kommunledningskontoret och belastar inte socialförvaltningen. Projektledaren har en tidsbegränsad anställning på ett år och till 75 procent. Projektledaren arbetar inte enbart med utredningen om bolagiseringen. Hon har också bland annat medverkat vid framtagandet av kostutredningen och genomför just nu en utredning kring IT-verksamheten med syfte att ta fram ett förslag till ny internprissättning. Lönen uppgår till kronor per månad. Vem blir VD respektive styrelseordförande? Eftersom överföring av verksamheten från kommunen till bolaget kommer att ske successivt, och ett effektivt samarbete mellan bolag och förvaltning är grundläggande för att säkra kvalitet och effektivitet i verksamheten föreslås en så kallad personunion för styrelseordföranden och VD i bolaget med ordförande respektive förvaltningschef i socialnämnden. Förslaget innebär att socialchefen blir tillika VD och socialnämndens ordförande blir tillika ordförande i bolagets styrelse. Att ha personer som sitter på två stolar är en fördel just för att övergången kommer ske successivt. Upplägget med personunion kommer att utvärderas efter två år.

5 5 (8) Hur kommer det att påverka mig som anställd? Vår bedömning är att anställningsvillkorna blir oförändrade. Om kommunen bolagiserar en del av den kommunala verksamheten är detta reglerat i Las 6 B Verksamhetsövergång. Personalen måste erbjudas anställning i det nya bolaget. Det gäller för tillsvidareanställda och anställda för viss tid samt i vissa fall även timanställda. För att säkerställa att de anställda i bolaget har samma anställningsvillkor som anställda i kommunen föreslås att bolaget ska vara medlem i arbetsgivarorganisationen Pacta. Pacta har likalydande kollektivavtal som SKL, vilket innebär att de anställda vid övergången får oförändrade anställningsvillkor. Kommunen och bolaget ska också samverka för att möjliggöra personalrörligheten mellan kommun och bolaget, till exempel vid omplaceringar. Bolagiseringen är dock en förändring i organisationen. Som vanligt kan förändringar skapa en viss oro bland medarbetarna. Socialförvaltningen och kommunledningskontoret har tagit fram riskanalyser samt åtgärdsplaner på hur riskerna ska hanteras. Vem kommer att ha arbetsmiljöansvar? Bolaget blir en egen juridisk person och kommer därmed att ha arbetsmiljöansvaret för alla sina anställda. Bolaget är skyldigt via sina ägardirektiv att arbeta utifrån kommunens personalpolicy. Som timanställd i nuvarande organisation har våra medlemmar mycket timmar och LAS dagar, de oroar sig för om de får föra över dessa i bolaget? Kommer det att finnas skriftligt att de får ta med dessa? Ja, det får dem. Det är samma avtal. Semesterdagar, LAS-dagar, med mera - allt förs över till bolaget. Kan våra medlemmar bli eller begära omplacering inom de olika förvaltningarna som de kan idag? För att säkerställa att de anställda i bolaget har samma anställningsvillkor som anställda i kommunen föreslås att bolaget ska vara medlem i arbetsgivarorganisationen Pacta. Pacta har likalydande kollektivavtal som SKL, vilket också underlättar personalrörligheten mellan kommun och bolaget framöver. Det kommer att stå inskrivet i bolagets ägardirektiv att kommunen och bolaget ska samverka för att möjliggöra personalrörligheten mellan varandra, till exempel vid omplaceringsbehov. Vad är skillnaden mellan avtal AB och Pacta? Någon skillnad är där? Vad? Ingen skillnad. Pacta har likalydande kollektivavtal som SKL, vilket innebär att de anställda vid övergången får exakt samma anställningsvillkor. 3 (5)

6 6 (8) Kulla Bemanningens personal är mycket oroade över sin framtid, vad ska ske med dem? Idag ligger Kulla Bemanning organisatoriskt placerat inom kommunledningskontoret. Utredningen föreslår att det nya bolaget själv ska ansvara för sin vikarieanskaffning. I praktiken innebär detta att den del av Kulla Bemanning som har sin huvudsakliga sysselsättning inom socialförvaltningens verksamheter ska överföras till det nya bolaget. Alltså kommer bolaget att ansvara för hela sin personalförsörjning, inklusive vikariehanteringen. I och med att cirka 75 procent av Kulla Bemannings verksamhet går över till det nya bolaget föreslår utredningen att resterande del av Kulla Bemanning i så fall överförs till sina respektive verksamheter där de har sin huvudsakliga sysselsättning, det vill säga till utbildningsförvaltningen respektive teknik- och fastighetsförvaltningen. Övergången föreslås ske successivt fram till 30 juni Ovanstående innebär att respektive bolag/förvaltning tar över sin del i Kulla Bemanning med oförändrade anställningsvillkor, inklusive administrationen. Hur vikariehanteringen ska organiseras inom respektive bolag/förvaltning måste vara en fråga som varje verksamhet själv ansvarar för och fattar beslut om. Det är dock viktigt att ta tillvara på den erfarenhet och kompetens som finns inom Kulla Bemanning. För att säkerställa detta föreslås att det bildas arbetsgrupper med företrädare för både Kulla Bemanning och de berörda verksamheterna som tar fram förslag till hur kommunen samt bolaget ska organisera verksamheten framöver inom respektive förvaltning och bolag. Vilka verksamheter blir först bolagiserat om beslut tas om detta? För att lyckas med bolagiseringen bör genomförandet ske stegvis genom att börja med de verksamhetsområden som är lämpligast utifrån socialförvaltningens bedömning. Verksamhetsöverföringen föreslås ske med start den 3 april Genomförandet föreslås ske i två etapper. Etapp ett: Personlig assistans Vårdboende Hem för vård eller boende (HVB)/ stödboende Hemvården Hälso- och sjukvård (HSL) Administration-stöd-support Följande verksamheter bolagiseras i etapp två, eftersom dessa kräver ytterligare förberedelser inför en bolagisering: LSS-boende Daglig verksamhet-lss IFO-LSS boende Dagverksamhet

7 7 (8) De verksamheter som bör vara kvar i förvaltningsform är dels myndighetsutövning mot enskilda samt all verksamhet som innehåller ansökningar/anmälningar, utredningar och beslut, dels sådan verksamhet som är effektivt sammankopplad med dessa. Är bolagisering samma sak som privatisering? Nej. Bolagisering innebär att verksamheten läggs i ett aktiebolag. Aktiebolaget kommer att vara helägt av Höganäs kommun och kommer inte att ha något privatägande och är därför ingen privatisering. Bolagisering är alltså inget likhetstecken med privatisering. I egenskap av aktieägare utser Höganäs kommun styrelsen i bolaget. En kommun kan i princip välja att lägga all verksamhet som inte är myndighetsutövning i aktiebolag. Verksamheten är fortfarande helt kommunalt fast bedrivs i bolagsform. Var ska medarbetarna som går över till bolaget ha sin företagshälsovård i framtiden? För att minimera uppkomsten av administrativa kostnader är det av stor vikt att samordning mellan bolaget och kommunen sker på en mängd olika områden på samma sätt som idag när verksamheten bedrivs i förvaltningsform. Det handlar om faktura- och lönehantering, övergripande funktioner inom HR- och ekonomi, och inte minst företagshälsovård. Förslaget är att bolaget och kommunen har gemensam/samma företagshälsovård. Är risk och konsekvens beskrivningar gjort inför denna omorganisation i samarbete med skyddsombud från de olika fack? Socialförvaltningen har tagit fram risk- och konsekvensanalys i samarbete med skyddsombud. Denna behandlades den 10 november. Kommunledningskontoret ska träffa skyddsombuden den 11 november för att i samarbete ta fram risk- och konsekvensanalys vad gäller Kulla Bemanning. Cesam är kallad till information enligt 19 den 14 november och till förhandling enligt 11 den 21 november. Kommunals medlemmar som arbetar i kök inom vårdboende tillhör idag kostenheten. Ska de tillhöra det fortfarande eller blir det upphandling på detta? Bolaget föreslås ha en frihet att kunna köpa vissa tjänster utanför den kommunala organisationen. Det gäller framförallt kost, städ samt utemiljön i anslutning till verksamhetslokalerna. Vidare föreslås att bolaget själv ska ansvara för sin vikarieanskaffning. I vilken utsträckning bolaget kommer att använda sig av möjligheten att köpa kost av externa leverantörer är svårt att idag ange. Sannolikt är inte detta det första bolaget kommer att fokusera på. Om och när bolaget vill köpa kost externt måste en upphandling genomföras och vår egen kostenhet har möjlighet att delta i upphandlingen. 5 (5)

8 8 (8) Vem blir ansvarig löneförhandlare för Kommunals medlemmar från arbetsgivarens sida? Bolaget är ytterst arbetsgivare för sina anställda. Därför är det VD:n i bolaget som har ansvaret för alla operativa frågor inom bolaget. Bolaget kommer att ha egna resurser inom HR-området. Vem som direkt kommer att löneförhandla för bolagets räkning får bolaget sedan komma fram till. Bolaget kan samråda med kommunen inför löneförhandlingarna och bolaget kan också be kommunens HR-avdelning att förhandla åt bolagets räkning. // KOMMUNLEDNINGSKONTORET Herman Crespin, kommunchef och Cathrine Eriksson, socialchef.