Psykosocial behandling vid beroende av alkohol och narkotika

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Psykosocial behandling vid beroende av alkohol och narkotika"

Transkript

1 Psykosocial behandling vid beroende av alkohol och narkotika Anders Hammarberg, Med dr, Leg Psykoterapeut Riddargatan 1 (Beroendecentrum Stockholm) Centrum för Psykiatriforskning och Utbildning (CPFU) Karolinska Institutet

2 Innehåll Vilka rekommendationer ges gällande psykosociala behandlingsmetoder vid missbruk och beroende av alkohol? Vilka rekommendationer ges gällande psykosociala behandlingsmetoder vid missbruk och beroende av narkotika? Vilka rekommendationer ges gällande screening/diagnostik av alkohol- och narkotikaproblem? Hammarberg

3 Beroendevårdens främsta utmaning Ingen vill dit Enbart 15-20% av de som har alkoholproblem söker vård (SOU 2011:35; Grant et al., 2007; Blomqvist et al., 2007) Hammarberg

4 Alkoholproblem i Sverige Beroende med sociala problem Svårt beroende Vit fläck på kartan Skadligt bruk (lätt-medelsvårt beroende) Riskbruk Inga alkoholproblem 6,5 miljoner svenskar > 15 års ålder (Andréasson et al., 2011 Berglund et al. 2010, Ramstedt, 2015)

5 Vilken vård föredrar människor för sina alkoholproblem? Hausken et al., 2016 Hammarberg

6 Vilken yrkesgrupp vill man ha hjälp av? Hammarberg

7 Hinder för att söka vård Skam Inte tilltalade av tillgängliga behandlingsalternativ Känner inte igen sig i terminologin (missbrukare, alkoholist, mm) Tror man måste sluta dricka helt Liten grad av självbestämmande Förknippar vård med Socialtjänsten Wallhed Finn et al., 2013; Cunnigham, 2007; Hausken et al., 2016

8 Vilka behandlingsmetoder rekommenderas vid beroendetillstånd? Hammarberg

9 Hammarberg

10 Varför riktlinjer? HammarbergHammarberg

11 Kort om riktlinjerna Tillstånd: Alkoholberoende, cannabisberoende, amfetaminberoende, kokainberoende, opiatberoende, samsjuklighet Åtgärd: t.ex. MET, KBT, CRA, olika typer av läkemedelsbehandlingar Särskilda granskningar: Samsjuklighet, ungdomar, sociala stödinsatser Genomgång av det vetenskapliga underlaget Arbetsdokument Prioriteringsgrupp Bedömer vetenskapligt underlag, hälsoekonomi, implementering Riktlinjer Hammarberg

12 Prioritering? Tillstånd: Alkoholberoende Åtgärd: Kognitiv beteendeterapi FoU Inte göra Hammarberg

13 Trappstegsmodell för anpassad intervention 3: Behandling (psykologisk/ läkemedel) 1: Uppmärksamma: Screening och kort intervention 2: Fördjupad diagnosticering Sobell & Sobell, 1995

14 Screening alkohol och andra droger Frågeformulär och/eller AUDIT 1 (bör) mm-mast 8 (kan) CAGE 9 (kan) ASSIST FoU Lab test Alkometer 1 (bör) CDT 2 (bör) PEth 2 (bör) EtG 2 (bör) EtS 2 (bör) GT 3 (bör) ASAT 5 (kan) ALAT 5 (kan) Alkoholhalt i urin 7 (kan) MCV 10 (kan) DUDIT 3 (bör) ASSIST FoU Hammarberg Urinanalyser 1 (bör) Snabbtest (u-prov) 5 (kan) Salivtester 8 (kan) Utandningsprov FoU (kan)

15 Alcohol Use Disorder Identification Test (AUDIT) Hammarberg

16 Drug Use Disorder Identification Test (DUDIT) Hammarberg

17 Screening Snabb Billig Krävs inte mycket utbildning Validerad Skapar möjlighet att ge information/ kunskap till personer som deltar Hammarberg

18 Hur ska screening för riskbruk av alkohol läggas upp? Vem? alla besök alla nybesök alla besök under viss tidsperiod alla med vissa besöksorsaker Hur? AUDIT delas ut i receptionen Livsstilstest delas ut i receptionen Livsstilstest görs på dator Labprover ordineras Frågan ställs vid besöket Vad görs med svaren? motiverande samtal pat bokas in för uppföljande samtal

19 Fördjupad diagnostik Åtgärd Instrument Addiction Severity Index (ASI) för bedömning av psykosocialt hjälpbehov 1 (1) (bör) ADDIS 3 (3) (bör) MINI 3 (3) (bör) SCID I 3 (3) (bör) DUDIT-E 3 (bör) TimeLineFollowBack 5 (6) (kan) Alcohol-E 5 (kan) DOK 6 (6) (kan) MAPS 9 (9) (kan) Alkoholvaneinventoriet (AVI-R-2) 10 (kan) SCAN 10 (kan) Hammarberg

20 Trappstegsmodell för anpassad intervention 3: Behandling (psykologisk/ läkemedel) 1: Uppmärksamma: Screening och kort intervention 2: Fördjupad diagnosticering Sobell & Sobell, 1995

21 Psykologisk behandling av alkoholberoende

22 Psykologisk behandling för alkoholberoende Behandling Prioritet (1-10) Motivationshöjande behandling (MET) 1 (bör) KBT eller återfallsprevention 2 (bör) Community Reinforcement Approach (CRA) 2 (bör) 12-stegsbehandling 2 (bör) Social Behaviour Network Therapy (SBNT) 2 (bör) Psykodynamisk/Interaktionell terapi 4 (kan) Kort intervention (ett samtal á 5-45 min) 10 (kan) Web-baserade interventioner FoU Acceptance and Commitment Therapy FoU Mindfulness som tilläggsbehandling FoU Hammarberg

23 Hammarberg

24 MET ramar (semistrukturerat) 1 inledande samtal (15 30 min.) + 4 samtal (30-45 min.) under 12 veckorsperiod. Samtal 1, vecka 1: Motiv för kartläggning av konsumtion och tester av alkoholrelaterade konsekvenser. Samtal 2, vecka 2-3: Återkoppling på kartläggningsresultat, med inbjuden närstående. Samtal 3, vecka 3-4: Forts återkoppling och att stärka motivation till förändring. Eventuellt utforma en plan. Samtal 4, vecka 6: Stärka motivation och bekräfta framgång. Samtal 5, vecka 12: Stärka motivation och bekräfta framgång.

25 FÖRÄNDRINGSTAL samband 1 Förändringstal har samband med klientens beteendeförändring Åtagande (drogbruk - Amrhein e tal., 2003; spel - Hodgins et al., 2009) Skäl förändra drogbruk predicerade minskat drogbruk (Baer et al., 2008) Förmåga fortsätta predicerade drogbruk (Gaume e tal., 2008; Baer et al., 2008) Vilja fortsätta predicerade drogbruk (Baer et al., 2008) Frekvens förändringstal predicerade nyktra dgr (Moyers et al., 2007) Bertholet et al., 2010 En målsättning med MI är att öka patientens förändringstal Förändringstal Beteendeförändring

26 FÖRÄNDRINGSTAL samband 2 Bra MI-färdigheter ökar patienters tal om förändring av ett beteende MI-färdigheter Förändringstal (Amrhein et al., 2003; Moyers et al., 2007; Bertholet et al., 2010; Apodaca & Longabaugh, 2009)

27 Tester/Formulär Alkoholkonsumtion: Alkoholkalender (TLFB) Mått på svårighetsgrad i beroendet: AUDIT och ICD 10. Alkoholrelaterade konsekvenser: Short Index of Problems (SIP) Psykisk hälsa: MADRS-S, GAD7. Biologiska markörer: CDT, Peth, GT, ASAT och ALAT Andra substanser Sammanställ testerna pedagogiskt formulär Förbered återkoppling

28 MET ramar (semistrukturerat) 1 inledande samtal (15 30 min.) + 4 samtal (30-45 min.) under 12 veckorsperiod. Samtal 1, vecka 1: Motiv för kartläggning av konsumtion och tester av alkoholrelaterade konsekvenser. Samtal 2, vecka 2-3: Återkoppling på kartläggningsresultat, med inbjuden närstående. Samtal 3, vecka 3-4: Forts återkoppling och att stärka motivation till förändring. Eventuellt utforma en plan. Samtal 4, vecka 6: Stärka motivation och bekräfta framgång. Samtal 5, vecka 12: Stärka motivation och bekräfta framgång.

29 Förutsättningar för MET Grundläggande utbildning för och erfarenhet av ett människovårdande yrke (exempelvis läkare, psykolog, psykoterapeut, sjuksköterska, socionom eller liknande) Grundläggande kunskaper om medicinska, psykologiska och sociala aspekter av beroendetillstånd. Grundläggande utbildning i MI Vara förtrogen med begreppen och har praktisk erfarenhet av MI. Vidmakthålla och utveckla Dina MI-färdigheter genom att regelbundet spela in samtal och få återkoppling på dessa Hammarberg 29

30 Psykologisk behandling för alkoholberoende Behandling Prioritet (1-10) Motivationshöjande behandling (MET) 1 (bör) KBT eller återfallsprevention 2 (bör) Community Reinforcement Approach (CRA) 2 (bör) 12-stegsbehandling 2 (bör) Social Behaviour Network Therapy (SBNT) 2 (bör) Psykodynamisk/Interaktionell terapi 4 (kan) Kort intervention (ett samtal á 5-45 min) 10 (kan) Web-baserade interventioner FoU Acceptance and Commitment Therapy FoU Mindfulness som tilläggsbehandling FoU Hammarberg

31 Kognitiv Beteendeterapi (KBT) Utgångspunkt: Beroendetillståndet utgörs av ett inlärt tanke-/beteende-/känslomönster där alkoholanvändningen fyller en viktig funktion I behandlingen: Förändra inlärda mönster och ersätta dessa med nya icke-alkoholrelaterade mönster

32 Komponenter i en KBT behandling Beteendeanalys ( vad får Kalle att fortsätta dricka?, vad får Kalle att fortsätta vara nykter? ) Vanligt med flera metoder samtidigt. här och nu Förändra försvårande beteenden, t.ex. sociala färdighetsbrister, feltolkningar av signaler från den egna kroppen och omgivningen eller andras uppmärksamhet för olika beteenden. Förändrar beteendemönster Förändra tolkningen av andras och egnas tankar/handlingar Automatiska tankar, (t.ex. i samband med drogsug) Pedagogik - patienten får ökad förståelse. Exponeringsövningar Aktivering avslappningsövningar Hammarberg

33 Exempel på upplägg av KBT- behandling (Behavioral Self Control Training) Tillfälle 1: Målsättning, alkoholdagbok, motivationsfaktorer Tillfälle 2: Risksituationer (inre/yttre triggers) Tillfälle 3: Att dricka mindre när man dricker (funktionell analys) Tillfälle 4: Att avstå från alkohol (funktionell analys) Tillfälle 5: Utvärdering, vidmakthållande (Hammarberg & Wallhed Finn, 2015; Miller & Munoz, 2012) Hammarberg

34 Definitioner av kontrollerat drickande Kvantitativ definition: Konsumtion som inte överskrider vedertagna gränser för riskfylld konsumtion avseende 1) alkoholmängd över tid 2) berusningsdrickande Kvalitativ definition: Frånvaro eller kraftig reduktion av negativa konsekvenser av alkoholkonsumtionen: - psykisk och fysisk hälsa - social funktionsnivå - Relationer till andra - Prestationsnivå

35 Exempel på upplägg av KBT- behandling (Behavioral Self Control Training) Jan Berglin Hammarberg

36 50 Viktiga faktorer (1) Graden av beroende Måtlighetskonsumenter Helnyktra Inga beroendesymtom 1 till 10 beroendesymtom Fler än 10 beroendesymtom

37 Varför bör man erbjuda KBT-behandling med målsättningen kontrollerat drickande? Man kan lära sig att dricka kontrollerat även om man har utvecklat ett alkoholberoende Många drar sig för att söka vård som erbjuder helnykterhet som enda mål (man skulle nå dubbelt så många) Metoder inriktade på helnykterhet ger i allmänhet inte bättre resultat Personer med alkoholproblem efterfrågar behandlingsmetoden Det är lättare att acceptera att man inte kan dricka alkohol om man kommer fram till det själv hellre än att en expert berättar det för en.

38 Återfallsprevention ( Väckarklockan ) 1) Introduktion till KBT färdighetsträning 2) Risksituationer 3) Hantera sug - hantera tankar på alkohol och drickande 3) Problemlösning 4) Att tacka nej 5) Planera nödsituationer 6) Hantera begynnande återfall 7) Till synes betydelselösa beslut 8) Valfritt tema Meda AB, 2001

39 CRA (Community Reinforcement Approach) En kombination av KBT, MET, familje- och nätverksarbete, sociala interventioner, nykterhetsprövning, mm. Utgångspunkt: Vad är det som vidmakthåller individens missbruk? Syfte: Att förstärka beteenden som gynnar drogfrihet genom faktorer i individens omgivning

40 Tillfredsskalan: Livsområden Alkohol/droger 1 10 Arbete/studier 1 10 Ekonomi 1 10 Socialt umgänge 1 10 Personliga vanor 1 10 Äktenskap/relationer 1 10 Juridiska frågor 1 10 Känslomässigt liv 1 10 Kommunikation 1 10 Allmän tillfredsställelse 1 10

41 12-stegsmetoden (twelve-step facilitation) Vi erkände att vi var maktlösa inför alkoholen - att våra liv hade blivit ohanterliga. Vi kom till tro att en kraft, större än vi själva, kunde hjälpa oss att återfå vårt förstånd. Vi beslöt att lägga vår vilja och vårt liv i händerna på Gud, sådan vi själva uppfattade Honom. Vi företog en genomgripande och oförskräckt moralisk självrannsakan. Vi erkände inför Gud, oss själva och en medmänniska alla våra fel och brister och innebörden av dem. Vi var helt och hållet beredda att låta Gud avlägsna alla dessa karaktärsfel. Vi bad ödmjukt Honom att avlägsna våra brister. Vi gjorde upp en förteckning över alla de personer vi hade gjort illa och var beredda att gottgöra dem alla. Vi gottgjorde alla dessa människor, så långt det var oss möjligt, utan att skada dem eller andra. Vi fortsatte vår självrannsakan och erkände genast om vi hade fel. Vi sökte genom bön och meditation fördjupa vår medvetna kontakt med Gud - sådan vi uppfattade Honom - varvid vi endast bad om insikt om Hans vilja med oss och styrka att utföra den. När vi, som en resultatet dessa steg, själva hade haft ett inre uppvaknande försökte vi föra detta budskap vidare till andra alkoholister och tillämpa dessa principer i alla våra angelägenheter.

42 - 12 tillfällen á 1timme - Individuellt - Arbeta med de olika stegen HammarbergHammarberg

43 Social Behaviour Network Therapy Bygger på en integrering av: - kognitiv beteendeterapi eller återfallsprevention - nätverksterapi och sociala aspekter av CRA - parterapi Utgår från att social interaktion och stöd från det sociala nätverket är centralt för ett positivt behandlingsutfall Saknas svensk manual HammarbergHammarberg

44 Psykologisk behandling för alkoholberoende Behandling Prioritet (1-10) Motivationshöjande behandling (MET) 1 (bör) KBT eller återfallsprevention 2 (bör) Community Reinforcement Approach (CRA) 2 (bör) 12-stegsbehandling 2 (bör) Social Behaviour Network Therapy (SBNT) 2 (bör) Psykodynamisk/Interaktionell terapi 4 (kan) Kort intervention (ett samtal á 5-45 min) 10 (kan) Web-baserade interventioner FoU Acceptance and Commitment Therapy FoU Mindfulness som tilläggsbehandling FoU Hammarberg

45 Psykologisk behandling av stimulantiaberoende

46 Psykosocial behandling av centralstimulantia (Kokain/amfetamin) Åtgärd Prioritet (1-10) Community Reinforcement 3 (bör) Approach (CRA) tillsammans med förstärkningsmetod (CoM) 12-stegsprogram 3 (bör) MATRIX 3 (bör) Kognitiv beteendeterapi (KBT) eller återfallsprevention 4 (bör) Kort intervention med MI 6 (kan) Hammarberg

47 Förstärkningsmetod (CoM) = - +?

48 Förstärkningsmetod (Contingency management (CoM)) Belöning vid önskvärt beteende (negativa urinprov för droger)

49 Matrix Kombinerar delar från psykologiska och psykosociala behandlingsinsatser (återfallsprevention, tolvsteg) med socialt nätverksstöd (familjeprogram) + regelbundna urinprover Pågår 16 veckor med 52 träffar Utbildning om beroende av centralstimulerande droger, färdighetsträning, sociala stödgrupper. Familjemedlemmar deltar ett par gånger varje vecka eftervård en gång per vecka. Certifiering via the Matrix Institute (Manual finns på nätet) Hammarberg

50 Psykosocial behandling av centralstimulantia (Kokain/amfetamin) Åtgärd Prioritet (1-10) Community Reinforcement 3 (bör) Approach (CRA) tillsammans med förstärkningsmetod (CoM) 12-stegsprogram 3 (bör) MATRIX 3 (bör) Kognitiv beteendeterapi (KBT) eller återfallsprevention 4 (bör) Kort intervention med MI 6 (kan) Hammarberg

51 Psykosocial behandling av cannabisberoende Åtgärd Prioritet (1-10) KBT eller återfallsprevention med tillägg av MI eller MET 3 (bör) Motiverande samtal (MI) 5 (kan) Haschavvänjningsprogrammet (HAP) 6 (kan) Förstärkningsmetod (CoM) som tillägg till KBT eller MI 7 (kan) Web-baserad behandling 8 (kan) Hammarberg

52 Psykosocial behandling av opiatberoende Åtgärd Prioritet (1-10) KBT elller återfallsprevention som tillägg till underhållsbehandling 3 (bör) CRA som tillägg till underhållsbehandling 4 (bör) Motiverande samtal (MI) 5 (kan) Förstärkningsmetod som tillägg till underhållsbehandling(com) Psykodynamisk/interaktionell terapi som tillägg vid underhållsbehandling 5 (kan) 5(kan) 12-steg som tillägg till underhållsbehandling 8 (kan) Hammarberg

53 Vad kännetecknar behandling? (1) Metoder som tillämpas för att motivera till förändring Metoder som är inriktade på att ändra själva beteendet (relaterat till beroendeproblemen) Metoder som minskar de förstärkande effekterna av alkohol/droganvändning SBU-rapporten (2001); Nationella riktlinjerna (2007); (2015) Hammarberg

54 Vad kännetecknar behandling? (2) Hammarberg

55 Psykologisk och psykosocial behandling för alkoholberoende Behandling Prioritet (1-10) Motivationshöjande behandling (MET) (bör) KBT eller återfallsprevention (bör) Community Reinforcement Approach (CRA) 8 2 (bör) 12-stegsbehandling 12 2 (bör) Social Behaviour Network Therapy (SBNT) 8 2 (bör) Psykodynamisk/Interaktionell terapi? 4 (kan) Kort intervention (ett samtal á 5-45 min) (kan) Web-baserade interventioner 5 FoU Acceptance and Commitment Therapy FoU Mindfulness som tilläggsbehandling FoU Hammarberg

56 Den etablerade synen på personer med beroendeproblem

57 Hur ser den typiske personen ut som har problem med alkohol och/eller droger? Vrid huvudet åt valfritt håll

58 Alkoholproblem i Sverige Beroende med sociala problem Svårt beroende Vit fläck på kartan Skadligt bruk (lätt-medelsvårt beroende) Riskbruk Inga alkoholproblem 6,5 miljoner svenskar > 15 års ålder (Andréasson et al., 2011 Berglund et al. 2010, Ramstedt, 2015)

59 Den typiska synen på alkoholberoende Alkoholberoende är en kronisk, progressiv och irreversibel sjukdom präglad av tilltagande episoder av kontrollförlust och upptagenhet vid tankar på drickande samt tilltagande negativa konsekvenser. Enligt detta synsätt är helnykterhet det enda tänkbara alternativet.

60 Alcohol problems last year - 5 years after DSM-IV dependence diagnosis (Dawson et al., 2005) Hammarberg

61 Alkoholbrukssyndrom (DSM-5) 1. Dricker alkohol i större mängd eller under längre period än avsett (kontrollförlust). 2. Varaktig önskan om/misslyckade försök att begränsa eller kontrollera intaget. 3. Mycket tid ägnas åt att anskaffa, konsumera eller återhämta sig från alkohol. 4. Alkoholsug, eller en stark önskan eller längtan efter att dricka alkohol. 5. Upprepat drickande vilket leder till personen misslyckas med att fullgöra sina åligganden på arbetet, i skolan eller i hemmet. 6. Fortsatt drickande trots ständiga/återkommande sociala eller mellanmänskliga problem orsakade/förvärrade av alkoholen 7. Viktiga sociala aktiviteter, yrkes- eller fritidsaktiviteter överges/minskas pga. drickandet 8. Upprepat drickande i situationer där det medför betydande risker för fysisk skada. 9. Drickandet fortgår trots vetskap om bestående eller återkommande fysiska eller psykiska besvär som troligtvis orsakats/förvärrats av alkoholen. 10. Tolerans definierat som endera av följande: a. Behov av ökad mängd alkohol för att uppnå berusning eller annan önskad effekt b. Påtagligt minskad effekt vid fortsatt intag av oförändrad mängd alkohol 11. Abstinens, vilket visar sig i endera av följande a. Ett abstinenssyndrom som är typiskt för alkohol b. Alkohol (eller liknande substans) används i syfte att lindra/undvika abstinenssymtom

62 Mer eller mindre - INTE antingen/eller Inte beroende Beroende 2-3 kriterier 4-5 kriterier 6-11 kriterier Lindrigt syndrom Medelsvårt syndrom Svårt syndrom Beroendeproblem är en glidande skala Hammarberg

63 Vad kännetecknar behandling? (3) Hammarberg

64 Vad kännetecknar behandling? (4) The outcome equivalence paradox Specifik behandling är bättre än standardbehandling och ingen behandling alls, men ingen specifik behandling är överlägsen någon annan Längre behandlingar ger i allmänhet inte bättre effekt Vanlig missuppfattning Man kan göra vad som helst Hammarberg

65 Specialistvård vs primärvård för alkoholberoende patienter HammarbergHammarberg Wallhed Finn, Hammarberg & Andreasson, 2016

66 Varför fungerar specifik behandling? Fokus på drogrelaterade tankar/känslor/beteenden Specifika behandlingsmetoder (ej stödsamtal!) Välstrukturerad Lättillgänglig - välkomnande Uppmuntrar aktivt deltagande (jobba hemma) Tillräcklig tid bör ges för behandlingen Gemensamt beslutsfattande med hänsyn till patientens egen målsättning (e.g. Berglund et al., 2003; UKATT, 2005) Hammarberg

67 Vad kännetecknar behandling? (5) Matchning har liten betydelse Hammarberg

68 Project Match Kan man matcha patienter till behandling? 952 Öppenvårdspatienter, samt 774 patienter i eftervård efter inläggning. Patienter randomiserades till tre typer av behandlingar: Tolvstegsbehandling, KBT samt Motivationshöjande terapi. 3 månaders behandling Uppföljning 1 år efter avslutad behandling Dryckesmönster, psykisk/fysisk hälsa, livskvalitet, mm. Project Match Research Group. (1997). Matching alcoholism treatments to client heterogeneity: Project MATCH Posttreatment drinking outcomes. Journal of Studies on Alcohol, 58(1), 7-29.

69 Poject match - matchningsvariabler Svårighetsgrad i beroendet Personlighetsstörning Personlighet Psykopatologi (DSM-III-R) Tidigare behandling Self-efficacy Social funktion Readiness-to-change Ålder Kön Somatiska komplikationer Etc

70 Project Match - Resultat Minskning av alkoholkonsumtionen Inga skillnader mellan behandlingarna matching may not be an important factor in determining client outcomes

71 Vad kännetecknar behandling? (6) Klienten/patientens egen målsättning är den viktigaste prediktorn för framgång i behandling Hammarberg

72 Patienten är viktigaste prediktorn för framgång i behandling Adamson, 2010

73 Sammanfattning vad hjälper? Metoder som tillämpas för att motivera till förändring Metoder som är inriktade på att ändra själva beteendet (relaterat till beroendeproblemen) Metoder som minskar de förstärkande effekterna av alkohol/droganvändning SBU-rapporten (2001); Nationella riktlinjerna (2007); (2015) Hammarberg

74 CRAFT (Community Reinforcement and Family Training) Engagera den som dricker till behandling Minska alkoholkonsumtionen Förbättra psykisk, fysisk och relationell hälsa för anhöriga (och familjen) Internetbaserat stöd för anhöriga: Craftstudien.se

Psykosologisk och psykosocial behandling vid beroende av alkohol och narkotika

Psykosologisk och psykosocial behandling vid beroende av alkohol och narkotika Psykosologisk och psykosocial behandling vid beroende av alkohol och narkotika Anders Hammarberg, Med dr, Leg Psykoterapeut Riddargatan 1 (Beroendecentrum Stockholm) Centrum för Psykiatriforskning och

Läs mer

Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende

Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende RFMA 2014-12-02 Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Riddargatan 1 (Beroendecentrum Stockholm) Centrum för Psykiatriforskning och Utbildning (CPFU) Karolinska

Läs mer

Psykosociala behandlingsmetoder vid beroendetillstånd

Psykosociala behandlingsmetoder vid beroendetillstånd Psykosociala behandlingsmetoder vid beroendetillstånd Nationell baskurs 2014-11-25 Anders Hammarberg, Med dr, Leg Psykoterapeut Riddargatan 1 (Beroendecentrum Stockholm) Centrum för Psykiatriforskning

Läs mer

Samtalsteman om alkohol

Samtalsteman om alkohol Samtalsteman om alkohol Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg psykoterapeut, betendevetare,

Läs mer

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk

Läs mer

Vad är nationella riktlinjer?

Vad är nationella riktlinjer? Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version Vad är nationella riktlinjer? Ska vara ett stöd vid fördelning av resurser Ge underlag för beslut om organisation Kan bidra till

Läs mer

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset ORGANISATIONSNAMN

Läs mer

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

CRAFT - ett KBT-baserat program för anhöriga till personer med alkoholproblem

CRAFT - ett KBT-baserat program för anhöriga till personer med alkoholproblem CRAFT - ett KBT-baserat program för anhöriga till personer med alkoholproblem Anders Hammarberg, Med dr, Leg Psykoterapeut Riddargatan 1 (Beroendecentrum Stockholm) Centrum för Psykiatriforskning och Utbildning

Läs mer

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning

Läs mer

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Baskurs 2015-10-23 Innehåll Ansvarsområde, Samarbete EBP Evidensbaserad praktik Ny benämning i DSM-5 Psykologisk och psykosocial behandling

Läs mer

Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen

Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen Region Örebro län Regional utveckling Box 1613, 701 16 Örebro E-post: regionen@regionorebrolan.se www.regionorebrolan.se Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Beroendedagen 10 september 2015 Stefan Borg Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende VGR konferens - Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende, Göteborg 24/11 2015 Nils

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning av kvalitet Hitta

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

Katrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer

Katrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Katrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård och stöd vid missbruk och beroende i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg pålika villkor

Läs mer

Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014

Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014 Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014 Helena de la Cour & Ann-Sofi Holmberg Översikt rekommendationer Bedömning

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014. Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014. Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder Riktlinjeprocessen 2015-06-02 Karin Lundberg 1 (10) Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014 Inledning Socialstyrelsen har uppdaterat de nationella riktlinjerna för vård och

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer?

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Hur hanteras alkoholfrågan? Riskdrickande Drickandet tilltar Alkoholproblem

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Jämtland 2010 04 27 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484 32 54 1

Läs mer

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg Kmn= kommunerna, Pv= primärvården, Spv=Specialistvården Närvårdsområde Alingsås Alkohol Narkotika Långvarigt

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende Anders Hammarberg, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm

Läs mer

Psykosociala metoder och stöd

Psykosociala metoder och stöd Psykosociala metoder och stöd Länskonferens Karlstad 2 december 2016 Ann-Sofie Johansson ann-sofie,johansson@karlstad.se 054 540 5165 Centrala begrepp i detta sammanhang Behandling - systematiska och grundade

Läs mer

Riskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson

Riskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson Riskbruk, skadligt bruk och beroende Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson Volym och mönster i drickande: olika typer av hälsoeffekter Dryckesmönster Volym (ex

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna!

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna! Nya nationella riktlinjerna för missbruks - och beroendevård Välkomna! 9:00-9:30 Kaffe och registrering Program: 9:30-12:30 Inledning Socialstyrelsens presentation av riktlinjerna. GAP-analysen över Skåne

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar Spridningskonferens missbruk 2016 10 11 Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU Ungdomar Med ungdomar avses i riktlinjerna personer i åldern 12 18 år.

Läs mer

Gapanalys och kartläggning av uppdaterade Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Landstinget i Värmland

Gapanalys och kartläggning av uppdaterade Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Landstinget i Värmland 1 (11) Gapanalys och kartläggning av uppdaterade Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Landstinget i Värmland Arbetsgrupp: Bengt Palo, Leif Martinsson, Christina Ledin, Lotta Österlund

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Rangordning 1-10 Hög prioritet (1) ges åtgärder med stor nytta med låg kostnad per effekt Låg

Läs mer

Riskbruk, Skadligt bruk och beroende

Riskbruk, Skadligt bruk och beroende Riskbruk, Skadligt bruk och beroende Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Sven Andréasson Statens folkhälsoinstitut 1 Volym och mönster i drickande: olika typer av hälsoeffekter

Läs mer

Riskbruk och skadligt bruk- praktik. ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen

Riskbruk och skadligt bruk- praktik. ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen TRICONORBUT IKEN Riskbruk och skadligt bruk- praktik ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen Alkohol- kalla fakta CA 10% av Sveriges befolkning

Läs mer

Riskbruk, Skadligt bruk och beroende

Riskbruk, Skadligt bruk och beroende Riskbruk, Skadligt bruk och beroende Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Åke Wallinder Kriminalvårdsläkare Sven Andréasson Statens folkhälsoinstitut 1 Volym och mönster i drickande:

Läs mer

15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1

15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 15-Metoden Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg psykoterapeut, betendevetare, Med Dr,

Läs mer

Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol

Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol ASI metoden Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol 1 2 Missbruk / rehabilitering som process ( aktörsmodell ) J. Blomqvist OM JAG VILL LYCKAS MED ATT FÖRA EN MÄNNISKA MOT ETT BESTÄMT MÅL,

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Rangordning 1-10 Hög prioritet (1) ges åtgärder med stor nytta med låg kostnad per effekt Låg

Läs mer

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning,

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Manual för Motivationshöjande behandling MET. (Motivational Enhancement Therapy)

Manual för Motivationshöjande behandling MET. (Motivational Enhancement Therapy) Manual för Motivationshöjande behandling MET (Motivational Enhancement Therapy) Svensk reviderad version av: Anders Hammarberg, Sven Andreasson, Claudia Fahlke, Lars Forsberg, Magnus Johansson, Agneta

Läs mer

Socialstyrelsens chefsstödsmanual

Socialstyrelsens chefsstödsmanual Socialstyrelsens chefsstödsmanual Webbaserat stöd vid implementering av Nationella Riktlinjer Hjälp i att prioritera Tillgänglig på socialstyrelsen.se från och med (sen)hösten 2015 (prognos) Chefsstödsmanualen

Läs mer

Varför behandla alkoholberoende i primärvården?

Varför behandla alkoholberoende i primärvården? Nya grepp i behandling av alkoholproblem - primärvårdens perspektiv- 1. Varför är PV lämplig behandlare? 2. Hur kan man behandla I PV? 3. Vad behövs för att pat. ska söka PV? Varför behandla alkoholberoende

Läs mer

ADDIS Alkohol Drog Diagnos InStrument

ADDIS Alkohol Drog Diagnos InStrument ADDIS Alkohol Drog Diagnos InStrument ADDIS och ADDIS-Ung är ett strukturerat intervjuformulär, baserad på ICD-10 och DSM-IV som används för att kartlägga alkohol- och drog problematik och som resulterar

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Indikatorer Bilaga Preliminär version Innehåll Om indikatorerna... 5 Förteckning över indikatorerna... 6 Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk

Läs mer

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet

Läs mer

Baskurs Riskbruk, Missbruk, Beroende 2015

Baskurs Riskbruk, Missbruk, Beroende 2015 Välkommen till: Baskurs Riskbruk, Missbruk, Beroende 2015 Kursansvariga; Peter Tudén Sjuksköterska och Vårdenhetschef vid Beroendemottagningen Ryhov Mattias Jonsson - Folkhälsosekreterare - Folkhälsa och

Läs mer

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.

Läs mer

LARS ÖHMAN. Utbildningsprogram Hösten Utbildning, Utredning, Behandling & Stöd

LARS ÖHMAN. Utbildningsprogram Hösten Utbildning, Utredning, Behandling & Stöd LARS ÖHMAN Utbildning, Utredning, Behandling & Stöd Utbildningsprogram Hösten 2017 Kontaktuppgifter: Lars Öhman Almgatan 6 814 41 Skutskär Tel: 076 138 20 89 @adress: ohman.lars@outlook.com INNEHÅLL 1

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Förvaltningsversion publicerad 11 december 2017

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Förvaltningsversion publicerad 11 december 2017 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Förvaltningsversion publicerad 11 december 2017 Vad är nationella riktlinjer? Underlag för prioriteringar och resursfördelning inom hälso-

Läs mer

Disposition. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik. Varför riktlinjer enligt Socialstyrelsen?

Disposition. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik. Varför riktlinjer enligt Socialstyrelsen? 1 Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Västernorrland 2010 10 11 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484

Läs mer

Sammanfattande beskrivning av enkla interventioner för att hantera riskbruk

Sammanfattande beskrivning av enkla interventioner för att hantera riskbruk Sammanfattande beskrivning av enkla interventioner för att hantera riskbruk Ulric Hermansson, Med dr och adj universitetslektor Karolinska Institutet Innehåll Riskbruk ett annat fokus Inramningen Screening

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Under våren 2015 kommer en uppdatering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården att presenteras. Denna kurs bygger på kunskaper

Läs mer

Alkoholberoende, diagnos

Alkoholberoende, diagnos Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver

Läs mer

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Säffle kommun

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Säffle kommun Gäller för: Säffle kommun Öppenvårdspsykiatrin Vårdcentraler Socialtjänst Godkänd av: Robert Lindahl Eva Eriksson Birgitta Evensson Lotta Österlund-Jansson Kertin Belander Utarbetad av: Karna Rusek Stefan

Läs mer

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Litres per capita 01-10-1 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkoholkonsumtionen i Sverige i liter 100% alkohol per

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och SKL för 2008, fortsättning 2009, 2010. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik

Överenskommelse mellan regeringen och SKL för 2008, fortsättning 2009, 2010. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Chefs- och politikerutbildning i Västernorrland den 17 maj Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484 32

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ

EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ Lars Oscarsson professor socialt arbete Örebro universitet Utgångspunkten för Evidensbaserad praktik & systematisk

Läs mer

Community Reinforcement Approach Eva Magoulias

Community Reinforcement Approach Eva Magoulias Community Reinforcement Approach Eva Magoulias Leg psykolog, leg psykoterapeut, handledare, universitetsadjunkt Beroendecentrum Stockholm och Karolinska Institutet - Om bestraffning fungerade skulle det

Läs mer

Kartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen

Kartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen Fråga 1 Kön Kvinna Man Fråga 2 Antal anställningsår inom socialtjänsten 0-2 år 3-4 år 5-8 år 9-15 år 16-24 år 25 år eller längre Fråga 3 Antal anställningsår inom missbruksområdet (även hos andra arbetsgivare

Läs mer

Disposition. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik. Varför riktlinjer?

Disposition. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik. Varför riktlinjer? 1 Disposition Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Varför riktlinjer? Innehåll i riktlinjerna Kunskap till praktik Evidensbaserad praktik Reflektion utgångspunkt för förändring Implementering

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Chefs- och politikerutbildning i Västra Götaland den 4 februari Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484

Läs mer

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Säffle kommun

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Säffle kommun Gäller för: Säffle kommun Öppenvårdspsykiatrin Vårdcentraler Socialtjänst Godkänd av: Robert Lindahl Eva Eriksson Birgitta Evensson Lotta Österlund-Jansson Kertin Belander Utarbetad av: Karna Rusek Stefan

Läs mer

Psykosociala stödinsatser

Psykosociala stödinsatser Nationella Riktlinjer: Vård och stöd vid missbruk och beroende Konferens 11 oktober 2016 Psykosociala stödinsatser Anette Skårner socionom, docent i socialt arbete Göteborgs universitet Anette.Skarner@socwork.gu.se

Läs mer

AUDIT -DUDIT -ASI -DOK - ADAD

AUDIT -DUDIT -ASI -DOK - ADAD AUDIT -DUDIT -ASI -DOK - ADAD En kort orientering inom några screenings-och kartläggnings- /bedömningsinstrument tillsammans med: Catherine Larsson, metodstödjare på Sjuhärads Kommunalförbund Nationella

Läs mer

Hantera alkohol enkelt. Enkelt pga: Alkoholproblem är sällan alkoholism

Hantera alkohol enkelt. Enkelt pga: Alkoholproblem är sällan alkoholism Hantera alkohol enkelt Sven Wåhlin, läkare Riddargatan1, Beroendecentrum Stockholm twitter: @SvenWahlin mail: sven.wahlin@sll.se Enkelt pga förhållningssätt: en insiktsfull patient viktigast - inte att

Läs mer

Psykosocial behandling

Psykosocial behandling Psykosocial behandling Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Biträdande verksamhetschef Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil: 0707516166

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE

RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE Gäller från 1 januari 2010 Allmänt Innehåll Kommunens Övergripande Avgränsning Missbruksvård riktlinjer vision mål i dokument utveckling Socialnämndens

Läs mer

motiverande samtal (MI)

motiverande samtal (MI) Screening alkohol Nationella riktlinjer: screening av alkoholöverkonsumtion Identifiering, diagnostik Bedömning Riskbruksprojektet motiverande samtal (MI) använda mätning av CDT eller PEth i blodprov använda

Läs mer

Screening och utredning av alkohol- och drogproblem

Screening och utredning av alkohol- och drogproblem Screening och utredning av alkohol- och drogproblem Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog/Leg.Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken SU Sven-eric.alborn@vgregion.se Att anpassa behandling - kartläggning

Läs mer

Psykosocial behandling

Psykosocial behandling Psykosocial behandling Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil: 0707516166 krävs för

Läs mer

Psykosociala stödinsatser

Psykosociala stödinsatser Riktlinjekonferens i Göteborg 24 november 2015 Psykosociala stödinsatser Anette Skårner socionom, docent i socialt arbete Göteborgs universitet Vägen ut ur missbruk och beroende Vägen ut ur missbruk och

Läs mer

Alkohol- och droganalyser i körkortsärenden: Transportstyrelsens synpunkter.

Alkohol- och droganalyser i körkortsärenden: Transportstyrelsens synpunkter. Alkohol- och droganalyser i körkortsärenden: Transportstyrelsens synpunkter. Equalis Upplands Väsby 2013-10-18 Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Trafikmedicinska Råd Körschema Om myndighetens

Läs mer

Riddargatan 1. En breddad behandling av alkoholberoende. Sven Wåhlin Överläkare Beroendecentrum Stockholm

Riddargatan 1. En breddad behandling av alkoholberoende. Sven Wåhlin Överläkare Beroendecentrum Stockholm Riddargatan 1 En breddad behandling av alkoholberoende Sven Wåhlin Överläkare Beroendecentrum Stockholm Twitter: @SvenWahlin Mail: sven.wahlin@sll.se Agenda Bakgrund till 15-metoden Alkoholberoende: oftast

Läs mer

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik 1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling

Läs mer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60

Läs mer

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Torsby, Sunne, Hagfors och Munkfors

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Torsby, Sunne, Hagfors och Munkfors Gäller för: Sunne kommun Sunne vårdcentral Munkfors kommun Munkfors vårdcentral Hagfors kommun Hagfors vårdcentral Ekshärad vårdcentral Torsby kommun Torsby vårdcentral Likenäs vårdcentral Psykiatrisk

Läs mer

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården. Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården. Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013 Varför kommer de inte? Det händer att personer med alkoholproblem inte söker vård självmant.

Läs mer

X (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar. 200510,2 liter 20129,2 liter*

X (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar. 200510,2 liter 20129,2 liter* Karolinska Institutet Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Centrum för psykiatriforskning och utbildning Stockholms läns landsting Karolinska sjukhuset Ulric Hermansson Universitetslektor vid Karolinska

Läs mer

1. Upptäckt och förebyggande verksamhet

1. Upptäckt och förebyggande verksamhet Socialstyrelsen kom 2007 ut med Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Riktlinjerna gäller både för socialtjänsten och för hälso- och sjukvården, vilket är en påtaglig nyhet för båda organisationerna

Läs mer

KBT behandling vid spelberoende

KBT behandling vid spelberoende KBT behandling vid spelberoende RFMA konferens om spel och spelmissbruk 2011-02-02 Henrik Josephson Psykolog, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Karolinska Institutet, CNS missbruk/beroende henrik.josephson@ki.se

Läs mer

Behandling vid samsjuklighet

Behandling vid samsjuklighet Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen

Läs mer

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Arrangörer: Kommunal utveckling, Region Jönköpings län Länsstyrelsen Jönköpings län Sofia Rosén, Länsstyrelsen

Läs mer

Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende?

Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende? Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende? Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna denne där hon är och börja just där.

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik

Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs Under våren 2014 genomförs basutbildningen Riskbruk, missbruk och beroende Kunskap till praktik för sjätte gången i Västerbotten.

Läs mer

15-metoden ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM. Problemets omfattning. Den svenska alkoholkonsumtionen (100 % alkohol)

15-metoden ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM. Problemets omfattning. Den svenska alkoholkonsumtionen (100 % alkohol) 15-metoden ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM Problemets omfattning Den svenska alkoholkonsumtionen (100 % alkohol) 2001 8,8 liter 2004 10,6 liter 2014 9,4 liter Utvecklingen av

Läs mer

Forskning och evidens. Psykosociala behandlingsmetoder. 2 oktober 2013

Forskning och evidens. Psykosociala behandlingsmetoder. 2 oktober 2013 Forskning och evidens Psykosociala behandlingsmetoder 2 oktober 2013 Per Sandén Estimatum konsult Vad är evidensbaserade metoder? Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholmissbruk och beroende (Agneta

Läs mer

Alkoholberoende Farmakologisk behandling

Alkoholberoende Farmakologisk behandling Alkoholberoende Farmakologisk behandling Bengt Sternebring, Beroendecentrum Malmö I Sverige finns 1 miljon riskkonsumenter 330 000 alkoholberoende 80 000 alkoholberoende med tungt missbruk 75 000 med läkemedelsberoende

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer