Kärnenergiberedskapsplan

Transkript

1 PLAN 1(88) Kärnenergiberedskapsplan 1

2 PLAN 2(88) Förord Till alla verksamheter finns en risk kopplad att olyckor ska inträffa. Kärnteknisk verksamhet utgör inget undantag, utan vi måste ständigt vara beredda på att snabbt behöva genomföra insatser för att begränsa de negativa konsekvenser som en sådan olycka kan ge upphov till. Ingen olycka är den andra lik och det är omöjligt att förutse alla situationer som kan uppstå och omständigheter som kan råda. Därför räcker det inte med en planering som är anpassad till ett visst antal olyckssituationer som vi kan förutspå. Vår beredskap måste även inkludera förmåga att improvisera. Genom att utveckla, utbilda och öva på generiska metoder så skapas förutsättning att improvisera utifrån väl beprövade rutiner. För att säkerställa att en god beredskap finns krävs noggranna förberedelser och den här beredskapsplanen är ett exempel på en sådan förberedelse. Andra viktiga exempel är en noggrant tränad personal samt anpassade och ändamålsenliga stödsystem och tekniska hjälpmedel. Det är viktigt att beredskapsplanen inte blir statisk. Yttre faktorer i vår omvärld kommer att/ ständigt att förändra vår syn på beredskapen och våra förutsättningar att göra bra insatser vid olyckor. Den allt snabbare tekniska utvecklingen är ett exempel på en sådan yttre faktor. Vi får hela tiden tillgång till allt bättre hjälpmedel för kommunikation, informations- och dataöverföring, analysverktyg m.m. Beredskapsplanen måste därför fortlöpande omprövas och korrigeras på ett sätt som gör att den alltid är aktuell. I det sammanhanget är det viktigt att lärdomar från övningar, verkliga olyckor och händelser i vår omvärld beaktas och omsätts till förbättringar. En genomgripande översyn av planen sker vart annat år. Där emellan ses planen över och revideras fortlöpande. Särskilt sker det i de fall då vi blir uppmärksammande på att något måste förändras. Beredskapsplanen finns därför inte i tryckt form, utan finns tillgänglig på Länsstyrelsens hemsida. Revideringar och eventuella uppdateringar kommer att aviseras till berörda via e-post. Aktörer som är berörda av planen rekommenderas att skriva ut och ha den tillgänglig i krisledningsplatser och motsvarande. 2

3 PLAN 3(88) Innehåll 1 Inledning Planens syfte Revidering av beredskapsplan Sändlista Grundläggande förhållanden Geografi och demografi Samhällets krisberedskap Vägledande principer Ansvarsprincipen Närhetsprincipen Likhetsprincipen Solidaritet Geografiskt områdesansvar, sektorsansvar och enskilt ansvar Geografiskt områdesansvar Sektorsansvar Den enskildes ansvar Lagstiftning Ansvarsförhållanden och uppgifter Länsstyrelsen Regeringen Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strålsäkerhetsmyndigheten Nationella organisationen för expertstöd Polismyndigheten Sjöfartsverket, Joint Rescue Coordination Center (JRCC) Försvarsmakten Trafikverket Svenska kraftnät Socialstyrelsen Jordbruksverket Livsmedelsverket Arbetsmiljöverket SMHI Kustbevakningen Uppsala brandförsvar och Räddningstjänsten Norrtälje Kommunen Landstinget Frivilligorganisationer SOS Alarm AB Den kärntekniska anläggningen Möjliga olyckor och konsekvenser Kärntekniska anläggningar i Sverige och Europa

4 PLAN 4(88) Radioaktiva ämnen från ett utsläpp Inre beredskapszonen och indikeringszonen runt kärnkraftverket i Forsmark Inre beredskapszon Indikeringszon Organisation och ledning Bakre ledningsplats Personal (L1) Faktainhämtning (L2) Operativ ledning (L3) Teknik och samband (L4) Planering och strategi (L5) Insatsanalys (L6) Information (L7) Främre ledning - Operations och koordineringscenter (OSOCC) 30 4 Samband 31 5 Strålningsmätning Syfte Hotfasen Nedfallsfasen Kartläggningsfasen Ledning Räddningsledaren/Saneringsledaren (Räl/SL) Indikeringsledaren (IL) Indikeringssamordnaren (IS) Mätledare (ML) Mätpatruller Flöde av mätdata Mätslingor Nationella indikeringsresurser Gammastationer Luftfilterstationer Kommunala referensmätningar Beredskapslaboratorierna Flygmätningar Information till allmänheten Allmänt Information till allmänheten Information till media Tekniska system för varning Olycka vid Forsmarks kärnkraftverk Olycka vid annan kärnteknisk anläggning än Forsmarks kärnkraftverk

5 PLAN 5(88) 7 Personella och materiella resurser i länet Internationella resurser Nationella och regionala resurser Materiella resurser Indikering Sanering Saneringsmetoder Sanering Lägesbild Regionala förhållanden Saneringsmetoder Tätorter Jordbruksmark Grund och ytvatten Skogsmark Avfallshantering Transport och hantering Deponering och mellanlagring Andra frågor av betydelse Befolkningsstatistik Samhällsviktig verksamhet Ersättning för skada vid kärnteknisk olycka Alarmering Larmnivåer Sverige Utomlands Alarmering vid olycka vid Forsmarks kärnkraftverk Forsmarks anläggningsberedskap (FAB) Höjd beredskap och Haverilarm Alarmering vid olycka vid Oskarshamns eller Ringhals kärnkraftverk Olycka vid annan svensk kärnteknisk anläggning Olycka vid kärnteknisk anläggning i annat land Skyddsåtgärder Inomhusvistelse med stängda dörrar och fönster Utrymning av hotat eller drabbat område Mottagningsplats Livsmedelsrestriktioner Jodtabletter Vem får jodtabletter? Att ta jodtabletter Tablettdosering Biverkningar

6 PLAN 6(88) 12 Bistånd Arbetsmiljö Utrustning Dosgränser Dosimetri Persondosimeter Användning och avläsning av dosimeter Rapportering av dosvärden Arbetsmiljöansvar Kontaminationskontroll och personsanering Övning och utbildning 70 Bilaga 1 Den nationella expertstödsorganisationens förmågor 71 Bilaga 2 Exempel på enheter som Försvarsmakten kan bistå med 72 Bilaga 3 Förberett myndighetsmeddelande Höjd beredskap 73 Bilaga 4 Förberett myndighetsmeddelande Haverilarm (inget utsläpp) 74 Bilaga 5 Förberett myndighetsmeddelande Haverilarm (utsläpp) 75 Bilaga 6 Förberett myndighetsmeddelande Falsklarm 76 Bilaga 7 Larmlistor för Höjd Beredskap och Haverilarm vid Forsmarks kärnkraftverk 77 Bilaga 8 Radioaktivitet, enheter och riktlinjer för skyddsåtgärder 78 Bilaga 9 Mätinstrument och personlig skyddsutrustning 85 Bilaga 10 Djurhållning, jordbruk och fiske 86 6

7 PLAN 7(88) 1 Inledning 1.1 Planens syfte Länsstyrelsens viktigaste uppgift i händelse av en kärnteknisk olycka 1 i Sverige eller utomlands, som medför utsläpp eller överhängande fara för utsläpp av radioaktiva ämnen i sådan omfattning att särskilda åtgärder krävs, är att vidta åtgärder för att så långt det är rimligt möjligt minimera olyckans negativa konsekvenser för allmänheten. Föreliggande beredskapsplan utgör en del av Länsstyrelsen i Uppsala läns program för räddningstjänst vid kärntekniska olyckor och svarar tillsammans med stabsinstruktion, befattningskort, sambandsplan och andra instruktioner och stödplaner, mot de krav som ställs i Lag (2003:778) om skydd mot olyckor samt Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor. Planen syftar till att, med beaktande av behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaden för insatsen och omständigheterna i övrigt, säkerställa att samhällets samlade resurser kommer till effektiv användning för att skydda allmänheten i händelse av en kärnteknisk olycka. Beredskapsplanen anger hur räddnings- och saneringsarbetet ska organiseras och vilka grundtankar som ska vara vägledande i detta arbete. Beredskapsplanen ska även utgöra ett stöd för att kunna hantera situationer som inte förutsätts i planen. Planen ska kunna användas vid alla kärntekniska olyckor, inom eller utom landets gränser, men tonvikten ligger på händelser vid Forsmarks kärnkraftverk. Planen riktar sig främst till aktörer kopplade till kärnenergiberedskapen, men även till andra intresserade. Förutom att kunna användas som ett strategiskt, operativt och taktiskt verktyg vid en skarp händelse, är planen utformad för att kunna användas som informationskälla och för utbildning. Beredskapsplanen baseras på de förutsättningar som anges i Nationell beredskapsplan för hanteringen av en kärnteknisk olycka, Länsstyrelsens dnr Revidering av beredskapsplan En genomgripande översyn av planen görs vartannat år men behov av omdelbara uppdateringar omhändetas löpande. 1 Med kärnteknisk olycka avses en nödsituation som inträffar på en kärnteknisk anläggning oavsett om den har sitt ursprung i teknisk felfunktion, felaktig hantering, försummelse eller medvetet sabotage. Kärnteknisk anläggning definieras i 2, Lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet. 7

8 PLAN 8(88) Datum för revision Fastställd Diarienummer Kommentar Sändlista Enköpings kommun FFK i Uppsala län Forsmarks Kraftgrupp AB Försvarsmakten Heby kommun Håbo kommun JRCC Knivsta kommun Kustbevakningen, Regionledning Nordost Landstinget i Uppsala län, Säkerhets-, katastrof- och beredskapsenheten Livsmedelsverket Lokala Säkerhetsnämnden i Östhammars kommun Länsstyrelsen Dalarnas län Länsstyrelsen Gävleborg Länsstyrelsen Hallands län Länsstyrelsen Kalmar län Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsen Stockholm Länsstyrelsen Södermanlands län Länsstyrelsen Västerbotten Länsstyrelsen Västmanlands län Militärregion Mitt Myndigheten för samhällskydd och beredskap Norrtälje kommun OKG AB, Simpevarp Polismyndigheten Sjöfartsverket, Sjötrafikavdelningen, Trafiksektionen 8

9 PLAN 9(88) Sjöräddningssällskapet SMHI SOS Alarm Jordbruksverket Statens ämbetsverk på Åland Strålsäkerhetsmyndigheten Sveriges Krisstödsförbund Sveriges Radio AB, Sändningsledningen Sveriges Radio Uppland Tierps kommun Trafikverket, Region öst Upplands Lokaltrafik AB Uppsala brandförsvar Uppsala kommun Vattenfall AB, Ringhals Ålands Landskapsregering Älvkarleby kommun Östhammars kommun Inom Länsstyrelsen i Uppsala län: Landshövdingen Länsrådet Enhetschefer Funktionschefer i räddningsledningen TIB Enheten för samhällskydd och beredskap, förvaras i ledningscentralen Hugin 9

10 PLAN 10(88) 2 Grundläggande förhållanden 2.1 Geografi och demografi Uppsala län har en landareal som omfattar km². Drygt hälften av länets landareal, 55 procent, består av skogsmark och 25 procent av jordbruksmark. Länet har drygt 250 sjöar om minst 1 hektar. Skärgården omfattar öar, holmar och skär. Länet består av åtta kommuner vilka är Enköping, Heby, Håbo, Knivsta, Uppsala, Tierp, Älvkarleby och Östhammar. Den totala folkmängden är människor 2 varav bor i Uppsala som är länets i särklass största kommun. Under sommarmånaderna finns en betydande turism i länet, framför allt i kustregionen, vilket gör att folkmängden kring Forsmarks kärnkraftverket ökar betydligt. En grov uppskattning är att folkmängden i en inre beredskapszonen ökar med en faktor fem till människor under sommarmånaderna jämfört med drygt under resten av året. 2.2 Samhällets krisberedskap Samhällets krisberedskap bygger samhällets förmåga att förhindra och hantera olyckor genom samhällets ordinarie verksamhet. De vardagliga resurserna kan förstärkas då en kris drabbar samhället. Därmed är krisberedskapen den förmåga som skapas av många olika aktörers vardagliga verksamhet. Nedan beskrivs vilka principer och grundläggande ansvar som samhällets krisberedskap bygger på. 2.3 Vägledande principer Det svenska systemet för krisberedskap bygger på ansvars-, närhets- och likhetsprincipen. Principerna är inte definierade i lag men finns beskrivna i olika utredningar, förarbeten och propositioner Ansvarsprincipen Ansvarsprincipen att den som har ansvaret för en verksamhet i normala situationer också har motsvarande ansvar vid en störning i samhället. Ansvarsprincipen innebär också att aktörerna ska stödja och samverka med varandra Närhetsprincipen Närhetsprincipen innebär att en samhällsstörning ska hanteras där den inträffar och av de som är närmast berörda och ansvariga. 2 SCB befolkningsstatistik Prop. 2001/02:158 och prop. 2005/06:133. Även prop. 2007/08:92 och regeringens skrivelse 2009/10:

11 PLAN 11(88) Likhetsprincipen Likhetsprincipen innebär att aktörer inte ska göra större förändringar i den egna organisationen än vad situationen kräver. Verksamheten under en samhällsstörning ska alltså fungera som vid normala förhållanden, så långt det är möjligt Solidaritet Utöver ovanstående finns solidaritetsprincipen som innebär att EU:s medlemsstater ska bistå med stöd och resurser vid en kris i ett enskilt medlemsland. Vidare omfattas Sverige av en solidaritetsförklaring vilken gäller de nordiska länderna som Sverige kan motta bistånd ifrån och även stödja med bistånd. 2.4 Geografiskt områdesansvar, sektorsansvar och enskilt ansvar Geografiskt områdesansvar Kommunerna har det geografiska områdesansvaret i kommunen. Kommunerna ska, inom sitt geografiska område, verka för att samordna de krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer under en extraordinär händelse. De ska också verka för samordning av informationen till allmänheten under en sådan händelse. 4 Länsstyrelserna har det geografiska områdesansvaret i länet och ska i egenskap av geografiskt områdesansvarig, vara en sammanhållande funktion mellan lokala, som exempelvis kommuner, landsting och näringsliv, och nationella aktörer. Myndigheten ska före, under och efter en kris verka för samordning och gemensam inriktning av de åtgärder som behöver vidtas. Myndigheten ska även ansvara för att en samlad regional lägesbild upprättas vid krissituationer. 5 6 Regeringens uppgift avseende det nationella områdesansvaret är bland annat att svara för den övergripande samordningen, prioriteringen och inriktningen av samhällets krisberedskap. Regeringen har delegerat delar av den operativa verksamheten till myndigheterna. Det nationella områdesansvaret innefattar därmed de samlade krishanteringsåtgärderna som regeringen med stöd av Regeringskansliet eller genom förvaltningsmyndigheterna utövar. Regeringen har särskilt uppdragit åt MSB att stödja samordningen av berörda myndigheters åtgärder vid en kris. 4 2 kap. 7 Lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) 5 7 Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap , 54 Förordningen (2007:825) med instruktion för länsstyrelsen. 11

12 PLAN 12(88) Sektorsansvar Statliga myndigheter och organisationer har ett sektorsansvar vilket är oberoende av dess geografiska anknytning. Vid en kris har myndigheter och organisationer ansvar för sitt eget område inom en verksamhet. Vid en händelse kan det omfatta att lämna expert- och resursstöd till regionala och lokala aktörer. Om en händelse berör flera ansvarsområden behöver stödet samordnas Den enskildes ansvar Utöver det som beskrivits ovan bygger samhällets krisberedskap även på den enskilde individens ansvar d.v.s. människors riskmedvetenhet och ansvarstagande. Den enskilda individen har ett primärt ansvar för sitt eget liv och egendom och bör därför i så stor utsträckning som möjligt, under en begränsad tid, kunna tillfredsställa sina grundläggande behov, exempelvis vatten, mat och värme. Utöver det bör den enskilde individen även se till att ha möjlighet att ta del av information från ansvariga myndigheter och andra berörda aktörer vid kriser. Först när den enskilde individen inte längre kan skydda sitt liv eller egendom kan det bli aktuellt med ett ingripande från det allmänna. 2.5 Lagstiftning Länsstyrelsen ansvarar för räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning i sådan omfattning att särskilda åtgärder krävs för att skydda allmänheten eller då överhängande fara för sådant utsläpp föreligger. 7 8 Länsstyrelsen ansvarar även för sanering efter en sådan olycka. Sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen handlar om åtgärder för att möjliggöra att man åter kan använda mark, vatten, anläggningar och annan egendom som förorenats 9. Vidare ska Länsstyrelsen säkerställa att den befolkning som troligen kommer att beröras i händelse av en nödsituation, som medför risk för strålning, ges information om de hälsoskyddsåtgärder som ska vidtas och de regler som gäller i en sådan situation. Länsstyrelsen ska vidare säkerställa att den befolkning som faktiskt berörs i händelse av en nödsituation som medför risk för strålning omedelbart underrättas om olyckan, de regler som gäller för befolkningen och de hälsoskyddsåtgärder som ska vidtas kap. 6 Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. 8 4 kap. 15 Förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor. 9 4 kap. 8 Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 10 4 kap. 18 Förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor. 12

13 PLAN 13(88) Då räddningstjänst råder kan bestämmelserna om tjänsteplikt och ingrepp i annans rätt enligt LSO tillämpas. Tjänsteplikt är inte gällande under saneringsarbetet, däremot kan saneringsledaren 11 i vissa fall göra ingrepp i annans rätt 12. Polisen ska lämna den hjälp som behövs vid ingrepp i annans rätt 13. Statliga myndigheter och kommuner är skyldiga att medverka med personal och egendom vid såväl räddningsinsatsen som vid saneringsarbetet. Denna skyldighet är dock bara gällande om kommunen eller myndigheten har lämpliga resurser och deltagandet inte allvarligt hindrar den vanliga verksamheten 14. Statliga myndigheter, kommuner och enskilda skall på begäran av Länsstyrelsen lämna upplysningar om personal och egendom som kan användas i räddningstjänsten eller vid saneringen 15. Kommunerna är skyldiga att delta i planeringen av räddningstjänsten vid utsläpp av radioaktiva ämnen från kärntekniska anläggningar och att medverka vid övningar i sådan räddningstjänst. Kommunerna är även skyldiga att medverka i planering och övningar för sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen från kärntekniska anläggningar 16. En kommun som har medverkat i räddningstjänsten eller saneringen har rätt till skälig ersättning av staten Ansvarsförhållanden och uppgifter Föreliggande avsnitt beskriver olika aktörers ansvar på en övergripande nivå. Detaljerade anvisningar för aktörernas agerande återfinns i aktörsvisa stående insatsorder eller motsvarande Länsstyrelsen Vid sidan av det geografiska områdesansvaret ansvarar Länsstyrelsen vid en kärnteknisk olycka för de åtgärder som krävs för att skydda allmänheten mot olyckans följdverkningar. Länsstyrelsen ansvarar också för sanering efter ett utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning. De beslut som fattas bygger på en helhetsbild av olyckans direkta och indirekta konsekvenser jämte de förhållanden som råder, så att de åtgärder 11 Den myndighet som ansvarar för saneringen kap. 2 Lag (2003:778) om skydd mot olyckor kap. 3 Lag (2003:778) om skydd mot olyckor kap. 7 Lag (2003:778) om skydd mot olyckor kap. 8 Lag (2003:778) om skydd mot olyckor kap. 9 Lag (2003:778) om skydd mot olyckor kap. 1 Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. 13

14 PLAN 14(88) som beslutas om tillsammans leder till en optimal hantering av olyckan sett ur den drabbade allmänhetens och nationens perspektiv. I händelse av att annat län än det egna drabbas av en kärnteknisk olycka bistår Länsstyrelsen det drabbade länet med personella och materiella resurser. I det beredskapsbyggande skedet medverkar i Länsstyrelsen i arbetet på nationell nivå med att skapa förutsättningar för sådant bistånd mellan i första hand kärnkraftlänen samt att skapa nationella förutsättningar för en effektiv hantering av olika olycksscenarier Regeringen Regeringen är ansvarig för krishanteringen på nationell nivå. Regeringens ansvar gäller i första hand strategiska frågor. Ansvaret för ledning och samordning av det rent praktiska arbetet ligger på berörda myndigheter. Regeringen ansvarar övergripande för att krishanteringen är effektiv och att kriskommunikationen är trovärdig. Regeringen ansvarar även för vissa kontakter med internationella aktörer. Regeringskansliet stödjer regeringen i krishanteringsarbetet. Inom Regeringskansliet, liksom i övriga delar av samhället, ligger ansvarsprincipen till grund för arbetet vid kriser. Det innebär att det departement som ansvarar för en viss sakfråga under normala förhållanden hanterar den frågan även vid en kris. En chefstjänsteman för krishantering finns placerad i Justitiedepartementet. Chefstjänstemannen ska vid kriser bland annat säkerställa att arbetet dras igång snabbt och samordna och stödja krishanteringsarbetet inom Regeringskansliet. Chefstjänstemannen har till sin hjälp ett kansli för krishantering. Kansliets uppgifter är bland annat: omvärldsbevakning, analys och lägesbild, utveckling, utbildning, övning och uppföljning inom krishantering och att vara en central kontaktpunkt internt i Regeringskansliet. Kansliet för krishantering bevakar dygnet runt hot- och riskutvecklingen både inom landet och internationellt och är en central kontaktpunkt i Regeringskansliet. Kansliet har också en viktig uppgift i att stödja departementen i deras arbete med att utveckla sin krishantering och kriskommunikation. Regeringens strategiska inriktning för Regeringskansliets arbete bereds av gruppen för strategisk samordning (GSS). Den består av statssekreterarna i samtliga departement som berörs av en allvarlig händelse. GSS sammankallas av inrikesministerns statssekreterare eller den statssekreteraren utser. 14

15 PLAN 15(88) Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har förmåga att bistå med stödresurser samt stödja samordningen av berörda myndigheters åtgärder. MSB ska se till att berörda aktörer har förutsättning att: samordna krishanteringsåtgärderna samordna information till allmänhet och media effektivt använda samhällets samlade resurser och internationella förstärkningsresurser samordna stödet till centrala, regionala och lokala organ i fråga om information och lägesbilder. MSB bistår Regeringskansliet med underlag och information i samband med en kärnteknisk olycka. Myndigheten är även i förhållande till Europeiska kommissionen Sveriges kontaktpunkt och behöriga myndighet för unionens civilskyddsmekanism 18. I uppgiften som behörig myndighet ingår att på initiativ av Länsstyrelsen begära bistånd från unionen men även att lämna bistånd till andra länder. MSB ingår i SSM:s Nationell Expertgrupp för Sanering, NESA, och ska också ge råd om genomförande av sanering Strålsäkerhetsmyndigheten Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) ger råd om strålningsmätning, både strategiskt och operativt, samt rekommendationer om skyddsåtgärder utifrån ett radiologiskt perspektiv. SSM:s råd om skyddsåtgärder baseras på tekniska och radiologiska bedömningar. SSM är även utpekad internationell kontaktpunkt och uppfyller Sverige åtaganden vad gäller tidig varning och informationsutbyte med grannländer och internationella samfundet i övrigt. Vidare är SSM Sveriges kontaktpunkt mot IAEA:s assistansmekanism för strålningsmätning, strålningsmedicin, med mera, RANET Myndigheten är även huvudman för den nationella expertgruppen för sanering som kan ge expertstöd om saneringsstrategier och metoder samt kostands- och effektivitetsbedömningar för saneringsåtgärder. I NESA ingår även MSB, FOI, Livsmedelsverket och Jordbruksverket. Vidare är SSM en föreskrivande tillsynsmyndighet och vissa aspekter kopplade till hantering av radioaktivt avfall kräver tillstånd alternativt dispens utfärdat av myndigheten. 18 Europaparlamentets och rådets beslut 1313/2013/EU av den 17 december 2013 om en civilskyddsmekanism för unionen. 15

16 PLAN 16(88) Nationella organisationen för expertstöd SSSM upprätthåller och leder en nationell organisation för expertstöd vid olyckor och andra allvarliga händelser med radioaktiva ämnen. I organisationen ingår myndigheter, universitet och företag som enligt avtal med SSM upprätthåller en beredskapsorganisation, säkerställer den egna personalens kompetens och håller nödvändig utrustning insatsberedd. Den nationella organisationen för expertstöd ska förse SSM och Länsstyrelsen med mätdata och analyser. Vid en kärnteknisk olycka kommer hela eller delar av expertstödsorganisationen att gruppera vid den operations- och koordineringscentret (främre ledningsplatsen), där deras resurser fördelas av indikeringsledaren genom SSM:s operativa ledning på plats. Expertstödsorganisationen består av personer från SSM, SMHI, Linköpings Universitet, Göteborgs Universitet, Lunds Universitet, Totalförsvarets forskningsinstitut i Umeå, Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala, Sveriges geologiska undersökning i Uppsala, Totalförsvarets forskningsinstitut i Stockholm och Studsvik AB i Nyköping. Expertstödsorganisationens förmågor anges i bilaga Polismyndigheten Polismyndighetens uppgifter omfattar utrymning, registrering av utrymda, trafikregelerring, avspärrning, bevakning och ordningshållning. Vid en antagonistisk händelse ansvarar polisen för att skapa och upprätthålla ordning och säkerhet i och utanför anläggningen. För att vinna tid har polisen som en av sina första uppgifter vid höjd beredskap och haverilarm att med automatik påbörja upprättande av utrymningsplatser. Beslut om vilka utrymningsplatser som ska upprättas meddelas av Länsstyrelsen Sjöfartsverket, Joint Rescue Coordination Center (JRCC) Sjöfartsverket har ansvaret för att planera, leda och organisera den svenska sjö- och flygräddningstjänsten i svenskt territorialvatten, visst internationellt vatten och de tre största svenska insjöarna (Vänern, Vättern och Mälaren). Sjöfartsverket har ett sambandsansvar till sjöss via Sjö- och flygräddningscentralen (JRCC). Sjö- och flygräddningscentralen är samlokaliserad med Kustbevakningens ledningscentral för region Sydväst samt med Sjöbevakningscentralen i Göteborg inom Försvarsmakten. Vid Höjd beredskap och Haverilarm ansvarar JRCC för att tillgängliga aktörer och sjögående enheter sätts i beredskap i Öregrund och Ängskär. Kustbevakningen Region Nordost, Svartklubbens lotsplats och Sjöräddningssällskapet i Öregrund larmas och båtar beordras till Öregrundsgrepen för avspärrnings och utrymningsuppgifter. Vid Haverilarm varnar JRCC allmänheten och sjöfarande via radio (VHF). 16

17 PLAN 17(88) Försvarsmakten Försvarsmakten (FM) ska enligt myndighetsinstruktionen kunna med myndighetens befintliga förmåga och resurser kunna lämna stöd till civil verksamhet. 19 Då verksamheten enligt denna plan har sin utgångspunkt i lagen om skydd mot olyckor ska stöd lämnas om ett deltagande inte allvarligt hindrar dess vanliga verksamhet. 20 FM har för ämnesområdet särskilt kvalificerade enheter med en högberedskap. Exempel på resurser som Försvarsmakten kan bistå med anges i bilaga 2. Totalförsvarets skyddscentrum, SkyddC, är Försvarsmaktens kunskapscenter för skydd mot CBRN-händelser. De förfogar bland annat över ett mobilt RN-laboratorium som kan efterfrågas av Länsstyrelsen via Militärregion Mitt (MRM). Laboratoriet har förmåga att analysera prover av olika slag. Försvarsmakten kan även tillhandahålla ytterligare resurser i form av material och personal som kan användas för olika ändamål. MRM avdelar en samverkansperson till Länsstyrelsens ledningsplats Hugin enligt särskild överenskommelse Trafikverket Trafikverket upprätthåller en grundläggande beredskap för att samhällsviktiga transporter ska kunna utföras. Myndigheten är en viktig samverkanpart med ansvar för trafikreglering och väghållning. De kan även bistå Polismyndigheten med avspärrningar Svenska kraftnät Svenska kraftnät har som huvuduppgift att förvalta, driva och utveckla stamnätet för el (kraftledningar för 220 kv och 400 kv) med tillhörande anläggningar samt utlandsförbindelser. Svenska kraftnät har också systemansvaret för det svenska elsystemet. Svenska kraftnät har sektorsansvar för elförsörjningen enligt krisberedskapsförordningen. Svenska kraftnät ansvarar för att det finns en reserv tillgänglig om det uppstår effektbrist i landet 21. Därför ingår Svenska kraftnät avtal med elproducenter, elleverantörer och elanvändare om att ställa produktionskapacitet till förfogande eller möjlighet att reducera förbrukning Socialstyrelsen Socialstyrelsen uppdrag är att värna om hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg Förordning (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten 20 6 Förordning (2002:375) om Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet 21 Lag (2003:436) om effektreserv. 17

18 PLAN 18(88) Vid en olycka i en kärnteknisk anläggning kommer Socialstyrelsen att stödja hälso- och sjukvården med råd om medicinskt omhändertagande och kriskommunikation. Det medicinska informationsbehovet kommer att vara stort och därmed ställa höga krav på kriskommunikationen. Förutom omedelbar rådgivning och kriskommunikation kommer Socialstyrelsen att behöva arbeta med följderna av en olycka i en kärnteknisk anläggning under en lång period eftersom en sådan olycka kommer att påverka samhället, människor och sjukvården under mycket lång tid Jordbruksverket Jordbruksverket är regeringens expertmyndighet på det jordbrukspolitiska området och arbetar för en hållbar utveckling och för att uppfylla de övergripande målen inom jordbruks-, livsmedels- och fiskeripolitiken. Enligt ansvarsprincipen behåller Jordbruksverket, vid en kärnteknisk olycka, de ansvarsområden som verket har ansvar för under normala förhållanden. Liksom andra berörda centrala myndigheter ska Jordbruksverket samverka med Länsstyrelserna i deras roll som områdesansvarig myndighet och samverka med övriga statliga myndigheter, kommuner, landsting, sammanslutningar och näringsidkare som är berörda 22. Enligt regeringens skrivelse, Beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred 23, ansvarar Jordbruksverket för att minska konsekvenserna för jordbrukssektorn vid nedfall av radioaktiva ämnen. Jordbruksverket ingår i NESA. Vid radioaktivt nedfall ska Jordbruksverket, på uppdrag av regeringen, lämna ett situationsanpassat underlag angående ersättning till enskilda Livsmedelsverket Livsmedelsverket ansvarar för tillämpningen av lagstiftning som gäller radioaktiva ämnen i livsmedel, inklusive dricksvatten, till exempel gränsvärden och utökad gränskontroll. Vid en kärnteknisk olycka kan EU-kommissionen besluta att Europeiska Rådets förordning 3954/87 som innehåller EUgemensamma gränsvärden, träder i kraft. I dagsläget finns det svenska gränsvärden som beslutades efter händelsen i Tjernobyl 24. Livsmedelsverket är ansvarigt för kontroll av att gränsvärden inte överskrids. Kontroll kan göras i form av provtagning av livsmedel. Livsmedelsverket kan vid behov också utfärda särskilda kontrollprogram. Livsmedelsverket ska också ge information till kontrollmyndigheter, livsmedelsproducenter, handel och konsumenter i samband med en olycka. Det kan till exempel handla om riskvärderingar, gränsvärden och mätning av livsmedel. Vidare ska det finnas en planering för att kunna ge berörda aktörer stöd i hanteringen av konsekvenserna av en kärnteknisk olycka. Som ett led i detta arbete ingår att medverka i beredskapsplanering, projekt och deltagande i övningar. Vid en kärnteknisk olycka samverkar Livsmedelsverket i Förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap /01:52 24 LIVSFS 1993:36 18

19 PLAN 19(88) huvudsak med SSM, Jordbruksverket, berörda länsstyrelser och kommuner, Sveriges lantbruksuniversitet, Totalförsvarets forskningsinstitut och MSB. Livsmedelsverket ingår i SSM: s nationella expertgrupp för sanering (NESA) Arbetsmiljöverket Arbetsmiljöverket ansvarar för information och råd i frågor som har med arbetsmiljö och arbetarskydd att göra efter en kärnteknisk olycka. De utarbetar även föreskrifter för arbetsmiljö SMHI SMHI har ansvar för att räddningsledning och expertmyndigheter fortlöpande får väderprognoser. SMHI tar emot larm vid en utländsk kärnteknisk olycka och man har ständig beredskap för att göra dagliga beräkningar av spridning av utsläpp från en kärnteknisk olycka oavsett om den är inhemsk eller har skett utomlands Kustbevakningen Kustbevakningen ansvarar för miljöräddning till sjöss och bistår Länsstyrelsen med bland annat att varna sjöfarande och genomföra utrymning till sjöss, samt omdirigera sjögående trafik. Utrymningsarbetet sker i samråd med polisen. Myndigheten bistår Länsstyrelsen med bland annat att varna sjöfarande och genomföra utrymning till sjöss, utföra strålningsmätning samt omdirigera sjögående trafik. Utrymningsuppgifter koordineras med Polismyndigheten. Verksamheten till sjöss, varning och undsättning av allmänhet samt eventuell utdelning av jodtabletter leds av utsedd befattningshavare från Kustbevakningen, On Scene Coordinator (OSC). Då utrymning är beordrad av räddningsledaren leds den av polisen Uppsala brandförsvar och Räddningstjänsten Norrtälje Uppsala brandförsvar och delar av Räddningstjänsten Norrtälje utför strålningsmätningar utifrån direktiv från Länsstyrelsen Kommunen Kommuner har många verksamheter som måste fungera även vid en kärnteknisk olycka, till exempel äldreomsorg, vattenförsörjning, fjärrvärme, räddningstjänst och skola. Kommunen ansvarar för och leder sin egen verksamhet och har en roll som regleras i bland annat Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, Socialtjänstlagen (2001:453) och Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). 19

20 PLAN 20(88) Kommunen är dessutom geografiskt områdesansvarig för den verksamhet som olika aktörer bedriver i kommunen och ska verka för att åstadkomma inriktning och samordning. Kommunerna är även skyldiga att medverka i planering och genomförandet av räddningstjänsten och saneringen efter en kärnteknisk olycka. Kommuner ska regelbundet lämna lägesrapporter och information till Länsstyrelsen vid en kärnteknisk olycka. Tierps och Östhammars kommun ska sammarbeta med polisen vid en utrymning av kommunala institutioner och personer med särskilda behov. Detta gäller i första hand inom den inre beredskapszonen. Uppsala och Tierp kommun ska vara beredd att upprätta mottagningsplatser och för att omhänderta utrymmande som själva inte kan ordna logi med mera. Dessutom ska varje kommun vara beredd att ge allmänheten korrekt information om den uppkomna händelsen samt därutöver informera vilka åtgärder som kommunen har vidtagit, till exempel om skolor har stängts Landstinget Vid en kärnteknisk olycka ska Landstinget regelbundet lämna lägesrapporter och information till Socialstyrelsen och Länsstyrelsen. Landstinget har en krishanteringsplan och ständig katastrofmedicinsk beredskap. I den katastrofmedicinska beredskapen ingår en särskild sjukvårdsledning (krisledning) på regional nivå med uppgift att fördela Landstingets samtliga resurser så som sjukvård och kollektivtrafik. Fördelningen syftar till att optimera det medicinska omhändertagandet och för att se till att eventuella störningar påverkar den ordinarie verksamheten i så liten utsträckning som möjligt. I händelse av en kärnteknisk olycka ska Landstinget samverka med Länsstyrelsen och avdela en samverkansperson till Länsstyrelsens ledningsplats Hugin. Landstinget ska kunna ge korrekt information till vårdinrättningarna i länet. Vårdinrättningarna ska i sin tur kunna informera personer som kommer in med problem och frågor som har anknytning till den uppkomna händelsen. Sjukvårdsgrupper från landstinget 25 ska samverka med polisen på utrymningsplatserna. I händelse av att mottagningsplatser upprättas ska Landstinget finnas representerat även där. Utrymnings- och mottagningsplatserna kommer även att bemannas av sjukvårdsledare och medicinsk ansvarig. Akademiska sjukhuset har möjlighet att genomföra personsanering i anslutning till akutmottagningen. Viss kapacitet att mäta intern kontaminering av i första hand sköldkörteln finns. 25 Finns i Östhammar, Tierp, Enköping och Uppsala. 20

21 PLAN 21(88) Vid en olycka vid kärnkraftverket i Forsmark kommer Länsstyrelsen att initialt och omedelbart begära transportresurser, samt att trafikledningspersonal från Landstinget infinner sig vid den främre ledningsplatsen för att direktsamverka med polisens insatsledning Frivilligorganisationer Sveriges krisstödsförbund (SKSF) bistår Länsstyrelsen med personal som kan användas på ett flexibelt sätt. Exempel på uppgifter där SKSF har kunskaper och färdighet att hantera är dosimetrihantering, strålningsmätning, drift av utrymningsplats och stabsarbete. Frivilliga flygkåren (FFK) bistår med luftburen strålningsmätning samt övervakning av utrymda områden. Svenska sjöräddningssällskapet (SSRS) kan bistå med reglering av sjötrafik i området utanför Forsmarks kärnkraftverk samt eftersök av personer efter beslut om utrymning. Frivilliga Radioorganisationen (FRO) bistår Länsstyrelsen med upprättandet av reservsamband mellan ledningsplatser SOS Alarm AB SOS Alarm svarar för alarmeringstjänster i förhållande till Länsstyrelser och andra myndigheter i enlighet med bolagets alarmeringsavtal med staten och i enlighet med de avtal som bolaget träffat med respektive myndighet. Bolaget ansvarar även för det nationella informationsnumret Då meddelande om olycka vid en kärnteknisk anläggning inkommer till SOS Alarm så aktiveras förutbestämda larmplaner Den kärntekniska anläggningen Den kärntekniska anläggingens personal ansvarar för alla åtgärder vid normal drift. För att möta nödsituationer organiserar, utrustar, utbildar och övar kärnkraftverket en egen beredskapsorganisation, som svarar för all verksamhet inom anläggningens område om en händelse inträffar. I första hand ansvarar anläggningen för att man vidtar sådana drifttekniska åtgärder att en störning begränsas så långt det är möjligt samt att man vidtar de skydds- och räddningsåtgärder som krävs inom anläggningen och dess närhet. Vid störning har kraftverket ansvar att larma andra organisationer enligt Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och Länsstyrelsens larmplan. 21

22 PLAN 22(88) 2.7 Möjliga olyckor och konsekvenser Säkerheten i kärnteknisk verksamhet bygger på krav på konstruktion, drift och underhåll av anläggningarna med syfte att förebygga driftstörningar, men även för att hindra att sådana utvecklas till olyckor med utsläpp av radioaktiva ämnen. Som tillägg till ovanstående finns även krav på fysiskt skydd som ska försvåra för eventuella personer som vill göra intrång och uppsåtligen påverka säkerheten vid anläggningarna. Säkerhetsarangemangen utvecklas kontinuerligt som en följd av inträffade incidenter och olyckor. Konstruktionen av kärnkraftverk skiljer sig åt från anläggning till anläggning. Men gemensamt för de svenska reaktorerna är att samtliga är utrustade med så kallade haverifilter. Följderna av ett svårt svenskt kärnkrafthaveri beror till stor del på om haverifilteret fungerar. Om man vill skildra de möjliga konsekvenserna för omgivningen så kan man grovt utgå från två typsituationer; en situation där haverifiltret fungerar som avsett enligt konstruktionsförutsättningarna, och en där det inte fungerar alls. Haverifiltret är designat för att begränsa ett eventuellt utsläpp, som då inte orsakar några akuta strålskador hos människor i omgivningen. Om haverifiltret fungerar som avsett blir markbeläggningen begränsad men betesrestriktioner skulle, beroende på vindriktning, nederbörd och årstid, behöva införas under en begränsad tid inom delar av länet. Det skulle även vara motiverat med rekommenderad inomhusvistelse och intag av jodtabletter i den inre beredskapszonen. Den tydligaste riskbilden för Uppsala län, och den med störst konsekvenser, är ett plötsligt uppkommet haveri i Forsmarks kärnkraftverk med stort utsläpp, där haverifiltret inte fungerar. Händelsen kan, beroende på vindriktning, nederbörd och årstid, under olyckliga omständigheter, och om inga skyddsåtgärder vidtas, orsaka ett stort antal strålskadade personer och kanske till och med dödsfall närmast kraftverket. Jordbruks- och livsmedelproduktionen även i andra län skulle drabbas av mycket svåra konsekvenser. Händelsen skulle kunna göra områden olämpliga att bo i under lång tid efter olyckan. Konsekvenserna av en olycka utanför Sverige är avhängda av en mängd faktorer varav de viktigaste är avståndet till Sverige, det aktuella olycksförloppet, tid på året och meteorologiska förhållanden. Generellt gäller att ju närmare Sverige den drabbade olycksanläggningen ligger, desto större är förutsättningarna för allvarliga konskevenser. Men även om en olycka skulle inträffa på stort avstånd från Sverige, så som var fallet vid Fukushima år 2011, så blir vi som land påverkade på olika sätt. Svenska medborgare och intressen finns i alla länder med kärnkraftverk vilket gör att en olycka, i vilket land den än den inträffar, kräver ett samordnat agerande inte bara mellan svenska myndigheter utan även mel- 22

23 PLAN 23(88) lan länder. De nationella mekanismerna som finns för att åstadkomma ett samordna agerandet och en gemensam hantering av en olycka i Sverige kan därmed användas som grund för hantering av en olycka även utomlands. Skulle en allvarlig kärnkraftolycka inträffa i Sveriges närområde finns en risk att vissa län får ett nedfall som motsvarar vad ett län på lite större avstånd från de svenska kärnkraftverken skulle kunnat få vid en motsvarande olycka i Sverige. Det går även att förutse konsekvenser för jordbruks- och livsmedelsproduktion av motsvarande omfattning som efter olyckan i Tjernobyl Kärntekniska anläggningar i Sverige och Europa Forsmarks kärnkraftverk ligger i Östhammars kommun, knappt 2 mil nordväst om Östhammar tätort, ca 3,5 mil öster om Tierp och 6,5 mil nordost om Uppsala. I Sverige finns även Oskarshamns och Ringhals kärnkraftverk. Totalt har Sverige 10 reaktorer (Forsmark 1-3, Oskarshamn 1-3 och Ringhals 1-4). Kärnkraftverket i Barsebäck driver sedan 2005 endast serviceoch avställningsdrift fram till rivning av anläggningen, vilket tidigast kommer börja Oskarshamns kärnkraftverk ligger drygt 20 mil söder om länet och Ringhals knappt 40 mil sydväst om länet. I Europa finns 185 kärnreaktorer i drift och 17 under konstruktion, se tabell nedan(källa: IAEA). De internationella reaktorer som ligger närmast Uppsala län finns i Finland (Olkiluoto 1 och 2 samt Lovisa 1 och 2). Finland har även en reaktor under konstruktion (Olkiluoto 3) och har gett tillstånd till att bygga ytterligare två reaktorer (Olkiluoto 4 och Pyhäjoki i norra Finland). Olkiluoto ligger ca 20 mil nordost från länet, Lovisa ca 40 mil österut och Pyhäjoki ca 50 mil nordost. Enligt IAEA så finns för närvarande 101 avstängda reaktorer i Europa. Av de 17 reaktorer som är under konstruktion står Ryssland för drygt hälften. 23

24 PLAN 24(88) Antal reaktorer i drift och under konstruktion i Europa år Land Reaktorer i drift Reaktorer under konstruktion Frankrike 58 1 Ryssland 34 9 Storbritannien 16 0 Ukraina 15 2 Sverige 10 0 Tyskland 8 0 Belgien 7 0 Spanien 7 0 Tjeckien 6 0 Schweiz 5 0 Finland 4 1 Ungern 4 0 Slovakien 4 2 Bulgarien 2 0 Rumänien 2 0 Nederländerna 1 0 Vitryssland 0 2 Förutom kärnkraftverk förekommer kärnkraftsreaktorer i fartyg, u-båtar och satelliter. Använt kärnbränsle mellanlagras vid CLAB utanför Oskarshamn och låg- och medelaktivt driftavfall lagras vid SFR i utanför Forsmark. I Västerås, ca 1,5-2 mil från Uppsala län finns en anläggning som tillverkar kärnbränsle (Westinghouse). I Studsvik utanför Nyköping ligger flera kärntekniska anläggningar. Många av dem är från och 60-talen när kärnkraften började utvecklas i Sverige. Idag är det Studsvik Nuclear AB och AB SVAFO som bedriver kärnteknisk verksamhet vid Studsvik. Det finns även kärntekniska anläggningar som är under avveckling. Ett av de fyra svenska kommersiella kärnkraftverken, Barsebäck med dess två reaktorer, liksom kärnkraftvärmeverket i Ågesta är under avveckling. En annan anläggning som varit under avveckling sedan 1984 är Ranstadsverket. Gemensamt för ovanstående anläggningar är att konsekvenserna av en olycka bedöms som små och lokala jämfört med en kärnkraftreaktor i drift Radioaktiva ämnen från ett utsläpp Det finns många radioaktiva ämnen som kan spridas vid ett reaktorhaveri. Lättflyktiga ämnen går i gasfas vid lägre temperaturer och frigörs därför tidigare, vid lägre temperaturer, än svårflyktiga ämnen. I tabellen visas ett urval av ämnen som kan spridas vid utsläpp. Genom att undersöka nuklidsammansättningen d.v.s. vilka radioaktiva isotoper som finns i nedfallet kan man planera åtgärder utifrån ämnenas fysikaliska egenskaper så som halveringstid och emission av strålning. 24

25 PLAN 25(88) Halveringstid och flyktighet hos ett urval av radioaktiva ämnen. Nukleid Halveringstid Flyktighet Krypton-85 10,8 år Mycket lättflyktig Strontium-89 50,5 dagar Svårflyktig Strontium år Svårflyktig Jod dagar Mycket lättflyktig Jod dygn Mycket lättflyktig Xenon-133 5,3 dagar Mycket lättflyktig Cesium-134 2,1 år Lättflyktig Cesium år Lättflyktig 2.8 Inre beredskapszonen och indikeringszonen runt kärnkraftverket i Forsmark Kring varje svenskt kärnkraftverk finns förberedda zoner som definieras i förordning (2003:789) om skydd mot olyckor (FSO). Inom 50 km radie kring kärnkraftverken ligger indikeringszonen. I denna zon är Länsstyrelsen skyldig att ha särskild planering för indikeringsverksamhet. Inom den inre beredskapszonen, km radie från kärnkraftverket, är Länsstyrelserna skyldiga att ha vissa skyddsåtgärder förberedda, bland annat inomhus- och utomhusvarningssystem samt jodtabletter Inre beredskapszon Den inre beredskapszonen är ett område som sträcker sig kilometer runt Forsmark. Länsstyrelsens beredskap omfattar förmåga till alarmering, utrymning och andra åtgärder som krävs för att skydda människor som vistas i den inre beredskapszonen, om en olycka skulle inträffa vid kärnkraftverket i Forsmark. I den inre beredskapszonen finns ca bofasta personer. Under sommarhalvåret stiger antalet som visas i zonen till drygt personer. Till de som är bofasta, äger fritidsfastigheter eller driver verksamheter i den inre beredskapszonen utdelas varningsmottagare, jodtabletter samt information om lämpliga åtgärder vid en olycka. 25

26 PLAN 26(88) Indikeringszon Indikeringszonen sträcker sig till ett avstånd av ungefär 50 km från Forsmarks kärnkraftverk. Inom området finns särskilda förberedelser i form av mätpunkter och mätslingor för att kunna mäta strålningsnivåerna viden kärnkraftolycka, för att därigenom kunna kartlägga olyckans konsekvenser och ge underlag för beslut om åtgärder för att skydda allmänheten. För indikeringsorganisationen finns en särskild kartbok framtagen som visar var mätpunkterna och slingorna finns. Den är utdelad till samtliga mätpatruller och SSM. Kartboken finns att tillgå i Länsstyrelsens ledningscentral. 26

27 PLAN 27(88) 3 Organisation och ledning Räddningsledningen består av en bakre och en främre ledning. Utgångspunkten är att den bakre ledningen grupperar i ledningsplatsen Hugin och den främre vid plats som ligger i anslutning till en av utrymningsplatserna i den utsträckning en sådan finns upprättad. Den bakre ledningen har till uppgift att fatta beslut inom ramen för Länsstyrelsens räddningstjänsts-, sanerings- och geografiska områdesansvar. Den främre ledningen omsätter den bakre ledningens beslut i operativa åtgärder samt förser den bakre ledningen med underlag, i form av bland annat data från strålningsmätningar och en samlad insatslägesbild, för nya beslut om åtgärder. En nära samverkan mellan den bakre- och den främre ledningsplatsen och ömsesidig delgivning av lägesbilder är helt avgörande för insatsens framgång. 3.1 Bakre ledningsplats Räddnings-/saneringsledningens bakre ledningsstab består av ca 150 personer och bemannas främst av länsstyrelsepersonal som är organiserad i sju funktioner, benämnda L1 till L7. Staben leds av en stabschef. I egenskap av chef för staben föredrar stabschefen olika handlingsalternativ för räddningsledaren och/eller saneringsledaren som därefter fattar nödvändiga beslut. I staben ingår även samverkanspersoner från Polisen, kommunen, Landstinget, Försvarsmakten, Kustbevakningen och SSM. Räddnings- och saneringsledaren har det yttersta ansvaret för de beslut som fattas och för de åtgärder som vidtas inom ramen för deras ämbeten. De utses av landshövdingen eller, i vederbörandes frånvaro, landshövdingens ställföreträdare genom ett skriftligt beslut. De har båda 26 befogenheter att göra ingrepp i annans rätt 27. Räddningsledaren har dessutom mandat och befogenhet att anmoda om tjänsteplikt 28. Till Länsstyrelsens förfogande finns fem presumtiva räddningsledare utsedda. Tillvardags arbetar de vid polismyndigheten och-/eller inom kommunal räddningstjänst. Myndigheten har tre i förväg utpekade saneringsledare som samtliga arbetar till vardags som miljöskyddshandläggare vid Länsstyrelsen. Innan beslut om sanering fattats har saneringsledarna sin befattning i funktionen L5. Saneringsledarnas uppgifter i L5 är i ett inledande skede att hålla sig informerade om lägesbilden och att påbörja planering av saneringsåtgärder. Redan när ett utsläpp av radioaktiva ämnen upphört påbörjas saneringsarbetet, vilket för saneringsledarna innebär att bedöma hur stor arbetsinsatsen för sane- 26 I Saneringsledarens fall: Egentligen den myndighet som ansvarar för sanering kap, 2 Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 28 6 kap, 1 Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 27

28 PLAN 28(88) ring blir, kalla in berörda i krisberedskapsorganisationen och göra prioriteringar av vad som behöver saneras i ett första skede. Nedan beskrivs funktionerna och vad de har för uppgift Personal (L1) Roll - Personalplanering och service till staben. Ansvar -Personalplanering, inpasseringskontroll och transporter. Funktionen är även kontaktpunkt för anhöriga till de som ingår i krisberedskapsorganisationen Faktainhämtning (L2) Roll - Inhämta och bearbeta fakta och information om det inträffade. Arbetet sker utifrån en kort tidshorisont (ett dygn). Ansvar - Inhämta fakta och information och sammanställa prognoser. Bistå andra funktioner med att ta fram kartor och presentationer utifrån inhämtad information framförallt till funktion L3, operativ ledning Operativ ledning (L3) Roll Upprätta en samlad regional lägesbild i samverkan med berörda aktörer. 28

29 PLAN 29(88) Ansvar - Stå i kontinuerlig kontakt med samverkande kommuner, andra län och regionala/centrala aktörer. Föra minnesanteckningar vid stabsorienteringar och förmedla Länsstyrelsens åtgärder till berörda aktörer. Utifrån faktabaserade beslut ger funktionen förslag på åtgärder till stabschef/ räddningsledare Teknik och samband (L4) Roll - Stötta stabsorganisationen i det operativa arbetet med utrustning och tekniskt stöd. Funktionen ska även bistå aktörer ingående i fältorganisationen. Ansvar - Säkerställa att all teknisk utrustning fungerar, ha kontakt med Lst- IT och bistå staben i ärendehanteringsprocessen Planering och strategi (L5) Roll - Förutse, bedöma och analysera möjliga och befarade händelseutvecklingar på kort och lång sikt (en vecka till flera år beroende på händelsen) och bedöma Länsstyrelsens handlingsmöjligheter. Ansvar - Analysera alternativa handlingsmöjligheter, samverka med andra funktioner (framförallt L2 och L3) och experter samt hantera juridiska frågeställningar. Funktionen ger stöd till stabsledningen gällande planering och strategiarbete Insatsanalys (L6) Roll - Granska och följa upp verksamheten och föreslå eventuella förändringar före, under och efter en händelse. Ansvar - Företräda det otänkbara och kontroversiella, identifiera brister och återkoppla dessa under krisberedskapsorganisationens pågående arbete. Funktionen deltar även i utvärderingen av krisberedskapsorganisationens arbete Information (L7) Roll - Kommunicera med allmänhet och media, samordna informationen med berörda aktörer, bevaka och analysera medias bild av händelsen samt planera strategiska informationsinsatser. Ansvar - Analysera och hantera trender och ryktesspridning i media, publicera information både internt och externt samt vara värd för observatörer och andra gäster. 29

30 PLAN 30(88) 3.2 Främre ledning - Operations och koordineringscenter (OSOCC) OSOCC:s storlek och utformning anpassas i viss utsträckning till de förutsättningar som råder. Exempelvis kan delar av den främre ledningens driftoch funktionsstöd samordnas med motsvarande hos en utrymningsplats givet att en sådan finns etablerad och att den främre ledningen grupperas i anslutning till den. Vid den främre ledningen grupperar de aktörer som deltar i verksamhetens fältverksamhet. Chefen för den främre ledningen svarar för att verksamheten bedrivs på ett samordnat sätt och utgörs av en representant för Länsstyrelsen. 30

31 PLAN 31(88) 4 Samband Länsstyrelsen ansvarar för att det finns upparbetade kommunikationskanaler mellan de olika aktörer som finns inom beredskapen för en kärnteknisk olycka. Kommunikationen kan ske via mobiltelefon, telefon, e-post, fax, Rakel eller satellittelefon. Länsstyrelsens kommunikationskanaler finns beskrivna i en sambandsplan som inte ska spridas. Därför utelämnas sambandsplanen från föreliggande plan. En aktuell sambandstablå distribueras till samtliga samverkanspersoner vid höjd beredskap. Under en insats kontaktas funktionen L4 i Länsstyrelsens krisledningsstab för tekniskt stöd. 31

32 PLAN 32(88) 5 Strålningsmätning 5.1 Syfte Syftet med strålningsmätning är att fastställa strålningssituationen och att ge underlag till beslut om skydds- och saneringsåtgärder samt information till allmänheten. I sammanhanghet är information om att strålningsnivån är normal, att inga förhöjningar har påträffats, också av avgörande betydelse. I ett längre perspektiv syftar strålningsmätning även till att fatta beslut om gränsvärden för aktivitetskoncentration i livsmedel, åtgärder inom jordbruksnäringen och uppföljning av effekten av vidtagna åtgärder. Strålningsmätning kommer i det längre perspektivet även att utföras som ett led i de medicinska uppföljningar av exponerade målgrupper, för exportkontroll och som del i miljöövervakningsprogram och forskningsprojekt. På strategisk nivå anpassas syfte, mål och inriktning för indikeringsverksamheten efter den givna situationens förutsättningar. Principen är att indikeringsledaren i den bakre ledningen, med utgångspunkt i räddnings-, eller saneringsledarens inriktning formulerar syfte och inriktning för indikeringsverksamheten som omsätts i operativ verksamhet av indikeringssamordnarenvid den främre ledningen. Även om anpassning måste ske efter den givna situationen kan man ändå särskilja mellan följande skeden Hotfasen Innan ett utsläpp/nedfall syftar indikeringsverksamheten främst till att verifiera att inga förhöjda strålningsnivåer förekommer. Beslut om åtgärder baseras i det här skedet på det man känner till om olyckan och på bedömningar av den tekniska och radiologiska händelseutvecklingen. Det rådrum som skedet medger bör nyttjas till att aktivera mätförmågor och göra dessa insatsberedda, samt att efter samråd med SSM besluta vilka av resurserna som ska omgrupperas för insats i Uppsala län. Hotfasen bör även nyttjas för aktivering av kommunmätsystemet samt ökning av insamlingsfrekvensen från de fast monterade stationerna runt kärnkraftverket och i indikeringszonen i övrigt. Kommunerna genomför en förberedande mätning per referenspunkt i kommunen. Syftet är att kontrollera utrustningen samt att inhämta aktuella bakgrundsnivåer av strålning vid punkterna. Vid en olycka i Forsmark, Höjd Beredskap eller Haverilarm, aktiveras operations- och koordineringscentret (OSOCC) vilket utgör samlings- och utgångspunkten för mätpatrullerna. Runt kärnkraftverket i Forsmark utplace- 32

33 PLAN 33(88) ras tre luftprovtagare i en risksektor 29 om 3 x 30 grader (en luftprovtagare/sektor) längs 100 slingan. Risksektorn anges av Länsstyrelsen. Byte av filter sker på mätledarens order varefter de använda filtren transproteras till OSOCC, antingen för analys på plats eller för vidare transport till laboratorium vid FOI i Kista, SSM i Solna eller på annan angiven plats Nedfallsfasen Under ett pågående utsläpp/nedfall fortsätter de redan påbörjade fasta mätningarna. Kommunmätningarna genomförs vid en referenspunkt per kommun varje hel timme. Kommunerna rapporterar in mätvärden i RadGIS. Syftet med kommunmätningarna är att kunna identifiera små höjningar av strålningsnivåerna. I de flesta fall tillräckligt små för att sakna betydelse ur extern bestrålningssynpunkt för människan men tillräckliga för att föranleda åtgärder inom jordbruksnäringen. I de fall strålningsmiljön inte är acceptabel ur ett arbetarskyddsperspektiv inom något område behöver inga ytterligare manuella mätningar ske de där. Ett sådant område ska instället utrymmas. Kartläggning av redan utrymda områden kan anstå till ett senare skede. Redan i det här skedet bör det långsiktiga behovet av internationell resursförstärkning övervägas Kartläggningsfasen När läget är under kontroll vid den drabbade anläggningen, när det finns rimliga skäl att anta att inga fler utsläpp och nedfall kommer att ske, inträder kartläggningsfasen. Mätningar kommer att behöva göras under lång tid och över stora geografiska områden som i värsta fall omfattar stora delar av landet. Det finns flera syften med mätningar och med de resurser som står till förfogande kan intressekonflikter uppstå. Därför är det framgångskritiskt att beslut om resursernas användning sker med nationen bästa för ögonen och inte enbart utifrån lokala och regionala behovsperspektiv. I det här skedet bör även möjligheterna till internationell resursförstärkning övervägas. Det finns en internationell mekanism inom strålningsmätningsområdet, RANET, för vilken SSM utgör den nationella kontaktpunkten. Vid sedan av det kan även stöd genom NORDRED, EU:s civilskyddsmekanism och NATO:s assistansmekanism övervägas för stöd till mätinstaserna. För stöd utöver genom RANET, är MSB Sveriges kontaktpunkt. MSB är i sig även nationell förstärkningsresurs inom området värdlandsstöd. 29 För att en risksektor ska kunna anges krävs en stadig vindriktning om med styrka över 3 m/s. 33

34 PLAN 34(88) 5.2 Ledning Räddningsledaren/Saneringsledaren (Räl/SL) Fattar beslut om inriktningen av stabens arbete och formulerar beslut i stort (BIS) eller motsvarande. Tar kontinuerligt del av stabens beslutsunderlag Deltar vid stabsorienteringar Ge order till staben genom stabschef. Fattar kontinuerligt beslut för att nå önskat mål Indikeringsledaren (IL) Grupperar i den bakre ledningsplatsen, funktionen L2. Har ett strategiskt ansvar för indikeringsverksamheten. Omsätter BIS och inriktning för verksamheten till en inriktning och strategi för indikeringsverksamheten. Har en dialog med SSM, FM, MSB och andra län om vilka nationella resurser som finns tillgängliga och ska aktiveras utifrån bedömning av resursbehov. Bedömer behov av anskaffning av ytterligare utrustning. Värderar behovet av nationellt och/eller internationellt stöd. Presenterar resultat från mätningar och annat underlag till Räl. Bevakar andra strålningsmätningsfrågor och samverkar med SSM i dem. Verkar för en helhetssyn, nationens bästa, och inte bara intressen avgränsade till länet. Samverkar med SSM inför nya beslut om inriktning och strategi för indikeringsarbetet. Står i kontakt med moniteringsledaren, ML, i kärnkraftverkets ledningscentral (KC). 34

35 PLAN 35(88) Indikeringssamordnaren (IS) Grupperar i OSOCC. Samverkar kontinuerligt med SSM. Omsätter IL:s mätstrategi till praktiska mätningar. Leder och fördelar indikeringspatruller. Ger underlag till IL vad gäller personal- och materielläget som i sin tur vid behov för dialog med personalfunktionen, L1. Sammaställer och rapporterar resultat från indikeringen Mätledare (ML) Står i förbindelse med, och leder egen aktörs mätpatruller. Tar emot mätdata och rapporterar i RadGIS (i den utsträckning det inte sker automatiskt) Mätpatruller Utför mätningarna enligt order från ML. Rapporterar resultat och observationer av vikt till ML. Mätpatrullerna består sammantaget av personal från Uppsala brandförsvar, Norrtälje räddningstjänst som kan förstäkras med frivilliga från Svenska krisstödsförbundet (fordonsförare) och Sjövärnskåren. Brandstationer som ingår i länets indikeringsorganisation. 35

36 PLAN 36(88) Kustbevakningen i Furusund, Gävle och Härnösand har förmåga att utföra mätningar till sjös. SSM kan förstärka med nationella förstärkningsresurser som har förmåga att genomföra avancerade mätningar i fält och analyser av prover i laboratorier. I bilaga 1- Den nationella expertstödsorganisationens förmågor, beskrivs förmågan närmare. Även Försvarsmakten har förmåga att bistå med mobila laboratorier för analys av prover Flöde av mätdata Nedan visas hur mätresultaten flödar genom indikeringsorganisationen. Från mätpatruller till Räddnings-/saneringsledaren Mätslingor För att möjliggöra effektiv och koordinerad indikeringsarbetet finns mätslingor fördefinierade i indikeringszoner. Samtliga mätslingor finns dokumenterade i en särskild kartbok, Kartbok Forsmark Indikering, som är förhandsutdelad till den regionala indikeringsorganisationen och SSM. Mätslinga består av förutbestämda mätpunkter där matpatrullerna genomför mätningar i konsekutiv ordning på order av mätledaren. Bland de nationella förstärkningsresurserna finns patruller med förmåga till mobil mätning. De patrullerna använder inte mätpunkterna utan mäter kontinuerligt under färd med fordonet längs de slingor som tilldelasts. 36

37 PLAN 37(88) 5.3 Nationella indikeringsresurser Utöver den indikering som bedrivs i Länsstyrelsens regi finns det ett antal system som administreras och sköts på nationell nivå. Dessa system kan vara indikeringsledaren och indikeringssamordnaren till stor hjälp som komplement till de regionala resurserna efter en kärnteknisk olycka Gammastationer SSM driver ett landsomfattande nätverk av gammastationer. Dessa ska tidigt kunna ge larm på förhöjda strålnivåer för att kunna upptäcka utsläpp med ursprung ur annat land, men framförallt används de för att ge en tidig och grov bild av strålningsnivåerna i landet efter en olycka. Gammastationerna mäter kontinuerligt strålningsnivån och rapporterar automatiskt in mätresultat i RadGIS. De kan inte avgöra vilka ämnen som ger upphov till eventuella förhöjningar av strålningsnivån Luftfilterstationer Som komplement till gammastationerna finns det ett antal luftfilterstationer utplacerade i Sverige. Dessa har som syfte att kunna avläsa nuklidfördelningen i ett radioaktivt nedfall. Stationerna drivs av FOI på uppdrag från SSM. Stationerna har lite olika egenskaper men bygger på samma princip, nämligen att stora mängder luft sugs genom ett partikelfilter som byts med jämna mellanrum. Filtret analyseras för att se vilka ämnen som har fastnat, samt i vilket koncentrationer ämnena finns i förhållande till varandra. Känsligheten hos instrumenten är oerhört stor och extremt låga koncentrationer kan upptäckas Kommunala referensmätningar För att kunna identifiera små förhöjningar i strålningsnivåerna efter ett nedfall måste man känna till den normala stålningsnivån på olika platser, så kallad bakgrundsstrålning. Därför har ett system med kommunala referensmätningar av bakgrundsstrålningen utvecklats i Sverige. Sedan 1989 har alla kommuner instruerats att genomföra mätningar var sjunde månad. Mätresultaten rapporteras in till Länsstyrelsen som därefter för in dessa i RadGIS. Varje kommun har två till fyra fasta mätpunkter beroende på storlek. Mätpunkterna är valda för att ge god geografisk spridning inom kommunen och länet. De finns på plana, gräsbevuxna ytor för att ge enhetliga mätvärden. Mätningarna genomförs av kommunens personal med hjälp av ett SRV2000- instrument. 37

38 PLAN 38(88) Beredskapslaboratorierna Beredskapslaboratorierna är universitetsinstitutioner, forskningslaboratorier och statliga myndigheter som är inriktade mot kvalificerad mätning av joniserande strålning och kvantifiering av radioaktiva ämnen. SSM har avtal med dessa för att säkerställa att kvalificerade resurser finns tillgängliga, insatsberedda och samordnade i händelse av en kärnteknisk eller radiologisk olycka. Personalen som är knuten till beredskapslaboratorierna har ingen inställelsetid, men såväl uppstartstid som uthållighet finns reglerat i avtalen med SSM. Beredskapslaboratorierna finns i Malmö, Lund, Göteborg, Linköping, Uppsala, Studsvik och Umeå. Resurser som finns vid beredskapslaboratorierna är Strålsäkerhetsmyndighetens fordon för strålningsmätning Flygmätningar Flygmätningar är nödvändiga för att snabbt kunna kartlägga den radioaktiva markbeläggningen över stora områden. Flygmätningar kan hitta strålningskoncentrationer och skapa en bra översikt över nedfallet på ett sätt som är svårt vid markmätningar. Resurser för flygmätningar finns hos Sveriges geologiska undersökning, SGU. Flygmätningar kan i Uppsala län även genomföras med Frivilliga flygkåren (FFK) samt med hjälp av polisens helikoptrar. I de senare fallen krävs att mätutrustning tas med ombord på luftfarkosterna. SGU:s flygplan har förmonterade fästen för snabb montering av mätutrustning. 38

39 PLAN 39(88) 6 Information till allmänheten 6.1 Allmänt Länsstyrelsen ansvar för information till allmänheten före och under en kärnteknisk olycka regleras av lag om skydd mot olyckor och förordning om skydd mot olyckor. Länsstyrelsen som har det samlade ansvaret för räddningsarbetet ska också ansvara för att samordna informationsinsatser genom att kontinuerligt delge informationsunderlag till inblandade myndigheter. Det är väsentligt att motsägelsefull information inte lämnas från något håll. Radio Uppland bemannar sin studio i Länsstyrelsens ledningscentral Hugin. Tolkservice och information till hörselskadade samordnas med radio/tv. 6.2 Information till allmänheten Förhandsinformation i form av en broschyr är utskickad till boende inom inre beredskapszonen. Lägesinformation, i form av förberedda viktiga meddelanden till allmänheten (VMA) och myndighetsmeddelanden (bilaga 3-6) lämnas via radio och TV omedelbart efter ett larm. Joint Rescue Coordination Center sänder förberedda varningsmeddelanden till sjöfarten. Länsstyrelsen kompletterar så snart som möjligt de förberedda meddelandena med aktuell information om läget och anvisningar för allmänhetens skydd. Denna information sprids via olika media, Länsstyrelsens webbplats samt sociala medier. Frågor från allmänheten besvaras av en upplysningscentral på Länsstyrelsen och om möjligt i sociala medier. Det informationsmaterial som är utdelat till allmänheten i den inre beredskapszonen finns även tillgängligt via Länsstyrelsens webbplats liksom annan beredskapsinformation. 6.3 Information till media Länsstyrelsen informerar löpande media om händelsens utveckling via olika kanaler, till exempel pressmeddelanden, pressträffar, presskonferenser och intervjuer. Länsstyrelsen kan vid behov upprätta ett mindre presscenter i anslutning till sina lokaler kap, 7 Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 31 4 kap, 18, 21, 24, 25 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor 39

40 PLAN 40(88) 6.4 Tekniska system för varning Olycka vid Forsmarks kärnkraftverk Inomhusvarning Alla fastigheter i den inre beredskapszonen runt Forsmark har en varningsmottagare, RDS-mottagare, som startar vid sändning av Viktiga Meddelanden till Allmänheten(VMA). VMA sänds Sveriges Radios Sändningsledning (SR SÄL). Aktiveringen av varningsmottagarna sker med hjälp av en speciell styrkod från utvalda sändaranläggningar som täcker den inre beredskapszonen. Utöver Sveriges Radio avbryts även program i reklamradiostationer som Radio RIX, Lugna Favoriter m.fl. av VMA. Varningsmottagarna kan ej stängas av utan står ständigt i passning och söker efter aktuell styrkod. Oavsett vilken radiokanal man lyssnar på i sin varningsmottagare kommer P4 att ställas in om styrkoden sänds. Systemet provas första helgfria måndagen i sista månaden i varje kvartal kl enligt en särskild rotationsregim där de olika kärnkraftlänen turas om att ansvara för provet. Utomhusvarning Utomhusvarningssystemet består av tyfoner som är utplacerade på ställen som är viktiga ur utrymningssynpunkt i den inre beredskapszonen. Tyfonerna aktiveras genom Forsmarks kärnkraftverks försorg vid larmnivån Haverilarm. 40

41 PLAN 41(88) Systemet provas första helgfria måndagen i sista månaden i varje kvartal kl. 15:00. Vid Höjd Beredskap utlöses EJ utomhusvarning och RDS-larm för inomhusvarning. Aktivering och Synkronisering Forsmark ser till, efter delegering av Länsstyrelsen, att utomhus- och inomhusvarningssystemen aktiveras synkront när kriterierna för Haverilarm är uppfyllda. Först när utomhusvarningslarmet är startat aktiveras inomhuslarmet varvid allmänheten uppmärksammans på olyckan genom ett VMA. Kompletteringsvarning Polisen har med hjälp av helikoptermonterade högtalare möjlighet att kompletterar fasta utomhusvarningssystemet med högtalare monterat på Polismyndighetens helikoptrar. Dessa beordras ut av Räddningsledaren vid behov. Exempelvis kan det vara lämpligt under sommaren då mycket folk vistas utomhus på öar och badplatser långt från de fasta varningsanläggningarna eller vid pågående större evenemang där många behöver uppmärksamma larmet samtidigt. Polismyndigheten förfogar även över ett antal fordonsmonterad högtalarutrustning som kan monteras på valfritt fordon vid behov Olycka vid annan kärnteknisk anläggning än Forsmarks kärnkraftverk Några särskilda arrangemang för varning av allmänheten vid olyckor vid annan kärnteknisk anläggning än Forsmarks kärnkraftverk finns inte. Men likväl har Länsstyrelsen möjligheten att begära att VMA sänds vid situationer som kräver allmänhetens uppmärksamhet. Det skulle kunna bli aktuellt exempelvis om länet rikserar att drabbas av ett nedfall av radioaktiva från en olycka i Sveriges närområde, i en omfattning som kräver snabba åtgärder inom jordbruksnäringen. Utöver det är bedömningen att desto större avstånd till den drabbade anläggningen, desto mildare blir konsekvenserna för länet och desto större rådrum finns innan de radioaktiva ämnena nått Sveriges gräns. Varningsmottagarna i den inre beredskapszonen är således bara avsedda för olyckor vid Forsmarks kärnkraftverk. Vid en olycka annorstädes fyller de ingen funktion. 41

42 PLAN 42(88) 7 Personella och materiella resurser i länet 7.1 Internationella resurser Det kan förutses att särskilt en allvarlig kärnteknisk olycka i Sverige i värsta fall kan komma att få konsekvenser för landet som överstiger vad som kan hanteras med de resurser som finns tillgängliga nationellt. En följd blir att flera av de internationella assitansmekanismer som finns kommer att behöva åberopas för hantering av både direkt och indirekta efterverkningar av olyckan. Internationella resurser kan erhållas bl.a. från ERCC (Emergency Response Coordination Center) inom Europeiska kommissionen, RANET (Response and Assistance Network), NEP (Nordic Emergency Preparedness), Nordred och NATO EADRCC (Euro-Atlantic Disaster Response Coordination Center). ERCC kan bistå med utrustning och personal. MSB är den myndighet som får begära bistånd via ERCC. Ett undantag är dock om det handlar om miljöräddningstjänst till sjöss, då kontakten sker via Kustbevakningen. RANET är ett nätverk av stater under IAEA:s assistanskonvention som har föreberedda expertresurser för en nödsituation. SSM begär vid behov assistans från RANET men sådan assistans måste föregås av ett regeringsbeslut. Resurser för tekniskt och logistiskt stöd kan begäras av MSB. Danmark, Norge, Sverige och Finland har ett avtal om att hjälpa varandra i händelse av strålningsrisker. En begäran om bistånd kan göras direkt mellan länderna. NEP är ett sammarbetsforum för de nordiska strålskyddsmyndigheterna och förvaltar avtal och överenskommelser. Nordred är ett samarbetsforum för räddningstjänst i de nordiska länderna. Ett särskilt ramavtal möjliggör sammarbete mellan ansvariga myndigheter i syfte att bistå med personal och materiel. NATO EADRCC är den främsta civila mekanismen för nödsituationer för Natos allierade och partnerländer i det euroatlantiska området. Centret samordnar förfrågningar och erbjudanden om stöd och har även tillgång till experter som kan kallas in och ge stöd vid radiologiska och nukleära nödsituationer. MSB kan bidra vid förfrågningar om stöd via EADRCC. 7.2 Nationella och regionala resurser Länsstyrelsen kan vid behov få stöd från andra Länsstyrelser län, i första hand från icke drabbade kärnkraftslän och centrala myndigheter. Stödet kan omfatta personellt stabstöd (i ledningsplatser och på distans), beredning av, och rådgivning i specifika frågor samt operativa insatser i fält. Stödet kan även omfatta understöd till den linjeverksamhet som blir eftersatt med anledning av olyckan samt inbegripa såväl räddningstjänst som sanering och 42

43 PLAN 43(88) Länsstyrelsens geografiska områdesansvar. I kapitel 2 redogörs för olika myndigheters roller varvid ges en indikation vilken form av stöd de kan ge. SSM koordinerar de nationella mätresurserna och har det centrala ansvaret för bedömning av det radiologiska läget och långsiktig uppföljning. I fråga om att föra bort kontaminerat material kan tillstånd krävas från SSM. Den nationella expertgruppen för sanering (NESA) administreras av SSM och ger expertstöd om saneringsstrategier och metoder samt kostnads- och effektivitetsbedömningar för saneringsåtgärder. Mätningar efter ett nedfall genomförs av den kommunala räddningstjänsten. Kompletterande mätningar inför saneringsåtgärder sker i samråd med nationella expertgruppen för sanering (NESA) alternativt SSM. Mätningar av nuklidsammansättningen kräver specialutrustning och personal med speciell kompetens. Sådana mätningar kan utföras av SSM och särskilt kontrakterade laboratorier, deras beredskapslaboratorier Bilaga 1. Livsmedelsverket, Socialstyrelsen, Jordbruksverket och landstinget kan tillföra expertkunnande inom livsmedel respektive hälso- och sjukvård. Livsmedelsverket meddelar gränsvärden för att begränsa exponeringen av strålning från radioaktiva ämnen som förorenat livsmedel samt ger kostråd och rekommendationer om hantering av livsmedel. Jordbruksverket ansvarar för att hämta in information om ämnen och kontaminerade områden och ger rekommendationer eller meddelar föreskrifter om åtgärder för att minska föroreningen av jordbruksprodukter. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har ansvaret att samordna Länsstyrelsernas planläggning av saneringsåtgärder, samt bedriva utbildning. MSB har även kem-, sanerings- och indikeringsenheter vid ett antal räddningstjänster i landet och kan bistå med utbildad personal och materiel. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) kan tillföra expertkunnande beträffande nedfall av radioaktiva ämnen från till exempel kärnvapen. Totalförsvarets skyddscentrum (Skydd C) arbetar med CBRN-händelser, incidenter med kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära ämnen, och kan stödja civila aktörer. Flera frivilliga försvarsorganisationer ingår i SSM:s beredskapsorganisation och har vid en händelse som arbetsuppgift bl.a. att samla in och transportera prover på gräs och lantbruksprodukter för strålningsmätning. Uppgift på lämpliga organisationer och företag finns hos SOS Alarm eller i MSB:s informationskälla, RIB Resurser och Integrerat Beslutsstöd, för alla som arbetar inom området samhällsskydd och beredskap. SOS Alarm har 43

44 PLAN 44(88) ett ansvar att stödja samhällets krisberedskap och kan ge ledningsstöd, snabbt informera och kalla in personal samt har samverkanstjänster. 7.3 Materiella resurser Avseende materiella resurser så är det framförallt fordon, maskiner, mätoch laboratorieutrustning samt utrustning och medel för samband som behövs. Om ingrepp i annans rätt måste göras för att få fram resurser har egendomens ägare eller innehavare rätt till ersättning 32. Kostnader för eventuellt produktionsbortfall ersätts av Atomförsäkringspoolen. Nedan beskrivs materiella resurser för indikering, sanering och kommunikation Indikering Länsstyrelsen i Uppsala län har tillgång till 400 dosimetrar (DMC 3000) men kan vid behov få tillgång till ytterligare dosimetrar via Länsstyrelserna i Kalmar och Hallands län, MSB samt Försvarsmakten. Uppskattningsvis kan länsstyrelsen få tillgång till ytterligare 400 dosimetrar inom 8 timmar och 1500 dosimetrar inom 24 timmar. Via SSM finns tillgång till nationella laboratorier (inkl. några mobila) för radiologiska och nukleära analyser. Laboratorierna ingår i den nationella strålskyddsberedskapen. De kan användas för att analysera luftpumpsfilter, dricksvatten, jordprover m.m. Sjukhusfysiker inom landstinget kan också ha utrustning för mätning och analyser. Kontinuerlig strålningsmätning sker vid ett antal fasta mätstationer (gammastationer) runt om i landet. Dessutom finns fasta mätstationer i drift runt Forsmark. I kraftverkets omedelbara närhet och på större avstånd i indikeringszonen. Fördelen med dessa är att personella resurser frigörs och inte exponeras för strålning i lika stor grad. Risken för avläsningsfel minskar och tillgången till mätdata sker snabbare jämfört med manuella system Sanering Försvarsmakten har i uppgift att vara ett stöd för samhället vid krissituationer och kan bidra med utrustning och fordon. Kommunerna är skyldiga att medverka vid sanering och utför stålmätning, har fordon och maskiner för snöröjning, utför gräsklippning och sophämtning m.m. Tjänster som sophämning, snöröjning m.m. kan dock ligga ute på entreprenad, vilket kan försvåra tillgången till denna maskinpark. För omhändertagande av kontaminerat vatten eller för spolning av gator och hus finns privata företag som äger spol- och sugbilar. Potentiell saneringsutrustning finns även hos lantbrukare. De har bl.a. maskiner för att sanera sina egna fält och eventuellt även för snöröjning. I tabellen visas den utrustning och de fordon som kan behövas vid olika saneringsåtgärder samt vilka möjliga kontakter som finns för att skaffa fram den kap, 2 Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 44

45 PLAN 45(88) Tabell. Åtgärder, den utrustning som behövs samt möjliga kontakter. Åtgärd Utrustning Möjlig kontakt Dosimetri Dosimetrar De andra kärnkraftlänen, MSB, Försvarsmakten Mätning av strål- Laboratorier Länsstyrelser, SSM ning Dammsugning av trottoarer och gator Spolning av trottoarer, gator, väggar och tak Gatusopningsmaskiner/fordon Spolmaskiner/fordon, stegar, lyftkranar, säkerhetsutrustning Kommunal förvaltning, saneringsföretag, trädgårdsföretag Räddningstjänst, kommunal förvaltning, saneringsföretag Gräsklippning Gräsklippare med uppsamlare Kommunal förvaltning, fotbollsklubbar, golfklubbar Klippning och fällning av träd och buskar Borttagning av snö Borttagning av ytskikt Transport av kontaminerad jord och material Motorsågar, yxor, rep, stegar, lyftkranar, flismaskiner Grävmaskiner, lastbilar Spadar, skottkärror, grävmaskiner, bilningsmaskiner, lastbilar Lastbilar Kommunal förvaltning, trädgårdsföretag Kommunal förvaltning, Trafikverket, lantbrukare, väg- och byggentreprenörer Bygg- och anläggningsföretag Bygg- och anläggningsföretag, transportföretag Plöjning Plogar, traktorer Lantbrukare Dammsugning, våttorkning inomhus Städutrustning Städföretag Tvättning av kläder och textilier Tvättmaskiner Tvättföretag 45

46 PLAN 46(88) 8 Saneringsmetoder 8.1 Sanering Hur och var saneringsinsatser ska göras beror en rad faktorer och förhållanden. Syftet är att minska den totala stråldosen eller livsdosen så långt som det kan anses rimligt ur teknisk och ekonomisk synpunkt och med hänsyn till de sociala konsekvenserna. Det är inte praktiskt genomförbart att förstöra radioaktiva nuklider. Däremot kan man genom olika saneringsinsatser begränsa exponeringen för den joniserande strålningen. SSM har formulerat tre generella principer som utgör grunden för bedömning av vilka åtgärder som är lämpliga och för bedömning av vid vilken avstyrd stråldos åtgärderna är berättigade och optimala. Alla ansträngningar ska sättas in för att förhindra allvarliga deterministiska (akuta) hälsoeffekter. Åtgärderna måste vara berättigade, d.v.s. åtgärden ska medföra mer nytta än skada. Åtgärderna bör så långt som möjligt optimeras så att de medför ett så positivt resultat som möjligt. Vid prioriteringar av saneringsåtgärder och inför val av saneringsmetod bör följande grundläggande frågor beaktas. Frågorna är centrala i avgörandet om en åtgärd är i linje med ovanstående principer. Är doshastigheten så hög att området är utrymt och sanering inte möjlig p.g.a. för stora hälsorisker? Hur stor är den avstyrda dosen i förhållande till kostnaden för insatsen? Finns det andra alternativ som ger större effekt till en lägre kostnad? Gör åtgärderna det omöjligt att genomföra andra effektivare åtgärder i framtiden? Är åtgärden tekniskt genomförbar? Är åtgärden laglig? Vilken miljöpåverkan medför åtgärden? Hur ska eventuellt avfall hanteras? Kommer de boende, de som arbetar i området, lantbrukare och konsumenter att acceptera åtgärden? Kan den enskilde själv utföra saneringsåtgärderna? Hur ska åtgärderna kommuniceras? Varje olycka är unik. Hur man utformar en strategi för saneringsinsatser är i hög grad beroende av de lokala betingelserna, nedfallets omfattning och sammansättning m.m. En saneringsstrategi anpassad till en faktisk situation kan därför utformas först när nedfallets omfattning och sammansättning är känd. Saneringen bör göras utifrån en tydlig målbild som är möjlig att kommunicera. Fokus i kommunikationen med allmänheten bör vara målbilden och inte val av metod. Flera olika metoder kan komma att behöva användas för 46

47 PLAN 47(88) att nå målet. Vilken eller vilka metoder som är lämpligast kan komma att förändras över tid. Målbilden bör formuleras utifrån acceptabel års- eller livsdos. Det är viktigt att inte bara beakta kostnadseffektiva aspekter, utan även utvärdera lokal relevans, psykologisk påverkan och det allmänna godtagandet av en åtgärd. Erfarenheter från Fukushimakatastrofen visar att innevånarna upplevde att de inte i tillräcklig utsträckning varit delaktiga i processen. För att motverka oro kan det vara av viktigt att ge även boende i områden med låga strålnivåer information om vilka saneringsåtgärder de själva kan göra i sin i inomhusmiljön eller på sin egen tomt, trots att sådana åtgärder inte är prioriterade ur ett hälsoriskperspektiv. 8.2 Lägesbild Efter ett utsläpp av radioaktiva ämnen kan det i ett initialt skede vara viktigt att skapa en lägesbild. Följande frågor är viktiga att besvara för att få en uppfattning av situationen: Vad har blivit kontaminerat? Avgränsa området/områden som påverkats av radioaktiva ämnen och hur markanvändning m.m. ser ut. Vilka samhällsviktiga verksamheter samt bostadsområden finns i områdena? Vad har nedfallet för egenskaper? Bestäm doshastigheten, ta reda på de radioaktiva ämnenas nukleidsammansättning och bedöm stråldos på kort och lång sikt. Vilka väderförhållanden råder och vilken prognos finns framöver? Vädersituationen har stor betydelse för de radioaktiva ämnenas spridning. Vilken årstid är det? Årstiden kan ha betydelse för spridning och var åtgärder bör prioriteras. Hur länge sedan skedde nedfallet? Det kan vara svårare att sanera radioaktiva ämnen efter en viss tid eftersom de då hinner binda till material. Vilka områden är prioriterade att sanera? Peka ut prioriterade områden och verksamheter efter att ha tagit ställning till punkterna ovan. 8.3 Regionala förhållanden Uppgifter om regionala förhållanden är av stor vikt vid planering och prioritering av åtgärder mellan olika områden, exempelvis: markanvändning livsmedelsproduktion befolkningstäthet kommunikationer industristruktur 47

48 PLAN 48(88) boendeformer vattentäkter Geografisk information om ovanstående finns att tillgå inom Länsstyrelsen och beskrivs översiktligt nedan. I figur 1 visas att de vanligaste jordarterna i länet är morän och lera. Moränens mäktighet i djupled är förhållandevis liten och i den nordöstra delen av länet kalkhaltig. Inom slättområdena och i sprickdalarna är den vanligaste jordarten lera. Lerskikten kan vara mycket mäktiga, i Uppsala tätort ibland mer än 100 m. I länet finns flera stora rullstensåsar med god tillgång på grundvatten och med ett flertal kommunala vattentäkter (figur 2). Åsarna ligger ofta i anslutning till åkermark och är i länet delvis bebyggda med vägar och samhällen, t.ex. Uppsala, Enköping, Tierp och Tärnsjö. Figur 1 och 2. Jordarter och vattenskyddsområden enligt geografisk information från SGU respektive Naturvårdsverket. Av jordarterna visas morän i ljusblå färg, lera i ljusgult, åsar i grönt och berg i dagen i rött. Uppsala län är markerat med en svart linje. Enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) så användes marken i Uppsala län 2010 främst som produktiv skogsmark (ca 52 %), och åkermark (ca 19,5 %). Ungefär 4,5 % var bebyggd mark (inklusive tillhörande mark), 4,7 % bestod av sjöar och vattendrag och 2,1 % betesmark. Jämfört med riket som helhet hade Uppsala län 2010 en klart större andel åkermark (regionfakta.com). Det finns inte några uppgifter om markanvändningen 2015 den har dock sannolikt inte förändrats i någon större grad sedan Den geografiska fördelningen av odlad mark illustreras i figur 3. 48

49 PLAN 49(88) Uppsala läns befolkning (ca personer) finns till framförallt i länets tätorter och ungefär två tredjedelar i Uppsala kommun. Uppsala är den klart största tätorten i länet, Enköping är näst störst och av övriga tätorter kan nämnas Bålsta, Knivsta, Heby, Tierp, Älvkarleby och Östhammar. I figur 4 visas tätorter och större allmänna vägar i länet. Figur 3 och 4. Tätorter och större allmänna vägar samt odlad mark enligt geografisk information från lantmäteriet respektive SCB. Uppsala län är markerat med en svart linje. 8.4 Saneringsmetoder Det finns tre huvudsakliga inriktningar på åtgärder för att sanera ett område som har kontaminerats av ett radioaktivt nedfall. Avklingning Det radioaktiva ämnet får klinga av på platsen utan att några särskilda åtgärder vidtas. Metoden kan kombineras med avspärrning eller senarelagd återinflyttning. Metoden lämpar sig bäst för kortlivade radionuklider som jod-131 där naturlig avklingning relativt snabbt leder till minskade doshastigheter. Metoden kan också tillämpas där inga andra åtgärder är genomförbara eller ekonomiskt möjliga. Stabilisering, avskärmning och inkapsling Det radioaktiva materialet tas inte bort från det kontaminerade området utan skärmas istället av eller kapslas in. Detta kan t.ex. ske genom att det radioaktiva materialet förs längre ner i profilen antingen genom nedgrävning eller övertäckning. 49

50 PLAN 50(88) Bortforsling Det radioaktiva materialet avlägsnas helt eller delvis från platsen och deponeras på annan plats. Nedan följer en genomgång av saneringsmetoder beskrivna utifrån markanvändningen på platsen. Metoderna är alla varianter på de tre huvudsakliga inriktningarna på åtgärder. För mer information om respektive åtgärdsmetod, dess effektivitet och när den är tillämplig se Sanering av radioaktivt avfall utgiven 2007 av Jordbruksverket, dåvarande Räddningsverket och dåvarande Strålskyddsinstitutet Tätorter Dammsugning och spolning av gator och trottoarer Precis efter ett nedfall har det radioaktiva materialet ännu inte bundet så starkt till vägytan. Dammsugning och spolning av gator och trottoarer kan reducera strålningsnivån betydligt. Gator med avloppsbrunnar bör i första hand spolas medan gator utan avloppsbrunnar bör sopas. Dammsugning och spolning bör startas omedelbart efter ett nedfall om aktiviteten inte är sådan att samhället istället måste utrymmas. De radioaktiva partiklarna binds hårdare till ytan med tid och åtgärderna blir därför mindre effektiva om de inte sätts in direkt. Det uppsopade materialet kan vara kraftigt radioaktivt. Trafik, regn och normal gatusanering kommer efter något år att ha reducerat dosraten med en faktor 10. Aktiviten flyttas från ytskikten till dagvattenbrunnar och diken där strålningen ofta skärmas av jord och anläggningsmaterial. Spolning påskyndar processen och kan kombineras med t.ex. dikesrensning. Åtgärder av förorenade byggnader I det första skedet efter ett radioaktivt nedfall sitter aktiviteten fortfarande förhållandevis löst i det yttre skiktet på väggar och tak. Tvätt med spolningsutrustning kan därför reducera kontaminationsnivån betydligt. De radioaktiva ämnena binds hårdare till ytan med tid. Vid en senare åtgärd krävs ett mycket högre tryck för att nå samma effekt som vid en tidig insats. Vid spolning av tak är det är viktigt att spola ordentligt över hela taket för att inte bara flytta runt aktiviteten. Takspolning kräver yrkeskunskap och maskinell utrustning och bör bara utföras av professionella personer. Sanering i urban miljö sker i idealfallet uppifrån och ner; d.v.s. först tak, sedan byggnadernas väggar och slutligen kringliggande mark. Dessvärre tar det mycket lång tid att sanera en byggnad. Vid sanering i tätort bör man därför överväga att istället börja med vägar och öppna ytor för att snabbt få en relativt stor minskning av doshastigheten. 50

51 PLAN 51(88) I hus med tjocka betongväggar är de boende väl skyddade mot strålning utifrån. Ett alternativ till sanering är här att utrymma den överst våningen (de närmast taket). För villor med trädgårdar rekommenderas att huset saneras först och sedan tomten. Åtgärder inom grönområden och tomter Med grönområden menas här parkanläggningar, villaträdgårdar, alléer, rabatter, lekplatser, skogsdungar, idrottsanläggningar m.m., d.v.s. jord- och vegetationstäckta områden där allmänheten vistas under en kortare eller längre tid. De åtgärder som kan tänkas bli aktuella här är att avlägsna träd och buskar, löva av, samla upp löv, klippa och samla upp gräs. Sannolikt kommer en kombination av dessa tekniker att användas. Åtgärdsmetoder som bygger på att avlägsna radionuklider som fastnat på vegetation är effektivast om nedfallet skett som torrdeposition. Har depositionen istället skett som våtdeposition eller i sådan utsträckning att marken ändå måste saneras kan man avlägsna det översta ytskiktet. Många radioaktiva ämnen och särskilt cesiumisotoperna har låg rörlighet i mark och fastnar i den översta decimetern. Genom att avlägsna den översta decimetern kan man ta bort den absoluta huvuddelen av aktiviteten. Metoden ger upphov till stora avfallsvolymer. För att undvika uppkomsten av avfall kan man istället placera aktiviteten längre ner i profilen genom att plöja eller lägga djupare liggande jord i ytskiktet s.k. treskiktsgrävning. Snötäckta områden När nedfallet sker, antingen som torrdeposition eller som snönedfall, till ett tjockt snötäckt landskap är det en klar fördel om man så snabbt som möjligt kan forsla bort de översta fem till tio centimetrarna av den kontaminerade snön. Detta måste ske innan nästa töväder för att undvika kontaminering av den underliggande marken. Under rätt omständigheter är metoden mycket effektiv Jordbruksmark Nedfallets storlek och när nedfallet sker under året är avgörande för vilka motåtgärder som kan sättas in. En viktig avvägning är om man ska ta bort grödan och fokusera på åtgärder för nästa säsong eller låta grödan stå kvar till skörd. Om grödan lämnas kvar sätts åtgärder in för att minska aktiviteten i det skördade materialet. Exempel på sådana åtgärder är att senarelägga skörden eller slå vall med högre stubbhöjd. För kortlivade isotoper kan skörden lagras i väntan på att naturlig avklingning ska leda till lägre aktivitet. En annan utväg är att acceptera högre aktivitet och istället ändra användningsområdet. 51

52 PLAN 52(88) Om grödan inte ska stå kvar kan det översta jordlagret, och eventuellt även den kontaminerade grödan, plöjas djupare ner i profilen. Åtgärden påskyndar inbindning till lermaterial och minskar växttillgängligheten genom inblandning i en större volym. Åtgärden bidrar även till att skärma av strålningen. I idealfallet plöjer man ner det översta lagret under rotzonen genom så kallad djupplöjning. Djupplöjning kräver tillgång till en speciell plog som i sin tur kräver hög dragkraft för att kunna användas. Växande gröda fångar upp en stor del av nedfallet, speciellt om bladytan är stor och om nedfallet skett som torrdeposition. Genom att avlägsna grödan innan aktiviteten hunnit överföras till marken kan en del av det radioaktiva nedfallet tas bort från fältet. Det skördade materialet kan komposteras för att minska avfallsvolymen. Kaliumgödsling kan effektivt minska upptaget av cesium. Kalium och cesium är båda alkalimetaller och jonerna konkurrerar om samma upptagsytor. Genom att mätta markvätskan med kalium minskar upptaget av cesium. På samma sätt är kalcium- och fosfatgödsling en effektiv åtgärd för att minska växtupptaget av strontium. Gödsling med analoga joner kan göras både i växande gröda under nedfallsåret och långsiktigt i kombination med plöjning. Jordbruksverket har med hjälp av Sveriges lantbruksuniversitet tagit fram ett beslutsstöd för motåtgärder Motåtgärder i växtodlingen efter ett nedfall av radioaktivt cesium vid olika nedfalls nivåer och årstider För mer information om motåtgärder inom jordbruket hänvisas till denna rapport. De åtgärder som genomförs på jordbruksmark utförs oftast av lantbrukaren själv och åtgärder kan också komma att genomföras på lantbrukarens eget initiativ. Är nedfallet omfattande kan den bästa åtgärden vara att ta marken ur produktion Grund och ytvatten I praktiken finns inte så många åtgärder för att minska strålningsnivån i ett sötvattensystem. Används vattnet som dricksvatten kan man införa ett extra reningssteg i vattenreningsverket. De reningsmetoder som redan idag används i vattenverket avlägsnar cirka 50 % av det cesium som passerar vattenverket Skogsmark Möjligheterna att sanera skogsområden från radioaktivt nedfall är mycket begränsade. De existerande metoderna är destruktiva, kostsamma, ger stora mängder avfall och leder till ett kraftigt produktionsbortfall för skogsindustrin. Den troligaste lösningen är istället restriktioner för dem som vistas i områdena och att låta avklingning, väder och vind sanera. Successivt kommer nedfallet tvättas ur från trädskiktet till markskiktet. 52

53 PLAN 53(88) 8.5 Avfallshantering En viktig aspekt att beakta vid sanering är det avfall en sanering resulterar i. Sanering och bortforsling ger snabbt upphov till mycket stora avfallsvolymer. Länsstyrelsen är i egenskap av saneringsledande myndighet ansvarig för att fatta beslut om hur avfallet ska hanteras. De fem nordiska länderna har gemensamt tagit fram riktlinjer och rekommendationer angående skyddsåtgärder under tidig och intermediär fas av en nukleär eller radiologisk nödsituation. I dokumentet kategoriseras radioaktivt avfall i fyra kategorier. Klassificeringen har även bäring på saneringsfasen. Aktivitetskoncentrationer för starka gamma- och betastrålare redovisas nedan. Aktivitetskoncentrationer för alfastrålare och svaga gamma- och betastrålare återfinns i rapporten. Avfall av kategori 1 har en aktivitet över 1000 kbq/kg. Sådant avfall kräver förvaring och isolering från den omgivande miljön. Doser till personal som deltar i hanteringen kan vara avsevärda. Avfall i kategori 1 kan t.ex. innefatta aska från förbränning i syfte minska avfallsmängderna, luftfilter och uppsamlat material från sopning av vägar. Kategori 2 är avfall med en aktivetet på kbq/kg. Avfallet inom denna kategori kräver en kontrollerad avfallshantering. Även här kan personal som deltar i hanteringen utsättas för avsevärda doser. Exempel på sådant avfall är jord från översta jordlagret, snö, damsugarpåsar efter en första städning inomhus efter ett nedfall och askor från förbränning av torv eller andra biobränslen. Kategori 3 är avfall med en aktivitet på 1-10 kbq/kg. Avfallet kräver en bedömning av avfallshanteringen för att stråldosen ska kunna sänkas. Deponering är alltså inte automatiskt motiverat. Stråldoser till personal som hanterar sådant avfall förväntas inte överstiga 1 msv per månad. Exempel på sådant avfall är livsmedel och foder som överstiger gränsvärdena, det översta jordlagret eller vegetation som samlats upp vid sanering. Kategori 4 är avfall med en aktivetet under 1 kbq/kg. Avfallet härrör från material som p.g.a. lättare kontaminering är otjänligt för sitt avsedda syfte, men där krav på strålskydd inte utgör någon begränsning för normal hantering av avfallet. Den stora mängden avfall i en saneringssituation kommer sannolikt tillhöra kategori två och tre Transport och hantering Skydd av personal vid en sanering styrs av Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om grundläggande bestämmelser för skydd av arbetstagare och allmänhet vid verksamhet med joniserande strålning (SSMFS 2008:51). Länsstyrelsen har i egenskap av saneringsledande myndighet ett samordningsansvar för arbetsmiljöfrågor för personer som arbetar med saneringen. 53

54 PLAN 54(88) Vid transport och hantering av radioaktivt avfall måste personalens säkerhet och risken för spridning särskilt beaktas. Tilläggsdoser till personalen på grund av inandning och omfördelning av radioaktivt stoff till huden eller kläderna ska i görligaste mån minimeras. Personalen ska ha genomgått strålskyddsutbildning och informeras om eventuella risker. Personalen ska förses med dosimetrar och lämplig skyddsutrustning. Lastning och lossning bör övervakas av strålskyddspersonal för att t.ex. kontrollera strålsituationen i förarhytten. Transportsträckan bör vara så kort som möjligt och avfallet ska vid behov täckas. Hanteringen ska i görligaste mån göras med maskinella hjälpmedel. Tillståndssituationen för transport av radioaktivt avfall är inte helt okomplicerad. Tillstånd med stöd av miljöbalken för transport av avfall och farligt avfall utfärdas av Länsstyrelsen. Radioaktivt avfall över en viss aktivitet är även att betrakta som farligt gods. För att få transportera farligt gods krävs ett av MSB utfärdat ADR-intyg. För att hantera, bearbeta, transportera eller på annat sätt ha kontakt med kärnavfall krävs som huvudregel tillstånd enligt kärntekniklagen. Parallellt krävs tillstånd enligt strålskyddslagen. Tillstånd prövas i båda fallen av SSM som kan meddela undantag eller i det enskilda fallet beslut om dispens. Transporter kommer sannolikt behöva ske även på andra vägar än de anvisade lederna för farligt gods. SSM är den myndighet som meddelar dispens i enlighet med lagen (2006:263) om transport för farligt gods. Länsstyrelsen är bemyndigad att utfärda lokala trafikföreskrifter. Trafikverket bistår med omdirigering och lämplighetsbedömningar av vägarna för farligt gods Deponering och mellanlagring Deponering och mellanlagring kan ske både lokalt och centralt. Med lokalt avses i närheten av det sanerade området. En lokal lösning innebär flera lagringsplatser i kontrast till en eller ett fåtal centrala lagringsplatser. Avfallshanteringen är precis som valet av saneringsmetod avhängigt nedfallets omfattning. Det är därför svårt att utse platser för mellanlagring eller slutligt omhändertagande i förväg. Efter ett omfattande nedfall kan de mest kontaminerade områdena vara obrukbara för överskådlig framtid. En central slutlig placering i det kontaminerade området/områdena kan under sådana omständigheter vara att föredra. Detta förutsätter att strålnivåerna inte är så höga att det omöjliggör transporter till området eller anläggningsarbete på plats. Om återinflyttning är möjligt men en omfattande sanering i tätort ändå är nödvändigt kan en lokal lösning vara att föredra. Avfallets placering anpassas i idealfallet till terrängen t.ex. placeras mellan två naturliga kullar eller i lågpunkter i landskapet. Avfallet kan även placeras i grävda diken eller läggas på en plan yta och täckas. En lokal lösning gör att man undviker arbetsintensiva och kostsamma transporter och undviker att för överskådlig framtid avsätta mycket stora sammanhängande ytor till en central lagringsplats. 54

55 PLAN 55(88) För ett mindre nedfall med mindre avfallsvolymer är det lättare att samordna en central deponi. Avfallstransporterna blir trots längre transporter begränsade och man behöver inte inkorporera avfallshanteringen i samhällsplaneringen. För mellanlagring är det sannolikt nödvändigt med en lokal lösning oavsett hur den slutliga placeringen utformas. Befintliga deponier bör i görligaste mån undvikas. Mellanlagring på befintliga deponier innebär sannolikt stora påfrestningar på den normala sophanteringen. De befintliga deponierna i Uppsala län är för få och ligger för långt ifrån tätorterna för att kunna användas som mellanlagringsstationer på ett effektivt sätt. Nedlagda deponier eller snötippar är möjliga mellanlagringsplatser. Planläggning och lokalisering av förvaringsplatser måste ske med omsorg. Samråd ska med NESA och SSM. Erfarenheter från Fukushimaolyckan visar att den allmänna opinionen och människors oro sannolikt kommer att få stor inverkan på beslut om mellanlagring och deponering. Anläggandet ska göras så att avfallet isoleras från grundvattenförande jordlager. Cesium binds hårt till praktiskt taget alla jordar. En bottenkonstruktion av lera och ett skyddsavstånd till grundvattennivån utgör ett effektivt skydd mot förorening av det underliggande grundvattnet. Jod har så pass kort halveringstid att en grundvattenförorening inte är ett problem. Eventuella andra radionuklider kan komma att ställa större krav på bottenkonstruktionen. Ett halvmetertjockt jordlager skärmar av strålningen från lågkontaminerat avfall på ett sätt som gör att man kan negligera avfallets påverkan på omgivningen. Den stora jordvolymen bidrar i stor uträckning till att skärma av sig själv. Vegetation och jordbruksprodukter kan förbehandlas innan deponering för att minska volymen. Detta kan ske genom förbränning, kompostering eller rötning. SSM har tagit fram rekommendationer och riktlinjer för storskalig förbränning av biomassa. Radionukliderna koncentreras i askan och aktiviteterna kan bli så pass höga att det är farligt att vistas i närheten av avfallet även korta stunder. Tvättvatten från spolning av tak och väggar innehåller pariklar som lossnat vid spolningen. Cesium binder hårt till partiklar och genom att samla upp partiklarna kan det radioaktiva avfallet koncentreras. Detta sker oftast genom filtrering genom t.ex. ett sandfilter. Filtret kan sedan deponeras. Förorenad snö bör placeras så att de radioaktiva ämnena inte sprids okontrollerat när snön smälter. Snötippar, där marken ofta är genomsläpplig för att släppa undan smältvatten, kan därför vara en olämplig mellanlagringsplats. Ett alternativt sätt att hantera stora mängder kontaminerad snö är att dumpa snön i havet. Åtgärden kräver dispens från både strålsydds- och miljölagstiftningen. Här är den stora spridningen och den utspädning som sker i 55

56 PLAN 56(88) havet avsiktlig. I samband med Fukushimaolyckan släpptes lågkontaminerat radioaktivt vatten avsiktligt ut i Dai-ichi-bukten. Utsläppet gjordes för att frigöra lagringskapacitet för högkontaminerat vatten. Utvärderingen av det utsläppet kommer säkert att ge många svar på om dumpning i havet är en godtagbar lösning. I händelse av en storskalig saneringsinsats med stora avfallsmängder kommer det finnas ett behov av särskilda föreskrifter både avseende transport, mellanlagring och slutligt omhändertagande. Berörda myndigheter bör i görligaste mån sammarbeta kring framtagandet av sådana föreskrifter. 56

57 PLAN 57(88) 9 Andra frågor av betydelse 9.1 Befolkningsstatistik I Östhammars kommun bor det invånare 33. Närmsta tätort från kärnkraftverket är Öregrund och orten har invånare 34. Området i närheten av kärnkraftverket är glest bebyggt och inom 3 km från kärnkraftverket finns endast bebyggelse som tillhör anläggningen. På kärnkraftverket finns ca anställda och därtill flera hundra konsulter. Det finns ca fritidshus i Östhammars kommun och fritidshusgästerna tillbringar i genomsnitt 90 dagar i sina fritidshus 35. Den inre beredskapszonen är ett område som sträcker sig km runt kärnkraftverket 36. Här bor drygt personer permanent och under sommarsäsongen ökar antalet till storleksordningen Samhällsviktig verksamhet Länsstyrelsen, landstinget och kommunerna är skyldiga att ta fram risk- och sårbarhetsanalyser där bl.a. samhällsviktig verksamhet identifieras på lokal, regional och nationell nivå. Samhällsviktig verksamhet har även identifierats i det s.k. Stryrelsprojektet, där en plan finns för hur samhällsviktiga elanvändare prioriteras vid elbrist. Prioritering av åtgärder efter ett utsläpp av radioaktiva ämnen skulle kunna ske på ett liknande sätt beroende på vilken effekt utsläppet har på de samhällsviktiga verksamheterna. MSB har identifierat samhällsviktiga verksamheter i ett antal samhällssektorer, se tabell. 33 Befolkningsstatistik SCB, 31 december Kommunfakta tätort SCB, 31 december Enligt utredning Handelns utredningsinstitut Specificeras i Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor 57

58 PLAN 58(88) Tabell. Samhällsviktiga verksamheter i olika samhällssektorer. Sektor Samhällsviktig verksamhet Energiförsörjning Produktion och distribution av el, fjärrvärme, bränslen och drivmedel m.m. Finansiella tjänster Betalningar, tillgång till kontanter, centrala betalningssystem, värdepappershandel m.m. Handel och industri Detaljhandel, IT-drift/service, bygg- och entreprenadverksamhet, bevaknings- och säkerhetsverksamhet samt tillverkningsindustri. Hälso- och sjukvård Akutsjukhus, primärvård, psykiatri, läkemedelsförsörjning, smittskydd, barnomsorg, omsorg om samt omsorg äldre och funktionshindrade. Information och kommunikation Kommunalteknisk försörjning Livsmedel Offentlig förvaltning Skydd och säkerhet Socialförsäkring Transporter Telefoni (mobil och fast), internet, radiokommunikation, postdistribution, produktion och distribution av dagstidningar, webbaserad information, sociala medier. Dricksvattenförsörjning, hantering av avlopp, renhållning, sophantering, samlingsplatser och väghållning. Jordbruk samt tillverkning, distribution och kontroll av livsmedel. Nationell, regional och lokal ledning. Diplomatisk och konsulär verksamhet, tillsyns- och tillståndsverksamhet, expert- och analysverksamhet, indikerings- och laboratorieverksamhet, meterologiska tjänster, utbildningstjänster och begravningstjänster. Domstolsväsendet, åklagarverksamhet, militärt försvar, kriminalvård, kustbevakning, polis, räddningstjänst, alarmeringstjänst, tullkontroll, bevaknings- och säkerhetsverksamhet m.m. Utbetalningar från sjuk- och arbetslöshetsförsäkringar och allmänna pensionssystemet. Väg-, järnväg-, sjö- och flygtransporter samt förvaltning av transportinfrastruktur. 9.3 Ersättning för skada vid kärnteknisk olycka Ett utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning kommer att resultera i mycket stora kostnader för samhället. Ersättning för kostnader för räddningstjänst och sanering efter ett utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning regleras genom lagen (2003:778) om skydd mot olyckor samt atomansvarighetslagen (1968:45). Enligt atomansvarighetslagen är anläggningsinnehavaren strikt ansvarig vid en atomolycka och ersättningsanspråk kan då endast riktas mot innehavaren eller mot dennes försäkringsgivare. Om anläggningsinnehavaren har en atomansvarsförsäkring bekostas saneringen av dennes försäkringsgivare, exempelvis Nordiska Kärnförsäkringspoolen (NNI), av konventionsstater till Paris- och Brysselkonventionerna, samt av den svenska staten. 58

59 PLAN 59(88) En kommun som medverkar i räddningstjänsten och saneringsarbetet har rätt att få skälig ersättning av staten. Även vid övningar ska deltagande kommuner få ersättning. Enskilda, som tillhandahållit utrustning rätt till ersättning för skada på eller försämring av egendom, förlorad avkastning eller nytta av egendom, samt för kostnader med anledning av att egendom tillhandahållits. Detta gäller oavsett om utrustningen tillhandahållits frivilligt eller om den tagits i anspråk av länsstyrelsen. 37 Utöver det tillkommer kostnader för egendom som skadats av nedfallet och för minskad avkastning för exempelvis företagare, skogs- och lantbrukare till följd av att mark och egendom inte kan brukas som vanligt. Ersättning för dessa skador ersätts huvudsakligen av atomansvarsförsäkringen. Kommuner kan även begära särskild ersättning från staten. I händelse av en kärnteknisk olycka kommer de som lider skada att få information från anläggningsinnehavaren och försäkringsgivaren om hur en skadeanmälan ska göras. Detta kommer att ske på flera olika sätt. Om en skadelidande kontaktar sitt privata försäkringsbolag kommer bolaget att ha information om hur en skadeanmälan kan göras och därmed hjälpa denne till rätta. NNI beslutar, med stöd av atomansvarighetslagen och på förhand bestämda skadeersättningsprinciper, vilka ersättningar som 37 7 kap 1, 6 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor 59

60 PLAN 60(88) 10 Alarmering 10.1 Larmnivåer Sverige Det finns två nivåer för larmning 38 vid svenska hotkategori I-anläggningar 39. Anläggningen beslutar och utlöser båda typerna av larm baserat på utifrån tekniska kriterier och störningsinstruktioner. För hotkategori IIanläggningar 40 finns en larmnivå: områdeslarm. Kopplat till nivåerna för lamning finns skyldigheter för anläggningsinnehavaren att larma myndigheter regionalt och nationellt. Höjd beredskap En händelse eller störning som hotar anläggningens säkerhet har inträffat vid en anläggning i hot-kategori I. Anläggningen 1 avviker från förväntad funktion vid störd drift så att minst två barriärer har genombrutits eller påtagligt hotats, eller 2 har utsatts för påverkan vars konsekvenser inte är analyserade eller av annan anledning inte går att överblicka. Inga utsläpp av radioaktiva ämnen som påkallar skyddsåtgärder för omgivningen har förekommit. Länsstyrelsen har tolkat 4 kap, 6 Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, med tillhörande förordning, som att räddningstjänst råder vid Höjd Beredskap. Därmed utser myndigheten en räddningsledare som bedömer om åtgärder behöver påbörjas för att säkra allmänhetens skydd i händelse av att situationen förvärras. Haverilarm En händelse eller störning, som medför att utsläpp pågår eller inte kan uteslutas inom de närmaste tolv timmarna, har inträffat vid en anläggning i hotkategori I. Händelsen medför att skyddsåtgärder utanför anläggningsområdet är nödvändiga. Områdeslarm En händelse eller störning som hotar anläggningens säkerhet har inträffat vid en anläggning i hot-kategori II. Utsläpp av radioaktiva ämnen som påkallar skyddsåtgärder för omgivningen pågår eller kan inte uteslutas. 38 Bilaga 1 SSMFS 2014: SSMFS 2014:2: Kärnteknisk anläggning där det kan uppstå en nödsituation som kan medföra deterministiska hälsoeffekter som är livshotande eller ger bestående skador utanför anläggningsområdet, 40 3 SSMFS2014:2. Kärnteknisk anläggning där det kan uppstå en nödsituation som kan medföra stokastiska eller deterministiska hälsoeffekter utanför anläggningsområdet, 60

61 PLAN 61(88) Utomlands Även om det finns en internationell syn 41 på beredskapsnivåer vid kärntekniska anläggningar, som har tagits fram av Förenta nationernas internationella atomenergiorgan, IAEA, i samverkan med medlemsländerna, så förekommer variationer mellan länder vad gäller i vilken utsträckningar nationella lagstiftningar och föreskrifter har anpassats till den internationella synen. Det finns också skillnader mellan olika avtal och konventioner som styr när ett olycksdrabbat land är bundet att notifiera andra länder och internationella organisationer och i så fall vilka. Vissa länder gör även skillnad vad gäller tidig varning avseende olyckor vid civila och militära anläggningar. Sammanfattningsvis kan det förväntas att myndigheterna i Sverige kommer att nås av officiell information om att en olycka skett utomlands via olika vägar beroende på var den inträffar. Emellertid har Sverige bilaterala avtal om tidig varning med länderna med kärnkraft Sveriges omdelbara närhet Alarmering vid olycka vid Forsmarks kärnkraftverk Forsmarks anläggningsberedskap (FAB) FAB är en anläggningsintern beredskapsnivå som inte är reglerad i författning eller föreskrift som en nivå för larmning. Den utlyses när en händelse inträffar som ställer krav på att personalresurser skyndsamt ställs till driftledningens förfogande. Händelsen äventyrar inte omgivningens säkerhet utan påverkar endast anläggningsområdet. Vid FAB informerar kärnkraftverket Länsstyrelsens Tjänsteman i beredskap (TIB), SSM:s TIB samt SSM:s person i reaktorberedskap (RB) Höjd beredskap och Haverilarm Vid Höjd Beredskap och Haverilarm larmas myndigheter omedelbart genom SOS Alarms försorg genom KBX funktionen. Lamningen sker i två separata spår. Ett regionalt spår som är specifikt för olycka vid Forsmark och ett nationellt som är gemensamt även för olyckor vid Oskarshamns och Ringhals kärnkraftverk. Se bilaga 7. Personal i Länsstyrelsens krisberedskapsorganisation larmas automatiskt genom SOS Alarms försorg varvid de ombeds att omdedelbart bege sig för tjänstgöring vid länsstyrelsens ledningsplats Alarmering vid olycka vid Oskarshamns eller Ringhals kärnkraftverk Vid Höjd Beredskap och Haverilarm vid Oskarshamns eller Ringhals kärnkraftverk larmas Länsstyrelsen i Uppsala län genom att landets samtliga Länsstyrelser finns med i den nationella larmlista som kärnkraftlänen enats 41 IAEA SAFTEY REQUIREMENTS GS-R-2 Preparedness and Response for a Nuclear or Radiological Emergency. 61

62 PLAN 62(88) om och som finns inprogrammerad i SOS Alarms utlarmningssystem. Se bilaga 7. Personal i Länsstyrelsens krisberedskapsorganisation larmas efter beslut av TIB. Det sker genom kontakt med SOS Alarm Olycka vid annan svensk kärnteknisk anläggning Alarmering vid dessa anläggningar sker i enlighet med den plan som är upprättad för aktuell anläggning. Dessa planer ska vara upprättade efter krav som ställs i SSMFS 2014:2 samt i 2 kap, 4 Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Personal i Länsstyrelsens krisberedskapsorganisation larmas efter beslut av TIB. Det sker genom kontakt med SOS Alarm Olycka vid kärnteknisk anläggning i annat land Officiell information om kärnteknisk olycka i annat land inkommer till Sverige genom aktivering av bilaterala avtal 42 och internationella konventioner för tidig varning 43. Den formella ingångvägen är till Sveriges internationella kontaktpunkt, SMHI. SMHI förmedlar informationen vidare till SOS alarm som i sin tur meddelar SSM:s TIB. SSM:s TIB aktiverar SSM:s krisberedskapsorganisation som har till en av sina första uppgifter att sända ett brådskande meddelande till myndigheter i Sverige, däribland Länsstyrelserna. Personal i Länsstyrelsens krisberedskapsorganisation larmas efter beslut av TIB. Det sker genom kontakt med SOS Alarm. 42 Norge, Finland, Danmark, Ryssland, Ukraina, Tyskland. 43 IAEA, EU 62

63 PLAN 63(88) 11 Skyddsåtgärder Vid en kärnteknisk olycka vidtas utan särskilt beslut alla de förberedda åtgärder som bedömts nödvändiga för att skydda allmänheten i inledningsskedet. Länsstyrelsen kan därefter besluta om ytterligare skyddsåtgärder. I bilaga 8 beskrivs de principer som ligger till grund för beslut om olika skyddsåtgärder Inomhusvistelse med stängda dörrar och fönster Ger en minskning av doser från det moln som passerar samt även från en kvarstående markbeläggning. Det beroende på att husets väggar dämpar den strålning som kommer från radioaktiva ämnen utanför huset, samt att husets väggar försvårar luftburen aktivitet att tränga in i huset. Önskvärt beteende vid haverilarm är att allmänheten i den inre beredskapszonen går, eller håller sig, inomhus och lyssnar på SR P4 Uppland för ytterligare anvisningar från Länsstyrelsen Utrymning av hotat eller drabbat område Om strådoserna till allmänheten blir, eller riskerar bli, oacceptabelt hög kan utrymning vara motiverad. Strävan bör vara att genomföra utrymning innan ett utsläpp börjar eller drabbar ett område, men kan även vara motiverat för närområdet under pågående utsläpp. För områden på lite större avstånd kan utrymning bli aktuellt efter att en mer noggrann karläggning av strålningssituationen visar att ett område är olämpligt att vistas i över tid. Vid höjd beredskap och haverilarm vid Forsmark upprättas en eller flera utrymningsplatser med automatik efter Länsstyrelsens beslut om vilken. Utrymningsplatser upprättas för att samordna och understödja utrymningen främst avseende radiologisk kontroll och eventuell sanering, registrering samt socialt omhändertagande av personer som behöver hjälp med transporter, bostad m.m. Som förstahandalternativ väljs Olandshallen i Alunda som utrymningsplats. Men möjligheten finns att upprätta utrymningsplats även på alternativa platser. I första hand sporthallen i Gimo, Ol Andersonskolan i Skärplinge samt Aspenskolan i Tierp. Utrymning påbörjas på order av Länsstyrelsen. Order går från räddningsledaren till polisinsatschefen (PIC) via polisens kommenderingschef. PIC underrättar utrymningsplatsens platschef. Beräkning av utrymningsbehov görs med ledning av uppgifterna om befolkningsunderlaget och rådande vind- och väderleksförhållanden i Forsmark samt bedömning av utsläppets omfattning. 63

64 PLAN 64(88) Av bofast befolkning och sommargäster bedöms merparten kunna utrymma med egna fordon. För de som inte har den möjligheten kommer Upplands lokaltrafik att ställa bussar till förfogande. Upphämtningsplatser fastställs i samråd med polisen. Elever och personal vid skolor och förskolor transporteras tillsammans. Kärnkraftverks- och anläggningspersonal bedöms kunna utrymma med egna fordon Mottagningsplats Uppsala och/eller Tierp kommun upprättas efter beslut av räddningsledaren mottagningsplats och svarar för inkvartering, utspisning och att övriga sociala behov tillgodoses. De som inte själva kan ordna inkvartering hänvisas till en mottagningsplats Livsmedelsrestriktioner Mätningar på livsmedel (inkl. mjölk) producerade inom drabbat område syftar till att påvisa huruvida restriktioner i konsumtion av desamma är motiverade. Med redan i ett skede innan mätningar har hunnit utföras kan restriktioner införas i bedömda riskområden som en försiktighetsåtgärd. Efter det kan mätningar påvisa om restriktionerna kan lättas eller ska ökas. Ett led i att reducera aktivitetskoncentrationen i mjölk och kött är att reducera intag av radioaktivt nedfall hos boskap. Effektivaste åtgärden är utfodring med rent foder i kombination med installat boskap Jodtabletter Vid en kärnteknisk olycka kan bland annat radioaktiv jod läcka ut och spridas i luften. Jodtabletten skyddar sköldkörteln mot upptag och därmed skador från radioaktiv jod Vem får jodtabletter? Jodtabletter delas ut gratis till alla personer som bor inom den inre beredskapszonen. Även personer som har fritidshus inom området får tabletter. Länsstyrelsen förfogar över ett lager av jodtabletter som vid behov kan användas för kompletterande utdelning till områden utanför den inre beredskapszonen Att ta jodtabletter Att ta jodtabletter minskar upptag av radioaktiv jod i sköldkörteln. Kompletterande information om jodtabletter: Intag av jodtabletter ska ske först efter anvisning av Länsstyrelsen. Förhandsutdelning har skett till samtliga hushåll och fritidshus inom inre beredskapszonen. 64

65 PLAN 65(88) Kompletterande utdelning kan ske av räddningsorganisationens enheter till personer som påträffas utan att ha tagit jodtabletter. Vidgad utdelning utanför den inre beredskapszonen kan beslutas av Länsstyrelsen. Reservlager av tabletter finns på Länsstyrelsen Tablettdosering Dosering ska ske enligt föreskrivning på förpackningen. Vuxna, yngre än 40 år, och barn över 12 år: 2 tabletter Barn 3-12 år: 1 tablett Barn 1 månad-3 år: ½ tablett Nyfödda, yngre än 1 månad: ¼ tablett Jodtabletten skyddar i minst ett dygn. Länsstyrelsen kommer att meddela i radio om man måste ta jodtabletter under flera dagar efter en kärnteknisk olycka Biverkningar Det är mycket sällsynt att man är överkänslig mot jod, men om man är det drabbas man vanligen av övergående hudutslag. Om man är sjuk eller tar andra läkemedel kan man ändå ta jodtabletter vid en kärnteknisk olycka. 65

66 PLAN 66(88) 12 Bistånd Länsstyrelsen ska vara beredd att jämlikt Förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor lämna bistånd till andra län. Nedan ges exempel på typ av bistånd som kan erbjudas. Länsstyrelsen kan: efter samråd med Räddningstjänsten, ställa mätpatruller till förfogande. biträda med stabspersonal t ex från informationsavdelningen. upprätta sin upplysningscentral för allmänheten och förstärka drabbat län. stödja annan verksamhet kopplat till kriskommunikation. upprätta en speglad stab för att kunna stödja annat län på distans. stödja i ärenden som rör löpande verksamhet. förmedla upparbetade kontakter mellan drabbat län och centrala myndigheter. 66

67 PLAN 67(88) 13 Arbetsmiljö 13.1 Utrustning All personal som beordras att tjänstgöra i riskområdet ska tilldelas andningsskydd, dosimeter och jodtabletter. Personal är skyldig att använda tillhandahållen skyddsutrustning. Utrustningen förvaras på Länsstyrelsen och transporteras till utrymningsplatser vid höjd beredskap Dosgränser Dosgränsen för personal i planerad verksamhet är 50 msv/år. För insatser i nödläge och där dosgränsen kan komma att överskridas ska insatsen göras av frivilliga. Insatser som innebär bestrålning över 100 msv får endast ske vid livräddande insatser. Den som gör insatsen ska ha god kännedom om strålningsrisken och insatsen ska endast genomföras om fördelarna för andra personer blir klart större än insatspersonalens risk. För frivillig insats för att rädda liv finns ingen dosgräns. Vid 30 msv eller mer ska en patrull snarast rapportera till mätledaren så att avlösning kan förberedas Dosimetri Persondosimeter Länsstyrelsen tillhandahåller en personlig dosimeter till de som deltar i en räddningsinsats i den inre beredskapszonen. I kärnenergiberedskapen används direktvisande dosimetrar (DMC3000). Avläsningsapparatur för avläsning av dosimetrar finns vid utrymningsplatsen och operations och koordineringscentret OSOCC (främre ledning). Vid höjd beredskap transporteras avläsningsapparatur och dosimetrar till ovan angivna platser Användning och avläsning av dosimeter Personal som beordras tjänstgöra inom ett riskområde ska innan arbetspasset påbörjas hämta ut en dosimeter på anvisad plats, såvida det inte skett i förväg 44. I samband med att dosimeter hämtas ut kopplar dosimetripersonalen födelsenummer, namn samt nummer på vederbörandes dosimeter för att detta i ett senare skede ska kunna rapporteras till arbetsgivare. Dosimetern ska bäras på bröstet, helst innanför det yttersta lagret kläder (exempelvis vid bröstfickan). Efter avslutat arbetspass ska användaren personligen få sin dosimeter avläst på den plats där man hämtat ut den 45. När användaren lämnar sin do- 44 Gäller personal som måste påbörja insats innan OSOCC är upprättat. 45 För personal som fått dosimetern utdelad i förväg, eller som inte kan passera avläsningsstation, ska avläsning ske manuellt genom att dosvärdet före ett arbetspass subtraheras från värdet efter arbetspasset. 67

68 PLAN 68(88) simeter för avläsning ska denne legitimera sig, om inte vederbörande är känd sedan tidigare. Personalen som hanterar dosimetrin läser av dosen och för in uppgifterna i ett dosprotokoll för vidare distribution till arbetsgivare. Dosimetern nollställs. Ingen får påbörja nytt arbetspass i ett riskområde utan att veta sin utvärderade dos. Då personalen erhållit en helkroppsdos på 30 msv ska avlösning planeras så att ingen beordras till tjänstgöring som kan leda till mer än 50 msv i helkroppsdos Rapportering av dosvärden Rapportering av sker vid avläsningsplatsen till en databas som MSB administrerar. Ur databasen kan uppgifter om erhållna doser erhållas och tillhandahållas olika arbetsgivare genom L4 (bakre ledningen i Hugin) försorg. Dosprotollen skickas till ansvarig funktion (L4) i Länsstyrelsens krisledningsstab. Personal som inte passerar avläsningsplats rapproterar direkt till dosimetriansvarig vid operations- och koordineringscentret Arbetsmiljöansvar Vid en kärnteknisk olycka samordnar länsstyrelsen arbetet med arbetarskyddet. Dock ligger fortfarande arbetsmiljöansvaret på arbetsgivaren, som personligen ansvarar för den anställdes eller inlånad personals säkerhet och hälsa under utförande av arbete. Arbetsgivarens ansvar innebär att denna inför en händelse ansvarar för att signalera behov av utbildningar och övningar för att kunna fullfölja sitt eget arbetsmiljöansvar. Arbetsgivaren ska även delta i dialogen om utvecklingsmöjligheter i utbildningar, övningar, utrustning och planverk för att förbättra förutsättningar för att hantera arbetsmiljöansvaret på bästa sätt. Respektive aktör ansvarar för sin egen personals personliga doser, detta för att i god tid kunna se förhöjda värden och planera för avlösning av personal. Därför måste de få kännedom om sina anställda, inlånad personal dosbelastning. Då personal har erhållit en helkroppsdos på 30 msv ska personalbyte planeras så att ingen beordras eller tillåts utföra arbete som kan leda till mer än 50 msv i helkroppsdos. Arbetsgivare som har personal som ingår i Länsstyrelsen krisberedskapsorganisation ska informeras om förekommande dosbelastning samt om planering av personalbyten. Detta sköts av personal placerad i Länsstyrelsens krisberedskapsorganisation i funktionen L1. Ingen får påbörja ett nytt arbetspass utan att ha blivit delgiven utvärderingen av sin dosimeter. Personal som beordras tjänstgöra inom ett riskområde ska ha tillgång till skyddskläder, persondosimeter, andningsskydd och jodtabletter. 68

69 PLAN 69(88) Länsstyrelsens samordnande ansvar omfattar följande: Att kontinuerligt tillhandahålla relevanta utbildningar och ansvara för att rätt utbildningsnivå säkerställs (grund- och befattningsutbildning). Att kontinuerligt tillhandahålla relevanta övningar (ex indikeringsövningar). Att tillhandahålla rätt utrustning (mätinstrument, dosimetrar, jodtabletter mm). Säkerställa att riktlinjer och regler förmedlas till berörda (planverk/instruktioner). Ansvara för att relevanta avtal upprättas. Ge samordnad information, lägesbilder och bedömningar vid en skarp händelse (ex att Länsstyrelsens krisberedskapsorganisation kontinuerligt övas internt för att klara en skarp händelse). Återkoppla ovanstående i ömsesidig dialog med berörda aktörer Kontaminationskontroll och personsanering Kontaminationskontroll och personsanering kan utföras vid utrymningsplatserna. 69

70 PLAN 70(88) 14 Övning och utbildning Länsstyrelsen tillhandahåller årligen grund- och befattningsutbildningar för de som kan komma att behöva göra en insats i strålmiljö. Till sin hjälp för att utbildanda insatspersonal har Länsstyrelsen tillgång till instruktörer inom kärnenergiberedskapen, som kontinuerligt vidareutbildas på området. Fältövningar hålls regelbundet i Länsstyrelsens regi. 70

71 PLAN 71(88) Bilaga 1 Den nationella expertstödsorganisationens förmågor 71