Sex framtidsscenarier

Transkript

1 Sex framtidsscenarier Lena Johansson Borgå Hur skall vägledning organiseras i Svenskfinland? Hur ser Svenskfinland ut? språkligt ej homogent geografiskt ej homogent näringsstuktur ej homogen befolkningsstruktur ej homogen osv. 1

2 m.m. ansikte mot ansikte Verkstäder Vägledning Vad är vägledning? Kirsi Vänskäs matris som beskriver skillnaden mellan information rådgivning vägledning 2

3 Scenario 1; Regionala nätverk Varje utbildningsorganisation har en utsedd vägledningskoordinator Alla vägledningskoordinatorer ingår i ett regionalt vägledningsnätverk Nätverken ordnar vägledningsservice regelbundet eller mera spontant Scenario 2; Kundservicecenter utbildningsrådgivning@te-byran.fi Finns idag i Kristinestad, administreras av Etelä Savon ELY-keskus Alla kunder skulle hänvisas hit Kunnig personal Förutsätter vägledningskoordinatorer i skolorna som personalen kan samarbete med 3

4 Scenario 3; Uppdrag Någon myndighet ger någon i uppdrag att ge vägledningstjänster enligt överenskommelse Scenario 4; Luckan På 10 orter i Svenskfinland finns en Lucka Bakom varje Lucka finns en självständig organisation, endast brandet Luckan är gemensamt Sysslar mycket med kultur, biljetter mm. 4

5 Scenario 5; Vägledningscentrum Att tänka out of the box och sammanföra alla som sysslar med vägledning till en och samma fysiska plats Yrkesvalspsykologer från TE-byrån Studiehandledare från skolorna Personalen på invandrarbyrån osv. Scenario 6; Bibliotek Att bibliotekarierna skulle vägleda också till utbildning Ett mycket starkt samarbete med Utbildningsrådgivningen t.ex. så att man kopplar upp sig dit tillsammans med kunden Ett samarbete med vägledningsnätverken om sådana finns 5

6 Alla sex scenarier har analysertas med SWOT har satts i relation till Vänskäs matris 6

7 Målsättning att INFORMERA att ge RÅD att VÄGLEDA Målet är förutbestämt Målet är klart Målet är otydligt Förhållande till information att ge kunden den information den behöver faktakunskap att ge kunden råd om lämpliga förfaringssätt Råden som ges baserar sig på sakkunskap att genom samtal främja den handleddes förmåga att förbättra sitt liv på det sätt han önskar Tolkningsalternativ och många olika möjligheter att välja förfaringssätt betonas Den handleddes roll outside-in kunskap Tar emot information outside-in kunskap Den som frågar om råd och tar emot råd avgör själv om den följer råden inside out tieto Den handledde är sakkunnig på sitt liv Den handledde deltar aktivt i att finna lösningen Den sakkunnigas roll Kundens söker själv den information som saknas och använder den Ger den information kunden önskar Kunden förväntar sig råd av den sakkunniga Känner till mera om saken än kunden Lägger vikt vid att svaren är korrekta och förståeliga Utgångspunkt för arbetet är den handleddes tolkningar och målsättningar Strävar efter att stärka den handleddes handlingsförmåga och undviker att ge färdiga lösningsmodeller Samtalets gång Oftast en kort diskussion Avväger olika alternativ Oftast en ganska kort diskussion, som kan växa till en mera differentierad diskussion Oftast flera diskussionstillfällen och i flera steg, samtalens uppbyggnad ledig Från handledning till inlärning Kundens frågor och den sakkunniges svar, samt den sakkunniges egna initiativ till informationsgivning Lärande är att dela och få information, att minnas och att upprepa den Det frågas efter råd och råd ges, samt den sakkunniges egna initiativ till rådgivning Lärande är att tillämpa det man lärt sig Den handleddes initiativ och handledarens sätt att närma sig dem Läande är att hitta meningen, få insikter, förstå och växa som människa Kirsti Vänskäs föreläsning , baserat på litteratur av Vänskä, Onnismaa och arbetsministeriet.

8 Regionala nätverk scenariot Varje utbildningsorganisation har en namngiven person, en koordinator för information, rådgivning och vägledning (IRV), som fungerar som organisationens kontaktperson. Stora, spridda organisationer kan ha flera IRV-koordinatorer. IRV-koordinatorerna bildar tillsammans regionala väglednings-nätverk. Till väglednings-nätverken kan också andra aktörer höra ss. myndigheter, arbetstagar- och arbetsgivarrepresentanter eller andra representanter för skolan. I varje finlandssvensk region verkar ett väglednings-nätverk. Totalt sju till antalet; Jakobstadnejden, Vasa, Sydösterbotten, Åboland, Västra Nyland, Huvudstadsregionen, Östra Nyland. I varje region ordnar nätverket regelbunden vägledningsservice om utbildningar, finansiering av studier mm. Nätverkens service varierar från några timmar i veckan till några timmar i månaden. Servicen bygger på att den som har kunskapen i ett tema dejourerar på en och samma plats en given, regelbunden tid. Följande gång är ett annat tema aktuell med en annan dejour men på samma tid och samma plats. Vägledningsservicens dejourer har varierande bakgrund och kompetens. En del är utbildningsplanerare, andra lärare mm. Utöver regelbunden vägledningsservice kan Nätverken ha uppsökande verksamhet på arbetsplatser, mässor och andra evenemang. Målsättningen är kunden skall få kännedom om det regionala utbildningsutbudet. De kunder som vägledningsnätverken inte kan ge service till hänvisas till TE-byråns tjänster eller till Arbets- och näringsförvaltningens kundservicecenter i Kristinestad. Styrkor Många involveras i arbetet för vägledningsservice Svagheter Servicenivån beroende av boendeort Nätverk är så svaga som sin svagaste länk Ekonomiskt bygger det på arbetsgivarens vilja att ge arbetstid för vägledningsservice På axeln information, rådgivning och vägledning når man på sin höjd en rådgivningsnivå Möjligheter Hot Någon region saknar vägledningsnätverk och därmed också vägledningsservice Vägledning jämställs med marknadsföring Avsaknad av kvalitetskontroll/system

9 Kundservicecenter - scenariot Arbets- och näringsförvaltningens kundservicecenter i Kristinestad utgör naven i den svenska IRV-servicen. Kundservicecentret ger service per telefon och e-post, via socialmedier samt ansikte mot ansikte över nätet. Kundservicecentret är känt bland personalen i arbets- och näringsförvaltningen, såväl den finska som den svenska samt i utbildningsorganisationerna och i näringslivet. Kundservicecentret personal har studie- eller arbetslivsvägledarutbildning eller motsvarande. Kundservicecentret främsta informationskälla är oppianverkko samt utbildningsorganisationernas hemsidor. Därutöver har Kundservicecentret kännedom om en namngiven person, en IRV-koordinator, i varje utbildningsorganisation. I varje finlandssvensk region verkar ett IRV-nätverk. Totalt sju till antalet; Jakobstadnejden, Vasa, Sydösterbotten, Åboland, Västra Nyland, Huvudstadsregionen, Östra Nyland. Kundservicecentret har en aktiv kontakt till IRV-nätverken. Kontakten består främst av videokontakt till nätverkens möten och informationsutbyte i form av PM, protokoll och motsvarande. IRV-nätverken kan ha verksamhet i form av informationer, uppsökande verksamhet mm. Målsättningen är att bemötande av kunden skall vara en obruten kedja av service, kunden skall inte bollas från lucka till. De kunder som Kundservicecentrets tjänster inte räcker till hänvisas till TE-byråns linje 2 tjänster. Styrkor Lika service för alla oberoende av boendeort Neutral service Anonym service Vägledningskunnig personal Svagheter KSC:s ledning bör förstå vikten av svenskservice KSC behöver göras känt för samarbetspartners och kunder Kontakten till arbetsplatserna och näringslivet Varje IRV nätverken bör se KSC som medlem Möjligheter KSC kunde bli ett begrepp som 118 eller R- kiosken Samarbete med nät- yrkesvalspsykolog På axeln information, rådgivning, vägledning når man en vägledningsnivå även om den sker per distans Varje IRV nätverken bör se KSC som en medlem Hot Revirtänkande hos olika aktörer Ekonomiska förutsättningar Omstruktureringar i statliga förvaltningen

10 Uppdrag scenariot I varje finlandsvensk region finns en fysisk plats där vägledning till utbildning ges ansikte mot ansikte. Vilken den fysiska platsen är varierar från region till region. Vilken den fysiska platsen är överenskoms med Regionalförvaltningsverkets svenska enhet t.ex. vart fjärde år och servicen fungerar som en köptjänst. Uppdraget kan i en region finnas i LUCKAN, i en annan i ett bibliotek, i en tredje inom en utbildningsorganisation, i en fjärde på HVC osv. Minimikravet på producenten av vägledningstjänster är att vägledningen ges av en behörig/kompetent person, en studiehandledare eller motsvarande. Övriga minimikrav formuleras vid upphandling, t.ex. tillgänglighet. Kundservicecentrets är en mycket viktig samarbestpartner för denna service. Styrkor Neutral service Anonym service Handledningservice av en kompetent/behörig person På axeln information, rådgivning, vägledning når man en vägledningsnivå Svagheter Det kostar att köpa tjänster Utveckla ett vägledningsbrand, det måste vara klart innan Utvecklar inte servicen utan gör vad beställararen vill/kräver Möjligheter Lika service för alla oberoende av boendeort Marknadsföring under samma namn av samma produkt (IRV-kiosken) Påminner om en pilot, ger ytterligare erfarenheter från olika lösningsmodeller Hot Om ingen vill ha detta uppdrag Avsaknad av minimikrav på god vägledning

11 Luckan - scenariot Det finns 10 fysiska Luckor i Svensk-Finland och det finns 8 Luckan hemsidor. Luckan verksamheten i Sydösterbotten som betjänar på tre olika orter men de har alla en gemensam hemsida. I Nyland finns Luckan på fyra orter, i Borgå, Helsingfors, Kyrkslätt och Raseborg (Karis). I Åboland finns luckan i Kimito och i Åbo och i Österbotten i Karleby, Närpes, Kaskö och Kristinestad. Alla Luckor markandsförs med samma koncept och de har alla en liknande verksamhet. Men de är alla upprätthållna av från varandra fristående organisationer. Luckorna har en omfattande kunskap och information om service, kultur och aktiviteter i Svensk-Finland. Flera Luckor sysslar redan idag med handledning av olika slag. Projektet Ung info finns på Luckorna i Borgå, Helsingfors, Kyrkslätt och Raseborg och Projektet Delaktig i Finland i Helsingfors och Raseborg. Luckans personal ingår på några orter i de IRV-nätverk som skapats. Styrkor Ett inarbetat brand. Utbyggdan nätverk och informationskanaler. Svagheter En brokig skara av bakgrundsorganisationer. Upprätthållande av ett innehållsmässigt och professionellt vägledningskunnade. Vita fläckar på kartan där Luckan inte finns Möjligheter Flera Luckor sysslar med vägledning redan nu. Synergieffekter i inskolning, program mm. Kollegahandledning mellan Luckornas personal. På axeln information, rådgivning, vägledning kan man nå en vägledningsnivå Hot Osäker ekonomi för organisationerna som upprätthåller Luckorna

12 Vägledningscenter - scenariot Alla vägledningstjänster i en region samlas till en egen organisation, ett vägledningscenter. Studiehandledarna från skolorna, yrkesvalspsykologen från TE-byrån, uppsökande ungdomsverksamheten, invandrarrådgivningen m fl. Vägledning center finns centralt och har låg tröskel för sponta och tidsbeställa besök. Vägledningscenter jobbar utåt mot skolor, ungdomsverkstäder, arbetsplatser mm. utgående från den gemensamma fysiska punkten. Vägledningscentrum är en mångprofessionell lärande organisation. Styrkor Neutral service Anonym service Handledningservice av en kompetent/behörig person i en lärande organisation På axeln information, rådgivning, vägledning når man en vägledningsnivå Sparar resurser Svagheter Kan inte ske på språklig grund Vem är upprätthållaren Bör inte ha för stora uppsamlingsområden Möjligheter Hot Att man inte kan tänka out of the box

13 Biblioteken - scenariot Biblioteken utgör naven i den svenska IRV-servicen. Biblioteken ger utöver ansikte mot ansikte service också service per telefon och e-post. Bibliotekets personal har stor kunskap i informationssökning. Att vägleda kunder är ej heller obekant, även om kunskapen kanske inte når en handledningsnivå. Bibliotekens främsta informationskälla är Webbtjänsten för lärandet, oppianverkko, samt utbildningsorganisationernas hemsidor. Därutöver har biblioteken kännedom om en namngiven person, en IRV-koordinator, i varje utbildningsorganisation. I varje finlandssvensk region verkar ett IRV-nätverk där bibliotekspersonalen ingår. Totalt sju till antalet; Jakobstadnejden, Vasa, Sydösterbotten, Åboland, Västra Nyland, Huvudstadsregionen, Östra Nyland. Styrkor lika service för alla oberoende av boendeort neutral service anonym service vägledningskunnig personal kan delta i IRV-nätverken Svagheter kontakten till arbetsplatserna och näringslivet små bibliotek har liten personal Möjligheter på axeln information, rådgivning, vägledning når man en rådgivningsnivå Kan utvidgas också till via socialmedier samt ansikte mot ansikte över nätet. Hot