MET (Motivational Enhancement Therapy)
|
|
- Amanda Fransson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 MET (Motivational Enhancement Therapy) IKMDOK Anders Hammarberg, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm/Riddargatan 1 Centrum för Psykiatriforskning och Utbildning (CPFU)
2 Stödprogram för vårdnadshavare med alkoholeller droganvändande ungdomar Eleonor Säfsten, forskningskoordinator
3 Syftet med studien Att utvärdera effekten av CRAFT* som ett stödprogram för vårdnadshavare till ungdomar med substansrelaterade problem *Community Reinforcement Approach and Family Training
4 Vem kan ingå i studien? Förälder eller annan vårdnadshavare, far- eller morförälder, eller annan med motsvarande relation till ungdom med alkohol- eller drogrelaterade problem Vårdnadshavaren skall: Bo med ungdomen Vara boende i Stockholmsområdet Har en uttalad önskan om att ungdomen ska söka stöd för substansrelaterade problem Vårdnadshavaren får ej: Ha deltagit i stödprogram för anhöriga under de senaste 3 månaderna
5 Vem kan ingå i studien? Ungdomen till deltagande vårdnadshavare skall: Vara år I dagsläget tacka nej till stöd för substansrelaterade problem Ungdomen till deltagande vårdnadshavare får ej: Ha haft en vårdkontakt för substansrelaterade problem under den senaste månaden
6 Var hittar vi studien? Informationssida på webben Mailadress till studien för intresserade vårdnadshavare: Lämna namn & telefonnummer Facebook annons 6
7 Hammarberg
8 Psykologisk och psykosocial behandling för alkoholberoende Behandling Prioritet (1-10) Motivationshöjande behandling (MET) 1 (bör) KBT eller återfallsprevention 2 (bör) Community Reinforcement Approach (CRA) 2 (bör) 12-stegsbehandling 2 (bör) Social Behaviour Network Therapy (SBNT) 2 (bör) Psykodynamisk/Interaktionell terapi 4 (kan) Kort intervention (ett samtal á 5-45 min) 10 (kan) Web-baserade interventioner FoU Acceptance and Commitment Therapy FoU Mindfulness som tilläggsbehandling FoU Hammarberg
9 Hammarberg
10 Motivationshöjande behandling Motivation är föränderligt och påverkbart Terapeuten kan påverka motivationen Hur hanterar terapeuten patientens motivation? Anpassa insatsen - inte gå för fort fram Patienten kan prata sig in i en motivation/förändring Miller & Rollnick (1993)
11 FRAMES Feedback Responsibility Advice Menu Empathy Self-efficacy Bien et al. (1993) Hammarberg
12 Tekniker i motivationshöjande samtal BÖRS: B=Bekräfta - att bekräfta patientens ansträngningar utifrån dennes förutsättningar Ö=Öppna frågor - att ställa frågor utifrån vilka patienten kan reflektera fritt R=Reflektivt lyssnande - att behandlaren med hjälp av enkla eller komplexa reflektioner visar förståelse av patienten och dennes problematik och att också utveckla patientens eget reflekterande S=Summering - att regelbundet sammanfatta det som framkommit under samtalet. Syftet är att hjälpa patienten till ytterligare reflektioner. Hammarberg
13 MI-anda MI-anda (Miller & Rollnick (2013; 2002) - grundläggande förhållningssätt i sitt arbete (1) Partnerskap två jämställda parter, behandlaren tillför sin erfarenhet och kunnande inom alkoholområdet medan patienten avgör vad av detta som är av vikt; i kontrast till expert patient relation (2) Acceptans a) bekräftar patientens absoluta värde som självständig individ; b) visar ett empatiskt förhållningssätt, c) stärker patientens autonomi, d) uppmärksammar patientens styrkor och ansträngningar (3) Medkänsla (compassion) genuin känsla av att vilja patientens bästa (4) Framkallande potentialen för förändringen kommer från patienten själv, inte genom att behandlaren identifierar brister som skall rättas till genom expertkunskap. Hammarberg
14 DE FYRA PROCESSERNA Planera om lämpligt, formulera en plan Locka fram söka klientens egna skäl till förändring Fokusera samtalet hitta en målbeteende Engagera klienten grund för hjälpsam konversation (Miller & Rollnick, 2013)
15 FÖRÄNDRINGSTAL samband 1 Förändringstal har samband med klientens beteendeförändring Åtagande (drogbruk - Amrhein e tal., 2003; spel - Hodgins et al., 2009) Skäl förändra drogbruk predicerade minskat drogbruk (Baer et al., 2008) Förmåga fortsätta predicerade drogbruk (Gaume e tal., 2008; Baer et al., 2008) Vilja fortsätta predicerade drogbruk (Baer et al., 2008) Frekvens förändringstal predicerade nyktra dgr (Moyers et al., 2007) Bertholet et al., 2010 En målsättning med MI är att öka patientens förändringstal Förändringstal Beteendeförändring
16 FÖRÄNDRINGSTAL samband 2 Bra MI-färdigheter ökar patienters tal om förändring av ett beteende MI-färdigheter Förändringstal (Amrhein et al., 2003; Moyers et al., 2007; Bertholet et al., 2010; Apodaca & Longabaugh, 2009)
17 Oförenligt med motiverande samtal Ge råd utan tillåtelse, komma med förslag, erbjuda lösningar, åtgärder Konfrontera, invända, argumentera, moralisera eller ifrågasätta Styra genom uppmaning, befallning eller order
18 Forskningsstödet för MET Hammarberg
19 Drinker s Check Up (DCU) Kartläggning av alkoholproblematiken Ett rådgivande samtal baserat på motivationshöjande samtalsmetodik Miller & Sovereign, 1989; Miller et al, 1993 Hammarberg
20 Project Match 952 öppenvårdspat samt 774 pat i eftervård efter inläggning Randomiserades till tre typer av behandlingar (12 v) - 12-stegsbehandling 1 ggr/v (12ggr) - KBT 1 ggr/v (12ggr) - Motivationshöjande samtal v 1, 2, 6 & 12 (4 ggr) Uppföljning 1 år efter avslutad behandling Utfallsmått - Dryckesmönster Project Match Research Group. (1997). Matching alcoholism treatments to client heterogeneity: Project MATCH Posttreatment drinking outcomes. Journal of Studies on Alcohol, 58(1), 7-29.
21
22 Senare studier av MET Sellman m.fl., 2001: 122 patienter - MET (4 samtal) vs Nondirective listening (4 samtal). MET gav bättre utfall avseende alkoholkonsumtion. UKATT, 2005: 742 patienter MET (4 samtal) vs Social behaviour network therapy (8 samtal). Ingen skillnad i utfall. Blondell m.fl., 2011; Allen et al., 2011; Dieperink et al., 2014 Hammarberg
23 MET ramar (semistrukturerat) 1 inledande samtal (15 30 min.) + 4 samtal (30-45 min.) under 12 veckorsperiod. Samtal 1, vecka 1: Motiv för kartläggning av konsumtion och tester av alkoholrelaterade konsekvenser. Samtal 2, vecka 2-3: Återkoppling på kartläggningsresultat, med inbjuden närstående. Samtal 3, vecka 3-4: Forts återkoppling och att stärka motivation till förändring. Eventuellt utforma en plan. Samtal 4, vecka 6: Stärka motivation och bekräfta framgång. Samtal 5, vecka 12: Stärka motivation och bekräfta framgång.
24 Samtal 1 Syfte: Motivera patienten till och initiera en kartläggning av alkoholkonsumtionen och dess konsekvenser (sid 11).
25 Intervju (bilaga 1) Syfte: - Anamnes - Grund för patientens reflektion kring alkoholkonsumtionen och dess konsekvenser - Del i återkopplingen HammarbergHammarberg
26 Tester/Formulär Alkoholkonsumtion: Alkoholkalender (TLFB) Mått på svårighetsgrad i beroendet: AUDIT och ICD 10. Alkoholrelaterade konsekvenser: Short Index of Problems (SIP) Psykisk hälsa: MADRS-S, GAD7. Biologiska markörer: CDT, Peth, GT, ASAT och ALAT Andra substanser
27 Återkoppling med hjälp av sammanställningsblankett (bilaga 9) Sammanställ tester/intervjusvar Förbered återkoppling Syfte med blanketten: - Organisera återkopplingen - Får en överblick över patientens problematik i relation till alkohol - Eventuella negativa konsekvenser framträder tydligare för patienten vilket kan skapa motivation till förändring HammarbergHammarberg
28 Samtal 2 Syfte: Skapa förståelse för resultaten som framkommit och skapa engagemang inför eventuell planering. (sid 16) En närstående till klienten rekommenderas att vara med vid detta besök. Gå tillsammans med patienten igenom undersökningsresultaten steg för steg (använd BÖRS). Avsluta genomgången med att låta patienten sammanfatta vad hon/han tycker att kartläggningen har visat med egna ord Nästa steg? (sid 21) Hur kommer alkoholkonsumtionen att se ut vid nästa besök? (sid 22) Använd MI
29 Närståendes roll i MET Skäl till att närstående deltar: - Finns forskning som visar behandlingseffekt - Diskrepansen kan förstärkas - Uttalanden från närstående kan påverka klienten till ökat förändringsprat - Kan bidra med information och hjälp till att utforma en realistisk och hållbar plan - Närstående kontrollerar delvis såväl konsekvenser av nyktert beteende som stimuli
30 Närståendes roll i MET Den närstående bör tillfrågas om det som framkommer vid återkopplingen. Öppna frågor som kan vara hjälpsamma: Vad tänker du om detta (resultatet)? Nu har vi hört vad X tänker om resultatet vad säger du Y (närstående)?
31 Undvik Otydliga roller Negativt kommunikationsmönster Fastnar i kritik av varandra Andra problem i relationen Bekänna gamla synder syndromet Ansvarsförskjutning Förtroendet för behandlaren Annat?
32 Samtal 3 Fortsatt återkoppling Förstärka förändringstal samt möjlighet för klienten att reflektera Utarbeta eventuellt en (skriftlig) plan samt att stärka motivation till förändring (sid 26 samt bilaga 11) Eventuellt diskutera en plan utifrån nyckelfrågor såsom: Vad är ditt nästa steg? Om du nu överväger att förändra dina alkoholvanor hur vill du göra då?
33 Möte 4 och 5 Syftet att förstärka den motivations- och förändringsprocess som påbörjats. Innehåll: Återblick på vad som hänt sedan sist Förstärka motivation Återframkalla åtagande Det kan vara hjälpsamt för klienten att samtala om specifika händelser som har uppstått sen föregående träff d.v.s. situationer där klienten drack och där klienten inte drack.
34 Avslutning I slutet av femte samtalet genom summering av klientens situation och process i behandlingen. Summeringen bör innehålla: - Patientens viktigaste motivationsfaktorer - Patientens åtaganden och de förändringar som patienten genomfört så här långt. - Bekräftelse av patientens åtaganden och förändringar som har genomförts. - Utforska ytterligare förändringsområden - Locka fram förändringsprat för att vidmakthålla förändringen och för framtida förändringar - Stötta patientens tilltro till egen förmåga att genomföra en vidmakthålla förändring och andra förändringar. - Hantera eventuella speciella problem som är uppenbara. - Påminn klienten om eventuella uppföljningsträffar
35 Hur kan MET användas? Som enda behandling, I kombination med andra behandlingsinsatser, t.ex. läkemedelsbehandling, Som det första steget i en behandlingskedja som följs av annan behandling om patienten behöver mer stöd (t.ex. KBT eller tolvstegsbehandling), Efter initiala MI-samtal där ett behov av fördjupad kartläggning med strukturerad återkoppling identifieras. Hammarberg
36 Förutsättningar för MET Grundläggande utbildning för och erfarenhet av ett människovårdande yrke (exempelvis läkare, psykolog, psykoterapeut, sjuksköterska, socionom eller liknande) Grundläggande kunskaper om medicinska, psykologiska och sociala aspekter av beroendetillstånd. Grundläggande utbildning i MI Vara förtrogen med begreppen och har praktisk erfarenhet av MI. Vidmakthålla och utveckla Dina MI-färdigheter genom att regelbundet spela in samtal och få återkoppling på dessa Hammarberg
37 Skäl för MET Evidens för att MET fungerar vid alkoholberoende MET är lika effektiv som mer omfattande behandlingsinsatser MET har även en låg kostnad per effekt för individuell behandling, och har därför fått en något högre prioritering än de övriga åtgärderna. MET kräver ingen specialistutbildning inom beroendeområdet och passar i olika behandlingsmiljöer MET passar i olika skeden i en behandlingsprocess, samt som enda behandling eller i kombination med andra insatser
38 Hammarberg
39 Patientcentrerad vård Vården bör bygga på respekt för patientens upplevelse av sin egen ohälsa och att arbeta för att främja hälsan med utgångspunkt i vad detta innebär för den enskilde (Socialstyrelsen, 2016).
40 Vad förenar personer med alkoholproblem? Få vill besöka beroendevården Bara 10-20% av de med behov av vård söker hjälp (SOU 2011:35; Grant et al., 2007; Degenhardt, 2017) Hammarberg
41 Helnykterhet ett hinder att söka vård Fokusgrupper personer med alkoholberoende Synen på beroendebehandling att sluta dricka alkohol, ofta för resten av livet Beroendebehandling förknippas med låg grad av självbestämmande och autonomi Wallhed Finn et al., (2014). Alcohol Consumption, Dependence, and Treatment Barriers: Perceptions Among Nontreatment Seekers with Alcohol Dependence. Substance Use & Misuse, 49(6):
42 Etablerade sanningar En gång beroende alltid beroende En person med beroendeproblematik kan aldrig lära sig att dricka alkohol igen
43 Tanken på helnykterhet kan vara en barriär till att söka vård yet not wanting to stop drinking completely is one of the primary reasons why the majority of individuals with alcohol problems do not seek treatment. (Witkiewitz et al., 2017) (Probst et al., 2015; Wallhed Finn et al, 2014; Andréasson et al., 2013) Hammarberg
44 Mer forskning behövs Evaluation of Controlled Drinking as a Viable Goal for Alcohol Dependent Patients - Investigation of psychological treatment, predictors for outcome and the relation between cognitive function and impaired control over alcohol consumption (Doktorand: Stina Ingesson) RCT (n=250) Jämförelse av utfall i behandling (2 år) mellan Behavioral Self-Control Training (BSCT) och Motivational Enhancement Therapy (MET) för personer som uppfyller kriterierna för alkoholbrukssyndrom och som har en målsättning om att dricka måttligt (Anders Hammarberg, Sven Andréasson, Claudia Fahlke, Nitya Jayaram-Lindström, Stina Ingesson, Sara Wallhed Finn) Prediktorer/mediatorer Impulsivitet, kontrollförlust, svårighetsgrad i beroendet, genetik, ärftlighet, konsumtionsmönster, följsamhet till behandling, m.fl. Hammarberg
Psykosologisk och psykosocial behandling vid beroende av alkohol och narkotika
Psykosologisk och psykosocial behandling vid beroende av alkohol och narkotika Anders Hammarberg, Med dr, Leg Psykoterapeut Riddargatan 1 (Beroendecentrum Stockholm) Centrum för Psykiatriforskning och
Läs merSamtalsteman om alkohol
Samtalsteman om alkohol Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg psykoterapeut, betendevetare,
Läs merPSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA
PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk
Läs merPSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA
PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk
Läs merPsykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende
Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende RFMA 2014-12-02 Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Riddargatan 1 (Beroendecentrum Stockholm) Centrum för Psykiatriforskning och Utbildning (CPFU) Karolinska
Läs merCRAFT - ett KBT-baserat program för anhöriga till personer med alkoholproblem
CRAFT - ett KBT-baserat program för anhöriga till personer med alkoholproblem Anders Hammarberg, Med dr, Leg Psykoterapeut Riddargatan 1 (Beroendecentrum Stockholm) Centrum för Psykiatriforskning och Utbildning
Läs merPsykosocial behandling vid beroende av alkohol och narkotika
Psykosocial behandling vid beroende av alkohol och narkotika 161027 Anders Hammarberg, Med dr, Leg Psykoterapeut Riddargatan 1 (Beroendecentrum Stockholm) Centrum för Psykiatriforskning och Utbildning
Läs merPSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA
PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset ORGANISATIONSNAMN
Läs mer15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05
15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering
Läs merManual för Motivationshöjande behandling MET. (Motivational Enhancement Therapy)
Manual för Motivationshöjande behandling MET (Motivational Enhancement Therapy) Svensk reviderad version av: Anders Hammarberg, Sven Andreasson, Claudia Fahlke, Lars Forsberg, Magnus Johansson, Agneta
Läs merMotiverande samtal - MI. Motivational Interviewing
Motiverande samtal - MI Motivational Interviewing Bakgrund och teoretisk grund Miller och Rollnick - psykologer Utgår från behandlingsarbete med missbruk Grundar i KBT men starkt influerad av humanistisk
Läs merPsykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)
Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning
Läs merKarolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet
Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Hur hanteras alkoholfrågan? Riskdrickande Drickandet tilltar Alkoholproblem
Läs mer15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1
15-Metoden Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg psykoterapeut, betendevetare, Med Dr,
Läs merMotiverande Samtal (MI)
Motiverande Samtal (MI) en introduktionsföreläsning Göteborg den 23 september 2010 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult, MINT-utbildare YB Hälsan, Tvååker y.bergmark.broske@telia.com
Läs merNya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården
Litres per capita 01-10-1 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkoholkonsumtionen i Sverige i liter 100% alkohol per
Läs merPraktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting
Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting SKLs Handlingsplan mot missbruk och beroende Består
Läs merPsykosociala metoder och stöd
Psykosociala metoder och stöd Länskonferens Karlstad 2 december 2016 Ann-Sofie Johansson ann-sofie,johansson@karlstad.se 054 540 5165 Centrala begrepp i detta sammanhang Behandling - systematiska och grundade
Läs merExempel på relationsskapande Miljön Kroppshållning Tonläge Klandra inte Undvik att vara experten Undvik ett tidigt råd Undvik att argumentera
Välkomna till Info/Booster MI (Hans Kleine) Motiverande samtal: Samtal om förändring mot ett mål Livet kan bara förstås baklänges men måste levas framlänges Fyra grundläggande processer Hur skapar du en
Läs merSocialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013
Läs merVarför behandla alkoholberoende i primärvården?
Nya grepp i behandling av alkoholproblem - primärvårdens perspektiv- 1. Varför är PV lämplig behandlare? 2. Hur kan man behandla I PV? 3. Vad behövs för att pat. ska söka PV? Varför behandla alkoholberoende
Läs merSamtalsmetodik. Hur kan vi motivera till ökad fysisk aktivitet? Regional FaR dag Göteborg 8 oktober 2018
Hur kan vi motivera till ökad fysisk aktivitet? Samtalsmetodik Regional FaR dag Göteborg 8 oktober 2018 Christina Näsholm Psykolog, leg psykoterapeut, spec. klinisk psykologi Medlem i MINT Motivational
Läs merNationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Baskurs 2015-10-23 Innehåll Ansvarsområde, Samarbete EBP Evidensbaserad praktik Ny benämning i DSM-5 Psykologisk och psykosocial behandling
Läs merKognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende
Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende Anders Hammarberg, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm
Läs merMI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se
MI med ungdomar William R Miller & Stephen Rollnick, Motivational Interviewing Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se Hemsidor om MI www.fhi.se/mi www.somra.se www.somt.se www.motivationalinterview.net
Läs merSMART SMART SMART. Dissonans. Motivational Interviewing SMART Utbildningscentrum
Dissonans Det kan vara lättare att upptäcka klientens del i dissonansen än sitt eget bidrag. Vad har vi störst möjlighet att påverka? Vårt eget beteende eller klientens? Samtalsfällor Frågor och svar Övertala
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning av kvalitet Hitta
Läs merSMART Utbildningscentrum SMART SMART. Dissonans. Motivational Interviewing SMART Utbildningscentrum
Dissonans Det kan vara lättare att upptäcka klientens del i dissonansen än sitt eget bidrag. Vad har vi störst möjlighet att påverka? Vårt eget beteende eller klientens? Samtalsfällor Frågor och svar Övertala
Läs merSMART SMART SMART. Dissonans. Motivational Interviewing SMART Utbildningscentrum
Dissonans Det kan vara lättare att upptäcka klientens del i dissonansen än sitt eget bidrag. Vad har vi störst möjlighet att påverka? Vårt eget beteende eller klientens? Samtalsfällor Frågor och svar Övertala
Läs merMI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se
MI med ungdomar William R Miller & Stephen Rollnick, Motivational Interviewing Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se Hemsidor om MI www.fhi.se/mi www.somra.se www.somt.se www.motivationalinterview.net
Läs merStöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende VGR konferens - Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende, Göteborg 24/11 2015 Nils
Läs merMotiverande samtal. Motivational interviewing/mi april 2018
Motiverande samtal Motivational interviewing/mi 11 + 26 april 2018 Karin Salomonsson Wohlin Läkare, specialist i allmänmedicin MI lärare, Medlem i MINT- Motivational Interviewing Network of Trainers Metodstöd
Läs merKarolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet
Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA
Läs merMotiverande Samtal MI
Motiverande Samtal MI grundutbildning neuropsykiatrin UDDEVALLA 27 28 november 2012 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult MI-pedagog (MINT) YB Hälsan, Tvååker y.bergmark.broske@telia.com
Läs merInternetbaserat anhörigstöd att motivera till behandling. Niels Eék
Internetbaserat anhörigstöd att motivera till behandling Det här fungerar... Niels Eék Doktorand Leg specialiseringspsykolog Projektledare epsykiatrienheten.se Men det här? Agenda Vad är internetbaserad
Läs merRådgivning om tobak MI och KBT
Rådgivning om tobak MI och KBT Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Psykologer Mot Tobak www.barbroivarsson.se www.psykologermottobak.org Ladda ner PP:n här Hemsidor www.fhi.se/mi www.motiverandesamtal.org
Läs merRiddargatan 1. En breddad behandling av alkoholberoende. Sven Wåhlin Överläkare Beroendecentrum Stockholm
Riddargatan 1 En breddad behandling av alkoholberoende Sven Wåhlin Överläkare Beroendecentrum Stockholm Twitter: @SvenWahlin Mail: sven.wahlin@sll.se Agenda Bakgrund till 15-metoden Alkoholberoende: oftast
Läs merRusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol
ASI metoden Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol 1 2 Missbruk / rehabilitering som process ( aktörsmodell ) J. Blomqvist OM JAG VILL LYCKAS MED ATT FÖRA EN MÄNNISKA MOT ETT BESTÄMT MÅL,
Läs merHantera alkohol enkelt. Enkelt pga: Alkoholproblem är sällan alkoholism
Hantera alkohol enkelt Sven Wåhlin, läkare Riddargatan1, Beroendecentrum Stockholm twitter: @SvenWahlin mail: sven.wahlin@sll.se Enkelt pga förhållningssätt: en insiktsfull patient viktigast - inte att
Läs merPatientcentrering och Motiverande samtal
Patientcentrering och Motiverande samtal 2017-11-29 Maria Wolf, Specialist i allmänmedicin Vårdutvecklare APC Klinisk adjunkt KI Konsultationen 1) Patientens del 2) Behandlarens del 3) Gemensam del Personcentrering/Patientcentrering
Läs merMotiverande Samtal MI introduktion
Motiverande Samtal MI introduktion NPF barn och ungdomar Göteborg 31 oktober 2012 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult MI-pedagog (MINT), utb. av Diplom. Tobaksavvänj.
Läs merBAKGRUND. Motiverande samtal Uppdaterad: Granskad av: Universitetslektor Charlotte Simark Mattsson, /Sahlgrenska Akademin
Uppdaterad: 2016-05-11 Professor Pia Gabre, Folktandvården/Uppsala län Granskad av: Universitetslektor Charlotte Simark Mattsson, /Sahlgrenska Akademin BAKGRUND Tandvårdslagen beskriver att tandvården
Läs merMotiverande samtal - MI
Motiverande samtal - MI Motivational Interviewing Konferens Sveriges Vägledarförening 2012 Ingrid Hultén Mimmi Malmer Syfte med seminariet Övergripande introduktion till MI Har MI något att tillföra vägledning?
Läs merMotiverande behandling Motivational Enhancement Therapy; MET
Motiverande behandling Motivational Enhancement Therapy; MET En kort psykoterapi ofta 1 2 sessioner, ibland upp till 4 sessioner MI föddes på mottagning för alkohol- och drogmissbruk Hur möter vården människor
Läs merVägspärrar i ett motiverande samtal: Grundkurs i Motiverande samtal
Grundkurs i Motiverande samtal För personal inom projektet Liv och hälsa för personer med psykisk funktionsnedsättning 15 december 2010 och 12 januari 2011 Jack Winberg, leg. psykolog, specialist i klinisk
Läs merCommunity Reinforcement Approach Eva Magoulias
Community Reinforcement Approach Eva Magoulias Leg psykolog, leg psykoterapeut, handledare, universitetsadjunkt Beroendecentrum Stockholm och Karolinska Institutet - Om bestraffning fungerade skulle det
Läs merMotiverande samtal: Behandlingseffekt, känslighet för samsjuklighet och verksamma mekanismer
Motiverande samtal: Behandlingseffekt, känslighet för samsjuklighet och verksamma mekanismer Henrik Josephson Psykolog, lärare, doktorand Kompetenscentrum för psykoterapi Tre frågor om MI och KBT-grupp
Läs merMI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog
MI med ungdomar William R Miller & Stephen Rollnick, Motivational Interviewing Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se Hemsidor om MI www.fhi.se/mi www.somra.se www.somt.se www.motivationalinterview.net
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser
Läs merGrundkurs i Motiverande samtal För personal inom projektet Liv och hälsa för personer med psykisk funktionsnedsättning 15 december 2010 och 12 januari 2011 Jack Winberg, leg. psykolog, specialist i klinisk
Läs merStigma Sara Wallhed Finn Leg Psykolog/Doktorand Riddargatan 1, Beroendecentrum Stockholm Social Medicin, Karolinska Institutet
Stigma 2016-11-28 Sara Wallhed Finn Leg Psykolog/Doktorand Riddargatan 1, Beroendecentrum Stockholm Social Medicin, Karolinska Institutet Få söker vård Hinder att söka vård: Stigma Peter: Men det är ju
Läs merSCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund
SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende
Läs merX (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar. 200510,2 liter 20129,2 liter*
Karolinska Institutet Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Centrum för psykiatriforskning och utbildning Stockholms läns landsting Karolinska sjukhuset Ulric Hermansson Universitetslektor vid Karolinska
Läs merSMART Utbildningscentrum. SMART Utbildningscentrum SMART. MI-n verktygslåda. Motivational Interviewing
MI-n verktygslåda Bekräfta Framtidsfrågor Öppna frågor Undantagsfrågor Reflektioner Skillnader Sammanfattningar Skalfrågor Locka fram och förstärk förändringsprat Förändringsprat - Jag borde inte dricka
Läs merAlkohollinjen pågående och planerad utveckling
1 Alkohollinjen pågående och planerad utveckling Presentation på CES frukostseminarium om alkohol 2015-04-15 Kerstin Damström Thakker, Driftsansvarig 1 2 Vad Alkohollinjen kan erbjuda: 1 Utbildade rådgivare
Läs merPsykosociala behandlingsmetoder vid beroendetillstånd
Psykosociala behandlingsmetoder vid beroendetillstånd Nationell baskurs 2014-11-25 Anders Hammarberg, Med dr, Leg Psykoterapeut Riddargatan 1 (Beroendecentrum Stockholm) Centrum för Psykiatriforskning
Läs merADDIS Alkohol Drog Diagnos InStrument
ADDIS Alkohol Drog Diagnos InStrument ADDIS och ADDIS-Ung är ett strukturerat intervjuformulär, baserad på ICD-10 och DSM-IV som används för att kartlägga alkohol- och drog problematik och som resulterar
Läs merKorta motiverande samtal (MI) i tandvården
Korta motiverande samtal (MI) i tandvården Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Barbro.holm-ivarsson@telia.com Hemsidor www.fhi.se/mi www.somra.se www.somt.se www.motiverandesamtal.org Exempel på vad barntandvården
Läs merSammanfattande beskrivning av enkla interventioner för att hantera riskbruk
Sammanfattande beskrivning av enkla interventioner för att hantera riskbruk Ulric Hermansson, Med dr och adj universitetslektor Karolinska Institutet Innehåll Riskbruk ett annat fokus Inramningen Screening
Läs merGrundkurs MI Åhörarkopior
Grundkurs MI Åhörarkopior Helena Linder Socionom MI-tränare Område Psykiatri Region Jämtland Härjedalen helena.linder@regionjh.se Anna-Lena Morén ST-läkare MI-tränare Kvinnosjukvården Region Jämtland Härjedalen
Läs merÄldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21
Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling
Läs merMET för ungdomar IKMDOK. Helen Falck och Olga Ott
MET för ungdomar IKMDOK Helen Falck och Olga Ott MET för ungdomar Historik MET Motivational Enhancement Therapy utvecklades ursprungligen för vuxna med alkoholproblem i USA på 1990-talet. Studier hade
Läs merRiskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet
Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning,
Läs merSMART Utbildningscentrum. SMART Utbildningscentrum SMART. Dissonans. SMART Utbildningscentrum. Motivational Interviewing
Dissonans Det kan vara lättare att upptäcka klientens del i dissonansen än sitt eget bidrag. Vad har vi störst möjlighet att påverka? Vårt eget beteende eller klientens? Exempel på dissonans - Avbryta
Läs merSveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik
Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Jämtland 2010 04 27 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484 32 54 1
Läs merGrundkurs MI Åhörarkopior
Grundkurs MI Åhörarkopior Katarina Lundqvist MI-rådgivare Socionom Nexus östersunds kommun katarina.lundqvist@ostersund.se Elin Khokhar Distriktsläkare Folkhälsocentrum & Myrvikens Hälsocentral Jämtlands
Läs merSMART Utbildningscentrum
BÖRS (grundläggande färdigheter) Bekräfta Öppna frågor Reflektioner Sammanfattningar Förändringsprat - Imorgon ska jag gå på mattelektionen - Jag måste ta tag i mina alkoholproblem - Igår sökte jag sökt
Läs merBehandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm
Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad
Läs merSMART Utbildningscentrum SMART SMART. MI-utbildning. Grundutbildning. Dissonans. Att hantera dissonans. Motiational Interviewing
MI-utbildning Grundutbildning TELEFON 0707 73 40 30 E POST info@smartutildning.se HEMSIDA Dissonans Det kan vara lättare att upptäcka klientens del i dissonansen än sitt eget bidrag. Vad har vi störst
Läs merVad är nationella riktlinjer?
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version Vad är nationella riktlinjer? Ska vara ett stöd vid fördelning av resurser Ge underlag för beslut om organisation Kan bidra till
Läs merKatrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer
Katrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård och stöd vid missbruk och beroende i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion
Läs merÄr kvalitetssäkring bara något för forskningen?
Är kvalitetssäkring bara något för forskningen? Lars Forsberg, Karolinska institutet www.miclab.org Var står vi idag? 30 år sedan MI föds 20 år sedan den första artikeln i läkartidningen 10 år sedan utbildningar
Läs merLARS ÖHMAN. Utbildningsprogram Hösten Utbildning, Utredning, Behandling & Stöd
LARS ÖHMAN Utbildning, Utredning, Behandling & Stöd Utbildningsprogram Hösten 2017 Kontaktuppgifter: Lars Öhman Almgatan 6 814 41 Skutskär Tel: 076 138 20 89 @adress: ohman.lars@outlook.com INNEHÅLL 1
Läs merUnderlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen
Region Örebro län Regional utveckling Box 1613, 701 16 Örebro E-post: regionen@regionorebrolan.se www.regionorebrolan.se Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk
Läs merSMART Utbildningscentrum SMART SMART. Motivational Interviewing SMART Utbildningscentrum Utbildningscentrum
Förändringsprat - Jag borde inte dricka så mycket - Jag måste ta tag i mina studier - Jag har bestämt mig för att gå och prata med någon om hur jag mår Varför? Man är mer benägen att förändra det man själv
Läs merCRAFT TEORI OCH CRAFTS UTVECKLING. CRAFTS historiska ursprung 27.04.2016 DAGENS UPPLÄGG. Varför fokusera på anhörigas situation?
CRAFT COMMUNITY REINFORCEMENT AND FAMILY TRAINING DAGENS UPPLÄGG TEORI OCH CRAFTS UTVECKLING CRAFTS UPPLÄGG OCH METODER (web) FORSKNINGSLÄGE CRAFT/ANDRA ANHÖRIGA PROGRAM AKTULLELL FORSKNINGS STUDIE - WEB
Läs merMinnesbilder från seminarium i Karlstad den 12 april, 2013. Ulric Hermansson
Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA, univ.lektor Ledningsgruppen
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Beroendedagen 10 september 2015 Stefan Borg Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation
Läs merTabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg
Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg Kmn= kommunerna, Pv= primärvården, Spv=Specialistvården Närvårdsområde Alingsås Alkohol Narkotika Långvarigt
Läs mer2012-03-18. Inledning
Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring
Läs merMI inom hälso- och sjukvård och vid Alkohol och Sluta Röka linjerna
Samtal vid vägval MI inom hälso- och sjukvård och vid Alkohol och Sluta Röka linjerna Astri Brandell Eklund, specialist i allmänmedicin, medlem i MINT (Motivational Interviewing Network of Trainers) Statens
Läs merSMART Utbildningscentrum
Frågor och svar Konfrontation Expert Etikett Tidig fokusering Fällor och vägspärrar Ge direktiv, bestäm Övertala Fördöm, kritisera Tycka synd om, trösta Visa avståndstagande, skämta, byta samtalsämne Skapar
Läs merInventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)
Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet
Läs merSMART Utbildningscentrum. SMART Utbildningscentrum. SMART Utbildningscentrum. SMART Utbildningscentrum. Motivational Interviewing
MI-anda Klienten är expert på sina problem Klienten fattar sina egna beslut Klienten tar ansvar för sina egna val Klienten finner sina egna svar Lyssna Motstå rättningsreflexen Samarbete mellan jämlikar
Läs merSamtalsmetodik med MI som grund
100% ren hårdträning,130405 Samtalsmetodik med MI som grund Karolina Edler Socionom med steg 1 utbildning i KBT, MI-utbildare, coach och handledare karolina@peakvision.se Eftermiddagens fokus: Introduktion
Läs merInbjudan till en dag om Riskbruk, missbruk och beroende
Inbjudan till en dag om Riskbruk, missbruk och beroende Umeå Folkets hus, 7 maj 2019, klockan 9.00-16.30 En dag fylld av intressanta och aktuella föreläsningar inom riskbruk-missbruk-beroendeområdet. Dagen
Läs merDynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering
Dynamisk behandling vid missbruk, beroende En orientering Agneta Öjehagen Lunds universitet Evidensbaserade psykosociala metoder - Motivera till förändring (motiverande samtal) - Förändring av missbruksbeteendet
Läs merSMART Utbildningscentrum
Förändringsprat - Ikväll ska jag gå på AA-mötet - Jag måste börja läsa - Jag har bokat tid på vårdcentralen Höjer motivation till förändring Man är mer benägen att förändra det man själv har satt ord på
Läs merÖppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Missbruks- och beroendevården
Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Missbruks- och beroendevården Nationella resultat och resultat Nässjö kommun Nytt för öppna jämförelser 2016 gemensam insamling Årets insamling har genomförts
Läs merALKOHOLLINJEN ÅRSRAPPORT
ALKOHOLLINJEN ÅRSRAPPORT 2016 Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin Box 45436, 104 31 Stockholm ces@sll.se Alkohollinjen årsrapport 2016 Stockholm maj 2017 Årsrappporten kan laddas ned från Folkhälsoguiden
Läs merScreening for alkohol och droger
Screening for alkohol och droger Anne H Berman, leg psykolog, leg psykoterapeut Docent och adj lektor i klinisk psykologi Institutionen för klinisk neurovetenskap Centrum för psykiatriforskning Konferens
Läs merMotiverande samtal MI
Motiverande samtal MI Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Psykologer mot Tobak www.barbroivarsson.se www.psykologermottobak.org Ladda ner PP:n här Hemsidor www.fhi.se/mi www.motiverandesamtal.org www.somra.se
Läs merTidiga interventioner
Tidiga interventioner Tidiga interventioner Termer och begrepp i omlopp Genomgång av screeninginstrument AUDIT, DUDIT och DUDIT- E Screening och utredning som underlag för bedömning av svårighetsgrad och
Läs merRekommendationer om behandling av ungdomar med bruk, missbruk och beroende
Rekommendationer om behandling av ungdomar med bruk, missbruk och beroende Rekommendationerna riktar sig till Socialtjänst, landsting och andra vårdgivare Thomas Lundqvist Innehåll Framtagandet av underlag
Läs merBehandling av alkoholberoende inom PV. 15 metoden
Behandling av alkoholberoende inom PV 15 metoden Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg
Läs merAlkoholkonsumtion. Hög alkoholkonsumtion
Riskbruk av alkohol Hög alkoholkonsumtion Alkoholkonsumtion Enligt WHO finns det mer än 60 sjukdomar som har samband med hög alkoholkonsumtion Exempelvis: Diabetes, hypertoni, övervikt, sömnstörningar
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014. Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder
Riktlinjeprocessen 2015-06-02 Karin Lundberg 1 (10) Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014 Inledning Socialstyrelsen har uppdaterat de nationella riktlinjerna för vård och
Läs merMotiverande samtal (MI)
Motiverande samtal (MI) William R Miller & Stephen Rollnick, Motivational Interviewing Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Hemsidor www.fhi.se/mi www.somra.se www.somt.se www.motiverandesamtal.org Du som
Läs mer>60 medicinska?llstånd
TIA - Tidiga insatser i arbetslivet mot alkoholberoende Regeringsuppdrag 2012-2014 Stödja företagshälsovårdens arbete med?diga insatser i arbetslivet mot alkohol Sveriges Företagshälsor Karolinska Ins5tutet
Läs mer