FORNÄNGSSKOLAN. SÄRSKOLAN årskurs 6-9 KVALITETSREDOVISNING PEDAGOGISKT BOKSLUT

Transkript

1 FORNÄNGSSKOLAN SÄRSKOLAN årskurs 6-9 KVALITETSREDOVISNING PEDAGOGISKT BOKSLUT Fornängsskolan Sandra Brolin

2 Per Dahlberg Lars Karlsson Marianne Karnell Tuula Löfborg Gunnar Carlsson Inledning Särskolan på Fornängsskolan består dels av träningsskolan och dels av grundsärskolan. Grundsärskolan är den mer teoretiskt inriktade av de två och motsvarar i många delar den vanliga grundskolan. Man läser i stort sett samma ämnen som i grundskolan men anpassar omfattning och svårighetsgrad efter elevens förmåga. Grundsärskolan är inrättad för lindrigt utvecklingsstörda barn. Eleverna i grundsärskolan på Fornängsskolan går i årskurs 6-9. De består av 7 elever samt 1 elev som får enskild undervisning. Tre av dessa elever är flickor, resten är pojkar. I träningsskolan undervisas tre elever med måttlig utvecklingsstörning. Eleverna i träningsskolan har funktionshinder som gör att de inte kan tillgodogöra sig undervisningen i grundsärskolan. Undervisningen är inriktad på social träning och praktiska färdigheter. Kommunikationsträningen är ett av de viktigaste inslagen. I träningsskolan på Fornängsskolan går tre elever, årskurs 7-9. Dessa har neuropsykiatriska handikapp och utvecklingsstörning i väldigt varierande grad. Gruppen består av en flicka och två pojkar. På särskolan arbetar två pedagoger heltid, en resursperson 88 procent samt en assistent heltid. Personalen får stöd och handledning regelbundet av psykolog och specialpedagog. Mått för bedömning av måluppfyllelse Följande mått har använts vid bedömning av måluppfyllelsen % Mycket bra 60-79% Bra 40-59% Ganska bra 0-39% Mindre bra Målområde 1 Normer och värden Vägar mot målet: - Diskussioner i klassen

3 - Samarbetsövningar - Värderingsövningar - Trivselregler - Sociala berättelser - Hög vuxennärvaro vid raster Bedömning av måluppfyllelse: Ganska bra Eleverna påtalar att de känner till att alla människor är lika mycket värda. De blir bättre på att uttrycka sina värderingar. Inom klassen har konflikterna minskat. Eleverna anstränger sig att berätta för en vuxen om någonting har hänt som leder till osämja. På särskolan förs ständigt diskussioner om människors lika värde. Detta är ett område som man ständigt behöver arbeta med. Det är en sak att teoretiskt veta och känna till hur man skall uppföra sig och en annan att använda denna kunskap praktiskt. Eleverna har egna erfarenheter då de ibland känner sig utpekade på grund av att de går i särskolan. Vi för ständiga diskussioner om hur man skall behandla andra människor samt att man ska ha deras bästa för ögonen. Vi tränar detta praktiskt genom samarbetsövningar samt genom att ha gemenskapsdagar då samtliga elever medverkar. Vi har även arbetat med värderingsövningar. Eleverna har tillsammans med föräldrarna skrivit under Fornängsskolans trivselregler och anstränger sig för att leva efter dessa. De är duktiga och kan bli mycket upprörda över att alla elever inte följer dessa regler. Vi har använt oss av seriesamtal och sociala berättelser för att konkretisera för eleverna hur man uppträder i samspel med andra människor. Vuxna är ständigt närvarande vid alla raster. De vuxna är goda förebilder för eleverna. Det är även viktigt att de vuxna ger en samstämmig bild av vad som är acceptabelt. Förslag på åtgärder för att nå högre måluppfyllelse: Vi måste fånga ögonblicket för att konkretisera människors lika värde för eleverna. Vi behöver även föra diskussioner när något händer ute i världen i ännu större omfattning. Vi kan även ta diskussion då elever upplever att något är fel på skolan ex klotter, uppförande i matsalen.

4 Vi måste ständigt arbeta för bättre språkbruk. Målområde 2 Kunskaper/lärandet Individuella utvecklingsplaner Vägar mot målet: - Diskussion med föräldrar - Fastslå starka sidor hos eleven - Utvecklingssamtal - Delmål - Uppföljning/Utvärdering - Nya mål Bedömning av måluppfyllelse: Mycket god Elever och föräldrar har uttryckt att det känns bra att ha en utvecklingsplan att följa. Det hjälper eleverna att fokusera på vad de skall koncentrera sig på i skolan. De känner ökad motivation att arbeta mot uppställda mål. Planen underlättar även för föräldrarna att vara medvetna om vad eleven tränar särskilt i skolan och på så vis kan de hjälpa eleven hemma. De kan också träna extra i hemmet. Föräldrarna har även uttryckt att det känns tryggt och bra att det finns en plan för elevens utveckling. Det känns även tryggt när de tänker på fortsatt utbildning. Eleverna säger att de är mycket stolta när de klarat ett delmål och kan fundera på nya mål. Deras framgångar blir helt enkelt mer konkreta för dem själva. Pedagogerna har en dokumentation av sitt fortlöpande arbete med elevernas studiegång. Detta ger trygghet och säkerhet. Man kan även gå in och läsa de individuella utvecklingsplanerna och se på vilken nivå eleven för närvarande befinner sig. Ett stort arbete har under läsåret lagts ner på att införa individuella utvecklingsplaner på samtliga elever i särskolan. Vi har samarbetat aktivt kollegor emellan men även med föräldrar och elever för att få till stånd bra utvecklingsplaner. Dessa planer har i första hand utgått ifrån mål att

5 sträva mot som finns i särskolans kursplaner. För att göra det hela mer överskådligt och hanterbart för alla parter har regelbundna diskussioner förts tillsammans med föräldrarna. Eleverna har tillsammans med föräldrarna fått fundera över sina starka sidor. De har även tänkt över vad man behöver träna på för att uppnå nödvändiga kunskaper för att klara sig i samhället. Under läsåret 04/05 har tre väl förberedda utvecklingssamtal hållits med samtliga föräldrar och elever. Målet är att vi skall utveckla detta så att vi framöver ska hålla 2 utvecklingssamtal per termin. Vid samtalet har lärare, föräldrar och elever tillsammans satt upp några delmål. Dessa mål skall vara små, konkreta och utvärderingsbara. Några elever har även fått bedöma sin arbetsinsats. Samtliga grundsärskolelever har försökt att reflektera över hur de bäst inhämtar kunskap. Vid följande utvecklingssamtal går man tillsammans igenom hur delmålen har uppnåtts. Nya mål sätts upp eller de gamla får stå kvar vid behov. Utvärderingen för läsåret ligger till grund för nästa års läsårsstart. Under hela processen har personalen fått handledning och stöd av specialpedagog. Förslag på åtgärder för att nå högre måluppfyllelse: Vi kan mer aktivt lyfta fram mål att sträva mot. Vi behöver påminna eleverna om deras delmål. Kanske kan vi schemalägga delmålsarbete. På så vis synliggör vi detta viktiga arbete för eleverna. Målområde 3 Elevernas ansvar och elevinflytande Vägar till målet: - Klassråd - Inflytande vid val av tema, rörelse i skolan - Ansvarsområden Bedömning av måluppfyllelse: Bra Vi märker att elevernas självkänsla stärks när man lyssnar på dem och deras förslag blir tongivande för undervisningen. De känner tillit och vågar uttrycka sina åsikter. De tycker även att undervisningen blir roligare när de har fått vara med och bestämma ex tema. De har även lättare att finna sig i sådant som de tycker är tråkigt när de har fått vara med och påverkat.

6 Eleverna har inflytande genom klassrådet då olika problem kan lösas eller diskuteras enligt demokratisk ordning. De får även finna sig i att demokratiska beslut efterföljs även om det inte stämmer överens med den egna åsikten. Elevinflytande har de även när exempelvis rörelse i skolan skall planeras eller nya teman skall planeras. På vilket sätt vill vi arbeta? De får komma med egna förslag på vad man kan göra. Hur kan den nya kunskapen på olika vis redovisas? Eleverna får ta ansvar för att klassrummet hålls i ordning. De måste plocka undan efter sig och städa regelbundet. De har även ansvar för att blommor vattnas och att dessa mår bra. Eleverna har även haft ansvar för att små odlingar vattnas. Dessa har sedan planterats i krukor som eleverna tagit med sig hem. Träningsskolelevernas ansvar kan även handla om små praktiska saker som att packa sin egen väska. De får ta ansvar för att kontaktböcker mellan hem och skola alltid finns med o s v. Vad gäller skolarbetet tar de ansvar för att små arbetsuppgifter blir klara. Eleverna tar ansvar för sina studier genom att se till att dagens planering blir gjord. De utvärderar dagligen sitt arbete och måste redovisa vad de har ägnat tiden åt. När det gäller större utvärderingar kan eleverna komma med förslag på hur utvärderingen skall se. Eleverna tar även tillsammans med läraren ansvar för vad som skall läggas i deras portfolio. Vi tror att särskolan har speciella förutsättningar när det gäller elevernas inflytande eftersom de ibland har svårt att sätta ord på vad de vill. De kan även ha svårt att minnas gemensamma beslut och behöver hjälp genom att bli påminda om vad som har beslutats tidigare. Det är stora skillnader mellan eleverna på hur stort ansvar de är mogna att ta. Vi arbetar långsiktigt med detta mål. Förslag på åtgärder för att nå högre måluppfyllelse: Vi ger eleverna ökat ansvar men under tydlig handledning. Vi sätter upp nya ansvarsområden med hjälp av schemabilder.

7 Målområde 4 Skola och hem Vägar mot målet: - Täta kontakter - Kontaktbok - Föräldramöten - Öppet hus Bedömning av måluppfyllelsen: Bra Föräldrarna uttrycker att det känns bra och lätt att vända sig till personalen i skolan vid behov. Vi har engagerat oss mycket för att föräldrarna ska lära känna oss samt ha förtroende för personalen här på särskolan. På särskolan har vi täta kontakter med elevernas föräldrar. För vissa elever är kontakten daglig medan den i andra fall kan vara något glesare. Alla eleverna har kontaktbok som kan användas då telefonkontakt eller besök inte är nödvändig. Vi samtalar ofta med föräldrarna per telefon och vi har även då och då besök av föräldrarna i skolan. Vi erbjuder även hembesök om föräldrarna inte har möjlighet att komma till skolan men behöver träffa oss för diskussion. Dessutom besöker vi barnhabiliteringen tillsammans med föräldrarna för att få mer kunskap om hur vi bäst hjälper våra elever i skolan samt för att stärka sambandet mellan hem och skola. Under läsåret har vi även haft två stycken föräldramöten. En kväll hade vi öppet hus då samtliga elever hade föräldrar närvarande. Föräldrarna är även aktiva då vi upprättar den individuella utvecklingsplanen och de skriver under planen tillsammans med eleven. Föräldrarna får även en kopia av planen så att de i lugn och ro kan läsa den hemma samt titta på den för att påminnas om vad man kan träna extra på.

8 Förslag på åtgärder för att nå högre måluppfyllelse: Hemmen skulle bättre kunna följa vad som händer i skolan genom att t ex eleverna får ansvar för att skriva veckobrev. Där kan de berätta dels vad som har hänt i skolan under den gångna veckan och dels om något speciellt planeras inför nästkommande vecka. Vi kan även skicka ut en enkät där föräldrarna får ha synpunkter på hur de har upplevt att kontakten mellan skolan och hemmet fungerar. Målområde 5 Övergång och samverkan Vägar till målet: - tidiga kontakter - studiebesök - praktik - elevens val - integrering i grundskoleklass Bedömning av måluppfyllelsen: Ganska bra Vi har sett att särskolans elever behöver god tid på sig när de skall komma till en ny miljö. Överlämning bör därför ske i lugn och ro och i det tempo som eleven klarar. Detta är naturligtvis individuellt för varje elev. Även de elever som tar emot nya klasskamrater behöver förberedas i god tid för att mottagandet skall bli så bra som möjligt. Eleverna i grundsärskolan tycker om att delta i grundskolans aktiviteter om det sker på deras villkor. De ser gärna att vi ägnar mer tid åt detta. När eleverna skall börja på Fornängsskolan har de redan knutit kontakter med blivande lärare eftersom vi ses vid olika tillfällen under läsåret exempelvis vid bad och friidrottsdagar. Övergången till Fornängsskolan inleds med att mottagande lärare hälsar på eleverna på Prästgårdsskolan. Då får läraren se i vilken miljö eleverna är vana att arbeta samt en liten inblick i deras arbetssätt. Därefter gör eleverna ett studiebesök på Fornängsskolan då de äldre eleverna inte finns i lokalerna. De får vid detta tillfälle bekanta sig med klassrummet och den nya miljön samt hälsa på sin blivande lärare ytterligare.

9 Vid nästa besök får de träffa sina blivande klasskamrater och två av de äldre eleverna får berätta om hur det är att gå på Fornängsskolan. Klassen har även utsett faddrar som tar särskilt ansvar för de nya eleverna. I samband med detta besök görs även en rundvandring på skolan i övrigt. Elever som skall övergå till gymnasiet gör inledningsvis ett studiebesök på gymnasiesärskolan. Därefter följer en praktikvecka innan man ansöker om en plats på något program på gymnasiesärskolan. Fornängsskolans lärare åker sedan till gymnasiesärskolan för överlämning av eleven och i samband med detta får eleven ett besök av någon från gymnasiet. När det gäller samverkan med Fornängsskolans grundskola har en elev deltagit i grundskolans lektioner i idrott och hälsa. Grundsärskolan har även deltagit i elevens val i drama samt jägarexamen. Eleverna har även deltagit vid frilufts- och idrottsdagar som grundskolan har ordnat. Dessutom har grundsärskoleleverna deltagit i temavecka om sex och samlevnad tillsammans med grundskolans elever. Vi vill gärna utöka samverkan med grundskolan men innan dess behöver särskolan vila på stadig och trygg grund så att utbytet blir positivt. Förslag på åtgärder för att nå högre måluppfyllelse: En handlingsplan för särskolans mottagande och överlämnande av elever skall utarbetas hösten Det skall även göras en handlingsplan för hur vi tar emot nya elever som kommer ifrån någon annan kommun. Det gäller att få mottagande så positivt som möjligt. Lärare som undervisar särskolan elever i övningsämnena skall tidigt informeras om elevernas behov. Vi vill även bjuda fritidshem samt korttidshem till skolan för att få en god samverkan med dessa. Målområde 6 Skolan och omvärlden Vägar mot målet: - Val av utbildning - Orientering i närområdet - Studiebesök - Besök i närliggande kommuner - Prao Bedömning av måluppfyllelsen: Bra

10 Eleverna tycker om att komma ut i samhället. De upplever detta som både roligt och lärorikt och de är då mer aktiva och intresserade. När eleverna i särskolan går i årskurs 9 får de tillsammans med föräldrarna och läraren ta ställning till om de skall gå ett 10:e år i särskolan eller om eleven skall gå vidare till gymnasiesärskolan. Om eleven väljer gymnasiesärskolan inleder vi med ett samtal tillsammans med syokonsulenten, föräldrar, elev och klasslärare. Därefter görs ett studiebesök på gymnasiesärskolan. Sedan följer praktikveckor där eleven får prova olika alternativ för att kunna bestämma vilken utbildning som passar bäst. När eleven har valt skola och linje åker vi till den blivande gymnasiesärskolan på en överlämning. Vi har önskemål om att eleverna skall få göra praktik på gymnasiesärskolan under flera veckor för att de skall få tid att riktigt känna efter vad de vill. Gymnasiesärskolan har dock dragit ner på antalet praktikveckor och under detta läsår har eleverna endast fått göra en praktikvecka per skola. Träningsskoleleverna har övat sig på att hitta i närsamhället. De har självständigt fått visa vägen till ex biblioteket eller ICA-affären. De har även varit på något längre utflykter till Skara och Lidköping då dessa är våra närmaste städer. Grundsärskolan har varit på studiebesök ex på ungdomsmottagningen, riksdagsbesök i Stockholm samt på museum. Alla elever har varit på stadsvandring i Gamla staden i Mariestad och lärt om hur staden såg ut förr i tiden. Man skulle kunna vara ute i samhället i betydligt större omfattning än vad som har förekommit under detta läsår. Det tog dock tid innan personalen kände sig tillräckligt trygg med eleverna för att våga sig ut på studiebesök i främmande miljöer. Samtliga grundsärskolelever har gjort en kort prao ute på olika företag där de fått inblick i olika yrken och arbetslivet. Vi önskar att eleverna skall ha möjlighet att komma ut på praktik på olika arbetsplatser i mycket större omfattning än vad som har skett. De behöver praktiskt få prova vad det innebär att vara på en arbetsplats samt prova olika yrken för att bättre förstå vilka möjligheter de har att välja inför framtiden. Förslag på åtgärder för att nå en högre måluppfyllelse: - Mer praktik på gymnasiesärskolor - Fler praktikperioder då eleverna får prova olika yrken.

11 - Fler studiebesök på olika sorters företag. - Det vore spännande och intressant att ha en särskoleklass som man kan besöka och ha utbyte med. Målområde 9 Barn i behov av särskilt stöd Vägar till målet: - Talträning - Teachmetoden - Widgit bildspråk - Tecken som stöd - Enkelt verbalt språk - Strukturerad undervisning - Motorisk träning - ADL-träning - Avspänning - Taktil stimulering - Massage - Läsinlärning - Lästräning - Individuell planering Måluppfyllelse: Bra Eleverna blir lugnare och tryggare när de har struktur och vet vad som skall hända under dagen. De arbetar då betydligt bättre och kan lättare koncentrera sig på uppgiften. Samtliga elever i särskolan är i behov av särskilt stöd. Det gäller verkligen att anpassa undervisningen och arbetsuppgifterna till elevens nivå och dagsform. Personaltätheten i särskolan är dock inte tillräcklig för att få till stånd en optimal situation. Idag är en pedagog och assistenten helt bundna till träningsskolan. Det innebär att en pedagog ensam har ansvaret för 7 stycken grundsärskolelever.

12 Det har även tagit tid att tänka igenom samt få till stånd strukturerade arbetsplatser för eleverna i träningsskolan. Förslag för att nå bättre måluppfyllelse: Det behövs mer personal till särskolan. Målområde 11 Kompetensutveckling Vägar till målet - Kurs i tecken som stöd 6 x 3 timmar - Kurs i sociala berättelser - Nätverksträffar dels med Prästgårdsskolan samt dels med Skara kommun - Nätverksträffar med grundsärskolornas högstadium inom regionen - Litteraturstudier - Handledning av psykolog Helena Janelöv samt specialpedagog Marianne Karnell - Handledning av barnhabiliteringen - Handledning av logoped - Studiedagar angående individuella utvecklingsplaner - Studiedag om EQ Måluppfyllelse: Ganska bra Eleverna använder tecken som stöd då deras verbala kommunikation inte räcker till. Eleverna har god hjälp av sociala berättelser då de inte förstår hur ett samspel mellan människor skall fungera. Vi har individuella utvecklingsplaner för samtliga elever Eleverna har säkert även tidigare använt tecken som stöd men vi har inte varit medvetna om dessa. Nu använder vi vuxna tecken och märker att även eleverna tecknar mer och mer. Samtidigt kan vi nu tolka dessa tecken.

13 Vi behöver fortbilda oss inom specialpedagogik i större utsträckning för att kunna möta eleverna på rätt sätt. Det finns för närvarande ingen specialpedagog på särskolans högstadium. Förslag för att nå en bättre måluppfyllelse: Vi behöver en mer riktad kompetensutveckling mot särskolan. Vi behöver även specialpedagogisk kompetens på särskolan.