Handelshögskolan i Stockholm Retail Management

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handelshögskolan i Stockholm Retail Management"

Transkript

1 Handelshögskolan i Stockholm Retail Management Kandidatuppsats Framläggning: 14 juni, 2012 Varumärkesutvidgningar för Personliga varumärken vs. Företagsvarumärken Same same, but different En kvantitativ studie om hur utvärderingar av varumärkesutvidgningar skiljer sig åt för personliga varumärken och företagsvarumärken Handledare: Sara Rosengren Examinator: Mikael Hernant Författare: Ina Bergqvist Jessica Mansourati 50067

2 ABSTRACT Today, branding is not a phenomenon but rather a prerequisite for a brand to be able to both survive and grow stronger. During the last couple of years, personal branding has come to be an established term, just like corporate branding. With the growth of the social media and the thousands of ways to interact with each other personal brands face great competition. It is more difficult than ever to maintain a strong brand, partly because of this. There are several growth options for brands. A brand extension is one of them. By extending the business activity with another product or service, the brand can reach out to a bigger customer base. A great amount of theories exists concerning brand extensions and how to implement them well. However, there has been little research about brand extensions for personal brands in sight until now. The objective of this report is to examine if and how the conditions for brand extensions for personal brands differ from those for corporate brands. Also, the study examines whether there are any specific variables, which can be applied specifically on personal brands. By testing different manipulated scenarios for a personal brand versus a corporate brand in a quantitative study, we have investigated the outcomes of four different brand extensions with high/low fit and a high/low history of previously made extensions. We found that the different brand types are very alike, but with tendencies of differences in how their extensions are evaluated. Nevertheless, the relation to personal brands is more substantial, making it a factor for evaluation of personal brands. Furthermore it can be stated that Parasocial Interaction is a unique variable for personal brands to take into account, since it has been shown to affect the evaluation of personal brands. The results in this report are essential for both personal brands and corporate brands, since it will increase the understanding of when and why the different types of brands have a competitive advantage in brand extensions. KEY WORDS: Brand extension, personal brand, corporate brand, perceived fit, history, attitude, brand and evaluation "

3 TACK OCH ÅTER TACK TILL Vår handledare Sara Rosengren för snabba svar och ovärderliga synpunkter Anette Rosencreutz och Jonas Colliander för att ni tog er tid att prata med oss Vänner och bekanta för givande diskussioner och pepp på vägen Jens Nordfält och Fredrik Lange för att ni lärt oss så mycket och alltid ställer upp Vår familj och vänner för stöd och tålamod då vi har varit på mindre harmoniskt humör Manar Mansourati för maten du gött oss med och Monica Bergqvist för hjälp med markservice när tiden inte funnits Lars Bergqvist och Jean-Louis Mansourati för effektiv korrekturläsning Samtliga som varit med och svarat på vår enkät Otaliga caféer i Stockholm som stått ut med vår närvaro Fredrik Törn för att du gjort SPSS till ett nöje #

4 Innehållsförteckning 1.0 INTRODUKTION BAKGRUND PROBLEMFORMULERING SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING AVGRÄNSNINGAR FÖRVÄNTAT KUNSKAPSBIDRAG DISPOSITION BEGREPP FÖRETAGSVARUMÄRKE PERSONLIGT VARUMÄRKE VARUMÄRKESUTVIDGNING PASSFORM VARUMÄRKESPERSONLIGHET TEORI FÖRDELAR MED VARUMÄRKESUTVIDGNINGAR PRODUKTACCEPTANS VARUMÄRKESEFFEKTER FRAMGÅNGSRIKA UTVIDGNINGAR HUVUDVARUMÄRKETS KÄNNETECKEN VARUMÄRKESUTVIDGNINGENS MARKNADSFÖRINGSKONTEXT UTVÄRDERING AV VARUMÄRKESUTVIDGNINGAR GILLANDE PASSFORM PASSFORMENS BETYDELSE FÖR PERSONLIGA- OCH FÖRETAGSVARUMÄRKEN PERSONLIGA- KONTRA FÖRETAGSVARUMÄRKEN HUR BILDEN AV VARUMÄRKESTYPER SKILJER SIG ÅT PARASOCIAL INTERAKTION METOD VAL AV ÄMNE FÖRARBETE VAL AV ANSATS VAL AV VARUMÄRKEN SAMT PRODUKTUTVIDGNINGAR INSAMLINGSMETOD ENKÄTEN EXPERIMENTDESIGN EXPERIMENTVARIABLER ATTITYD KÖPINTENTION VARUMÄRKESPERSONLIGHET VARUMÄRKESEFFEKTER WORD-OF-MOUTH UPPLEVD PASSFORM PARASOCIAL INTERAKTION TROVÄRDIGHET 3.4 FÖRTEST BAKGRUND UTFORMNING RESULTAT HUVUDTESTET 32 $

5 3.6 ANALYSVERKTYG NOGGRANNHET OCH TILLFÖRLITLIGHET VALIDITET INTERN VALIDITET EXTERN VALIDITET RELIABILITET RESULTAT OCH ANALYS SPELAR HISTORIKEN NÅGON ROLL? HUR VIKTIG ÄR PASSFORMEN? PASSFORM FÖR PERSONLIGA OCH FÖRETAGSVARUMÄRKEN SKILLNADER MELLAN PERSONLIGA VARUMÄRKEN OCH FÖRETAGSVARUMÄRKEN PARASOCIAL INTERAKTION OCH DESS PÅVERKAN SAMMANSTÄLLNING AV HYPOTESER DISKUSSION SLUTSATSER OCH IMPLIKATIONER HISTORIKENS PÅVERKAN PASSFORMEN ÄR HELT AVGÖRANDE SKILLNADER MELLAN FÖRETAGSVARUMÄRKEN OCH PERSONLIGA VARUMÄRKEN ATT KÄNNA SITT VARUMÄRKE BEGRÄNSNINGAR FÖRSLAG TILL FRAMTIDA FORSKNING 47 REFERENSLISTA APPENDIX EXPERIMENTDESIGN - MANIPULATIONER ENKÄT KONGRUENS & INGEN HISTORIK SAMMANSTÄLLNING HYPOTESER 54 %

6 1.0 INTRODUKTION Introduktionsavsnittet ämnar ge en överblick över forskningsområdet genom beskrivning av bakgrund och problemformulering. Vidare beskrivs studiens syfte och frågeställningar följt av avgränsningar samt de kunskapsbidrag som studien förväntas generera. Slutligen redovisas dispositionen och essentiella begrepp som kommer användas. En inledande fråga: Vad är Per Morberg känd för? Han är: a) Programledare b) Kock c) Skådespelare Svar: Han är alla tre. Per Morberg är inte unik i sitt slag, vi kan idag se en trend där kända personer till allt större del väljer att bredda sina varumärken. Oberoende av om uppmärksamheten är köpt eller förtjänad har varumärken idag ett större behov av att synas än tidigare. Ett sätt att stärka sitt varumärke samt öka synligheten är att göra varumärkesutvidgningar, vilket gäller för offentliga personer, i studien kallade personliga varumärken, likväl som för företagsvarumärken. Uppsjön av den forskning som finns kring varumärkesutvidgningar idag beskriver en rad fördelar och teorier kring hur konsumenter utvärderar utvidgningar samt hur varumärken bör agera för att dessa ska bli så lyckosamma som möjligt. Huruvida befintliga teorier om varumärkesutvidgningar kopplade till företagsvarumärken även kan tillämpas på personliga varumärken är huvudsakligt fokus för denna studie. Gäller samma förutsättningar för de två olika varumärkestyperna eller föreligger skillnader? 1.1 Bakgrund Mediebruset är idag större än någonsin och följaktligen blir det allt svårare för personliga varumärken att sticka ut och synas. Att vara salient och som varumärke förknippas med flera olika associationsområden är ett verktyg till att komma undan bruset och öka synligheten. Bloggare, som tidigare haft bloggen som sin enda mediekanal, har gått vidare till att bli programledare, tidningsredaktörer, föreläsare &

7 och så vidare. Ett exempel på detta är Isabella Blondinbella Löwengrip, som började blogga om sitt liv som 15-åring år 2005 men som idag har varit med i Let s Dance, startat klädmärket Classified, varit programledare i sin egen talkshow Bella & Tyra Show, startat upp och arbetat som chefredaktör för tidningen Egoboost samt släppt två böcker; Egoboost och Isabellas Hemligheter. Nedan illustreras ytterligare några exempel på personliga varumärken som har breddat sig till andra aktiviteter än vad de började med (Figur 1).1 Figur 1 Hypotetiskt sett är det idag möjligt för vem som helst att bygga ett personligt varumärke och bli känd, dels tack vare en ökad informationstransparens men också på grund av förenklade kommunikationsmöjligheter i form av exempelvis Sociala Medier. Den teknologiska utvecklingen har möjliggjort för personliga varumärken att lättare nå ut till sin publik inom olika plattformar, och som en följd av det har det blivit lättare för nya personliga varumärken att skapas. För befintliga personliga ()*+,-./*01//./2345+6*77*+89:,/;7/<+ B*7+./C17,D.8+;:*345+6*77*+892+E/F*+8G)H4:-E??8/I;8;*D7F+8AJK,L7.D8I;8 '

8 varumärken blir det desto viktigare att bredda sig i ett reaktivt syfte, för att behålla sin position på marknaden, men också i ett proaktivt syfte för att kunna växa sig starkare. Bilden nedan visar Eurostats undersökning kring hur många unga internetanvändare som använde Sociala Medier år Med ca 85 % ligger Sverige på fjärde plats (TABELL 1). Sociala Medier ger en konstant tillgång till kändisar och företag av olika slag och det är således nu lättare än någonsin att lära känna offentliga personer och företag. Den ökade konkurrensen mellan varumärkena i mediebruset kombinerat med de oändliga möjligheterna att synas i nya plattformar och bli salienta skapar starka incitament för personliga varumärken att utnyttja sina starka varumärken genom att bredda sin verksamhet. Tabell 1 Sociala medier bland unga Unga Internetanvändare som använder sociala medier, 2010, år Under en genomsnittlig dag 2010 besökte nästan en femtedel av internetanvändare i Sverige i åldern 9-79 år en blogg, enligt Mediebarometern 2010 från Nordicom (Tabell 2). Bloggläsandet är som störst bland personer i åldrarna år, i denna åldersgrupp är det hela 35 procent av internetanvändarna som besöker en blogg en vanlig dag. Tillväxten av bloggar och sociala medier kan således till viss del gå hand i hand med det ökade varumärkesbyggandet för personliga varumärken. O

9 Tabell 2 Internetanvändning Andel internetanvändare i olika åldrar som besöker någon blogg respektive skriver egen blogg en genomsnittlig dag 2010 Källa: Nordicom, Mediebarometer Problemformulering S/-8F/./2*+/* till att företag väljer att utvidga sina varumärken är många. Enligt teorier kan exempelvis en ny produktlansering leda till tillväxt och vunna marknadsandelar. Förutom rent finansiella förklaringar kan en varumärkesutvidgning påverka gillandet av varumärket samt dess image (Keller 2012, s. 645). Med fördelarna varumärkesutvidgningar för med sig som bakgrund är det vidare essentiellt att känna till hur konsumenter utvärderar utvidgningar. I dagsläget finns det en rad teorier om fenomenet och förutsättningarna för lyckade varumärkesutvidgningarna bör vara goda, så länge avsändaren är medveten om vilka strategiska beslut som bör fattas. Som konstaterat går trenden mot att personliga varumärken breddar sina varumärken genom att synas på flera plattformar, varav ett verktyg till det är varumärkesutvidgningar. Genom att synas på flera mediala plattformar och lansera produkter kan personliga varumärken uppnå samma fördelar av en utvidgning som företagsvarumärken kan. Därmed förstärkts även vikten av att undersöka huruvida samma förutsättningar gäller för personliga- och företagsvarumärken för att lyckas R

10 med varumärkesutvidgningar. Problemet som vi ser det och vad denna uppsats ämnar undersöka är de frågetecken som finns kring huruvida befintlig forskning om varumärkesutvidgningar även går att applicera på personliga varumärken eller om förutsättningarna skiljer sig åt. Vad som driver hur varumärkesutvidgningar utvärderas är av stor vikt att känna till för att öka möjligheterna till framgångsrika lanseringar. 1.3 Syfte och frågeställning Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka huruvida samma förutsättningar gäller för personliga varumärken och företagsvarumärken för att lyckas med varumärkesutvidgningar. Fokusområdet i studien blir därmed att urskilja eventuella diskrepanser mellan de två varumärkestyperna. Då det redan existerar omfattande studier om varumärkesutvidgningar för företagsvarumärken är det primära målet att istället generera ett bidrag till de personliga varumärkena. Med det som bakgrund är det ur de personliga varumärkenas perspektiv studien har sitt angreppssätt. Med detta som bakgrund formuleras frågeställningen enligt följande: Hur skiljer sig förutsättningarna för att lyckas med en varumärkesutvidgning för företagsvarumärken respektive personliga varumärken? Studiens delsyfte är att sätta en boll i rullning kring området och bygga en grund varifrån framtida forskning om utvidgningar av personliga varumärken kan fortskrida. Detta kan dels ske genom jämförelser med företagsvarumärken men också genom att urskilja påverkande variabler som främst berör personliga varumärken. Underfrågeställningen definieras därmed som följande: Vilka variabler är särskilt utmärkande vid utvärdering av personliga varumärkens utvidgningar? (Q

11 1.4 Avgränsningar Valt fokus är utvidgningar för personliga varumärken. Kopplingen till företagsvarumärken görs på grund av att teorierna där är mer omfattande samtidigt som referenspunkten är nödvändig för att kunna göra skickligare analyser. Lyckade varumärkesutvidgningar avgränsas i definitionen till att beröra hur positivt konsumenter utvärderar utvidgningar, vilket mäts genom beprövade mått som förklaras vidare under experimentvariabler i metodavsnittet. Kända personer kan förekomma i en rad sammanhang där de är kopplade till produkter och tjänster. Uppsatsen kommer att fokusera på utvidgningar där de personliga varumärkena själva står som tydliga avsändare till produkten. Således tas ingen hänsyn till då kända personer används som talespersoner för företagsvarumärken eller liknande. Anledningen är att det finns diskrepanser i teorierna kring dessa två och att vi därmed anser att de tillhör skilda undersökningsområden. Den svenska marknaden kommer att utgöra underlag för studien då vi anser att respondenterna lättare kan relatera till när svenska kändisar gör utvidgningar, vilket leder till mer kvalitativa resultat. De varumärken som undersökts i rapporten verkar inom en viss bransch och vi kan således inte avgöra hur branschen påverkar utvärderingen av utvidgningarna. Slutligen har de valda produkterna som använts i manipulationerna för varumärkesutvidgningarna avgränsats till sådana av lågt engagemangskaraktär. Detta då lågengagemangsprodukter i större utsträckning utvärderas och väljs efter tumregler så som exempelvis attityden mot varumärket. Det är följaktligen intressant att undersöka utvidgningar för lågengagemangsprodukter då huvudvarumärket här kan tänkas spela en större roll än vid en högengagemangsutvidgning (Hoyer, Macinnis 2008 s. 153). ((

12 1.5 Förväntat kunskapsbidrag Enligt teorier lyckas endast mellan en till två av tio utvidgningar (Keller 2008, s. 496). Till följd av den rådande osäkerheten är vår förhoppning att kunna reducera risker för när personliga varumärken gör utvidgningar. Med hjälp av de scenarion, variabler och utfall som testats vill vi att det ska bli lättare för personliga varumärken att avgöra när förutsättningarna för en lyckad varumärkesutvidgning ökar. I och med att forskningen kring utvidgningar för personliga varumärken är begränsad är det vår önskan att kunna bidra med nya gynnsamma insikter kring ämnet. Samtidigt har uppsatsen som mål att verka som ett värdefullt komplement till befintlig forskning om varumärkesutvidgningar för företagsvarumärken. Som vi ser det kommer de personliga varumärkena själva, marknadsavdelningar, agenter, PR-konsulter samt forskare och lärare inom ämnet primärt kunna dra nytta av de resultat vi arbetar fram. 1.6 Disposition Arbetet byggs upp av delarna Introduktion, Teori, Resultat och Analys, och slutligen en avslutande Diskussion. Syftet med introduktionen är att skapa en övergripande bild av den frågeställning som ska undersökas. Teorier används för att förklara ämnet ur ett vetenskapligt perspektiv samt möjliggöra relevanta kopplingar. Tillvägagångssättet förklaras i metodavsnittet och resultat och analys är följaktligen sammanflätade i avsnitt fyra. Diskussionen knyter ihop säcken och svarar på den problemformulering och de frågeställningar som ställdes upp i ett inledande skede. Under den avslutande diskussionen är spelrummet även mer fritt och vi redogör för de viktigaste slutsatserna, följt av begränsningar samt förslag till framtida studier. 1.7 Begrepp Företagsvarumärke Varumärkesbyggande har länge använts för att skilja produkter från olika aktörer och är med andra ord ett verktyg till att bli mer konkurrenskraftig på marknaden (Wiley 1992). ("

13 Enligt American Marketing Association (AMA) är ett varumärke ett namn, en term, en skylt, en symbol, en design eller en kombination av samtliga - med intentionen att identifiera produkter och tjänster av en säljare eller grupp av säljare samt särskilja dem från konkurrenter. Ett varumärke kan även definieras utifrån kännedom, rykte och position (Keller 2008, s.2) Personligt varumärke När personer betraktas som varumärken definieras de under etiketten personliga varumärken. För personliga varumärken finns ofta väldefinierade bilder som är förstådda och gillade/ogillade av andra, vilket i synnerhet blir relevant när det handlar om offentliga personer. Dessa konkurrerar även om offentligt godkännande och acceptans samt drar fördelar av att ha en stark och fördelaktig image hos sin publik. Personliga varumärken skapas genom att bygga upp ett namn och rykte i affärskontext, exempelvis genom varumärkesutvidgningar (Lidsky 2005). Rätt kännedom och image av ett personligt varumärke är ovärderligt när det handlar om att influera sättet personer ser på och tolkar ord, handlingar och gärningar (Keller 2012, s.22) Varumärkesutvidgning Historiskt sett har företag arbetat efter en one brand - one product-policy, vilket innebär att de tidigare undvikit att släppa nya produkter under samma varumärke och istället släppt nya produkter som nya varumärken. Över tiden har dock svåra ekonomiska förhållanden och behov av tillväxt tvingat företag att röra sig bort från denna hållning. Företag har istället förstått värdet av sina varumärken och utnyttjat detta genom att introducera nya produkter under sina starkaste varumärken så kallade varumärkesutvidgningar (Keller 2012, s.490). Den vanligaste typen av varumärkesutvidgning beskrivs vara att företag ämnar kapitalisera på sitt varumärkesvärde genom att lansera nya produkter (Dahlén & Lange 2009, s. 261). Utvidgningarna kan vidare vara antingen inom den kategori som ursprungsvarumärket verkar inom line extension- eller inom en ny kategori - category extension (Keller 2012, s.491). En utvidgning sker under ett Parent Brand, vilket hädanefter kommer att benämnas som huvudvarumärke. Utvidgningar kan leda (#

14 till en rad fördelar men har även risker förknippade med sig, vilka förklaras vidare i uppsatsens teoriavsnitt Passform Upplevd passform beskrivs som graden av matchning mellan huvudvarumärke och utvidgning (Dahlén & Lange 2009, s. 262). Begreppet kongruens beskriver en hög upplevd passform medan inkongruens beskriver en utvidgning där passformen är låg Varumärkespersonlighet Jennifer Aakers modell för varumärkespersonligheter tar i beaktning att människor ofta talar om varumärken i termer av mänskliga egenskaper. Varumärken kan fokusera på en personlighet eller välja att kommunicera en kombination av personligheter. Ingen varumärkespersonlighet har en dokumenterad effekt av att vara bättre än någon annan. Det är således endast fem olika personligheter som inte kan rangordnas efter vikt eller fördelaktighet. Aakers (1997) fem olika varumärkespersonligheter och deras respektive egenskaper beskrivs i Figur 2 nedan (Dahlén, Lange 2009, s. 238). Figur 2 T*+ED<+:8;U L8+;,/-.2K87 V:7* B,DL878/7 WE66 JL<//*/F8 J,6.;7.:8+*F Y,+F/<+* ZLL+.:7.2 08/E./ 0-*F W+122 M/ /7 4+*D2[/2;+.: ]*7E+/<+* H[+F^7E66 >,F.2 G.A-.2 4*/7*;.6E-- >,F8+/ \A8+:-*;; )K*+D.2 X X X X X ($

15 2.0 TEORI Det teoretiska ramverket används som hjälpmedel för att skapa klarhet i de problem som iakttagits i den yttre världen. I slutet av varje teoretiskt avsnitt kommer hypoteser för respektive del att ställas upp, för att sedan återkopplas till i resultatavsnittet. 2.1 Fördelar med varumärkesutvidgningar Inledningsvis är det viktigt att förstå hur varumärkesutvidgningar kan gynna huvudvarumärket på olika sätt. Genom att vara medveten om fördelarna och anpassa sin strategi därefter ökar sannolikheten för att utvidgningarna kommer att lyckas (Keller 2012, s.637). Nedan kommer vi att redogöra för några av de potentiella fördelarna med varumärkesutvidgningar för både produkten och varumärket Produktacceptans En av fördelarna med att vara ett välkänt och omtyckt varumärke är att konsumenter drar slutsatser från befintlig kunskap om varumärket samt att de gör bedömningar kring huruvida informationen är applicerbar på den nya produkten (Kim and Sullivan 1995). Slutsatserna kan i sin tur komma att påverka utvidgningens varumärkesassociationer positivt i termer av fördelaktighet, styrka samt unicitet (Keller 2012, s. 638). Utöver förbättrade associationer kan varumärkesutvidgningar påverka lönsamheten på olika sätt. Dels genom att det blir lättare att sälja in produkterna på olika försäljningskanaler men också genom ökade köpintentioner som en följd av potentiellt ökad efterfrågan (Keller 2012, s. 638). Antagandena stöds av en studie som visade att varumärkets rykte var en essentiell beslutsregel vid intagandet av nya produkter på supermarkets (Montgomery 1978) Varumärkeseffekter Förutom att varumärkesutvidgningar kan möjliggöra acceptans för nya produkter kan de även påverka huvudvarumärket (Keller 2012 s. 640). Hur det kan yttra sig beskrivs nedan. (%

16 En fördel som gynnar huvudvarumärket vid en varumärkesutvidgning är den ökade försäljning som uppstår som en konsekvens av en ökad köpintention hos konsumenter. För vissa typer av varumärken är därmed en utvidgning nödvändig för att kunna fortsätta växa (Keller 2012, s. 644) Enligt customer-based brand equity modellen 2 är en önskad effekt av en varumärkesutvidgning en förbättrad varumärkesimage. Detta kan ske genom att stärka redan existerande varumärkesassociationer, förbättra redan fördelaktiga associationer, addera nya associationer, eller genom en kombination av samtliga nämnda. Vanligen hjälper utvidgningen till att tydliggöra huvudvarumärkets värderingar och associationer. Vidare kan varumärkesutvidgningar gynna huvudvarumärket genom ökade marknadsandelar. När en ny fördelaktig produkt släpps på marknaden kan utvidgningen vara anledningen till att nya konsumenter vågar prova varumärket. Således tillfredsställs flera behov på marknaden och huvudvarumärkets kundkrets vidgas. Slutligen kan utvidgningen leda till ett ökat gillande samt att intresset för varumärket väcks på nytt (Keller 2012, s. 645). 2.2 Framgångsrika utvidgningar Majoriteten av alla varumärkesutvidgningar som görs inom FMCG 3 -kategorier misslyckas. Då uppemot 80 % av alla varumärkesutvidgningar på något sätt går snett (Völckner & Settler 1996) blir vikten av att identifiera tydliga framgångsfaktorer för utvidgningar alltmer påtaglig. En studie som undersökt framgångsfaktorer för varumärkesutvidgningar kan delas in i fyra områden, relevanta slutsatser utifrån dessa redogörs nedan. 2 En modell som ger en vinkling på vad varumärkesvärde - brand equity - är och hur det bäst kan byggas, mätas och hanteras 3 Fast moving consumer goods (&

17 2.2.1 Huvudvarumärkets kännetecken Huvudvarumärkets kvalitet (Smith & Park 1992) och historiken av tidigare framgångsrikt gjorda varumärkesutvidgningar har en direkt positiv effekt på varumärkesutvidgningen (Dacin & Smith 1994). Om övertygelsen för huvudvarumärket är hög ökar sannolikheten för att även varumärkesutvidgningen blir lyckad (Kirmani, Sood & Bridges 1999). Slutligen är en direkt effekt på resultatet av utvidgningen en fråga om huruvida erfarenheten av huvudvarumärket är hög eller inte. Stor erfarenhet av huvudvarumärket sen tidigare ökar med andra ord sannolikheten för att utvidgningen blir framgångsrik (Swaminathan, Fox & Reddy 2010) Varumärkesutvidgningens marknadsföringskontext Om marknadsföringsstödet är högt, exempelvis genom hög annonsering och hög marknadsföringskompetens, ökar sannolikheten för att en utvidgning kommer lyckas (Reddy, Holak & Bhat 1994). Vidare påverkar även detaljhandlarens acceptans av utvidgningen framgångschanserna då produkten måste ta sig in i varuhandeln (Nijssen 1999). Då övertygelsen för huvudvarumärket dels ökar på grund av tidigare framgångsrika utvidgningar som varumärket gjort torde en ökad historik av tidigare utvidgningar öka sannolikheten för att en ny utvidgning blir framgångsrik. Enligt teorier stämmer det, och en direkt positiv effekt på utvidgningen fås av tidigare gjorda, framgångsrika varumärkesutvidgningar, som nämnts ovan (Dacin & Smith 1994). Med detta som bakgrund borde ett realistiskt utfall av undersökningen vara att de manipulationer som utförts med en tidigare historik av utvidgningar ge bättre utvärderingar än i de fall där ingen tidigare historik av utvidgningar finns. Vår första hypotes ställs därmed upp enligt följande: Hypotes 1: Då huvudvarumärket har en historik av tidigare utvidgningar utvärderas den nya utvidgningen bättre än när historik saknas i termer av: a) Attityd b) Köpintention c) Varumärkeseffekter d) Word-of-mouth e) Trovärdighet ('

18 2.3 Utvärdering av varumärkesutvidgningar Nedan presenteras en rad faktorer som anses påverka hur konsumenterna utvärderar varumärkesutvidgningar. Genom att undersöka dessa blir det lättare att förutse hur utvidgningarna kommer att tas emot samtidigt som sannolikheten för att dessa ska lyckas ökar (Keller, 2012 s. 667) Gillande Om konsumenterna sedan tidigare har positiva associationer till ett varumärke kommer den positiva attityden att överföras till framtida utvidgningar hos varumärket (Yeung, Wyer Jr 2005 s ). Keller beskriver fyra antaganden som ökar sannolikheten för att konsumenter kommer utvärdera utvidgningen positivt. Att konsumenterna har en kännedom samt positiva associationer kopplade till ursprungsvarumärket är det första antagandet, som påvisar att det är svårt att få konsumenter att gilla en utvidgning om de inte har någon kunskap om varumärket sedan tidigare. Antagande nummer två förklarar hur befintliga associationer till varumärket överförs på utvidgningen. Olika faktorer avgör vilka associationer som ska föras vidare men generellt kommer konsumenterna att ta till sig det som liknar huvudvarumärkets associationer gällande styrka, fördelaktighet samt unicitet. Följaktligen menar det tredje antagandet att eventuella negativa associationer kopplade till varumärket inte överförs på utvidgningen då det kan komma att påverka utvärderingen negativt. Till sist beskrivs att befintliga positiva associationer till huvudvarumärket inte får skapa sig en negativ koppling till utvidgningen (Keller 2008 s.512) Passform Då passformen mellan huvudvarumärket och utvidgningen är hög blir varumärkesutvidgningen mer framgångsrik (Aaker & Keller 1990). Kunder använder sin existerande kunskap om ett varumärke och dess produkter i sin utvärdering av en utvidgning, till exempel kan ett varumärke sedan tidigare vara kopplad till vissa associationer. Om en varumärkesutvidgning ligger i linje med de tidigare associationerna blir det lättare för konsumenterna att överföra dessa till den nya produkten. Är likheterna inte lika tydliga utvärderar konsumenterna utvidgningen istället stegvis och mer i detalj. I det fallet är det den mest fördelaktiga associationen som avgör utvärderingen av produkten (Boush and Loken 1991). (O

19 Studier har visat att graden av uppfattad matchning mellan originalprodukt och utvidgning påverkar utvärderingen av utvidgningen i positiv riktning (Aaker and Keller 1990). Det vill säga att ju högre uppfattad matchning mellan originalprodukt och utvidgad produkt desto mer fördelaktigt kommer konsumenterna att se på utvidgningen. Matchningen anses vara hög om associationerna, fördelarna eller målen mellan huvudvarumärket och produkterna liknar varandra (Hoyer, Macinnis 2008, s.98). Följaktligen kan konsumenternas utvärdering av en utvidgning påverkas av externa faktorer, som exempelvis humör amt hur involverade de är i att processa information om varumärket (Barone 2005). I motsats till nämnda forskningsresultat kan dålig matchning mellan originalprodukt och utvidgning påverka utvärderingen negativt (Meyers-Levy, Louie and Curren 1994). Till sist beskrivs den upplevda passformen vara den enskilt största förklaringen till att vissa varumärkesutvidgningar blir mer framgångsrika än andra (Dahlén & Lange, 2009 s. 262). Med nämnda teorier som bakgrund ställer vi upp hypotesen: Hypotes 2: Kongruenta utvidgningar leder till bättre utvärderingar än inkongruenta utvidgningar i termer av: a) Attityd b) Köpintention c) Varumärkeseffekter d) Word-of-mouth e) Trovärdighet Passformens betydelse för personliga- och företagsvarumärken Huruvida personliga varumärken reagerar på samma sätt som företagsvarumärken vid en kongruent respektive inkongruent utvidgning menar Colliander kan bero på vilken typ av personligt varumärke det rör sig om. Då ett grundantagande i denna uppsats är att samtliga varumärken är välkända, och att konsumenten har en klar och tydlig bild av vad sådana typer av varumärken står för, tror vi att skillnader kommer att föreligga i utvärderingen av utvidgningarna. Ett personligt varumärke är mer konkret i den mening att konsumenten eller mottagaren har en tydligare bild av vad personen ifråga står för, samt vad den inte förknippas med. Det är dessutom lättare att hitta information och hålla sig uppdaterad om ett personligt varumärke än vad det är för ett (R

20 företagsvarumärke. 4 Således bör ett rimligt antagande vara att ett personligt varumärke utmärker sig positivt vid en kongruent utvidgning, samtidigt som det tar större skada av en inkongruent utvidgning. Då konsumenten tydligare kan kategorisera ett personligt varumärke bör denne således ha en bättre uppfattning om vad som är inkongruent för ett personligt varumärke än för ett företagsvarumärke. Inkongruenta utvidgningar i sin tur har ovan förklarats ha en negativ effekt på utvärderingen. Om ett personligt varumärke av sin publik anses ha sin expertis inom ett visst område bör varumärket vara känsligare än ett företagsvarumärke vid en utvidgning som avviker från det aktuella området. En konsekvens av detta bör rimligen vara att även den uppfattade kompetensen och kvaliteten påverkas. Till följd av nämnda resonemang ställer vi upp följande hypotes: Hypotes 3: Utvärderingen av kongruenta samt inkongruenta utvidgningar skiljer sig åt mellan personliga varumärken och företagsvarumärken i termer av: a) Attityd b) Köpintention c) Varumärkeseffekter d) Word of Mouth e) Trovärdighet f) Kvalitet g) Kompetens 2.4 Personliga- kontra företagsvarumärken Definitionerna av ett personligt varumärke beskrivs i uppsatsens första del och målet med detta avsnitt är istället att försöka skildra fenomenet samt definiera diskrepanser mellan personliga varumärken och företagsvarumärken. Varumärkesbyggande för personliga varumärken beskrivs bestå av fyra dimensioner och för att bli ett starkt personligt varumärke bör samtliga fyra dimensioner uppfyllas. Den första berör den funktionella aspekten, det vill säga att ett personligt varumärke bör fylla en viss funktion som exempelvis TV-kock eller skådespelare. Den andra $ "Q

Definitioner Event syftar på det arrangemang/evenemang som samlar målgruppen i tid och rum och som inkluderar ett möte i vilket en upplevelse skapas o

Definitioner Event syftar på det arrangemang/evenemang som samlar målgruppen i tid och rum och som inkluderar ett möte i vilket en upplevelse skapas o Sponsring Definitioner Event syftar på det arrangemang/evenemang som samlar målgruppen i tid och rum och som inkluderar ett möte i vilket en upplevelse skapas och ett budskap kommuniceras (Behrer & Larsson,

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013. www.ljk.se

Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013. www.ljk.se Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013 Loredana Jelmini loredana@ljk.se Utbildning Strategi Coachning Vad är ett varumärke? http://www.youtube.com/watch?v=ki6blg567i4

Läs mer

Vitamin C som i Choklad?

Vitamin C som i Choklad? HANDELSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM EXAMENSUPPSATS INOM MARKNADSFÖRING VÅREN 2008 Vitamin C som i Choklad? En studie av inkongruenta varumärkesutvidgningars inverkan på produktkategorin Studien syftar till att

Läs mer

Om VIVA. Bolaget har kontor i Uppsala (huvudkontor), Stockholm, Göteborg, Malmö, Kalmar och Oslo.

Om VIVA. Bolaget har kontor i Uppsala (huvudkontor), Stockholm, Göteborg, Malmö, Kalmar och Oslo. Välkommen! önskar & Om VIVA Viva Media är en digital affärspartner som erbjuder strategier och tjänster med fokus på att konvertera digitala medieinvesteringar till konkreta affärer. Bolaget har kontor

Läs mer

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Att bedriva effektiv framgångsrik förändring har varit i fokus under lång tid. Förändringstrycket är idag högre än någonsin

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Om annonsering i fackpress generellt

Om annonsering i fackpress generellt Om annonsering i fackpress generellt och i Dagens Samhälle specifikt 1 Vilken effekt vill man ha? Ökad kännedom Ökad lojalitet Ökat antal leads Försäljning Fler? 2 Mest önskad effekt är Att sälja sina

Läs mer

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare:

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Kursnamn XX poäng 2013-10-15 Rapportmall Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Innehållsförteckning En innehållsförteckning görs i Word när hela arbetet är klart. (Referenser, Innehållsförteckning,

Läs mer

FeelMap. zecobyte. Put your brand on a map. www.zecobyte.com

FeelMap. zecobyte. Put your brand on a map. www.zecobyte.com FeelMap Put your brand on a map zecobyte www.zecobyte.com The Consumer does not behave as he says, he does not say what he thinks and does not think what he feels. David Ogilvy Ett framgångsrikt och lönsamt

Läs mer

ATT VARA ELLER ICKE VARA?

ATT VARA ELLER ICKE VARA? Stockholm School of Economics Bachelor Thesis in Retail Management Spring 2014 ATT VARA ELLER ICKE VARA? - En studie om effekter av kongruensnivå mellan personalklädsel och varumärket Many companies have

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM EXAMENSARBETE CIVILEKONOM Sven-Olof Collin E-mail: masterdissertation@yahoo.se Hemsida: http://www.svencollin.se/method.htm Kris: sms till 0708 204 777 VARFÖR SKRIVA EN UPPSATS? För den formella utbildningen:

Läs mer

Översikt. Experimentell metodik. Mer exakt. Människan är en svart låda. Exempel. Vill visa orsakssamband. Sidan 1

Översikt. Experimentell metodik. Mer exakt. Människan är en svart låda. Exempel. Vill visa orsakssamband. Sidan 1 Översikt Experimentell metodik Vad är ett kognitionspsykologiskt experiment? Metod Planering och genomförande av experiment Risker för att misslyckas Saker man måste tänka på och tolkning av data 2 Människan

Läs mer

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader Dittnamn Efternamn Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader English title on one row Dittnamn Efternamn Detta examensarbete är utfört vid

Läs mer

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger?

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. Hur attraherar vi dagens och framtidens medarbetare?

Läs mer

PRODUKTINKONGRUENS Vad som händer när en produkt i en produktkategori med negativ klang ges ett positivt attribut

PRODUKTINKONGRUENS Vad som händer när en produkt i en produktkategori med negativ klang ges ett positivt attribut HANDELSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM Institutionen för Marknadsföring och Strategi Kandidatuppsats vårterminen 2010 PRODUKTINKONGRUENS Vad som händer när en produkt i en produktkategori med negativ klang ges ett

Läs mer

Martin Gunséus! Praktikrapport HT 2012 Institutionen för kommunikation och medier, Lund Universitet

Martin Gunséus! Praktikrapport HT 2012 Institutionen för kommunikation och medier, Lund Universitet Praktikrapport Praktikplats Avdelning Handledare Sveriges Television Publik- och Utbudsanalys Tomas Lindhé Publik och utbudsanalys, PoU, på SVT svarar mot olika ledningsfunktioner i organisationen gällande

Läs mer

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Tillämpad experimentalpsykologi [3] Empirisk forskningsansats

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Tillämpad experimentalpsykologi [3] Empirisk forskningsansats Tillämpad experimentalpsykologi [1] Ett tillvägagångssätt för att praktiskt undersöka mänskliga processer Alltså inget forskningsområde i sig! (I motsats till kognitiv, social- eller utvecklingspsykologi.)

Läs mer

Kampanjpresentation 100%

Kampanjpresentation 100% Kampanjpresentation 100% UNDER SKALET 100% förhandsinformation Ett samarbete mellan PIR, PellSam och Svensk solenergi. Kontaktpersoner: Svensk solenergi Lars Andrén 0705-35 85 80 PiR Tomas Isaksson 010-46

Läs mer

Oppositionsprotokoll-DD143x

Oppositionsprotokoll-DD143x Oppositionsprotokoll-DD143x Datum: 2011-04-26 Rapportförfattare Sara Sjödin Rapportens titel En jämförelse av två webbsidor ur ett MDI perspektiv Opponent Sebastian Remnerud Var det lätt att förstå vad

Läs mer

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna?

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval

Läs mer

Att intervjua och observera

Att intervjua och observera Att intervjua och observera (Även känt som Fältstudier ) Thomas Lind Institutionen för informationsteknologi Visuell information och interaktion 2014-01-27 Påminnelser från högre ort Gruppindelning! Välj/Hitta

Läs mer

Internet - ett gigantiskt köpcentrum

Internet - ett gigantiskt köpcentrum Pedagogiska institutionen MINISTUDIE I PEDAGOGIK Internet - ett gigantiskt köpcentrum Stockholms universitet Pedagogiska institutionen Pedagogisk forskning II Vårtermin 2007 Examinator: Lars Jalmert Christin

Läs mer

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BEHÖVER NI VERKLIGEN GENOMFÖRA EN UNDERSÖKNING...

Läs mer

Employer Branding. Inbjudan till en studie om emotionella drivkrafter på arbetsmarknaden 2012-12-03

Employer Branding. Inbjudan till en studie om emotionella drivkrafter på arbetsmarknaden 2012-12-03 Employer Branding Inbjudan till en studie om emotionella drivkrafter på arbetsmarknaden 2012-12-03 Employer Branding blir mer effektiv på att attrahera och behålla medarbetare Bristen på rätt kompetens

Läs mer

Att stödja starka elever genom kreativ matte.

Att stödja starka elever genom kreativ matte. Att stödja starka elever genom kreativ matte. Ett samverkansprojekt mellan Örebro universitet och Örebro kommun på gymnasienivå Fil. dr Maike Schindler, universitetslektor i matematikdidaktik maike.schindler@oru.se

Läs mer

Har du hört den förut? En kvantitativ studie om bakgrundsmusik och dess påverkan på konsumenters emotioner och köpbeteende.

Har du hört den förut? En kvantitativ studie om bakgrundsmusik och dess påverkan på konsumenters emotioner och köpbeteende. Har du hört den förut? En kvantitativ studie om bakgrundsmusik och dess påverkan på konsumenters emotioner och köpbeteende. Denna uppsats syfte undersöker via ett fältexperiment i en ICA-butik hur bakgrundsmusik

Läs mer

"Varumärken och marknadsföring - med ögonbindel mot framtiden!"

Varumärken och marknadsföring - med ögonbindel mot framtiden! "Varumärken och marknadsföring - med ögonbindel mot framtiden!" Ekonomie doktor/docent Johan Anselmsson johan.anselmsson@transvector.se 040-30 34 32 Johan Anselmsson (johan.anselmsson@transvector.se) Bitr.

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

Hållbar utveckling A, Ht. 2014

Hållbar utveckling A, Ht. 2014 Hållbar utveckling A, Ht. 2014 Kommunikation och projektledning för hållbar utveckling Projektplan Bakgrund Som ett stöd i ert projekt kommer ni att arbeta utifrån en projektplan i tre delar, varje ny

Läs mer

Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg

Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg Vad är varumärket Trelleborg? Enkelt uttryckt så är varumärket inget annat än de föreställningar, känslor, tankar, associationer, erfarenheter

Läs mer

Att marknadsföra bibliotekens tjänster

Att marknadsföra bibliotekens tjänster Att marknadsföra bibliotekens tjänster Innan ni påbörjar planeringen av olika marknadsföringsaktiviteter så bör ni fundera igenom några grundläggande saker: resurser som ni har att tillgå, era viktigaste

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Fördrink, någon? Introduktion till hur vi jobbar på Åkestam.Holst

Fördrink, någon? Introduktion till hur vi jobbar på Åkestam.Holst Fördrink, någon? Introduktion till hur vi jobbar på Åkestam.Holst Vadå hur vi jobbar? Som reklambyrå och inte minst reklambyråkund rör man sig i en värld där en spade inte alltid är en spade. Där ord som

Läs mer

Storytelling. Katarina Björk, +46(0)

Storytelling. Katarina Björk, +46(0) Storytelling Katarina Björk, katarina.bjork@thestorylab.se +46(0)702165900 BERÄTTELSER SKAPAR FÖRÄNDRING FÖRÄNDRING SKAPAR BERÄTTELSER 2 Berättelser skapar förändring Förändring skapar berättelser 09.30

Läs mer

MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR BORTOM TRENDERNA CHARK-SM I GÖTEBORG

MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR BORTOM TRENDERNA CHARK-SM I GÖTEBORG MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR BORTOM TRENDERNA CHARK-SM I GÖTEBORG 30 oktober, 2014 ingela.stenson@unitedminds.se LÄGET JUST NU ENORMT INTRESSE FÖR MAT SKANDALERNA TILLSATSERNA Fenomenet MATS-ERIC NILSSON

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Daniel Brodecki Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA

Läs mer

Evenemangstrategi för Region Skåne. Sammanfattad förkortad version

Evenemangstrategi för Region Skåne. Sammanfattad förkortad version Evenemangstrategi för Region Skåne Sammanfattad förkortad version Bakgrund Evenemang är en viktig del av Region Skånes varumärke. Målsättningen att vara en attraktiv och innovativ region kombineras med

Läs mer

Ur boken Självkänsla Bortom populärpsykologi och enkla sanningar

Ur boken Självkänsla Bortom populärpsykologi och enkla sanningar Ur boken Bortom populärpsykologi och enkla sanningar av Magnus Lindwall, Göteborgs universitet Begreppet självkänsla har under de senaste åren fått stor uppmärksamhet i populärvetenskapliga böcker. Innehållet

Läs mer

Småföretagstempen. Ta snabbtempen på dig och ditt företag!

Småföretagstempen. Ta snabbtempen på dig och ditt företag! Småföretagstempen Ta snabbtempen på dig och ditt företag! Resultatet blir ett snapshot som hjälper dig att se om du behöver förändra eller förstärka delar av ditt företagande. Så här gör du: 1. Läs igenom

Läs mer

Utbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015. www.ljk.se

Utbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015. www.ljk.se Utbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015 www.ljk.se Logga in Uppgift till denna gång Du som har boken Marknadsföring i en ny tid läs kapitel tre aktivitets och kampanjplanering Du som har boken

Läs mer

Gymnasiearbete/ Naturvetenskaplig specialisering NA AGY. Redovisning

Gymnasiearbete/ Naturvetenskaplig specialisering NA AGY. Redovisning Gymnasiearbete/ Naturvetenskaplig specialisering NA AGY Redovisning Redovisning av projekten Skriftligt i form av en slutrapport ( till handledaren via Urkund senast 11/4 (veckan innan påsklovet) Alla

Läs mer

Välkommen till Kreation Reklambyrå

Välkommen till Kreation Reklambyrå Välkommen till Kreation Reklambyrå Vad är ett bibliotek? Hur ska biblioteket attrahera människor? Idag och imorgon. Upplägg av eftermiddagen Introduktion om varumärken Grupparbete Diskussion och avslutning

Läs mer

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En guide av Mats Wurnell www.matswurnell.net Om denna introduktion Se denna guide som en introduktion till pr och mediebearbetning. Den hjälper er att

Läs mer

Hur tänker de nu? En studie om användandet av inkongruenta kändisar HANDELSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM EXAMENSUPPSATS INOM MARKNADSFÖRING HT 2008

Hur tänker de nu? En studie om användandet av inkongruenta kändisar HANDELSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM EXAMENSUPPSATS INOM MARKNADSFÖRING HT 2008 HANDELSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM EXAMENSUPPSATS INOM MARKNADSFÖRING HT 2008 Hur tänker de nu? En studie om användandet av inkongruenta kändisar Många företag väljer att marknadsföra sina produkter och varumärken

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA handlar

Läs mer

Ledarskap vid uppbyggnad av en gemensam kunskapsprocess

Ledarskap vid uppbyggnad av en gemensam kunskapsprocess Ledarskap vid uppbyggnad av en gemensam kunskapsprocess Stora förväntningar på projekten Projekten förväntas vara En viktig och unik komponent i den svenska tillväxt- och innovationsmotorn Möta viktiga

Läs mer

Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning

Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning Institutionen för socialt arbete Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning Vårterminen 2011 Kursansvarig: Jörgen Lundälv December 2010 JL 1 Välkommen! Du hälsas

Läs mer

HANDELSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM RETAIL MANAGEMENT KANDIDATUPPSATS VÅREN 2012

HANDELSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM RETAIL MANAGEMENT KANDIDATUPPSATS VÅREN 2012 HANDELSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM RETAIL MANAGEMENT KANDIDATUPPSATS VÅREN 2012 Butiksupplevelsens påverkan på prestationen En kvantitativ undersökning av hur en butiks ekonomiska prestation påverkas av konsumenternas

Läs mer

Gabriella Johansson & Jasmine Moradi

Gabriella Johansson & Jasmine Moradi Gabriella Johansson & Jasmine Moradi En studie om hur företag strategiskt kan varumärkesanpassa musiken i sina butiker för att påverka konsumenternas beteende, förstärka sitt varumärke och öka försäljningen.

Läs mer

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler Tillämpad experimentalpsykologi [1] Ett tillvägagångssätt för att praktiskt undersöka mänskliga processer Alltså inget forskningsområde i sig! (I motsats till kognitiv, social- eller utvecklingspsykologi.)

Läs mer

VAD Förstå vad content marketing är och varför behovet är så stort just nu.

VAD Förstå vad content marketing är och varför behovet är så stort just nu. VAD Förstå vad content marketing är och varför behovet är så stort just nu. HUR 1. Hur skiljer sig content marketing från traditionell reklam? 2. Varför snackar alla om content marketing? 3. Så bygger

Läs mer

Leveransalternativ för e-handel med dagligvaror

Leveransalternativ för e-handel med dagligvaror Leveransalternativ för e-handel med dagligvaror Elisabeth Karlsson Bokförlaget BAS Göteborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INTRODUKTION 1.1 VARFÖR DETTA AVHANDLINGSÄMNE? 1.2 BAKGRUND 1.2.1 Miljö 1.2.2 E-handel

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Att designa en vetenskaplig studie

Att designa en vetenskaplig studie Att designa en vetenskaplig studie B-uppsats i hållbar utveckling Jakob Grandin våren 2015 @ CEMUS www.cemusstudent.se Vetenskap (lågtyska wetenskap, egentligen kännedom, kunskap ), organiserad kunskap;

Läs mer

samhälle Susanna Öhman

samhälle Susanna Öhman Risker i ett heteronormativt samhälle Susanna Öhman 1 Bakgrund Riskhantering och riskforskning har baserats på ett antagande om att befolkningen är homogen Befolkningen har alltid varit heterogen när det

Läs mer

Varför arbetar vi med det här?

Varför arbetar vi med det här? Reklam Varför arbetar vi med det här? För att lära sig att analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner. För att lära sig att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap.

Läs mer

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet.

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Aktiviteterna är genomförda i olika omfattning i samtliga av Värmlands

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204)

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) Examinationen består av 11 frågor, flera med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

Sammanställning av åsikter November 2015 Anette Christoffersson, Strategiska enheten, Kommunledningskontoret

Sammanställning av åsikter November 2015 Anette Christoffersson, Strategiska enheten, Kommunledningskontoret Sammanställning av åsikter November 2015 Anette Christoffersson, Strategiska enheten, Kommunledningskontoret Bakgrund Kommunfullmäktige har antagit ett strategiskt område; Barn och unga vår framtid. Utifrån

Läs mer

Fastställa mål. Daniel Bosk. goals.tex :33:45Z danbos

Fastställa mål. Daniel Bosk. goals.tex :33:45Z danbos 1 Fastställa mål Daniel Bosk Avdelningen för informations- och kommunikationssytem (IKS), Mittuniversitetet, Sundsvall. goals.tex 1914 2014-08-26 13:33:45Z danbos 2 Litteratur Du ska inför denna övning

Läs mer

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik)

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Risbergska skolan Program Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Underrubrik Titeln på rapporten måste givetvis motsvara innehållet. En kort överrubrik kan förtydligas med en underrubrik. Knut Knutsson BetvetA10

Läs mer

Vårdförbundet. Digital strategi. Antagen av förbundsstyrelsen april 2015

Vårdförbundet. Digital strategi. Antagen av förbundsstyrelsen april 2015 Vårdförbundet Digital strategi Antagen av förbundsstyrelsen april 2015 Innehållsförteckning Digital strategi vad är det och varför behöver vi en sådan?... 2 Digitala strategin utgår från kommunikationsplattform

Läs mer

Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen Pelger, Susanne

Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen Pelger, Susanne Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen Pelger, Susanne Published in: Presentationer från konferensen den 3 maj 2012 Publicerad: 2012-01-01 Link to publication Citation for published

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Sifo undersökning, beställd av Hagainitiativet, om svenska folkets syn företags klimatinformation och deras trovärdighet (juni 2012) BAKGRUND Hagainitiativet

Läs mer

Marknadsföring på INTERNET

Marknadsföring på INTERNET 2010-09-28 Marknadsföring på INTERNET Peter Agoston info@peteragoston.se Stort, brusigt och svårt att kontrollera The Opte Project Nätverk av signaler och noder Tänk om man skulle få uppleva detta Verkar

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Inspirationsfasen. Fortsättning på nästa sida. Hållbar utveckling B, vårterminen 2013. Cemus/CSD Uppsala, Uppsala universitet & SLU

Inspirationsfasen. Fortsättning på nästa sida. Hållbar utveckling B, vårterminen 2013. Cemus/CSD Uppsala, Uppsala universitet & SLU Inspirationsfasen Förvänta er framgång! Fokusera på problemet, men leta efter möjligheter. Titta på världen, observera och låt dig inspireras. Utforska det som kittlar din nyfikenhet! Ha med så många olika

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

DYNAMIKEN SOM SKAPAR MEDARBETARENGAGEMANG

DYNAMIKEN SOM SKAPAR MEDARBETARENGAGEMANG DYNAMIKEN SOM SKAPAR MEDARBETARENGAGEMANG Dale Carnegie Training Whitepaper Copyright 2012 Dale Carnegie & Associates, Inc. All rights reserved. Dynamics Engagement_062513_wp _EMEA HUR ENGAGERADE ÄR DINA

Läs mer

CRM i molnet. Nätverket för dig inom Marknad, Sälj & Kundservice Bli medlem kostnadsfritt på www.wednesdayrelations.org

CRM i molnet. Nätverket för dig inom Marknad, Sälj & Kundservice Bli medlem kostnadsfritt på www.wednesdayrelations.org CRM i molnet. Från relationer till upplevelser - mjuka värden och hårda fakta Stockholm 20 september Viktoria Ohlsson Marknadsansvarig Wednesday Relations Medlemmar (11 000) Leverantörer Konsulter Byråer

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT 2

EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Gruppmedlemmar: Helene Brogeland Alejandra Leyton-Espinoza Ida Karlsson EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Strategisk kommunikation distans VT2013 (1MK162) 2013-04-24 Innehåll 1. Begrepp inom målgruppsanalysen... 3

Läs mer

THM Alumn våren 13 KGSKÅ. Genom utbildningen har jag fått kunskap och förståelse för skådespelarkonstens praktiska och teoretiska grunder

THM Alumn våren 13 KGSKÅ. Genom utbildningen har jag fått kunskap och förståelse för skådespelarkonstens praktiska och teoretiska grunder THM Alumn våren 13 KGSKÅ respondenter: 34 : Svarsfrekvens: 55,88 % Jag avslutade kandidatutbildningen år: Jag avslutade kandidatutbildningen år: 2010 3 (15,8%) 2011 8 (42,1%) 2012 8 (42,1%) Medelvärde

Läs mer

Varumärkesplattform för Mariestad och Mariestads kommun

Varumärkesplattform för Mariestad och Mariestads kommun Varumärkesplattform för Mariestad och Mariestads kommun 1 Att bygga ett starkt varumärke Att bygga ett starkt varumärke kräver inte enbart en bra produkt eller tjänst. Att bygga ett starkt varumärke kräver

Läs mer

Tjänstemarknadsföring

Tjänstemarknadsföring Tjänstemarknadsföring Tjänstemarknadsföring Några begrepp och modeller i tjänstemarknadsföring. 2 Tjänstemarknadsföring 80-talet ett nytt forskningsområde - tjänstemarknadsföring växer fram. Belyser de

Läs mer

Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015

Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015 Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015 Marknadsföring har under de senaste 20 åren förändrats radikalt i grunden, så även inom HRTbranschen.

Läs mer

Så gör du din kund nöjd och lojal - och får högre lönsamhet. Tobias Thalbäck Om mätbara effekter av kundnöjdhet

Så gör du din kund nöjd och lojal - och får högre lönsamhet. Tobias Thalbäck Om mätbara effekter av kundnöjdhet Så gör du din kund nöjd och lojal - och får högre lönsamhet Tobias Thalbäck Om mätbara effekter av kundnöjdhet Hög kundnöjdhet ger högre avkastning Företag med hög kundnöjdhet genererar högre avkastning

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

SKILLSS. LSS verksamheter

SKILLSS. LSS verksamheter SKILLSS - En ny evidensbaserad 1 kvalitetssäkringsmetod för LSS verksamheter SKILLSS är en strukturerad, Kvalitetssäkrad, Innovativ och Lärande metod för LSS verksamheter. SKILLSS har som syfte att utveckla

Läs mer

Kunsten å formidle et budskap

Kunsten å formidle et budskap Kunsten å formidle et budskap Kan vi få folk til å endre atferd? Hvordan kan vi kommunisere sikkerhet? Peter Modin Department of Philosophy modin@kth.se Konsten att förmedla ett budskap Kan vi få folk

Läs mer

Julia Modig Tjärnström, Anna Marklund, Patrik Ljungqvist 723G04

Julia Modig Tjärnström, Anna Marklund, Patrik Ljungqvist 723G04 Uppdrag Vi har valt att för ett annat företags räkning undersöka hur möjligheterna ser ut för att starta upp, sprida och marknadsföra en virtuell sida som riktar sig till studenterna vid Linköpings universitet.

Läs mer

Digitalt festivalengagemang

Digitalt festivalengagemang VOLANTE WORKING PAPER 15:07 Digitalt festivalengagemang Festivalbesökare och platsvarumärken i sociala medier VOLANTE WORKING PAPER 15:07 Digitalt festivalengagemang Festivalbesökare och platsvarumärken

Läs mer

Skyltfönster som kommunikationsverktyg

Skyltfönster som kommunikationsverktyg Handelshögskolan i Stockholm Retail Management Kandidatuppsats Vårterminen 2013 Skyltfönster som kommunikationsverktyg En kvantitativ studie om kreativa och mindre kreativa skyltfönsters effekter Författare:

Läs mer

Mall för marknadsplan ROMICOM AB

Mall för marknadsplan ROMICOM AB Mall för marknadsplan ROMICOM AB Disposition 1. Nuläge 1. Organisation 2. Vision&Affärsidé 3. Målgrupper 4. Positionering 5. SWOT-analys 2. Strategidel: Förverkligande av affärsidén Långsiktig (3-5 år)

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

Medlemspanelen - om naturkosmetik, hudvård och märkning

Medlemspanelen - om naturkosmetik, hudvård och märkning Medlemspanelen - om naturkosmetik, hudvård och märkning Mars 2009 Konsumentföreningen Stockholm 1 Sammanfattning Konsumentföreningen Stockholm har genomfört en undersökning i den egna Medlemspanelen om

Läs mer

vad är marknadsföring?

vad är marknadsföring? om föreläsaren praktisk marknadsföring ring RPC Stockholm, den 16 december 2004 pappa (Milton, 10 och Nellie 7) ekonomie doktor (affärsautomatiseringar) forskare (Stocholms universitet: marknadsföring)

Läs mer

Framsida Titelsida ii Trycksida iii Abstract iv Sammanfattning v Förord vi Tom vii Innehållsförteckning 1 Introduktion... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Inledning... 1 1.2.1 Kaprifolen... 2 1.3 Syfte... 2 1.4

Läs mer

Chris von Borgstede

Chris von Borgstede 2010-11-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen Göteborgs universitet Vänligen stäng av mobilen 1 Läsanvisning: Eagly & Kulesa: Attitudes, attitude structure, and resistance to change Biel, Larsson

Läs mer

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström Frågeställningar Kan asylprocessen förstås som en integrationsprocess? Hur fungerar i sådana fall denna process? Skiljer sig asylprocessen

Läs mer