Kolhydratskola - teori och praktik om kolhydraterna, maten och hälsan. Kolhydratskola

Transkript

1 Kolhydratskola - teori och praktik om kolhydraterna, maten och hälsan Kolhydratskola Välkommen Margareta Eriksson Kolhydrater och hälsa / vetenskaplig evidens Mai-Lis Hellenius Från vetenskap till praktik Anette Jansson Fika Samtalet kring kolhydrater Matthias Lidin Diskussion Slut 1

2 Kolhydrater och hälsa från teori till praktik Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna varför kolhydratskola? näringslära i miniformat epidemiologi, interventioner och mekanismer kolhydrater och humör vad äter svenska folket? 2

3 Nytt! Global Burden of Disease www Vol 388, October 8, 2016 Lancet 2016;388: Matvanor dominerande bakomliggande orsak till sjukdom och förtida död Lancet 2016;388:

4 Hjärtkärlsjukdomar dominerar Lancet 2016;388: Bakomliggande orsaker till förtida död och sjukdom i Sverige 4

5 Stort fokus på levnadsvanor Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor stöd för styrning och ledning Uppdaterade råd om mat OCH fysisk aktivitet NNR 5 5

6 6

7 varför kolhydratskola? näringslära i miniformat epidemiologi, interventioner och mekanismer kolhydrater och humör vad äter svenska folket? 7

8 Kolhydrater många olika viktiga funktioner snabb energi, bryts ner till glukos lagras i lever och muskler som glykogen tillför vitaminer, antioxidanter, kostfibrer, mineraler ger mättnad och variation Behov av kolhydrater hjärnan behöver ca 100 g per dag bör utgöra ca 50% av kaloriintaget sockerintaget bör inte överstiga 10 E% kostfibrer ca 30 g (25-35 g/dag) per dag Huvudsaklig källa i svensk mat spannmål av fullkorn, frukt, grönsaker, baljväxter och nötter 8

9 Mat som energigivare 1 g fett 9 kcal 1 g alkohol 7 kcal 1 g kolhydrat 4 kcal 1 g protein 4 kcal 1 g kostfiber 2 kcal Kolhydrater av olika kvalitet Snabba kolhydrater (enkla) Långsamma kolhydrater (sammansatta) 18 9

10 Kostfiber kolhydrat som ger 2 kcal per gram bryts inte ner i magtarmkanalen gelbildande, betaglukaner tarmfunktion, tarmflora, mättnadskänsla, långsam magsäckstömning, metabola effekter, sänker kolesterolnivåer, sänker blodtryck, lägre GI, etc. Fullkorn hela korn bröd, pasta, ris, havre, råg, korn rika på järn, kalium, magnesium, folsyra, antioxidanter kostfiber minskad risk för hjärtkärlsjukdom, diabetes, övervikt, cancer 10

11 Vattenlösliga gelbildande fiber långsammare tömning av magsäcken bättre mättnadskänsla lägre GI, jämnare blodsockerhöjning sänker LDL-kolesterol sänker blodtrycket Var finns de? havre, korn, råg frukt, bär, grönsaker baljväxter t.ex. ärtor, bönor, linser frön t.ex. linfrön, psylliumfrön och chiafrön havre korn råg 11

12 GI = Glykemiskt Index Ytan under blodsockerkurvan efter testmåltid Ytan under blodsockerkurvan efter referensmåltid X 100 Jenkins 1981 Glykemiskt Index Mättnadskänsla! 12

13 GI - I PRAKTIKEN STORA VARIATIONER stora individuella variationer blodsockernivån före måltiden måltidens sammansättning mängden mat innehåll av fett och protein, kan ge långsammare tömning av magsäcken och ett lägre blodsockersvar tillverkning, tillredning, ex fullkornsbröd ger lägre blodsocker än bröd på mald säd syra sänker Godis eller söt dryck Frukt eller nötter 13

14 varför kolhydratskola? näringslära i miniformat epidemiologi, interventioner och mekanismer kolhydrater och humör vad äter svenska folket? Befolkningsstudier Hur är matmönster kopplat till hälsa? Behandlingsstudier Om man ändrar matvanor? Mekanismer Hur fungerar det? Varför? 14

15 15

16 De som äter medelhavslik mat lever längre Meta-analys,12 stora kostundersökningar, deltagare. Uppföljningstid 3 18 år Total dödlighet (livslängd) i relation till följsamhet Medelhavsmat Hellénius Sofi F et al. BMJ 2008;337: oktober 2016 (e pub) 31 minskad risk att dö i hjärtkärlsjukdom Hjärtkärldödlighet, i relation till följsamhet Medelhavsmat Hellénius 25 oktober Sofi F et al. BMJ 2008;337:1344 (e pub) 16

17 lägre risk för cancer Cancerdödlighet, i relation till följsamhet Medelhavsmat Hellénius Sofi F et al. BMJ 2008;337: oktober 2016 (e pub) 33 minskad risk för Parkinssons sjukdom och Alzheimers sjukdom Neurodegenerativa sjukdomar i relation till följsamhet Medelhavsmat Hellénius 25 oktober Sofi F et al. BMJ 2008;337:1344 (e pub) 17

18 7 nya studier Total dödlighet Hjärtkärlsjukdom Cancer Neurodegenerativ sjkd Sofi F et al. Am J Clin Nutr 2010;92: kohortstudier individer, 12 fall-kontroll studier individer. Minskad risk för cancerdöd, främst tjocktarmscancer, prostatacancer, magtarmcancer. Schwingshackl L et al. Int J Cancer 2014;135:

19 Ju mera frukt och grönsaker desto lägre risk för kranskärlsjukdom kvinnor Nurses Health, män Health Professionals Friska vid studiestart, följdes i 24 resp 22 år, 2582 fall av CHD Justerat för ålder, rökning, fysisk aktivitet, östrogen, vitamintillskott, andra kostfaktorer som transfetter, fisk, spannmål t.ex. Bhupathiraju SN et al. Am J Clin Nutr 2013;98: citrusfrukter gröna blad beta-karoten-rika frukter och grönsaker var kopplade till minskad risk Bhupathiraju SN et al. Am J Clin Nutr 2013;98:

20 kvinnor Nurses Health kvinnor Nurses Health II män Health Professional ,5 miljoner personår i uppföljning utvecklade typ 2 diabetes Varje enhet a tre portioner i veckan; Blåbär 26 % lägre risk Vindruvor, russin 11 % lägre risk Äpplen, päron 5 % lägre risk Högt intag av juice ökade risken! Muraki I et al. BMJ 2013;347:epub Muraki I et al. BMJ 2013;347:epub 20

21 Tillsatt socker ökar risken att dö i förtid i hjärtkärlsjukdom 37 % av sockret 72 % konsumerar mer än 10 E% socker och 10 % mer än 25 % NHANES , 24 timmars kostregistreing, följdes i 15 år. 831 dödsfall i hjärtkärlsjukdom Yang Q et al. JAMA 2014; 3 feb Långtidseffekter av lågkolhydratkoster Nurses Health Study, kvinnor, år, följdes i 26 år, upprepade kostregistreringar Health Professionals, män, år, följdes i 20 år, upprepade kostregistreringar LCHF med animaliskt fett och protein ökad dödlighet LCHF med vegetabiliskt fett och protein minskad dödlighet Det är skillnad på fett och fett! Fung TT et al. Ann Intern Med 2010;153:

22 Minskad risk för typ 2 diabetes hos män som äter medelhavslikt Health Professionals Study friska män, år följdes upp till 20 år kostundersökningar var 4e år fick typ 2 diabetes risk för diabetes i relation till olika kostmönster lite kolhydrater och mycket animaliskt fett och protein ökad risk medelhavslikt kostmönster minskad risk De Koning, L et al. Am J Clin Nutr 2011;93:844. De Koning et al Diabetes care 2011;34:1150. Hellénius 25 oktober Ökad risk för typ 2 diabetes hos män som äter svensk LCHF Health Professionals Study friska män, år följdes upp till 20 år kostundersökningar var 4e år fick typ 2 diabetes risk för diabetes i relation till olika kostmönster lite kolhydrater och mycket animaliskt fett och protein ökad risk medelhavslikt kostmönster minskad risk De Koning, L et al. Am J Clin Nutr 2011;93:844. De Koning et al Diabetes care 2011;34:1150. Hellénius 25 oktober

23 Ökad risk för typ 2 diabetes hos kvinnor som haft graviditetsdiabetes och som äter svensk LCHF Nurses Health Study II Diabetes & Womens Health 4502 som haft graviditetsdiabetes följdes i 20 år ( ) kostundersökningar var 4e år 722 fall på person-år lite kolhydrater och mycket animaliskt fett och protein ökad risk för typ 2 diabetes lite kolhydrater och mycket vegetabiliskt fett och proteini ingen signifikant ökad risk Hellénius Wei Bao et al. Diabetes care ;39: oktober 45 Hjärtinfarkt patienter som äter mycket fiber lever längre! Nurses Health Study, kvinnliga sjuksköterskor, Health Professional, manliga sjukvårdsarbetare, substudie kvinnor och 1840 män som överlevt en första hjärtinfarkt följdes i snitt 9 år De 20 % som åt mest fiber hade 25 % lägre risk att avlida jmf med de som åt minst 10 gram mer fibrer var kopplat till 15 % riskminskning Justerade för rökning, fysisk aktivitet, diabetes, blodtryck, medicinering, socioekonomi, övriga kostfaktorer t.ex.mättat fett, alkohol. Li S, et al. BMJ 2014;348:epub 23

24 Li S, et al. BMJ 2014;348:epub Låg kolhydratkoster är kopplade till ökad dödlighet fr.a när man ökat intaget av animaliskt fett och protein istället Low carb Low carb/ high protein Noto H et al. PloSOne;

25 Befolkningsstudier Hur är matmönster kopplat till hälsa? Behandlingsstudier Om man ändrar matvanor? Mekanismer Hur fungerar det? Varför? Världsrekord i att förebygga hjärtkärlsjukdom The Lyon Diet Heart Trial Drygt 600 män och kvinnor med en första hjärtinfarkt randomiserades till en interventionsgrupp (Int, n 302) som fick kostråd eller kontroll grupp (K, n 303). Följdes upp efter 27 månader. Resultat Int K Hjärtdöd 3 16 Hjärtinfarkt 5 17 Total dödlighet 8 20 de Lorgeril et al. Lancet 1994;343: Hellénius 25 oktober

26 The Lyon Diet Heart Trial Hjärtdöd - 80 % Hjärtinfarkt - 70% Total dödlighet - 60 % de Lorgeril et al. Lancet 1994;343: Hellénius 25 oktober Medelhavsmat med mycket olivolja eller nötter minskar risken för hjärtkärlsjukdom - PREDIMED 7447 spanska män och kvinnor, år, 57% kvinnor hjärtkärlfriska, men i riskzonen 3 grupper som följdes i 4,8 år medelhavsmat med extra virgine olivolja medelhavsmat med nötter kontrollkost 30% Risk att få hjärtkärlsjukdom Estruch R et al. N Engl J Med 2013;368:

27 Medelhavsmat förebygger bröstcancer 4232 kvinnor år Följdes i 4,8 år, 35 fick bröstcancer 3 grupper som tidigare 68 % lägre risk i medelhavsmat plus olivolja 41 % lägre risk i medelhavsmat plus nötter jämfört med kontrollgruppen Toledo et al. JAMA 2015;175: Konsumtion av nötter (alla sorter) vid studiestart i relation till total dödlighet efter 4.8 år hos 7216 män och kvinnor i åldern år Guasch-Ferre M et al. BMC Medicine 2013;11:164 27

28 Medelhavsmat mot metabola syndromet 2-årig studie, Italien 180 individer med metabola syndromet Medelhavsmat, MM, n 90 Gruppträffar med dietist 1gång/mån år 1 och 1 gång varannan mån år 2 Mera frukt, grönsaker, nötter, olivolja Kolhydrater E% Protein E Fett <30 E%, mättat högst 10 E% Kolesterol <300 mg/d Kontrollgrupp, K, n 90 Alla fick rådet att öka den fysiska aktiviteten Esposito K et al. JAMA 2004;292: Medelhavsmat mot metabola syndromet Andel med metabola syndromet minskade med 56 % (fr 90 till 40) i medelhavsgruppen (MM) jmf med 13 % (fr 90 till 78) i kontrollgruppen (K) Samtliga komponenter i det metabola syndromet förbättrades MM K Vikt kg - 4-1,2 Midja cm Blodsocker mg/dl Insulin uu/ml - 4-0,5 S-kolesterol mg/dl HDL-kolesterol mg/dl Blodtryck mmhg syst diast CRP - 1,1-0,1 Kärlreaktivitet + 1,9 + 0,2 MM= Medelhavsmat, K=Kontroll Esposito K et al. JAMA 2004;292:

29 Befolkningsstudier Hur är matmönster kopplat till hälsa? Behandlingsstudier Om man ändrar matvanor? Mekanismer Hur fungerar det? Varför? Bakomliggande mekanismer Hormoner Blodfettomsättning Endotelceller Kärlväggar Blodtryck Cytokiner Inflammation Hjärtmuskeln Kroppsvikt Bukfetma Fettdistribution Fettlever Fettsyra metabolism Kroppsammansättning Genuttryck Koagulation Fibrinolys Proppbildning Insulinkänslighet Blodsocker Schematisk bild Hellénius 29

30 Nya rön Nitrat och hjärta kärl NO-liknande effekter - blodtryckssänkande effekt - minskad risk för blodproppar - motverkar bukfetma och metabola syndromet - förbättrad fysisk prestationsförmåga Lundberg JO et al. Cardiovascular Research 2010;e pub 3 nov Nya rön Fiberrika kolhydrater, tarmflora och risk för. övervikt, typ 2 diabetes, hjärtkärlsjukdom 30

31 Samband mellan arv och matvanor Risk för fetma i relation till genotyp av FTO samt intag av fett resp. kolhydrater MALMÖ KOST CANCER STUDIEN Genotypen har betydelse främst hos dem som äter mycket fett och lite kolhydrater Sonestedt E et al, Am J Clin Nutr 2009;90: Annons Hemköp DN Nurses Health Study 4676 friska kvinnor, år, m 59 år kostregistreringar vart 4e år tvärsnittsstudie signifikant samband mellan matmönster och telomerlängd dos-repsons inte de enstaka komponenterna Crous-Bou M et al. BMJ 2014;349:epub 31

32 tre stora undersökningar 6934 kvinnor, 4423 män och kvinnor längd, vikt, matvanor, bl.a. läskkonsumtion 32 områden i arvsmassan som är kopplade till ökad risk för fetma kopplingen var starkare hos dem som drack mycket läsk gällde inte light läsk Individer med genetisk risk för fetma/kraftig övervikt bör var särkillt noga med att undvika läsk Qibin Q et al. N Engl J Med 2012;367:1387 Ebberling C et al. N Engl J Med 2012;367:1407 varför kolhydratskola? näringslära i miniformat epidemiologi, interventioner och mekanismer kolhydrater och humör vad äter svenska folket? 32

33 Mat, humör och välbefinnande? Australien, 118 vuxna, år, övervikt eller fetma Lottades till VLCD eller HCLF. 1 år. 13,7 kg viktnedgång i båda grupperna. Brinkworth GD et al. Arch Intern Med 2009;169: Hellénius 25 oktober DEPRESSION ORO ILSKA DEPRESSION SPÄNNING TRÖTTHET STYRKA FÖRVIRRING HUMÖR Brinkworth GD et al. Arch Intern Med 2009;169:

34 Mat som gör dig gladare mindre deppig mindre orolig mindre arg piggare 15 kg varför kolhydratskola? näringslära i miniformat epidemiologi, interventioner och mekanismer kolhydrater och humör vad äter svenska folket? 34

35 Vi äter mera frukt och grönt! Färska grönsaker ökat från 22 till 47 kg per person och år under perioden Bananer och meloner ökat mest Färska äpplen och päron har minskat Jordbruksverkets statistikdatabas Det finns plats för mycket mer grönt på våra tallrikar, fr.a. männens. 35

36 Konsumtion av socker och sirap Jordbruksverkets statistikdatabas mars 2015 Vi dricker mera sportdrycker Källa: Hälsan och maten 2013, Svensk Dagligvaruhandels årliga rapport 36

37 Vi förbrukar mindre mjöl Jordbruksverkets statistikdatabas mars 2015 Vad ville hon ha sagt? Var inte rädd för vare sig kolhydrater eller fett - men välj rätt sort Tack för er uppmärksamhet! 37

38 varför kolhydratskola? näringslära epidemiologi, interventioner och mekanismer vad äter svenska folket? hur kan vi jobba i praktiken? Mera grönsaker! Gelbildande fibrer sänker LDL kolesterol sänker blodtrycket ger lång mättnadskänsla god effekt på blodsocker lågt GI Antioxidanter och andra bioaktiva Ämnen 38

39 Mera baljväxter! Alla bönor och ärtor innehåller rikligt med gelbildande fibrer Mera frukt! Fiberrika och innehåller vitaminer och antioxidanter 39

40 Bröd kan vara bra mat Snabba eller långsamma kolhydrater? 40

41 Pasta kan vara bra mat Se upp med tillbehören och portionsstorleken Hoppa inte över frukosten! 41

42 Framgångsrik dialog om mat bygga på en vetenskaplig bas och goda kunskaper, inte egna preferenser patienten/individen i centrum, lyhörd, ej skuldbelägga, visa respekt individualisera, skräddarsydda efterfrågade råd konkreta svar på frågor samma budskap från olika vårdgivare utnyttja hjälpmedel uppföljning!!! Uppdaterade råd om mat OCH fysisk aktivitet 42

43 43

44 Vattenlösliga gelbildande fiber långsammare tömning av magsäcken bättre mättnadskänsla lägre GI, jämnare blodsockerhöjning sänker LDL-kolesterol sänker blodtrycket Var finns de? havre, korn, råg frukt, bär, grönsaker baljväxter t.ex. ärtor, bönor, linser frön t.ex. linfrön, psylliumfrön och chiafrön Mat och hälsa - god vetenskaplig grund Forskning om mat och hälsa Mekanismer Interventioner Kliniska studier Observationer Ekologiska och epidemiologiska studier Hellénius 25 oktober

45 Bakomliggande mekanismer Hormoner Blodfettomsättning Endotelceller Kärlväggar Blodtryck Cytokiner Inflammation Hjärtmuskeln Kroppsvikt Bukfetma Fettdistribution Fettlever Fettsyra metabolism Kroppsammansättning Genuttryck Koagulation Fibrinolys Proppbildning Insulinkänslighet Blodsocker Schematisk bild Hellénius

46 Gemensamt uttalande från SLLs ledning politiker - tjänstemän vårdpersonal Äter du frukt och grönsaker minst 5 gånger om dagen? Svenska män och kvinnor år Män kort utb Män lång utb Kvinnor kort utb Kvinnor lång utb Hjärtrapporten, Hjärt-Lungfonden

47 Äter du grönsaker minst 1 gång per dag? Kvinnor och män i Stockholms län Män Kvinnor Folkhälsorapport Stockholms Län Folkhälsoinstitutet och Livsmedelsverket rekommenderar ½ kg grönsaker och frukt per dag män kvinnor 47

48 33911 svenska kvinnor undersökta 1997, omfattande kostformulär friska, fria från hjärtkärlsjukdom och cancer 11 års uppföljning 1687 stroke 34 % lägre risk för stroke mera frukt och grönt mera lättmjölk mindre rött kött och chark mindre socker mindre pommes frites Larsson SC et al. Atherosclerosis 2014; in press Bakomliggande mekanismer hur fungerar det? Hormoner Blodfettomsättning Endotelceller Kärlväggar Blodtryck Cytokiner Inflammation Hjärtmuskeln Kroppsvikt Bukfetma Fettdistribution Fettlever Fettsyra metabolism Kroppsammansättning Genuttryck Koagulation Fibrinolys Proppbildning Insulinkänslighet Blodsocker Schematisk bild Hellénius

49 Stor studie: Det är sockret som gör oss sjuka En stor amerikansk studie visar att det är sockret som gör oss överviktiga, ger diabetes och dödar oss 49