Skånes universitetssjukvård VO njurmedicin, reumatologi och gastroenterologi

Transkript

1 Skånes universitetssjukvård VO njurmedicin, reumatologi och gastroenterologi Anders Christensson Ulrika Wiberg Datum Version Dnr 1 (14) Dialys SUS Malmö översyn av dialysuppdragen Syfte: Bedömning av SUS/Malmös möjlighet att genomföra all dialysverksamhet i Malmöområdet. Sammanfattning sid 2 Bakgrund sid 4 Nulägesbeskrivning sid 5 Alternativ 1 sid 5 Alternativ 2 sid 9 Flytt av PD-mottagning sid 12 Planritning Blodtappen sid 13 Dialysutveckling SUS sid 14 Beräkningsunderlag appendix Vision och mål Dialysvården skall utvecklas mot en likvärdig vård i. Det eftersträvas en så hög andel njurtransplanterade och självdialyserande patienter som möjligt eftersom dessa behandlingar ger den bästa livskvaliteten. Vidare uppnås därigenom den högsta kostnadseffektiviteten. Postadress: Malmö Besöksadress i Malmö: Södra Förstadsgatan 101 Besöksadress i Lund: Getingevägen 4 Telefon (växel): Malmö: / Lund: Internet: Organisationsnummer:

2 2 (14) Njursjukvården på SUS har som målsättning att i första hand förhindra njursjukdomens utveckling till dialysberoende. Då detta trots allt sker skall utredning för njurtransplantation eller övergång till självdialys och hemdialys prioriteras. Ett övertag av all dialysverksamhet i Malmöområdet till SUS innebär ökade möjligheter till njurtransplantation, självdialys och hemdialys, vilket ger goda möjligheter att erbjuda en likvärdig vård. Sammanfattning: Njurmedicinsk vård för en patient med allvarlig njursjukdom består av många delar som hänger ihop i en vårdkedja. Den allra viktigaste åtgärden är att agera preventivt och erbjuda en förebyggande vård som förlångsammar eller förhindra försämring till total njursvikt. Detta arbete bedrivs med hög kompetens på SUS. Under alla faser i behandlingen är det viktigt att patienten är delaktig och kan ta ansvar för och genomföra delar eller hela behandlingen. Då njursjukdomen lett till terminal njursvikt erbjuds njurtransplantation, dialys eller konservativ vård inkl. palliativ vård. Behandlingen startar ofta med dialys. Den allra bästa behandlingsformen är njurtransplantation. Denna behandling ger också längst överlevnad. Detta kräver en hög aktivitet i utredningsgången vilket kännetecknar njursjukvården på SUS. Alla kan emellertid inte transplanteras och då erbjuds dialys. För att ge så hög livskvalitet som möjligt eftersträvas självdialys eller dialys i hemmet (hemdialys). Under hela sjukdomen är det viktigt att erbjuda övergång mellan olika behandlingsformer. En upphandling av dialysvård innebär att bryter ut en del av vårdkedjan vilket i praktiken försvårar patienternas möjligheter till njurtransplantation, självdialys och hemdialys. För att kunna öka patienternas livskvalitet behöver så många patienter som möjligt erbjudas njurtransplantation, självdialys och hemdialys vilket förutsätter den sammanhållna vårdkedja som finns på SUS. Patienter som befinner sig i kronisk dialys på vårdinrättning skall tränas att genomföra en del av behandlingen själva och ha som mål att kunna genomföra hela behandlingen. Detta ökar möjligheten till självdialys och dialys i hemmet. Njursjukvården på SUS har ett uttalat mål att driva utvecklingen i denna riktning. Patienten rör sig således mellan olika delar i vårdkedjan och dialys på institution behöver inte vara sista delen. Vidare pågår ett flertal utvecklingsprojekt på SUS. Flera av dessa syftar till att underlätta vård i hemmet. Med nya IT-lösningar kan avancerad vård skötas i hemmet och öka tryggheten för patienten.

3 3 (14) Alternativ 1. Flytta över verksamheten till SUS/Malmö. Lokalerna på Pildammsdialysen (inkl Blodtappen) på SUS/Malmö innebär att man med en ombyggnad kan klara en expansion som möjliggör att ta över patienterna från Heleneholmsdialysen. Det mindre antalet tappställen medför dock att verksamheten måste bedrivas utökat på kvällar och helger. Detta alternativ bedöms ge möjlighet till en rimlig expansion de kommande 5-8 åren. Ny personalförsörjningsplan med introduktion av undersköterskor presenteras. Dialysteknisk lösning är undersökt. Ekonomisk redogörelse lämnas. Fördel: Möjlighet till rationell personalförsörjning och ökade möjligheter till självdialys. Nackdel: Kräver ombyggnation på SUS/Malmö. Ekonomi: Var god se bifogad kostnadsanalys, alternativ 1. Alternativ 2. Övertag av Diaverums lokaler och utrustning på Heleneholmsdialysen. Detta är ändamålsenliga lokaler 800 meter från SUS/Malmö. Fördelen är att ingen ombyggnation krävs. Stora lokaler med många tappställen ger med nuvarande patientmix lägre personalbehov, och medger möjligheter till framtida expansion. Personalen kan fortsätta i SUS regi. Lugnare omställning. En nackdel är att SUS verksamhet utförs på flera platser. Ekonomi: Var god se bifogad kostnadsanalys. Alternativ 2. Denna utredning visar att SUS kan ta över Diaverums uppdrag för de 48 patienter som dialyseras på Heleneholmsdialysen idag. Inom de angivna kostnaderna för alternativen ryms dock inte den expansion av nya dialyspatienter som sker varje år. Utöver de 48 patienterna behövs ytterligare ersättning. Ökningstakten är 3-5 patienter per år. En ökning av antalet dialysbehövande i SUS närområde kommer att öka kostnaden för med ca 1,8-3 miljoner kronor per år. Njursjukvårdens utvecklingsbehov Njursjukvården kräver en ständig förbättring och utveckling för att framtidens utmaningar ska kunna klaras. En njurpatients sjukdom följer olika skeden över tiden och innebär olika behov under dessa faser. Även under tiden i dialys sker förändringar som kräver olika behandlingar. Vid vård inom en samlad verksamhet med alla behandlingsmodaliteter kan patienterna erbjudas ökad möjlighet till självbehandling, hembehandling och utredning för njurtransplantation. Detta ökar möjligheten att samtidigt förbättra vårdresultaten, livskvaliteten för patienterna och minska vårdkostnaderna. En uppbruten vårdkedja på olika aktörer missgynnar utredning för njurtransplantation och självdialys. Ordlista:

4 4 (14) HD = hemodialys, bloddialys hemhd = bloddialys i hemmet PD = påsdialys Tappställe = vattenuttag för inkoppling av en bloddialysmaskin. Det höggradigt renade vattnet levereras via ledningssystem till tappställena. Ett tappställe användes ca 6 timmar per dialys. I praktiken kan ett tappställe användas 2 ggr per dag. Nattdialys kan öka användandet men är varken attraktivt för patienterna eller kostnadseffektivt. Bakgrund skåningar har någon form av njursjukdom, som antingen ger hjärtkärlkomplikationer eller riskerar leda till dialysbehov. Därför är den enskilt viktigaste åtgärden att stärka det preventiva arbetet vilket lättast åstadkommes med god primärvård och en sammanhållen vårdkedja för de svårast sjuka patienterna. Njurmedicin på SUS har uppnått en nationellt och internationellt ledande position i preventivt arbete vilket är en förutsättning för att utvecklingen inte skall skena iväg med ett ännu större dialysbehov. Preventivt arbete startar i tidigt skede av en kronisk njursjukdom. Terminal njursvikt kan behandlas med njurtransplantation eller dialys. I första hand eftersträvas transplantation men många patienter är inte medicinskt lämpade för detta. Den höga kompetensen på SUS möjliggör en effektiv utredningsgång för att kunna genomföra njurtransplantation, vilket är den bästa och billigaste behandlingen av terminal njursvikt. En sammanhållen vårdkedja underlättar transplantationsutredningar vilket kan försvåras av uppdelning på olika aktörer. Dialysbehandling sker i två former. A) Påsdialys (PD, peritonealdialys) är att föredra då denna dialysform bevarar kvarvarande restfunktion i njurarna och är skonsam vid hjärtsvikt. Påsdialys bedrives som självdialys i hemmet eller med hjälp av hemsjukvården s.k. assisterad PD. Emellertid är de flesta patienterna inte lämpliga för PD även om detta är första behandlingsalternativ. B) Bloddialys (HD) är den dominerande behandlingsformen och kan bedrivas som institutions-hd, självdialys eller hem-hd. Vi strävar efter hembehandlingar och egenvård i ökad utsträckning. Det är därför viktigt att kunna erbjuda patienten övergång mellan olika behandlingsformer. En helt sammanhållen dialysenhet möjliggör att patienter kan övergå från den personalresurskrävande bloddialysen på institution, till träning för självdialys och slutligen till hem-hd. Det skall också finnas möjlighet för övergång till PD från HD, även om detta är ovanligt. Antalet patienter i kronisk dialysbehandling har ökat med 2-4 procent per år sedan flera decennier i hela västvärlden. Nationellt har vi sett en dämpning av ökningstakten för dialys de senaste åren. Emellertid står SUS inför ett ökat dialysbehov i framtiden. Ökningen av antalet dialyspatienter är kraftigare i Malmö än rikssnittet. Denna ökning beror på ökad folkmängd, minskad dödlighet för patienter med kronisk njursjukdom, ökat sjuktal i Malmö, migration m.m. Den fortsatta ökningen av patienter med dialysbehov kommer

5 5 (14) att ge sjukvården kraftigt ökade kostnader om inte en rad olika åtgärder vidtas. Förutom tydlig satsning på preventiv nefrologi skall arbetet kännetecknas av en strävan mot egenvård i form av självdialys på sjukhus eller dialys i hemmet (påsdialys eller hem-hd). Njurmedicin har sedan många år en tydlig satsning på dessa behandlingsformer och har trots ett antal motriktade strukturella orsaker, uppnått nationellt höga siffror för dessa. Uppdelning av dialysvården på olika huvudmän försvårar övergång till självdialys och hemdialys. Den försvårar även transplantationsutredningarna. Brist på ändamålsenliga lokaler gör det också svårare att träna patienter i dessa dialysformer. En annan satsning som njurmedicin engagerat sig i är introduktion av telemedicin för att underlätta vård i hemmet och utöka möjligheterna för patienter att sköta avancerad dialys i hemmet. Översiktlig inventering och nulägesbeskrivning På SUS/Malmö finns idag två dialysmottagningar med 25 tappställen för kronisk dialysbehandling. På dessa tappställen dialyseras f.n. (2015) ca 86 patienter vilket genererar behandlingar per år (2014). På Heleneholmsdialysen, som drivs av Diaverum, finns minst 24 tappställen och det dialyserasf.n. 48 patienter. Heleneholmsdialysen ligger 800 meter från SUS/Malmö. Drygt dialysbehandlingar genomförs per år. Beräkningen bygger på övertag av 48 patienter från Diaverum till SUS regi. Alternativ 1. Flytta över verksamheten från Heleneholmsdialysen till SUS/Malmö. Detta alternativ ger en integrerad verksamhet med alla dess fördelar men kräver en ombyggnation och beräkningar för detta. Den följande texten ger en analys av detta. Lokaler SUS/Malmö förfogar idag över två dialysmottagningar (nuvarande benämning på dialysavdelning). En dialysmottagning i det s.k. kirurgihuset (byggnad 33, Inga Marie Nilssons gata 47). Denna mottagning finns i en tidigare vårdavdelning. Här bedrivs framför allt bloddialys av de svårast sjuka samt akutdialys och hemoimmunoterapi. Lokalytan är 700 m 2. Det finns 9 tappställen för kronisk HD. Den andra dialysmottagningen, Pildammsdialysen, finns i gamla matsalen, byggnad 73, Inga Marie Nilssons gata 18. Denna mottagning invigdes 2010 och var avsedd för patienter med något mindre vårdbehov och här finns möjlighet till självdialys. Det finns sammanlagt 16 tappställen för kronisk dialysbehandling fördelade på 12 i ett större rum, 4 i två dubbelrum. Lokalyta 800 m 2. (HD + PD 914 m 2 )

6 6 (14) På dessa 25 tappställen går det maximalt att genomföra behandlingar per år. Idag genomförs drygt behandlingar. Några plaster behövs för akutbehandlingar och för självdialys. Pildammsdialysen inrymmer även en PD-mottagning och ett gym. PDmottagningen har fyra enkelrum samt ett större skrivrum med arbetsstationer. Lokalyta: 114 m 2. Fyra sjuksköterskor och en läkare arbetar på denna mottagning. Enkelrummen kan förbindas med vattenslingan från HD-enheten och användas för bloddialysbehandling. Ytan skulle kunna användas för 5-6 tappställen. Den tidigare Blodtappen (gamla matsalen) ligger vägg i vägg med Pildammsdialysen och står f.n. tom. Den har en yta av ca 200 m 2 och kan användas för att utöka Pildammsdialysen. Översiktligt beräknas denna yta kunna rymma 7+7=14 tappställen i en större öppen yta. En ombyggnation i Pildammsdialysen och Blodtappen förutsätter utflyttning av PD-mottagningen och utnyttjande av hela Blodtappen. Detta skulle öka antalet tappställen från 25 till ca 45, d.v.s. en ökning med 20 tappställen. Denna kapacitetsökning kan hantera alla Heleneholmsdialysens patienter. Tjugo nya tappställen kan maximalt behandla 70 patienter men i praktiken 60. Således skulle de 48 patienterna på Heleneholmsdialysen kunna omhändertas. Däremot blir expansionsmöjligheten relativt begränsad i Pildammsdialysen. Det förutsätter därför en sammanhållen lösning inom 5-8 år i de nya vårdbyggnaderna på SUS/Malmö. Utbyggnadsförslaget i denna utredning är relativt billigt och låser inte fast infrastruktur för lång tid. På de tilltänkta 45 tappställena kan totalt patienter behandlas. Idag finns det 134 bloddialyspatienter i Malmö (inkl Heleneholmsdialysen). Beräknad behandlingskapacitet blir /år. Förråd: Filterförråd, förbrukningsmaterial. Möjlighet till ny logistiktjänst utreds. Förutom ovanstående lokaler behövs läkarexpeditioner, sjuksköterskeexpeditioner, läkemedelsrum och skölj. Expansion Expansionsmöjligheter de kommande 5-8 åren: I denna utredning finns även en planering för utökning av dialys på SUS/Malmö. Totalt skulle en ombyggd Pildammsdialys kunna öka kapaciteten från initialt 134 till 160 patienter. Ökningstakten beräknas till 3 %, dvs. 3-5 patienter per år. Nackdelen med ytterligare patienter är att möjligheten för självdialys minskar eftersom denna behandlingsform behöver fler behandlingsplatser. Vidare kan beaktande av risken för infektioner leda till behov av fler enkelrum och minska totalkapaciteten.

7 7 (14) Reservplan: Skulle ökningen av antalet dialyspatienter i Malmö bli så stort att Pildammsdialysens kapacitet överskrids föreslås en temporär lösning i väntan på de nya vårdlokalerna på SUS/Malmö. Denna lösning innehåller: 1) Utnyttjande av 4 befintliga tappställen på Ing 42 i teknikrummet och istället flytta dialysingenjörerna till ett utrymme i hisshallen på plan 4. 2) Modullösning. Inrättande av dialysplatser med hjälp av mobila vattenrenare i konventionella vårdrum. Denna lösning är inte rationell ur personalförsörjningssynpunkt under en längre tid men löser problemen ett till några år. Personalförsörjning En kritisk faktor för den framtida dialysvården är tillgången på utbildad och erfaren personal. Den nuvarande bristen på sjuksköterskor vittnar om detta. Dialysvård är känslig eftersom den är direkt livsuppehållande och patienterna kan inte vänta på eller flyttas någon längre sträcka för behandling. En framtida modell för bemanning är att anställa fler undersköterskor jämfört med idag. Denna modell förutsätter förändrad arbetsfördelning på dialysmottagningen. Ett flertal arbetsmoment under dialysbehandlingen kan skötas av undersköterska t.ex. förberedelse av dialysmaskin, assistens vid punktion av AV-fistel, kontroller under dialysbehandling, avslut av behandlingen, iordningställande efter behandlingen förutom sedvanligt arbete på dialysmottagningen. Patienter som kommer i självdialys (eller lättdialys) delegeras ansvar för en del eller hela behandlingen och kan skötas tillsammans med en mindre pool sjuksköterskor och undersköterskor (se modellen på Kungsholmsdialysen i Stockholm). I denna utredning har vi strävat efter 70 % ssk/30 % usk. Beräkning av personalbehov Beräkningsmodellen utgår från dagsläget och år 2016 adderas patienterna på Heleneholmsdialysen. Patientantalet torde då uppgå till 89+48=137 patienter. I prognosen har använts en relativt låg uppräkning med 3 patienter per år vilket ger 143 patienter 2018 och 150 patienter På Pildammsdialysen används 4 patient skift exempelvis (mån fm, tis fm samt lör fm och sön fm). Total bemanning inkl. akutuppdraget blir: 2015: 39 (36 ssk och 3 usk) (dagens situation) 2016: ökning med 48 patienter kräver 18 ssk/3 usk (alt 15 ssk/ 6 usk) = 21 personer

8 8 (14) Denna utökning av sjuksköterskor beräknas i första hand klaras av genom att erbjuda befintlig personal på Heleneholmsdialysen tjänst på SUS. I andra hand genom rekrytering och utbildning. Redan inför planeringen år 2007 av Pildammsdialysen genomfördes en förändrad personalbemanning liknande den som de privata entreprenörerna har. Detta byggde på att patientgruppen på Pildammsdialysen skulle likna den på Heleneholmsdialysen. I verkligheten behandlas de sjukaste och mest personalkrävande patienterna på SUS, mest uttalat på Ing 42 men även på Pildammsdialysen. Ett övertagande av patienterna från Heleneholmsdialysen innebär en något lägre bemanning. Samtidigt kan självdialys ökas vilket på sikt ger lägre personalbehov. Antalet transplantationsutredningarna kan ökas avsevärt, vilket kan innebära att ökningstakten av dialyspatienter bromsas upp. Läkare: Läkarbehovet på Heleneholmsdialysen beräknas till två tjänster för att täcka större delen av behandlingstiden. Genom samlokalisering mellan verksamheterna inne på sjukhusområdet kan denna bemanning rationaliseras något. Ingenjörer: Nuvarande ingenjörsbemanning, efter organisation av alla dialysingenjörer till njurmedicin, beräknas täcka behovet. Sekreterare. Ökningen erfordrar ca 0,5 tjänst. Paramedicinare: Dietist +20 %, Sjukgymnast + 20 %, Kurator +10 %, arbetsterapeut + 10 %. Organisation Njurmedicin har idag åtta enhetschefer. Av dessa är två på dialys i Malmö och två på dialys i Lund. En utökning med patienterna från Heleneholmsdialysen kräver ytterligare en enhetschef. Samtliga är underställda områdeschefen. En utökning av verksamheten kan kräva ytterligare organisationsförändringar framöver med ett tydligt fokus på njursjukvården. Verksamheten har en intensiv karaktär med många svårt sjuka patienter vilket kräver ett fokuserat ledarskap på området med kompetens att driva utvecklingsfrågor inom sammanhållen budget. Utrustning Nuvarande vattenreningsanläggning på Pildammsdialysen har kapacitet för ca 25 tappställen och behöver därför kompletteras med eller bytas mot en större dito. Den nuvarande är inköpt 2010 och har en livslängd på år. En ny vattenreningsanläggning på Pildammsdialysen ökar säkerheten vid haveri eller service på befintlig anläggning. Vattenreningsanläggningen kan i framtiden flyttas till en ny och större enhet i de nya vårdhusen på SUS/Malmö.

9 9 (14) De båda befintliga dialysmottagningarna har idag endast enkla vattenreningsanläggningar som inte klarar vattenförsörjning vid haveri eller service. Nuvarande situation är därför känslig för störningar. Avlopp: Kapaciteten i avloppen är tillräcklig på Pildammsdialysen. Tillförande råvatten håller hög kvalitet Tappställen Utbyggnad av 20 tappställen på Pildammsdialysen, varav 14 på Blodtappen och 6 i nuvarande PD-mottagning. Vattenslinga Förlängning av befintlig vattenslinga på Pildammsdialysen genomförs. Alternativt anläggs två vattenslingor beroende på var vattenreningsanläggningen kan lokaliseras. Dialysmaskiner Inköp av 28 dialysmaskiner. Gambro-Baxter Artis (befintlig maskin idag). Det finns redan idag ett upphandlingsavtal från 2012 för hela avseende dialysmaskiner. Enligt avtal kan nya inköpas för kr styck. Skall kontrolleras av upphandlingsavdelningen. Ekonomi Ombyggnation Pildammsdialysen: Byggkostnad: 2 mkr Utrustning: 3 mkr (vattenrening 1,5 mkr, inredning 1,5 mkr) Vattenpelare. 1 mkr Dialysmaskiner: 2,5 mkr (28 st à kr) Totalt: 8,5 mkr Ökade driftskostnader vid ökning med behandlingar/år: Ökning med 48 patienter kräver ca 18 ssk/ 3 usk, 2 läkare, 0,5 sekreterare, 1 paramedicinare, 1 enhetschef. De ökade kostnaderna redovisas i bifogad kostnadskalkyl alternativ 1. Angiven kostnad täcker dock inte den ökning med 3-5 dialyspatienter som sker varje år i Malmö. Alternativ 2. Övertag av Diaverums lokaler på Heleneholmsdialysen. Lokalerna är ändamålsenliga och har en yta av ca m 2. Maskinpark, utrustning och vattenreningsanläggning är av samma fabrikat som på SUS/Malmö. Det stora

10 10 (14) antalet tappställen möjliggör lägre personalbemanning eftersom arbetspassen kan göras kortare och övertid undvikas. Vid drift av Heleneholmsdialysen i SUS regi kan bemanningen hållas låg samt personalens arbetstider bevaras. Det senare innebär en tryggare och lättare övergång för personalen till ny arbetsgivare. Expansion Det stora antalet tappställen innebär en god möjlighet att klara en dialysexpansion under 10 år. Personalförsörjning En kritisk faktor för den framtida dialysvården är tillgången på utbildad och erfaren personal. Beräkning av personalbehov: Beräkningsmodellen baseras på dagsläget d.v.s. 48 patienter. Total bemanning: 2016: 17 ssk/3 usk (framtida utveckling innebär fler undersköterskor och färre sjuksköterskor på samma antal patienter). Utökningen av sjuksköterskor beräknas i första hand klaras av genom att erbjuda befintlig personal på Heleneholmsdialysen tjänst på SUS. I andra hand genom rekrytering och utbildning. Organisation Njurmedicin har idag åtta enhetschefer. Av dessa är två på dialys i Malmö och två på dialys i Lund. En utökning med patienterna från Heleneholmsdialysen kräver ytterligare en enhetschef. Samtliga är underställda områdeschefen. En utökning av verksamheten kan kräva ytterligare organisationsförändringar framöver med ett tydligt fokus på njursjukvården. Verksamheten har en intensiv karaktär med många svårt sjuka patienter vilket kräver ett fokuserat ledarskap på området med kompetens att driva utvecklingsfrågor inom sammanhållen budget. Utrustning Nuvarande maskinpark på Heleneholmsdialysen är av samma fabrikat som på SUS/Malmö vilket är en fördel ur personalsynpunkt. Vattenreningsanläggningen på Heleneholmsdialysen har en livslängd på år vilket innebär att den kan behöva bytas inom en 5-årsperiod. Ekonomi Ökade driftskostnader vid ökning med behandlingar/år:

11 11 (14) Ökning med 48 patienter kräver ca 16 ssk/ 2 usk, 2 läkare, 0,5 sekreterare, 1 paramedicinare, 1 enhetschef. Den ökade kostnaden redovisas i kostnadskalkyl alternativ 2. Den täcker dock inte den ökning med 3-5 dialyspatienter som sker varje år i Malmö. Detta alternativ är fördelaktigt ur lokalsynpunkt då lokaler vid SUS/Malmö inte behöver byggas om. Det finns många tappställen. Nackdel är avståndet från SUS/Malmö och att integreringen med verksamheten på SUS Malmö blir svårare. Övrigt Smittskydd I framtiden ökar risken för resistenta bakterier och smittfarliga sjukdomar. Kroniskt njursjuka patienter är infektionskänsliga vilket ger fler utmaningar. Den föreslagna utbyggnaden erbjuder 4-6 nya enkelrum för detta ändamål. Njurtransplantation Njurmedicinska sektionen har en kompetent och erfaren läkargrupp med stor vana vid transplantationsutredningar. Det är av stor vikt att dessa utredningar drivs effektivt för att öka övergången till transplantation. Detta kan minska ökningstakten av dialyspatienter. Självdialys SUS strävar efter egenvård i form av självdialys på sjukhus eller dialys i hemmet (påsdialys eller hem-hd). Njurmedicin har sedan många år en tydlig satsning på dessa behandlingsformer och har uppnått nationellt höga siffror för dessa. Patienterna på Heleneholmsdialysen är de minst sjuka av dialyspatienterna och utgör en bas för övergång till självdialys. Medicinsk utveckling och forskning Njurmedicinska sektionen har en tydlig utvecklingsvilja och bedriver olika forskningsprojekt på dialyspatienter. Moderna IT-lösningar stimulerar till mer hemdialys. Samarbete med näringslivet har varit fruktsamt genom åren. Accesser Tillsammans med transplantationskirurger och kärlkirurger handlägger och utför njurläkarna alla typer av accesser för dialysvård. Kvalitetsregister Dialyskvaliteten är mycket hög på SUS och aktivt arbete mot kvalitetsregister sker. Kvalitetsgrupp Nuvarande kvalitetsgrupp för dialysvård på SUS utgör referensgrupp.

12 12 (14) Beredningsansvarig apotekare Nuvarande apotekare utgör fortsatt resurs. PD-mottagning, njurmott Ovanstående förslag kräver att PD-mottagning flyttar till annan byggnad. Från personalförsörjningssynpunkt bör PD-mottagning samlokaliseras till njurmottagningen. Nuvarande njurmottagning behöver flyttas till följd av rivning av äldre byggnader på SUS område. PD-mottagningen kräver fyra behandlingsrum, två ssk-exp, en läkarexpedition, en skölj, två förråd, uppställningsplats för maskiner, LM-förråd. Ca 120 m 2. Samlokalisering till njurmottagning minskar behovet då flera rum blir gemensamma. Vidare behövs utökning av lokaler för gym/träning tillkommer vilka också bör ligga i anslutning till njurmottagning. Jan Eriksson Förvaltningschef

13 13 (14) Grön yta är Blodtappen.

14 14 (14) Dialysutveckling SUS, antal patienter Antal patienter Obs. Denna figur redovisar hela SUS.