Ann-Maj Törnroos, utbildningsrådgivare på TE-byrån i Vasa, projektledare för Lähde/Källan projektet

Transkript

1 INTERVJUFRÅGOR till EDU-vuxens slututvärdering Informant Ann-Maj Törnroos, utbildningsrådgivare på TE-byrån i Vasa, projektledare för Lähde/Källan projektet Datum , kl Dokumentation rapport skriven av Lena Johansson, ljudupptagning på C/sound/ Ann-Maj Törnroos Allmän kommentar; Ann-Maj haft svårt att skilja på rollen som Lähde/Källan, Opinpolku och EDU-vuxen. Ann-Maj har dock valt att se det från EDU-vuxens synpunkt och Studietorget som är huvudpointen verksamheten här. 1) Regionala gränsöverskridande nätverk har skapats. Nätverksmatrisen fylldes i under intervjuns gång. Kommentarer under ifyllandets gång. 2a Regionförvaltningsverket har varit representerat även om hon inte varit så aktivt men hon har fått information och hon är styrgruppsmedlem i Lähde/Källan 2b Representanter för utbildarna mest aktiva 2d Nätverket har haft ett möte dit fackförbunden inbjöds, men de är av det svåraste att få med Kontakter till arbetsgivare har vi haft och vi har farit ut till dem och gett infon. 3c Tanken var att möten skulle cirkulera och den som är värd kallar till möte och skriver protokoll, men det fungerade inte för ingen ville då ordna möten så arrangemangen föll tillbaka på Ann-Maj och TE-byrån även om vi är på olika ställen, Ann-Maj har accepterat det och då följer protokollen samma mall vilket gör dem lättare att läsa 3d kommer överens om vem som puffar t.ex. i Radio Vasa, marknadsföring 5 och 6 Mycket diskussion i nätverket och lär av varandra och så har vi skapat nytt 6b korta kommentarer i mitt häfte där jag skriver hur det varit när vi varit ut någonstans 7 avtal finns men ännu inte diskuteras hur de ser ut och uppdateras när Lähde/Källan tar slut vid årsskiftet personer har lyssnat på Lähde/Källans info men svårt att säga siffror för vi räknar ju inte alltid. Inte enbart kunderna som kommer på tisdageftermiddag räknas. Din roll i skapande av nätverket? Ann-Maj har tagit och haft en väldigt aktiv roll tillsammans med Johanna Backman. Som utbildningsrådgivare på TE-byrån har Ann-Maj sett behovet av kontakt till skolorna. Min roll som sammankallare och koordinator har varit starkt. Ett starkt samarbete uppstod direkt i nätverket när vi fick till stånd det. Din roll i nätverket nu, finns det flera representanter från din organisation? Hon koordinerar, sammankallar och protokollför. Ann-Majs roll i nätverket blev stor när infopunkten förlades på TEbyrån och inte ut någonstans på stan. Eftersom jag tidigare sysslat med utbildningsrådgivning så kan jag nu ge stöd och råd åt de andra. Många av dem har inte haft handledarrollen tidigare så detta har varit som en inskolning. Ibland har rollen varit tung men främst har det varit roligt att dela med sig. 1

2 Vad brukar kunderna fråga, hur svarar man har jag hjälpt med och vi har aktivt spridit kunskap om ekonomiska stödet till kunderna. Hur sköts informationsgången mellan din organisation och nätverket? Varje tisdag kl. 8-9 hålls ett morgonmöte på TE-byrån. På det möte deltar den person/utbildningsorganisation som senare på eftermiddagen dejourerar på Studietorget. För tjänstemännen på byrån har det varit bra att få se, få fråga och få dikutera och de har varit väldigt nöjda. Ann-Maj konstaterar att när tjm vet mera och kan mera så får alla kunder fördel av detta även om samma sak ges på Studietorget eftersom alla inte besöker Studietorget. Det som kommer upp på nätverkets möten för Ann-Maj med sig till byråns personal. Den skolan framför såhär... När en studerande tar sk. frivilla studier behövs TE-byråns uttalade om finansieringen. Med t.ex. VAKK ordnas numera regelbundna trepartssamtal för att gå igenom hur studierna framskrider. Om här finns problem diskutera man ihop sig om att förlänga tiden eller avbryta eller ev. andra åtgärder. Tjm på TE-byrån upplever att det numera är lätt att ta kontakt till skolorna och IRV-koordinatorerna där och tvärtom. Hur ser framtiden ut för nätverket? Ann-Maj signalerar en lite oro inför att såväl EDU-vuxen som Lähde/Källan slutar vid årsskiftet. Tänk om det jobb som gjorts faller pladask. Dock konstaterar hon att IRV människorna är positivt inställda, de får mycket ut av det. De skulle vilja informera mera i den egna organisationen men tiden räcker inte till det. När Ann-Maj går tillbaka till heltid som utbildningsrådgivare så kommer hon, om hon får, att avsätta större del av arbetstiden på Studietorget och administrativa grejjer. Ny ledare för linje2 (vägledning till utbildning) inom arbetskraftsförvaltningen är Stefan Lassander som har ett förlutet i KKC och är positiv till utbildningsrådgivning (haft utbildningsrådgivningen i Kristinestad) och till service på svenska. Hur vet du att det blir så? Positiva vibbar, alla har nytta av nätverket och de får ut mycket. De vill inte ta så stort organisatoriskt ansvar men signalerna är tydliga att de ser det viktigt. Då kan jag också gå till min chef och säga att det är viktigt och den vägen få mandatet att verka av min egen chef. Hurdana resurser behövs för att nätverket skall fortsätta? Att tid avdelas i skolorna för IRV människor och att detta prioriteras. Ses som viktigt att få information till TE-byrå såväl till tjm som på Studietorget. Svårt att hitta pengar för reklam och marknadsföring så att kunderna hittar hit. TE byrån har inga pengar för marknadsföring av studietorget. Vilket bekymrar Ann-Maj. Nej, nej. 2) De regionala nätverken har utformat regionala vuxenutbildningsstrategier i sina regioner Finns det en vuxenutbildningsstrategi för din region den ? nej, ELY lediganslår projektledarbefattning som bäst Om svaret är ja, hur efterlevs den? Om svaret är nej, är den på gång, vem gör den och med vilka resurser? Din roll i skapande av en vuxenutbildningsstrategi för din region? 2

3 3) De regionala nätverken har samarbetat kring servicepunkter för vuxenhandledning på svenska Vägledningsverksmatrisen fylldes i under intervjuns gång. Kommentarer under ifyllandets gång. Ann- Maj har fyllt i denna med infallsvinkeln som utbildningsrådgivare vid arbetskraftsförvaltningen med lång erfarenhet. Kungstanken - Att ge kunden tillräckligt och riktigt information så att kunden själv kan göra valen genomsyrar Ann-Majs tänkesätt. En vägledare skall visa på alternativen och inte bara ge den info kunden frågar efter. Kunden känner inte alltid till vad de skall fråga efter. En vägledare skall ha mycket fakta i sin ryggsäck ur vilken man kan ta alternativen. Vad uppfattar du med ordet/verksamheten servicepunkt? Ett fysiskt ställe, ett synligt ställe dit man jättelätt kan komma/ringa/e-posta och ställa frågor om utbildning och stöd för utbildning. Studietorget har varit en bra början och sen kan man gå vidare mot en egen synlig butik. Vem har haft rollen att skapa servicepunkten? Anna-Maj har varit med via Lähde/Källan och Johanna Backman via EDU-vuxen. Båda har varit aktiva men sen blev deras roll mindre när nätverket började fungera. Studietorget har upplevts som ett mervärde på TE-byrån. Samarbete mellan tjm och skolor funkar bra idag och intresse för varandra finns. Hur ser framtiden ut för servicepunkten? Se fråga 1 om nätverk. Studietorget har upplevts som ett mervärde på TE-byrån. Samarbete mellan tjm och skolor funkar bra idag och intresse för varandra finns. Hur vet du att det blir så? Hurdana resurser behövs för att servicepunkten skall fortsätta? Om Studietorget görs ett produktkort i samråd med samtliga informanter. 4) De regionala nätverken har genererat handledningsmodeller i uppsökande verksamhet. Vilka handlingsmodeller har utvecklats? Se Johanna Backman m.fl. På vems initiativ har den uppsökande verksamheten kommit till? Idéerna har uppstått i gemensamma diskussioner i nätverket. Hur ser processen ut kring denna verksamhet, vem har varit aktiv osv? Deltagarna kommer gärna, tröskel har varit låg att delta. Men flera vill inte ringa och ordna utan vill hellre komma med och berätta om sin skola och dela ut sina broschyrer. Ann-Maj är kanske lite missnöjd med att få deltagarna att också jobba för att komma ut, för att arrangera. Att vara ute är ju marknadsföring och att visa upp sig och det vill alla vara med på. Hur ser framtiden ut för uppsökande verksamhet? Se fråga 1 om nätverk. Hur vet du att det blir så? Hurdana resurser behövs för att uppsökande verksamhet skall fortsätta? 3

4 5) De regionala nätverken har utvecklat information och handledning inom svensk läroavtalsutbildning Vad har nätverket gjort för läroavtalsutbildningen? Läroavtalsbyrån deltar aktivt i nätverket och alla har fått info. Info om läroavtal ordnas också regelbundet 1ggr/varannan månad på TE-byrån för kunderna men det blir i höst varannan månad. Detta har funnits också före nätverkets uppkomst. Tjm på byrån har mera kunskap idag. Hela nätverket har varit inbjudet till läroavtalsbyrån att hålla möte och då fick vi mycket information om vad de sysslar med. Vilken har din roll varit? Att koordinera informationernas dag och tid och rum, puffa för kunder och informera tjm om att de kommer. Hur ser framtiden ut för informationen och handeldningen inom svensk läroavtalsutbildning? Intresse för läroavtal ökar. Kunderna har många frågor om vad läroavtal är och man börjar med att fråga oss för man vill inte gå till skolan på vägledning. Vad är läroavtal? De växer flera och flera examina med. Hur vet du att det blir så? Strakt system som godkänns av alla, dock får byrån en hel del kritik för att man ej söker arbetsplatserna åt kunden. Det strandar ofta på att kunderna inte hittar en arbetsplats. Där får såväl läroavtalsbyrån och TE-byrån kritik för att de inte söker arbetsplatser för kunderna. Hurdana resurser behövs för att detta skall förverkligas? 6) De regionala nätverken har förbättrat handledningstjänster för invandrare och andra målgrupper med ökat behov av handledning Vilka grupper har ett ökat behov av vägledning? Invandrare en stor grupp med stort behov och de behöver faktiskt vägledning. Utbildningssystemet är obekant och en del begrepp behöver förklaras. De säger ofta jag vill bli det och det eller jag går gärna i skola men de förstår inte vad det egentligen innebär med utbildning med närvaro, uppgifter, praktik mm. behovet av språkkunskaper osv. Kulturkrockar gör också att de ibland inte förstår vad man pratar om. Ofta säger de ja, ja men kanske ändå inte förstått. Ungdomar nästan alla vill bli något men de hamnar snabbt på sidan om samhället om de inte hittar något. Fast de har utbildning har de svårt att få jobb, går de 1 år så är det för mycket. Nu tar samhällsgarantin fast på detta. Gruppen ungdomar ökar. De behöver vägledning och någon i samhället som ser dem, vilket ofta är TE-byrån då de behöver pengar. Behovet av vägledning finns starkt också bland vuxna som utbildar sig till flera yrken och branscher i livet och permitterade. Vuxna som vill göra något annat i livet. De kommer ofta med kommentaren nu vet jag inte hur jag skall börja, var jag skall börja nysta. De behöver vägledning för att få en början ofta. Hur definierar du ett ökat behov av vägledning? Diskussionerna blir ofta längre nuförtiden. Var behovet annorlunda än andras behov av vägledning? Krävde det större resurser? Ungdomar behöver någon som ser dem och det är ofta TE-byrån för dit måste de komma efter pengar. De hittar 4

5 på nätet och hör via kompisar men vad sen när de inte kom in. Man kan inte säga kom igen nästa år. Behovet ökar med ökat antal alternativ. Kunderna vill öppna alternativen- vad är bäst för mig. Har de grupper som har ett ökat behov av vägledningsresurser fått sina behov bemötta? 7) På nationell nivå det tagits fram en helhetsstrategi för en svensk IRV-strategi inom vuxenutbildning som kompletterar och stöder de regionala nätverken för svensk vuxen utbildningsservice. På vilket sätt skulle det påverka ditt arbete om det fanns en a) nationell strategi för vägledning? Lätt att ha något att hänvisa till, att stödja sig på i vägledning som skulle säga att detta är målen. Det skulle ge trygghet i arbetet. b) Regional strategi för vägledning? Mera motiverande att jobba för det egna området och att ta hänsyn till dess särart, behov, skolorna här och utbildningsmöjligheterna här. Har man en regional strategi så vet man att det är det egna område som tagit fram tankar om hur man skall verka här. Vilket scenario uppfattar du att bäst motsvarar den pilot du varit med om att testa? Kundservicecenter och regionala nätverk är de som kommer närmast oss. Kombinationer av flera är säkert realistiskt och möjligt. Vilket scenario ser du som a) det kvalitativt bästa b) det mest realistiska för den vuxna finlandssvenska befolkningen i framtiden? Ann-Majs slutkommentarer: Utbildningsrådgivningen inom TEM:S ansvarsområdehar varit aktiv men nu körs i botten. Personalen minskar och den syns inte i strategierna som förr. Vem ansvarar UKM? TEM? I alla skolor finns kunskap om utbildning och studier. Någon borde ta ansvar. Det känns som ingen vill ta tag i det. Den som vägleder behöver säkerhet i ryggen. 5