En nylännings bekännelser

Transkript

1 Ennylänningsbekännelser Enberättelseomåbolänningarsomförfattatsunderendagstid. Skribent: HaraldGrönstrand

2 Ennylänningsbekännelser 1.Introduktion Syfte Metod Resultat Kultur Socialtkapital Marknadskompetens Politisktinflytande Resultatetssammanfattning Sammanfattandediskussion HaraldGrönstrand 1

3 Ennylänningsbekännelser 1.Introduktion I Finland finns det många olika folkgrupper. En av minoriteterna är finlandssvenskarna, som funnits i landet sedan Sveriges stormaktstid. Det intressanta med den här minoriteten är att de har en extrem ovilja att kunna komma överens mellan de geografiska regionerna. Jämfört med andra minoriteter i Europa är det här ett unikt fenomen, eftersom övriga minoriteter hållerihopförattkunnaöverleva.ifinlandhardockfinlandssvenskarnastödav lagengällandesinexistens,vilketgördethärännukrångligare. Grovt sett delas finlandssvenskarna in i 10 regioner. Helsingfors, Östra Nyland, Västra Nyland, Kimitoön, Väståboland, Åbo, Åland, Södra Österbotten, Vasa, Norra Österbotten. Förutom de här regionala avgränsningarna finns det även finlandssvenskar på övriga orter, varav de största är Björneborg, Tammerfors ochuleåborg.dehärfinlandssvenskarnaärdockmersjälvständigaochdistanta från de övriga finlandssvenskarna, och accepterar därför de övriga finlandssvenskarnameränminoriteteniövrigt. HaraldGrönstrand 2

4 Ennylänningsbekännelser 2.Syfte Som västnylänning kom jag först i ett sent skede av mitt liv i kontakt med åbolänningarna.uppvuxenstraxutanförhelsingforsfannsdetingenkontaktalls motåboland,vilketvarförståeligt.detsocialakapitaletiregionengrundadesig allmänt på en västnyländsk kultur, samtidigt som man tog en distans mot huvudstadsregionens finlandssvenskar. Huvudstaden var till för att utnyttjas, inteimplementeras. Menenlärdomkomfrånhelsingforsarnaochdesslikar.Någonstansuppeinorr ryktades det om att det fanns ett folkslag som kallades pampeser. De här pampeserna kunde enligt utsago inte tala svenska, inte förstå finska, och dessutomvardeallabönderochåttomater.faktaärfakta,ochfastänjaghörde dethärföröver15årsedanochharbottivasaöverfemårnusåhardetvisatsig vara sant. Dessutom har det visat sig att pampeserna är knutpatrioter i sina hjärtan,ochdärförärokapablaavsamarbetemellandenärliggandegeografiska regionerna. Som västnylänning lärde man sig även att finlandssvenskar från Östra Nyland inte var att lita på. De fanns där, men eftersom barriären Helsingfors fanns emellandehärförövrigtliknandelandskapenhademaningenkontaktmeddem. Iefterhandhardetvisatsigförmigattdenstörstaorsakentilldenhärfördomen gällande dem hade att göra med att de var ytterst lika västnylänningarna, men attmansjälvhöllpåsinegnaregion. Ålänningarna var ett skilt kapitel för sig eftersom de är isolerade på en ö. En åsiktomdemfattadejagförstunderminstudietiddärålänningarnainvaderade mittliv.mendelärdemignågontingviktigt,ochdetvarattålänningarnahadeen relativt kort väg till åboland och dess kultur. För dem fanns det Stockholm och Åboland,ochfastänSverigeoftastodnärmarefannsdetåboländskainflytanden där. Menvilkavardådehäråbolänningarnaegentligen?Manhördealdrigomdem, och ingen kände egentligen heller någon som kom från Åboland. FinlandssvenskariÅbohördemanmedjämnamellanrumom,mendeverkade varaarrogantaochförtrycktaiett,vilketbarateddesiglustigt.förstagångenjag HaraldGrönstrand 3

5 Ennylänningsbekännelser lärdemigkännaåbolänningarvarunderminstudietidivasa,ochdåförstunder de senare studieåren. Åbolänningarna höll ihop på ett helt annat vis än nylänningarnaochösterbottningarna,ochdethärharjaghaftsvårtattförstå. Syftet med den här så kallade romanen är att från ett utomstående perspektiv redogöra för åbolänningarna, vilka de egentligen är och var de platsar i vår kultur.syftetärinteettstraffsomtilldelatsmigförattjagförolämpatsamtliga åbolänningarifinland,jagskriverdethäravegetintresse. HaraldGrönstrand 4

6 Ennylänningsbekännelser 3.Metod Ibristpåimplementerbarametoderharjagutvecklatenegenmetodfördenhär undersökningen. All forskning gällande åbolänningar och deras kultur hittills bygger på metoder som anpassats för övriga sociala landskap, och eftersom åbolandäruniktärexisterandemetoderförkastliga. Metoden bygger därför på kvalitativa intervjuer med åbolänningar. De här intervjuernaharinteföljtnågotspecielltmönstersomvetenskapligaintervjuer brukargöra,dethäreftersomävendeåboländskaindividernaärunika.detgår inte att implementera ett allmängiltigt intervjusystem på flera olika grunder, undersökningenskulleisåfallvaraförkastlig.dehärkvalitativaintervjuernahar sin bas hos tre åbolänningar från olika geografiska områden. Förutom de här grundläggandeintervjuernafinnsdetkvantitativtunderstödfördemhosövriga, ytliga, intervjuer med övriga åbolänningar. De här intervjuerna är ungefär ett tjugotal. Intervjuerna i sig har skett under perioden januari 2008 mars 2009, och relativt ofta under socialt främjande situationer. Speciellt gällande den kvantitativa delen är närmare 98 procent av intervjuerna utförda under alkoholpåverkan, det här för att intervjuobjekten inte ska känna sig avskräckta till intervjuaren och undersökningen. De tre basintervjuerna är dock kontinuerligtutfördameduppföljningarunderlängreperioder,dethäreftersom intervjuobjektenintehaftnågonmentalspärrmotintervjuaren. Den sista delen i metoden grundar sig på egna uppfattningar gällande ämnet. Eftersom intervjuobjekten är synnerligen partiska gällande ämnet har jag varit tvungenattkompletteraderasutsagormedegnateorierochobservationer.det härförattintervjuobjektenssvarskavaratillförlitligasamtkunnasättasiniett sammanhang. HaraldGrönstrand 5

7 Ennylänningsbekännelser 4.Resultat Vid första anblick verkar åbolänningarna vara som vilka finlandssvenskar som helst,medundantagfördegeografisktavlägsna.deärstorapåsigsjälv,troratt deärettkulturcentrumifinlandsamtanserattdeövrigafinlandssvenskarnaär underlägsna. De här påståendena i sig är något som varje finlandssvensk anser om sin egen hemregion, men för åbolänningarna är det något speciellt i betoningen av det hela. I det här kapitlet redovisar vi för de skilda faktorerna gällandeåbolänningarna,medindelningenkultur,socialtkapitalochkompetens. 4.1.Kultur Den åboländska kulturen är klart regionellt förankrad. Lika som en finlandssvensk från Kyrkslätt aldrig skulle relatera till Grankulla så kan en finlandssvensk från Nagu aldrig relatera till Pargas. Regionerna i åboland är splittradegeografiskt,vilketletttilllokalaförstärkningaravdenegnakulturen. Dethäridkarivissafalltillproblem.Ifallmanplacerarenåbolänningmedstark kulturell anknytning till hembygden i en övrig plats i Finland kan man nästan garanterat räkna med problem. Det här har man sett upprepande gånger, och lika säkert som att Matti Nykänen var tillbaka i fängelset 103 timmar efter att han frisläpptes så kan man garantera att en åbolänning från Korpo ställer till medskandalpåenambassad.dethäransesdockvaraacceptabeltideraskultur, ochdärförärdetsvårtattändrapåsaken. Samtidigtärdetettmysteriumhurdenhärkulturkrockenaccepterasavövriga finlandssvenskar. Fastän åbolänningarna tafsat på bröst och bränt upp städer genomseklernakommerdealltidundanmeddet.efterlångadiskussionermed intervjuobjektenharjagkommitframtillattdethärendastkanberopåensak. Den åboländska kulturen är på ett undermedvetet plan överlägsen den övriga kulturen i svenskfinland. Det här kan te sig underligt, men det finns fakta som stöderdethär. Enösterbottningkännersigkulturelltlägreänenåbolänningpågrundavenrakt geografisk orsak. Den österbottniska kulturen baserar sig på jordbruk och slagsmål.denåbolänskakultureninomdethärområdetärmerutveckladänden HaraldGrönstrand 6

8 Ennylänningsbekännelser österbottniska, det är eftersom åboland är längre söderut än österbotten. Med mersoltimmarperdagochenlängreodlingsperiodharåbolänningarnahaften längre tidsenhet att utveckla den här sidan av sin kultur än österbottningarna. Slagsmålen är också mer utvecklade än de österbottniska. Sant, den österbottniska byaidyllen med sin knutpatriotism hör till topparna inom rivalitetsutveckling, men i åboland har man aldrig haft den geografiska vallen somhinderförslagsmål.åbolänningarnamedenkvartsbåtturtillgrannbynför att slåss överträffar österbottningarna med sina två timmars traktorfärder till närmasteby.denåboländskakulturenharalltsåöverträffatdenösterbottniska främstpågrundavgeografiskaorsaker. När det gäller den finlandssvenska kulturen i Helsingfors finns det en klar rivalitetmotåbolänningarna.åboharsomkänntvarithuvudstadifinland,och det här lever helsingforsarna med dagligen. I helsingforsarnas undermedvetna vetdeattåboegentligenärdenriktigahuvudstadenilandet,ochdärförharde tagit efter Åbo på många plan. Exempelvis är många gatunamn i Helsingfors tagna från Åbo, som Eriksgatan, och kyrkorna har i tagit en grundmall från domkyrkan i Åbo. Helsingforsarna har alltså i all tid försökt uppnå samma kulturellastatussomåboitidernahade,mendeharaldriglyckatsuppnåsamma status. Därför tolererar helsingforsare åbolänningar i sin helhet eftersom de är avundsjuka. Närdetslutligengällernylänningarnafinnsdetensaköverallaandrasomgör att de tolererar åbolänningarnas kultur. Olikt österbottningarna eller helsingforsarnahardetinteavundellergeografiskaaspekterattgöra.detharatt göramedrespekt.varjenylänning,oberoendeomdenborvidkustenellerinte, prisardenegnaskärgårdensomdenendarätta.trotsdethärharnylänningarna en stor respekt för åbolänningarna, eftersom åbolänningarnas traffiknät i skärgården är mer utveckat än det i den nyländska skärgåredn. Via den åboländska skärgården kan komma till Åland med bil, medan den nyländska skärgårdenendastärtransportdugligmedbåt. På grund av de här orsakerna är den finlandssvenska åboländska kulturen dominerandeöverdeövrigatraditionellafinlandssvenskalandskapen.deövriga HaraldGrönstrand 7

9 Ennylänningsbekännelser kulturerna anser sig själva vara underlägsna den åboländska, och därför kan åbolänningarna, ofta själv omedvetna om det, bete sig som de vill utan att bli negativtbemöttaisvenskfinland. 4.2.Socialtkapital Som känt baserar sig varje minoritetskultur på det sociala kapitalet. En av de störstaochmestbetydandeforskningarnainomdetsocialakapitaletärgjordav R. Putnam. I sin forskning använder Putnam Italiens olika regioner för att komma fram till ett resultat. Resultatet är att det sociala kapitalet har en stor inverkan på samhällsstrukturen i regionerna, samt regionernas invånares välmående. Metoden som Putnam använt i sin forskning har ej använts i den här undersökningen. Som ovan nämnts används här en egen metod med tanke på åbolänningarnasunikanatur.vidareärfinlandssvenskarnaisigenbrokigskara, somendastklararavattenasigistoraideologiskafrågor,meninteklararavatt bestämma om vardagliga situationer ifall övriga finlandssvenskar måste involveras. Ett enkelt exempel är kommunsammanslagningarna, där hälften av invånarnaärför,hälftenemot,ochbådaparternaoftastmedsammaargument. Utifrån sett är åbolänningarna öppna och sociala människor med en hög nivå socialt kapital. De övriga finlandssvenska regionerna har inte en lika hög grad socialt kapital, vilket dels har att göra med kulturstatusen vi redovisade för tidigare. Men den största orsaken till åbolänningarnas höga status inom det socialakapitaletsramarberorpåbeslutsfattarnainomregionerna. Ietttidigtskedeavåbolandslogistikplaneringinsågbeslutsfattarnaattdekunde utnyttja logisktiken för det sociala kapitalets förstärkande. Därför har den åboländska skärgården i dagens läge ett välutvecklat vägnät som upprätthålls med god standard. Det här vägnätet har fäst sin styrka i ett tiotal knutpunkter, färjorna,somtillåtertransportrunthelaregionen. Eftersomlogistikenfungerarinomregionernakaninvånarnaproblemfrittumgås sinsemellan, och färjorna symboliserar i dagens läge välmåendet och HaraldGrönstrand 8

10 Ennylänningsbekännelser kreativiteten hos invånarna. Det här är ett internationellt kännt faktum, och på färjornasermanoftaturisterfrånexotiskaplatsersåsomjapanochsundom. De övriga finlandssvenska regionerna har inte samma konkreta manifestation förattförankraochbefrämjasittsocialakapital.därförgåråbolänningarnaförbi de övriga finlandssvenskarna eftersom, de övriga finlandssvenskarnas sociala kapital måste återuppbyggas efter varje generation i stället för att förmedlas vidare. 4.3.Marknadskompetens Medan åbolänningarna har en hög grad socialt kapital har de samtidigt en stor samarbetsförmåga när det gäller de övriga finlandssvenska regionerna. Övriga finlandssvenskar skulle spontant reagera över det här påståendet och påstå att detinteärsantochattdealdriggagnatnågontingurdeåboländskaregionerna. Dethärisigärettbevisförsig,eftersomåbolänningarnalärtsigattsamarbetaså tilldengradattdeintebehövergenågotförattfånågontingigengäld. Exempelvis kommer allt bränsle till de åboländska färjorna från Helsingfors. I gengäldmarknadsförhelsingforsåbolandsomenturistattraktion,vilketintealls ärettsamarbeteisig.helsingforsarnatrordockdethär,eftersomdeantarattall turismärekonomisktpositivförhuvudstaden. Om vi ser på samarbetet över landets gränser finns det en ö strax utanför FinlandsomheterÅland.Denhärönharidkathandelmedåbolandienlängre tid, men fastän handel i sig är positivt för alla inblandade har åbolänningarna även här tagit steget vidare. Och lika som med helsingforsarna gäller det turismen. Ålänningarna livnär sig som känt på turismen på sommaren. Det här marknadsför de bland annat med att det är problemfritt att ta sig till Åland, blandannatviafärjornafrånåboland.detsomåbolänningarnainsettärattden här marknadsföringen kan svängas emot ålänningarna, och att man likaså kan marknadsföra att turister enkelt kommer bort från åland till åboland, just via färjförbindelserna. HaraldGrönstrand 9

11 Ennylänningsbekännelser Den österbottniska samarbetsviljan med de övriga regionerna har aldrig existerat. Orsaken till det här är tolkarnas roll, och i dagens ekonomiska lågkonjunkturärdetinteekonomiskthållbartattarbetasomtolk.detärsåvida inte ens möjligt för den österbottniska viljan att implementeras utanför landskapsgränserna,vilketåbolänningarnalängevetatomochkalkylerat.vidare harnylänningarnaaldrighaftettmarknadsvärdeeftersomdeutkonkurreratsav huvudstadsregionen,vilkenåbolänningarnaövervunnit. Den åboländska marknadskompetensen är därför överlägsen de övriga finlandssvenska regionernas. Med ett monopol både innanför landets gränser och internationellt är det en stark marknadsfaktor. Exempelvis berodde börskraschen 1929 på att Iniöborna bestämde sig för att inte exportera hembryggtöveratlantenmer. 4.4.Politisktinflytande De ovannämnda kategorierna inom vår undersökning har visat att åbolänningarnaharenstarkgrundattvilasinaåsikterpå.varesigdehärgrund förettpåståendeellerejvetmanattdeharettunderstödfördetävenutanför åboland,justpågrundavderassuveränitetpåsåmångaplan. FN var ursprungligen ett förslag från en bonde i Pargas. Utan någon större erfarenhet av politik klarade den här bonden av att starta en av de mäktigaste politiska organisationerna i världen. Ett till exempel på åbolänningarnas suverenapolitiskainitiativtagandeärsovjetunionensfall,somstortsettberodde påenkimitobos,danielssons,protester. Ommanserpådetinrikespolitiskaplanetåterspeglasdenåboländskapolitikeni det allmänna beslutsfattandet gällande republikens angelägenheter. Av 200 platseririksdagenbesitteråbolänningar199styckenidagensläge.orsakentill det här är att Åland är berättigad en plats i riksdagen, och att det därför är omöjligt för åbolänningarna att besitta samtliga platser. Det här problemet har dock lösts, och eftersom ordförande för riksdagen inte har rösträtt har ålänningenforceratstillattvaraordförande.iverklighetenstyrsordförandeav HaraldGrönstrand 10

12 Ennylänningsbekännelser åbolänningarnaspolitik,vilketresulterariattåbolänningarnastortsättregerar överlandet. 4.5.Resultatetssammanfattning Åbolänningarnas suverenität inom samtliga kategorier beror på hårt arbete, intelligens, konsekvensseende och de övriga regionernas ovilja för målmedvetenhet. Åboland har i sig inte strategiska resurser eller regioner som är politiskt attraktiva, men genom ett enat mål har regionen utvecklats utöver detsomansågsmöjligt. HaraldGrönstrand 11

13 Ennylänningsbekännelser 5.Sammanfattandediskussion Åbolandäridagenslägeenregionsomvisatsigvaraytterstkonkurrenskraftig. Det här beror på regionens suverenität inom samtliga betydande faktorer. Den enda betydande kraften som skulle kunna överträffa den åboländksa maktstrukturenärifalldentredjevärldensamtkasköskulleenasigförattbryta detåboländskamonopolet.dethärärdockenomöjlighetidagensläge,eftersom en sådan reaktion skulle skapa en instabil säkerhetspolitisk ledning, och troligtvisbrytautiettkrigsomåbolänningarnaskullevinna. Det som är bäst i dagens läge är att prisa åbolänningarna och deras kultur, eftersomalltannatskulleresulteraikaos.ochvarförskulledetvarafelattprisa detsomslutligenärrätt? HaraldGrönstrand 12