Luckan enkät februari mars 2017 Sammandrag av svaren

Transkript

1 Luckan enkät februari mars 2017 Sammandrag av svaren Sedan starten av Luckans verksamhet har samhället genomgått och genomgår stora förändringar. Det ekonomiska läget har skärpts och flera, speciellt statliga finansieringsmöjligheter utgår från nationell koordinering. Luckan i Helsingfors ville med enkäten utreda vilket intresse och vilka förutsättningar det finns för ett mera strukturerat och centraliserat samarbete mellan Luckan centren och deras upprätthållare. De flesta frågorna i enkäten är frågor med möjlighet till öppna svar. Därför är också största delen av sammandraget formulerat i löpande text. Bakgrund och utveckling av konceptet Luckan Luckans informationsverksamhet startades upp år 1992 av Nylands svenska landskapsförbund (senare Sydkustens landskapsförbund) och placerades i Svenska Teaterns utrymmen,. I slutet av 1990-talet flyttade verksamheten in i Glasplatset och i början av 2000-talet till Forumkvarteret. År 2002 blev Luckan i Helsingfors en egen förening. Större utrymmen ledde till mer verksamhet. Intresset för Luckan konceptet i Svenskfinland blev påtagligt i slutet av 1990-talet då nya Luckan center började bildas på andra orter för att nu år 2017 finnas på 12 orter i Finland. Luckorna är belägna antingen i egna separata utrymmen eller ofta som verksamhet i anknytning till annan verksamhet (kulturscen, bibliotek el.dyl.). Upprätthållare Variationen av strukturer som upprätthåller Luckan centren är stor. Det är allt från en förening grundad uteslutande för att upprätthålla verksamheten till en verksamhet som startats av en lokal förening eller en regional struktur. Luckan center upprätthållare verksamhet startat Borgå Kulturföreningen Grand r.f Helsingfors Föreningen Luckan 1991/2002 Karleby Svenska Österbottens förbund/ 2001 KulturÖsterbotten Kimitoön Kulturföreningnen Lande 2002/2013 Kyrkslätt Kyrkslättnejdens ungdomsförbund 2000 Raseborg Västnyländska kultursamfundet 2002 Sydösterbotten (3) Svenska Österbottens förbund/ 2009 KulturÖsterbotten Tammerfors Svenska kulturens vänner 2011 Åbo Åbo svenska föreningsråd 2000 Uleåborg Kulturens vänner 2016

2 Luckan centrens verksamhet leds av upprätthållarnas styrelse, i praktiken styrs verksamheten ofta långt som ett samarbete mellan verksamhetsledare/centeransvarig i samarbete med ordförande. Verksamheten bygger på verksamhetsplanerna och budgetarna. I Österbotten är kulturchefen vid KulturÖsterbotten, som SÖFUK:s tjänsteman, ytterst ansvarig för Luckans verksamhet och ekonomi. Förvaltningen styrs av samkommunens styrdokument. För förankring i lokalsamhället och utveckling av samarbetet i Österbotten har Luckan centren sina referensgrupper med representanter för samarbetsparter och lokalsamhället. Luckans viktigaste uppgifter och målgrupper Det finns en stor samstämmigheten kring frågan om Luckans viktigaste uppgift. Den uppfattas vara ett fysiskt rum på lokalt plan, med personlig betjäning på svenska: I fråga om specifika målgrupper är samstämmigheten likaså stor, centren nämner barn- och barnfamiljer, ungdomar, seniorer, och på vissa orter inflyttade, som viktiga specifika målgrupper för verksamheten och specifika satsningar. I tillägg till information, rådgivning och evenemangsverksamhet upplevs också biljettförsäljningen och försäljning av produkter (böcker, musik m.m.) av flera som en viktig del av centrens verksamhet, som gör centret känt på lokalt plan och attraherar kunder. Personalstyrka De allra flesta Luckan centren, med undantag av centret i Helsingfors, upprätthåller verksamheten med en personalstyrka på 1-2 heltidsanställda + timanställda vid behov. Utöver det anställs personer för tidsbundna anställningar med projektfinansiering. Finansieringsstrukturer och styrning För de flesta Luckan center, med undantag av dem i Österbotten, är finansieringsstrukturen ett stort lapptäcke av bidrag från privata lokala fonder och kommunala bidrag till regionala bidrag och i vissa fall statligt stöd och EU understöd, Den eventuella egna finansieringsandelen kommer från provision av försäljningsverksamhet och uthyrning av utrymmen. Två fonder och stiftelser är dock livsviktiga för i stort sett alla Luckan center, dvs. Svenska kulturfonden och Föreningen Konstsamfundet. Nuläget lokalt Styrkor och svagheter, hot och möjligheter Den personliga servicen och nära kunden verksamheten uppfattas som en styrka av alla center, likaså lyfter många center fram samarbetet med andra aktörer på det lokala planet som styrkan i verksamheten. Ekonomin och den begränsade personalstyrkan upplevdes som svagheter av i stort sett av alla. Likaså lyfter flera center fram det splittrade, breda verksamhetsfältet som en svaghet. Ekonomin upplevs av de flesta som det stora hotet, och samarbetet både på lokalt och regionalt plan och mellan Luckorna som möjligheter. Samhällsutmaningar Centren tillfrågades också om vilka de största samhällsutmaningarna i förhållande till verksamheten är. De allra flesta Luckan centrens svar på upplevda samhällsutmaningar kretsar kring följande frågor: integration, det svenska språkets ställning, marginalisering, och vissa gruppers utsatthet. Digitaliseringen upplevdes av några som en utmaning, liksom frågan om basfinansieringen som möjlighet att leva upp till utlovade tjänsterna. Osäkerhet om kommunernas roll och ekonomi i framtiden lyftes också fram av några.

3 Luckan som koncept/kriterier samt samarbetet i nuläget I och med att Luckan verksamheten fick vind i seglen och center grundades på flera orter i landet, ville Luckan i Helsingfors garantera att nya center fyllde vissa grundläggande kriterier för att få använda sig av varumärket och för att garantera kvalitet för centrens besökare. I enkäten tillfrågades centren hur adekvata de upplevde Luckans kriterier som utarbetades i början av 2000-talet är nu. Luckan upplevs av det stora flertalet av center som ett starkt brand, en styrka i verksamheten, både lokalt och i nätverk, och som man vill ha mer samarbete kring och förbättra. Centren använder sig i nuläget av följande centralt koordinerade (Helsingfors) marknadsföringstjänster: hemsidan, e-post och broschyrer. Marknadsföringstjänsterna och den tekniska help desken får både ris och ros av Luckan centren. Likaså anger flera center att de i större eller mindre omfattning använder sig av de digitala informationstjänsterna (Fyrk, Svenskservice, Kultuforum, Kulturpost, UnginfoAppen) i sin verksamhet. Barnkultur och ungdomsverksamhet är också exempel på centralt koordinerade tjänster som flera center använder sig av. Ekonomin upplevs av de flesta som det största hotet mot Luckan verksamheten, medan samarbete och bättre profilering och lobbning av Luckan konceptet och de digitala tjänsterna upplevs som möjligheter med tanke på framtiden. I några svar kom det också fram att man till en del upplever Luckan verksamheten som spretig. Medan en del center uppger språköverskridande verksamhet som en målsättning och en viktig verksamhet, nämner ett center att Luckan konceptet cementerar verksamheten till det svenska. I fråga om samarbetet mellan Luckan centren i nuläget kom det klart fram att centrens personal uppskattar Luckan gemenskapen och de gemensamma mötena. Men flera uttryckte också att 2 ggr/år inte är tillräckligt, att man vill ha en mer strukturerad möjlighet till samarbete och kommunikation också mellan de gemensamma fysiska mötena. Det kom också fram kritik om hur mötena förbereds och om bristen på tillgång till bakgrundsinfo till frågor som behandlas på möten och som ger känslan av att inte kunna påverka besluten. Man lyfter fram behovet av större transparens före mötena, klarare arbetsfördelning och bättre uppföljning av fattade beslut.

4 Luckans framtid - en gemensam Lucka? Det råder inget tvivel om att man vill ha mer samarbete i framtiden, men i fråga om graden av samarbetet, innehållet i samarbetet och organisationsformen för samarbetet finns det stora skillnader i enkätsvaren. Man för fram önskemål som gemensam marknadsföring av brandet, gemensamma projekt, gemensamma anskaffningar, samarbete kring marknadsföring och lobbning av Luckan konceptet och verksamheten både lokalt och nationellt samt genom gemensamma programsatsningar. Verksamhetsutveckling är en term som används i flera svar. En annan angelägen fråga är samarbete kring ekonomi. I fråga om koordinering av ekonomiförvaltning och HR-personalfunktioner fanns det knappt något intresse, centren är nöjda med den nuvarande situationen. Ett center uttryckte önskan om stöd i fråga om gemensamma juridiska tjänster I fråga om personalfrågor är flera intresserade av utbyte av personal mellan Luckan centren för att temporärt kunna bekanta sig med Luckan verksamhet på annan ort. Enkätsvaren i fråga om strukturerat och centralt samarbete varierade stort från stöd för ett gemensamt förbund till ett nätverk med samarbete endast i frågor som är av intresse för den enskilda lokala Luckan. Prioriteringar av samarbete Enkäten samlade in information om intresse kring fyra specifika verksamhetsformer/strukturer med tanke på framtida samarbete: 1= helt av annan åsikt 5 = helt av samma åsikt

5 Här finns en rätt stor spridning med undantag av Digitala luckan och webbtjänster. Lokalt regionalt - nationellt Ett genomgående drag i svaren var att centren var måna om lokal beslutanderätt om den lokala verksamheten. Vilken samarbetsstrukturen än kommer att bli i framtiden, uttrycker Luckan centren att de eftersträvar jämlikhet, transparens, insyn i besluten och beslutsfattandet och gemensam värdegrund, Enkätsvaren visar på intresse för samarbete i att förbättra de ekonomiska förutsättningarna för verksamheten, i att utveckla verksamheten och genom gemensamma programsatsningar och tjänster för olika målgrupper, bl.a. barn och barnfamiljer, ungdomar, seniorer och inflyttade. Likaså efterfrågar man mer samarbete i fråga om marknadsföring och lobbning. I fråga om ett centraliserat samarbete inom ramen för ett förbund, visar svaren som tidigare nämndes en stor variation, allt från fullt stöd för till klart avståndstagande, men också viljan till att delta i framtida samarbetsformer med kunnande och arbetsinsatser. Som avslutning citat från svar från varje Luckan center som svarat på frågan om på vilket sätt samarbetet bäst skulle kunna organiseras i framtiden Gemensamma samarbetsprojekt för flera Luckor (i stil med barnkultur och Ungdomsakademin) som har en koordinerande part fungerar säkert bäst, förutsatt att kommunikationen och dialogen mellan alla parter fungerar.

6 Det att vi alla är separata ses som ett mervärde, mer än om vi skulle gå ihop. Kommunikationen är vad som skulle kunna förbättras. Vi förespråkar en förening eller ett förbund med en styrelse som tar ansvar för de gemensamma frågorna. Får inte bli toppstyrt från Helsingfors "Luckan riks" borde inte vara en organisation ovanför organisationen utan hellre ett samarbetsorgan där alla är jämställda med lika "rösträtt". En ny organisation kräver en god planering, saklig informationsgång och enighet om beslut. Utomstående experters åsikter och råd bör vägas in. För tidigt att ge egen åsikt. För att kunna bygga upp en mer flexibel organisation och för att kunna fatta beslut gällande anställningsfrågor, ekonomiförvaltning osv. behövs en testperiod. En riksorganisation som sköter det centraliserade och styrs av en styrelse med representanter från regionerna där Luckan verkar. Sammanställning av frågeformuläret, Jessica Lerche. Enkätsvaren sammanställts av Greta Storlund, mars 2017.