Behovsanalys Njursjukdomar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Behovsanalys Njursjukdomar"

Transkript

1 Åsa Lundberg, Anders Fernström 1 Behovsanalys Njursjukdomar Inledning Behovsanalysen beskriver vuxnas behov i samband med njursjukdom och njursvikt (uremi). Njurarna är livsviktiga organ och några av deras viktigaste uppgifter är att utsöndra de slaggprodukter som bildas i kroppen och att se till att kroppen håller en normal salt- och vattenbalans. Det finns flera tillstånd och sjukdomar som kan leda till njursvikt. När endast 5-10 procent av njurfunktionen återstår, överlever man inte utan dialys eller transplantation. Symtomen för njursvikt är olika för olika individer och det finns flera svårighetsgrader eller stadier av njursvikt. Det kan ibland vara svårt att ställa en diagnos tidigt i sjukdomsförloppet p g a avsaknad av symtom. Då njursvikt utvecklas långsamt vänjer sig den som blir sjuk vid att vara okoncentrerad, trött och initiativlös. Vid mer uttalad njursvikt kan man besväras av matleda, illamående, kräkningar, magproblem, viktförändring och klåda. Målet för vård av patienter med njursjukdom, är att försöka förhindra att njursvikt uppstår och utvecklas till terminal njursvikt. Antalet patienter i aktiv uremivård, det vill säga de som har pågående dialysbehandling alternativt njurtransplanterats, har ökat kontinuerligt sedan behandlingsmöjligheter för kroniska uremipatienter etablerades på 1960-talet. Medelåldern bland dessa patienter har också ökat och var vid årsskiftet 58 år, en ökning med 6 år sedan Patienter i aktiv uremibehandling i allmänhet och dialys i synnerhet har en mycket tydligt ökad mortalitet, fullt jämförbar och ofta sämre än många cancerformer. Cirka 40 procent av alla patienter i aktiv uremivård (inklusive njurtransplanterade) lever efter 5 år. Endast cirka 25 procent av dialyspatienterna lever efter 5 års dialysbehandling. Patientöverlevnaden i aktiv uremivård har dock förbättrats över tiden, såväl i Sverige som internationellt. Efter åldersjustering ses en kontinuerlig förbättring av patienternas överlevnad, både i dialysbehandling och bland transplanterade, en förbättring som fortgått under de senaste åren. Detta är den främsta orsaken till att antalet patienter i aktiv uremivård ökar. De årliga mortalitetstalen för samtliga patienter med uremi har i genomsnitt varit 13,8 procent, för transplanterade 2,8 procent och för dialyspatienter 27,1 procent. Bland transplanterade har malignitet ökat som dödsorsak. I Östergötland finns cirka 460 patienter med njursvikt, dessutom cirka 180 patienter som är njurtransplanterade.

2 Åsa Lundberg, Anders Fernström 2 Sjukdomsgruppsindelning Njursjukdomar kan indelas som primära och sekundära. Med primära avses inflammatoriska njursjukdomar, ärftliga och medfödda samt vissa tumörsjukdomar. Med sekundära njursjukdomar menas att njurarna drabbas av en sjukdomsprocess där grundorsaken är exempelvis olika inflammatoriska kärlsjukdomar, högt blodtryck och/eller diabetes. Uremiorsakande sjukdomar enligt SRAU = Svenskt Register för Aktiv Uremivård: Glomerulonefrit - inflammation i njurens kärlnystan Kronisk pyelonefrit - ärrbildning i njurbäckenet Cystnjuresjukdom - ärftlig njursjukdom Nefroscleros - njurskrumpning Diabetesnefropati - skador i njurens minsta blodkärl p g a diabetes Uremi UNS Övriga sjukdomstillstånd Förekomst, innebörd och konsekvenser Under de senaste nio åren har antalet nytillkomna patienter i aktiv uremivård, d v s patienter som har pågående dialys eller är njurtransplanterade, varit cirka årligen i Sverige. Av dessa är två tredjedelar män. I figur 1 visas hur många patienter som har pågående dialysbehandling eller är njurtransplanterade i Sverige mellan åren (Förklaringar till HD,HHD, PD och TRPL finns på sid. 11). Källa: Svenskt Register för Aktiv Uremivård 2005

3 Åsa Lundberg, Anders Fernström 3 Mellan olika län finns det dock ganska stora variationer. Antalet nyinsjuknade patienter i Östergötland uppgick år 2005 till 54, vilket är något högre än riksgenomsnittet. I figur 2 visas antal patienter per miljon invånare i Sverige och Östergötland som har pågående dialysbehandling eller som är njurtransplanterade Västernorrland Antal per miljon invån patienter i Östergötland Uppsala Bloddialys (Hemodialys) Påsdialys (Peritonealdialys ) Njurtransplanterade patienter i Sverige Östergötland Sverige Figur 3. Antal patienter per miljon invånare i uremivård år Östergötland Sverige Antal per miljon invån Antal patienter i Östergötland = Predialys Bloddialys Påsdialys Njurtransplanterade Hembloddialys Stadiet före dialys

4 Åsa Lundberg, Anders Fernström 4 Glomerulonefrit inflammation i njurens kärlnystan Glomerulonefrit är den vanligaste orsaken till insjuknande i njursvikt i Skandinavien. Vid glomerulonefrit drabbas njurens kärlnystan av inflammationer som har att göra med ett förändrat immunförsvar. Det kan vara svårt att ställa en diagnos tidigt i sjukdomsförloppet p g a avsaknad av symtom. Vid detta tillstånd är det vanligt att man utsöndrar äggvita och röda blodkroppar i urinen. Kronisk pyelonefrit inflammation i njurbäckenet Vid kronisk pyelonefrit har ärrbildningar uppkommit i njurvävnaden efter ett flertal övre urinvägsinfektioner, s.k. njurbäckeninflammationer. Risken för njurfunktionsnedsättning ökar i de fall där bägge njurarna drabbas av ärrbildningar och samtidigt förhöjt blodtryck. Cystnjuresjukdom ärftlig njursjukdom Detta är en ärftlig åkomma där njurvävnaden omvandlas av blåsbildningar (cystor). I takt med att cystorna växer försämras njurfunktionen. Det är inte ovanligt att cystorna infekteras och brister vilket kan vara mycket smärtsamt. Andra vanliga komplikationer är högt blodtryck, urinvägsinfektion och njursten. Nefroskleros njurskrumpning Högt blodtryck skadar på sikt bl a njurens blodkärl och minskar blodflödet i njurarna; ofta ett uttryck vid generell arteriosklerotisk sjukdom (jämför hjärtinfarkt, stroke, fönstertittarsjuka). Detta är sannolikt en orsak till utveckling av nefroskleros, även om även andra faktorer som etnicitet, genetisk predisposition, rökning m fl också är viktiga. Diabetesnefropati skador i njurens minsta blodkärl Diabetes är en sjukdom där förhöjda blodsockernivåer förekommer p g a insulinbrist eller insulinresistens. Förhöjda blodsockernivåer kan på sikt försämra njurfunktionen och leda till kronisk njursvikt. Om man har diabetes är det mycket viktigt att man har både god blodsocker- och blodtryckskontroll. Detta kan förhindra eller förlänga tiden till njursvikt och dialys. Uremi UNS Här ingår alla de patienter med njursvikt där diagnos av olika skäl ej kunnat fastställas. Övriga sjukdomstillstånd Läkemedel samt flera mer eller mindre vanliga sjukdomar kan orsaka akut och/eller kronisk njursvikt. Exempel på sådana sjukdomar är multipelt myelom, sarkoidos, Alports syndrom, infektioner m fl. Exempel på läkemedel som kan ge njurskada är litium.

5 Åsa Lundberg, Anders Fernström 5 Brukarperspektivet Förtroendemannagruppen har under våren träffat patienter i länet med olika behov inom njursjukvården och som också befunnit sig i olika skeden av njursjukdomen. En intervju gjordes också med två njurdonatorer. Patienterna är mycket nöjda med njursjukvården i stort, när man väl kommer till specialistenheten. Osäkerhet har framkommit huruvida man remitterats i rätt tid. Framtiden är oviss när man lever med sin njursjukdom, antingen har man sin kontakt på njurmottagningen där man försöker bromsa förloppet eller så har man inlett någon form av dialysbehandling och kanske samtidigt går och hoppas på en transplantation. Nedan preciseras behoven som framkommit för patienternas möte med sjukvården. Närhet och kontinuitet Patienterna dialyserar i medeltal tre gånger/vecka. En stor del av tiden varje vecka går åt till resorna till och från dialys. För att komma till dialysenheterna åker patienten egen bil eller taxi. Patienten har behov av en ökad tillgänglighet och flexibilitet av möjliga tider för dialys, detta för att orka öka frekvensen av dialys varje vecka. Bemötande, förtroende och trygghet Trevligt bemötande och trivsam miljö betyder mycket för den här gruppen patienter som har sitt andra hem på sjukhuset. Varje dialystillfälle tar sammanlagt cirka fem timmar. Flera av patienterna påtalar den trevliga miljön på Garnisonen, en satellitenhet inom dialysverksamheten, som mycket betydelsefull. Patienterna känner stort förtroende till specialistenheterna men däremot känner de mindre förtroende för akutvårdsenheterna och primärvården. Flera av patienterna har frågat sig om primärvården kan göra rätt bedömningar och om de kom till njurspecialisten i rätt tid. Tryggheten gentemot läkare, sjuksköterskor, undersköterskor upplever patienten som stor, däremot finns ett behov av samtalsstöd, t ex kurator- och psykologstöd. Information och kunskap Patienterna är nöjda med den specialistvård de får och den kunskap de på olika sätt tagit del av. Den information patienten har fått har också getts till anhöriga och det har setts som mycket betydelsefullt eftersom den anhöriges vardag också påverkas i stor utsträckning. Patienten har behov av information som upprepas och förnyas och levereras på ett för patienten tillfredsställande sätt. En del patienter behöver mötet med den som informerar medan andra gärna läser sig till informationen. Som komplement till den information som personalen muntligen ger får patienterna i länet en mycket omtyckt informationspärm om njuren, vanliga läkemedel, egenvård, kost, motion och behandlingsformer.

6 Åsa Lundberg, Anders Fernström 6 Patientföreningen för njursjuka har också en viktig roll i informationsspridning i form av skrift och föreläsningar. Flera patienter upplever mailkontakten med sin behandlande läkare som betydelsefull. Ibland har man behov av ett kort svar på en kort fråga, då fungerar mailen alldeles utmärkt. Patienten upplever stor kunskap och säkerhet inom njursjukvården. Däremot finns ett behov av multiprofessionella team där även kurator, psykolog och dietist ingår. Delaktighet ansvar egenvård En trygg patient som fått god undervisning och ett gott stöd kan på ett tidigt stadium sköta sin påsdialys själv. Längre undervisning krävs om patienten önskar sköta sin bloddialys i hemmet. En bra undervisning och stöd till egenvård får man på Garnisonen där patienterna i huvudsak sköter sin egen dialys med stöd av personalen. Det krävs mycket av egenvård för att sköta sin dialys själv oavsett om det är via påsdialys eller bloddialys. Patienterna upplever att de får det stöd de behöver och känner sig trygga med det. Kommunikation och samordning mellan olika vårdgivare Kommunikationen mellan patient och vårdpersonal fungerar bra. Däremot upplever patienterna att samordningen mellan specialistvård och akutvård fungerar sämre. Varför måste man som kroniskt sjuk sitta på akuten i flera timmar när man vet vad som felar? Önskemål finns om att få komma direkt upp till avdelningen när man har problem härrörda till den kroniska njursjukdomen. Njurtransplantationerna för patienter i länet görs på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Under en period av tre månader är efterkontrollerna förlagda till Sahlgrenska sjukhuset innan de tas över på hemsjukhuset. Resorna till och från Göteborg har fungerat bra på så sätt att taxin har kommit på utsatt tid, däremot upplevs de långa resorna som ganska besvärliga p g a att man inte är i fysisk form. Patienten önskar att hemsjukhuset tar över tidigare.

7 Åsa Lundberg, Anders Fernström 7 Behov i mötet med samhället En del patienter arbetar deltid under dialysbehandlingen men de flesta är sjukpensionärer. En patient uttryckte sitt missnöje så här; Om man går in och arbetar sänker försäkringskassan ersättningen så att det egentligen inte lönar sig att arbeta. Någon patient upplevde den sänkta ersättningen för bilresor som ett problem. Den 1 januari 2004 sänktes ersättningen från 16 kr till 10 kr milen. Det här tvingar patienten att i stället ta taxi, vilket sänker flexibiliteten. Ett annat problem för den här gruppen patienter som många gånger är trötta och har nedsatt kondition är bristen på parkeringsplatser på US. Många patienter har ett flertal mediciner, de transplanterade patienterna ofta ännu fler. Preparaten byter namn och läkemedlet som läkaren skriver ut heter något helt annat när patienten hämtar ut det på apoteket. Stor förvirring uppstår! Förebyggande och behandlande insatser Det finns behov i primärvården att tidigt kunna identifiera patienter i vissa riskgrupper, för att undvika en försämring av njurfunktionen som kan leda till njursvikt. Det är också av största vikt att patienter med begynnande njursvikt remitteras till njurmedicinska kliniken i ett tidigt stadium. Detta kan innebära att tidpunkten för dialysstart kan framflyttas flera år och ibland till och med helt förhindras. Man brukar i dessa sammanhang ibland jämföra betydelsen av tidig remiss (> 3-4 månader före dialysstart) till njurmedicinsk mottagning med sen remiss (< 3-4 mån). Resultatet från en australiensisk studie, visar man att mortaliteten är högre i gruppen som remitterats till njurmottagning i ett sent stadium jämfört med tidigt, och att skillnaden i mortalitet ökar med tiden. (Cass et al. MedJ Aust 2002) Liknande förhållanden gäller även för njurfunktionen mätt som GFR, ett mått på njurens filtrationshastighet. Jones et al har t ex i en retrospektiv studie omfattande 726 patienter, visat att GFR sjunker betydligt långsammare under 5 års tid hos patienter med kronisk njurinsufficiens grad 3-5 (se nedan) efter remiss till njurmedicinsk klinik.

8 Åsa Lundberg, Anders Fernström 8 Njurinsufficiens indelas i 5 olika stadier med utgångspunkt från GFR-nivå. (se ovan). Stadium GFR 1. Njurskada utan påverkan på njurfunktionen 90 ml/min 2. Njurskada med lätt nedsättning av njurfunktionen ml/min 3. Måttlig njurinsufficiens asymptomatisk ml/min 4. Avancerad njurinsufficiens symtomgivande uremi ml/min 5. Njursvikt terminal njurinsufficiens < 15 ml/min Predialys är ett förstadium till dialys och innebär att man har cirka procent kvar av njurfunktionen. (GFR < 25 ml/min). Primärprevention - Tidigt upptäcka patienter med kronisk njurfunktionsnedsättning där det yttersta målet är att förebygga fortsatt sjukdomsutveckling. - Identifiera riskfaktorer för utvecklande av njursjukdom på såväl individnivå som gruppnivå. Sekundärprevention - Vidta åtgärder för att bromsa sjukdomsutvecklingen och även förebygga/behandla förekomsten av andra samtidiga sjukdomstillstånd. - Förebyggande behandling av uremiska komplikationer. - Hos patienter där fortsatt sjukdomsutveckling inte kan hejdas och som närmar sig terminal njursviktdiagnos, skall åtgärder tidigt vidtas som förberedelse inför aktiv uremivård. Målet för övrigt med denna verksamhet är att alla patienter skall ha adekvat - behandling av sura nedbrytningsprodukter i blodet, - behandling av högt blodtryck, - behandling av lågt blodvärde, - fosfat och kalkbalans, - näringstillförsel samt tidig utredning av möjlighet till njurtransplantation.

9 Åsa Lundberg, Anders Fernström 9 Primärprevention Blodtryck Blodfetter Vitamin D Fosfatbindare Sekundärprevention Val av dialysform Transplant.utredning Njurskola Dialysstart Syra-basreglering Nutrition Fistel för dialys Transplant. lista Vård och behandling inom länet Njurpatienterna har behov av information och utbildning för att kunna hantera sin situation. Ur professionens perspektiv ser man stora vinster med att satsa på detta. En väl förberedd patient är en patient som vet vart han/hon ska vända sig och är trygg i sin kontakt med sjukvården. Det är viktigt att fånga upp njurpatienten på ett tidigt stadium, när han/hon fortfarande har viss njurfunktion kvar. Med förändrade levnadsvanor och adekvat medicinering kan man fördröja starttidpunkten för dialys genom att konservera njurfunktionen. Livsstilsförändringar, rökavvänjning och viktreduktion är några exempel att arbeta med. I dag finns skillnader inom länet när det gäller omhändertagandet av patienter som ännu inte påbörjat dialysbehanding; predialyspatienter. I Norrköping har man på projektbasis, Njurprocessen, byggt upp en väl fungerande sköterskebaserad mottagningsverksamhet för denna patientgrupp. Idag finns fler patienter i den predialytiska vården jämfört med tidigare och antal patienter som startar dialys minskar. Under våren 2006 har projektet utökats till att också engagera 3 vårdcentraler i Östra länsdelen. Njurmedicinska kliniken i Linköping har för avsikt att vidareutveckla en liknande verksamhet som i Norrköping och arbetet med detta har påbörjats under sensommaren. Målsättningen på sikt bör vara att arbeta mer med preventiva åtgärder än vad som hittills gjorts. En gemensam länsövergripande arbetsplan bör därför utarbetas, som tillgodoser preventiva åtgärder omfattande såväl primärprevention som sekundärprevention.

10 Åsa Lundberg, Anders Fernström 10 I Linköping finns idag njurmottagning samt två dialysmottagningar för de cirka 100 patienter som kommer regelbundet för bloddialys. På Garnisonen, en satellitenhet i Linköping, ges en mera frekvent dialys, 4-5 ggr/ vecka, och hit kommer patienter från både Linköping och Norrköping samt ibland från andra delar av regionen. Här bedrivs en form av intermediär vård med begränsade personalresurser och ökad patientdelaktighet. Handledning och stöd ges av sjuksköterskor och målet är att patienterna så småningom ska kunna klara sig på egen hand. Steget blir heller inte så stort, om man senare väljer att flytta hem sin dialysapparat. På Garnisonen finns också en s k påsdialysmottagning för träning, upplärning och uppföljning. I Motala finns dialysavdelning med möjlighet att ge dialys till 8 patienter åt gången. Planeras att utökas med 4 platser. Läkare från US, Linköping är ansvariga för den njurmedicinska vården av dessa patienter. Det finns ett behov av att arbeta med njurskola och anhöriggrupper. Behovet av en sjuksköterskemottagning framhålls, liksom patienternas behov av kontinuerlig information och vägledning. Behovet av en kontaktperson för både patienter och anhöriga uttrycks också. Omhändertagandet av donatorer behöver utvecklas och förbättras. Omhändertagande av patienter med manifest njursvikt är krävande och fordrar särskild kompetens hos läkare och vårdpersonal. Den kliniska sjukdomsbilden och behandlingsbehovet är beroende av njursviktens svårighetsgrad. Svårighetsgraden mäts utifrån njurens filtrationshastighet, (se sid. 7). Numera finns behandlingsmetoder som gör att man kan leva ett aktivt och innehållsrikt liv, fastän man har en kronisk njursjukdom. Dialys botar inte njursjukdomen utan är en livsuppehållande behandling som till viss del kan rena blodet från slaggprodukter och överskottsvätska. Ju mer dialys, desto bättre rening av blodet uppnås och desto färre symtom av njursjukdomen såsom t ex trötthet och nedsatt fysisk prestationsförmåga. Idag dialyseras de allra flesta patienterna på sjukhus och endast tre gånger per vecka. Lite tillspetsat skulle man kunna påstå att om Gud hade skapat jorden på sex eller åtta dagar i stället så hade alla patienter åtminstone dialyserats varannan dag Ett viktigt syfte är att tidigt identifiera lämpliga patienter för någon av våra självdialysbehandlingsalternativ. En välinformerad och trygg patient väljer i större utsträckning egenvårdsbehandling. En motiverad patient kan i sin tur leda till ett bättre behandlingsresultat. Njurtransplantation är ofta en överlägsen behandling som både renar blodet effektivare och möjliggör betydligt bättre överlevnad. Den sedan länge bristande tillgången på organ är emellertid en begränsande faktor tillsammans med det faktum att många patienter av olika skäl är olämpliga som mottagare av njurar från avlidna/levande donatorer, främst p g a hög ålder/komplicerande sjukdomar. Viktigt att påpeka är, att det inte finns någon kronologisk åldersgräns för njurtransplantation den biologiska åldern avgör.

11 Åsa Lundberg, Anders Fernström 11 När patienten kommer in i stadiet aktiv uremivård krävs någon form av njurersättningsbehandling. De olika behandlingsformerna som finns är påsdialys, bloddialys, bloddialys i hemmet och njurtransplantation. Påsdialys (PD, peritonealdialys). Den här metoden bygger på att man opererar in en kateter i magen. Via denna kateter tappas sedan en sockerhaltig lösning in i bukhålan. Slaggprodukter som finns i blodet passerar då genom bukhinnan till sockerlösningen. På så sätt används bukhinnan som ett kroppseget filter. Patienten tappar ur och fyller på ny sockerlösning minst 4 ggr/dygn eller med hjälp av en maskin nattetid. Bloddialys (HD, hemodialys) innebär att man leder ut blodet från kroppen via en fistel, access, där man opererat ihop en ven med en artär för att få ett tåligare kärl att sticka i. Ibland används i stället en dialyskateter placerad i en halsven. Blodet filtreras sedan utanför kroppen genom ett konstgjort filter, dialysen görs vanligen 3 gånger/vecka och tar varje gång cirka 4-5 timmar. Det finns olika metoder vid bloddialys. Vanlig HD (hemodialys) respektive HDF. HDF (hemodialysfiltration) liknar mer njurens filtration i glomerulus än vanlig bloddialys. HD Vad är HDF? HF/HDF Glomerulus Bloddialys i hemmet (HHD, hemhemodialys) innebär att patienten sköter sin bloddialys hemma. Patienten sticker sig själv och använder sig av en likadan dialysapparat som finns på sjukhuset. Dialys sker vanligen 4-6 gånger i veckan och ofta med flera dialystimmar per vecka. Vissa modifieringar i hemmet såsom vattensäkring av golv och el-förstärkning kan behövas. Njurtransplantation. Patienten får en ny njure antingen via en levande donator eller via en nekronjure från avliden person. Väntetiden för en nekronjure är cirka 3 år. En transplanterad njure överlever i genomsnitt år. Ofta finns möjlighet till retransplantation om funktionen upphör i den transplanterade njuren.

12 Åsa Lundberg, Anders Fernström 12 Transplantation och donation Donationsverksamheten i Landstinget i Östergötland syftar till att på bästa möjliga sätt tillvarata organ och vävnader från avlidna donatorer för att kunna hjälpa sjuka och skadade människor genom transplantation till ett liv som präglas av bättre livskvalitet och mindre handikapp. Inom verksamheten ligger också ansvaret för att alla som så önskar ska få information och frågor kring donation och transplantation. Njurtransplantation är idag den vanligaste organtransplantationen. Även hjärta, lungor, lever och bukspottkörtel transplanteras. Vävnader som transplanteras är framför allt hjärtklaffar och hornhinnor, men även hud och benvävnad används. I Sverige trädde den gällande transplantationslagen i kraft den 1 juli Där står bland annat att samtycke krävs för tillvaratagande av både organ och vävnader från avlidna människor. Om den avlidne inte lämnat sitt samtycke under sin livstid vänder man sig till de närstående med förfrågan. Donation kan bara bli aktuell om inte medicinska skäl talar emot. Organ kan bara tas tillvara då dödsfallet inträffat under speciella omständigheter på en intensivvårdsavdelning. Det är även vanligt att donation av njure görs av en levande givare. Det är behoven som styr tillvaratagandet av organ och vävnad. När det gäller organ föreligger alltid en bristsituation det finns fler sjuka och skadade människor som skulle kunna bli hjälpta av en transplantation än det finns organ som kan tas tillvara från avlidna givare. År 1964 njurtransplanterades den första patienten i Sverige. Fram till år 2004 har cirka njurtransplantationer gjorts och cirka personer lever idag med ett fungerande njurtransplantat. Omkring 300 ingrepp görs varje år i Sverige på patienter som därmed slipper fortsätta i dialys. I vårt land utförs njurtransplantationer vid fyra olika transplantationskliniker. Östergötland tillhör kliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Vid samtliga transplantationskliniker finns särskilda koordinatorer som håller kontakt med de patienter som väntar på transplantation. Varje klinik har sin egen väntelista. Samtliga kliniker har även transplantationskoordinatorer som samordnar fördelningen (allokeringen) av organ i samband med organdonation. Dessa finns i ständig beredskap och har jour dygnet runt. Inför transplantation genomgår patienten noggranna medicinska undersökningar och provtagningar. Ibland tvingas man att avråda från en transplantation, då riskerna bedöms som alltför stora, t ex vid hög ålder eller allvarlig hjärt-kärlsjukdom. Cirka procent av alla njurtransplantationer i Sverige sker med levande givare. Då givare och mottagare är besläktade medför vävnadslikheten att risken för avstötning är något mindre.

13 Åsa Lundberg, Anders Fernström 13 Det ställs fyra krav på den levande givaren: 1. Donation måste ske helt frivilligt. 2. Givaren måste vara helt frisk. 3. Givaren måste ha normal njurfunktion. 4. Givaren ska vara fyllda 18 år. Transplantation med njure från avliden givare blir aktuell om ingen lämplig levande givare finns. Reglering i transplantationslagen; SFS 1995:831. En avliden givare är en patient som avlidit i total hjärninfarkt på intensivvårdsavdelning under pågående respiratorbehandling. Samtycksregler När den avlidne uttryckt sin vilja gäller den alltid. Muntligt eller skriftligt. När den avlidne inte uttryckt sin vilja gäller förmodat samtycke, men närstående har rätt att säga nej. Tillgänglighet, vårdkonsumtion och kostnader Vårdgarantin (ett första läkarbesök för bedömning inom 3 månader) klaras undantagslöst i Linköping och Motala. Beträffande Njurmedicinska kliniken i Norrköping kan denna inte särskiljas, utan återfinns inom Medicinkliniken, ViN. Bedömningen är att vårdgarantin uppfylls även i Norrköping. Antal vårdtillfällen 2005 var i länet 769 st. Registreringen avseende besök på njurmedicinsk klinik skiljer sig åt i de olika länsdelarna. I Linköping/Motala registreras dialysbehandling som läkarbesök. Som sjukvårdande behandling räknas besök hos sjuksköterska i den predialytiska vården, provtagning samt i viss mån läkemedelsgivning. I Norrköping registreras dialysbehandling som sjukvårdande behandling. Hit räknas också besök på sjuksköterskemottagning, provtagning samt besök hos njurdietist. Total verksamhetskostnad för länet cirka 128 miljoner SEK Total läkemedelskostnad för hela länet cirka 28,7 miljoner SEK Kostnaderna för de enskilda dialysvätskorna redovisas inte. En av svårigheterna är att påsdialysvätskor registreras som läkemedel medan bloddialysvätskor registreras som medicintekniska hjälpmedel.

14 Åsa Lundberg, Anders Fernström 14 Kunskapsbaserade arbetsmetoder För att förbättra de dåliga överlevnadssiffrorna, samt förbättra patienternas livskvalitet, behövs flera olika typer av insatser. Detta har på senare tid lett till ett ökat genomförande av mer effektiva bloddialysformer, där den ökade effektiviteten framför allt uppnås genom ökad dialysfrekvens, ökad dialystid/dialys eller tillägg av konvektiv transport (HDF, se bild sid.10). Nya och effektivare läkemedel kommer successivt, som för alla andra specialiteter. Behov av förändrade arbetssätt För att möjliggöra ett ökat antal dialyser för de patienter som har långt till Linköping eller Motala kan man överväga utbyggnad av satellitenheter närmare patientens eget boende. Dialyserna måste då naturligtvis skötas av dialysutbildad personal, eventuellt med ett ökat inslag av självdialys vilket vore önskvärt både ur ett patientperspektiv och ur ett kostnadsperspektiv. Man kan också tänka sig en utbyggnad av hemdialys genom att ännu fler dialyspatienter startar med påsdialys, för att senare vid behov lättare kunna övergå till bloddialys i hemmet. För att möjliggöra ökad dialystid på sjukhusens dialysavdelningar krävs en total översyn av lokalerna, personalens arbetstider och antal, logistik kring transporter, logistik kring dialysmonitorernas användande etc. HDF-verksamheten i Linköping kommer att kunna möjliggöras efter den nu pågående upphandlingen av nya dialysmonitorer. Dock medför denna behandling ökade kostnader (framför allt filterkostnader) jämfört med konventionell behandling. Behov av kompetensutveckling Behov finns av kunskapsspridning mellan de olika enheterna i länet samt även i primärvården. Nationella riktlinjer och uppföljning Nationella riktlinjer finns och är under revidering. SNF, Svensk Njurmedicinsk Förening -06. Från och med januari 2007 kommer SRAU, Svenskt Register för Aktiv Uremivård, att ingå i ett nytt nationellt register, SNR, som innehåller en sammanslagning av SRAU, Svensk DialysDataBas (SDDB), Stockholms njursviktregister och västsvenska njursviktregistret.

15 Åsa Lundberg, Anders Fernström 15 Patienttillfredsställelse, livskvalitetsmätning (omvårdnadsresultat) Det finns ingen enhetlig uppföljning i verksamheten angående patientupplevd vårdkvalitet. I Motala används ESAS, Edmonton Symtom Assessment Scale som är ett instrument för självskattning av symtom. Syftet är att vårdgivaren ska få en bild av hur patienten själv upplever sina symtom och sin situation. Genom att synliggöra kan man åtgärda. ESAS kan ses som: Möjlighet/grund till samtal om sådant som man inte brukar prata om. Stöd till omvårdnadsdokumentation. Utvärderingsmöjlighet. Ökad grund till individanpassad vård. Patientenkäten för slutenvård 2005, svarsfrekvens 65 procent Njurmedicinska kliniken US: Sammantaget är patienterna på Njurmedicinska kliniken, US, mer nöjda/positiva avseende upplevelsen av vårdens kvalitet än medelpatienten i hela landstinget. Förbättringsområden kan vara: Information om hur patienten själv kan bidra till ett bra behandlingsresultat. Ökad patientdelaktighet i besluten av vård och behandling under sjukhusvistelsen. Beträffande Njurmedicinska kliniken i Norrköping kan denna inte särskiljas, utan återfinns inom medicinkliniken, ViN. Medicinsk kvalitet och patientsäkerhet (Patientsäkerhetsenheten) Uppföljning och dialog har ägt rum på Njurmedicinska kliniken, US, rapport , avseende: Vårdrelaterade infektioner. Säker vård. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Medverkande i framtagandet av behovsanalysen Åsa Lundberg, samordnare förtroendemannagrupp Paula Almbrandt-Löf, projektledare Anders Fernström, verksamhetschef Njurmedicinska kliniken, US Stefan Melander, ÖL Njurmedicinska kliniken, US Annika Eriksson, vårdenhetschef Njurmedicinska kliniken, US Emma Herrlander Törnqvist, SSK dialysavd. Garnisonen, US Karin Staaf, SSK dialysavd. LiM Magnus Oweling, verksamhetschef Närsjukvården Öster, Finspång Sven-Ingemar Deurell, ÖL Njurmedicinska kliniken, ViN Karin Blomander Källsholm, SSK dialysenheten, ViN Kristina Söderlind, ÖL, ansvarig för donationsverksamheten i landstinget

16 Åsa Lundberg, Anders Fernström 16 Referenser Förslag till nya behandlingsriktlinjer för njurpatienter, Svensk Njurmedicinsk Förening ( Svenskt Register för Aktiv Uremivård (SRAU) 2005 och 2006 ( CF85910CC8BF/5132/SRAU2005.pdf) Delayed referral to a nephrologist: outcomes among patients who survive at least one year on dialysis. Cass et al. Med J Aust 2002;177(3):135-8 Decline in kidney function before and after nephrology referral and the effect on survival in moderate to advanced chronic kidney disease. Jones C. et al. 2006;21(8): Donationsverksamheten i Landstinget i Östergötland

Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt

Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt Mål: Alla personer med kronisk njursvikt skall få en behandling av så god kvalitet att behovet av dialys eller transplantation fördröjs eller förhindras.

Läs mer

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Att ge en njure... Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Universitetssjukhuset MAS i Malmö, Februari

Läs mer

Utvecklingsplan för dialysvården

Utvecklingsplan för dialysvården HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-12-06 p 04 1 (4) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2012-10-31 HSN 1210-1252 Handläggare: Tobias Nilsson Utvecklingsplan för dialysvården 2013-2014 Ärendebeskrivning

Läs mer

Njursvikt ett lurigt tillstånd

Njursvikt ett lurigt tillstånd Njursvikt ett lurigt tillstånd Njurarna är kroppens reningsverk Förenklat kan man säga att njurarna är kroppens reningsverk. De filtrerar bort slaggprodukter som kroppen inte behöver och skickar ut dem

Läs mer

Njursvikt ett lurigt tillstånd

Njursvikt ett lurigt tillstånd Njursvikt ett lurigt tillstånd Njurarna är kroppens reningsverk 180 liter kroppsvätska filtreras per dygn. Blodtryck och vätska regleras i njurarna. Förenklat kan man säga att njurarna är kroppens reningsverk.

Läs mer

Att donera en njure. En första information

Att donera en njure. En första information Att donera en njure En första information Denna broschyr är en första information om vad en njurdonation innebär. Du har antagligen fått denna broschyr i din hand därför att någon som står dig nära är

Läs mer

Riktlinjer för njurtransplantation

Riktlinjer för njurtransplantation Riktlinjer för njurtransplantation Mål: Alla njurtransplanterade ska ha tillgång till högspecialiserad vård så att riskerna för komplikationer och för tidig död minimeras och så att förutsättningar för

Läs mer

Inledning. Sammanfattning

Inledning. Sammanfattning Inledning Svenskt Register för Aktiv Uremivård (srau) startade 1991 med syftet att dokumentera den aktiva uremivårdens omfattning i Sverige och har sedan 1994 givit ut en publikation årligen. Från den

Läs mer

Invärtesmedicin för fysioterapeuter Njursjukdomar

Invärtesmedicin för fysioterapeuter Njursjukdomar Invärtesmedicin för fysioterapeuter 2017 Njursjukdomar Njursjukdomar översikt Uppbyggnad och funktion Undersökningar av njure och urinvägar Njursvikt Vanligaste orsaker Symtom Dialys Njurarnas lokalisation

Läs mer

Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit

Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset 1 Patientinformation om Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit

Läs mer

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Har Du ett barn med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Till personal i förskola, skola, fritidsverksamhet eller

Läs mer

Handlingsprogram för Njurförbundet Antaget 8 maj 2011

Handlingsprogram för Njurförbundet Antaget 8 maj 2011 Handlingsprogram för Njurförbundet Antaget 8 maj 2011 Njurförbundet har till uppgift främja och tillvarata de njursjukas intressen beträffande behandling, vård, rehabilitering och social trygghet med utgångspunkt

Läs mer

Njurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Njurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Njurtransplantation Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset 1 Introduktion I Sverige transplanteras ca 350 njurar varje år, fördelade på fyra centra, Malmö, Göteborg, Stockholm och Uppsala.

Läs mer

Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö

Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö Varför behöver man dialys? Dialys är en behandling som man får när njurarna helt eller till största delen har slutat att fungera. Njurarnas

Läs mer

2015-02-17. Njursjukdom. Kronisk njursjukdom/njursvikt (CKD) Njursjukdom

2015-02-17. Njursjukdom. Kronisk njursjukdom/njursvikt (CKD) Njursjukdom Njursjukdom ANNELI JÖNSSON 2015-02-17 Kronisk njursjukdom/njursvikt (CKD) En definitiv förlust av njurfunktionen vilket är allvarligt nog för att vara dödlig i avsaknad av dialys eller transplantation

Läs mer

ORGANDONATION EFTER CIRKULATIONSSTILLESTÅND

ORGANDONATION EFTER CIRKULATIONSSTILLESTÅND ORGANDONATION EFTER CIRKULATIONSSTILLESTÅND EN NY MÖJLIGHET TILL DONATION EN FOLDER FRAMTAGEN AV PROJEKTGRUPPEN FÖR DONATION EFTER CIRKULATIONSSTILLESTÅND VÄVNADSRÅDET, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING

Läs mer

Riktlinjer för dialysbehandling

Riktlinjer för dialysbehandling Riktlinjer för dialysbehandling Mål Alla personer i dialys skall få individuellt anpassad behandling av god kvalitet som minimerar komplikationer och förhindrar för tidig död. Krav peritonealdialys (PD):

Läs mer

Välkommen till denna undersökning som avser dialysbehandlade och njurtransplanterade patienter!

Välkommen till denna undersökning som avser dialysbehandlade och njurtransplanterade patienter! Välkommen till denna undersökning som avser dialysbehandlade och njurtransplanterade patienter! Den europeiska patientföreningen skulle vilja att du delar med dig av dina synpunkter på behandlingsval som

Läs mer

Svar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs

Svar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs HSN 2009-03-17 p 24 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Maria Weber Persson Svar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs Ärendet Mariana

Läs mer

Bromsen på Danderyd. - för njursvikt i tidigt skede

Bromsen på Danderyd. - för njursvikt i tidigt skede Bromsen på Danderyd - för njursvikt i tidigt skede Under det senaste decenniet har det blivit alltmer känt att lätt till måttlig njursvikt är vanligt förekommande. Undersökningar från bland annat Norge

Läs mer

Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare

Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare Handledare skall utses vid tjänstgöringens start och bör medverka till att uppsatta mål nås. För att uppnå dessa mål behövs i normalfallet 2-3

Läs mer

Sammanställning av data från SNRs CKD-del Mellansverige

Sammanställning av data från SNRs CKD-del Mellansverige Sammanställning av data från SNRs CKD-del Mellansverige Data från det s.k. Stockholmsregistret som startades 1999 har överförts till SNR där patienterna fortsättningsvis följs tillsammans med övriga CKD-patienter

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

Välkommen till Dialysavdelningen/Njurpolikliniken på Mellersta Österbottens Centralsjukhus

Välkommen till Dialysavdelningen/Njurpolikliniken på Mellersta Österbottens Centralsjukhus Mellersta Österbottens centralsjukhus MÖCS Välkommen till Dialysavdelningen/Njurpolikliniken på Mellersta Österbottens Centralsjukhus MÖCS Dialysavdelningen tel. 06-8264590 Njurpolikliniken tel. 06-8264592

Läs mer

TYP 2-DIABETES Tillstötande sjukdomar vård och uppföljning

TYP 2-DIABETES Tillstötande sjukdomar vård och uppföljning TYP 2-DIABETES Tillstötande sjukdomar vård och uppföljning Innehåll T2D tillstötande sjukdomar Hjärtat och blodkärlen Njurarna Nervsystemet Ben och fötte Ögonen Munnen 4 7 10 11 12 13 14 Hjärtat och blodkärlen

Läs mer

Mycket är bra, men ändå inte riktigt nöjd

Mycket är bra, men ändå inte riktigt nöjd Mycket är bra, men ändå inte riktigt nöjd Förbundsordförande i Njurförbundet Ledamot I styrgruppen för Centrum för personcentrerad vård (GPCC) Hedersdoktor vid Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet

Läs mer

Yttrande över betänkande Organdonation - En livsviktig verksamhet (SOU 2015:84)

Yttrande över betänkande Organdonation - En livsviktig verksamhet (SOU 2015:84) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Jan Forslid TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-01-14 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-02-23, P 18 1 (3) Yttrande över betänkande Organdonation - En livsviktig verksamhet

Läs mer

AKTIV UREMIVÅRD I SVERIGE srau98 MED APPENDIX SRAU 99 SVENSKT REGISTER FÖR AKTIV UREMIVÅRD

AKTIV UREMIVÅRD I SVERIGE srau98 MED APPENDIX SRAU 99 SVENSKT REGISTER FÖR AKTIV UREMIVÅRD AKTIV UREMIVÅRD I SVERIGE 1991 1997 srau98 MED APPENDIX SRAU 99 SVENSKT REGISTER FÖR AKTIV UREMIVÅRD Förord Det är med stor tillfredsställelse som styrelsen för Svenskt Register för Aktiv Uremivård (SRAU)

Läs mer

Njuren Blodtryck. Peter Fors Alingsås Lasarett

Njuren Blodtryck. Peter Fors Alingsås Lasarett Njuren Blodtryck Peter Fors Alingsås Lasarett peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes Diabetesnefropati (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom) Modifierbara

Läs mer

Att leva med cystnjurar Autosomalt dominant polycystisk njursjukdom, ADPKD

Att leva med cystnjurar Autosomalt dominant polycystisk njursjukdom, ADPKD Autosomalt dominant polycystisk njursjukdom, ADPKD En informationsfolder för dig som berörs av cystnjurar (autosomalt dominant polycystisk njursjukdom, ADPKD) När jag fick min diagnos insåg jag att livet

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

att att Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar

att att Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-12-01 1 (5) HSN 2017-1980 Handläggare: Hanna Wallin Hälso- och sjukvårdsnämnden 2018-01-30 Bidrag till patienter som startar sin dialysbehandling

Läs mer

Regionalt Vårdprogram

Regionalt Vårdprogram Medicinskt programarbete Regionalt Vårdprogram Kronisk njursvikt Stockholms läns landsting 2006 Regionalt Vårdprogram Kronisk njursvikt Rapporten är framtagen av Del I Carl-Gustaf Elinder Britta Hylander

Läs mer

HND-centrum. DANDERYDS SJUKHUS Sveriges första integrerade centrum för personer med samtidig hjärt-, njur- och diabetessjukdom

HND-centrum. DANDERYDS SJUKHUS Sveriges första integrerade centrum för personer med samtidig hjärt-, njur- och diabetessjukdom HND-centrum DANDERYDS SJUKHUS Sveriges första integrerade centrum för personer med samtidig hjärt-, njur- och diabetessjukdom Hjärtsjukdom, njursjukdom och diabetes (HND) är tre stora kroniska folksjukdomar

Läs mer

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar Bilaga 1/4 Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar I detta dokument redovisas beredningen för behovsstyrnings förslag på områden för behovsanalyser 2017.

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2005-10-31 1070/2006

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2005-10-31 1070/2006 BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE RECIP AB Bränningevägen 12 120 54 Årsta SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. SUT20140120PSE02 Njurcancer Bakgrund

Läs mer

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Njur- och Dialysmottagning 305 Östra sjukhuset Information till patient och närstående

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Njur- och Dialysmottagning 305 Östra sjukhuset Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Njur- och Dialysmottagning 305 Östra sjukhuset Informationen ska vara en vägledning för dig under din vårdtid hos oss. Är det något du undrar över - tveka

Läs mer

UTREDNING AV BEHOVET AV KAPACITETSÖKNING INOM VÅRDOMRÅDE NJURMEDICIN

UTREDNING AV BEHOVET AV KAPACITETSÖKNING INOM VÅRDOMRÅDE NJURMEDICIN UTREDNING AV BEHOVET AV KAPACITETSÖKNING INOM VÅRDOMRÅDE NJURMEDICIN Rapportdatum: 20 december 2017 Beställare: Hälso- och sjukvårdsdirektören SAMMANFATTNING Utredningsgruppen föreslår ett antal strategier

Läs mer

Nina Fransén Pettersson doktorand, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi. Filmer och färgbilder till detta föredrag kan ses på

Nina Fransén Pettersson doktorand, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi. Filmer och färgbilder till detta föredrag kan ses på Kan man se diabetes? Nina Fransén Pettersson doktorand, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Filmer och färgbilder till detta föredrag kan ses på www.medfak.umu.se/forskning/forskningens-dag/-forskningens-dag-2012/

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

För bättre läkemedelsanvändning och bättre hälsa

För bättre läkemedelsanvändning och bättre hälsa Handla klokt! För bättre läkemedelsanvändning och bättre hälsa Läkemedelskommittén ska verka för en rationell, säker och kostnadseffektiv hantering av läkemedel. Kommittén utses av landstingsstyrelsen

Läs mer

Sedan våren 2016 finns också en regionalt donationsansvarig sjuksköterska, vilket inte tidigare funnits i donationsregionen på flera år.

Sedan våren 2016 finns också en regionalt donationsansvarig sjuksköterska, vilket inte tidigare funnits i donationsregionen på flera år. Svar på interpellation från Marie Morell (M) och Lena Käcker- Johansson(KD) angående Vad görs för att förbättra donationsverksamheten i Östergötland?(Dnr RS 2016-663) Interpellanterna ställer viktiga frågor

Läs mer

LiÖ 2014-1125. LiÖ-2012-xxx. Respondent. Egenvård. Självdialys hos patienter med kronisk njursvikt

LiÖ 2014-1125. LiÖ-2012-xxx. Respondent. Egenvård. Självdialys hos patienter med kronisk njursvikt LiÖ-2012-xxx LiÖ 2014-1125 Respondent Egenvård Självdialys hos patienter med kronisk njursvikt Behovsanalys 2014 Egenvård Självdialys hos patienter med kronisk njursvikt Behovsanalys inklusive resultat

Läs mer

Implantat och Biomaterial Inledning. Transplantationer en kort historik och statistik

Implantat och Biomaterial Inledning. Transplantationer en kort historik och statistik Föreläsningskompendium Implantat och Biomaterial Inledning Transplantationer en kort historik och statistik Den första transplantationen av hornhinna gjordes 1907. Det blev en etablerad behandlingsmetod

Läs mer

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Ronnie Willenheimer Docent i kardiologi, Lunds Universitet Medicinsk chef, Hjärtkärl-kliniken Potentiell intressekonflikt: Försörjning huvudsakligen

Läs mer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer

En skrift för närstående. Om organ- och vävnadsdonation

En skrift för närstående. Om organ- och vävnadsdonation En skrift för närstående Om organ- och vävnadsdonation Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

ANSÖKAN OM VÅRDBIDRAG FÖR DITT NJURSJUKA BARN.

ANSÖKAN OM VÅRDBIDRAG FÖR DITT NJURSJUKA BARN. ANSÖKAN OM VÅRDBIDRAG FÖR DITT NJURSJUKA BARN. Till hjälp för Dig som söker vårdbidrag. MITT BARN ÄR NJURSJUKT! Att få beskedet att ens barn har en njursjukdom gör att familjen hamnar i en krissituation.

Läs mer

s uperhjälte njuren GÅR TILL KAMP! Skydda den för fiender www.supersankarimunuainen.fi

s uperhjälte njuren GÅR TILL KAMP! Skydda den för fiender www.supersankarimunuainen.fi s uperhjälte njuren GÅR TILL KAMP! Skydda den för fiender www.supersankarimunuainen.fi INNEHÅLL: 3. Superhjältenjurens superkrafter 4. Superhjältenjuren 5. Fiende nummer 1: ÖVERVIKT 6. Superhjältenjuren

Läs mer

Som medlem gör du skillnad

Som medlem gör du skillnad Som medlem gör du skillnad Njurförbundet för ett rikt och långt liv NJURFÖRBUNDET BILDADES 1969, FEM ÅR EFTER DEN FÖRSTA NJURTRANSPLANTATIONEN I SVERIGE, SOM EN IDEELL ORGANISATION MED ÖVERGRIPANDE UPPGIFT

Läs mer

Multipel Skleros Multipel skleros

Multipel Skleros Multipel skleros Multipel Skleros Multipel skleros Det här är MS MS står för Multipel skleros och är en kronisk sjukdom som påverkar det centrala nervsystemet, det vill säga hjärnan och ryggmärgen. Vid MS uppfattar immunförsvaret

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Inkomna synpunkter till patientnämnden

Inkomna synpunkter till patientnämnden Inkomna synpunkter till patientnämnden SYNPUNKTER RÖRANDE KIRURG- ORTOPED- OCH KVINNOKLINIKERNAS VERKSAMHETER Analys framtagen av patientnämnden i Region Kronoberg Varför en analys från Patientnämnden

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om donations- och transplantationsfrågor (S 2013:04) Dir. 2014:83

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om donations- och transplantationsfrågor (S 2013:04) Dir. 2014:83 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om donations- och transplantationsfrågor (S 2013:04) Dir. 2014:83 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juni 2014 Sammanfattning Regeringen beslutade

Läs mer

Innehåll. Inledning...3. Vad är hemodialys?...4. Blodtillgång...8. Hur mycket dialys?...10. Under behandlingen...12. Var ska dialysen uföras?...

Innehåll. Inledning...3. Vad är hemodialys?...4. Blodtillgång...8. Hur mycket dialys?...10. Under behandlingen...12. Var ska dialysen uföras?... Att leva med HD Innehåll Inledning...3 Vad är hemodialys?...4 Blodtillgång...8 Hur mycket dialys?...10 Under behandlingen...12 Var ska dialysen uföras?...14 Mat, dryck och mediciner...16 Att leva med hemodialys....18

Läs mer

Njursjuk. RNj informerar. Riksförbundet för Njursjuka - RNj

Njursjuk. RNj informerar. Riksförbundet för Njursjuka - RNj Njursjuk RNj informerar Riksförbundet för Njursjuka - RNj 2 Njursjuk Njursjuk RNj informerar Publikationer utgivna i samma serie: Njurtransplantation, RNj informerar, utgiven 1996 ISBN 91-86776-12-6 Att

Läs mer

Yttrande över remiss S2015/06250/FS Organdonation en livsviktig verksamhet (SOU 2015:84)

Yttrande över remiss S2015/06250/FS Organdonation en livsviktig verksamhet (SOU 2015:84) 1 (7) Yttrande över remiss S2015/06250/FS Organdonation en livsviktig verksamhet (SOU 2015:84) Landstingen och regionerna inom Uppsala-Örebro sjukvårdsregion, Landstinget Dalarna, Landstinget Sörmland,

Läs mer

Kommittédirektiv. Utredning om donations- och transplantationsfrågor. Dir. 2013:25. Beslut vid regeringssammanträde den 28 februari 2013

Kommittédirektiv. Utredning om donations- och transplantationsfrågor. Dir. 2013:25. Beslut vid regeringssammanträde den 28 februari 2013 Kommittédirektiv Utredning om donations- och transplantationsfrågor Dir. 2013:25 Beslut vid regeringssammanträde den 28 februari 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av vissa donationsoch

Läs mer

Välkommen till dialysmottagning 130 Information till patient och närstående

Välkommen till dialysmottagning 130 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till dialysmottagning 130 Informationen ska vara en vägledning för dig under din vårdtid hos oss. Är det något du undrar över - tveka inte att fråga personalen!

Läs mer

Befolkningens attityder till organdonationer 2014

Befolkningens attityder till organdonationer 2014 Befolkningens attityder till organdonationer 2014 Transplantation av organ, såsom hjärta, lungor, lever och njure är numera etablerade och säkra behandlingsmetoder i sjukvården. En transplantation gör

Läs mer

INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin)

INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin) Denna broschyr har du fått av din läkare eller sjuksköterska INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin) Patientinformation för dig som behandlas med JARDIANCE mot typ 2-diabetes Ett steg i

Läs mer

Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016

Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016 Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne KEFU seminarium, 25 oktober 2016 Utvärdering av hälsoval i primärvården respektive vårdval inom specialistvården Bred och oberoende

Läs mer

När inget händer och människor dör i väntan på organ då startar man MOD!

När inget händer och människor dör i väntan på organ då startar man MOD! KRISTINA RADWAN INTERVJU När inget händer och människor dör i väntan på organ då startar man MOD! I ALLA FALL OM MAN HETER PETER CARSTEDT. MOD (Mer Organdonation) bildades i mars 2012 av Martha Ehlin och

Läs mer

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

Fast vårdkontakt vid somatisk vård Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hans Hägglund Överläkare, docent Verksamhetschef Akademiska Sjukhuset Hemsjukvård efter benmärgstransplantation har

Läs mer

Vi vill med den här broschyren ge dig information på vägen.

Vi vill med den här broschyren ge dig information på vägen. Njurcancer Du har fått den här broschyren för att du har fått diagnosen njurcancer eller för att man hos dig har hittat en förändring i njuren där njurcancer kan misstänkas. Vi vill med den här broschyren

Läs mer

1c. Du bestämmer dig för att komplettera med ytterligare provtagning för att styrka din misstanke. Vilka prover beställer du?

1c. Du bestämmer dig för att komplettera med ytterligare provtagning för att styrka din misstanke. Vilka prover beställer du? MEQ Nefrologi En 54-årig kvinna insjuknar i maj 2007 i nästäppa, snuva och trötthet. Hon behandlas av sin 1a. Vilken njurmedicinsk sjukdom misstänker du? (1 p) 1b. Nämn 3 skäl till att du misstänker just

Läs mer

Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program

Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program 2015-2017 Idag finns det oacceptabelt stora skillnader i den vård och behandling som landets psoriasispatienter får

Läs mer

BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR 2 HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR MEDICINSKA BESLUT 03 INFORMATION 06 BRYTPUNKTSSAMTAL 07 VAD ÄR VIKTIGT NU ÖNSKEMÅL OCH PRIORITERINGAR 04

Läs mer

Självskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36

Självskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36 Självskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36 Patientrapporterat mått - ett kraftfullt verktyg i personcentrerad vård Agneta Pagels Sjuksköterska, kvalitetssamordnare Njurmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Akut och kronisk njursvikt

Akut och kronisk njursvikt Medicin & vård Akut och kronisk njursvikt Behandlingsmöjligheter Prevention Mekanismer och orsaker - Diagnostik Uppsala universitet bjuder in till utbildning 10 14 mars 2014 i Uppsala En njurmedicinsk

Läs mer

Förslag till en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Förslag till en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Förslag till en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård En samordnad individuell plan vid utskrivning. Version 1.0 Datum 2017-04-01 Framtaget av: Ida Wernered & Viktor

Läs mer

Peter Fors Alingsås Lasare2

Peter Fors Alingsås Lasare2 Peter Fors Alingsås Lasare2 peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes DiabetesnefropaA (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom) Modifierbara riskfaktorer

Läs mer

Redaktionskommitté T-Journalen: Per Zimmerman, redaktör och ansvarig utgivare och Anne Pettersson

Redaktionskommitté T-Journalen: Per Zimmerman, redaktör och ansvarig utgivare och Anne Pettersson 1 T-Journalen År 2012 Nr 1 februari Något av innehållet i detta nr: Viktigast i detta nummer är att det på sista sidan, sid 12, finns en kallelse/inbjudan till årsmötet lördagen den 10 mars, som vanligt

Läs mer

DRÖMMEN OM ETT LIV UTAN DIABETES. Erika Häggström Leg. sjuksköterska, huvudhandledare Avd. för Transplantation och Kirurgi Akademiska sjukhuset

DRÖMMEN OM ETT LIV UTAN DIABETES. Erika Häggström Leg. sjuksköterska, huvudhandledare Avd. för Transplantation och Kirurgi Akademiska sjukhuset DRÖMMEN OM ETT LIV UTAN DIABETES Erika Häggström Leg. sjuksköterska, huvudhandledare Avd. för Transplantation och Kirurgi Akademiska sjukhuset LIVET MED SVÅRREGLERAD DIABETES DRÖMMEN OM ETT LIV UTAN DIABETES?

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

En skrift för närstående. Om organ- och vävnadsdonation

En skrift för närstående. Om organ- och vävnadsdonation En skrift för närstående Om organ- och vävnadsdonation Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom

En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom Utskrivning En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom Efter 1-2 veckor Efter 6-10 veckor Efter 3-4 månader Catrin Henriksson Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset Efter 6 och/eller

Läs mer

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. INTERVJU Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. Goda råd är guld värda Att förebygga sjukdomar är en av hälso- och sjuk vårdens uppgifter. Den som

Läs mer

Förslag till utvecklingsplan för njursjukvården i Stockholms läns landsting för åren

Förslag till utvecklingsplan för njursjukvården i Stockholms läns landsting för åren Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-03-11 1 (3) HSN 2016-0600 Handläggare: Åsa Hertzberg Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-04-19, p 12 Förslag till utvecklingsplan för njursjukvården

Läs mer

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala

Läs mer

13 Bidrag till patienter som startar sin dialysbehandling i hemmet efter fyllda 65 år och därmed inte är berättigade till den statliga

13 Bidrag till patienter som startar sin dialysbehandling i hemmet efter fyllda 65 år och därmed inte är berättigade till den statliga 13 Bidrag till patienter som startar sin dialysbehandling i hemmet efter fyllda 65 år och därmed inte är berättigade till den statliga handikappersättningen LS 2018-0241 1 (2) Landstingsrådsberedningen

Läs mer

3 (8) Christoffer Bernsköld (S) 2:e v. ordf. Hälso- och sjukvårdsnämnden

3 (8) Christoffer Bernsköld (S) 2:e v. ordf. Hälso- och sjukvårdsnämnden 2 (8) En fråga om kvinnoliv... 3 Cellprovskontroll räddar liv... 4 Sjunkande andel kvinnor testas... 4 Vilka når inte landstinget idag?... 5 Mammografi räddar liv... 5 Stor andel kvinnor testas... 6 Vilka

Läs mer

Uppföljning Mobila närvårdsteamet (MiNT) Beslutad , av:

Uppföljning Mobila närvårdsteamet (MiNT) Beslutad , av: Uppföljning Mobila närvårdsteamet (MiNT) Beslutad 2018-01-01, av: Uppföljning Mobila närvårdsteamet (MiNT) 2(11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND...3 2 SYFTE MED MINT...3 3 RESULTAT...3 3.1 Bemanning...3

Läs mer

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling

Läs mer

Publicerat för enhet: Avdelning 42 Version: 11

Publicerat för enhet: Avdelning 42 Version: 11 Bar 100 Ru Publicerat för enhet: Avdelning 42 Version: 11 Innehållsansvarig: Per Dahlberg, Överläkare, Specialistmedicinklinik läkare (perda1) Giltig från: 2016-08-09 Godkänt av: Per Dahlberg, Överläkare,

Läs mer

Budgetskrivelse för PE 022 Barn- och Kvinnocentrum i Östergötland 2004

Budgetskrivelse för PE 022 Barn- och Kvinnocentrum i Östergötland 2004 Budgetskrivelse för PE 022 Barn- och Kvinnocentrum i Östergötland 2004 I och med den länsövergripande omorganisationen har gemensamt styrkort för Barn- och Kvinnocentrum ännu inte utarbetats. Ett balanserat

Läs mer

Diabetes och njursvikt

Diabetes och njursvikt Diabetes typ 2 i 18 år Bosse 53 år (1) Diabetes och njursvikt peter.fors@hotmail.com Riskfaktorer: Snusar, hypertoni, hyperkolesterolemi, överviktig (midjemått 107 cm), motionerar inte, nästan aldrig alkohol.

Läs mer

Patientstödjare Länssjukhuset Ryhov. En sammanfattning

Patientstödjare Länssjukhuset Ryhov. En sammanfattning Patientstödjare Länssjukhuset Ryhov En sammanfattning Författare: Joakim Edvinsson Årtal: 2014 Författare: Joakim Edvinsson Förvaltning Länssjukhuset Ryhov Arbetsplats/enhet Dialysenheten Kontaktinformation

Läs mer

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer