En nylännings bekännelser

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En nylännings bekännelser"

Transkript

1 Ennylänningsbekännelser Enberättelseomåbolänningarsomförfattatsunderendagstid. Skribent: HaraldGrönstrand

2 Ennylänningsbekännelser 1.Introduktion Syfte Metod Resultat Kultur Socialtkapital Marknadskompetens Politisktinflytande Resultatetssammanfattning Sammanfattandediskussion HaraldGrönstrand 1

3 Ennylänningsbekännelser 1.Introduktion I Finland finns det många olika folkgrupper. En av minoriteterna är finlandssvenskarna, som funnits i landet sedan Sveriges stormaktstid. Det intressanta med den här minoriteten är att de har en extrem ovilja att kunna komma överens mellan de geografiska regionerna. Jämfört med andra minoriteter i Europa är det här ett unikt fenomen, eftersom övriga minoriteter hållerihopförattkunnaöverleva.ifinlandhardockfinlandssvenskarnastödav lagengällandesinexistens,vilketgördethärännukrångligare. Grovt sett delas finlandssvenskarna in i 10 regioner. Helsingfors, Östra Nyland, Västra Nyland, Kimitoön, Väståboland, Åbo, Åland, Södra Österbotten, Vasa, Norra Österbotten. Förutom de här regionala avgränsningarna finns det även finlandssvenskar på övriga orter, varav de största är Björneborg, Tammerfors ochuleåborg.dehärfinlandssvenskarnaärdockmersjälvständigaochdistanta från de övriga finlandssvenskarna, och accepterar därför de övriga finlandssvenskarnameränminoriteteniövrigt. HaraldGrönstrand 2

4 Ennylänningsbekännelser 2.Syfte Som västnylänning kom jag först i ett sent skede av mitt liv i kontakt med åbolänningarna.uppvuxenstraxutanförhelsingforsfannsdetingenkontaktalls motåboland,vilketvarförståeligt.detsocialakapitaletiregionengrundadesig allmänt på en västnyländsk kultur, samtidigt som man tog en distans mot huvudstadsregionens finlandssvenskar. Huvudstaden var till för att utnyttjas, inteimplementeras. Menenlärdomkomfrånhelsingforsarnaochdesslikar.Någonstansuppeinorr ryktades det om att det fanns ett folkslag som kallades pampeser. De här pampeserna kunde enligt utsago inte tala svenska, inte förstå finska, och dessutomvardeallabönderochåttomater.faktaärfakta,ochfastänjaghörde dethärföröver15årsedanochharbottivasaöverfemårnusåhardetvisatsig vara sant. Dessutom har det visat sig att pampeserna är knutpatrioter i sina hjärtan,ochdärförärokapablaavsamarbetemellandenärliggandegeografiska regionerna. Som västnylänning lärde man sig även att finlandssvenskar från Östra Nyland inte var att lita på. De fanns där, men eftersom barriären Helsingfors fanns emellandehärförövrigtliknandelandskapenhademaningenkontaktmeddem. Iefterhandhardetvisatsigförmigattdenstörstaorsakentilldenhärfördomen gällande dem hade att göra med att de var ytterst lika västnylänningarna, men attmansjälvhöllpåsinegnaregion. Ålänningarna var ett skilt kapitel för sig eftersom de är isolerade på en ö. En åsiktomdemfattadejagförstunderminstudietiddärålänningarnainvaderade mittliv.mendelärdemignågontingviktigt,ochdetvarattålänningarnahadeen relativt kort väg till åboland och dess kultur. För dem fanns det Stockholm och Åboland,ochfastänSverigeoftastodnärmarefannsdetåboländskainflytanden där. Menvilkavardådehäråbolänningarnaegentligen?Manhördealdrigomdem, och ingen kände egentligen heller någon som kom från Åboland. FinlandssvenskariÅbohördemanmedjämnamellanrumom,mendeverkade varaarrogantaochförtrycktaiett,vilketbarateddesiglustigt.förstagångenjag HaraldGrönstrand 3

5 Ennylänningsbekännelser lärdemigkännaåbolänningarvarunderminstudietidivasa,ochdåförstunder de senare studieåren. Åbolänningarna höll ihop på ett helt annat vis än nylänningarnaochösterbottningarna,ochdethärharjaghaftsvårtattförstå. Syftet med den här så kallade romanen är att från ett utomstående perspektiv redogöra för åbolänningarna, vilka de egentligen är och var de platsar i vår kultur.syftetärinteettstraffsomtilldelatsmigförattjagförolämpatsamtliga åbolänningarifinland,jagskriverdethäravegetintresse. HaraldGrönstrand 4

6 Ennylänningsbekännelser 3.Metod Ibristpåimplementerbarametoderharjagutvecklatenegenmetodfördenhär undersökningen. All forskning gällande åbolänningar och deras kultur hittills bygger på metoder som anpassats för övriga sociala landskap, och eftersom åbolandäruniktärexisterandemetoderförkastliga. Metoden bygger därför på kvalitativa intervjuer med åbolänningar. De här intervjuernaharinteföljtnågotspecielltmönstersomvetenskapligaintervjuer brukargöra,dethäreftersomävendeåboländskaindividernaärunika.detgår inte att implementera ett allmängiltigt intervjusystem på flera olika grunder, undersökningenskulleisåfallvaraförkastlig.dehärkvalitativaintervjuernahar sin bas hos tre åbolänningar från olika geografiska områden. Förutom de här grundläggandeintervjuernafinnsdetkvantitativtunderstödfördemhosövriga, ytliga, intervjuer med övriga åbolänningar. De här intervjuerna är ungefär ett tjugotal. Intervjuerna i sig har skett under perioden januari 2008 mars 2009, och relativt ofta under socialt främjande situationer. Speciellt gällande den kvantitativa delen är närmare 98 procent av intervjuerna utförda under alkoholpåverkan, det här för att intervjuobjekten inte ska känna sig avskräckta till intervjuaren och undersökningen. De tre basintervjuerna är dock kontinuerligtutfördameduppföljningarunderlängreperioder,dethäreftersom intervjuobjektenintehaftnågonmentalspärrmotintervjuaren. Den sista delen i metoden grundar sig på egna uppfattningar gällande ämnet. Eftersom intervjuobjekten är synnerligen partiska gällande ämnet har jag varit tvungenattkompletteraderasutsagormedegnateorierochobservationer.det härförattintervjuobjektenssvarskavaratillförlitligasamtkunnasättasiniett sammanhang. HaraldGrönstrand 5

7 Ennylänningsbekännelser 4.Resultat Vid första anblick verkar åbolänningarna vara som vilka finlandssvenskar som helst,medundantagfördegeografisktavlägsna.deärstorapåsigsjälv,troratt deärettkulturcentrumifinlandsamtanserattdeövrigafinlandssvenskarnaär underlägsna. De här påståendena i sig är något som varje finlandssvensk anser om sin egen hemregion, men för åbolänningarna är det något speciellt i betoningen av det hela. I det här kapitlet redovisar vi för de skilda faktorerna gällandeåbolänningarna,medindelningenkultur,socialtkapitalochkompetens. 4.1.Kultur Den åboländska kulturen är klart regionellt förankrad. Lika som en finlandssvensk från Kyrkslätt aldrig skulle relatera till Grankulla så kan en finlandssvensk från Nagu aldrig relatera till Pargas. Regionerna i åboland är splittradegeografiskt,vilketletttilllokalaförstärkningaravdenegnakulturen. Dethäridkarivissafalltillproblem.Ifallmanplacerarenåbolänningmedstark kulturell anknytning till hembygden i en övrig plats i Finland kan man nästan garanterat räkna med problem. Det här har man sett upprepande gånger, och lika säkert som att Matti Nykänen var tillbaka i fängelset 103 timmar efter att han frisläpptes så kan man garantera att en åbolänning från Korpo ställer till medskandalpåenambassad.dethäransesdockvaraacceptabeltideraskultur, ochdärförärdetsvårtattändrapåsaken. Samtidigtärdetettmysteriumhurdenhärkulturkrockenaccepterasavövriga finlandssvenskar. Fastän åbolänningarna tafsat på bröst och bränt upp städer genomseklernakommerdealltidundanmeddet.efterlångadiskussionermed intervjuobjektenharjagkommitframtillattdethärendastkanberopåensak. Den åboländska kulturen är på ett undermedvetet plan överlägsen den övriga kulturen i svenskfinland. Det här kan te sig underligt, men det finns fakta som stöderdethär. Enösterbottningkännersigkulturelltlägreänenåbolänningpågrundavenrakt geografisk orsak. Den österbottniska kulturen baserar sig på jordbruk och slagsmål.denåbolänskakultureninomdethärområdetärmerutveckladänden HaraldGrönstrand 6

8 Ennylänningsbekännelser österbottniska, det är eftersom åboland är längre söderut än österbotten. Med mersoltimmarperdagochenlängreodlingsperiodharåbolänningarnahaften längre tidsenhet att utveckla den här sidan av sin kultur än österbottningarna. Slagsmålen är också mer utvecklade än de österbottniska. Sant, den österbottniska byaidyllen med sin knutpatriotism hör till topparna inom rivalitetsutveckling, men i åboland har man aldrig haft den geografiska vallen somhinderförslagsmål.åbolänningarnamedenkvartsbåtturtillgrannbynför att slåss överträffar österbottningarna med sina två timmars traktorfärder till närmasteby.denåboländskakulturenharalltsåöverträffatdenösterbottniska främstpågrundavgeografiskaorsaker. När det gäller den finlandssvenska kulturen i Helsingfors finns det en klar rivalitetmotåbolänningarna.åboharsomkänntvarithuvudstadifinland,och det här lever helsingforsarna med dagligen. I helsingforsarnas undermedvetna vetdeattåboegentligenärdenriktigahuvudstadenilandet,ochdärförharde tagit efter Åbo på många plan. Exempelvis är många gatunamn i Helsingfors tagna från Åbo, som Eriksgatan, och kyrkorna har i tagit en grundmall från domkyrkan i Åbo. Helsingforsarna har alltså i all tid försökt uppnå samma kulturellastatussomåboitidernahade,mendeharaldriglyckatsuppnåsamma status. Därför tolererar helsingforsare åbolänningar i sin helhet eftersom de är avundsjuka. Närdetslutligengällernylänningarnafinnsdetensaköverallaandrasomgör att de tolererar åbolänningarnas kultur. Olikt österbottningarna eller helsingforsarnahardetinteavundellergeografiskaaspekterattgöra.detharatt göramedrespekt.varjenylänning,oberoendeomdenborvidkustenellerinte, prisardenegnaskärgårdensomdenendarätta.trotsdethärharnylänningarna en stor respekt för åbolänningarna, eftersom åbolänningarnas traffiknät i skärgården är mer utveckat än det i den nyländska skärgåredn. Via den åboländska skärgården kan komma till Åland med bil, medan den nyländska skärgårdenendastärtransportdugligmedbåt. På grund av de här orsakerna är den finlandssvenska åboländska kulturen dominerandeöverdeövrigatraditionellafinlandssvenskalandskapen.deövriga HaraldGrönstrand 7

9 Ennylänningsbekännelser kulturerna anser sig själva vara underlägsna den åboländska, och därför kan åbolänningarna, ofta själv omedvetna om det, bete sig som de vill utan att bli negativtbemöttaisvenskfinland. 4.2.Socialtkapital Som känt baserar sig varje minoritetskultur på det sociala kapitalet. En av de störstaochmestbetydandeforskningarnainomdetsocialakapitaletärgjordav R. Putnam. I sin forskning använder Putnam Italiens olika regioner för att komma fram till ett resultat. Resultatet är att det sociala kapitalet har en stor inverkan på samhällsstrukturen i regionerna, samt regionernas invånares välmående. Metoden som Putnam använt i sin forskning har ej använts i den här undersökningen. Som ovan nämnts används här en egen metod med tanke på åbolänningarnasunikanatur.vidareärfinlandssvenskarnaisigenbrokigskara, somendastklararavattenasigistoraideologiskafrågor,meninteklararavatt bestämma om vardagliga situationer ifall övriga finlandssvenskar måste involveras. Ett enkelt exempel är kommunsammanslagningarna, där hälften av invånarnaärför,hälftenemot,ochbådaparternaoftastmedsammaargument. Utifrån sett är åbolänningarna öppna och sociala människor med en hög nivå socialt kapital. De övriga finlandssvenska regionerna har inte en lika hög grad socialt kapital, vilket dels har att göra med kulturstatusen vi redovisade för tidigare. Men den största orsaken till åbolänningarnas höga status inom det socialakapitaletsramarberorpåbeslutsfattarnainomregionerna. Ietttidigtskedeavåbolandslogistikplaneringinsågbeslutsfattarnaattdekunde utnyttja logisktiken för det sociala kapitalets förstärkande. Därför har den åboländska skärgården i dagens läge ett välutvecklat vägnät som upprätthålls med god standard. Det här vägnätet har fäst sin styrka i ett tiotal knutpunkter, färjorna,somtillåtertransportrunthelaregionen. Eftersomlogistikenfungerarinomregionernakaninvånarnaproblemfrittumgås sinsemellan, och färjorna symboliserar i dagens läge välmåendet och HaraldGrönstrand 8

10 Ennylänningsbekännelser kreativiteten hos invånarna. Det här är ett internationellt kännt faktum, och på färjornasermanoftaturisterfrånexotiskaplatsersåsomjapanochsundom. De övriga finlandssvenska regionerna har inte samma konkreta manifestation förattförankraochbefrämjasittsocialakapital.därförgåråbolänningarnaförbi de övriga finlandssvenskarna eftersom, de övriga finlandssvenskarnas sociala kapital måste återuppbyggas efter varje generation i stället för att förmedlas vidare. 4.3.Marknadskompetens Medan åbolänningarna har en hög grad socialt kapital har de samtidigt en stor samarbetsförmåga när det gäller de övriga finlandssvenska regionerna. Övriga finlandssvenskar skulle spontant reagera över det här påståendet och påstå att detinteärsantochattdealdriggagnatnågontingurdeåboländskaregionerna. Dethärisigärettbevisförsig,eftersomåbolänningarnalärtsigattsamarbetaså tilldengradattdeintebehövergenågotförattfånågontingigengäld. Exempelvis kommer allt bränsle till de åboländska färjorna från Helsingfors. I gengäldmarknadsförhelsingforsåbolandsomenturistattraktion,vilketintealls ärettsamarbeteisig.helsingforsarnatrordockdethär,eftersomdeantarattall turismärekonomisktpositivförhuvudstaden. Om vi ser på samarbetet över landets gränser finns det en ö strax utanför FinlandsomheterÅland.Denhärönharidkathandelmedåbolandienlängre tid, men fastän handel i sig är positivt för alla inblandade har åbolänningarna även här tagit steget vidare. Och lika som med helsingforsarna gäller det turismen. Ålänningarna livnär sig som känt på turismen på sommaren. Det här marknadsför de bland annat med att det är problemfritt att ta sig till Åland, blandannatviafärjornafrånåboland.detsomåbolänningarnainsettärattden här marknadsföringen kan svängas emot ålänningarna, och att man likaså kan marknadsföra att turister enkelt kommer bort från åland till åboland, just via färjförbindelserna. HaraldGrönstrand 9

11 Ennylänningsbekännelser Den österbottniska samarbetsviljan med de övriga regionerna har aldrig existerat. Orsaken till det här är tolkarnas roll, och i dagens ekonomiska lågkonjunkturärdetinteekonomiskthållbartattarbetasomtolk.detärsåvida inte ens möjligt för den österbottniska viljan att implementeras utanför landskapsgränserna,vilketåbolänningarnalängevetatomochkalkylerat.vidare harnylänningarnaaldrighaftettmarknadsvärdeeftersomdeutkonkurreratsav huvudstadsregionen,vilkenåbolänningarnaövervunnit. Den åboländska marknadskompetensen är därför överlägsen de övriga finlandssvenska regionernas. Med ett monopol både innanför landets gränser och internationellt är det en stark marknadsfaktor. Exempelvis berodde börskraschen 1929 på att Iniöborna bestämde sig för att inte exportera hembryggtöveratlantenmer. 4.4.Politisktinflytande De ovannämnda kategorierna inom vår undersökning har visat att åbolänningarnaharenstarkgrundattvilasinaåsikterpå.varesigdehärgrund förettpåståendeellerejvetmanattdeharettunderstödfördetävenutanför åboland,justpågrundavderassuveränitetpåsåmångaplan. FN var ursprungligen ett förslag från en bonde i Pargas. Utan någon större erfarenhet av politik klarade den här bonden av att starta en av de mäktigaste politiska organisationerna i världen. Ett till exempel på åbolänningarnas suverenapolitiskainitiativtagandeärsovjetunionensfall,somstortsettberodde påenkimitobos,danielssons,protester. Ommanserpådetinrikespolitiskaplanetåterspeglasdenåboländskapolitikeni det allmänna beslutsfattandet gällande republikens angelägenheter. Av 200 platseririksdagenbesitteråbolänningar199styckenidagensläge.orsakentill det här är att Åland är berättigad en plats i riksdagen, och att det därför är omöjligt för åbolänningarna att besitta samtliga platser. Det här problemet har dock lösts, och eftersom ordförande för riksdagen inte har rösträtt har ålänningenforceratstillattvaraordförande.iverklighetenstyrsordförandeav HaraldGrönstrand 10

12 Ennylänningsbekännelser åbolänningarnaspolitik,vilketresulterariattåbolänningarnastortsättregerar överlandet. 4.5.Resultatetssammanfattning Åbolänningarnas suverenität inom samtliga kategorier beror på hårt arbete, intelligens, konsekvensseende och de övriga regionernas ovilja för målmedvetenhet. Åboland har i sig inte strategiska resurser eller regioner som är politiskt attraktiva, men genom ett enat mål har regionen utvecklats utöver detsomansågsmöjligt. HaraldGrönstrand 11

13 Ennylänningsbekännelser 5.Sammanfattandediskussion Åbolandäridagenslägeenregionsomvisatsigvaraytterstkonkurrenskraftig. Det här beror på regionens suverenität inom samtliga betydande faktorer. Den enda betydande kraften som skulle kunna överträffa den åboländksa maktstrukturenärifalldentredjevärldensamtkasköskulleenasigförattbryta detåboländskamonopolet.dethärärdockenomöjlighetidagensläge,eftersom en sådan reaktion skulle skapa en instabil säkerhetspolitisk ledning, och troligtvisbrytautiettkrigsomåbolänningarnaskullevinna. Det som är bäst i dagens läge är att prisa åbolänningarna och deras kultur, eftersomalltannatskulleresulteraikaos.ochvarförskulledetvarafelattprisa detsomslutligenärrätt? HaraldGrönstrand 12

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2017 Kommunerna i Svenskfinland 2017 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns

Läs mer

Pargas stad ombeds att i sitt utlåtande särskilt svara på följande frågor:

Pargas stad ombeds att i sitt utlåtande särskilt svara på följande frågor: Stadsstyrelsen 58 17.03.2014 Utlåtande om Egentliga Finlands landskapsstrategi 1088/00.04.01/2014 Stadsstyrelsen 58 Beredare Näringslivschef Tomas Eklund, tfn 040 488 5675 Föredragande Stadsdirektör Folke

Läs mer

VAL AV SPRÅK UR FAMILJENS PERSPEKTIV

VAL AV SPRÅK UR FAMILJENS PERSPEKTIV VAL AV SPRÅK UR FAMILJENS PERSPEKTIV Ann-Jolin Grüne Projektledare Delaktig i Finland i huvudstadsregionen Helsingfors arbis DE SVENSKA DELAKTIG-PROJEKTEN Utveckling av språkbadsmetoder, Delaktig i Finland

Läs mer

Begäran om utlåtande SHM

Begäran om utlåtande SHM Begäran om utlåtande SHM 1. Organisationens officiella namn Namn - Finlandssvensk samling rf 2. Namn på den som skrivit in svaren Namn - Carola Antskog 3. Kontaktuppgifter till ansvarspersonen Namn Ställning

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser MARKNADSÖVERSIKT 1/2012 Hushållens internetförbindelser Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande av Kommunikationsverket som källa. MARKNADSÖVERSIKT

Läs mer

Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors

Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn 16.11.2007 Stefan Svenfors Ca 289 000 = 5,5% av befolkningen (2005) Svenskfinland de områden där majoriteten av finlandssvenskarna lever och verkar Svenskfinland

Läs mer

Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning

Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning Vilka slags medborgare behöver Finland i framtiden? Aktiva och innovativa Kreativa och skickliga i att tillämpa sina färdigheter Mångkunniga

Läs mer

KAN VI STÅ TILL TJÄNST? ORGANISERINGEN AV DEN SVENSKSPRÅKIGA INTEGRATIONEN

KAN VI STÅ TILL TJÄNST? ORGANISERINGEN AV DEN SVENSKSPRÅKIGA INTEGRATIONEN KAN VI STÅ TILL TJÄNST? ORGANISERINGEN AV DEN SVENSKSPRÅKIGA INTEGRATIONEN MIKA HELANDER PD, akademilektor (forskningsledig fr.o.m. 1.9.2015) Åbo Akademi sociologiska enheten Kan vi stå till tjänst? 2

Läs mer

Teman i presentationen

Teman i presentationen Teman i presentationen Allmänt om DelSam och dess målsättning Ur ungas synvinkel granskas de framkomna element och mekanismer som antingen stöder delaktighet eller ökar risk för marginalisering Ur professionellas

Läs mer

Finlandssvenskarna i ett jämförande perspektiv

Finlandssvenskarna i ett jämförande perspektiv ERIK ALLARDT Finlandssvenskarna i ett jämförande perspektiv Europas karta är som en mosaik av olika nationaliteter och nationella grupper. Den består inte bara av nationalstater, utan också i högsta grad

Läs mer

Finlands Svenska Ungdomsförbund FSU rf

Finlands Svenska Ungdomsförbund FSU rf Välkommen till ungdomsföreningsrörelsen! Ungdomsföreningsrörelsen erbjuder politiskt obunden kultur- och ungdomsverksamhet. Det finns 270 svenskspråkiga ungdomsföreningar (uf) i Finland med totalt 50 000

Läs mer

Lärarexemplar med facit

Lärarexemplar med facit UPPGIFTER TILL UTSTÄLLNINGEN Svenskt i Finland: Bilderna berättar så har svenskbygden förändrats Lärarexemplar med facit s. Innehåll 2 Instuderingsfrågor och kronologi 3 Korsord 4 Bildtexter 5 Frågor till

Läs mer

Vuxenutbildningen i Svenskfinland

Vuxenutbildningen i Svenskfinland Vuxenutbildningen i Svenskfinland 25 64-åringar 9,0 % 27,5 % 4,8 % 8,9 % 3,0 % 4,7 % 1,3 % 2,9 % Källa: Statistikcentralen Innehåll Vuxenutbildningen i Svenskfinland 261 Inledning 264 1 Beskrivning av

Läs mer

Nya och nedlagda företag

Nya och nedlagda företag Företag 2014 Nya och nedlagda företag Grundandet av nya företag fortfarande på nedåtgående Enligt Statistikcentralen minskade antalet nya företag med 6,7 procent under fjärde kvartalet 2013 jämfört med

Läs mer

Vasa övningsskola. Inspiration för det lokala läroplansarbetet

Vasa övningsskola. Inspiration för det lokala läroplansarbetet Vasa övningsskola Inspiration för det lokala läroplansarbetet Inspiration för den lokala läroplansprocessen VAD ÄR LPstöd 2016 ger inspiration för den lokala läroplansprocessen. är en utbildningshelhet

Läs mer

Nya och nedlagda företag

Nya och nedlagda företag Företag 2015 Nya och nedlagda företag Antalet nya företag minskade i alla landskapen Statistikcentralen minskade antalet nya företag med 8,3 procent under första kvartalet 2015 jämfört med motsvarande

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Transport och turism 2011 Inkvarteringsstatistik 2011, januari Utländska turisters övernattningar ökade med procent i januari I januari 2011 bokförde inkvarteringsanläggningarna i Finland 535 000 dygn

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Transport och turism 2011 Inkvarteringsstatistik 2011, februari Finländska turisters övernattningar ökade med en procent i februari Korrigerad 1842011 De korrigerade punkterna är markerade med rött I februari

Läs mer

En ö i ett hav. Miljön, orörd skärgård. Ålänningarnas starka samhörighet med och beroende av naturen. Närhet till naturen.

En ö i ett hav. Miljön, orörd skärgård. Ålänningarnas starka samhörighet med och beroende av naturen. Närhet till naturen. I gruppen med Nina Fellman som samtalsledare medverkade Edvard Johansson, Jonas Lindvik, Henrik Löthman, Petra Granholm, Viveca Lönndahl och Peter Enberg. Vad gör Åland unikt: En ö i ett hav. Miljön, orörd

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Transport och turism 2012 Inkvarteringsstatistik 2012, januari Utländska turisters övernattningar ökade med 13 procent i januari 2012 I januari 2012 bokförde inkvarteringsanläggningarna i Finland 60 000

Läs mer

- En lokal utvecklingsorganisation till ert förfogande!

- En lokal utvecklingsorganisation till ert förfogande! - En lokal utvecklingsorganisation till ert förfogande! Pomoväst rf En stark del av det Västnyländska utvecklingsarbetet redan från år 1997! Verksamhetsområde Hangö, Raseborg, Ingå, Sjundeå och Kyrkslätt

Läs mer

OPINIONSMÄTNING BLAND FINLANDSSVENSKA VÄLJARE INFÖR RIKSDAGSVALET

OPINIONSMÄTNING BLAND FINLANDSSVENSKA VÄLJARE INFÖR RIKSDAGSVALET OPINIONSMÄTNING BLAND FINLANDSSVENSKA VÄLJARE INFÖR RIKSDAGSVALET Åsa Bengtsson Docent i Statskunskap vid Åbo Akademi Akademiforskare vid Finlands Akademi 08.04.2011 UNDERSÖKNINGSDESIGN Beställd av Magma,

Läs mer

Kommunala språkkrav mot bakgrund av sociala och strukturella faktorer

Kommunala språkkrav mot bakgrund av sociala och strukturella faktorer Detta är en presentation av ett planerat kapitel för min planerade doktorsavhandling om språkkrav i finska och svenska för anställda i tvåspråkiga kommuner i Finland. Syftet med min avhandling är undersöka

Läs mer

Socialt förtroende och deltagande i frivilliga föreningar: Det sociala kapitalet i Svenskfinland

Socialt förtroende och deltagande i frivilliga föreningar: Det sociala kapitalet i Svenskfinland Socialt förtroende och deltagande i frivilliga föreningar: Det sociala kapitalet i Svenskfinland 1 Maria Bäck Opinioner och trender i Svenskfinland SLS, Helsingfors 2.6.2008 Konsekvenser av högt socialt

Läs mer

STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland

STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland STRATEGI 2007 2017 För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland Innehåll 1 Mission...2 2 Vision...2 3 Strategiska verksamhetslinjer 2007-2017...3 3.1 Delta i utvecklandet

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Transport och turism 2014 Inkvarteringsstatistik 2014, januari Utländska turisters övernattningar ökade med 2 procent i januari 2014 De utländska turisternas övernattningar ökade med 2,0 procent och i

Läs mer

Handelsintegration och välfärdsutveckling på Åland under EU-medlemskapet

Handelsintegration och välfärdsutveckling på Åland under EU-medlemskapet Handelsintegration och välfärdsutveckling på Åland under EU-medlemskapet BNP-tillväxt för finländska landskap. Rangordning under valda perioder 1984-2007 1984-1994 1995-2005 1995-2007 _ 1 Nyland 1 Nyland

Läs mer

Pargas stads utlåtande 2589/00.04.00/2015

Pargas stads utlåtande 2589/00.04.00/2015 Pargas stads utlåtande 2589/00.04.00/2015 BAKGRUNDSUPPGIFTER Respondentens officiella namn Pargas stad Namn på den person som antecknat svaret Kontaktuppgifter till ansvarspersonen för svaret Patrik Nygrén

Läs mer

Minskningen av näringsbelastningen på Östersjön och förbättringen av säkerheten vid sjötransporterna kräver internationellt samarbete.

Minskningen av näringsbelastningen på Östersjön och förbättringen av säkerheten vid sjötransporterna kräver internationellt samarbete. Innehållsförteckning 1. Visionär topputvecklare av Nyland 2. Landskapets utvecklingsmål 3. Mål inom strategiskt partnerskap 4. Mål inom kommunikation och kompetens 5. Viktigaste intressegruppers förväntningar

Läs mer

Nya och nedlagda företag

Nya och nedlagda företag Företag 2017 Nya och nedlagda företag Antalet nya företag var störst inom handeln under tredje kvartalet 2016 Enligt Statistikcentralen inledde 6 211 nya företag sin verksamhet under tredje kvartalet 2016.

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Transport och turism 2012 Inkvarteringsstatistik 2012, juli Finländska turisters övernattningar minskade med 4 procent i juli 2012 I juli 2012 bokförde inkvarteringsanläggningarna i Finland nästan 2,3

Läs mer

Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund

Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund Kandidatexamen klar hur ser framtiden ut? Jag hörde häromdagen någon säga att framtiden

Läs mer

De svenska gymnasierna i Huvudstadsregionen Ole Norrback. Gymnasiekonferensen Kommunernas hus

De svenska gymnasierna i Huvudstadsregionen Ole Norrback. Gymnasiekonferensen Kommunernas hus De svenska gymnasierna i Huvudstadsregionen Ole Norrback Gymnasiekonferensen 24.5.2012 Kommunernas hus De svenska gymnasierna enligt antalet studerande Nio gymnasier med ca 2450 studerande Över 500: Mattlidens

Läs mer

Tankesmedjan Tankesmedja kring den subjektiva rätten till småbarnspedagogik. Vasa, Åbo och Helsingfors

Tankesmedjan Tankesmedja kring den subjektiva rätten till småbarnspedagogik. Vasa, Åbo och Helsingfors Tankesmedjan 9.3.2016 Tankesmedja kring den subjektiva rätten till småbarnspedagogik. Vasa, Åbo och Helsingfors Malin Eriksson, Svenska enheten för bildningsväsendet 9.3.2016 1 Läget i Svenskfinland En

Läs mer

14. marrask-08 Tämän nettilehtisen julkaisija on Suomikeskus http://www.suomikeskus.se

14. marrask-08 Tämän nettilehtisen julkaisija on Suomikeskus http://www.suomikeskus.se 14. marrask-08 Tämän nettilehtisen julkaisija on Suomikeskus http://www.suomikeskus.se Till:Granskande media För kännedom: Sveriges regering Sverigefinska Delegation Sverigefinska Riksförbundet Vittne

Läs mer

Jämställdhets- och likabehandlingsplan Studerande

Jämställdhets- och likabehandlingsplan Studerande Jämställdhets- och likabehandlingsplan Studerande Godkänd av direktionen 13.6.2012 Axxells ledningssystem är certifierat enligt standarderna ISO 9001, ISO 14001 och OHSAS 18001 INLEDNING Målsättningen

Läs mer

Byggnader och fritidshus 2016

Byggnader och fritidshus 2016 Boende 2017 Byggnader och fritidshus 2016 Kommunsammanslagningen ändrade ordningsföljden för kommuner med flest fritidshus 2016 Ordningsföljden för kommuner med flest fritidshus ändrade då Juankoski sammanslogs

Läs mer

SKÄRGÅRDSHAVETS BIOSFÄROMRÅDE Inom Unescos program för Man and Biosphere (MaB)

SKÄRGÅRDSHAVETS BIOSFÄROMRÅDE Inom Unescos program för Man and Biosphere (MaB) SKÄRGÅRDSHAVETS BIOSFÄROMRÅDE Inom Unescos program för Man and Biosphere (MaB) VERKSAMHETSPLAN 2008 Region Åboland/Utskärsdelegationen & Sydvästra Finlands miljöcentral 1. Biosfärverksamhetens organisation

Läs mer

Bostadspriserna i Helsingfors 2005

Bostadspriserna i Helsingfors 2005 Webbpublikationer från Helsingfors stads faktacentral 27 2006 Malmgård Svedängen Bostädernas medelpris, /m2 Parkstad 1 600-2 200 Brobacka Storskog 2 201-2 749 Medelpris 2 750 /m2 2 751-3 290 3 300-4 250

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

Svenskspråkiga skolan som leverantör av Axlar och Stinor

Svenskspråkiga skolan som leverantör av Axlar och Stinor Svenskspråkiga skolan som leverantör av Axlar och Stinor Bengt Stenlund Alumnidagen 26.10.2012 RC 1 DISPOSITION Nationella prov i nian i matem. resp. nat. vet. Gymnasieranking i Svenskfinland Svenskspråkiga

Läs mer

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiskt samarbete Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiskt samarbete, Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning

Läs mer

ENKÄT OM DISTANSARBETE

ENKÄT OM DISTANSARBETE ENKÄT OM DISTANSARBETE HANGÖ, PARGAS, NYSTAD RESULTAT FÖRORD I maj augusti 2007 verkställdes en Internetenkät om distansarbete i Nystad, Hangö och Pargas. Med enkäten utreddes stadsinvånarnas, deltidsinvånarnas

Läs mer

November 02, 2009. samhlära1.notebook

November 02, 2009. samhlära1.notebook PRESIDENTBESLUT Huvudregeln är att presidenten fattar beslut i statsrådet (regeringens sammanträden) presidentföredragningen. Den minister till vars område ett ärende hör, framlägger ett beslutsförslag

Läs mer

Byggnader och fritidshus 2014

Byggnader och fritidshus 2014 Boende 2015 Byggnader och fritidshus 2014 Fritidshus från 1960 och 1970 talen närmast ett vattendrag Enligt Statistikcentralen fanns det 500 400 fritidshus i slutet av år 2014. Hälften av fritidshusen

Läs mer

H.M. Konungens tal vid Galamiddagen på Kungliga slottet med. anledning av Finlands president Tarja Halonens officiella besök den

H.M. Konungens tal vid Galamiddagen på Kungliga slottet med. anledning av Finlands president Tarja Halonens officiella besök den H.M. Konungens tal vid Galamiddagen på Kungliga slottet med anledning av Finlands president Tarja Halonens officiella besök den 15 januari 2009 Republikens president, doktor Arajärvi, kära vänner från

Läs mer

Grundavtal för Kårkulla samkommun

Grundavtal för Kårkulla samkommun Grundavtal för Kårkulla samkommun 1 kap. SAMKOMMUNEN 1 Samkommunens namn och hemort Samkommunens namn är Kårkulla samkommun och dess hemort är Väståbolands stad. Samkommunens arbetsspråk är svenska. 2

Läs mer

Två förvaltningsspråk. Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi

Två förvaltningsspråk. Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi Två förvaltningsspråk Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi Ole Norrback, Vbl 20.01.2012 Två likvärdiga förvaltningsspråk i samma kommun kunde trygga

Läs mer

Utvärdering av samarbetet inom Åbo Akademis öppna universitet. Seminarium för samarbetsparter 7 april 2005 Tina Engblom

Utvärdering av samarbetet inom Åbo Akademis öppna universitet. Seminarium för samarbetsparter 7 april 2005 Tina Engblom Utvärdering av samarbetet inom Åbo Akademis öppna universitet Seminarium för samarbetsparter 7 april 2005 Tina Engblom Vem har svarat? 22 enheter (67%) av 33 har svarat/pågående samarbete under läsåret

Läs mer

Universitetsutbildning 2013

Universitetsutbildning 2013 Utbildning 014 Universitets 01 Universitetsstuderande Antalet universitetsstuderande 167 00 år 01 Enligt Statistikcentralens sstatistik var antalet studerande i som leder till universitetsexamen 167 00

Läs mer

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte!

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte! Kapitel 21 Språkförhållanden Aktivering 21.1. Vi förstår varandra! Vi lär oss om likheter och olikheter mellan svenska språket i Sverige och Finland. Gruppen läser texten till övning 21.1. och lyssnar

Läs mer

Staten fattar ingenting om datanät. Staten fattar ingenting om datanät

Staten fattar ingenting om datanät. Staten fattar ingenting om datanät Staten fattar ingenting om datanät Kommentar efter diskussionen i Radio Vega Slaget efter tolv den 27.2 2008: Staten fattar ingenting om datanät TeliaSoneras kapning av kopparkablarna i glesbygden visar

Läs mer

Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa

Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa Bästa förälder, funderar du över att låta ditt barn delta i vaccinationsforskningen? Detta häfte ger dig information

Läs mer

TILLSAMMANS OCH MED GÖTEBORG ÄR VI STARKARE

TILLSAMMANS OCH MED GÖTEBORG ÄR VI STARKARE TILLSAMMANS OCH MED GÖTEBORG ÄR VI STARKARE Medverkande kommuner: Förstudie framtagen av: BAKGRUND SYFTE Med utgångspunkt från erfarenheterna av samarbetet mellan kommunerna Alingsås, Härryda, Lerum, Mölndal

Läs mer

Rapport till Marks kommun - attityder bland representanter för företag juni/juli 2006

Rapport till Marks kommun - attityder bland representanter för företag juni/juli 2006 SKOPresearch AB attityder bland representanter för företag juni/juli 2006 SKOP, Skandinavisk opinion ab, har på uppdrag Marks kommun intervjuat 154 företagare och andra representanter för företag om hur

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Utvärdering av projektet Produforum Åboland Maj 2014

Utvärdering av projektet Produforum Åboland Maj 2014 Utvärdering av projektet Produforum Åboland Maj 2014 Som bas för utvärderingen är enkäter och intervjuer som har gjorts med deltagare i projektet: -Hösten 2011 en enkät om behov, 23 respondenter -Vintern

Läs mer

Byggnader och fritidshus 2009

Byggnader och fritidshus 2009 Boende 2010 Byggnader och fritidshus 2009 Flest fritidshus i Väståbolands kommun år 2009 Enligt Statistikcentralen fanns det 485 100 fritidshus i Finland i slutet av år 2009. Flest fritidshus till antalet

Läs mer

Susanna Ehrs. 1 februari 2012

Susanna Ehrs. 1 februari 2012 Susanna Ehrs 1 februari 2012 Kvarkenregionen Den smalaste delen av Bottniska viken kallas Kvarken. Avstånd från kust till kust: Ca 80 km Mellan de yttersta öarna: Ca 25 km Kvarkenregionen i Finland: Österbotten,

Läs mer

SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2009

SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2009 SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2009 1. Allmänt Reviderade standarder: FFCS 1001:2003 och FFCS 1002-1:2003 Revisionens omfattning: Skötseln

Läs mer

Regional variation i finska naturnamn

Regional variation i finska naturnamn HELSINGIN YLIOPISTO HELSINGFORS UNIVERSITET UNIVERSITY OF HELSINKI Regional variation i finska naturnamn Antti Leino antti.leino@cs.helsinki.fi 3 maj 2006 Institutionen för datavetenskap Institutionen

Läs mer

Två förvaltningsspråk i kommunerna - hur fungerar det i praktiken?

Två förvaltningsspråk i kommunerna - hur fungerar det i praktiken? Två förvaltningsspråk i kommunerna - hur fungerar det i praktiken? Regionförvaltningsverkets fortbildningsdag för bibliotekspersonal på tvåspråkiga orter, Kommunernas hus, B 3.6, onsdagen den 14 maj 2014

Läs mer

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157. Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,

Läs mer

NYA TIDER, UTMANINGAR OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT. Åsa Hagberg-Andersson PhD (econ) Novia Vasa, Finland e-mail: asa.hagberg-andersson@novia.

NYA TIDER, UTMANINGAR OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT. Åsa Hagberg-Andersson PhD (econ) Novia Vasa, Finland e-mail: asa.hagberg-andersson@novia. NYA TIDER, UTMANINGAR OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT Åsa Hagberg-Andersson PhD (econ) Novia Vasa, Finland e-mail: asa.hagberg-andersson@novia.fi Vem? Nätverksbyggare Projekt näringsliv Förändring Konkurrenskraft

Läs mer

Regionalräkenskaper 2010

Regionalräkenskaper 2010 Nationalräkenskaper 2012 Regionalräkenskaper 2010 Ojämn ekonomisk tillväxt i landskapen under de senaste åren De regionala ekonomierna har utvecklats i en mycket ojämn takt under de senaste åren. Under

Läs mer

Tillämpning av den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män i Österbottens kommuner Sinikka Mikola. Korsholms kulturhus

Tillämpning av den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män i Österbottens kommuner Sinikka Mikola. Korsholms kulturhus Tillämpning av den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män i Österbottens kommuner Sinikka Mikola Österbottens förbund den 21 september 2012 Korsholms kulturhus Innehåll De finska

Läs mer

Stadgar Godkända av årsmötet 5.5.2007 Registrerade 5.11.2007

Stadgar Godkända av årsmötet 5.5.2007 Registrerade 5.11.2007 Stadgar Godkända av årsmötet 5.5.2007 Registrerade 5.11.2007 STADGAR FÖR NATUR OCH MILJÖ R.F. 1 Namn och hemort Föreningens namn är Natur och Miljö r.f. Föreningens hemort är Helsingfors stad och dess

Läs mer

ÅBOLANDS. BRANDKÅRSFÖRBUND r.f. Verksamhetsplan

ÅBOLANDS. BRANDKÅRSFÖRBUND r.f. Verksamhetsplan ÅBOLANDS BRANDKÅRSFÖRBUND r.f. Verksamhetsplan 2014 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Innehåll Allmänt Målsättning för år 2014 Vision 2020 Sid 3 Sid 4-8 Sid 9 Bilaga 5 3 Allmänt: Åbolands Brandkårsförbund r.f. (ÅbBF)

Läs mer

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING Befolkningsutveckling Befolkningen i Båstads kommun var drygt 11000 personer under 1940-talet och fram till början av 50-talet. Kommunen var en typisk landsorts- och jordbrukskommun

Läs mer

2011-05-03. 1. Sverige. Kognitivt element. Emotionellt element. Konativt element. (benägenhet att handla)

2011-05-03. 1. Sverige. Kognitivt element. Emotionellt element. Konativt element. (benägenhet att handla) Kognitivt element Barbro Allardt Ljunggren Lektor, Södertörns högskola Emotionellt element Konativt element (benägenhet att handla) BAL Uppsala den 3 maj 2011 1 BAL Uppsala den 3 maj 2011 2 En spegling

Läs mer

OPINIONSMÄTNING OM SVENSKANS STÄLLNING I FINLAND

OPINIONSMÄTNING OM SVENSKANS STÄLLNING I FINLAND OPINIONSMÄTNING OM SVENSKANS STÄLLNING I FINLAND Åsa Bengtsson Professor i statsvetenskap 12 november UNDERSÖKNINGSDESIGN Uppföljning av två tidigare studier o o (Folktinget) (Magma) Beställd av Magma,

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

Sveriges ungdomar om framtiden; Från YOLO till oro.

Sveriges ungdomar om framtiden; Från YOLO till oro. Sveriges ungdomar om framtiden; Från YOLO till oro. 1 Innehåll 04 Bakgrund 06 Sammanfattning Resultat; 10 Generella attityder 14 Vardagsutmaningar 22 Idealbilder 28 Hur breda är utmaningarna? 41 Framtid

Läs mer

Hållbar utveckling A, Ht. 2014

Hållbar utveckling A, Ht. 2014 Hållbar utveckling A, Ht. 2014 Kommunikation och projektledning för hållbar utveckling Projektplan Bakgrund Som ett stöd i ert projekt kommer ni att arbeta utifrån en projektplan i tre delar, varje ny

Läs mer

POHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Sysselsättningsöversikt: februari 2012

POHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Sysselsättningsöversikt: februari 2012 POHJANMAA ÖSTERBOTTEN Sysselsättningsöversikt: februari 2012 SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT februari 2012 Ytterligare information: Jorma Höykinpuro tfn +358 50 3128568 och Olli Peltola puh +358 50 312 8727 Österbottens

Läs mer

Svensk- och tvåspråkiga kommuner

Svensk- och tvåspråkiga kommuner Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2016 www.kommunerna.net/sprakinfo Kommunerna i Svenskfinland 2016 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt

Läs mer

Språkhandbok för att bevara samiskan

Språkhandbok för att bevara samiskan Språkhandbok för att bevara samiskan Ett officiellt minoritetsspråk Innehåll Ett officiellt minoritetsspråk...3 Handbokens fem steg...4 1. Arbetsmodell för upplägg och genomförande...5 2. Formulär för

Läs mer

FOLKHÖGSKOLSTUDIER REALKOMPETENS OCH SAMHÄLLSNYTTA Kerstin Romberg UUDISTUVA JA KEHITTYVÄ VAPAA SIVISTYSTYÖ UBS

FOLKHÖGSKOLSTUDIER REALKOMPETENS OCH SAMHÄLLSNYTTA Kerstin Romberg UUDISTUVA JA KEHITTYVÄ VAPAA SIVISTYSTYÖ UBS FOLKHÖGSKOLSTUDIER REALKOMPETENS OCH SAMHÄLLSNYTTA Kerstin Romberg UUDISTUVA JA KEHITTYVÄ VAPAA SIVISTYSTYÖ UBS 28.3.2012 Sverige Ur Kartläggning av valideringsverksamhet inom studieförbund och folkhögskolor

Läs mer

Del 1. Personaltillgången. Sammanställd av: Agneta Eriksson Heidi af Heurlin

Del 1. Personaltillgången. Sammanställd av: Agneta Eriksson Heidi af Heurlin Sydkustens landskapsförbunds kartläggning av personaltillgången och behörigheten, språkförhållanden samt kvalitetsaspekter inom den svenska dagvården i medlemskommunerna hösten 2011. Del 1. Personaltillgången

Läs mer

Hans Frantz Styrelseordförande i Vasa sjukvårdsdistrikt

Hans Frantz Styrelseordförande i Vasa sjukvårdsdistrikt Hans Frantz Styrelseordförande i Vasa sjukvårdsdistrikt Utmaningarna är många inför genomförandet av Sote-reformen Kanske flera här än inom många andra områden i landet Vi har landets friskaste befolkning

Läs mer

Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM)

Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM) Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM) Innehåll 1. Bakgrund och behov 2. Målsättningar och målgrupp 3. Samarbetsorganisationer och samarbetsparter 4. Projektets resultat

Läs mer

SÅ FÅR VI TURISMEN I SKÅNE ATT VÄXA! STRATEGISK PLAN FÖR TURISM- OCH BESÖKSNÄRINGEN I SKÅNE ÅR 2020

SÅ FÅR VI TURISMEN I SKÅNE ATT VÄXA! STRATEGISK PLAN FÖR TURISM- OCH BESÖKSNÄRINGEN I SKÅNE ÅR 2020 SÅ FÅR VI TURISMEN I SKÅNE ATT VÄXA! STRATEGISK PLAN FÖR TURISM- OCH BESÖKSNÄRINGEN I SKÅNE ÅR 2020 Under hösten 2011 inledde Tourism in Skåne ett omfattande arbete med att samla politiker och besöksnäring

Läs mer

FINLANDSSVENSK NORMERING AV LÄSKEDJOR-2

FINLANDSSVENSK NORMERING AV LÄSKEDJOR-2 FINLANDSSVENSK NORMERING AV LÄSKEDJOR-2 Inom ramen för projektet Automatisk läsning och goda läsförståelsestrategier (år 2015-2017) har Vasa specialpedagogiska center vid Åbo Akademi i Vasa getts möjligheten

Läs mer

Vad heter det i din kommun? Allt från kommunnamn till vägnamn

Vad heter det i din kommun? Allt från kommunnamn till vägnamn Forskningscentralen för de inhemska språken Vad heter det i din kommun? Allt från kommunnamn till vägnamn Eivor Sommardahl & Leila Mattfolk Eivor.Sommardahl@focis.fi Leila.Mattfolk@focis.fi Lagstiftning

Läs mer

Diskussionsunderlag Utmaningar och förslag till samarbeten

Diskussionsunderlag Utmaningar och förslag till samarbeten Diskussionsunderlag Utmaningar och förslag till samarbeten Vad säger OECD territorial reviews Vilket fokus har regionerna i pågående infrastrukturplanering Motiv och svårigheter vid utvecklad samverkan

Läs mer

Det har hänt alla tjejer någon gång

Det har hänt alla tjejer någon gång Det har hänt alla tjejer någon gång Publicerad 2016-01-12 Ung i Stockholm. Del 4 Rapporterna om sexuella övergrepp i Kungsträdgården i somras var den stora snackisen på Stockholms skolor den första skoldagen.

Läs mer

Piratpartiet Skinnskatteberg. Bilaga A Konstituerande medlemsmöte Deltagarförteckning

Piratpartiet Skinnskatteberg. Bilaga A Konstituerande medlemsmöte Deltagarförteckning Bilaga A Konstituerande medlemsmöte Deltagarförteckning Anders S Lindbäck Simon Lindgren Jonathan Ström Roger Sperrling Mattias Lennartsson Kent-Ola Hågebrand Bilaga B Konstituerande medlemsmöte Kommunlista

Läs mer

Sparbanken & Sb-Hem. Bostadsmarknaden. Våren 2016

Sparbanken & Sb-Hem. Bostadsmarknaden. Våren 2016 Sparbanken & Sb-Hem Bostadsmarknaden Våren 2016 CENTRALA TEMAN Sparbanksgruppen väntar sig att bostadsmarknaden i Finland i år ska växa 2 5 procent och att priserna ska stiga med totalt 1 2 procent i hela

Läs mer

FINLANDSSVENSKA VÄGLEDARDAGAR I HELSINGFORS

FINLANDSSVENSKA VÄGLEDARDAGAR I HELSINGFORS FINLANDSSVENSKA VÄGLEDARDAGAR I HELSINGFORS 29-30.10.2014 Ett nationellt och finlandssvenskt perspektiv. Hur jobbar man konkret på olika håll i Svenskfinland med uppsökande ungdomsarbete? Varför/hur ska

Läs mer

Nya och nedlagda företag

Nya och nedlagda företag Företag 2013 Nya och nedlagda företag Allt färre nya företag grundas Enligt Statistikcentralen minskade antalet nya företag med 7,4 procent under första kvartalet år 2013 jämfört med motsvarande period

Läs mer

I. Elevantal enligt kommun, landskap och regionförvaltningsverkens. verksamhetsområden på Fastlandsfinland år 2013.8

I. Elevantal enligt kommun, landskap och regionförvaltningsverkens. verksamhetsområden på Fastlandsfinland år 2013.8 Svenskspråkig grundläggande utbildning -statistiska uppgifter år 2013 Innehåll I. Elevantal enligt kommun, landskap och regionförvaltningsverkens verksamhetsområden på Fastlandsfinland åren 2003-2013.1

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Regionalräkenskaper 2011

Regionalräkenskaper 2011 Nationalräkenskaper 2013 Regionalräkenskaper 2011 Östra Finlands bruttonationalprodukt per invånare ökade mest av storområdena När man ser till storområdesnivå ökade bruttonationalproduktens volym per

Läs mer

0DUNQDGVNRPPXQLNDWLRQ

0DUNQDGVNRPPXQLNDWLRQ VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 4 MARKNADSKOMMUNIKATION Svår men spännande utmaning att särskilja sig 6 MARKNADSKOMMUNIKATION PR-arbete för relationer, reaktioner och rykten PR HANDLAR

Läs mer

Seminarium för skolorna inom nätverket FYREN Utbildningsstyrelsen Christina Anderssén

Seminarium för skolorna inom nätverket FYREN Utbildningsstyrelsen Christina Anderssén Seminarium för skolorna inom nätverket FYREN 7-8.9.2016 Utbildningsstyrelsen Christina Anderssén Seminariets målsättning Stämma av vad som hänt inom nätverken Utbyta idéer och få nya tankar Planera vidare

Läs mer

Internationell policy för Bengtsfors kommun

Internationell policy för Bengtsfors kommun 2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella

Läs mer

RP 194/2014 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 194/2014 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 194/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 8 a och 88 i lagen om fiske, 8 i jaktlagen och 2 i renskötsellagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Sex framtidsscenarier

Sex framtidsscenarier 31.10.2012 Sex framtidsscenarier Lena Johansson Borgå 1.11.2012 Hur skall vägledning organiseras i Svenskfinland? Hur ser Svenskfinland ut? språkligt ej homogent geografiskt ej homogent näringsstuktur

Läs mer