Beredskapsplan Forsmark. Foto: Vattenfall

Transkript

1 Beredskapsplan Forsmark Foto: Vattenfall

2 2(81) Förord Till alla verksamheter finns en risk kopplad att olyckor ska inträffa. Kärnteknisk verksamhet utgör inget undantag, utan vi måste ständigt vara beredda på att snabbt behöva göra insatser för att begränsa de negativa konsekvenser som en sådan olycka kan ge upphov till. Ingen olycka är den andra lik och det är omöjligt att förutse alla situationer som kan uppstå och omständigheter som kan råda. Därför räcker det inte med en planering som anpassad till ett visst antal olyckssituationer som vi kan förutspå. Vår beredskap måste även inkludera förmåga att improvisera. För att säkerställa att en god beredskap finns krävs noggranna förberedelser och denna beredskapsplan är ett exempel på en sådan förberedelse. Andra viktiga exempel är en noggrant tränad personal samt anpassade och intrimmade tekniska hjälpmedel. Det är viktigt att beredskapsplanen inte blir statisk. Yttre faktorer i vår omvärld kommer att ständigt förändra vår syn på beredskapen och våra förutsättningar att göra bra insatser vid olyckor. Den allt snabbare tekniska utvecklingen är ett exempel på en sådan yttre faktor. Vi får hela tiden tillgång till allt bättre hjälpmedel för kommunikation, informations- och dataöverföring, analysverktyg m.m. Beredskapsplanen måste därför fortlöpande omprövas och korrigeras på ett sätt som gör att den alltid är aktuell. I det sammanhanget är det viktigt att lärdomar från såväl övningar som verkliga olyckor beaktas och omsätts till förbättringar. Föreliggande plan utgör en del av Länsstyrelsen i Uppsala läns program för räddningstjänst vid kärntekniska olyckor och svarar tillsammans med saneringsplan och andra operativa planer och stödplaner och dokument, mot de krav som ställs i Lag (2003:778) om skydd mot olyckor samt Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor. En mer genomgripande översyn av planen sker vart annat år. Där emellan ses planen över och revideras fortlöpande. Särskilt sker det i de fall då vi blir uppmärksammande på att något måste förändras. Beredskapsplanen finns därför inte tryckt form, utan finns tillgänglig på länsstyrelsens hemsida. Revideringar och eventuella uppdateringar kommer att aviseras till berörda via e-post. Berörda organisationer uppmuntras att ha planen utskriven och tillgänglig i krisledningsplatser och motsvarande. Stig Husin, Kärnenergiberedskapssamordnare 2

3 3(81) Planens syfte Länsstyrelsens viktigaste uppgift i händelse av en kärnteknisk olycka i Sverige eller utomlands, som medför utsläpp eller överhängande fara för utsläpp av radioaktiva ämnen i sådan omfattning att särskilda åtgärder krävs, är att vidta åtgärder för att skydda allmänheten mot farlig strålning från dessa ämnen. Denna beredskapsplan syftar till att, med beaktande av behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaden för insatsen och omständigheterna i övrigt, säkerställa att samhällets samlade resurser kommer till effektiv användning för att skydda allmänheten i händelse av en kärnteknisk olycka. Beredskapsplanen anger hur räddningsarbetet ska organiseras och vilka grundtankar som ska vara vägledande i detta arbete. I planen anges vad som ska utföras genast vid larmnivåerna Höjd beredskap och Haverilarm, men även vilka uppgifter som kan bli föremål för övervägande om händelseutvecklingen så fordrar. Riktlinjer för krisinformationsverksamheten samt exempel (stommar) till press- och myndighetsmeddelande ingår i planen. Beredskapsplanen ska även utgöra ett stöd för att kunna hantera situationer som inte förutsätts i planen. Planen är primärt avsedd att hantera händelser kopplade till Forsmarks kärnkraftverk, men ska kunna användas även vid händelser som har sitt ursprung vid annan kärnteknisk anläggning inom eller utom landets gränser. Planen riktar sig främst till aktörer kopplade till kärnenergiberedskapen, men även till andra intresserade. Förutom att kunna användas som ett operativt verktyg vid en skarp händelse är planen utformad för att kunna användas som informationskälla och för utbildning. 3

4 4(81) Innehåll 1 Grundläggande förhållanden Allmänt Revidering av beredskapsplan Restriktioner för byggande i närheten av kraftstationen Befolkningsstatistik Lagstiftning Åtgärder vid kärnteknisk olycka Ersättning för skada vid kärnteknisk olycka Larmnivåer och larmrutiner Larmnivåer Höjd beredskap Haverilarm Larmrutiner Larmöversikt Ansvarsförhållanden och uppgifter Kärnkraftverket Länsstyrelsen SOS Alarm Polisen Uppsala brandförsvar och Räddningstjänsten Norrtälje Joint Rescue Coordination Center (JRCC) Sjögående enheter Kommunerna Landstinget Strålsäkerhetsmyndigheten Nationella organisationen för expertstöd vid radiologiska och nukleära nödlägen Kärntekniska anläggningars gemensamma beredskapsstyrka Försvarsmakten Tullverket Trafikverket Frivilligorganisationer Information Allmänt Information till allmänheten Information till berörda myndigheter Information till media Skyddsåtgärder Inomhusvistelse med stängda dörrar och fönster Utrymning av hotat eller drabbat område Livsmedelsrestriktioner Jodtabletter

5 5(81) Vem får jodtabletter? Att ta jodtabletter Tablettdosering Biverkningar Indikering Syfte Indikeringsorganisationen Indikeringsledaren Mätledaren Mätorganisation Indikering Indikeringszon Inre beredskapszon Mätstrategi och metodik Mätslingor Luftpumpsprovtagning Nationell indikering Gammastationer Luftfilterstationer Kommunala referensmätningar Beredskapslaboratorierna Flygmätningar Indikerings- och saneringsorganisationens samverkan Dosimetri Persondosimeter Användning och avläsning av dosimeter Rapportering av dosvärden Utrymning Allmänt Ansvarsfördelning Kärnkraftverket Polisen Landstinget Frivilligresurser Kommunerna Länsstyrelsen Vid genomförandet Mottagningsstation Arbetsmiljö Utrustning Dosgränser Arbetsmiljöansvar Kontaminationskontroll och personsanering Övning och utbildning

6 6(81) 9 Bistånd Resurser/tjänster inom Uppsala län Samband Sändlista 36 Bilaga 1 Åtgärdskalender Länsstyrelsen i Uppsala län 38 Bilaga 2 Åtgärdskalender Polismyndigheten i Uppsala län 42 Bilaga 3 Åtgärdskalender Uppsala brandförsvar 47 Bilaga 4 Åtgärdskalender Kustbevakningen Region Nordost 52 Bilaga 5 Åtgärdskalender Landstinget 57 Bilaga 6 Radioaktivitet, enheter och riktlinjer för skyddsåtgärder 58 Bilaga 7 Mätinstrument och personlig skyddsutrustning 65 Bilaga 8 Djurhållning, jordbruk och fiske 66 Bilaga 9 Förberett myndighetsmeddelande Höjd beredskap 69 Bilaga 10 Förberett myndighetsmeddelande Haverilarm (inget utsläpp) 70 Bilaga 11 Förberett myndighetsmeddelande Haverilarm (utsläpp) 71 Bilaga 12 Förberett myndighetsmeddelande Falsklarm 72 Bilaga 13 Blankett Rapport vid larm om kärnteknisk olycka 73 Bilaga 14 Blankett Frågeformulär efter larm 74 Bilaga 15 Blankett Mätrapport 75 Bilaga 16 Blankett Dosprotokoll 77 Bilaga 17 Karta över inre beredskapszonen och indikeringszonen 78 Bilaga 18 Länsstyrelsens krisberedskapsorganisation 78 6

7 7(81) 1 Grundläggande förhållanden 1.1 Allmänt Länsstyrelsen ansvarar enligt lagen om skydd mot olyckor (2003:778) för räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning. Det samma gäller även för sanering efter sådana händelser. Enligt förordning om skydd mot olyckor (2003:789) ska länsstyrelsen även upprätta ett program för räddningstjänst och sanering. Denna beredskapsplan är en del av länsstyrelsens program avseende räddningstjänst enligt lagen om skydd mot olyckor. Vad gäller program avseende sanering enligt samma lag hanteras detta i ett separat planverk. Därutöver ska länsstyrelsen ansvara för information till allmänheten före, under och efter en inträffad händelse Revidering av beredskapsplan Översyn av planen görs vartannat år och vid behov. Nästa större översyn görs under år 2014 efter övning Havsörn. Datum för revision Fastställd Diarienummer Kommentar Restriktioner för byggande i närheten av kraftstationen Forsmarks kraftstation ligger i Östhammars kommun drygt 3 km norr om Forsmarks kyrka. Ägare är Forsmarks Kraftgrupp AB. Bebyggelsen inom området närmast kraftstationen är underkastad reglering genom stadsplan och beträffande den omgivande övärlden genom förordnande enligt naturvårdslagen till skydd för landskapsbilden 19 NVL. Vidare förbjuds i 81 byggnadslagen byggande inom område i närheten av en kärnkraftanläggning utan länsstyrelsens tillstånd. 7

8 8(81) 1.3 Befolkningsstatistik I Östhammars kommun bor det invånare 1. Närmsta tätort från kärnkraftverket är Öregrund och orten har invånare 2. Området i närheten av kärnkraftverket är glest bebyggt och inom 3 km från kärnkraftverket finns endast bebyggelse som tillhör anläggningen. På kärnkraftverket finns ca anställda och därtill flera hundra konsulter. Det finns ca fritidshus i Östhammars kommun och fritidshusgästerna tillbringar i genomsnitt 90 dagar i sina fritidshus 3. Den inre beredskapszonen är ett område som sträcker sig km runt kärnkraftverket 4. Här bor cirka personer permanent och under sommarsäsongen ökar antalet till storleksordningen Lagstiftning Länsstyrelsen ansvarar enligt lagen om skydd mot olyckor (2003:778) för räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning. Det samma gäller även för sanering efter sådana händelser. Då räddningstjänst råder gäller även bestämmelserna om tjänsteplikt enligt LSO. Tjänsteplikt är inte gällande under saneringsarbetet, däremot kan saneringsledaren enligt LSO i vissa fall göra ingrepp i annans rätt. Statliga myndigheter och kommuner är skyldiga att medverka med personal och egendom vid räddningsinstasen såväl som vid saneringsarbetet. Denna skyldighet är dock bara gällande om kommunen eller myndigheten har lämpliga resurser och deltagandet inte allvarligt hindrar den ordinarie verksamheten. Kommunerna är även skyldiga att delta i planeringsarbetet inför en kärnteknisk olycka. 5 Enligt förordning om skydd mot olyckor (2003:789) ska länsstyrelsen även upprätta ett program för räddningstjänst och sanering. 1.5 Åtgärder vid kärnteknisk olycka Vid en kärnteknisk olycka vidtas utan särskilt beslut alla de förberedda åtgärder som bedömts nödvändiga för att skydda allmänheten i inledningsskedet. Länsstyrelsen kan därefter besluta om ytterligare skyddsåtgärder. 1 Befolkningsstatistik SCB, 31 december Kommunfakta tätort SCB, 31 december Enligt utredning Handelns utredningsinstitut Specificeras i Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor 5 LSO 4 kap 7-9 8

9 9(81) I bilaga 7 beskrivs de principer som ligger till grund för beslut om olika skyddsåtgärder, utöver de åtgärder som vidtas omedelbart och utan särskilt beslut, dels riktvärden för stråldoser till grund för sådana beslut. 1.6 Ersättning för skada vid kärnteknisk olycka Ett utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning kommer att resultera i mycket stora kostnader för samhället. Ersättning för kostnader för räddningstjänst och sanering efter ett utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning regleras genom LSO (2003:778) samt atomansvarighetslagen (1968:45). Enligt atomansvarighetslagen är anläggningsinnehavaren strikt ansvarig vid en atomolycka och ersättningsanspråk kan då endast riktas mot innehavaren eller mot dennes försäkringsgivare. Om anläggningsinnehavaren har en atomansvarsförsäkring bekostas saneringen av dennes försäkringsgivare, exempelvis Nordiska Kärnförsäkringspoolen (NNI), av konventionsstater till Paris- och Brysselkonventionerna, samt av den svenska staten. En kommun som medverkar i räddningstjänsten och saneringsarbetet har rätt att få skälig ersättning av staten. Även vid övningar ska deltagande kommuner få ersättning. Dessutom har enskilda, som tillhandahållit utrustning rätt till ersättning för skada på eller försämring av egendom, förlorad avkastning eller nytta av egendom, samt för kostnader med anledning av att egendom tillhandahållits. Detta gäller både om utrustningen tillhandahållits frivilligt eller om den tagits i anspråk av länsstyrelsen. 6 Utöver detta så tillkommer kostnader för egendom som skadats av nedfallet och för minskad avkastning för exempelvis företagare, skogs- och lantbrukare till följd av att mark och egendom inte kan brukas som vanligt. Ersättning för dessa skador ersätts huvudsakligen av atomansvarsförsäkringen. Kommuner kan även begära särskild ersättning från staten. I händelse av en kärnteknisk olycka kommer de lider skada att få information från anläggningsinnehavaren och försäkringsgivaren om hur en skadeanmälan ska göras. Detta kommer att ske på flera olika sätt. Om en skadelidande kontaktar sitt privata försäkringsbolag kommer bolaget att ha information om hur en skadeanmälan kan göras och därmed hjälpa denne till rätta. NNI beslutar, med stöd av atomansvarighetslagen och på förhand bestämda skadeersättningsprinciper, vilka ersättningar som kommer att utbetalas till de skadelidande. 6 7 kap 1, 6 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor 9

10 10(81) 2 Larmnivåer och larmrutiner 2.1 Larmnivåer Höjd beredskap En händelse eller störning som hotar omgivningens säkerhet har inträffat vid kärnkraftverket. Hotet innebär att: anläggningen avviker från förväntad funktion vid störd drift så att minst två aktivitets- barriärer har genombrutits eller påtagligt hotas, alternativt anläggningen har utsatts för påverkan, eller hot om påverkan, vars konsekvenser inte är analyserade eller av annan anledning inte är överblickbara och för vilka omgivningens säkerhet inte kan garanteras Inga utsläpp av radioaktiva ämnen som påkallar skyddsåtgärder för omgivningen har förekommit. Dock kan utsläpp som leder till skyddsåtgärder för omgivningen inte uteslutas på sikt. Vid Höjd beredskap på kärnkraftverket rapporteras detta omedelbart till SOS Alarm som larmar alla aktörer enligt länsstyrelsens larmplan. Länsstyrelsen bedömer efter samråd med främst SSM och kärnkraftverket om ytterligare beredskapsåtgärder kan vara motiverade. Information till allmänheten ges via massmedia enligt länsstyrelsens bedömning Haverilarm En händelse eller störning vid kärnkraftverket har inträffat som medför att onormala utsläpp pågår, eller inte kan uteslutas inom storleksordningen 12 timmar. Skyddsåtgärder utanför kärnkraftverket är nödvändiga. SSM har fastställt de kriterier vid vilka kärnkraftverkets personal ska utlösa haverilarm. Vid Haverilarm på kärnkraftverket rapporteras detta ofördröjligen till SOS Alarm som larmar alla aktörer enligt länsstyrelsens larmplan. Länsstyrelsen bedömer efter samråd med främst SSM och kärnkraftverket om ytterligare beredskapsåtgärder kan vara motiverade. Allmänheten inom den inre beredskapszonen larmas automatiskt med utomhusvarningssystem och RDS-mottagare. 10

11 11(81) 2.2 Larmrutiner Vid haverilarm varnas allmänheten inom den inre beredskapszonen genom larmsignaler via utomhusvarningssystem som utlöses av kraftstationens personal samt via speciellt utdelade RDS-apparater som utlöses av Sveriges Radios sändningsledning i Stockholm (se figur nedan). Polisens alarmeringspatruller kan vid behov komplettera alarmeringen efter beslut från länsstyrelsen. Vid larm från kärnkraftverket sänds första meddelandet ut i radion genom sändningsledningen i Stockholm som är bemannad dygnet runt. På länsstyrelsens uppdrag kommer Radio Uppland eller Sveriges Radio i Stockholm att sända kompletterande information till allmänheten inom det utsatta området. Signalen "Viktigt meddelande till allmänheten" (VMA) kan dessutom utlösas i larmorterna Östhammar och Öregrund genom operativa chefen vid Storstockholms räddningscentral. 2.3 Larmöversikt 11

12 12(81) 3 Ansvarsförhållanden och uppgifter 3.1 Kärnkraftverket Kärnkraftverkets personal ansvarar för alla åtgärder vid normal drift. För att möta extraordinära situationer organiserar, utrustar, utbildar och övar kärnkraftverket en egen beredskapsorganisation, som svarar för all verksamhet inom kärnkraftverkets område om en händelse inträffar. I första hand ansvarar kärnkraftverket för att man vidtar sådana drifttekniska åtgärder att en störning begränsas så långt det är möjligt samt att man vidtar de skydds- och räddningsåtgärder som krävs inom anläggningen och dess närhet. Vid störning har kraftverket ansvar att larma andra organisationer enligt Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och larmplan. Forsmarks anläggningsberedskap (FAB) är en anläggningsintern beredskapsnivå som inte är reglerad i författning eller föreskrift. Den utlyses när en händelse inträffar som ställer krav på att personalresurser skyndsamt ställs till driftledningens förfogande. Händelsen äventyrar inte omgivningens säkerhet utan påverkar endast anläggningsområdet. Vid FAB informerar kärnkraftverket länsstyrelsens Tjänsteman i beredskap (TIB) och Strålsäkerhetsmyndighetens motsvarighet Person i reaktorberedskap. 3.2 Länsstyrelsen Länsstyrelsen ska i händelse av kärnteknisk olycka vidta de åtgärder som krävs för att skydda allmänheten mot verkningar av den strålning som uppstår om det sker ett utsläpp av radioaktiva ämnen från kärnkraftverket. Länsstyrelsen ansvarar också för sanering efter ett utsläpp av radioaktiva ämnen. För att kunna utöva denna verksamhet aktiverar länsstyrelsen sin krisberedskapsorganisation, som i detta fall består av en räddningsledare och en stab. Räddningsledaren förordnas av landshövdingen eller i vederbörandes frånvaro landshövdingens ställföreträdare. Vederbörande har det yttersta ansvaret för de beslut som fattas och för de åtgärder som vidtas. Underlag för räddningsledarens beslut inhämtas och bearbetas av staben, där underlaget omsätts i förslag till beslut och åtgärder för allmänhetens skydd. Staben svarar för informationshantering kring olyckan och även för information om länsstyrelsens arbete i samband med olyckan. Länsstyrelsens krisberedskapsorganisations uppbyggnad framgår av bilaga

13 13(81) 3.3 SOS Alarm SOS Alarm utgör navet i larmkedjan vid händelse av en kärnteknisk olycka. Då meddelande om olycka vid kraftstationen inkommer till SOS Alarm så agerar man utifrån förutbestämda larmplaner. 3.4 Polisen Vid höjd beredskap och haverilarm upprättar och ansvarar polisen för utrymning och för utrymningsstationen. Vid haverilarm sker kompletterande alarmering med automatik enligt särskild åtgärdskalender se bilaga 2. Polisen svarar även för trafikreglering och avspärrningar. Polisen har även som uppgift att upprätthålla ordning och även att bevaka eventuellt utrymda områden. Utvidgad avspärrning och alarmering kan ske på order av länsstyrelsen. 3.5 Uppsala brandförsvar och Räddningstjänsten Norrtälje Uppsala brandförsvar och delar av Räddningstjänsten Norrtälje utför strålningsmätningar utifrån direktiv från länsstyrelsen. Se särskild åtgärdskalender i bilaga Joint Rescue Coordination Center (JRCC) Vid Höjd beredskap och Haverilarm ansvarar JRCC för att tillgängliga organisationer och sjögående enheter sätts i beredskap i Öregrund och Ängskär. Kustbevakningen region nordost, Svartklubbens lotsplats och Sjöräddningssällskapet i Öregrund larmas och båtar beordras till Öregrundsgrepen för att spärra av Öregrundsgrepen. Vid Haverilarm varnar JRCC allmänheten och sjöfarande via radio (VHF). 3.7 Sjögående enheter Vakthavande befäl på Kustbevakningens ledningscentral i Stockholm beslutar om att sätta in personal och fartyg ur Kustbevakningen, Sjöpolisen, Svartklubbens lotsplats och sjöräddningssällskapet i Öregrund. Verksamheten till sjöss, varning och undsättning av allmänhet samt eventuell utdelning av jodtabletter leds av utsedd befattningshavare från Kustbevakningen, On Scene Coordinator (OSC). Då utrymning är beordrad av räddningsledaren leds den av polisen. 3.8 Kommunerna Tierps och Östhammars kommun ska sammarbeta med polisen vid en utrymning av kommunala institutioner och personer med särskilda behov i samband med förflyttning. Detta gäller i första hand inom inre beredskapszonen. Uppsala kommun ska vara beredd att upprätta mottagningsstation 13

14 14(81) och ta hand om utrymmande som själva inte kan ordna logi med mera. Dessutom ska varje kommun vara beredd att ge allmänheten en korrekt information om den uppkomna händelsen samt därutöver informera vilka åtgärder som kommunen har vidtagit, till exempel om skolor har stängts. 3.9 Landstinget I händelse av en kärnteknisk olycka ska landstinget samverka med länsstyrelsen och skicka en samverkansperson till länsstyrelsens ledningsplats Hugin. Landstinget ska kunna ge korrekt information till vårdinrättningarna i länet. Vårdinrättningarna ska i sin tur kunna informera personer som kommer in med problem och frågor som har anknytning till den uppkomna händelsen. Sjukvårdsgrupp från landstinget 7 ska samverka med polisen på utrymningsstationen. I händelse av att mottagningsstation upprättas i Uppsala ska landstinget finnas representerat även där. Utrymnings- och mottagningsstationer kommer även att bemannas av sjukvårdsledare och medicinsk ansvarig. Akademiska sjukhuset har möjlighet till sanering i anslutning till akutmottagningen. Vid en kärnteknisk olycka kommer länsstyrelsen att initialt och omedelbart begära transportresurser, samt att trafikledningspersonal från landstinget infinner sig vid aktuell utrymningsstation för att samverka med polisens insatsledning på plats Strålsäkerhetsmyndigheten Strålsäkerhetsmyndigheten ger råd om strålningsmätning, både strategiskt och operativt, samt rekommendationer så som strålskyddsbedömningar och underlag för skyddsåtgärder utifrån ett radiologiskt perspektiv. Strålsäkerhetsmyndigheten är även utpekad internationell kontaktpunkt och uppfyller Sverige åtaganden vad gäller tidig varning och informationsutbyte med grannländer och internationella samfundet i övrigt Nationella organisationen för expertstöd vid radiologiska och nukleära nödlägen Strålsäkerhetsmyndigheten upprätthåller och leder en nationell organisation för expertstöd vid olyckor och andra allvarliga händelser med radioaktiva ämnen. I organisationen ingår myndigheter, universitet och företag som enligt avtal med Strålsäkerhetsmyndigheten upprätthåller en beredskapsorganisation, säkerställer den egna personalens kompetens och håller nödvän- 7 Finns i Östhammar, Tierp, Enköping och Uppsala. 14

15 15(81) dig utrustning insatsberedd. Den nationella organisationen för expertstöd ska förse Strålsäkerhetsmyndigheten med mätdata och analyser. Vid en kärnteknisk olycka kommer expertstödsorganisationen att gruppera på utrymningsstation, där deras resurser fördelas av indikeringsledaren genom Strålsäkerhetsmyndighetens operativa ledning på plats. Expertstödsorganisationen består av personer från SSM, SMHI, Linköpings Universitet, Göteborgs Universitet, Lunds Universitet, Totalförsvarets forskningsinstitut i Umeå, Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala, Sveriges geologiska undersökning i Uppsala, Totalförsvarets forskningsinstitut i Stockholm och Studsvik AB i Nyköping. Expertstödsorganisationens mät- och analysuppgifter i fält inkluderar bland annat sökning efter herrelösa strålkällor, kartläggning av nedfall, provtagning, identifiering och kvantifiering av radioaktivt material, personavsökning och helkroppsmätning. De flesta aktörer som är bundna till organisationen kan bidra med fältmätningar. Sex av de är utrustade med speciella fordon för strålningsmätning. Fordonen har särskild utrustning för sökning efter strålkällor, kartering, provtagning och analys i fält. Expertstödsorganisationens mät- och analysuppgifter i laboratoriet inkluderar bland annat beredning av prover, identifiering och kvantifiering av radioaktiva ämnen, helkroppsmätning och retrospektiv dosimetri. De flesta aktörerna knutna till organisationen kan bidra med laboratoriemätningar. Sex av de kan dessutom mäta halten radioaktiva ämnen som kommit in i kroppen via mat eller inandning med hjälp av en utrustning som mäter på hela kroppen, en så kallad helkroppsmätare. 15

16 16(81) 3.12 Kärntekniska anläggningars gemensamma beredskapsstyrka Kärntekniska anläggningars gemensamma beredskapsstyrka (KGB) består av strålskyddsexperter från de icke drabbade kärntekniska anläggningarna. De ska senast tio timmar efter att ett haverilarm har gått ställa tre patruller till länsstyrelsens förfogande enligt ett särskilt avtal som träffats mellan de kärntekniska anläggningarna och länsstyrelserna i vilka dessa anläggningar ligger Försvarsmakten Totalförsvarets skyddscentrum, SkyddC, är Försvarsmaktens kunskapscentrum för skydd mot CBRN-händelser. De förfogar bland annat över ett mobilt RN-laboratorium som kan efterfrågas av länsstyrelsen via Militärregion Mitt (MRM). Laboratoriet har förmåga att analysera prover av olika slag. Försvarsmakten kan även tillhandahålla ytterligare resurser i form av material och personal som kan användas för olika ändamål. MRM skicka en samverkansperson till länsstyrelsens ledningsplats Hugin Tullverket Tullverket har tre fordon med utrustning för strålningsmätning som kan avropas av räddningsledaren. Myndighetens utrustning kan användas för exempelvis för att söka av personer som har befunnit sig i kontaminerat område eller i anslutning till utrymningsstationen Trafikverket Trafikverket är en viktig samverkanpart i det tidiga skedet och ansvarar för trafikreglering, väghållning och kan även bistå med avspärrningar Frivilligorganisationer Sveriges krisstödsförbund (SKSF) bistår länsstyrelsen med personal som kan användas på ett flexibelt sätt. Exempel på uppgifter är dosimetrihantering, strålningsmätning, drift av utrymningsstation och stabsarbete. Frivilliga flygkåren (FFK) bistår med luftburen strålningsmätning samt kontroll av utrymda områden. Svenska sjöräddningssällskapet (SSRS) kan bistå med reglering av sjötrafik i området utanför Forsmarks kärnkraftverk samt eftersök av personer efter beslut om utrymning. 16

17 17(81) 4 Information 4.1 Allmänt Länsstyrelsen som har det samlade ansvaret för räddningsarbetet ska också svara för att det så långt det är möjligt finns ett gemensamt informationsunderlag om händelsen hos alla inblandade myndigheter. Det är väsentligt att motsägelsefull information inte lämnas från något håll. Länsstyrelsens ansvar för information till allmänheten vid en kärnteknisk olycka regleras av lag om skydd mot olyckor och förordning om skydd mot olyckor. Radio Uppland bemannar sin studio i länsstyrelsens ledningscentral Hugin. Tolkservice och information till hörselskadade samordnas med radio/tv. 4.2 Information till allmänheten Förhandsinformation i form av en broschyr är utskickad till boende inom inre beredskapszonen. Jordbrukare inom indikeringszonen har fått särskild information i form av råd till lantbrukare. Lägesinformation, i form av förberedda viktiga meddelanden till allmänheten (VMA) och myndighetsmeddelanden (bilaga 10 och 11) lämnas via radio och TV omedelbart efter ett larm. Joint Rescue Coordination Center sänder förberedda varningsmeddelanden till sjöfarten. Länsstyrelsen kompletterar så snart som möjligt de förberedda meddelandena med aktuell information om läget och anvisningar för allmänhetens skydd. Denna information sprids via olika media, länsstyrelsens webbplats samt sociala medier. Frågor från allmänheten besvaras av en upplysningscentral på länsstyrelsen och om möjligt i sociala medier. Det informationsmaterial som är utdelat till allmänheten i den inre beredskapszonen finns även tillgängligt via länsstyrelsens webbplats. 4.3 Information till berörda myndigheter Länsstyrelsen svarar för att lägesinformation lämnas kontinuerligt till alla som medverkar i räddningsarbetet. De personer som deltar i räddningsarbetet bör i så stor utsträckning som möjligt även lyssna på radiosändningar på lokalradion (FM P4). 4.4 Information till media Länsstyrelsen informerar löpande media om händelsens utveckling via olika kanaler, till exempel pressmeddelanden, pressträffar, presskonferenser och intervjuer. Länsstyrelsen kan upprätta ett mindre presscenter i anslutning till sina lokaler. 17

18 18(81) 5 Skyddsåtgärder Vid en olycka i ett kärnkraftverk med utsläpp av radioaktiva ämnen kan olika skyddsåtgärder bli nödvändiga. De åtgärder som närmast kan bli tänkbara är i stigande ordning följande: 5.1 Inomhusvistelse med stängda dörrar och fönster Ger en minskning av doser från det moln som passerar samt även från en kvarstående markbeläggning. Detta beroende på att husets väggar dämpar den strålning som kommer från radioaktiva ämnen utanför huset, samt att husets väggar försvårar luftburen aktivitet att tränga in i huset. 5.2 Utrymning av hotat eller drabbat område Om strådoserna till allmänheten blir, eller riskerar bli, oacceptabelt hög kan utrymning vara motiverad. Strävan bör vara att genomföra utrymning innan ett utsläpp börjar eller drabbar ett område, men kan även vara motiverat för närområdet under pågående utsläpp. 5.3 Livsmedelsrestriktioner Mätningar på livsmedel (inkl. mjölk) producerade inom drabbat område syftar till att påvisa huruvida restriktioner i konsumtion av desamma är motiverade. Med redan i ett skede innan mätningar har hunnit utföras kan restriktioner införas i bedömda riskområden som en försiktighetsåtgärd. Efter det kan mätningar påvisa om restriktionerna kan lättas eller ska ökas. Ett led i att reducera aktivitetskoncentrationen i mjölk och kött är att reducera intag av radioaktivt nedfall hos boskap. Effektivaste åtgärden är utfodring med rent foder i kombination med installade boskap. 5.4 Jodtabletter Vid en kärnteknisk olycka kan bland annat radioaktiv jod läcka ut och spridas i luften. Jodtabletten skyddar sköldkörteln mot upptag och därmed skador från radioaktiv jod Vem får jodtabletter? Jodtabletter delas ut gratis till alla personer som bor inom den inre beredskapszonen. Även personer som har fritidshus inom området får tabletter. Länsstyrelsen förfogar över ett lager av jodtabletter som vid behov kan användas för kompletterande utdelning till områden utanför den inre beredskapszonen. 18

19 19(81) Att ta jodtabletter Att ta jodtabletter minskar upptag av radioaktiv jod i sköldkörteln. Kompletterande information om jodtabletter: Intag av jodtabletter ska ske först efter anvisning av länsstyrelsen. Förhandsutdelning har skett till samtliga hushåll och fritidshus inom inre beredskapszonen. Kompletterande utdelning kan ske av räddningsorganisationens enheter till personer som påträffas utan att ha tagit jodtabletter. Vidgad utdelning utanför den inre beredskapszonen kan beslutas av länsstyrelsen. Reservlager av tabletter finns på länsstyrelsen Tablettdosering Dosering ska ske enligt föreskrivning på förpackningen. Vuxna, yngre än 40 år, och barn över 12 år: 2 tabletter Barn 3-12 år: 1 tablett Barn 1 månad-3 år: ½ tablett Nyfödda, yngre än 1 månad: ¼ tablett Jodtabletten skyddar i minst ett dygn. Länsstyrelsen kommer att meddela i radio om man måste ta jodtabletter under flera dagar efter en kärnteknisk olycka Biverkningar Det är mycket sällsynt att man är överkänslig mot jod, men om man är det drabbas man vanligen av övergående hudutslag. Om man är sjuk eller tar andra läkemedel kan man ändå ta jodtabletter vid en kärnteknisk olycka. 19

20 20(81) 6 Indikering 6.1 Syfte Syftet med indikering är i det initiala skedet att fastställa om ett utsläpp har skett eller inte och i så fall vilka områden som i första hand kan beröras. Man ska dock komma ihåg att vindriktningen kan ändras snabbt och nyckfyllt och vid ett längre utsläpp kan plymen spridias i flera riktningar vilket måste beaktas i kartläggningsarbetet. Resultat från indikering är ett mycket viktigt underlag för räddningsledaren. Dosraterna i olika områden är beslutsunderlag för vilka rekommendationer och beslut som ska gälla. För att säkert kunna genomföra en effektiv indikering i hela Uppsala län krävs ett omfattande samordnande arbete från mätledare och indikeringsledare. Ett stort antal människor kommer att vara inblandade i indikeringsarbetet, och då delar av detta arbete kommer att utföras i en miljö med förhöjda strålningsnivåer måste arbetsmiljöaspekterna hela tiden beaktas. Det är även viktigt att alla inblandade i förväg känner till sina uppgifter och känner sig säkra i sina respektive roller. 6.2 Indikeringsorganisationen Indikeringsorganisationen består av indikeringsledare, mätledare, mätpatruller och specialister. Mätpatrullerna består främst av personal från den kommunala räddningstjänsten, men kan även komma att bestå av frivilliga, andra läns räddningstjänstpersonal och KGB. Övriga ingår i gruppen nationella mätresurser 8. Mätledarna leder mätpatrullerna och KGB och har som uppgift att förmedla mätresultat från mätpatruller till indikeringsledarna. Expertresurser från framförallt SSM stödjer indikeringsledarna och bistår med analyser och förklaringar av hur de mätresultat som rapporteras in bör tolkas. KGB stödjer indikeringsorganisationen med fältpersonal som besitter kunskap om mer avancerade mätmetoder. 8 Skydd C från Försvarsmakten, Tullverket, SSM och deras beredskapslaboratorier 20

21 21(81) Nedan visas hur mätresultaten flödar genom indikeringsorganisationen: 6.3 Indikeringsledaren Indikeringsledarna är en del av L2-funktionen (Faktainhämtning) i länsstyrelsens krisberedskapsorganisation. Deras uppgift är att samordna och sammanställa de mätresultat som rapporteras in till indikeringsorganisationen från mätledaren och genom Radgis. Till sin hjälp har de tekniska system, som till exempel ArcGIS. Med stöd av SSM fattar indikeringsledaren beslut om vilka ytterligare indikeringsinsatser som är nödvändiga. Indikeringsledaren står även i kontakt med moniteringsledaren /ML) i kärnkraftverkets ledningscentral (KC). Mätresultaten från indikeringen sammanställs löpande i en radiologisk lägesbild. Indikeringsledaren stödjer via mätledarna mätpatrullerna genom att hålla översyn över deras behov av ytterligare personella och materiella resurser. Indikeringsledaren genomför åtgärder på order från räddningsledaren eller saneringsledaren. 21

22 22(81) Nedan visas beslutsordning inom indikeringsorganisationen: 6.4 Mätledaren Mätledarnas uppgift är att leda och samordna mätpatrullerna. Mätledaren är direkt underställd indikeringsledaren i länsstyrelsens krisberedskapsorganisation och fungerar som kanalen mellan indikeringsledaren och mätpatrullerna. Ytterligare fältpersonal kan tillkomma till mätpatrullerna, exempelvis i form av KGB, vilka då leds av mätledaren i samverkan med SSM. Mätledaren ska sammanställa inrapporterade dosratvärden och vidarebefordra mätresultaten via Radgis eller direkt till indikeringsledaren och SSM. 6.5 Mätorganisation Mätorganisationen består i det tidiga skedet av händelsen av mätpatruller med personal från räddningstjänsterna. Efterhand kommer mätpatrullerna att utökas med bland annat KGB, personal från andra kommuners, läns räddningstjänster, frivilliga samt nationella mätresurser. På ännu längre sikt kommer mätpatrullerna att kunna förstärkas med personal och utrustning från andra länder. De internationella resurserna avropas genom SSM. 22

23 23(81) Mätpatrullernas uppgift i det tidiga skedet omfattar att samla in filter för luftprovtagare i den inre beredskapszonen och mäta på fasta mätpunkter i, av länsstyrelsen, utpekad riskzon. Utöver det ska även mätpatrullerna genomföra ytterligare mätuppdrag på indikeringsledarens order längst ett antal mätslingor som anvisas enligt kartboken, bilaga till denna plan, eller så som indikeringsledaren beordrar. Mätpatrullerna i den inre beredskapszonen rapporterar via Rakel direkt till mätledarna som samgrupperar i första hand på Östhammars brandstation och i andra hand på utrymningsstation. Mätvärdena registreras i Radgis så att SSM och indikeringsledaren kan avläsa de. De nationella mätresurserna rapporterar sina mät- och provtagningsresultat till Radgis eller direkt till mätledare. 6.6 Indikering Indikeringszon Indikeringszonen omfattar området ca 50 km runt kärnkraftverket 9. Här mäter man strålning vid samtliga brandstationer som ingår i indikeringsorganisationen vid såväl höjd beredskap som vid ett haverilarm om inga andra order getts. Inom indikeringszonen finns ett antal mätslingor med mätpunkter. Dessa mätslingor körs på order av länsstyrelsen (genom indikeringsledaren) efter att ett misstänkt utsläpp av radioaktiva partiklar skett. Mätningen längs slingorna görs för att kunna fastställa var och i vilken omfattning markbeläggning föreligger. Mätslingorna återfinns i den tillhörande kartboken. Mätning vid den egna brandstationen upphör när slingkörning påbörjas Inre beredskapszon Den inre beredskapszonen är ett område som sträcker sig km runt kärnkraftverket 10. Här bor cirka personer permanent och under sommarsäsongen ökar antalet till storleksordningen Inom den inre beredskapszonen finns de så kallade 100-slingorna upprättade. Vid höjd beredskap och haverilarm påbörjas mätning genom att instrument placeras ut och avläses enligt direktiv från indikeringsledaren. I området sker även mätning med hjälp av portabla luftfilterstationer som placeras ut och som genom sina filter samlar upp radioaktiva partiklar ur luften. Byte av filter sker på indikeringsledarens order och de använda filtren läggs i en plastpåse och skickas till utrymningsstationen där beslut fattas vart analys ska ske. Antingen analyseras de på plats, vid FOI i Kista eller SSM i Solna. 9 Specificeras i Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor 10 Specificeras i Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor 23

24 24(81) Då utsläpp och nedfall bedöms vara över övergår mätningarna till slingkörning på samma sätt som sker i hela indikeringszonen. Särskilt under utdragna utsläppsförlopp kan slingköring påbörjas under pågående utsläpp Mätstrategi och metodik Vid stadig vindriktning (vindstyrka över 3 m/s) fastställer länsstyrelsen en risksektor om 3 x 30 där mätning sker genom avläsning av 9 stycken utplacerade instrument på förutbestämda mätställen. Tre indikeringspatruller avläser varje enskilt instrument. Varje patrull placerar ut en pump för luftprovtagning. Utöver detta startar även fasta mätningar i anslutning till brandstationerna belägna inom indikeringszonen. Strålningsmätning samt luftprovtagning inom inre beredskapszonen startar med automatik vid höjd beredskap och haverilarm. Vid behov kan mätning beordras längs mätslingor inom indikeringszonen, varvid mätning vid den egna brandstationen upphör. Länsstyrelsen beslutar om det område som ska avsökas. Indikering kan även beordras inom andra områden, exempelvis inom andra län eller på helt nya punkter inom Uppsala län. Mätledarna kommunicerar med patrullerna inom inre beredskapszonen och matar in i resultaten i Radgis. Mätningen påbörjas om möjligt innan utsläpp, för att man ska ha referensvärden (0-värden) att jämföra med vid ett eventuellt utsläpp. I samband med haverilarm finns det risk för utsläpp. Ett utsläpp inleds med en spridning av radioaktiva ämnen i form av en plym. De radioaktiva ämnena kommer så småningom deponeras och leda till en markbeläggning. Deponeringshastigheten beror på väderlag, så som nederbörd. De största strålningsriskerna för indikeringsorganisationen sker i samband med plympassagen. Dels är dosraterna generellt betydligt högre i detta skede, och dels är de mycket svåra att förutsäga. Dessutom är risken för internkontamination (när radioaktiva partiklar tar sig in på insidan av kroppen) betydligt större. Det är viktigt att noga avväga riskerna i samband med plympassagen mot vinsterna med mätningar Mätslingor Samtliga mätslingor finns dokumenterade i en kartbok tillhörande denna plan. Varje mätslinga består av ett antal förutbestämda mätpunkter. Slingorna inom den inre beredskapszonen kallas 100-slingorna. Av dessa finns tre utpekade fasta mätpunkter i varje sektor. 24

25 25(81) Följande punkter är fasta mätpunkter: B C D E F G H I K L Luftpumpsprovtagning Luftpumpsprovtagare vissa fasta mätpunkter inom den inre beredskapszonen. Efter angivet tidsintervall (2 timmar för de första två proverna, därefter 4 timmars intervall om inget annat anges) ska räddningstjänsten även samla in filtren från luftpumpsprovtagarna. Om plymen har passerat över området där luftpumparna är utplacerade, kommer filtren sannolikt att vara svagt radioaktiva, varpå de måste hanteras försiktigt. Byte av filter sker på indikeringsledarens order och de använda filtren läggs i en plastpåse och skickas till utrymningsstationen där beslut fattas vart analys ska ske. Antingen analyseras de på plats, vid FOI i Kista eller SSM i Solna. Följande punkter har luftpumpssprovtagare: B C D E F G H I K L Nationell indikering Frånsett den indikering som bedrivs i länsstyrelsens regi finns det ett antal system som administreras och sköts på nationell nivå. Dessa system kan vara indikeringsledaren till stor hjälp som komplement till de regionala resurserna efter en kärnteknisk olycka Gammastationer SSM driver ett landsomfattande nätverk av 28 gammastationer. Dessa ska tidigt kunna ge larm på förhöjda strålnivåer för att kunna upptäcka utsläpp med ursprung ur annat land, men framförallt används de för att ge en tidig och grov bild av strålningsnivåerna i landet efter en olycka. Gammastationerna mäter kontinuerligt strålningsnivån och rapporterar automatiskt in mätresultat i Radgis. De kan inte avgöra vilka ämnen som ger upphov till eventuella förhöjningar av strålningsnivån. 25

26 26(81) Luftfilterstationer Som komplement till gammastationerna finns det sex stycken luftfilterstationer utplacerade i Sverige. Dessa har som syfte att kunna avläsa nuklidfördelningen i ett radioaktivt nedfall. Stationerna drivs av FOI på uppdrag från SSM. Stationerna är placerade i Kiruna, Umeå, Gävle, Kista, Visby och Ljungbyhed. Stationerna har lite olika egenskaper men bygger på samma princip, nämligen att stora mängder luft sugs genom ett partikelfilter som byts med jämna mellanrum. Filtret analyseras för att se vilka ämnen som har fastnat, samt i vilket koncentrationer ämnena finns i förhållande till varandra. Känsligheten hos instrumenten är oerhört stor och extremt låga koncentrationer kan upptäckas Kommunala referensmätningar För att kunna identifiera små förhöjningar i strålningsnivåerna efter ett nedfall måste man känna till den normala stålningsnivån på olika platser, så kallad bakgrundsstrålning. Därför har ett system med kommunala referensmätningar av bakgrundsstrålningen utvecklats i Sverige. Sedan 1989 genomförs mätningar var sjunde månad. Mätresultaten rapporteras in till länsstyrelsen som därefter för in dessa i Radgis. Varje kommun har två till fyra fasta mätpunkter. Kommuner nära kärnkraftverk och geografiskt stora kommuner har fler mätpunkter. Mätpunkterna är valda för att ge god geografisk spridning inom kommunen och länet. De finns på plana, gräsbevuxna ytor för att ge enhetliga mätvärden. Mätningarna genomförs av kommunens personal med hjälp av ett SRV2000- instrument Beredskapslaboratorierna Beredskapslaboratorierna är universitetsinstitutioner, forskningslaboratorier och statliga myndigheter som är inriktade mot kvalificerad mätning av joniserande strålning och kvantifiering av radioaktiva ämnen. SSM har avtal med dessa för att säkerställa att kvalificerade resurser finns tillgängliga, insatsberedda och samordnade i händelse av en kärnteknisk eller radiologisk olycka. Personalen som är knuten till beredskapslaboratorierna har ingen inställelsetid, men såväl uppstartstid som uthållighet finns reglerat i avtalen med SSM. Beredskapslaboratorierna finns i Malmö, Lund, Göteborg, Linköping, Uppsala, Studsvik och Umeå. Resurser som finns vid beredskapslaboratorierna är Strålsäkerhetsmyndighetens fordon för strålningsmätning: tre bilar och tre släpvagnar med avancerad utrustning. 26

27 27(81) Flygmätningar Flygmätningar är nödvändiga för att snabbt kunna kartlägga den radioaktiva markbeläggningen över stora områden. Flygmätningar kan hitta hotsports och skapa en bra översikt över nedfallet på ett sätt som är svårt vid markmätningar. Resurser för flygmätningar finns hos Sveriges geologiska undersökning, SGU. Flygmätningar kan i Uppsala län även genomföras med Frivilliga flygkåren (FFK) samt med hjälp av polisens helikoptrar. I de senare fallen krävs att mätutrustning tas med ombord på luftfarkosterna. SGU:s flygplan har förmonterade fästen för snabb montering av mätutrustning. 6.8 Indikerings- och saneringsorganisationens samverkan Ett effektivt saneringsarbete efter en kärnteknisk olycka är avhängt på en god kommunikation mellan saneringsledare och indikeringsledare. I det inledande skedet används främst indikering för att bestämma utsläppets omfattning. När utsläppet har upphört, eventuell utrymning är genomförd och partiklarna har lagt sig som en beläggning övergår fokus till mer noggrann kartläggning och sedermera beslut om sanering. När saneringsarbetet är påbörjat krävs det även indikering för att se hur pass effektiva saneringsåtgärderna har varit. Saneringsskedet efter en kärnteknisk olycka kan fortgå i flera år. Detta innebär att även indikeringsarbetet kommer att hålla på minst lika länge. Det är även rimligt att anta att uppföljande indikeringsarbete kommer att krävas för att övervaka strålningsnivåerna i de sanerade områdena. 6.9 Dosimetri Persondosimeter Länsstyrelsen tillhandahåller en personlig dosimeter till de som deltar i en räddningsinsats i den inre beredskapszonen. I kärnenergiberedskapen används idag digitala dosimetrar (DIS-1). Avläsningsapparatur (RADOS DBR- 1) för avläsning av dosimetrar finns på brandstationen i Östhammar och hos länsstyrelsen. Vid höjd beredskap transporteras avläsningsapparatur och dosimetrar till aktuell utrymningsstation Användning och avläsning av dosimeter Personal som beordras tjänstgöra inom ett riskområde ska innan arbetspasset påbörjas hämta ut en dosimeter på anvisad plats. Om inget annat anges så sker detta vid utrymningsstationen. I samband med att dosimeter hämtas ut registrerar dosimetripersonalen födelsenummer, namn samt nummer på vederbörandes dosimeter för att detta ska kunna rapporteras till arbetsgivare. 27

28 28(81) Dosimetern ska bäras på bröstet utanpå kläderna (exempelvis vid bröstfickan). Efter avslutat arbetspass ska användaren personligen få sin dosimeter avläst på den plats där man hämtat ut den. När användaren lämnar sin dosimeter för avläsning ska denne legitimera sig igen. Personalen som hanterar dosimetrin läser av dosen och för in uppgifterna i ett dosprotokoll för vidare distribution till arbetsgivare. Dosimetern nollställs och återlämnas till dosimetripersonalen. Ingen får påbörja nytt arbetspass i ett riskområde utan att veta sin utvärderade dos. Då personalen erhållit en helkroppsdos på 30 msv ska avlösning planeras så att ingen beordras till tjänstgöring som kan leda till mer än 50 msv i helkroppsdos Rapportering av dosvärden Rapportering av dosvärden sker i anvisade dosprotokoll (se bilaga 16). Dosprotollen skickas till ansvarig funktion (L4) i länsstyrelsens krisledningsstab. i första hand via e-post. Länsstyrelsen tillhandahåller PC, mobilt bredband och mall för dosprotokoll tillsammans med avläsningsapparaturen. I de fall där elektronisk kommunikation inte är möjlig ska dosprotokoll fyllas i manuellt i pappersform och därefter sändas till ansvarig funktion (L4) i länsstyrelsens krisledningsstab. 28

29 29(81) 7 Utrymning 7.1 Allmänt Vid höjd beredskap och haverilarm upprättas utrymningsstationen fullständigt med automatik efter länsstyrelsens beslut. Utrymningsstationen upprättas för att samordna och understödja utrymning främst avseende radiologisk kontroll och eventuell sanering, registrering samt socialt omhändertagande av personer som behöver hjälp med transporter, bostad m.m. Kärnkraftverket upprättar de delar som behövs för radiologisk kontroll och sanering. Polisen förbereder övriga delar av utrymningsstationen. Ett haveri vid Kärnkraftverket kan komma att medföra att radioaktiva ämnen sprids i vindriktningen från kraftstationen. Utrymning av befolkningen inom utsatta områden kan därför bli nödvändig. Sådan utrymning kommer att omfatta de som vistas inom kraftstationsområdet, kärnkraftverket ansvarar för denna åtgärd, men utrymning av områden utanför kraftstationsområdet kan också vara motiverat. Det senare sker på order av länsstyrelsen. Beräkning av utrymningsbehov görs med ledning av uppgifterna om befolkningsunderlaget och rådande vind- och väderleksförhållanden i Forsmark samt bedömning av utsläppets omfattning. Kärnkraftverks- och anläggningspersonal bedöms kunna utrymma med egna fordon. Av bofast befolkning och sommargäster bedöms merparten kunna utrymma med egna fordon. För de som inte har den möjligheten kommer Upplands lokaltrafik att ställa bussar till förfogande. 7.2 Ansvarsfördelning Kärnkraftverket Kärnkraftverket beslutar och genomför utrymning av verks- och anläggningspersonal, besökande samt bostadsområdet vid anläggningen, och åtgärder kopplat till det. Kärnkraftverket informerar övriga aktörer på forsmarkshalvön. Enligt överenskommelse med länsstyrelsen bistår kärnkraftverket med radiologisk kontroll, och vid behov personsanering, vid utrymningsstation Polisen Utrymningsstation upprättas av polisen, som ansvarar för hela utrymningsaktionen. Polisens ansvarar även för nödvändig trafikreglering i samverkan med Trafikverket. 29

30 30(81) Polisen utser chef för hela utrymningsstationen och samordnar deltagande organisationers verksamhet. Förberedda utrymningsstationer är idrottsplatsen i Gimo samt Skärplinge skola. Till polisen knyts en behovsanpassad samverkansledning av i förväg utsedda befattningshavare: o företrädare för kommunal skola, vård och omsorg o företrädare för sjöoperativ verksamhet o företrädare för transportföretag och flygverksamhet o samverkansperson från Trafikverket o samverkansperson från länsstyrelsen Landstinget Landstingets skickar sjukvårdsgrupp till utrymningsstationen och svarar för nödvändig vård på platsen. Landstinget ansvarar tillsammans med kommunerna för eventuell utrymning och inkvartering av patienter på egna sjukhus och vårdinrättningar. Rapportering ska ske kontinuerligt till polisen. Upplands lokaltrafik står till polisens förfogande Frivilligresurser Sveriges krisstödsförbund (SKSF) ansvarar för driften av utrymningsstationen. Detta innebär att de bland annat säkerställer att det finns elanslutningar och reservkraft, ordnar med förplägnad och tält för samverkanspersonal, samt ansvarar för dosimetrihanteringen. De agerar även som funktionärer då utrymmande personer ska avsökas och eventuellt saneras Kommunerna Tierps och Östhammars kommun biträder polisen vid utrymning av förskolor, skolor samt av personer som är svårförflyttade. Representant från Tierps respektive Östhammars kommun ska vid larm bege sig till upprättad utrymningsstation. Personerna från kommunerna ska medföra aktuella uppgifter på pensionärshushåll och färdtjänstberättigade personer, samt ansvarar för att behov av socialt omhändertagande tillgodoses Länsstyrelsen Länsstyrelsen beslutar om utrymning av allmänheten utanför kärnkraftverkets avgränsade område. Länsstyrelsen skickar en samverkansperson till utrymningssationen då den upprättas. Samverkanspersonen är sammankopplad med funktionen L4 i länsstyrelsens krisledningsstab. 30

31 31(81) 7.3 Vid genomförandet Länsstyrelsen beslutar enligt Lagen om skydd mot olyckor att uppmana de som vistas inom ett hälsofarligt eller hotat område att lämna det samt att förbjuda tillträde till området. Området anges med kända geografiska eller administrativa gränser. De som har egna fordon uppmanas att själva ta sig till upprättad utrymnings- eller mottagningsstation. Ordinarie busslinjer inom det område som ska utrymmas trafikeras med tät trafik för transporter till utrymningsstation eller direkt till mottagningsstationen i Uppsala. Avhämtningsplatser fastställs i samråd med polisen. Elever och personal vid skolor och förskolor transporteras tillsammans. Polisen organiserar hämtning av de som inte kan ta sig till någon busslinje, samt genomsöker och bevakarområden som omfattas av utrymningen. Enheter till sjöss underställs polisen för utrymningsåtgärder i skärgården Frivilligorganisationer utnyttjas vid behov för genomsökning och bevakning. Kontaminerade (radioaktivt nedsmutsade) personer saneras och förses med rena kläder. Personer som väntar på att bli radiologiskt kontrollerade och eventuellt sanerade ska samlas inomhus. Lokalerna vid utrymningsstationen utrustas med högtalare så att man kan lyssna på Sveriges Radio Uppland och så att information kan lämnas av personal vid utrymningsstation. Utrymmande som väntar ska ha tillgång till telefoner för privatsamtal. För att minska risken att lokalerna ska bli kontaminerade, ska de utrymmande förses med skoskydd innan de går in i lokalerna. De som kan misstänkas vara kontaminerade ska dessutom hållas avskilda från övriga. 7.4 Mottagningsstation Uppsala kommun upprättar efter beslut av räddningsledaren mottagningsstation och svarar för inkvartering, utspisning och att övriga sociala behov tillgodoses. De som inte själva kan ordna inkvartering hänvisas till mottagningsstationen av polisen. 31

32 32(81) 8 Arbetsmiljö 8.1 Utrustning All personal som beordras att tjänstgöra i riskområdet ska tilldelas andningsskydd, dosimeter och jodtabletter. Personal är skyldig att använda tillhandahållen skyddsutrustning. Utrustningen förvaras på länsstyrelsen och transporteras till utrymningsstation vid höjd beredskap. 8.2 Dosgränser Dosgränsen för personal i planerad verksamhet är 50 msv/år. För insatser i nödläge och där dosgränsen kan komma att överskridas ska insatsen göras av frivilliga. Insatser som innebär bestrålning över 100 msv får endast ske av frivilliga och endast ske vid livräddande insatser. Den som gör insatsen ska ha god kännedom om strålningsrisken och insatsen ska endast genomföras om fördelarna för andra personer blir klart större än insatspersonalens risk. För frivillig insats för att rädda liv finns ingen dosgräns. Vid 30 msv eller mer ska en patrull snarast rapportera till mätledaren så att avlösning kan förberedas. 8.3 Arbetsmiljöansvar Vid en kärnteknisk olycka samordnar länsstyrelsen arbetet med arbetarskyddet. Dock ligger fortfarande arbetsmiljöansvaret på arbetsgivaren, som personligen ansvarar för den anställdes eller inlånad personals säkerhet och hälsa under utförande av arbete. Arbetsgivarens ansvar innebär att denna inför en händelse ansvarar för att signalera behov av utbildningar och övningar för att kunna fullfölja sitt eget arbetsmiljöansvar. Arbetsgivaren ska även delta i dialogen om utvecklingsmöjligheter i utbildningar, övningar, utrustning och planverk för att förbättra förutsättningar för att hantera arbetsmiljöansvaret på bästa sätt. Respektive aktör inom indikeringsorganisationen ansvarar för sin egen personals personliga doser, detta för att i god tid kunna se förhöjda värden och planera för avlösning av personal. Därför måste de föra dosprotokoll för sina anställda, inlånad personal och för de som på frivillig väg är engagerade i länsstyrelsens fältorganisation. Protokollet ska fyllas i efter avslutat arbetspass. Aktörerna ska ange dosvärde, personnummer, namn och dosimeterns färg och nummer i dosprotokollet. Där ska även föras in den tid patrullen varit på uppdrag och de värden som patrullens dosimetrar visar. Då personal har erhållit en helkroppsdos på 30 msv ska personalbyte planeras så att ingen beordras eller tillåts utföra arbete som kan leda till mer än 50 msv i helkroppsdos. Arbetsgivare som har personal som ingår i länsstyrelsen krisberedskapsorganisation ska informeras om förekommande dosbe- 32

33 33(81) lastning samt om planering av personalbyten. Detta sköts av personal placerad i länsstyrelsens krisberedskapsorganisation i funktionen L4 (teknik och samband). Ingen får påbörja ett nytt arbetspass utan att ha blivit delgiven utvärderingen av sin dosimeter. Personal som beordras tjänstgöra inom ett riskområde ska ha tillgång till skyddskläder, persondosimeter, andningsskydd och jodtabletter. Länsstyrelsens samordnande ansvar omfattar följande: Att kontinuerligt tillhandahålla relevanta utbildningar och ansvara för att rätt utbildningsnivå säkerställs (grund- och befattningsutbildning). Att kontinuerligt tillhandahålla relevanta övningar (ex indikeringsövningar). Att tillhandahålla rätt utrustning (mätinstrument, dosimetrar, jodtabletter mm). Säkerställa att riktlinjer och regler förmedlas till berörda (planverk/instruktioner). Ansvara för att relevanta avtal upprättas. Ge samordnad information och lägesbild vid en skarp händelse (ex att länsstyrelsens krisberedskapsorganisation kontinuerligt övas internt för att klara en skarp händelse). Återkoppla ovanstående i ömsesidig dialog med berörda aktörer. 8.4 Kontaminationskontroll och personsanering Kontaminationskontroll och personsanering sker vid utrymningsstationen. 8.5 Övning och utbildning Länsstyrelsen tillhandahåller årligen grund- och befattningsutbildningar för de som kan komma att behöva göra en insats i strålmiljö. Till sin hjälp för att utbildanda insatspersonal har länsstyrelsen tillgång till instruktörer inom kärnenergiberedskapen, som kontinuerligt vidareutbildas på området. Fältövningar hålls regelbundet i länsstyrelsens regi. 33

34 34(81) 9 Bistånd Länsstyrelsen ska vara beredd att jämlikt Förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor lämna bistånd till andra län. Nedan ges exempel på typ av bistånd som kan ges eller tas emot. Länsstyrelsen kan, efter samråd med Räddningstjänsten, ställa mätpatruller till förfogande. Länsstyrelsen kan biträda med stabspersonal t ex från informationsavdelningen. Länsstyrelsen kan upprätta sin upplysningscentral för allmänheten och förstärka drabbat län. Länsstyrelsen kan upprätta en speglad stab för att kunna stödja annat län på distans. Länsstyrelsen kan stödja i ärenden som rör löpande verksamhet. Länsstyrelsen kan förmedla upparbetade kontakter mellan drabbat län och centrala myndigheter. 9.1 Resurser/tjänster inom Uppsala län Resurserna kan ställas till förfogande efter hänvändelse till länsstyrelsens tjänsteman i beredskap (TIB), som hela dygnet kan nås via SOS Alarm. Krisberedskapsorganisationen är utbildad och övad för att handlägga aktuella problem. Av dessa är ett antal utpekade för att hantera informationsverksamheten. En upplysningscentral för allmänheten och massmedia är förberedd. Strålningsmätning o 26 mätpatruller med enklare strålningsmätningsinstrument o 5 st. bensindrivna pumpar för luftprovtagning Högtalarutrustning för montering på fordon. Två stycken är placerade hos polisen i Uppsala. 34

35 35(81) 10 Samband Länsstyrelsen ansvarar för att det finns upparbetade kommunikationskanaler mellan de olika aktörer som finns inom beredskapen för en kärnteknisk olycka. Kommunikationen kan ske via mobiltelefon, telefon, e-post, fax, Rakel eller satellittelefon. Länsstyrelsens kommunikationskanaler finns beskrivna i en sambandsplan och aktuell sambandstablå distribueras till samtliga samverkanspersoner vid höjd beredskap. Under en insats kontaktas funktionen L4 i länsstyrelsens krisledningsstab för tekniskt stöd. 35

36 36(81) 11 Sändlista Enköpings kommun FFK i Uppsala län Forsmarks Kraftgrupp AB Försvarsmakten Heby kommun Håbo kommun JRCC Knivsta kommun Kriminalvårdschef Kustbevakningen, Regionledning Nord Kustbevakningen, Regionledning Ost Landstinget i Uppsala län, Säkerhets, katastrof och beredskapsenheten Livsmedelsverket Lokala Säkerhetsnämnden i Östhammars kommun Länsstyrelsen Dalarnas län Länsstyrelsen Gävleborg Länsstyrelsen Hallands län Länsstyrelsen Kalmar län Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsen Stockholm Länsstyrelsen Södermanlands län Länsstyrelsen Västerbotten Länsstyrelsen Västmanlands län Militärregion Mitt Myndigheten för samhällskydd och beredskap Norrtälje kommun OKG AB, Simpevarp Polismyndigheten i Uppsala län Rikskriminalpolisen Rikspolisstyrelsen Sjöfartsverket, Sjötrafikavdelningen, Trafiksektionen Sjöräddningssällskapet SMHI SOS Alarm Statens jordbruksverk 36

37 37(81) Statens ämbetsverk på Åland Strålsäkerhetsmyndigheten Sveriges Krisstödsförbund Sveriges Radio AB, Sändningsledningen Sveriges Radio Uppland Tierps kommun Trafikverket, Region öst Upplands Lokaltrafik AB Uppsala brandförsvar Uppsala kommun Vattenfall AB, Ringhals Ålands Landskapsregering Älvkarleby kommun Östhammars kommun Inom Länsstyrelsen i Uppsala län: Landshövdingen Länsrådet Enhetschefer Chefer som ingår i räddningsledningen TIB/VB Enheten för samhällskydd och beredskap, förvaras i ledningscentralen Hugin 37

38 38(81) Bilaga 1 Åtgärdskalender Länsstyrelsen i Uppsala län Höjd beredskap och Haverilarm TIB/VB är räddningsledare (RL) till dess att någon av de presumtiva räddningsledarna är på plats. Nr Ansvarig Åtgärd Upplysning Övrigt 1. TIB/VB Motring omedelbart till BC och begär VHI eller uppgivet nummer och anteckna olyckans art, omfattning samt om det finns potentiell risk att en Haverisituation kan uppstå. Använd Rapportblankett, bilaga 13. Begär att få kontinuerliga rapporter om utvecklingen via fax och telefon till länsstyrelsens räddningsledning. Klargör hur fortsatta kontakter ska ske 2. TIB/VB Sändningsledningen går ut med VMA-information vid Höjd beredskap. 3. TIB/VB Kontakta jourhavande meteorolog vid SMHI för uppgift om väderleksläget och prognos. 4. TIB/VB Identifiera potentiell risksektor om vinden är starkare än 3 m/s. 5. TIB/VB Delge aktuell information om läget, väder, eventuella risksektorer mm till stabsbefäl Brandförsvaret, VB polisen. 6. L2 Etablera kontinuerlig kontakt med Forsmark för uppdatering av information. 7. L2 Kontakta SSM och begär deras bedömning av läget. 8. RL Besluta om val av utrymningsstation och förankra det med samverkande organisationer. SR har redan texten i förväg enligt, bilaga 9 Se sambandskatalog. Enligt uppgifter från Forsmark och SMHI; Utgå från tabell i slutet av bilaga 1. SSM TIB kan nås via SOS Alarm. Baserat på gällande prognoser och vindriktningar. Bevaka att det automatiska meddelandet gått ut via radio. Beslut om eventuell risksektor tas av RL om denne är utsedd. I avvaktan på att L2 bemannas så utförs uppgiften av stabschefen eller den person som stabschefen utser. Kontakta Uppsala kommun så de kan förbereda ev. upprättande av 38

39 39(81) mottagningsstation 9. L3 Kontakta MSB och meddela läget. 10. L3 Hemställ om samverkanspersoner att infinna sig vid ledningsplatsen Hugin eller vid utrymningsstationen TIB kan nås via SOS. Till Hugin: SSM, Trafikverket, LUL, FM, polisen, KBV, Uppsala brandförsvar, SR P4, SMHI Till utrymningsstation SSM, Trafikverket, LUL/UL, FM, polisen, KBV, Uppsala brandförsvar, SKSF, Östhammars och Tierps kommun, FKA I flera fall ingår det i de olika organisationernas planer om och vart samverkansperson ska skickas 11. L3 Beordra Polisen att upprätta preliminärt beslutad utrymningsstation. Meddela Kustbevakningen om vilken station som skall upprättas. 12. L3 Begär bussar till utrymningsstationen via landstingets trafikledning. 13. L2 Beordra Uppsala brandförsvar att påbörja mätning i risksektor. 14. L4 Transportera utrustning för dosimetri till utrymningsstationen. Begär in underlag om hur många indikeringspatruller som kan sättas in. Förvaras på länsstyrelsen i ledningscentralen. Transport sköts av L1 Om ingen polis på plats kontakta LKC och krisstödsförbundets insatsledare. Kontakt via Storstockholms räddningscentral 15. L5 Bedöm behovet av ytterligare lämpliga beredskapshöjande åtgärder på lång sikt. 16. L7 Förbered myndighetsmeddelande att sändas via Sveriges Radio. Finns behov av ytterligare spärrplatser, mottagningsstation, förberedelser för evakuering av Grepen, strålningsmätning, m.m. Stäm av med kärnkraftverket, SSM samt räddningsledaren. Tillgängliga förstärkningsresurser för strålningsmätning: SSM med beredskapslaboratorier, KGB och FFK 17. L3 Inhämta lägesrapport från polisen, samt ge direktiv för fortsatt verksamhet. Bestäm fasta tider för rutinrapportering. 39

40 40(81) 18. L3 Förbered uppgifter för KGB. Kontakta Ringhals, OKG och WSE och begär att få kontakt med VHI på respektive kraftverk. 19. L7 Påbörja organisering av presscentra och förbered pressträffar. 20. L5 Bedöm behov av utökad alarmering, utdelning av jodtabletter och/eller utrymning skall vidtas. 21. L5 Bedöm behovet av civil flygspaning, i samråd med polisen. 22. L7 Efter beslut om utrymning och efter samråd med L3 underrättas allmänheten genom Sveriges Radio och polispatruller. 23. L3 Kontakta Uppsala kommun i Uppsala kommun om upprättande av mottagningsstation på Fyrishov. 24. L3 Samverka med polisen om att de svarar för vägvisning till mottagningsstationen på Fyrishov samt att upprätta registreringscentral för utrymmande. Arbeta efter informationsplanen Samråd med SSM och Polisen. Kontakta Frivilliga flygkåren, FFK. Förbered meddelande och samordna informationsinsatsen med övriga organisationer Alla som inte själva kan ordna inkvartering dirigeras till Viktoria i Uppsala. Informationen lämnas till L3 40

41 41(81) Fastställande av risksektor Risksektor ska endast fastställas om vindhastigheten är minst tre meter per sekund. Annars får mätresurserna fördelas jämt runt kärnkraftverket på fasta mätpunkter. Vindriktning Risksektor Fasta mätställen 1-30 F+G+H 201, 204, 206, 208, 130, 129, 127, 126, G+H+I 208, 130, 129, 127, 126, 125, 124, 122, H+I+K 127, 126, 125, 124, 122, 121, 119, 117, I+K+L 124, 122, 121, 119, 117, 116, 113, 106, K+L+M 119, 117, 116, 113, 106, L+M+A 113, 106, M+A+B 512, 509, A+B+C 512, 509, 506, 503, 501, B+C+D 512, 509, 506, 503, 501, 605, 609, 613, C+D+E 503, 501, 605, 609, 613, 618, 308, 305, D+E+F 609, 613, 618, 308, 305, 303, 201, 204, E+F+G 308, 305, 303, 201, 204, 206, 208, 130, 129 Karta med sektorindelning finns i kartboken. 41

42 42(81) Bilaga 2 Åtgärdskalender Polismyndigheten i Uppsala län Höjd beredskap och Haverilarm När larm om Höjd beredskap eller Haverilarm inkommer från SOS Alarm ska följande åtgärder vidtas. För uppföljning av vidtagna åtgärder och fattade beslut ska insatsprotokoll föras från den tidpunkt då haverilarmet inkommit. Nr Åtgärd Upplysning 1 Mottelefonera omedelbart till uppgiftslämnaren på uppgivet telefonnummer och repetera erhållna uppgifter. Gör samtalet så kort som möjligt. Telefonnummer ska uppges av uppgiftslämnaren. 2 Om uppgiften ej kommer från kraftverket, kontrollera riktigheten genom samtal med kärnkraftverket på direkttelefon. Om larmet är falskt ska inga fler åtgärder vidtas. Avrapportera incidenten som falskt larm (BrB 16:15). 3 Underrätta polisledningen, Rikskommunikationscentralen och all tjänstgörande personal. Informera länsstyrelsens TIB via SOS. Avlyssna Radio Uppland. 4 Inkalla nödvändig personal. 5 Två polispatruller om vardera två man med radiobil sänds för att upprätta vägspärrar 2 och 3. 6 Utse polisinsatschef och platschef för utrymningsstationen. Upprätta omedelbart utrymningsstation i Gimo eller Skärplinge. Minst en i varje patrull ska ha utbildning i personligt skydd. Instruktion späpatrull. Se kapitel 7.1. Länsstyrelsen beslutar vilken utrymningsstation som ska användas. 7 Samordna all information med länsstyrelsens informationsavdelning. 8 Två polispatruller med högtalare kompletterar alarmeringen av allmänheten 12 km i vindriktningen främst vid bad och campingplatser samt vid behov till utomhusarbetande, t ex jordbruksarbetare. 9 Beordra en polispatrull till färjeläget i Öregrund vid spärr Rekvirera polishelikopter och eventuella polisbåtar genom Rikskommunikationscentralen (RKC) på Rikspolisstyrelsen (RPS). Lämna nödvändiga direktiv till bilbesättningarna. För att hålla kontakt med allmänheten. Information och material kan fås via länsstyrelsen. Informera RKC om förväntat behov av helikoptrar. Polisbåtar beordras till Öregrund. 11 Etablera kontakt med utrymningsstation. 12 Se till att kontinuerlig lägesplottning sker avseende: haveriförloppet, meteorologi, 42

43 43(81) polisens resursinsats och läget i Öregrundsgrepen. 13 Avrapportera vidtagna åtgärder till länsstyrelsens räddningsledare. Allteftersom olyckans omfattning klarläggs vidtas följande åtgärder: 14 Påbörja upprättandet av stabsrummet. 15 Rekvirera polisförstärkning genom Rikskommunikationscentralen. 16 Ompröva behov och placering av vägspärrar och begär eventuell uppsättning av vägmärken. I första hand från Kalmar och Hallands län. Efter samråd med länsstyrelsen. 17 Sök kontakt med Trafikverkets TIB via trafikinformationscentralen, TIC. Informera om vidtagna åtgärder. 18 Ompröva polispatrullernas instruktioner och behov att bära skyddsmask/andningsskydd. 19 Övervaka personalens stråldoser och för dos-protokoll (Se bilaga 16). Pröva omplacering av personal som erhållit 30 msv i helkroppsdos. Samråd med länsstyrelsen i tveksamma fall. 20 Då länsstyrelsen så beslutar ska utrymning av allmänheten verkställas enligt utrymningsplan. 21 Om förbindelserna med länsstyrelsen är brutna och/eller länsstyrelsens beslut inte kan vänta ska beslut fattas i länsstyrelsens ställe. Samråd med länsstyrelsen i tveksamma fall. Dosen avläses på patrullens persondosimetrar. Obs! Ingen får beordras till tjänstgöring som kan leda till mer än 50 msv i helkroppsdos. (se FAP 206-2). Se Utrymningsplan vid kärnkraftsolycka. Hemvärnets biträde kan vid behov begäras. Följ länsstyrelsens åtgärdskalender bilaga 1. Rapportera till länsstyrelsen snarast möjligt. Instruktion för utrymningsstation Vid utrymningsstationen ska finnas skyltar som tydligt anger brytpunkt, parkering, saneringsutrymmen, registrering m.m. Vägvisning med personal ska dessutom vara anordnad. Polisen ansvarar för att utrymmande registreras. Utrymmande som kan vara kontaminerade hänvisas till lokal för vidare radiologisk kontroll och eventuell sanering. Fordon som är kontaminerade får inte lämna utrymningsstationens parkering. Kontroll och eventuell sanering av dessa utförs när tiden så medger. 43

44 44(81) Instruktion för spärrpatrull: Polismyndigheten i Uppsala län Vägpatrull som upprättar vägspärr nr:... Obs! Ifylls före avfärd! 1. Speciell utrustning som ska medtas från utrymningsstationen i Gimo: a) Andningsskydd b) Persondosimeter ska bäras på bröstet av varje befattningshavare. Protokoll ska förses med bärarens namn och personnummer. c) Handmätinstrument eller motsvarande ska medföras av patrullen. d) Jodtablett, ta med 100 st. jodtabletter och informationsblad för utdelning till vägtrafikanter. Polispersonal tar jodtablett på uppmanin efter konstaterat utsläpp. 2. Kör med radiobil till platsen för vägspärren enligt kartan i bilaga Upprätta vägspärren. Trafiken till och från Forsmarksområdet (=det avspärrade området) regleras enligt följande: a) Trafikanter på väg ut ur området tillåts passera obehindrat. b) Personal med legitimationshandling från "Värmekraftverken" och ingående i beredskapsorganisationen, utryckningsenheter såsom ambulanser, brandbilar, kustbevakningens tjänstebilar och polisbilar etc. underrättas om olyckan och tillåts passera obehindrat i båda riktningarna in i riskområdet. c) Trafikanter som bor inom det larmade området och som är på väg hem, underrättas om olyckan och tillåts att fortsätta hem, men uppmanas att vid hemkomsten uppehålla sig inomhus och lyssna Radio Uppland. Fritidsboende ska utan viktiga skäl ej tillåtas passera spärr 3 mot Öregrund eller Gräsö. Om utrymning av befolkningen inom området beslutas, tillåts ingen att åka in i området. Jodtablett och informationsblad ges till alla som inte redan fått en tablett. d) Övriga trafikanter underrättas om olyckan samt hänvisas till bästa väg att köra runt resp. bort från avspärrat område. 4. Mätinstrument avläses med c:a 10 minuters mellanrum. Om det visar 30 msv (millisievert) eller mera i helkroppsdos ska detta snarast rapporteras så att omplacering av patrullens personal kan övervägas. Omplacering ska göras i god tid så att ingen beräknas bli utsatt för mer än 50 msv i helkroppsdos. 5. Kontrollera med polisinsatschefen vilken riskzon som gäller. 6. Dokumentera fortlöpande vidtagna åtgärder. Instruktion för polispatrull på Gräsö: Polismyndigheten i Uppsala län 44

45 45(81) 1. Speciell utrustning som ska medtas från utrymningsstationen i Gimo: a) Andningsskydd b) Persondosimeter ska bäras på bröstet av varje befattningshavare. Protokoll ska förses med bärarens namn och personnummer. c) Handmätinstrument eller motsvarande ska medföras av patrullen. d) Jodtabletter, medtag 100 st. jodtabletter och informationsblad för utdelning till vägtrafikanter. Polispersonal tar jodtablett på anmodan efter konstaterat utsläpp eller risk för sådant. 2. Kör med radiobil till färjeläget på Gräsö. Kontrollera om båda färjorna kan gå i trafik. Under färden kontrolleras medhavd utrustning. 3. Förbered trafikreglering. 4. Mätinstrumenten avläses med c:a 10 minuters mellanrum. Om någon penndosimeter visar 30 msv eller mera ska detta snarast rapporteras så att omplacering av patrullens personal kan övervägas. Omplaceringen ska göras i god tid så att ingen beräknas bli utsatt för mer än 50 msv i helkroppsdos. 5. Kontrollera med polisinsatschefen vilken riskzon som gäller. 6. Dokumentera fortlöpande vidtagna åtgärder. 45

46 46(81) Instruktion för alarmeringspatrull: Polismyndigheten i Uppsala län Alarmering ska ske av personer som vistas inom sektorerna... intill... km Larmmeddelandets lydelse: Detta är polisen. En olycka har inträffat vid kärnkraftverket i Forsmark. Vi uppmanar alla att vistas inomhus med stängda dörrar och fönster. Lyssna på radions program 4, Radio Uppland, där ytterligare information lämnas. 1. Speciell utrustning som ska medtas från utrymningsstationen i Gimo: a) Andningsskydd b) Persondosimeter ska bäras på bröstet av varje befattningshavare. Protokoll ska förses med bärarens namn och personnummer. c) Handmätinstrument eller motsvarande ska medföras av patrullen. d) Jodtabletter, ta med 100 st. jodtabletter och informationsblad för utdelning till vägtrafikanter. Polispersonal tar jodtablett på uppmaning efter konstaterat utsläpp. e) Högtalarutrustning monteras på bilen. 2. Kör med radiobil till område där larmning ska ske. Under färden iordningställs andningsskydd samt övrig medhavd utrustning. 3. Uppsök bebyggelse inom angivna sektorer och larma befolkningen. Stanna bilen och sänd larmmeddelandet. Komplettera vid behov med "dörrknackning". Dela ut jodtabletter och informationsblad till personer som påträffas inom området och ej har tillgång till egna tabletter. 4. Lämna fortlöpande lägesrapporter om larmningen. 5. Mätinstrument avläses med c:a 10 minuters mellanrum. Om det visar 30 msv eller mera ska detta snarast rapporteras så att omplacering av patrullens personal kan övervägas. Omplacering ska göras i god tid så att ingen beräknas bli utsatt för mer än 50 msv i helkroppsdos. 6. Dokumentera noggrant åtgärder som vidtas såsom körda sträckor och platser för sändning av larmmeddelande. 46

47 47(81) Bilaga 3 Åtgärdskalender Uppsala brandförsvar Vid Höjd beredskap och Haverilarm När larm om befarad eller inträffad kärnteknisk olycka inkommer till operativa chefen (OC) Storstockholms räddningscentral (SSRC) i Täby från SOS Alarm ska följande åtgärder vidtas. Obs! Fortsättningsvis ska klockslag för inkommande rapporter samt beslutade och vidtagna åtgärder antecknas. Nr Ansvarig Åtgärd Upplysning Utfört 1 Kvittera larmet och kontrollera riktigheten. 2 OC underrättar räddningschefer i beredskap i hela länet. tid/dokument 3 Räddningschef i beredskap larmar in krisledningsorganisationrna i länets samtliga kommuner. 4 Kontrollera utrustning för dosimetri samt distribuera utrustningen. 5 Två styrkeledare eller motsvarande från Östhammar beordras som mätledare till brandstationen i Östhammar. Stabsbefäl i beredskap vid räddningscentralen i Uppsala brandförsvar bemannar indikeringsledare (L2) vid länsstyrelsen 6 Räddningstjänstens båt från Östhammar förflyttas till Öregrund och ingår i sjöoperativa enheten. 7 Inom indikeringszonen ska insatsledare och stabsbefäl vid RC Uppsala vid larm svara för att ett mätinstrument slås på och placeras Kommunernas krisledningsorganisation måste börja verka. Avläsningsutrustning för dosimetrar förvaras i Östhammar (1 st.) samt på länsstyrelsen (1 st.). Dosimetrar som förvars vid Östhammars brandstation samt en avläsningsutrustning ska distribueras till gällande utrymningsstation. Anmäl till länsstyrelsens L2-funktion. Samverkar med övriga sjöenheter. Nödvändig skydds- och mätutrustning iordningställs. Anmälan till mätledaren på Östhammars brandstation Initialt förvaras dosimetrar för mätpatrullerna vid respektives stationer och vid Östhammars brandstation. Mätledarna styr mätpatruller i inre beredskapszonen samt i indikeringszonen 47

48 48(81) på gården till brandstationerna som ingår i mätorganisationen. Dessutom ska det förberedas att på order kunna utföra strålningsmätning längs förberedda slingor. när strålningsmätning på brandstationens gård har påbörjats. På begäran från indikeringsledaren vid länsstyrelsen inrapporteras mätvärden av mätledaren. Instruktion för mätpatruller i inre beredskapszonen: Uppsala brandförsvar Speciell utrustning som ska medföras från brandstationer a) Andningsskydd (partikelfilter) och skyddsdräkt till varje person ska medföras i fordonet och bäras när misstanke finns om förekomst av radioaktiva partiklar i luften eller på order. b) Persondosimeter ska bäras på bröstet av varje person. Dosimetern ska först ha registrerats vid aktuell utrymningsstation. Även ett mätinstrument (SRV2000) för strålningsmätning används som dosimeter och nollställs före avfärd. Instrumentet används då för egenskydd och doskontroll. c) Mätinstrumentet för strålningsmätning medförs. Sätt i nya batterier och kontrollera att instrumentet fungerar. Minst en man i patrullen ska ha genomgått utbildning på instrumentet. d) Jodtablett, 2 per person sväljs före avfärd från brandstationen. e) En st. luftpump medförs av varje patrull. Se till att pumpen är fylld med bensin. Ta med reservbensin. Se till att minst 5 filter medföljer varje pump samt instruktion. Fast mätning a) Pröva sambandet till mätledaren. Avvakta order på station. b) Placera tre instrument på beordrade mätställen. Placera luftpumpen på den mellersta mätpunkten. Starta pumpen och sätt i ett filter. Låt pumpen gå med filtret isatt tills mätledaren ger ytterligare anvisningar. c) Kör från mätställe till mätställe. Avläs och anteckna plats, klockslag, femminutersvärde ( ) och dosvärde (DOS) på mätprotokoll bilaga 15. d) Rapportera antecknade värden då mätledaren anropar. e) Rapportera omgående värden över 1 µsv/h till mätledaren. Rapportera även förändringar i väderleken. f) Indikeringsinstrumentet för egenskydd och doskontroll avläses med jämna mellanrum. Avlösning ska göras i så god tid, 30 msv, att ingen blir utsatt för mer än 50 msv i helkroppsdos. g) Om mätutrustningen visar 100 µsv/h eller mer, vänd om och rapportera omgående till mätledaren. 48

49 49(81) Rörlig mätning (endast om speciell order om detta ges) a) Kör till första mätstället. Kontrollera skyddsutrustningen och sambandet till mätledare under färden. Gör strålningsmätning med stängda fönster under färden. b) Vid mätstället placeras instrumentet i hållare eller på annat sätt ca 1 m över marken och 5 m från större föremål. Efter 11 minuter görs avläsning genom att -knappen trycks in 5 sekunder och medelvärdet avläses och antecknas. Tryck därefter in DOS-knappen i 5 sekunder, avläs och anteckna även detta värde. c) Fortsätt till nästa mätställe och utför ny mätning enligt punkt b). d) Gör mätning med instrument även under färden. Det gäller att försöka lokalisera ett eventuellt radioaktivt moln, som kan ha liten bredd. Anteckna om instrumentet under färden gett utslag som är större än mätslingans normalvärde (bakgrundsvärdet). Ange tid, plats och mätvärde. e) Rapportera antecknade värden då mätledaren anropar. f) Rapportera omgående värden över 1 µsv/h. g) Om mätutrustningen visar 100 µsv/h eller mer, vänd om och rapportera omgående till mätledaren. h) Rapportera eventuella förändringar i väderleken t ex ändrad vindriktning eller nederbörd. i) Vid slutpunkten på slingan inhämtas anvisningar om fortsatt verksamhet av mätledaren. j) Indikeringsinstrumentet för egenskydd och doskontroll avläses med jämna mellanrum. Avlösning ska göras i så god tid, 30 msv, att ingen blir utsatt för mer än 50 msv i helkroppsdos. Instruktion för mätledarna Instruktionen avser den personal som vid larm beordras som mätledare. 1. Kontakta operativa chefen (OC) Storstockholms räddningscentral och efterfråga resurser för indikering. 2. Kontakta operativa chefen (OC) Storstockholms räddningscentral och efterfråga indikeringsresurser ifrån Hallstavik. 3. Löpande ta kontakt med de brandstationer som ska utföra fast strålningsmätning på stationen. Begär löpande in uppgifter om mätvärden. Skicka dessa vidare till länsstyrelsen (L2). 4. Mätledaren får för sin verksamhet order av indikeringsledaren i länsstyrelsens krisberedskapsorganisation. Order kan bl.a. ange områden och platser som särskilt ska bli föremål för mätningar. Så länge inget annat är beordrat utförs fast mätning på förutbestämda punkter inom aktuell risksektor. Likaså ska varje patrull placera en luftpump på den mellersta av tilldelade mätpunkter. Pumpen, med isatt filter, startas igång med automatik. Filterbyte m.m. beordras av indikeringsledningen. 5. Mätledaren förbereder sin verksamhet genom att på sin karta markera risksektor och fasta mätställen inom denna. Karta med risksektorer finns i kartboken. Aktuell risksektor fastställs av länsstyrelsens krisberedskapsorganisation. 49

50 50(81) 6. För att kunna meddela mätpatrullerna vilken skyddsutrustning som ska bäras efter utsläpp inhämtar mätledaren anvisningar från indikeringsledaren. 7. Mätledaren bör på sin arbetsplats ha tillgång till följande material: Kartboken och karta Rapporteringsblanketter Gällande anropssignaler till mätpatruller Rakel Telefon Dator med Internetförbindelse 8. Mätledaren ska så snart arbetsplatsen är ordnad och samverkan med indikeringsledaren är upprättad vidta följande åtgärder: orientera sig om läget vid kärnkraftverket, väder och radiologiska situationen via indikeringsledaren. söka kontakt med mätpatrullerna och ange på vilka mätpunkter fast mätning ska ske. anmäl per Rakel, telefon eller e-post till L2 i länsstyrelsens krisberedskapsorganisation att vederbörande finns på plats anropa mätpatrullerna i den ordning som kan vara lämplig med hänsyn till risksektorn och begär mätresultat. (Mätpatrull som själv anropar mätledaren för att lämna rapport ska ges företräde, eftersom patrullen lämnar rapport avseende höga mätvärden.) vidarebefordra mätvärden till L2. Inrapportering sker i första hand via Radgis men e-post, telefon och Rakel är också möjligt. kontrollera med L2 att mätvärdena kommer fram 10. Om order om mätning på slingor/andra platser kommer från indikeringsledaren vidta följande åtgärder: beordra lämpliga mätpatruller att mäta inom angivna slingor, områden eller på angivna platser, namnge varje mätpatrull pröva sambandet innan patrullerna utgår, anropa mätpatrullerna i den ordning som kan vara lämplig med hänsyn till risksektor och begär mätresultat, mätpatrull som själv anropar mätledaren för att lämna rapport ska ges företräde, eftersom patruller lämnar rapport avseende mätvärden överstigande 1 µsv/h, vidarebefordra mätvärden så snart som möjligt till L2 kontrollera med L2 att mätvärden kommer fram 50

51 51(81) Instruktion för mätpatrull i indikeringszonen: Uppsala brandförsvar 1. Speciell utrustning som ska medföras från brandstationen: Andningsskydd (partikelfilter) och skyddsdräkt till varje person ska medföras i fordonet och bäras när misstanke finns om förekomst av radioaktiva partiklar i luften eller på order. Persondosimeter ska bäras på bröstet av varje person. Dosimetern ska först ha registrerats vid aktuell utrymningsstation. Även ett mätinstrument (SRV2000) för strålningsmätning används som dosimeter och nollställs före avfärd. Instrumentet används då för egenskydd och doskontroll. Mätinstrumentet för strålningsmätning medförs. Sätt i nya batterier och kontrollera att instrumentet fungerar. Minst en man i patrullen ska ha genomgått utbildning på instrumentet. Jodtablett, 2 per person sväljs före avfärd från brandstationen. 2. Prova sambandet med mätledaren. Kör mätslingan med måttlig hastighet (max 50 km/h) eller åk till anbefallt mätställe och gör mätning under färden. Om instrumentet under färden gör utslag över 1 µsv/h kontakta mätledaren för nya direktiv. 3. Vid mätställe placeras instrumentet i hållare eller på annat sätt c:a 1 m över marken och 5 m från större föremål. Efter 6 minuter görs avläsning genom att -knappen trycks in 5 sekunder och medelvärdet avläses och antecknas. Tryck därefter in DOS-knappen i 5 sekunder, avläs och anteckna även detta värde. Rapportering sker först när patrullen anropas eller hela slingan avverkats. Om medelvärdet överstiger 1 µsv/h rapporteras detta omedelbart. 4. Om mätutrustningen visar 100 µsv/h eller mer, vänd om och rapportera omgående till mätledaren. 5. Fortsätt till nästa mätställe och utför ny mätning enligt punkt 3. Gör mätning även under färden. 6. Rapportera även förändringar i väderleken t ex ändrad vindriktning och nederbörd. 7. Mätinstrumentets dosfunktion avläses med jämna mellanrum. Avlösning ska göras i så god tid, 30 msv, att ingen blir utsatt för mer än 50 msv i helkroppsdos. Inhämta anvisningar för fortsatt verksamhet från mätledaren när hela mätslingan körts ett varv. 51

52 52(81) Bilaga 4 Åtgärdskalender Kustbevakningen Region Nordost Höjd beredskap Larm om höjd beredskap ges från SOS-centralen Uppsala. För uppföljning av vidtagna åtgärder och fattade beslut ska insatsprotokoll föras från den tidpunkt då larm om höjd beredskap inkommit. Vid höjd beredskap ska följande åtgärder vidtas: Nr Ansvarig Åtgärd Upplysning Utfört 1 VB (RLC Härnösand) Motring omedelbart till SOS på uppgivet telefonnummer och repetera erhållna uppgifter. Gör samtalet så kort som möjligt. 2 VB Om uppgiften ej kommer från SOS-centralen kontrollera riktigheten genom samtal till SOS-centralen. Om larmet är falskt ska inga fler åtgärder vidtas. Avrapportera incidenten som falskt larm till polisen (Br16:15). 3 VB Underrätta TIB. Larma KBV- enheter från KRN och KRO. (Ks Gävle, Ks Hul, Ks Fud mfl.) Telefonnummer ska uppges av uppgiftslämnaren. tid/dokument 4 VB Vidarebefordra larmet till: a) VTS East Coast Polisbåt, och brandbåt från Östhammar, larmas via polisen resp. SOS. SSRS larmas via MRCC. 5 VB Beordra tillgängliga enheter enligt punkt 3 och 4 till Ängskär respektive Öregrund. 6 VB Inkalla nödvändig kustbevakningspersonal. I samråd med TIB. 7 TIB Utser OSC. 8 TIB Informerar länsstyrelsens TIB om vidtagna åtgärder samt förhör sig om beslutad utrymningsstation. 9 VB Beordrar OSC att bege sig till utrymningsstationen för 52

53 53(81) att upprätta sin ledningsplats. 10 TIB Utser den KBV-tjänsteman som ska ingå i krisledningsstaben vid Länsstyrelsen i Uppsala län. 11 OSC Efter beslut av RL-staben, leda alla fartyg som ingår i den sjöoperativa organisationen för uppdrag. Fartyg från Kustbevakningen, Sjöfartsverket, Sjöräddningssällskapet, polisen och räddningstjänsten. Haverilarm Haverilarm ges från SOS-centralen Uppsala. För uppföljning av vidtagna åtgärder och fattade beslut ska insatsprotokoll föras från den tidpunkt då haverilarmet inkommit. Vid haverilarm ska följande åtgärder vidtas: Nr Ansvarig Åtgärd Upplysning Utfört tid/dokument 1 VB (RLC Härnösand) Mottelefonera omedelbart till SOS-centralen i Uppsala på uppgivet telefonnummer och repetera erhållna uppgifter. Gör samtalet så kort som möjligt. 2 VB Om uppgiften ej kommer från SOS-centralen kontrollera riktigheten genom samtal till SOS-centralen. Om larmet är falskt ska inga fler åtgärder vidtas. Avrapportera incidenten som falskt larm till polisen (Br16:15). Telefonnummer ska uppges av uppgiftslämnaren. 3 VB Underrätta TIB. Beordra KBV-enheter till området. 4 VB Vidarebefordra larmet till: a) VTS East Coast Den TIB utser ska bege sig till länsstyrelsen i Uppsala (RL-stab). Personlig skyddsutrustning för besättningen finns ombord på KBV-enheterna i Hudiksvall, Gävle och Furusund. Polisbåt, och brandbåt från Östhammar, larmas via polisen resp. SOS. SSRS larmas via Länskommunikationscentralen i Stockholm. 53

54 54(81) 5 VB Beordra tillgängliga enheter enligt punkt 3 och 4 till Ängskär respektive Öregrund. 6 VB Inkalla nödvändig kustbevakningspersonal. I samråd med TIB. 7 TIB Utser OSC. 8 TIB Informerar länsstyrelsen (TIB) i Uppsala om vidtagna åtgärder samt förhör sig om beslutad utrymningsstation. 9 VB Beordrar OSC att bege sig till utrymningsstationen för att upprätta sin ledningsplats. 10 TIB Beordrar den KBVtjänsteman som ska inga i RL-staben att bege sig dit. 11 OSC Efter beslut av RL-staben, leda alla fartyg som ingår i den sjöoperativa organisationen för följande uppdrag: a) Avspärrning av Öregrundsgrepen. I norr utmed linjen Örskär Ängskärs-skaten, i söder vid Öregrund, Hassel-backen Gräsöbaden. b) Genomsökning av det avspärrade området inklusive öar för att varna allmänheten. c) Medverka vid utrymning. Kustbevakningens enheter sätts företrädesvis in i områdets västra del, (med hänsyn till möjligheten att utföra strålningsmätning längs förberedda slingor enl. bilaga 31.) Rapport om mätvärden från 3 msv helkroppsdos ska omedelbart rapporteras till RL-staben, som ska besluta om lämpliga åtgärder. Fartyg från Kustbevakningen, Sjöfartsverket, Sjöräddningssällskapet, polisen och räddningstjänsten. Genomsökning sker från Forsmark och utåt. Alla som påträffas i området uppmanas lämna detta. I enlighet med underlag från polisen. 12 OSC Informera RL-staben fortlö- 54

55 55(81) pande om läget. Instruktion för fartygsenheter som ingår i den sjöoperativa organisationen: Kustbevakningen, Sjöfartsverket, Sjöräddningssällskapet, polisen och räddningstjänsten 1. Efter larm från REGIONLEDNINGSCENTRALEN HÄRNÖSAND (RLCH) kontrollera att följande utrustning finns ombord: a) Andningsskydd till varje man att bäras påtagen när strålning konstaterats eller befaras. Se anvisningar kapitel 8. b) Persondosimeter ska bäras på bröstet av varje man. Dosimetrarna ska förses med bärarens namn och folkbokföringsnummer. c) Mätinstrument för strålningsmätning medförs 1 per fartyg. Kontrollera att batterierna fungerar (Batteritest) Minst en man ska ha genomgått utbildning på instrumentet. Se anvisningar kapitel 8. d) Jodtabletter, 2 tabletter per person sväljs före avgång till Öregrundsgrepen. 100 jodtabletter medförs för utdelning. e) Informationsblad medförs för utdelning. f) Utdrag ur beredskapsplanen. 2. Lyssna på Radio Uppland. 3. Avgång mot Öregrundsgrepen. Meddela beräknad ankomsttid till området till RLC Härnösand på för vidarebefordran till OSC. 4. Var beredda utföra följande arbetsuppgifter enligt order från OSC: Avspärra Öregrundsgrepen. Gräns norr = linjen Örskär - Ängskärsskaten. Gräns i söder = Hasselbacken - Gräsöbaden. Genomsöka området (även öarna utanför fastlandet) för att varna allmänheten. Efter särskild order från OSC mäta förekomst av strålning från radioaktiva ämnen längs förberedda mätslingor. Medverka vid utrymning. 55

56 56(81) 5. Vid ankomst till Öregrundsgrepen Anmäl ankomst till RLC Härnösand och till OSC. Avläs fartygets mätinstrument för strålmätning och gör i fortsättningen detta minst var 10 minut så länge ni befinner er i området. Om intensimetern visar 30 msv i helkroppsdos eller mera rapportera omedelbart till OSC så att omplacering av personalen kan övervägas. 6. När personer/fartyg anträffas inom området - anteckna namn, personnummer, adress och telefon beträffande personer Anteckna om möjligt identifieringsuppgifter och destination beträffande fartyg Dela ut 2 jodtabletter per person samt informationsblad Uppmana vederbörande att lämna området (via Utrymningsstationen om utsläpp har skett) samt lyssna på radio Uppland. Avrapportera till OSC. 7. Informera OSC fortlöpande om läget. 56

57 57(81) Bilaga 5 Åtgärdskalender Landstinget Vid Höjd beredskap och haverilarm Tjänsteman i beredskap(tib) När larm om befarad eller inträffad kärnkraftsolycka inkommer till TIB från sjukvårdens larmcentral ska följande åtgärder vidtas: Fortsättningsvis ska klockslag och inkommande rapporter samt beslutade och vidtagna åtgärder antecknas. 1. Kvittera larmet. 2. Kontakta om möjligt TIB på länsstyrelsen. 3. Aktivera särskild sjukvårdsledning, regional nivå. Landstinget i Uppsala disponerar över länets alla sjukvårdsresurser inklusive transport (ambulans/helikopter) och information. 4. Kontakta akutmottagningarna i Östhammar, Tierp, Enköping och Akademiska sjukhuset. 5. Se till att en sjukvårdsgrupp beger sig till utrymningsstation. 6. Utse samverkansperson från landstinget att skicka till länsstyrelsens ledningsplats Hugin. Vid internt kontaminerad person: kontakta bakjour onkologi samt sjukhusfysikerna på Akademiska sjukhuset. Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping agerar enligt sin katastrofplan. Primärvården Vårdcentralerna i Östhammar och Tierp ska genast påbörja planering för att kunna bemanna sjukvårdsgrupp vid aktuell utrymningsstation. Ovanstående vårdinrättningar och sjukhus avvaktar länsstyrelsens instruktioner angående distribution av jodtabletter. Upplands lokaltrafik Ställ bussar till polisens förfogande enligt särskild avsiktsförklaring mellan Upplands lokaltrafik och länsstyrelsen. Dessa ska dirigeras till brytpunkt vid utrymningsstationen. 57

58 58(81) Bilaga 6 Radioaktivitet, enheter och riktlinjer för skyddsåtgärder Rekommenderade åtgärder mot joniserande strålning Skyddsåtgärder för allmänheten ska genomföras om man genom åtgärderna på ett effektivt sätt kan minska riskerna för skador. Före ett beslut om skyddsåtgärd ska man väga riskerna för skador om ingen åtgärd vidtas mot de negativa konsekvenser som följer med åtgärderna om de vidtas. Det kan i vissa fall vara bättre att inte vidta en åtgärd även om stråldoserna överstiger ett rekommenderat högsta värde. En skyddsåtgärd kan i sig nämligen medföra skador av annat slag, t ex trafikolyckor vid utrymning. Utrymning av befolkningen i ett område, som inte längre befinner sig i vindriktningen, kan också medföra ökad risk för strålskador om vägarna från området leder in i det radioaktiva molnets nya läge. Beslut om skyddsåtgärder fattas av länsstyrelsen och dess räddningsledare baserat på råd från SSM med flera. Endast åtgärder som kan förhindra ytterligare stråldoser ska vidtas. Referensnivåer för skyddsåtgärder Som underlag för beslut om skyddsåtgärder har SSM tagit fram referensnivåer för när olika skyddsåtgärder är berättigade. Dessa referensnivåer är baserade på rekommendationer från IAEA. Skyddsåtgärder syftar till att undvika höga stråldoser som kan medföra akuta skador, men även doser som ökar risken för senare cancerfall. För att en skyddsåtgärd ska vara berättigad får den inte utlösas vid en alltför låg stråldos eftersom åtgärden då medför mer skada än nytta. De skyddsåtgärder för vilka referensnivåer finns framtagana är jodtablettintag, utrymning, omflyttning och återinflyttning. Referensnivåerna är interimistiska. De är avsedda att vara en riktlinje för tillämpning omedelbart efter en olycka, men kan komma att ändras uppåt eller nedåt efterhand som situationen kartläggs och det blir möjligt att allt bättre optimera åtgärderna. För livsmedel finns rekommenderade åtgärdsnivåer som ska gälla den första månaden efter en olycka. Vidare finns rekommendationer vad gäller stallning av boskap. Av SSM rekommenderade referensnivåer 58

59 59(81) Åtgärd Inomhusvistelse Jodtabletter Utrymning Omflyttning Åtgärder som bör övervägas (avstyrd dos) 10 msv totalt under högst 2 dygn. Förslagsvis 5 msv per dygn. 100 msv sköldkörteldos för barn (eventuellt 200 msv för vuxna) 50 msv per vecka 30 msv under första månaden Återflyttning när avstyrd dos blir mindre än 10 msv per månad De rekommendationer som givits i tabellen ovan är i första hand avsedda för planering av akuta skyddsåtgärder i områden runt kärnkraftverket för vilka inte beredskapsplanen omfattar automatiskt genomförda åtgärder vid ett haverilarm. Om en olycka verkligen inträffat kan emellertid beslut om åtgärder mycket väl komma att grunda sig på andra överväganden än de som ligger bakom föreliggande rekommendationer. T ex kan beslut om utrymning i verkligheten komma att fattas på grundval av vindriktning och uppgifter om olyckans karaktär snarare än på osäkra dosuppskattningar. Länsstyrelsen rekommenderas att före beslut om omfattande skyddsåtgärder om möjligt inhämta råd från SSM. Bestrålning från utsläpp av radioaktiva ämnen Radioaktiva ämnen som frigjorts vid en reaktorolycka kan föras med vinden som ett osynligt moln och spridas i omgivningen. Ett sådant utsläpp kan bestråla en människa på följande sätt: Extern bestrålning av hela kroppen från radioaktiva ämnen i molnet. Detta ger upphov till en extern helkroppsdos. Denna påverkan erhålls främst från utsläpp av ädelgaser samt jod och upphör när molnet passerat. Intern bestrålning genom inandning av radioaktiva ämnen. Den del som inte andas ut igen, utan stannar kvar i lungorna en tid, leder till en lungdos. Så småningom kan sådana ämnen med längre halveringstid till en del tas upp i blodet och föras ut i kroppen. De ger då upphov till doser i andra organ såsom sköldkörtel, mjukvävnad, lever och benmärg. Det största bidraget till lungdosen kan erhållas vid utsläpp av fasta fissionsprodukter. De förs med tiden bort ur lungorna via slemutsöndring och bestrålar då även mag-tarmkanalen. Lungdosen kan bli betydligt större än den externa helkroppsdosen från molnet om stora mängder fasta fissionsprodukter släpps ut. Radioaktiv jod som tas upp i blodet, samlas därefter till stor del i sköldkörteln. Därigenom kan sköldkörteldosen bli upp till 250 (för barn c:a 800) gånger större än den externa helkroppsdosen från molnet. Extern bestrålning av hela kroppen från en radioaktiv markbeläggning som uppkommit när ämnen i molnet fallit ner på marken. En sådan markbeläggning kan bestå av jod och fasta fissionsprodukter och ge upphov till en långvarig extern helkroppsbestrålning. Personer som stannar kvar inom belagt område skulle då kunna få helkroppsdoser som i vissa fall redan inom några dygn är större än externdosen från molnet. Vid en s.k. "FRISK-olycka" kommer dosbidraget från ev. 59

60 60(81) markbeläggning att bli begränsat. Det radioaktiva nedfallet påverkar även ev. grödor och kan medföra att livsmedel och speciellt mjölk blir olämplig som föda för någon tid. Detta avgörs främst av mängden radioaktiv jod i utsläppet. Även andra födoämnen kan på grund av för höga halter av radioaktiva ämnen, t ex cesium, bli olämpliga att förtära. Det är omöjligt att i förväg säkert ange vilken eller vilka av de beskrivna bestrålningsvägarna som kommer att utgöra en dominerande risk vid en olycka. Den relativa betydelsen av de olika bestrålningssätten är beroende av förutom typ av olycka som inträffat även den rådande väderlekens inverkan och andra i förväg osäkra faktorer. Därför kan man inte heller med bestämdhet ange vilken risk som kommer att bli styrande vid beslut om skyddsåtgärder. Detta gäller särskilt vid olyckor som har mycket låg sannolikhet att inträffa men där följdverkningarna kan bli mycket stora. Vid sådana olyckor kan mycket komplicerade förhållanden uppstå med stora variationer från plats till plats. Vid mindre olyckor som har större sannolikhet att inträffa och där utsläppet huvudsakligen består av flyktiga ämnen (ädelgaser och halogener), kan man dock ganska säkert utgå från att sköldkörtelbestrålning hos barn och möjligen även fosterbestrålning hos gravida kvinnor kommer att utgöra de dominerande reella riskerna. Radioaktiv markbeläggning kan förorsaka ytterligare problem på längre sikt. Innan omfattningen av föroreningen kunnat kartläggas och alla rimliga åtgärder vidtagits kan stora informationsproblem väntas uppstå. I detta läge måste man räkna med av okunnighet och oro föranledda krav på myndighetsbeslut som inte är sakligt motiverade. Organisationen av utredningsverksamhet kan bli betungande. 60

61 61(81) Strålningens biologiska verkan Strålningens påverkan på människan är beroende av den stråldos som erhållits. Påverkan är mindre ju lägre stråldosen är. Vid fastläggandet av strålskyddsnormer utgår man för säkerhets skull från att det inte finns en undre gräns där strålningen upphör att vara skadlig. Vid höga stråldoser kan man skilja på fyra typer av skadliga effekter. akuta skador som uppträder inom några veckor, fosterskador som leder till utvecklingsrubbningar, sena skador som uppträder efter en latenstid av upp till flera år. Hit räknas olika former av cancer och genetiska skador, d v s förändringar i arvsanlagen som kan framträda först i efterföljande generationer (om detta råder en osäkerhet). Här behandlas endast risken för sådana skador som kan komma att styra valet av skyddsåtgärder vid en reaktorolycka. Följande tabeller ger en överblick över vid vilka doser som skador av olika slag kan börja uppträda: Helkroppsdos i Sv (rem) Effekt 0 0,1 (0 10) Inga påvisbara akuta skador. 0,1 0,3 (10 30) Risk för fosterskador (något osäkert). 0,3 1 (30 100) Illamående kan förekomma. Inga dödsfall. 1 2 ( ) Kräkningar, blodförändringar och andra övergående besvär förekommer. Vanligen inga dödsfall om inga komplikationer tillstöter. 2 6 ( ) Med medicinsk vård har man minst 50 procents chans att överleva en stråldos av storleksordningen 3 sievert (300 rem) till hela kroppen. Risken för dödsfall är störst efter c:a 3 veckor. > 6 (> 600) Överlevnad osannolik. Sköldkörteldos i Sv (rem) Effekt 0 1 (0 100) Inga påvisbara akuta skador ( ) Störningar i sköldkörtelns funktion kan uppträda på längre sikt ( ) Störningar i sköldkörtelns funktion kan uppträda tidigt. > (> ) Sköldkörtelfunktionen blir helt utslagen. 61

62 62(81) Joniserande strålning En del ämnen som finns i naturen är radioaktiva. Det betyder att deras atomkärnor omvandlas eller sönderfaller och sänder ut strålningsenergi. Sådan strålning kallas joniserande strålning eller i slarvigt tal "radioaktiv strålning". Joniserande strålning från naturligt förekommande ämnen kan vara av tre slag: alfastrålning (består av laddade partiklar, som stoppas efter några cm i luft), betastrålning (består av elektroner). Kan vanligen inte tränga igenom kläderna) och gammastrålning (av samma natur som röntgenstrålning). Har stor förmåga att tränga igenom olika ämnen). En annan typ av strålning är neutronstrålning. Denna strålning förekommer i samband med kärnklyvning inne i reaktorn. Denna strålning utgör inget problem för omgivningen, inte ens vid en olycka. Radioaktiva ämnen nybildas ständigt i naturen. Genom den kosmiska strålningen i jordens atmosfär bildas t ex de radioaktiva ämnena tritium och kol- 14, som sedan sprids över hela jorden. På detta naturliga sätt nybildas årligen ungefär 100 gånger så mycket tritium som den totala mängd tritium som finns inne i en kärnkraftreaktor under drift. Liksom med övriga radioaktiva ämnen i reaktorn är det endast en mycket liten del av detta tritium (ungefär en tusendel per år av tritiummängden i reaktorn) som kan läcka ut till omgivningen vid normal drift. De radioaktiva ämnen som finns eller bildas består dock inte för evig tid. Genom att de sönderfaller omvandlas de så småningom till stabila ämnen, som alltså inte är radioaktiva. Ett mått på hur snabbt denna förvandling sker är den s.k. halveringstiden. Den anger när hälften av de radioaktiva atomkärnorna i ett ämne sönderfallit. Halveringstiden för olika radioaktiva ämnen varierar från bråkdelar av en sekund till flera miljarder år. Radioaktiva ämnen bildas i reaktorhärden Vid kärnklyvning i reaktorhärdens uranbränsle omvandlas uranatomerna under stor energiutveckling till andra grundämnen. Dessa kallas klyvningseller fissionsprodukter. Många av de är radioaktiva. Man kan dela in klyvningsprodukterna i tre huvudgrupper: ädelgaser (bl. a xenon och krypton), halogener (bl. a jod) och fasta klyvningsprodukter (bl. a cesium, strontium och rutenium) 62

63 63(81) Konstruktionsmaterial av metall som ingår i reaktoranläggningen korroderar på vanligt sätt genom kontakten med vatten och syre. En del av dessa metalloxider eller korrosionsprodukter lossnar och följer med vattenflödet genom reaktorhärden. De kan då "aktiveras" av den intensiva neutronstrålningen och blir radioaktiva. Även andra ämnen i reaktorn kan aktiveras på detta sätt. Till dessa s.k. aktiveringsprodukter hör tritium, kol-14, kobolt-60, nickel-63 m fl. Neutronstrålningen i reaktorhärden medför också att det bildas radioaktiva transuraner, d.v.s. ämnen som är tyngre än uran. De bildas inne i uranbränslet genom att neutroner träffar och "fastnar" inne i uranets atomkärnor. Till transuranerna räknas bl. a plutonium och neptunium. Prefix multipelenheter Följande tabell förklarar betydelsen av de prefix som används för att ange multipelenheter. Benämning Beteckning Talfaktor Multipelenhet Exa E miljard miljarder Peta P miljon miljarder Tera T miljon miljoner Giga G 10 9 miljard Mega M 10 6 miljon Kilo K 10 3 tusen Milli m 10-3 tusendel Mikro µ 10-6 miljondel Nano n 10-9 miljarddel Piko p miljondels miljondel Femto f miljondels miljarddel Atto a miljarddels miljarddel Förväxla inte t ex 1 MW (megawatt) som är en miljard gånger så stor som 1 mw (milliwatt). Obs! Vid kommunikation med telex som bara skriver med stora bokstäver är det särskilt viktigt att prefixens benämning skrivs ut, annars kan m och p förväxlas med M och P! Skriv således t ex MEGAW för megawatt och MILLIW för milliwatt. 63

64 64(81) Aktivitet Mängden av radioaktiva ämnen kan uttryckas genom sönderfallshastigheten eller aktiviteten, d v s antalet atomkärnor i dessa ämnen som sönderfaller under en sekund. Aktiviteten anges i becquerel (Bq = sönderfall per sekund). Aktiviteten = antalet sönderfallande atomkärnor per sekund. Den totala aktiviteten i reaktorn under drift (efter full drift i flera månader) kan grovt beräknas till 600 EBq. En stor del av denna aktivitet kommer från mycket kortlivade nuklider. Redan 30 min efter reaktorns avstängning har aktiviteten minskat till hälften. Stråldos Joniserande strålning som träffar människan avger energi i kroppens vävnader. Stråldosen i ett organ är ett mått på den mängd strålningsenergi som tagits emot där och den anges i gray (Gy). 1 Gy = 1 joule/kg. Med hänsyn taget till strålningens biologiska verkan och strålslag anges den så kallade ekvivalenta och effektiva stråldosen i sievert (Sv). 1 Sv = 1 joule/kg. Dessa begrepp är särskilt intressant då man jämför helkroppsbestålning och bestrålning av enskilda organ så som exempelvis sköldkörteln efter intag av radioaktivt jod. Äldre enheter är rad och rem där 1 rad = 10 mgy och 1 rem = 10 msv. Det förekommer att mätinstrument som mäter strålning i luft kan vara graderade i röntgen (R). 64

65 65(81) Bilaga 7 Mätinstrument och personlig skyddsutrustning Mätinstrument Instrument för mätning av joniserande strålning Intensimeter SRV 2000 är det instrument som används för mätning av strålning från radioaktiva ämnen. Instrumentet ger också information om erhållen dos (Instrumenten drivs med batterier som ej får sitta i instrumentet då det ligger i förråd). Persondosimeter Länsstyrelsen tillhandahåller en personlig dosimeter till de som deltar i en räddningsinsats i den inre beredskapszonen. I kärnenergiberedskapen används idag digitala dosimetrar (DIS-1). Avläsningsapparatur (RADOS DBR- 1) för avläsning av dosimetrar finns på brandstationen i Östhammar och hos länsstyrelsen. Vid höjd beredskap transporteras avläsningsapparat och dosimetrar till aktuell utrymningsstation. Personlig skyddsutrustning All personal som beordras tjänstgöra i riskområdet ska tilldelas andningsskydd, dosimeter och jodtabletter. Personal är skyldig att använda tillhandahållen skyddsutrustning. Utrustningen förvaras på länsstyrelsen och transporteras till utrymningsstation vid höjd beredskap. Andningsskydd Samtliga som har uppdrag inom inre beredskapszonen vid en kärnteknisk olycka vid kärnkraftverket ska ha tillgång till andningsskydd. Andningsskydd ska skydda mot inandning av luftburna radioaktiva partiklar. Andningsskyddet påtages vid misstanke om förekomst av radioaktiva partiklar i luften eller efter order. (Skyddet ska sluta tätt kring ansiktet. Kontrollera att nackremmarna är ordentligt spända). 65

66 66(81) Bilaga 8 Djurhållning, jordbruk och fiske Allmänt Vid kärnteknisk olycka kommer länsstyrelsen att svara för bland annat jordbruks-, husdjurs-, djurskydds- och livsmedelsfrågor. Kravet på olika åtgärder kan komma att bli omfattande. Det finns möjlighet att via Jordbruksverket och/eller Statistiska centralbyrån (SCB) erhålla uppgifter om husdjur och odlingsareal i valt område. Jordbruksverket har bara statistik ner till kommunnivå så detaljeringsgraden kan vara en begränsning. Jordbruksverket i Jönköping har en tjänsteman i beredskap (TIB) som kan nås dygnet runt via SOS Alarm. SCB har för närvarande ingen jourverksamhet. Husdjur Strävan bör vara att så långt som möjligt bibehålla normala rutiner för djuren. Utfodringsintervallerna kan tillfälligtvis förlängas liksom intervallerna mellan mjölkningarna. Tillgången på vatten måste säkerställas. Djurens skötsel får emellertid aldrig försämras i sådan grad att djuren utsätts för lidande, t.ex. tillfälligt uppkomna missförhållanden får inte ges någon längre varaktighet. Årstider Vid en kärnkraftsolycka är förhållandena mycket olika under sommar- respektive vinterperioden. Sommartid (Maj - oktober) Nötkreatur, hästar, får med flera djurslag är i regel på bete. Samtliga betesdjur kan utsättas för nedfall av radioaktiva partiklar som fastnar i päls med mera. De kan också få i sig radioaktiva ämnen genom inandning, eller genom betet med mera som har förorenats av radioaktiva partiklar. I början av betessäsongen (maj - juni) saknas sannolikt grovfoder i lager. Särskilda åtgärder för foderanskaffning kan därför behöva vidtas om djur stallas upp och utfodras inomhus. Svin och fjäderfä hålls som regel inomhus. Foder för dessa bedöms finnas lagrat endast för kortare tid på flertalet gårdar. Vid brist på foder krävs fungerande fodertransporter. Grödor av skilda slag kan bli direkt förorenade av radioaktiva ämnen, vilket kan göra produkterna olämpliga som föda för djur. 66

67 67(81) Vintertid (november - april) Djur hålls i regel inomhus under vintermånaderna. Men det finns dock många djur som hålls som utegångsdjur och i vilthägn. För djur som hålls inomhus gäller följande: Radioaktiv förorening av foder och djur kan äga rum genom befintliga öppningar och via ventilationssystem eller om foderlager ej är tillfredsställande täckt. Åtgärder bör vidtas för att skydda djur och foder genom stängning av dörrar, fönster och luckor, täckning av fodersilos m.m. Ventilationen minskas så långt det är möjligt, så kallad minimiventilation, utan att djuren lider skada av detta. För utegångsdjur får man se på det enskilda fallet hur situationen ska lösas. Åtgärderna liknar de som gäller för sommartid. Slaktdjur I begynnelseskedet kommer sannolikt slaktförbud att införas i avvaktan på fältundersökningar. I ett senare skede måste provtagningar på djuren avgöra huruvida slakt kan ske eller ej. Provtagning kommer att utföras av särskild personal. Foder, betesvallar med mera Radioaktiva ämnen kan snabbt förorena djurfoder och betesvallar. Därför uppmanas jordbrukarna att snabbt skydda öppna foderlager mot nedfall. Efter ett nedfall av radioaktiva ämnen ska länsstyrelsens personal ta prov på betesvallar, foder med mera. Livsmedel Ett generellt förbud mot utförsel och försäljning av färska livsmedel från drabbat område kommer att införas i begynnelseskedet i avvaktan på fältundersökningar. Detta gäller också viltfångad eller kasseodlad fisk samt kräftor från området. Mjölk Inom drabbat område kommer samtliga mjölkproducenters lagertankar att undersökas med avseende på eventuellt innehåll av radioaktiva ämnen innan hämtning får ske. Denna mätning organiseras av respektive mejeri. 67

68 68(81) Dricksvatten Under hela året gäller dessutom att dricksvatten från ytvatten (bland annat sjöar, bäckar med mera) kan förorenas av radioaktiva partiklar. Efter ett utsläpp av radioaktiva partiklar bör därför djur i kontaminerat område få dricksvatten från grundvattentäkter (brunnar). Mest utsatta för kontamination är grunda sjöar och ytvattentäkter. I en större vattenkropp blir nukliderna utspädda (färre radioaktiva nuklider per liter vatten) och effekten blir därför inte lika stor. Hälsoskyddsinspektörer och personal från mejerier anlitas för provtagning. Experter från exempelvis ackrediterade laboratorier kan utnyttjas. Övriga livsmedel Hälsoskyddsinspektörer anlitas för provtagningar. Övrigt Ett utsläpp av radioaktiva partiklar medför krav på provtagning på mängder av varor och föremål. För detta ändamål anlitas hälsoskyddsinspektörer och yrkesinspektörer. 68

69 69(81) Bilaga 9 Förberett myndighetsmeddelande Höjd beredskap 11 VMA-information Här är Sveriges Radios sändningsledning med ett viktigt meddelande från Länsstyrelsen i Uppsala län. Meddelandet gäller dig som bor eller vistas i närheten av Forsmarks kärnkraftverk i Uppsala län. En störning har inträffat i Forsmarks kärnkraftverk. Länsstyrelsen har beslutat att höja beredskapen för att kunna följa utvecklingen och omedelbart larma om läget förvärras. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4. (Repetera meddelandet) 11 Förberedda meddelanden vid kärnteknisk olycka, fastställda av länsstyrelserna i Halland, Kalmar, Uppsala, Sveriges Radio, SOS Alarm och MSB gemensamt. 69

70 70(81) Bilaga 10 Förberett myndighetsmeddelande Haverilarm (inget utsläpp) 12 VMA-Varning Utsläpp av radioaktiva ämnen har inte ägt rum. Här är Sveriges Radios sändningsledning med ett viktigt meddelande från Länsstyrelsen i Uppsala län. Meddelandet gäller dig som bor eller vistas i närheten av Forsmarks kärnkraftverk i Uppsala län. En driftstörning har inträffat i Forsmarks kärnkraftverk. Det har INTE förekommit något utsläpp av radioaktiva ämnen. Personalen på kärnkraftverket arbetar med att avhjälpa felet. Du som befinner dig i närheten av kärnkraftverket bör omedelbart: Gå in och stanna inomhus Stänga fönster, dörrar och ventilation För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 (Repetera meddelandet) 12 Förberedda meddelanden vid kärnteknisk olycka, fastställda av länsstyrelserna i Halland, Kalmar, Uppsala, Sveriges Radio, SOS Alarm och MSB gemensamt. 70

71 71(81) Bilaga 11 Förberett myndighetsmeddelande Haverilarm (utsläpp) 13 VMA-Varning Utsläpp av radioaktiva ämnen har ägt rum. Här är Sveriges Radios sändningsledning med ett viktigt meddelande från Länsstyrelsen i Uppsala län. Meddelandet gäller dig som bor eller vistas i närheten av Forsmarks kärnkraftverk i Uppsala län. En driftstörning har inträffat i Forsmarks kärnkraftverk och radioaktiva ämnen har släppts ut. Personalen på kärnkraftverket arbetar med att avhjälpa felet. Du som befinner dig i närheten av kärnkraftverket ska omedelbart: Gå in och stanna inomhus Stänga fönster, dörrar och ventilation För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 (Repetera meddelandet) 13 Förberedda meddelanden vid kärnteknisk olycka, fastställda av länsstyrelserna i Halland, Kalmar, Uppsala, Sveriges Radio, SOS Alarm och MSB gemensamt. 71

72 72(81) Bilaga 12 Förberett myndighetsmeddelande Falsklarm 14 VMA-Information Om det har skett ett falsklarm i RDS-systemet eller i utomhusvarnings-systemet kring Forsmarks kärnkraftverk ska följande meddelande läsas: Här är Sveriges Radios sändningsledning med ett viktigt meddelande från Länsstyrelsen i Uppsala län. Meddelandet gäller dig som bor eller vistas i närheten av Forsmarks kärnkraftverk i Uppsala län. På grund av ett tekniskt fel har larm utlösts i området. Någon olycka har INTE skett. Vi upprepar att någon olycka INTE har skett. Länsstyrelsen beklagar det inträffade. (Repetera meddelandet) 14 Förberedda meddelanden vid kärnteknisk olycka, fastställda av länsstyrelserna i Halland, Kalmar, Uppsala, Sveriges Radio, SOS Alarm och MSB gemensamt. 72

73 73(81) Bilaga 13 Blankett Rapport vid larm om kärnteknisk olycka Vid larm ska om möjligt följande uppgifter antecknas: 1. Larmnivå a) Haverilarm b) Höjd beredskap beordrad kl Meddelande Vid kärnkraftverkets block nr... befaras ha/har inträffat (beskrivning av olyckstyp och händelseförlopp) Utsläpp av radioaktiva ämnen a) har skett b) har ej skett 4. Vindstyrkan i Forsmark är... m/sekund 5. Vindriktningen i Forsmark är... grader (vinden kommer från) 6. Meddelande slut Kontrollring omedelbart till... (namn, funktion) på telefonnummer... Repetera erhållna uppgifter! Uppgiftslämnarens behörighet kontrolleras mot telefonlista, larmlista och/eller åtgärdskalender. Mottagare av larm... (namn, funktion) Meddelandet mottaget klockan... 73

74 74(81) Bilaga 14 Blankett Frågeformulär efter larm Exempel på frågor som bör ställas till VHI (OL) i Forsmark för att snabbt få en uppfattning om läget. Utsläpp Pågår utsläpp till omgivningen? Bedömd risk för utsläpp? Tidpunkt för utsläpp? Varifrån i byggnationen pågår/förväntas utsläpp? Storlek på utsläpp? Större haveri? Uppgifter om uppmätta doser på stationsområdet? Vindriktning? Vädertyp i övrigt? Vilken information har gått ut? Reaktorn Avställd? Om ej varför? Övriga reaktorer? Säkerhetssystem Är inneslutningen tät? Pågår härdkylning? Pågår inneslutningskylning? Är kylningen säkrad? Är nödventilationen i gång? Är elkraftförsörjningen säkrad? Fungerar övriga säkerhetssystem? Konsekvenser Bedömd påverkan på omgivningen? Åtgärder Har personal evakueratas? 74

75 75(81) Bilaga 15 Blankett Mätrapport Sv = mikrosievert msv = millisievert Patrull:... Påslaget kl... Instrument typ/nr:... Uppmätt kl. Mätpunkt 5 min Värde DOS Kommentarer, ex: - patrullinstrument - väderiakttagelse - batteribyte - annan mättid, Sv /h msv/h Sv msv Sv/h msv/h Sv msv Sv/h msv/h Sv msv Sv/h msv/h Sv msv Sv/h msv/h Sv msv Sv/h msv/h Sv msv Sv/h msv/h Sv msv Sv/h msv/h Sv msv Sv/h msv/h Sv msv Sv/h msv/h Sv msv Sv/h msv/h Sv msv Sv/h msv/h Sv msv Sv/h msv/h Sv msv Sv/h msv/h Sv msv Sv/h msv/h Sv msv Sv/h msv/h Sv msv 75

76

77 77(81) Bilaga 16 Blankett Dosprotokoll Datum Organisation Namn Personnummer Dosimeter Arbetspass påbörjat kl. Arbetspass avslutat kl. Dos för arbetspass ååmmdd Organisation Namn Namnsson ÅÅMMDD-XXXX dddddddd tt.mm tt.mm 0,01 μsv 77

78 78(81) Bilaga 17 Karta över inre beredskapszonen och indikeringszonen Särskild kartbok finns och används inom indikeringsorganisationen. Den är utdelad till samtliga mätpatruller och finns att tillgå i länsstyrelsens ledningscentral. 78

79 79(81) Karta över polisens vägspärrar i den inre beredskapszonen. 79

80 80(81) Bilaga 18 Länsstyrelsens krisberedskapsorganisation Räddningsledningens stab bemannas av länsstyrelsepersonal och är organiserad i sju funktioner, benämnda L1 till L7. Staben leds av en stabschef. I egenskap av chef för räddningsledningens stab föredrar stabschefen för räddningsledaren som därefter fattar nödvändiga beslut. Nedan beskrivs funktionerna och vad de har för uppgift. Personal (L1) Roll - Personalplanering och service till staben. Ansvar - Larma in personal efter behov, inpasseringskontroll och transporter. Funktionen är även kontaktpunkt för anhöriga till de som ingår i krisberedskapsorganisationen. Faktainhämtning (L2) Roll - Inhämta och bearbeta fakta om det inträffade. Arbetet sker utifrån en kort tidshorisont (ett dygn). Ansvar - Inhämta fakta och sammanställa prognoser. Bistå andra funktioner med att ta fram kartor och presentationer utifrån inhämtad fakta framförallt till funktion L3, operativ ledning. Operativ ledning (L3) Roll - Ta fram och sammanställa en samlad regional lägesbild i samverkan med berörda aktörer. Ansvar - Stå i kontinuerlig kontakt och samverka med kommuner, andra län och regionala/centrala organisationer. Föra minnesanteckningar vid stabsorienteringar och förmedla Länsstyrelsens åtgärder till berörda aktörer. Utifrån faktabaserade beslut ger funktionen förslag på åtgärder till stabschef/ räddningsledare. Teknik och samband (L4) Roll - Stötta stabsorganisationen i det operativa arbetet med utrustning och tekniskt stöd. Funktionen ska även bistå fältorganisationen. Ansvar - Säkerställa att all teknisk utrustning fungerar, ha kontakt med Lst- IT och bistå staben i ärendehanteringsprocessen. Planering och strategi (L5) Roll - Förutse, bedöma och analysera möjliga och befarade händelseutveckl- 80

81 81(81) ingar på kort och lång sikt (en vecka till flera år beroende på händelsen) och bedöma Länsstyrelsens handlingsmöjligheter. Ansvar - Analysera alternativa handlingsmöjligheter, samverka med andra funktioner (framförallt L2 och L3) och experter samt hantera juridiska frågeställningar. Funktionen ger stöd till stabsledningen gällande planering och strategiarbete. Insatsanalys (L6) Roll - Granska och följa upp verksamheten och föreslå eventuella förändringar före, under och efter en händelse. Ansvar - Företräda det otänkbara och kontroversiella, identifiera brister och återkoppla dessa under krisberedskapsorganisationens pågående arbete. Funktionen deltar även i utvärderingen av krisberedskapsorganisationens arbete. Information (L7) Roll - Kommunicera med allmänhet och media, samordna informationen med berörda aktörer, bevaka och analysera medias bild av händelsen samt planera strategiska informationsinsatser. Ansvar - Analysera och hantera trender och ryktesspridning i media, publicera information både internt och externt samt vara värd för observatörer och andra gäster. 81