Dialys och njursviktsvård 2009 ta del av det senaste inom forskning, utveckling och praktik

Transkript

1 Nytt tillfälle i höst! Dialys och njursviktsvård 2009 ta del av det senaste inom forskning, utveckling och praktik Egenvård i fokus idag och i framtiden! Hantering och skötsel av de olika accesserna Så får du god kontroll på vätskebalansen hos njursviktssjuka! Att upphöra med dialysbehandling etiska aspekter Praktikfall från olika sjukhus självdialys, anhörigstöd och arbete för ökad kundtillfredställelse Erland Löfberg, Överläkare Karolinska Universitetssjukhuset Gunilla Welander, Överläkare Centralsjukhuset i Karlstad Agneta Pagels, Leg sjuksköterska Karolinska Universitetssjukhuset Ann-Lis Westin,Sektionsledare Viola Olsson, Leg sjuksköterska Centrallasarettet i Västerås november 2009, Stockholm Fördjupningsdag 20 november 2009 Inger Olsson, Leg sjuksköterska Monica Rådström, Leg sjuksköterska Danderyds sjukhus AB Nils Grefberg, Överläkare Växjö Lasarett Christine Olsbro, Leg sjuksköterska Karolinska Universitetssjukhuset Separat bokningsbar Lars Weiss, Överläkare Centralsjukhuset i Karlstad Christina Börjeson, Ställföreträdande avdelningschef Centrallasarettet i Västerås Missa inte vår mycket uppskattade fördjupningsdag: Patientundervisning under ledning av Birgitta Klang och Marie Vång

2 Dialys och njursviktsvård 2009 Dialysvården och njursviktsvården är idag ett komplext område. Att som sjuksköterska arbeta inom dialys och njursviktsvård kräver goda kunskaper i bl.a. fysiologi, hur kroppen påverkas av vätskebalans samt anemi. Det ställs också krav på teknisk kunskap samt kunskap om hur de olika accesserna bör vårdas på bästa sätt för att förhindra infektioner, läckage och framför allt för att de ska hålla längre. Nu erbjuder vi dig två intensiva konferensdagar där aktuella frågor behandlas och där du får ta del av det senaste inom forskning, utveckling och praktik inom området. På konferensen får du bl.a. ta del av: Erland Löfberg om dagens och framtidens dialysvård - vilka är de senaste teknikerna och behandlingsmetoderna? När ska PD respektive Hemodialys användas? Lars Weiss om vätskebalans hos njursviktspatienten vad ska du tänka på när det gäller kalk och fosfatbalansen? Vilka är målnivåerna för blodvärdet hos en dialyspatient? Dessutom går han in på det s.k. kardiorenala syndromet hjärtats påverkan av dialys. Nils Grefberg om etiska aspekter av att upphöra med dialysbehandling vem ska ta beslutet och när? Agneta Pagels om egenvård vad är egenvård för dig? Och vad innebär egenvård för patienten? Du får konkreta råd hur du kan uppmuntra patienten till aktiv egenvård. Parallella föreläsningar om de olika accesserna där du kan välja att lyssna till Gunilla Welander om de olika hemoaccesserna samt få konkreta råd om stickteknik, eller Christine Olsbro om PD-accesserna och vilka komplikationer som kan uppstå t.ex. som läckage och infektionsproblematik. Dessutom får du även lyssna till praktikfall från olika delar av landet. Hör hur sjuksköterskorna på Kungsholmsdialysen arbetar med självhemodialys i hemmet samt ta del av hur dialysmottagningen på centrallasarettet i Västerås arbetar med anhörigstöd där alla anhöriga tas om hand redan från början och fördelarna med det. Patientundervisning inom dialys och njursviktsvård God omvårdnad innebär att kunna ge en bra och kvalitativ patientundervisning i samband med dialys och njursviktsvård. Målsättningen med patientundervisningen är att skapa en känsla av trygghet, egenkontroll, tillit och delaktighet hos den enskilde patienten. Detta möjliggör för patienten att bedriva sin egen vård så optimalt som möjligt utifrån sina egna resurser, förutsättningar och önskemål. Hur införlivar du ett pedagogiskt synsätt i praktiskt vårdarbete? Du får konkreta råd hur du ska bedriva patientundervisning på ett pedagogiskt sätt av Birgitta Klang, lektor i omvårdnad och Marie Vång, njursviktskoordinator. Välkommen till en inspirerande och lärorik konferens! Separat bokningsbar fördjupningsdag! Linda Hinas MSc Projektledare Teknologisk Institut

3 Onsdag 18 november 09:00 Löpande registrering med kaffe och smörgås 09:30 Ordföranden inleder dagen Christina Börjeson, Ställföreträdande avdelningschef, dialysmottagningen, Centrallasarettet i Västerås Christina är mycket engagerad i utbildnings- och utvecklingsfrågor och arbetar aktivt för att driva kompetensutvecklingen framåt. 09:40 Framtidens dialysvård Modern dialysbehandling och dess bakgrund hur ser det ut idag? Teknisk utveckling på området det senaste inom dialysvården! Hur kan dialysvården decentraliseras? Att uppnå minskad sjukhusdialys och kunna dialysera mer i hemmets närhet med t.ex. bärbar dialys Olika dialysmetoder, PD och hemodialys fördelar och nackdelar för patienten Egenvård i fokus - idag och i framtiden! Erland Löfberg, Med dr, Överläkare, njurmedicinska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Erland är ansvarig läkare för dialysmottagningen samt programansvarig för hemodialysverksamheten. Han har ett stort intresse för att utveckla framtidens dialysvård. 10:30 Paus 10:40 Kardiorenala syndromet hur ser sambandet mellan njurar och hjärta ut? Det fysiologiska sambandet mellan njurar och hjärta Blodtryckets betydelse Vad kan du göra för att förebygga vänsterkammarhypertrofi, hjärtsvikt och lungödem? Vad bör du som sjuksköterska tänka på? Så kan motion vara bra i förebyggande syfte t.ex. s.k.sängcykling eller rörelseprogram. Lars Weiss, Överläkare, njurmedicinska kliniken, Centralsjukhuset i Karlstad 11:30 Lunch 12:30 Så får du god kontroll på vätskebalansen hos dialyspatienten! Hur bör kalk- fosfatbalansen hållas för dialyspatienten? Att se till att patienten håller sin torrvikt genom begränsat vätskeintag! Vätskebalans och risk för hyperkalemi hur ska du tolka tecknen på vätskebalansrubbningar så som ödem, ökad trötthet, andfåddhet? Hur ska du stödja patienten? Vikten av utbildning i vad som är vätskereducerad kost. Lars Weiss, Överläkare, njurmedicinska kliniken, Centralsjukhuset i Karlstad 13:20 Anemi varför får dialyspatienterna lågt Hb? När och hur ger man erytropoetinstimulerande läkemedel? Vilka är målnivåerna för blodvärdet? Järnets betydelse för anemibehandling Lars Weiss, Överläkare, njurmedicinska kliniken, Centralsjukhuset i Karlstad 14:10 Kaffepaus 14:30 Accesser Välj mellan två parallella föreläsningar om accesser: Hemoaccesser De olika accesserna; graft, fistel och CDK fördelar och nackdelar! Vad kan orsaka stenoser, vad ska man tänka på när det gäller flöden i kärlen? Olika fistelproblem när behövs åtgärder med revision eller PTA? Hur ser accessen ut? Hur kan du undersöka status på den? Vad är viktigt predialytiskt för att få fungerande access redan vid dialysstart? Accessomvårdnad vad ska du tänka på? De olika stickteknikerna och stickplaner som finns att tillgå Gunilla Welander, Överläkare, njurmedicinska kliniken, Centralsjukhuset i Karlstad PD-accesser Senaste operationsmetoderna studier som visar att olika operationsmetoder är olika bra vad gäller läckage Hur kan du som sjuksköterska bedöma om PD-accessen fungerar eller inte? Infektionsproblematik, komplikationer, läckage, risk för peritonit Att handskas med PD-accesser vad ska du tänka på? Hur ska du arbeta för att förebygga komplikationer, infektioner och läckage? PD-accesser hur ska de skötas om? Hygien vid dialysvård i hemmet vad ska du och patienten tänka på? Reträning av patienten hur kan detta läggas upp på bästa sätt för att inte trampa någon på tårna? Christine Olsbro, Leg sjuksköterska PD mottagningen, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna 16:30 Dagen avslutas Konferensen vänder sig till dig som arbetar som sjuksköterska, undersköterska, njursviktskoordinator, avdelningsföreståndare, sjukgymnast eller läkare inom dialys eller njurmedicin eller till dig som är intresserad av ämnet dialys och njursviktsvård.

4 Torsdag 19 november 09:00 Vår och våra patienters syn på egenvård och egenvårdsförmåga Professionens definitioner av egenvård och egenvårdsförmåga Vad innebär det att ta ansvar för sin behandling och vilken betydelse har egenvård för den kroniskt sjuke? Egenvård Så påverkar vår syn på egenvård och patientens egenvårdsförmåga vårt sätt att arbeta! Hur kan du som sjuksköterska arbeta hälsobefrämjande och stödja patienten till att ta mer ansvar för sin egen vård? Agneta Pagels, Leg sjuksköterska, fil. mag i Vårdpedagogik, njurmedicinska mottagningen, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Agneta arbetar som forskningssjuksköterska och med vårdutveckling. 10:00 Kaffepaus 10:20 Bromsen på Danderyd så arbetar vi för ökad medicinsk effekt och kundtillfredställelse! Därför träffar vi patienter med GFR<30 Praktikfall Kundtillfredställelse Så mäter vi både medicinska effekter av våra insatser och kundtillfredställelse Erfarenheterna som har förändrat vårt arbetssätt Införandet av predialysmottagning för både blivande PD- och HD-patienter Inger Olsson, Leg sjuksköterska och Monica Rådström, Leg sjuksköterska, njurmedicinska mottagningen, Danderyds sjukhus AB 11:00 Självdialys och bloddialys i hemmet så organiserar vi detta hos oss! Vilka patienter klarar av att hantera självdialys? Praktikfall Självdialys 11:40 Lunch Vilket stöd och vilken utbildning behöver patienterna för att klara av självdialys? Flexibilitet och delaktighet för högre livskvalitet hos patienten Självdialys i hemmet respektive på mottagning fördelar och nackdelar Risker i hemmet resultat av riskanalysstudie! Britt-Louise Allenius, Leg sjuksköterska och Maria Ageborg, Leg sjuksköterska Kungsholmsdialysen, Stockholm 12:40 Så här arbetar vi med anhörigstöd! Varför och hur började vi arbeta med anhörigstöd? Hur mår de anhöriga till dialyspatienter? Praktikfall Anhörigstöd 13:20 Paus Att ge stöd till anhöriga vad gäller bl. a kost, bundenhet, sorg, ensamhet och död Hur kan vi följa upp de anhöriga efter dödsfall? Så här arbetar vi med anhörigstöd i grupper! Anhörigas stöd till varandra! Ann-Lis Westin, Undersköterska/Sektionsledare samt Viola Olsson, Leg sjuksköterska, dialysmottagningen, Centrallasarettet i Västerås Ann-Lis har arbetat med anhörigstöd sedan början av 2000-talet och även fått stipendium för att utföra sitt arbete. 13:30 Att upphöra med dialysbehandling etiska aspekter Att som vårdgivare vara lyhörd för patientens önskemål Vad gör vi när vi inte kan göra så mycket? Vilka väljer att bryta behandlingen och varför? Etik När och hur bör frågan väckas om att upphöra med dialys? Hur göra när det gäller icke-autonoma patienter? Att ta sig tid att förklara! Nils Grefberg, Med dr, Överläkare, njurmedicinska sektionen, Centrallasarettet i Växjö Nils är en uppskattad föreläsare som länge intresserat sig för de etiska aspekterna vid vården av svårt sjuka patienter. Han har följt litteraturen och deltagit i ett flertal internationella kongresser där etiska problem diskuterats. Vi gör avbrott för kaffepaus under föreläsningen 15:30 Västeråsmodellen för kompetensutveckling inom dialys och njursviktsvård Hur Västeråsmodellen ser ut för att driva utvecklingen och kvalitetsarbeten framåt på njursektionen? Att ge utrymme för utvecklings- och kvalitetsarbete! Christina Börjeson, Ställföreträdande avdelningschef, dialysmottagningen, Centrallasarettet i Västerås Christina är mycket engagerad i utbildnings- och utvecklingsfrågor och arbetar aktivt för att driva kompetensutvecklingen framåt. 15:50 Ordföranden sammanfattar konferensdagarna 16:00 Konferensen avslutas

5 Separat bokningsbar fördjupningsdag Fredag 20 november Patientundervisning Människors livsstilar, samhällets åldersstruktur och ökade krav på effektivitet i vården gör att behovet av patientundervisning som omvårdnadsåtgärd ökar. För att lyckas motivera patienten, stimulera till ökad egenvård och att uppnå de mål som patienten sätter upp behövs kunskap om människans komplexitet. Mycket handlar om vårdgivarens förhållningssätt gentemot patienten. Med hjälp av olika verktyg kan du bedriva en bra och kvalitativ patientundervisning vilket är en av förutsättningarna för att lyckas ge god omvårdnad i samband med njursvikts- och dialysvård. 09:00 Hur lyckas du stimulera till patientens lärande? Vad behöver vi veta och vara medvetna om för att kunna utveckla vår förmåga att understödja patientens möjligheter till att lära in och lära nytt? Människans komplexitet och vår syn på undervisning hur påverkar det oss? Att våga släppa in patienten och utgå från patientens egna målsättningar Konsten att stimulera ett lärande vad krävs i din planering och i ditt genomförande av undervisning? Att utvärdera undervisningen hur garantera att de uppsatta målen är patientens mål? Hur kan detta följas upp? Hur kan ett pedagogiskt synsätt införlivas i praktiskt vårdarbete? Birgitta Klang Söderkvist, Leg sjuksköterska, docent och lektor i omvårdnad, Röda korsets högskola Birgitta har doktorerat i patientundervisning samt är redaktör och en av författarna till boken Patientundervisning (2007). Hon har bl.a. arbetat som omvårdnadssakkunnig vid Karolinska universitetssjukhuset Solna och Danderyds sjukhus. Birgitta är en mycket uppskattad föreläsare som inspirerar och engagerar. 12:00 Lunch 13:00 Patientbemötande patientundervisning inom njursvikts- och dialysvård Vad ska du tänka på i mötet med patienten? Hur kan du samtala med en patient med hjälp av ett kognitivt förhållningssätt? Lär dig olika samtalsverktyg du kan använda dig av i samtalet med patienten! Det motiverande samtalet vad ska du tänka på? Det psykosociala omhändertagandet hur får du patienten att känna att denne har ditt stöd? Praktiska övningar och konkreta råd till dig som ska leda patienten mot en förändring! Marie Vång, Leg sjuksköterska, njursviktskoordinator, njursviktsmottagningen, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Marie är en mycket uppskattad och kunnig föreläsare med lång erfarenhet från dialys och njursviktsvård. Hon har arbetat med patientutbildning i många år. 16:00 Dagen avslutas Dagen bryts för kaffepauser Ur Teknologisk Instituts övriga utbud: Lean i sjukvården Att arbeta med KBT i primärvården Motiverande samtal med KBT Att våga leda ledarskap på sjukhus Retorik för kvinnor Patientnärmre vård

6 B Porto betalt Sverige Praktiska upplysningar Tid och plats Konferens: november 2009 Fördjupningsdag: 20 november 2009 Teknologisk Institut Utbildningscenter Olof Palmes gata 31, Stockholm Tunnelbana: T-centralen Pris Konferens: kr Fördjupningsdag: kr Paketpris konferens + fördjupningsdag: kr (ordinarie pris kr) I priset ingår lunch, förfriskningar under pauser och dokumentationsmaterial. Moms tillkommer. Anmälningsbekräftelse och faktura sändes efter mottagen anmälan. Teknologisk Institut AB Sverige Förbehåll Teknologisk Institut förbehåller sig rätten till ändringar av program, tid och plats. Hur du anmäler dig lättast Tel , vxl info@teknologiskinstitut.se Fax Posta anmälningstalongen Klipp av kupongen. Posta eller faxa Se oss på Avbeställningsvillkor För av- och ombokningsregler, vänligen se vår hemsida För ytterligare upplysningar Se för mer praktisk information eller ring vårt kundcenter , vxl alternativt mejla: linda.hinas@teknologiskinstitut.se Anmälan till Dialys och njursviktsvård Konferens november 2009: kr (Projektnr ) Parallella föreläsningar 18 november Hemoaccesser PD-accesser Fördjupningsdag 20 november 2009: kr (Projektnr ) Konferens + fördjupningsdag: kr (Projektnr , ) Moms tillkommer Företag... Org.nr... Adress... Avd... Frankeras ej Teknologisk Institut betalar portot Postnr/ort... Tel... Namn Befattning... Avd... Namn Befattning... Avd... Namn Befattning... Avd... Teknologisk Institut Svarspost Kundnummer GÖTEBORG Kontaktperson... Ert beställningsnr... Fakturaadress (Ifylls endast om den inte är samma som ovan) Företag... Adress... Org.nr... Postnr/ort... Bekräftelse skickas till deltagare kontaktperson