BESLUTSUNDERLAG FÖR BOLAGISERING AV DELAR AV SOCIALNÄMNDENS VERKSAMHETER

Transkript

1 UTREDNING 1 (13) KS/2016/446 BESLUTSUNDERLAG FÖR BOLAGISERING AV DELAR AV SOCIALNÄMNDENS VERKSAMHETER BAKGRUND, KOMMUNENS STRATEGI OCH MÅLSÄTTNING MED BOLAGISERING Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 6 juni 2016, 135, att ställa sig positiv till att överföra den kommunala hemtjänsten, kommunens vårdboende, LSS-verksamheten samt HVBverksamheten till ett helägt kommunalt bolag samt att skicka förslaget till socialnämnden för yttrande senast den 30 juni Socialnämnden beslutade 29 juni 2016, 107, att ställa sig positiva till förslaget om bolagisering av delar av socialnämndens verksamhet samt att anta socialförvaltningens förslag till yttrande som sitt eget och skicka över det till kommunstyrelsen. Mot bakgrund av att både kommunstyrelsen och socialnämnden är principiellt positiva till förslaget om bolagisering av delar av socialnämndens verksamhet beslutade kommunstyrelsen 13 september 2016, 159, att uppdra åt kommunledningskontoret att utarbeta relevant beslutsunderlag för att möjliggöra för kommunfullmäktige att ta ställning till frågan senast i januari Kommunledningskontoret har under processen arbetat med en projektorganisation bestående av: 1. En politisk styrgrupp med ledamöter i kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU), socialnämndens presidium samt en ledamot från L, Mp, KD, V och SD. 2. En arbetsgrupp bestående av Herman Crespin, kommunchef, Cathrine Eriksson, socialchef, Karolina Håkansson, HR-chef, Monica Fallesen, LSS-chef, Inger Offesson Persson, administrativ chef på socialförvaltningen, Eva-Marianne Nilsson, projektledare, samt Caroline Olsén, kommunikatör. 3. Olika referensgrupper med fackliga företrädare, koncernledningen, socialförvaltningens ledningsgrupp och enhetschefer inom socialförvaltningen. Den politiska styrgruppen har under arbetets gång träffats fem gånger, arbetsgruppen sex gånger och referensgruppen med fackliga företrädare två gånger. Förutom dessa möten har ett antal olika arbetsgrupper inom verksamheten arbetat för att få fram ett så komplett underlag som möjligt för beslut. Det har också funnits möjlighet, för både invånare, brukare och medarbetare, att ställa frågor via en mejladress (bolagisering.se) i anslutning till information om bolagiseringsprocessen både på hemsidan och arbetsnätet. KOMMUNLEDNINGSKONTORET

2 2 Syftet har varit att ha en öppen och transparant process där det varit möjligt att ställa frågor och få del av samma information. Information har också varit en stående punkt på APT för att lyssna av och försöka besvara de frågor verksamheten har angående eventuell bolagisering av delar av socialnämndens verksamhet. Ambitionen har varit att informationen om processen ska ha nått ut till samtliga medarbetare. Allmänt om kommunala bolag I ett helägt kommunalt bolag finns det vissa begränsningar och ställs andra krav, genom kommunallagen, på hur verksamheten ska styras och vad den får ägna sig åt än för aktiebolag som inte har kommun eller landsting som ägare. Grundförutsättningar är att de kommunala befogenheterna inte förändras för att verksamheten bedrivs i ett bolag och att den kommunala kompetensen och principerna gäller, det vill säga att samma regler som gäller för verksamhet i kommunal förvaltning gäller också för verksamhet i ett kommunalt bolag. Ett kommunalt bolag har till huvudsyfte att skapa samhällsnytta och samhällsvärde och inte vinst som främsta syfte. Det finns dock inte något uttalat vinstförbud i kommunala bolag, men tanken är att eventuella vinster används i den kommunala verksamheten, direkt eller indirekt, och bidrar därigenom till ökad samhällsnytta. I ett helägt kommunalt bolag flyttas beslut i väsentliga ägarfrågor från bolagsstämman till kommunfullmäktige. Detta innebär att det finns fler bolagsorgan att ta hänsyn till i kommunala bolag än i andra aktiebolag med de traditionella fyra bolagsorganen: bolagsstämma, styrelse, VD och revisor. Se bild nedan. Bolagsorganen i en kommunkoncern Ägarfrågor Fullmäk ge Kommunstyrelse KL Ägarfrågor Bolagsstämma ABL Styrelsefrågor Styrelse Revisor Opera va frågor VD Lekmannarevisor Styrning Uppföljning Kontroll Det kommunala regelverket för offentligt ägda bolag, Kommunallagen (KL) 3 kap 17, innebär att kommunfullmäktige, i förhållande till sitt inflytande via ägar- eller röstandel, ska fastställa ändamålet med verksamheten och se till att ändamålet och de kommunala befogenheterna anges i bolagsordningen och ägardirektiv KOMMUNLEDNINGSKONTORET

3 3 utse samtliga styrelseledamöter och minst en lekmannarevisor/revisor se till att fullmäktige får ta ställning innan beslut av principiell beskaffenhet fattas se till att allmänheten får insyn i den verksamhet som lämnas över till bolaget. Kommunstyrelsen har, via detta regelverk, också en förstärkt uppsiktsplikt, KL kap 6 1a,b. Det innebär att kommunstyrelsen ska bedöma verksamheten i kommunala bolag dels i förhållande till det ändamål som har fastställts, dels i förhållande till de kommunala befogenheterna. Om kommunstyrelsen vid sin årliga prövning finner att bolagens verksamhet inte uppfyller kraven i kommunallagen ska kommunstyrelsen lämna förslag till kommunfullmäktige om nödvändiga åtgärder samt även vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att kraven uppfylls. Målsättning med bolagisering Tidigare utredning visar att det finns betydande ekonomiska vinster med en bolagisering av delar av socialnämndens verksamhet i och med att reglerna om särskild momsersättning blir tillämpliga. Då är inte eventuella effektiviseringar som ett resultat av ändrad organisationsform beaktade. Dessa ekonomiska vinster möjliggör i sig satsningar inom verksamheterna som annars riskerar utebli. Kommunledningskontoret har genomfört olika workshops, dels med den politiska styrgruppen dels med fackliga företrädare. Syftet med workshopen var att definiera kommunens mål med bolagiseringen samt identifiera de viktigaste frågorna som utredningen måste kunna ge ett svar på för att kommunfullmäktige ska kunna ta ett beslut i ärendet. Tabellen nedan presenterar de styrkor, möjligheter, svagheter och risker som lyfts fram: Styrkor/möjligheter med bolagisering Entrepreneuriell kultur Bättre ekonomi särskild momsersättning Snabbare beslutsvägar. Mindre politik i driften. Tydligare roller skillnad på beställare och utförare. Tydligare kravbild. Större utveckling och initiativförmåga i organisationen. Effektivisering mer kostnadsmedveten kultur. Nystart. Svagheter/risker med bolagisering Affärsmässigheten kan gå för långt Upplevd oro och rädsla för förändring. Förlora koncerntänkt. Intressekonflikter nämnd bolag. Overheadkostnader blir större för den delen av verksamheten som blir kvar i förvaltningsform. Risk för minskad insyn. Minskad demokrati. Vad händer med till exempel Kulla Bemanning? Bolaget säljs vidare. KOMMUNLEDNINGSKONTORET

4 4 Större möjlighet till nytänkt. Möjlighet att jobba långsiktigt (bolaget får behålla vinsten). Ändrad lagstiftning vad gäller särskild momsersättning. Attraktiv arbetsgivare. Utifrån ovanstående styrkor, möjligheter, svagheter och risker identifierades följande frågor som de viktigaste och som utredningen måste kunna ge ett svar på följande. Insynsfrågan. Personalen, även Kulla Bemanning 1 : övergångar, trygghet, långtidssjukskrivna, meddelarfrihet, avtal etcetera. Styrelsen, antal, utformning, tillsättning. Tydliga roller, myndighet/ utförare och samarbetet mellan bolag/ kommun/ nämnd/ kommunfullmäktige. Hantera eventuella intressekonflikter mellan nämnd och bolag. Ekonomi, eget kapital, användning av eventuella överskott inom bolaget. Tydliga ägardirektiv. VD. Administration av bolaget. Återgång till förvaltningsform. BOLAGETS SYFTE, INRIKTNING OCH MÅLSÄTTNING Kommunledningskontoret har arbetat fram ett förslag till bolagsordning och ägardirektiv för bolaget. Av förslaget till bolagsordningen framgår att föremålet för bolagets verksamhet blir att bedriva äldreomsorg och tillhandahålla stöd och service till personer med funktionsnedsättning, och därtill kompletterande verksamhet. Bolaget ska även anordna boenden för ensamkommande barn. All annan verksamhet och myndighetsutövning blir kvar i socialnämnden och i förvaltningsform. Det är fortfarande Höganäs kommun via socialnämnden som är beställaren gentemot bolaget och därigenom är det fortfarande nämnden som fastställer kvalitén i verksamheten samt den ekonomiska ersättningen till bolaget. Förhållandet kan likställas en beställar- och utförarverksamhet där socialnämnden är beställaren och det kommunala bolaget utföraren. Av förslaget till bolagsordningen framgår att bolaget ska bedriva sin verksamhet i huvudsaklig omfattning åt invånarna i Höganäs kommun. Utifrån ett bolagsperspektiv blir 1 Kulla Bemanning = central bemanningsenhet under kommunstyrelsen för hantering av korttidsvikarier inom socialförvaltningen, utbildningsförvaltningen samt vissa delar av teknik- och fastighetsförvaltningen. KOMMUNLEDNINGSKONTORET

5 5 kommunen bolagets huvudsakliga beställare. Bolaget får enligt Tekal-principerna i begränsad omfattning dock även erbjuda tjänster utanför kommunen. Detta innebär att bolaget har möjlighet att sälja upp till 20 procent av sin omsättning till andra aktörer. Detta är en värdefull möjlighet för att kunna delta i eventuella samarbeten med andra kommuner eller privata utförare. Bolaget ska beakta den kommunala likställighets- och självkostnadsprincipen, den allmänna kompetensbestämmelsen samt retroaktivitetsförbudet. Verksamheten i bolaget ska bedrivas med minst den lönsamhet som krävs för att bedriva och utveckla verksamheten samt klara de investeringar och reinvesteringar som behövs för driften av verksamheten. Det huvudsakliga syftet med verksamheten är dock inte vinstmaximering. Eventuella över- eller underskott ska stanna i bolaget, vilket skapar möjligheter för långsiktigt arbete. Det sistnämnda är en skillnad gentemot förvaltningsform där överföringar av eventuella över- eller underskott mellan åren försvåras av kommunallagens lagstadgade balanskrav. Bolaget föreslås ha ett aktiekapital på 10 mnkr. Bolagets soliditet föreslås inte få understiga 25 procent. Med ett aktiekapital på 10 miljoner kr och en beräknad balansomslutning initialt på cirka 35 mkr, blir soliditeten initialt mellan procent. Aktiekapitalet föreslås finansieras ur kommunens likviditet. Detta innebär att kommunen byter ut likvida medel mot aktiekapital. Kommunens tillgångar blir således oförändrade. Bolaget ska vara kommunens utvecklingsresurs inom vård och omsorg. Kommunen som ägare förväntar sig att bolaget utvecklar organisation och arbetsformer som är till nytta för såväl kommunens totala omsorgsverksamhet som för kommuninvånarna och brukarna. För särskilt omfattande eller nydanande utvecklingsarbete kan direktuppdrag komma att ges till bolaget. Bolaget är skyldigt att åta sig sådana uppdrag. KOMMUNENS INSYN I BOLAGET Av bolagsordningen framgår att kommunfullmäktige ska ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. Av förslaget till ägardirektiv framgår att till denna beslutskategori hör till exempel: - Ändrad inriktning av bolagets verksamhet. - Bildande eller avveckling av dotterbolag. - Förvärv av eller försäljning av företag. - Upptagande av lån eller ställande av säkerhet. Av förslaget till ägardirektiv framgår också att bolagets verksamhet står under uppsikt av kommunstyrelsen. Bolaget ska lämna kommunstyrelsen fortlöpande information om bolagets ekonomiska och verksamhetsmässiga utveckling. Kommunstyrelsen följer årligen upp om bolagets verksamhet under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. KOMMUNLEDNINGSKONTORET

6 6 STYRELSEN I BOLAGET Bolagsstyrelsens allmänna roll framgår av aktiebolagslagen. Genom valet att driva vissa verksamheter i bolagsform har också ställning tagits till att styrelsearbetet ska präglas av ansvar för bolagets förvaltning och utveckling. Varje styrelseledamot har, juridiskt och formellt, ett personligt ansvar för bolagets verksamhet på ett annat sätt än en ledamot i en politisk nämnd. Alla styrelseledamöter och suppleanter ska genom bolagets försorg få en grundläggande utbildning i styrelsearbete och styrelseansvar. Frågan om styrelsens storlek har diskuterats framförallt med den politiska styrgruppen. Utifrån diskussionen föreslår kommunledningskontoret att styrelsen i bolaget består av minst tre och högst fem ledamöter samt högst två suppleanter. Det finns idag en mängd olika relationer mellan de verksamheter som föreslås bolagiseras och andra delar av den kommunala verksamheten som blir kvar i förvaltningsform både inom socialförvaltningen och andra förvaltningar. Många av dessa relationer är värdefulla både ur en ekonomisk- och verksamhetsmässigt perspektiv. Detta ställer krav på att både styrelsen och ledningen i bolaget ser sitt uppdrag inte enbart utifrån ett bolagsperspektiv utan också utifrån ett koncernperspektiv. Att bygga upp ett sådant synsätt om koncerntänkt tar tid. Eftersom överföring av verksamhet från kommunen till bolaget kommer att ske succesivt, och ett effektivt samarbete mellan bolag och förvaltning är essentiellt för att säkra kvalitet och effektivitet i verksamheten, föreslås, i ett inledande skede, en personunion för styrelseordföranden och VD i bolaget med ordförande respektive förvaltningschef i socialnämnden. Undertecknad föreslår således att socialchefen blir tillika VD och socialnämndens ordförande blir tillika ordförande i bolagets styrelse. Bedömningen är att en personunion på dessa poster vid ett inledningsskede minskar riskerna för förlorad koncerntänkt samt intressekonflikt mellan nämnden och bolaget. I takt med att både strukturerna, rollerna och gränsdragningen mellan nämnden och bolaget växer fram och tydliggörs så är det viktigt att beställare- och utförare organisationerna särskiljs från varandra. Förfarandet med personunion föreslås därför utvärderas efter två år. VÄSENTLIGA VILLKOR FÖR SAMARBETET MELLAN BOLAG, NÄMND OCH ÖVRIGA FÖRVALTNINGAR I KOMMUNEN Tanken är att kommunen ska köpa den verksamhet som idag utförs i egen regi från det nybildade bolaget. Enligt LOU ska inköp upphandlas och konkurrensutsättas. Dock finns möjlighet att avstå från upphandling om det så kallade Tekal-undantaget är uppfyllt. För att kommunen ska kunna åberopa Tekal-undantaget krävs att kommunen har kontroll över bolaget att bolaget huvudsakligen säljer till kommunen eller till andra kommuner. KOMMUNLEDNINGSKONTORET

7 7 Det nyskapade bolaget kommer att uppfylla Tekal-undantaget. Kommunen och bolaget kan därför ingå avtal med varandra utan upphandling. Samma förhållande gäller mellan det nybildade bolaget och kommunens andra bolag. Om kommunen lägger över verksamheten för hemtjänst, kommunens vårdboende, LSSverksamhet och kommunens verksamhet för ensamkommande barn i ett bolag kommer det självklart även påverka kommunens verksamhetsstyrning. Ytterst handlar det om vilken grad av samordning som ska finnas mellan kommunen och det nya bolaget. Å ena sidan ska bolaget i sin verksamhet anlägga en helhetssyn och samordning av funktioner ska ske där fördelar kan uppnås för bolaget och kommunen som helhet. Det kan till exempel vara ekonomiskt irrationellt om bolaget börjar införskaffa annat affärssystem eller lönesystem än den som är gemensam för kommunen. Risken blir då att overheadkostnaderna blir större för den delen av verksamheten som blir kvar i kommunen och att samordningsvinster på koncernnivå därmed försvinner. Å andra sidan har ett viktigt argument för bolagiseringen varit att öka effektiviteten i den verksamheten som nu föreslås överföras till bolaget. Kortare och snabbare beslutsvägar samt tydligare uppdrag kan leda till en viss effektivisering av verksamheten. Således förväntas bolagiseringen leda till en större frihetsgrad för verksamheterna än den som idag erbjuds när verksamheten bedrivs i förvaltningsform. Arbetsgruppen har tillsammans med ledningsgruppen för socialförvaltningen klarlagt en mängd olika relationer mellan den verksamheten som ska bolagiseras och andra delar av den kommunala organisationen. Utifrån denna kartläggning har gruppen identifierat vilka område som är viktiga att bibehålla en samordning inom och vilka som kan vara aktuella för bolaget att själv bestämma över för att effektivisera verksamheten. För att minimera uppkomsten av administrativa kostnader är det av stor vikt att samordning mellan bolaget och kommunen sker på en mängd olika områden på samma sätt som idag när verksamheten bedrivs i förvaltningsform. Det handlar om faktura- och lönehantering, övergripande funktioner inom HR- och ekonomi, företagshälsovård, upphandling, juridik, arbetsnätet, telefonväxel och datanät, IT-plattform och administrativa system, revisionstjänster, marknadsföring, försäkringar och säkerhetsarbete med flera. Vidare föreslås att bolagets verksamhetslokaler även fortsättningsvis ska förhyras via kommunen. Bolaget ska således inte äga eller förvalta fastigheter. Därutöver har kommunen även fastställt övergripande policys som gäller generellt för kommunens verksamheter. Bolaget ska känna till dessa samt verka för att intentionerna i dessa i tillämpliga delar följs och inarbetas i bolagets egna direktiv och riktlinjer. Som exempel kan nämnas kommunens vision och ledstjärna samt upphandlings-, personal- och löne-, miljö-, jämställdhet, kommunikation- och IT-policy. Det bör särskilt noteras att bolaget omfattas av kommunens profilprogram som innebär att kommunen som ägare ska synliggöras på lämplig plats i syfte att stärka kommunens identitet. Samtidigt ska bolaget inom vissa område ha en frihet att kunna köpa vissa tjänster utanför den kommunala organisationen. Det gäller framförallt kost, städ, transporter och bilar samt KOMMUNLEDNINGSKONTORET

8 8 utemiljön i anslutning till verksamhetslokalerna. Vidare föreslås att bolaget själv ska ansvara för sin vikarieanskaffning. KULLA BEMANNINGEN Idag ligger Kulla Bemanning organisatoriskt placerat inom kommunledningskontoret med uppdrag att arbeta med rekrytering och bemanning av korttidsvikarier till utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen samt vissa delar av teknik- och fastighetsförvaltningen. Utredningen föreslår att det nya bolaget själv ska ansvara för sin vikarieanskaffning. I praktiken innebär detta att den del av Kulla Bemanning som har sin huvudsakliga sysselsättning inom socialförvaltningens verksamheter ska överföras till det nya bolaget. Således kommer bolaget att ansvara för hela sin personalförsörjning, inklusive vikariehanteringen. Till och med oktober i år har Kulla Bemanning omsatt cirka 65 mnkr. Av dessa står socialförvaltningen för cirka 48 mnkr, utbildningsförvaltningen för 12 mnkr och teknik- och fastighetsförvaltningen för 5 mnkr. Kulla Bemanningen består dels av en fast pool, dels av timvikarier. I och med att cirka 75 procent av Kulla Bemannings verksamhet eventuellt går över till det nya bolaget föreslår utredningen att resterande del av Kulla Bemanning i så fall överförs till sina respektive verksamheter där de har sin huvudsakliga sysselsättning, det vill säga till utbildningsförvaltningen respektive teknik- och fastighetsförvaltningen. Övergången föreslås ske successivt fram till 30 juni Ovanstående innebär att respektive bolag/förvaltning tar över sin del i Kulla Bemannings fasta pool med oförändrade anställningsvillkor, sammanlagt 42,5 årsarbetare inklusive administrationen. Timvikarier kommer fortsättningsvis att administreras inom respektive bolag/förvaltning. Det är viktigt att notera att budgeten för vikariehanteringen redan finns utlagt i förvaltningarnas budget eftersom det idag är ett köp- och säljsystem. Redan idag har också respektive enhet arbetsmiljöansvaret på sin enhet för alla de som kommer dit och utför arbete, inklusive den personalen som kommer via Kulla Bemanning. Hur vikariehanteringen ska organiseras inom respektive bolag/förvaltning måste vara en fråga som varje verksamhet själv ansvarar för och fattar beslut om. Det är dock viktigt att ta tillvara på den erfarenhet och kompetens som finns inom Kulla Bemanning. För att säkerställa detta föreslås att det bildas arbetsgrupper med företrädare för både Kulla Bemanning och de berörda verksamheterna som tar fram förslag till hur kommunen samt bolaget ska organisera verksamheten framöver inom respektive förvaltning och bolag. BOLAGISERING OCH ÖVERFÖRING AV PERSONAL Om den kommunala verksamheten ska bedrivas i ett kommunalt bolag krävs att personalen erbjuds övergång till det nybildade bolaget. Denna övergång måste genomföras i samråd med de fackliga organisationerna. En viktig pusselbit är att personalens anställningsförmåner, som lön, pensionsrätt och anställningstrygghet, tryggas i det nyskapade bolaget. Om kommunen önskar bolagisera en del av den kommunala KOMMUNLEDNINGSKONTORET

9 9 verksamheten är detta reglerat i Las 6 B Verksamhetsövergång. Personalen måste erbjudandes anställning i det nya bolaget. Det gäller för tillsvidareanställda och anställda för viss tid samt i vissa fall även timanställda. För att säkerställa att de anställda i bolaget har samma anställningsvillkor som anställda i kommunen föreslås att bolaget ska vara medlem i arbetsgivarorganisationen Pacta. Pacta har likalydande kollektivavtal som SKL, vilket innebär att de anställda vid övergången får oförändrade anställningsvillkor. Detta underlättar också personalrörligheten mellan kommun och bolaget framöver. Genom att bolaget organiseras i Pacta blir också en eventuell framtida återgång av verksamheten från bolag till kommunalförvaltning relativt enkel med avseende på att anställnings- och pensionsvillkor då är identiska med kommunens. Inarbetad och sparad semester överförs till det nya bolaget. De anställda tar med sig sin sparade semester in i det nya bolaget. Kommunen ansvarar själv för de pensioner som är inarbetade i kommunen. Bolaget ansvarar för den nya pensionen som inarbetas i bolaget via en försäkringslösning. Medlemskap i Pacta innebär en årlig serviceavgift på 0,02 procent på lönesumman, med ett avgiftstak på 7,5 prisbasbelopp, vilket motsvarar cirka 330 tkr i dagsläget. Av offentlighets- och sekretesslagen följer att ett kommunalt bolag omfattas av samma regler om handlingars offentlighet och sekretess som en kommunal myndighet. Av denna lag följer också att anställda i ett kommunalt bolag omfattas av samma regler om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter som de anställda i en kommunal myndighet. Denna rätt gäller dock inte för verkställande direktör, vice verkställande direktör, styrelsens ledamöter och suppleanter. GENOMFÖRANDE AV BOLAGISERING För att lyckas med bolagiseringen bör genomförandet ske stegvis genom att börja med de verksamhetsområden som är lämpligast utifrån socialförvaltningens bedömning. Verksamhetsöverföringen föreslås ske med start den 3 april All utförarverksamhet inom vård- och omsorg, det vill säga vårdboende och hemtjänst inklusive den kommunala hälso- och sjukvården är verksamheter som kan överföras till bolaget. Även bostäder för ensamkommande barn inom Individ och Familjeomsorg lämpar sig väl att överföras till bolaget. Därför föreslås att följande områden bolagiseras så snart det kan ske i etapp ett: Personlig assistans Vårdboende Hem för vård eller boende (HVB)/ stödboende Hemvården Hälso- och sjukvård (HSL) KOMMUNLEDNINGSKONTORET

10 10 Administration-stöd-support Följande verksamheter bolagiseras i etapp två, eftersom dessa kräver ytterligare lite förberedelser inför en bolagisering: LSS-boende Daglig verksamhet-lss IFO-LSS boende Dagverksamhet De verksamheter som bör vara kvar i förvaltningsform är dels myndighetsutövning mot enskilda samt all verksamhet som innehåller ansökningar/anmälningar, utredningar och beslut och dels sådan verksamhet som är effektivt sammankopplad med dessa. En viktig förutsättning för att kunna bedriva omsorgsverksamheten i bolagsform är att bolaget får tillstånd från Inspektionsmyndigheten för Vård- och Omsorg (IVO). Tillståndsprocessen hos IVO är en detaljreglerad process där man ansöker om tillstånd per verksamhetsområde och i vissa fall per boende. Ansökan innebär omfattande dokumentation med avseende på en mängd olika verksamhetsförutsättningar såsom arbetsledning, bemanning, verksamhetslokaler etcetera. Tillståndsprocessen tar minst åtta månader och ansökan måste ske från bolaget som juridisk person. Avtal om omsorgstjänster kan tecknas med bolaget, där huvudmannaskapet kvarstår hos kommunen intill dess att bolaget erhållet tillstånd. En personunion mellan kommun och bolagsledning underlättar i tillståndsprocessen, det vill säga att förvaltningschef och VD i bolaget är en och samma person. Den särskilda momsersättningen är inte kopplad till tillståndet utan till avtalet om omsorgstjänster. ADMINISTRATIVA MERKOSTNADER VID BOLAGISERING Arbetsgruppen har tillsammans med ledningsgruppen för socialförvaltningen försökt uppskatta eventuella administrativa merkostnader som en följd av bolagiseringen. Den allmänna uppfattningen är att bolagiseringen i sig inte ska behöva leda till några stora administrativa merkostnader. Dels föreslås en fortsatt hög grad av samordning mellan kommunen och bolaget inom en mängd olika område, inklusive personunion mellan socialchef och VD i bolaget, dels finns det redan idag en administration inom förvaltningen som är dimensionerad att serva hela verksamheten, inklusive den delen som föreslås bolagiseras. Det finns dock merkostnader både av engångskaraktär och av löpande karaktär. Kostnader av engångskaraktär är kopplade till bolagsbildningen, tillståndsprocessen, framtagande av avtal vid verksamhetsövergången och dylikt. Dessa kommer att innebära en väsentlig belastning på administrativa funktioner inledningsvis både på kommunledningskontoret och socialförvaltningen. I vissa fall kan det finnas behov av att ta in externa resurser. Det är svårt att ange omfattning och kostnad i dagsläget men de direkta kostnaderna av engångskaraktär i övrigt torde inte överstiga 200 tkr. KOMMUNLEDNINGSKONTORET

11 11 Det finns också några kostnader av löpande karaktär. Hit hör medlemskap i Pacta, tillkommande licensavgifter, styrelsearvode och styrelsemöte samt behov av personalresurser inom ekonomi och bolagsadministration. Vi har beräknat tillkommande administrativa kostnader till cirka 1,5 mnkr årligen. De uppskattade administrativa kostnaderna för bolagiseringen ska ställas mot en förväntad momseffekt som innebär ett tillskott på mellan miljoner kronor årligen till omsorgsverksamheten. SAMMANFATTNING Tidigare utredning visar att det finns betydande ekonomiska vinster med en bolagisering av delar av socialnämndens verksamhet i och med att reglerna om särskild momsersättning blir tillämpliga. En bolagisering av kommunal verksamhet kan också ha positiva effekter ur ett verksamhetsstyrningsperspektiv. De fördelar med bolagisering som framkommer är främst att verksamheten och uppdraget tydliggörs och blir mer dedikerat. En bolagisering kan också innebära att verksamheten får en mer entrepreneuriell kultur. Ur det perspektivet är det viktigt att bolaget erhåller en större frihetsgrad vad gäller att utforma sin verksamhet än vad som har varit möjligt i förvaltningsform. Därför föreslås att bolaget ska kunna upphandla kost, städ, transporter och bilar samt utemiljön i anslutning till verksamhetslokalerna även av externa leverantörer samt själv ta hand om sin vikariehantering. Det finns idag en mängd olika gemensamma funktioner och gemensam infrastruktur som kan påverkas negativt om samordningen mellan bolaget och kommunen slås sönder. Det är således av ytterst vikt att bolaget i sin verksamhet har också en helhetssyn och samordning av funktioner ska ske där fördelar kan uppnås för bolaget och kommunen som helhet. Därför föreslås en fortsatt samordning inom en mängd olika område såsom faktura- och lönehantering, övergripande funktioner inom HR- och ekonomi, företagshälsovård, upphandling, juridik, arbetsnätet, telefonväxel och datanät, IT-plattform och administrativa system, revisionstjänster, marknadsföring, försäkringar och säkerhetsarbete med flera. Vidare föreslås att bolagets verksamhetslokaler även fortsättningsvis ska förhyras via kommunen. En bibehållen samordning inom dessa områden är också viktigt så att de ekonomiska vinsterna av en bolagisering inte försvinner av ökade administrativa kostnader. Vidare föreslås att bolaget organiseras i arbetsgivarorganisationen Pacta. Pacta och SKL har likalydande kollektivavtal. Det innebär att de anställda erhåller oförändrade anställningsvillkor samt att samordning inom olika personalfrågor kan bibehållas. En uppskattning av de merkostnader (medlemskap i Pacta och ökad administration) som beräknas uppstå med anledning av bolagiseringen årligen uppgår till cirka 10 procent av den förväntade momseffekten som innebär ett tillskott i omsorgsverksamheten på mellan miljoner kronor årligen. Vår bedömning är att verksamheternas övergång till bolag ska ske successivt och i två etapper. Etapp ett föreslås omfatta personlig assistans, vårdboende, hemvården, daglig verksamhet inom LSS, HVB/stödboende, HSL samt administrativ funktioner och support. KOMMUNLEDNINGSKONTORET

12 12 Etapp två omfattar LSS-boende, daglig verksamhet-lss, IFO-LSS boende samt dagverksamhet. En bolagisering av verksamheten ställer krav på en tydlig ägarstyrning med tydliga mål och resultatkrav från kommunen i allmänhet och från socialnämnden och dess förvaltning som beställare i synnerhet. Undertecknade har arbetat fram förslag till bolagsordning och ägardirektiv för det nya bolaget. Bolagsordningen och ägardirektivet anger ändamålet med bolagets verksamhet, i vilka frågor som bolaget ska inhämta kommunfullmäktiges yttrande innan beslut fattas, styrelsens sammansättning samt vilken grad av samordning som ska finnas mellan bolaget och kommunen. Eftersom överföring av verksamhet från kommunen till bolaget kommer att ske succesivt, och ett effektivt samarbete mellan bolag och förvaltning är essentiellt för att säkra kvalitet och effektivitet i verksamheten, föreslås, i ett inledande skede, en personunion för styrelseordföranden och VD i bolaget med ordförande och förvaltningschef i socialnämnden. Förfarandet med personunion föreslås utvärderas efter två år. Socialförvaltningen respektive kommunledningskontoret har tagit fram risk- och konsekvensanalys i samarbete med skyddsombud. Dessa behandlas på respektive förvaltnings samverkansgrupp (FÖSAM) vecka 45. Information enligt 19 med kommunens centrala samverkansgrupp (CESAM) kommer att genomföras den 14 november och förhandling enligt 11 den 21 november. UNDERLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsens beslut den 7 juni 2016, 135, inklusive kommunledningskontorets utredning daterad den 11 maj 2016, Socialnämndens beslut den 29 juni 2016, 107, avseende yttrande, Kommunledningskontorets förslag till bolagsordning för Höganäs Omsorg AB, Kommunledningskontorets förslag till ägardirektiv för Höganäs Omsorg AB, Protokoll från socialförvaltningens samverkansgrupp, inklusive upprättad arbetsmiljökonsekvensbeskrivning och riskanalys, Protokoll från kommunledningskontorets samverkansgrupp, inklusive upprättad arbetsmiljökonsekvensbeskrivning och riskanalys, Protokoll från MBL 11. FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott föreslå kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta att ställa sig positiv till att med start den 3 april 2017 överföra delar av socialtjänstens verksamhet till ett helägt kommunalt aktiebolag i enlighet med vad som föreslagits ovan, KOMMUNLEDNINGSKONTORET

13 13 att att att att att att Kulla Bemanningens personal och ansvar för vikariehanteringen ska överföras till respektive bolag/förvaltning i enlighet med förslaget ovan, uppdra åt kommunstyrelsen att bilda aktiebolag med namnet Höganäs Omsorg AB för att bedriva den föreslagna verksamheten, finansiera aktiekapitalet i Höganäs Omsorg AB, 10,0 mnkr, genom ianspråktagande av kommunens likviditet, godkänna bifogad bolagsordning samt ägardirektiv för Höganäs Omsorg AB, delegera till kommunstyrelsen att i samråd med socialnämnden genomföra verksamhetsöverföringen till bolaget i enlighet med förslaget ovan och i enlighet med beslutad bolagsordning och beslutade ägardirektiv för bolaget, en interimsstyrelse för bolaget utses intill fullmäktiges val av ordinarie styrelse bestående av socialnämndens ordförande, Peter Schölander, socialnämndens 1:e vice ordförande Mufida Dizdar samt socialnämndens 2:e vice ordförande Roger Nilsson, där socialnämndens ordförande tillika blir ordförande i bolaget, att som ombud till bolagsstämma i Höganäs Omsorg AB välja kommunstyrelsens ordförande Peter Kovacs, att uppdra åt kommunstyrelsen att utvärdera frågan om personunion för styrelseordföranden och VD i bolaget med ordförande och förvaltningschef i socialnämnden. Utvärderingen ska presenteras för kommunfullmäktige i juni Herman Crespin Kommunchef Eva Marianne Nilsson Projektledare KOMMUNLEDNINGSKONTORET

14 KOMMUNAL FÖRFATTNINGSAMLING 1 (4) 2015:XX BOLAGSORDNING FÖR HÖGANÄS OMSORG AB 1 Firma Bolagets firma är Höganäs omsorg AB. 2 Säte Styrelsen ska ha sitt säte i Höganäs kommun, Skåne län. 3 Verksamhetsföremål Bolaget ska bedriva äldreomsorg och tillhandahålla stöd och service till personer med funktionsnedsättning, och därtill kompletterande verksamhet. Bolaget ska även anordna boenden för ensamkommande barn. Verksamheten bedrivs i ägarens ställe. Bolaget är skyldigt att utföra de uppdrag det får av sin ägare. 4 Ändamålet med bolagets verksamhet 4.1 Äldreomsorg och stöd till funktionshindrade Ändamålet med bolagets verksamhet är att, till den del detta inte innefattar myndighetsutövning, fullgöra kommunens uppgifter enligt socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade med flera lagar och förordningar inom området samt att erbjuda invånarna i Höganäs kommun äldreomsorg, hemsjukvård och stöd och service till personer med funktionsnedsättning. Bolaget är en bland flera aktörer inom detta område. Bolaget ska bedriva sin verksamhet i huvudsaklig omfattning åt invånarna i Höganäs kommun. Bolaget får i den omfattning som medges i lag eller förordning erbjuda tjänster utanför kommunen. Bolaget ska i övrigt tillämpa de kommunalrättsliga principer som finns angivna i 2 kap. och 8 kap. kommunallagen. 4.2 Boenden för ensamkommande barn Ändamålet med bolagets verksamhet är att verkställa kommunens skyldigheter att tillhandahålla boenden till ensamkommande barn enligt lagen om mottagande av asylsökande med flera. KOMMUNLEDNINGSKONTORET

15 2 Bolaget ska bedriva verksamheten i huvudsak enligt uppdrag från Höganäs kommun. Bolaget får i den omfattning som medges i lag eller förordning erbjuda tjänster utanför kommunen. Bolaget ska i övrigt tillämpa de kommunalrättsliga principer som finns angivna i 2 kap. och 8 kap. kommunallagen. 5 Fullmäktiges rätt att ta ställning Bolaget ska bereda kommunfullmäktige möjlighet att ta ställning innan sådana beslut fattas i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt. 6 Aktiekapital Aktiekapitalet ska utgöra lägst kronor och högst kronor. 7 Antal aktier I bolaget ska finnas lägst aktier och högst aktier. 8 Styrelse Styrelsen ska bestå av lägst 3 och högst 5 ledamöter samt högst 2 suppleanter. Styrelsen är beslutför om mer än hälften av hela antalet röstberättigade styrelseledamöter är närvarande. Vid lika röstetal gäller den mening ordföranden företräder. Styrelsen utses av kommunfullmäktige i Höganäs kommun för tiden från ordinarie bolagsstämma som följer närmast efter det val till kommunfullmäktige förrättats intill slutet av den bolagsstämma som följer efter nästa val till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige utser också ordförande och vice ordförande i bolagets styrelse. Styrelsen ska samråda med kommunstyrelsen i Höganäs kommun innan beslut fattas om anställning eller avveckling av verkställande direktör. 9 Revisorer För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaper samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utses av bolagsstämman en revisor. För revisorn får av bolagsstämman en revisorssuppleant utses. Revisorns, och i förekommande fall suppleantens uppdrag, gäller till slutet av den årsstämma som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet. Revisor och suppleant ska vara auktoriserade revisorer. 10 Lekmannarevisor För samma mandatperiod som gäller för bolagets revisor ska kommunfullmäktige i Höganäs kommun utse en lekmannarevisor med suppleant. KOMMUNLEDNINGSKONTORETKOMMUNLEDNINGS KONTORET

16 3 11 Kallelse till bolagsstämma Kallelse till bolagsstämma ska ske genom brev med posten till aktieägarna tidigast fyra veckor och senast två veckor före stämman. 12 Ärenden på årsstämma På årsstämman ska följande ärenden förekomma till behandling. 1. Stämmans öppnande 2. Val av ordförande till stämman 3. Upprättande och godkännande av röstlängd 4. Val av en eller två justeringsmän 5. Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad 6. Godkännande av dagordning 7. Framläggande av årsredovisningen, revisionsberättelsen och lekmannarevisorernas granskningsrapport 8. Beslut om; a. fastställelse av resultat- och balansräkning b. dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen c. ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören 9. Fastställande av arvoden åt styrelsen, revisorn och lekmannarevisor 10. Ägardirektiv 11. Val av revisor och revisorssuppleant alternativt revisionsbolag (i förekommande fall) 12. Anmälan av fullmäktiges val av styrelse och lekmannarevisor 13. Annat ärende som ankommer på bolagsstämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen. 13 Räkenskapsår Bolagets räkenskapsår ska vara kalenderår. Årsredovisningen ska av styrelsen och verkställande direktören framläggas för revisorerna innan februari månads utgång. 14 Firmateckning Enligt 8 kap. 36 aktiebolagslagen får den verkställande direktören alltid företräda bolaget och teckna dess firma beträffande dennes uppgifter enligt 29, bl.a. den löpande förvaltningen. I den mån styrelsen vill utnyttja möjligheten om särskild firmateckningsrätt enligt 8 kap. 37 aktiebolagslagen får styrelsen inte bemyndiga annan än styrelseledamot eller verkställande direktör att teckna bolagets firma. Sådant bemyndigande får endast avse två personer i förening. KOMMUNLEDNINGSKONTORETKOMMUNLEDNINGS KONTORET

17 4 15 Inspektionsrätt Kommunstyrelsen i Höganäs kommun äger rätt att ta del av bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt informera sig om bolaget och dess verksamhet. Detta gäller dock endast i den mån inte hinder möter på grund av författningsreglerad sekretess. Kommunstyrelsens ledamöter och ersättare ska underrättas om tid och plats för årsstämma i bolaget. De har rätt att där närvara och ställa frågor till bolagsledningen om bolagets verksamhet. 16 Likvidation Likvideras bolaget ska dess behållna tillgångar tillfalla Höganäs kommun. 17 Offentlighetsprincipen Allmänheten ska ha rätt att ta del av handlingar hos bolaget enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offentlighet i 2 kap. tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen. Prövningen av om handling ska kunna utlämnas ankommer på verkställande direktören eller enligt dennes bestämmande. På sökandens begäran ska frågan underställas bolagets styrelse för överprövning. 18 Ändring av bolagsordning Denna bolagsordning får inte ändras utan godkännande av kommunfullmäktige i Höganäs kommun. Antagna av kommunfullmäktige den 15 december 2016, XX. KOMMUNLEDNINGSKONTORETKOMMUNLEDNINGS KONTORET

18 KOMMUNAL FÖRFATTNINGSAMLING 1 (5) 2015:XX ÄGARDIREKTIV FÖR HÖGANÄS OMSORG AB Detta ägardirektiv avser HÖGANÄS OMSORG AB (reg nr xxxxxxxxxx), (nedan kallat bolaget) och har fastställts på bolagsstämma 201x-xx-xx. 1. Bolaget som en del av den kommunala organisationen Bolaget ägs av Höganäs kommun. Bolaget är en del av kommunens verksamhet. Bolaget ska i sin verksamhet beakta detta. Bolagets verksamhet regleras, utöver av lag och av bolagsordningen, av direktiv utfärdade av kommunfullmäktige, fastställda av bolagsstämma. 2. Kommunernas direktivrätt Bolagets styrelse och verkställande direktör har att följa utfärdade direktiv, såvida dessa inte strider mot bolagsordningen, mot tvingande bestämmelser i lag eller annan författning, exempelvis aktiebolagslagen och offentlighets- och sekretesslagen, eller strider mot bolagets intresse. Detta ägardirektiv är ett komplement till bolagsordningen. 3. Kommunens ledningsfunktion Bolaget står enligt 6 kap. l kommunallagen under uppsikt av kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen utövar kommunens ledningsfunktion över bolaget i enlighet med vad som anges i kommunstyrelsens reglemente. Kommunstyrelsen har rätt att ta del av bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. Bolaget ska lämna kommunstyrelsen den information om verksamheten som den begär. Bolaget erinras om att kommunstyrelsen enligt 6 kap. l a kommunallagen har att fatta årliga beslut, i samband med årsredovisningen, huruvida verksamheten varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. 4. Information och ägardialog Bolaget ska hålla kommunen väl informerad om sin verksamhet. Det åligger bolaget att - till kommunen snarast översända protokoll från bolagsstämma samt protokoll från styrelsesammanträde - informera kommunstyrelsen om större förändringar eller åtgärder inom befintlig verksamhet - upprätta budget, delårsrapport inklusive bokslutsprognos samt årsredovisning och inlämna dessa till kommunen - inlämna fastställd arbetsordning för styrelsen (ABL 8 kap 5 ) och instruktion för verkställande direktören (ABL 8 kap 3 ) till kommunen - Årligen utvärdera styrelsens och VDs arbete, samt dokumentera och redovisa detta till ägaren. KOMMUNLEDNINGSKONTORET

19 2 Bolaget ska initiera möten med kommunstyrelsen om omständigheterna så påkallar. Bolaget ska till kommunstyrelsen redovisa bolagets ställning och resultat per den 31 augusti och 31 december. Bolaget ska därvid uppmärksamma ägarkommunen på viktigare omständigheter och förändringar som kan inverka på bolagets verksamhet. Kommunstyrelserna ska utan dröjsmål få del av protokoll från bolagsstämma, protokoll från styrelsesammanträde, bolagets årsredovisning med revisionsberättelse och granskningsrapport från lekmannarevisor. Bolagets styrelse, verkställande direktör och andra nyckelpersoner i bolaget ska delta vid möte med företrädare för kommunen minst en gång per är (ägardialog). 5. Bolagets verksamhet Av bolagsordningen följer att föremålet för bolagets verksamhet är att bedriva äldreomsorg och tillhandahålla stöd och service till personer med funktionsnedsättning, och därtill kompletterande verksamhet. Bolaget ska även anordna boenden för ensamkommande barn. Därutöver är bolaget skyldigt att utföra de uppgifter som bolaget tilldelas av sin ägare. Bolaget får inte bedriva verksamhet som inte är förenlig med bolagsordningen. Bolaget får inte heller bedriva verksamhet som inte är förenlig med den kommunala kompetensen. 6. Bolagets ändamål Av bolagsordningen följer att ändamålet med bolagets verksamhet är att fullgöra kommunens uppgifter enligt socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade med flera lagar och förordningar inom området samt att erbjuda invånarna i Höganäs kommun äldreomsorg, hemsjukvård och stöd och service till personer med funktionsnedsättning. Ändamålet med bolagets verksamhet är även att verkställa kommunens skyldigheter att tillhandahålla boenden till ensamkommande barn enligt lagen om mottagande av asylsökande med flera. Bolaget ska bedriva sin verksamhet i huvudsaklig omfattning åt invånarna i Höganäs kommun och på uppdrag av Höganäs kommun. Bolaget får i den omfattning som följer av lag eller förordning i begränsad omfattning erbjuda tjänster utanför kommunen. Bolaget ska beakta den kommunala likställighets- och självkostnadsprincipen, den allmänna kompetensbestämmelsen samt retroaktivitetsförbudet. Bolaget ska tillhandahålla ej biståndsbedömda servicetjänster åt personer som fyllt 67 år i den omfattning och till den taxa som beslutats av kommunfullmäktige. Detta sker, i förekommande fall, i enlighet med 2 kap. 7-8 lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter. 7. Fullmäktiges ställningstagande Bolaget ansvarar för att kommunfullmäktige får ta ställning innan sådana beslut fattas i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Härmed avses bland annat följande: KOMMUNLEDNINGSKONTORET

20 3 - Ändrad inriktning av bolagets verksamhet. - Förvärv av eller försäljning av företag. - Bildande eller avveckling av dotterbolag. - Upptagande av lån eller ställande av säkerhet. En fråga som faller utanför uppräkningen ovan kan trots detta vara en sådan fråga som kräver ställningstagande enligt denna punkt. Uppstår tveksamhet huruvida ställningstagande krävs ska bolaget samråda med kommunstyrelsen. 8. Samordning Kommunen har fastställt övergripande policys som gäller generellt för kommunens verksamheter. Bolaget ska känna till dessa samt verka för att intentionerna i dessa i tillämpliga delar följs och inarbetas i bolagets egna direktiv och riktlinjer. Som exempel kan nämnas kommunens ledstjärna och övergripande mål samt upphandlings-, personal- och löne-, miljö-, kommunikation-, jämställdhets- samt IT-policy. Det bör särskilt noteras att bolaget i sitt profilprogram ska synliggöra kommunen som ägare i syfte att stärka kommunens identitet. Bolaget ska i sin verksamhet anlägga en helhetssyn och sträva efter att tillämpa ett agerande som är till nytta för kommunen. Detta ska ske inom ramen för bolagets självständighet. Samordning mellan kommunen och bolaget sker på en mängd olika område. Det handlar om faktura- och lönehantering, övergripande funktioner inom HR- och ekonomi, företagshälsovård, upphandling, juridik, telefonväxel och datanät, IT-plattform och administrativa system, revisionstjänster, marknadsföring, försäkringar och säkerhetsarbete med flera. För tillgång till kommunens ekonomi- och lönesystem samt eventuella andra system och tjänster utgår ersättning enligt särskilda avtal. Bolagets verksamhetslokaler ska förhyras via kommunen. Bolaget ska inte äga eller förvalta fastigheter själv. Bolaget ska ha möjlighet att inom vissa områden kunna köpa tjänster utanför den kommunala organisationen. Det gäller framförallt kost, städ, transporter och bilar, samt utemiljön i anslutning till verksamhetslokalerna. Bolaget ska själv handha sin vikariehantering. Utöver vad som anges ovan ska samordning med kommunen ske inom följande områden: - Bolaget ska medverka i den delårsrapport och koncernredovisning som kommunen är skyldig att upprätta. - Bolaget ska till kommunen lämna de uppgifter som av kommunen bedöms nödvändiga för upprättande av årsredovisning och delårsrapport enligt lag (1997:614) om kommunal redovisning. KOMMUNLEDNINGSKONTORET

21 4 - Bolaget ska till kommunen lämna de uppgifter som av kommunen bedöms nödvändiga för upprättande av kommunens budget. - Bolaget ska ingå i kommunens koncernkontosystem. - Om upplåning sker med kommunal borgen har kommunen rätt att ta ut borgensavgift på marknadsmässiga villkor. - Bolaget ska ingå i kommunens telefonväxel, arbetsnät och datanät. - Verkställande direktör i bolaget ska delta i de chefskonferenser som kommunledningen kallar till. - Bolaget ska samråda med kommunstyrelsen innan beslut fattas om anställning eller avveckling av verkställande direktör. - Beslut om styrelsearvoden fattas av kommunfullmäktige och ska i tillämpliga delar följa arvodesregler för kommunalt förtroendevalda. - Kommunen och bolaget ska samordna revisionstjänster. - I den mån detta låter sig göra ska bolaget medverka i samordning av kommunens upphandling. - Kommunen och bolaget ska samverka för att möjliggöra personalrörligheten mellan kommunen och bolaget, till exempel vid omplaceringar av personal. 9. Grunder och målsättning för bolagets verksamhet Kommunen, genom socialnämnden och socialförvaltningen som beställare, ska ersätta bolaget för utförda uppdrag och tjänster enligt modeller som tar hänsyn till både volymer, vårdinsats samt kvalitet på utförandet. Ersättningsmodeller ska tas fram i samförstånd mellan bolag och beställare samt innehålla incitament för båda parter att samverka för en effektiv verksamhet. Bolagets verksamhet ska grundas på resurseffektivitet och långsiktig ekonomisk planering och styrka. Bolaget ska vara kommunens utvecklingsresurs inom vård och omsorg. Kommunen som ägare förväntar sig att bolaget utvecklar organisation och arbetsformer som är till nytta för såväl kommunens totala omsorgsverksamhet som för kunderna/brukarna. Kommunen kan av rationella, praktiska eller stabilitetsskäl välja att ge bolaget direktuppdrag. Bolaget är skyldigt att åta sig sådana uppdrag. Särskild ersättning ska utgå vid anvisande av direktuppdrag. KOMMUNLEDNINGSKONTORET

22 5 Verksamheten måste bedrivas med minst den lönsamhet som krävs för att driva och utveckla verksamheten samt klara de investeringar och reinvesteringar som behövs för driften av verksamheten. Det huvudsakliga syftet med verksamheten är inte vinstmaximering. Satsning på utveckling av bolaget ska prioriteras före utdelning till ägaren. Huvudprincipen ska vara att avkastningen återinvesteras i bolaget. Soliditeten ska uppgå till minst 25 %. Soliditeten definieras som det justerade egna kapitalet i förhållande till balansomslutning. Det justerade egna kapitalet definieras som det synliga egna kapitalet samt eget kapitalandel av obeskattade reserver. Bolaget kan inte räkna med ägartillskott. 10. Förvaltningsberättelse Bolagets styrelse ska årligen i förvaltningsberättelsen, utöver vad aktiebolagslagen stadgar, redovisa hur verksamheten bedrivits och utvecklats mot bakgrund av det i bolagsordningen och dessa direktiv angivna syftet och ramarna med densamma. Uttalandet ska vara så utformat att det kan läggas till grund för lekmannarevisorns granskning liksom för kommunstyrelsens uppsikt och beslut enligt 6 kap. l och l a kommunallagen. 11. Aktieutdelning Satsning på utveckling av bolaget ska prioriteras före utdelning till ägaren. Huvudprincipen ska vara att avkastningen återinvesteras i bolaget. 12. Arbetsgivarorganisation För att säkerställa att de anställda har samma anställningsvillkor som kommunanställda ska bolaget vara medlem i arbetsgivarorganisationen Pacta. Pacta har likalydande kollektivavtal som SKL, vilket underlättar också personalrörligheten mellan kommun och bolag. Antagna av fullmäktige den 15 december 2016, XX. KOMMUNLEDNINGSKONTORET