Regionalt Vårdprogram

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regionalt Vårdprogram"

Transkript

1 Medicinskt programarbete Regionalt Vårdprogram Kronisk njursvikt Stockholms läns landsting 2006

2

3 Regionalt Vårdprogram Kronisk njursvikt Rapporten är framtagen av Del I Carl-Gustaf Elinder Britta Hylander Henryk Wilczek Del II Annelie Magnusson Eva Forsell Ulla Holm ISBN Forum för kunskap och gemensam utveckling

4 Om det medicinska programarbetet i SLL Det medicinska programarbetet (MPA) i Stockholms läns landsting är till för att vårdgivare, beställare och patienter skall mötas för att forma en god och jämlik vård för länets 1,9 miljoner invånare. Kunskapen om den goda vården skall vara gemensam, tillgänglig och genomlysbar och bilda grund för bättre beslut i vården. Arbetet drivs inom Forum, Centrum för vårdutveckling. Sakkunniga från produktion och beställare deltar i arbetet. Patientföreträdarna har en viktig roll i arbetet och medverkar i de olika grupperna. Stockholm Medicinska Råd och 17 Programråd har skapats för att driva arbetet. Ett flertal årsrapporter, regionala vårdprogram, fokusrapporter och rapporter från ett förbättringsarbete har redan publicerats och arbetet med nya rapporter fortskrider kontinuerligt. De regionala vårdprogrammen skall vara till stöd för hälso- och sjukvårdspersonal i det praktiska vardagsarbetet och ett kunskapsunderlag för att utveckla och följa upp vårdens innehåll och kvalitet. Rapporterna från MPA skall vara en bas för dialog mellan beställare och producenter om den medicinska kvaliteten i vården och kommer att utgöra en grund för beställarorganisationens styrning och uppföljning av vården. Programarbetet har samlat ett stort nätverk av sakkunniga och har lagt grunden till en gemensam arena för vårdens parter

5 Förord Detta regionala vårdprogram är framtaget inom det medicinska programarbetet för MK2. Programmet består av två delar; en medicinsk beskrivning av vårdutbud och behandling och en omvårdnadsdel. Det gör inte på något sätt anspråk på att vara heltäckande för den i många avseenden mycket komplicerade vården av patienter med kronisk njursvikt. Det är skrivet som en översikt med en förhoppning om att påvisa behovet av god njurmedicinsk vård. Som underlag har använts tillgänglig behandlings- och vårdstatistik inom det njurmedicinska området för SLL och riket, ett urval av vetenskapliga publikationer och rapporter med särskild relevans samt nationella och internationella behandlingsrekommendationer. Målgrupp Målgrupp för detta regionala vårdprogram är framförallt hälso- och sjukvårdspersonal med förhoppningen att det ska kunna användas som ett redskap i det kliniska vårdarbetet. Programmet kan även vara ett stöd för politiker i samband med beslut om vården i Stockholm och ett undervisningsunderlag i olika vårdutbildningar. För beställaren kan innehållet användas som underlag för utveckling och uppföljning av avtal. Producenter kan använda det som underlag för verksamhetsplanering och lokala riktlinjer. Syfte I rapporten framhålls vikten av tidig diagnostik och poliklinisk uppföljning. Likaså understryks värdet av njurtransplantation och betydelsen av bra dialysvård för de som inte blivit transplanterade. Även svagheter i den njurmedicinska vården såsom sen remittering till specialist påvisas och vilka konsekvenser detta får för patientöverlevnaden. Bristen på njurar för transplantation är ett stort problem. Arbetssätt och förankring Del I Huvudförfattare är professor och verksamhetschef Carl-Gustaf Elinder. Medförfattare är docent Britta Hylander, SPESAK i njurmedicin, Henryk Wilczek, docent i transplantationskirurgi

6 Rapporten har vid flera tillfällen under presenterats och diskuterats med företrädare för länets njurmedicinska kliniker vid s.k. SPESAKmöten. Dessa hålls regelbundet fyra gånger per år varvid ledande företrädare för de njurmedicinska klinikerna inom SLL ( Danderyds sjukhus och Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge och Solna) medverkar. Aktuell jämförande behandlingsstatistik presenteras och en rad frågor av betydelse för den njurmedicinska vården inom SLL diskuteras vid dessa möten, minnesanteckningar förs. Det njurmedicinska vårdprogrammet har också presenterats för Anders Alvestrand, professor i Njurmedicin vid Karolinska Institutet. Del II Omvårdnadsprogrammet har tagits fram av följande personer på Njurmedicinska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset: Annelie Magnusson, chefssjuksköterska på Njurmedicinska mottagningen i Solna, Eva Forsell, chefssjuksköterska på Dialysmottagningen, Löwenströmska sjukhuset, Ulla Holm, kliniklärare, Njurmedicinska Kliniken Huddinge. Omvårdnadsdelen har granskats av ett stort antal personer som presenteras närmare i del 2. Patientmedverkan Värdefulla synpunkter har erhållits från styrelsen för föreningen för njursjuka i Stockholm med omnejd (FNjS). Programmet är presenterat och godkänt i Stockholms Medicinska Råd december Kaj Lindvall Ordförande Stockholms Medicinska Råd Britt Nordlander Medicinskt Råd Programområde MK2 Susanna Lagersten Enhetschef, Medicinska programarbetet Centrum för vårdutveckling Forum Stockholms läns landsting - 4 -

7 Innehåll Del I...7 Kartläggning och analys...7 Förekomst och vårdförlopp...9 Strategier...15 Kvalitetsmått...25 Organisatoriska aspekter...29 Referenser...33 Del II...35 Omvårdnad vid kronisk njursvikt...35 Allmän omvårdnad vid kronisk njursvikt...40 Specifik omvårdnad till njursvikts-patienter före behandling med dialys och/eller transplantation...46 Specifik omvårdnad vid självdialys...52 Specifik omvårdnad till patienter i hemodialysbehandling...53 Specifik omvårdnad till patienter i peritonealdialysbehandling...57 Specifik omvårdnad till transplanterade patienter...60 Specifik omvårdnad i livets slutskede...62 Referenser...64 Kvalitetsindikatorer

8 - 6 -

9 Del I Kartläggning och analys Behandling och vårdorganisation Det finns två njurmedicinska kliniker i Stockholm; Danderyds sjukhus och Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge och Solna. Dialysavdelningar utanför dessa sjukhus finns på Kungsholmen (Serafimerlasarettet), Kronan i Sundbyberg, Löwenströmska sjukhuset, Sophiahemmet och Södersjukhuset. All njurmedicinsk vård inom SLL, förutom njurtransplantation, tillhandahålles vid dessa kliniker och vid de dialysavdelningar som är knutna till dem. Dialysavdelningen på Sophiahemmet behandlar i huvudsak patienter som hänvisats dit från Njurmedicinska kliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, enstaka kommer från Danderyds sjukhus och Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Det finns en transplantationskirurgisk klinik vid Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge, som förutom att genomföra njurtransplantationer inom SLL också ger vård till patienter från andra delar av Sverige. Målsättning Avsikten och målet för den njurmedicinska verksamheten är att ge länets invånare god njurmedicinsk vård. Detta innefattar såväl (1) diagnostik och behandling av njursjukdomar som (2) aktiv uremivård med dialys eller transplantation. Njurmedicinska kliniken och transplantationskirurgiska kliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset ansvarar förutom för länets egna befolkning också för dialys av barn från nära hälften av Sveriges befolkning, 70 % av alla njurtransplantationer på barn i Sverige görs vid pediatrisk transplantationscentrum vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

10 Vårdkedjan idag Lite förenklat kan det sägas att den njurmedicinska vårdkedjan i huvudsak består av två delar; Diagnostik och behandling av njursjukdomar Vården ges främst polikliniskt. Tidig diagnostik med njurbiopsi och mer akut och komplicerad behandling måste dock utföras på njurmedicinska vårdavdelningar. Det övergripande målet för denna del av vården är att förhindra att patienten drabbas av komplikationer till njursvikten och att en terminal njursvikt utvecklas. Man kan säga att vården utgör en form av sekundär prevention för progress till terminal uremi. Innan dialys och njurtransplantation fanns att tillgå avled patienter, som utvecklade en terminal kronisk njursvikt. Sedan mer än 30 år kan vi dock framgångsrikt behandla patienter med total njursvikt med aktiv uremivård. Aktiv uremivård med dialys eller transplantation Behandlingen är livsuppehållande och pågår för de flesta patienter så länge de lever. Det finns också en liten andel patienter som drabbas av en akut reversibel njursvikt och som då bara behöver dialys till dess att njurfunktionen återfått tillräcklig kapacitet. En stor andel av de som drabbas av kronisk njursvikt kan efter varierande tid bli transplanterade och kan då klara sig utan dialys, vilket i de flesta fall påverkar livskvaliten i positiv riktning. Patienterna måste dock följa omfattande medicinering och gå på relativt täta medicinska kontroller. Ett njurtransplantat fungerar tyvärr som regel inte livet ut. Efter ett tiotal år är många tillbaka i dialys. Men det finns också patienter som får njurtransplantat, som fungerar bra i flera decennier. Den aktiva uremivården utgör en form av tertiär prevention med syftet att förhindra och motverka konsekvenserna av en manifest total organsvikt. Många av patienterna med aktiv uremivård och i synnerhet de som är äldre och går i dialys har flera komplicerande och parallella sjukdomar, som behöver behandling utöver den aktiva uremivården. Habilitering, rehabilitering och slutligen palliativ vård ingår i vårdkedjan

11 Förekomst och vårdförlopp Antal 150 Prevalensen av olika former av aktiv uremivård i Sverige (2005) Njur-tx PD HD 0 > Åldersgrupp Figur 1 Förekomsten av olika former av aktiv uremivård i olika ålders-grupper. Njur-tx=njurtransplanterade, PD=påsdialys, HD=hemodialys Det kan uppskattas att drygt 1000 personer inom SLL varje år diagnostiseras ha kronisk irreversibel njursvikt. Cirka tre hundra personer inom SLL drabbas av terminal njursvikt och påbörjar aktiv uremivård. Drygt 1100 personer inom SLL får aktiv uremivård, hälften med fungerande njurstransplantat och den andra hälften med dialys där hemodialys (HD) dominerar (75-80 %) medan % får påsdialys (PD). Se figur 1 ovan (prevalensen av olika dialysformer i olika åldersgrupper) som visar förhållandet i riket, vilket liknar det inom SLL. Patienter på sjukhus kommer till njurmedicinsk vård via remiss eller i samband med inläggning för annan åkomma. Detta innebär att patienten kan träffa njurmedicinsk expertis först ganska sent i sjukdomsprocessen. Vissa grupper av patienter, de med uttalad proteinuri eller kända ärftliga njursjukdomar (ex polycystisk njursjukdom) kommer dock som regel till njurmedicinsk specialistmottagning relativt tidigt i förloppet

12 Dessa patienter får således tidigt möjlighet till att få ett välreglerat blodtryck och att erhålla information om livsstilsförändringar, vilka kan påverka prognosen. När njurfunktionen försämrats i sådan grad att serumkreatinin (mått på njurfunktionen) överstiger det högsta normalvärdet med det dubbla (d v s µmol/l) bör de flesta patienter remitteras till njurmedicinsk mottagning för att följas av specialist. I en del fall kommer patienter med så kallat snabbt förlöpande glomerulonefriter alldeles för sent till njurmedicinsk expertis 1. Detta är akuta tillstånd där snabb diagnos och tidigt insatt behandling kan rädda njurfunktionen och patienten från livslång njursvikt. En väl fungerande vårdkedja där patienten med misstänkt snabbt förlöpande glomerulonefrit omhändertas akut av njurmedicinsk expertis är nödvändigt. Inom SLL inträffar årligen fall av akut snabbt förlöpande glomerulonefrit. När aktiv uremivård bedöms bli aktuell remitteras alla patienter, som har förutsättning att och önskar bli njurtransplanterade till Transplantationskirurgiska kliniken (Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge) för bedömning. Finns det en levande givare väljs den i första hand, men finns ingen sådan sätts patienten upp på väntelista för njurtransplantation. Sista åren har ett flertal patienter kunnat transplanteras med givare som varit så kallade blodgruppsinkompatibla. Transplantation har även genomförts med så kallat anonym givare. Dylika möjligheter ger flera patienter chans att få ny njure och en bättre livskvalitet. Väntan på en njure från en avliden givare blir som regel lång ofta flera år p g a bristen på organ. Efter en lyckad njurtransplantation följs patienten kontinuerligt polikliniskt på njurmedicinsk eller transplantationskirurgisk mottagning. Uppgiften att följa de transplanterade är särskilt grannlaga då det gäller att undvika toxiska effekter av den immunosuppressiva behandlingen parallellt med att avstötning av transplantatet förhindras och att en så god njurfunktion som möjligt bibehålls. Efter varierande tid brukar dock transplantatfunktionen ofta försämras i sådan grad att dialys så småningom måste påbörjas igen. Vissa transplanterade kan få ytterligare en njure. Resultaten hos patienter som njurtransplanteras för andra gången är likvärdiga med resultaten hos förstagångstransplanterade patienter. På grund av immunisering och utveckling av antikroppar hos patienter som behöver retransplanteras, är det dock som regel svårare att hitta en njure som passar. Sammanfattningsvis är dagens vårdkedja logisk och rimlig. Patienten remitteras från primärvården, eller från någon annan specialitet till njurmedicin där patientens njursjukdom utreds och behandling sätts in. Patienterna erbjuds då möjlighet att följas enligt speciellt program av en så kallad uremi

13 koordinator, dietist, sjukgymnast och kurator. Om och när aktiv uremivård måste påbörjas görs detta och där det är möjligt blir patienten njurtransplanterad. Kostnader Kostnaderna för den njurmedicinska vården inom SLL kan grovt uppskattas till 750 miljoner årligen där aktiv uremivård med dialys, transplantation med poliklinisk uppföljning står för c:a 60 %, slutenvård 30 % och öppenvård för 10 %. Patienter i HD ges i medeltal 156 HD-behandlingar per år. Medelersättningen inom SLL är kronor per behandling, d v s kronor per patient och år. Till detta kommer resekostnader med cirka 45 tkr och läkemedelskostnader cirka 75 tkr. De höga läkemedelskostnaderna förklaras till en stor del av förskrivning av erytropoetin ett utmärkt läkemedel mot en svår, till njursvikten sekundär anemi, som tidigare var mycket vanlig och orsakade svåra problem för de njursjuka. Totalt är kostnaderna per HD patient och år cirka 650 tkr. För PD patienter är kostnaderna per år cirka 20 % lägre och för fungerande njurtransplantat uppskattningsvis % lägre. Vid jämförelse mellan dialys och njurtransplantation måste man dock komma ihåg att de patienter som får HD och PD som regel är äldre och har ett väsentligt sämre allmäntillstånd. Medelöverlevnaden hos dem som påbörjat aktiv uremivård inom SLL sedan 1980 är cirka 5 år. Till de direkta kostnaderna för aktiv uremivård och läkemedel kommer slutenvård på akutsjukhus. I medeltal vårdades HD- respektive PD-patienter på Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge under ,3 respektive 13,7 dagar. Dessa medelvärden påverkas i stor utsträckning av ett litet antal patienter med långa vårdtider. Anledningen till det ökade antalet vårddagar för PD-patienter orsakas framför allt av så kallade peritoniter (bukhinneinfektioner). Siffrorna är jämförbara internationellt och 80 % av dialyspatienterna på Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge hade under 2001 färre än åtta vårddagar. Patienter med kronisk njursvikt renderar som regel DRGersättning för varje slutenvårdstillfälle motsvarande tkr. Cirka 60 % av kostnaderna för slutenvård vid länets njurmedicinska kliniker kan hänföras till vård av dialyspatienter

14 Kostnader för patienter som främst har mottagningskontakt, d v s innan aktiv uremivård med dialys påbörjas, motsvaras av cirka 20 tkr per år med tillägg av läkemedel motsvarande 2-50 tkr per år. Efter en framgångsrik njurtransplantation fodras, precis som innan start av aktiv uremivård, regelbundet återkommande polikliniska besök. Läkemedelskostnaderna efter en njurtransplantation är i storleksordningen 50 tkr/år. Utebliven behandling Patienter med icke diagnostiserad och/eller obehandlad njursvikt progredierar snabbare till terminal njursvikt och patienten riskerar också att drabbas av en rad komplikationer av njursvikten i form av ex. hjärtkärlsjukdom, skelettskörhet, blodbrist och avmagring. Inträder terminal njursvikt avlider den njursjuke i urinförgiftning (uremi) inom några veckor/månad utan behandling med dialys eller transplantation. aktiv uremivård inom SLL 700 antal patienter/milj invånare Prevalens njur-tx Prevalens dialys år Figur 2. Förekomst (prevalensen) av patienter i aktiv uremivård inom SLL per miljon invånare.notera minskad ökningstakt sedan 1996, särskilt avseende dialys!

15 Utbud, efterfrågan och prognoser Det njurmedicinska området har under de senaste decennierna karaktäriserats av en stadig, men under senare år svagt avtagande tillväxt. Vilket betingas framför allt av att antalet dialyspatienter ökar. Den årliga ökningstakten har de senaste 10 åren varit 5 %. För närvarande lever c:a 550 (eller 300 per miljon invånare) patienter inom SLL tack vare dialysbehandling (HD eller PD). Något fler patienter lever tack vare fungerande njurtransplantat (c:a 659) (figur 2 ovan). Anledningen till att antalet dialyspatienter ökat är främst tre förhållanden; Antalet äldre inom SLL har blivit fler. Risken att insjukna i kronisk njursvikt ökar med stigande ålder. Överlevnaden i dialysbehandling har förbättrats. Detta innebär att patienterna under en längre tid behöver livsuppehållande behandling. Antalet njurtransplantationer är för lågt och har snarast visat en tendens att minska, vilket leder till att många patienter, som med fördel skulle kunna bli njurtransplanterade hänvisas till dialysbehandling. Förhållandet att allt fler patienter överlever tack vare dialysbehandling medför också att annan vård av denna patientgrupp ökar. Dialyspatienter behöver relativt ofta läggas in för att behandla olika typer av komplikationer såsom infektioner och cirkulationsproblem. Patienterna behöver också ofta genomgå olika typer av kirurgiska ingrepp för att bibehålla s k vaskulär access, en nödvändighet för hemodialysbehandling eller peritoneal access/kateter för PD-behandling. Att dialys- och njursjukvården ökar inom SLL är inte på något sätt unikt. Prevalensen av dialysbehandling är jämförelsevis låg inom SLL och ökningstakten har varit lägre än i andra delar av landet. Förekomsten (prevalensen) av aktiv uremivård inom SLL ligger ungefär på samma nivåer som i andra länder inom EU, men är endast cirka hälften av den i USA. Ökningstakten av antal patienter i aktiv har uremivård minskat, från 15 till 5 per miljon invånare och år under perioden (se figur 2). Under förutsättning att den minskade ökningstakten inte återspeglar en brist på tillgänglig dialysvård är den avtagande ökningstakten förstås glädjande

16 En förhoppning är att den återspeglar ett bättre omhändertagande och vård innan aktiv uremivård behöver påbörjas och speciella program för detta omhändertagande har utvecklats. Mot bakgrund av att befolkningen inom SLL tillväxer och blir äldre är det dock rimligt att anta att behovet av aktiv uremivård kommer att fortsätta öka med några procent årligen på samtliga njurmedicinska öppenvårdsmottagningar

17 Strategier Folkhälsoinsatser och primär prevention Orsakerna till kronisk njursvikt är ofullständigt kända. Kroniska glomerulonefriter, diabetes, ärftlig polycystisk njursjukdom, autoimmunitet och arterioskleros utgör de viktigaste orsakerna. Hjärtkärlsjukdom och arterioskleros är viktiga riskfaktorer för njursvikt och medför en snabbare försämring av njurfunktionen. Rökning är också en riskfaktor. Folkhälsoinsatser ägnade åt att minska risken för hjärtkärlsjukdom (mindre rökning, mindre fet mat, mer motion och lägre vikt) kommer därigenom också att ha gynnsamma effekter på förekomsten och progresstakten av njursvikt. I sällsynta fall är olika typer av förgiftningar (ex svamp eller läkemedel) orsaken till kronisk njursvikt. Aktuella forskningsdata talar för att långvarig låg exponering för vanligt använda analgetika 2 och möjligen vissa miljögifter 3 ökar risken för att utveckla allvarlig njursvikt. Ökade kunskaper och medvetenhet hos såväl allmänhet som läkare och rekommendationer från myndigheter (ex Läkemedelsverket) kommer förhoppningsvis att på sikt leda till en lägre incidens av njursjukdom. Vid andra typer av organtransplantationer (ex lever, hjärta och benmärg) utvecklar en betydande andel av de transplanterade patienterna efter ett antal år svår njursvikt, vilket nyligen visades i en stor Amerikansk genomgång av mer än transplantationer av samtliga organ utom njurarna 4. Trettiosex månader efter ingreppet hade kronisk njursvikt utvecklats hos 16 % av de transplanterade och 28 % av dem var så hårt drabbade att de behövde regelbunden dialys eller njurtransplantation. Bättre immunosuppressiva läkemedel och bättre kontroll av dosering kan förhoppningsvis minska denna risk. Också ett bättre omhändertagande av patienter med svår hjärt-kärlsjukdom och/eller typ 2 diabetes kan, till synes paradoxalt, tack vare förbättrad överlevnad leda till att fler svårt sjuka patienter behöver livsuppehållande behandling med dialys. Patienter med hjärt- och kärlproblem och diabetes bör skötas i nära samarbete mellan nefrolog och endokrinolog för att optimera omhändertagandet och minimera komplikationer (se del 2, patient empowerment)

18 Typ 2 diabetes är den snabbast ökande gruppen för aktiv uremivård och öppenvården bör redan tidigt sätta in adekvat behandling, speciellt då microalbuminuri debuterat. Sekundär prevention (förbättrad vårdkedja) En rad undersökningar har visat att ett bra polikliniskt vårdprogram minskar hastigheten med vilken njursvikten tilltager och därmed tidpunkten vid vilken aktiv uremivård måste påbörjas 5. Detta illustreras i figur 3 nedan där det framgår att tidigt insatt njurmedicinsk vård sänker hastigheten med vilken en patients njurfunktion försämras och kan därmed förlänga tiden (år) under vilken patienten klarar sig utan aktiv uremivård. Detta är förstås av mycket stort värde för den enskilde patienten och leder också till lägre kostnader för aktiv uremivård. Det har bl a visats att det är viktigt att patienter med risk att drabbas av kronisk njursvikt ges optimal behandling av blodtryck med vissa typer av läkemedel 6. Gard av njurfunktionsnedsättning Njurmedicinsk Behandling påbörjas Progresstakt utan njurmed. beh. Progresstakt med njurmed. beh. Tid vunnen när pat klarat sig utan aktiv uremivård Terminal njursvikt aktiv uremivård måste påbörjas Tid (typiskt i år) Figur 3 åskådliggör hur förlångsammad progresstakt minskar behovet av aktiv uremivård. Rubbningar av vätske- och elektrolytbalans bör aktivt korrigeras. Vid diabetes och kärlsjukdom är det angeläget att den metabola kontrollen blir så bra som möjligt 7. Noggrann poliklinisk kontroll av patienter med diabetes har

19 visats vara av särskilt stort värde för att motverka tilltagande njursvikt 6. En aktuell genomgång från Nordamerika anger att målblodtrycket hos diabetiker bör vara så lågt som 130/80 8. Behandling med proteinreducerad kost kan också leda till en förlångsammad progresstakt, 9 10 men kan under längre tid vara svårgenomförbart för diabetiker. Kostbehandling fordrar dock noggrann poliklinisk kontroll och dietistrådgivning så att den njursjuke inte blir undernärd innan aktiv uremivård påbörjas. Förutom att takten med vilken patientens njurfunktion kan påverkas, har det också visats att patienter med kronisk njursvikt, som kontrolleras väl innan de påbörjar aktiv uremivård också klarar sig bättre när denna kommit igång. Patientens egen roll i detta är av stor vikt då t ex blodtryckskontroll kan mätas av patienten själv i hemmet. Kontinuerlig kontakt med dietist kan också genomföras telefonledes och patienten får möjlighet att få feedback på sin kosthållning. 10 Tertiär prevention (förbättrad aktiv uremivård) Den aktiva uremivården kan förbättras väsentligt. Trots aktiv uremivård med dialys eller transplantation är dödligheten oacceptabelt hög. Detta gäller i synnerhet vid dialysbehandling. Dödligheten är hög också efter en lyckad njurtransplantation, men då är livskvaliteten som regel bättre och kostnaderna blir lite lägre än vid aktiv uremivård med dialys. Överlevnaden hos patienter inom SLL med en ålder understigande 65 år som blivit, respektive inte blivit njurtransplanterade presenteras i figur 4, sid 18. Även om grupperna inte är helt jämförbara då de transplanterade som regel har färre komplicerande sjukdomar så påvisar figuren mycket stora skillnader i överlevnad; Efter fem år lever 90 % av dem som någon gång blivit njurtransplanterade, men endast 40 % av de som endast fått dialys

20 Överlevnad i aktiv uremivård inom SLL sedan 1980 för pat. som någon gång blivit, eller ej blivit njurtransplanterade, ålder <65. Ej tx n=960, tx n=896 Survival (%) Years Ej Rtx Rtx Figur 4 överlevnad hos patienter inom SLL som blivit (Rtx), resp. ej blivit (Ej Rtx), njurtransplanterade. Allra bäst är resultaten efter njurdonation från levande givare, vilket framgår av figur 5. Kan antalet njurtransplantationer ökas så skulle således alla ha mycket att vinna. Stora ansträngningar görs för närvarande inom SLL för att öka tillgången på organ från avlidna. En särskild organisation för detta, Organisationen För Organomhändertagande (OFO), arbetar sedan några år i östra Mellansverige och inkluderar SLL. En specifik sjuksköterska har under viss tid knutits till neurokirurgiska kliniken på Karolinska, Solna för att försöka öka tillgången på organ från avlidna. Förutom att informera om donation är hennes uppgift också att stödja de drabbade familjerna, som i det akuta skedet har att ta ställning till om deras anhöriga kan bli organdonator. Om den avlidne inte givit sin egen mening avseende organdonation till känna före döden exempelvis via ett meddelande till donationsregistret på Socialstyrelsen, är de anhöriga den avlidnes företrädare i denna fråga. Trots ett utmärkt arbete av OFO har utvecklingen med en för liten tillgång på njurar från avlidna ännu inte säkert gått att bryta. Dock finns förhoppning om att trenden nu kan vända. Under de sista månaderna år 2004 och första månaderna år 2005 har antalet människor som anmält sin vilja att bli donatorer till donationsregistret kraftigt ökat. De senaste åren har antalet avlidna donatorer inte minskat ytterligare utan varit väsentligen konstant. Det är dock oerhört angeläget att möjligheten till så kallad nekronjuredonation ökar

21 Ett alternativ till att få njurar från en avliden är att använda levande givare. Mer än hälften av de patienter, som under 2004 blev njurtransplanerade inom SLL fick sin njure från en levande givare. Som regel är den levande givaren en nära biologisk släkting men under senare år har i ökad omfattning också njurar från make/partner eller mycket nära vänner utnyttjats. Ytterligare en möjlighet att öka organtillgången är att använda s.k. anonyma donatorer, med vilket avses levande donatorer som vill donera en njure till en okänd sjuk medmänniska. I USA finns erfarenhet från sådan verksamhet vid c:a 120 kliniker landet runt. Nyligen utfördes den första njurtransplantationen i Sverige med en anonym donator och dessa donatorer ökar för närvarande. De levande njurdonatorerna, som använts för transplantationer i Stockholm har de senaste åren följts mycket noga. Resultaten visar att njurdonatorerna bibehåller en mycket god hälsa i många decennier och att de inte förefaller att ha en ökad risk för sena komplikationer, ex njursvikt eller högt blodtryck efter donationen Donatorerna är dock selekterade, då de måste genomgå och klara ett antal undersökningar innan donation kan bli aktuell. För närvarande utnyttjas inte möjligheten till levande njurdonation alltid fullt ut. En anledning kan vara att den läkare, som har behandlingsansvar för den njursjuka inte är den som informerar och utreder eventuella levande givare. Den potentiella njurdonatorns blodgrupp kan vara inkompatibel med mottagaren men fungerar utmärkt med en annan njursjuk mottagare som i sin tur har samma problem med sin levande givare. Här skulle en korsvis njurdonation kunna vara en möjlighet. I vissa fall kan även transplantation mellan icke-blodgruppskompatibla människor fås att fungera, genom att mottagaren ges en särskild förbehandling (immunadsorption) innan transplantationen. Mottagarens antikroppar mot donatorns blodgrupp tas då bort, varefter en speciellt anpassad immunhämmande behandling används. Resultaten har hittills varit lika goda som vid konventionell transplantation. Detta ökar ytterligare möjligheten till levande njurdonation. I Stockholm har ca 20 lyckade transplantationer med så kallad blodgruppsinkompatibla patienter gjorts sista två åren

22 Det är allra bäst att bli transplanterad med levande givare! (jfr överlevnad Medin et al NDT 2000) Survival in RRT Survival in on dialysis Survival Survival after LD-tx LD-tx Survival after cadaveric-tx Survival after cadaveric-tx Time (years) Figur 5 Överlevnad hos uremipatienter som blivit transplanterade med levande givare (LD-tx), efter att ha stått på väntelistan (cadaveric-tx) respektive varit på väntelistan men ej fått möjlighet till transplantation p g a organbrist (in dialysis) 14. Det är sannolikt att vi inom SLL, utan att på något sätt tumma på etiska medicinska regler för levande njurdonation, skulle kunna öka antalet levande njurdonationer. Nya metoder för dialysbehandling Förutom att öka antalet njurtransplantationer så måste den aktiva uremivården förbättras. Lidande, sjuklighet och dödlighet är ännu mycket hög hos patienter som får aktiv uremivård och i synnerhet de som får dialys. Vi behöver här söka nya vägar och metoder för dialysbehandling. Aktuella internationella rapporter talar starkt för att dialysbehandling bör ges oftare än idag. Regelmässigt ges HD 3,5-5 timmar tre gånger per vecka. Att ge HD något kortare tid, men 5-6 ggr/vecka, för att mer likna den normala fysiologiska situationen där njurarna arbetar ständigt kan förväntas bli vanligt i framtiden. Detta ökar förstås kraven på dialysresurser. Ett antal patienter har kunnat öka dialysfrekvensen genom att ta ett stort eget ansvar för sin HD behandling genom olika former av självdialys med mycket goda såväl subjektiva som objektiva resultat. Förhoppningen är att ökad dialysfrekvens skall kunna erbjudas flera patienter. Vid Karolinska Universitetssjukhuset har sedan många år patienter tränats för olika former av själv-hd

23 För närvarande har drygt 15 patienter självdialys i hemmet. Ytterligare ett 20-tal patienter genomför sin själv-hd på Kungsholmen. Detta innebär att patientens egna resurser tillvaratas och att patienten själv genomför sina dialyser. På detta sätt kan patienten dialysera kortare tid dagligen och på tider som patienten själv väljer. Resultatet av denna behandling visar att patienterna får ett bättre QOL (quality of life) och att patienternas risk för komplikationer minskar. Trenden till egenvård redan från upptäckten av njurpåverkan genomsyrar hela verksamheten och är en klart positiv utveckling med sannolikt förbättrad prognos. En ökad mängd självdialyser både i hemmet och på dialysmotagningarna frigör resurser på sjukhusens dialysavdelningar till att ge bättre vård för de svårast sjuka patienterna. Efterbehandling/kontroller Patienter med njursjukdom bör regelbundet kontrolleras på njurmedicinsk klinik och skall remitteras i god tid. Detta görs för att kunna bibehålla patientens njurfunktion så länge som möjligt och att förebygga komplikationer. Speciella program för dessa patienter har framtagits under senare år. När terminal njursvikt utvecklats måste patienten få aktiv uremivård med dialys eller transplantation. En framgångsrik njurtransplantation är, när en sådan är möjlig, det bästa alternativet. En njurtransplanterad patient mår som regel betydligt bättre än en som går i dialys. Behandlingen är också betydligt billigare per år och patienter, som blivit njurtransplanterade uppvisar en betydligt bättre överlevnad. Begränsande för möjligheten till njurtransplantation är främst bristen på organ, men också det förhållandet att många dialyspatienter har hög ålder och/eller andra komplicerande sjukdomar som omöjliggör transplantation. Under senare tid har mellan patienter/år från SLL njurtransplanterats. Resultaten efter njurtransplantation har förbättrats betydligt under de senaste decennierna. Med effektivare läkemedel kan man numera förebygga de flesta akuta avstötningsreaktioner, men på sikt drabbas nästan alla njurtransplanterade av en successiv försämring av transplantatfunktionen. Detta gör att de så småningom måste starta dialysbehandling igen. Vissa patienter kan bli transplanterade igen men, det är då av immunologisk anledning betydligt svårare att hitta passande organ. För att de njurtransplanterade skall kunna få behålla sin transplantatfunktion så länge som möjligt måste de hela livet inta starka immunhämmande mediciner och de måste gå på regelbundna polikliniska kontroller. Förutom att kontrollera funktionen i den transplanterade njuren, är det också mycket viktigt att bevaka och motverka långtidskomplikationer till följd av den immunhämmande behandling, som ges för att motverka avstötning av transplantatet

24 (rejektion). Det innebär således att också de njurtransplanterade måste kontrolleras noga på mottagningar med särskild kompetens inom området. Rehabilitering och patientutbildning Under den njursjukes liv behövs utbildning och rehabilitering fortlöpande, vare sig den njursjuke blir transplanterad eller ej. Det har tydligt framkommit att kunniga patienter är mer benägna att följa sin ofta omfattande och komplicerade kost- och läkemedelsordination och att de därigenom mår och klarar sig betydligt bättre. De njurmedicinska klinikerna inom SLL har alla dietister med särskild kompetens inom området knutna eller anställda vid klinikerna. Vid Karolinska Universitetssjukhuset finns också en så kallad uremikoordinator, som genom ett aktivt omhändertagande informerar och stimulerar patienterna till egenvård. Innan aktiv uremivård påbörjas erbjuds den njursjuke, och deras anhöriga, att delta i olika former av utbildningsaktiviteter. Det kan vara individuella utbildningssamtal med en dialysinformationssjuksköterska eller motsvarande. Utbildning i kostfrågor är viktigt såväl innan som efter start av aktiv uremivård. Kurser av olika typer av grupputbildningar arrangeras också. En särskild, och mycket uppskattad form av utbildning och rehabilitering har genomförts i form av så kallade Kom i form kurser på internat under sammanlagt dagar. Det är viktigt att dessa möjligheter för särskild rehabilitering av njursjuka patienter inom SLL bibehålls och byggs ut. Fysisk rehabilitering med hjälp av specialintresserade sjukgymnaster är en viktig del av den njurmedicinska vården. De njurmedicinska enheterna har också mycket kunniga kuratorer som gör insatser på många plan för den kroniskt njursjuke patienten och deras familjer. Patientföreningen har också informationsprogram som ska göra patienterna välinformerade och aktiva i sin behandling. Vård i livets slutskede De flesta njursjuka patienter har inte bara sin njursjukdom. Ibland kan det finnas bakomliggande sjukdomar, som bidragit till att njursvikten utvecklats såsom exempelvis diabetes eller svår arteriosklerotisk sjukdom. I andra fall och detta är tyvärr närmast en regel utvecklas andra sjukdomar parallellt med den kroniska njursjukdomen och/eller dess behandling. I synnerhet är patienter med kronisk njursvikt drabbade av hjärtkärlsjukdom. De som blivit

25 njurtransplanterade har också en betydligt ökad risk för cancer och speciellt hudcancer på grund av sin cytostatikabehandling. Sammantaget gör detta att patienter med kronisk njursvikt i många fall är i mycket stort behov av särskild vård och omsorg i livets slutskede. Denna ges på kommunala sjukhem, geriatriska avdelningar, eller som avancerad vård i hemmet med insatser ur hemsjukvården. I de fall där dialysbehandlingen p g a patientens uttalade vilja, eller av medicinska skäl avbryts avlider den njursjuke inom någon till några veckor. Detta inträffar för omkring 5-7 % av dialyspatienterna. Terminal vård i anslutning till att dialysbehandling avbryts brukar erbjudas på njurmedicinsk vårdavdelning eller hospice där personalen har särskilda kunskaper om hur dessa patienter bäst kan hjälpas de sista dagarna i livet. Omvårdnad Patienter som drabbas av kronisk njursvikt kommer att ha tät och återkommande kontakt med vården under resten av sitt liv. Periodvis kommer kontakten att vara relativt gles exempelvis i form av återkommande polikliniska kontakter men tidvis mycket nära och tät i samband med sjukhusvård och dialysbehandling. God omvårdnad och en helhetssyn på patienten och hans/hennes problem är mycket viktig. Vårdens intensitet, ambition och utformning måste skapas utgående från den enskilda patientens behov, som också kan förändras över tiden. Många olika vårdgivare är inkopplade i vården av den njursjuke. Det är viktigt och angeläget att personal finns tillgänglig också för att ge den njursjuke god omvårdnad. Särskilda utbildningsinsatser görs för att tydliggöra och utveckla sjuksköterskornas särskilda roll i omvårdnaden av njursjuka. Kurser omfattande dagar, veckor och längre utbildningar upp till 20 poängs högskoleutbildningar ges av de njurmedicinska klinikerna inom SLL, tillsammans eller enskilt. Undersköterskorna har också viktiga uppgifter i omvårdnaden av njurpatienter på såväl dialys- som vårdavdelningar. Undersköterskorna har i flera fall särskilda delegeringar och ansvarsområden och står för en mycket stor del av den praktiska och för patienten så viktiga omvårdnaden. Det är viktigt att också denna yrkesgrupps kunskaper lyfts fram och tydliggörs

26 Att vara patient Trots att kronisk njursvikt med de komplikationer som ofta uppkommer på sikt måste betraktas som en allvarlig och svår sjukdom så rapporterar de flesta patienter med njursvikt och aktiv uremivård att de har en god livskvalitet. Så här har Ingegerd Mellgard, ordförande i Föreningen för Njursjuka i Stockholm med omnejd (FNjS) skrivit Verkligheten för många njursjuka i aktiv ålder präglas, enligt vår erfarenhet, inte så mycket av lidande utan av en god livskvalitet och Många njursjuka i aktiv uremivård tycker sig ha en hög livskvalitet trots de begränsningar som t.ex. dialysbehandling ger, man anpassar sig till förutsättningarna och kan inom givna ramar leva ett bra liv. Olika former av patientenkäter har använts på flera av de njurmedicinska avdelningarna och på olika dialysavdelningar inom SLL under senare år. Dessa ger oss möjligheter att bättre se och följa hur patienterna upplever vården och sin livssituation

27 Kvalitetsmått Patienter som får aktiv uremivård följs upp kontinuerligt avseende behandlingens utförande och utfall. Det allra viktigaste kvalitetsmåttet är patientöverlevnad. Under de senaste 20 åren har vi kunnat iaktta en successivt förbättrad överlevnad i aktiv uremivård. Med beaktande av skillnader i ålder har vi kunnat beräkna att dödligheten i aktiv uremivård minskat med % om man jämför överlevnaden hos de som påbörjade aktiv uremivård i jämförelse med de som påbörjade aktiv uremivård inom SLL efter Vid transplantation använder man både transplantat- och patientöverlevnad som kvalitetsmått. Resultaten efter njurtransplantation inom SLL har under åren successivt förbättrats. Patienter transplanterade med njure från avliden vid Karolinska Universitetssjukhuset - Huddinge uppvisar 1-års transplantatöverlevnad på 87 % och en 5-års transplantatöverlevnad på 77 % under perioden Motsvarande patientöverlevnad är 95 % och 89 %. För patienter transplanterade med njure från en levande givare är motsvarande transplantatöverlevnad 95 % och 93 % och patientöverlevnaden är 98 % och 96 %. Siffrorna står sig väl vid en internationell jämförelse. Sedan flera år bedrivs på initiativ av SPESAK ett så kallat kvalitetskontrollprojekt av dialysvården inom SLL där detaljerad information om dialysordinationer och utfall i form av biokemiska markörer har följts vid flera tillfällen 17 så kallade korta kvalitetsmått. Återkommande jämförelser har också gjorts med motsvarande data, som insamlas från i stort sett alla landets dialysenheter av Svensk njurmedicinsk förening. Under 2002 påbörjades ett www-baserat nationellt kvalitetskontrollprogram avseende dialysvård (HD / PD). Svensk dialysdatabas SDDB ( ger möjlighet för varje dialysenhet att registrera en rad viktiga variabler, som speglar vårdkvaliteten och behandlingsutfall hos de egna patienterna. Den egna enhetens resultat kan sedan jämföras med data och medelvärden från hela landet. Amerikanska 18, Europeiska 19 och Svenska 20 riktlinjer för vård av patienter med kronisk njursvikt och dialysbehandling finns utarbetade. Specifika riktlinjer för njurtransplantation och efterkontroller finns också Allmänt kan sägas att dialyssjukvården inom SLL väsentligen uppfyller dagens kvalitetskrav, såväl de svenska som internationella

28 Det är utomordentligt viktigt att eventuella nya aktörer inom dialyssjukvården följer de kvalitetskrav, som finns formulerade i de nationella anvisningarna. Dessa anvisningar kommer mot bakgrund av nya och bättre kunskaper med säkerhet successivt att förändras och kompletteras, ett förhållande som också måste beaktas vid ev. köp av dialysvård från nya aktörer inom SLL. Överlevnad i aktiv uremivård inom SLL sedan1980 (=3242). Survival (%) Years Figur 6 Överlevnad för alla som påbörjat aktiv uremivård inom SLL sedan Överlevnaden det ultimata utfallet av aktiv uremivård följes också noga såväl regionalt inom SLL som nationellt via Svenskt register för aktiv uremivård. Figur 6 ovan presenterar överlevnaden för alla patienter som påbörjat aktiv uremivård inom SLL de senaste 20 åren (både dialys och njurtransplanterade). Dödligheten är som ses i figuren hög och fem år efter påbörjad behandling lever knappt hälften. Den höga dödligheten kan delvis förklaras av att många av patienterna har en hög ålder när de påbörjar aktiv uremivård och att patienterna ofta har ytterligare sjukdomar (ex hjärtkärlsjukdom är mycket vanligt) som påverkar överlevnaden. I figur 7 (sid 29) framkommer tydligt att hög ålder vid påbörjande av behandling medför en sämre överlevnad men det bör noteras att också medelålders har en otillfredsställande hög dödlighet. Figuren visar att en medelålders patient, som påbörjade aktiv uremivård under endast hade

29 c:a 50 % sannolikhet att vara i livet efter 5 år. Erfarenheter från SLL och internationella data har dock visat att överlevnaden med aktiv uremivård successivt förbättrats under de senaste decennierna 23. Trots detta visar aktuella data (figur 4-7) att dödligheten hos patienter i aktiv uremivård ännu är skrämmande hög. Den viktigaste orsaken till den höga dödligheten hos patienter, som får aktiv uremivård är en hög förekomst av arterioskleros. På något sätt förefaller njursjukdom och aktiv uremivård medföra en kraftigt accelererad arterioskleros. Många av patienterna med njursvikt har också tecken på kronisk inflammation. En kombination av kronisk njursvikt, malnutrition och inflammation har visat sig vara särskilt ogynnsam och förenad med en hög dödlighet 24. Överlevnad i aktiv uremivård inom SLL sedan 1980 för olika åldersgrupper. Överlevnad i aktiv uremivård i relation till ålder vid start Cum. Survival tid (år) (0-9) (10-19) (20-29) (30-39) (40-49) (50-59) (60-69) (70-79) (80-89) Figur 7 Överlevnad för olika åldersgrupper som påbörjat aktiv uremivård inom SLL sedan För patienter som ännu inte påbörjat aktiv uremivård finns rutiner och rekommendationer för behandling och kontroller på respektive sjukhus som följs väl. Vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge och Solna har under de senaste åren byggts upp en särskild så kallad njursviksmottagning inom ramen för den njurmedicinska mottagningsverksamheten. Lokala databaserade kvalitetsregister över njursviktspatienter har initierats. Dessa gör det möjligt att på ett mer systematiskt sätt följa dessa patienter och bevaka att de får en god vård och utbildning innan aktiv uremivård påbörjas

30 Det har också kommit förslag på att skapa nationella njursviktsregister på motsvarande sätt som idag finns för dialyspatienter. Denna fråga är under utredning av Svensk Njurmedicinsk förening

31 Organisatoriska aspekter För att på sikt kunna minska incidensen av kronisk njursvikt behöver vården av patienter med måttlig njursvikt förbättras och byggas ut. Hur detta skall kunna genomföras kan diskuteras. Ett alternativ är att bygga ut de njurmedicinska specialistmottagningarna på Danderyd och Karolinska Universitetssjukhuset. Alternativt skulle man kunna tänka sig att primärvården tar ett större och mer aktivt ansvar för patienter med risk för njursvikt. Problemet är då att det är svårt att tänka sig att flertalet primärvårdsläkare har, eller kommer att få, tillräcklig njurmedicinsk kunskap för att kunna ta hand om en sjukdom som ur ett primärvårdsperspektiv är sällsynt och svår att omhänderta. Ett föreslag skulle kunna vara att man utbildade ett begränsat antal primärvårdsläkare för att sköta en stor del av de njurmedicinska patienterna lokalt. Ett sådant system skulle vara av värde för vissa av patienterna, som nu ofta tvingas resa inom länet för att komma till den njurmedicinska mottagningen på något av storsjukhusen. Denna uppfattning med utbyggd primärvård av njursjuka har dock ifrågasatts av såväl specialitetens företrädare som patientorganisationen (FNjS), då man befarar att kvaliteten skulle bli sämre. För närvarande sköts vissa patienter av primärvårdsläkare och njurspecialist tillsammans, medan andra överförs till njurmedicinsk specialist direkt. Många av dessa patienter träffar tidigt en så kallad uremikoordinator. Denna har god tid att utbilda patienten angående sin sjukdom och erbjuda möjlighet att själv utföra en del av behandlingen som t ex erytropoetininjektioner, kostrekommendationer, blodtryckskontroller etc. Följande synpunkter på omhändertagandet av patienter med nedsatt njurfunktion har lämnats av en primärvårdsläkare med specialistkunskap i njurmedicin. Rubbningar som förekommer hos patienter med njurinsufficiens och uremi är ofta komplexa och ett patientansvar fordrar kunskaper som är svåra att upprätthålla för en distriktsläkare. I en befolkning på ca 2000 invånare (vilket är ett vanligt patientantal för en heltidsarbetande husläkare) finns det i genomsnitt en patient som går i dialys vid njurmedicinsk klinik och en patient som är njurinsufficient

32 Det finns ca 50 specialiteter inom vilka distriktsläkaren skall försöka följa den medicinska utvecklingen. Det är förstås en omöjlighet att distriktsläkaren ska ha full kompetens, speciellt i de fall då patienten förekommer sällan i primärvården. Det finns en utbredd missuppfattning att det skulle vara en ekonomisk fördel att patienten går till husläkaren istället för till en specialist. Detta är visserligen en sanning kortsiktigt för beställaren, men inte för samhället. Ett besök hos husläkaren kostar egentligen ca kr. En njurmedicinsk specialist klarar av den njurinsufficienta patienten betydligt snabbare och säkrare än distriktsläkaren. Besökskostnaden kan knappast bli högre för specialisten. Dessutom mår patienten bra av att vara välinformerad och känner sig trygg med en doktor som kan hans/hennes sjukdom. Om en njurinsufficient/uremisk patient blir rätt behandlad kan dialysstart förskjutas, vilket spar mycket pengar, liv eventuellt räddas och patientens livskvalité förbättras. Även för en patient som bedömts som ej lämplig för aktiv uremivård kan man genom god palliativ konservativ uremivård ge patienten ett bättre liv i slutskedet. Ge njurmedicin resurser att ansvara fullt ut för denna patientgrupp som tillhör prioriteringsgrupp 1. Även de patienter som ej är planerade för dialys eller transplantation tillhör grupp 1 och bör få ett värdigt slut via en klinik som har njurmedicinsk kompetens och som även har möjlighet att erbjuda SAH. Vidare måste resurserna att behandla med dialys (PD/HD) tillåtas byggas ut i en takt som fordras för att ge länets invånare god och på sikt bättre dialysvård. Konsekvenser, resursbehov och kostnader Aktiv uremivård är dyr och komplicerad men ger på ett mycket påtagligt sätt liv. Utan aktiv uremivård avlider en patient med kronisk njursvikt inom någon till några veckor. Enligt Prioriteringsutredningen bör därför aktiv uremivård prioriteras högst i grupp IA. Program för speciellt omhändertagande av patienter med kronisk njursvikt finns redan på samtliga njurmottagningar inom SLL. Befolkningen inom SLL blir äldre och fler och överlevnaden i aktiv uremivård förbättras. Detta kommer att ställa krav på en fortsatt utbyggnad av aktiv uremivård

33 Det är rimligt att anta att behovet av aktiv uremivård kommer att öka på motsvarande sätt som de senaste åren. Detta innebär att dialysvården behöver utökas för att kunna ta emot ett 20-tal nya patienter/år, varav i storleksordningen 8-10 i form av HD-behandling. Byggs inte dialysvården ut skulle detta innebära att nyinsjuknade patienter med kronisk, terminal njursvikt ej kan erbjudas nödvändig livsuppehållande behandling, alternativt att denna behandling måste sättas ut för andra. PD har utvecklats betydligt under de senaste 10 åren. PD är billigare och ger patienten mer individuell frihet att leva som hon/han vill. Uppföljningar av sjuklighet och dödlighet hos patienter som behandlats med PD jämfört med de som fått HD har visat att behandlingsresultaten är mycket lika för jämförbara patienter. Andelen dialyspatienter som får PD inom SLL har legat kring 22 % de senaste åren. Den andel dialyspatienter som får PD varierar dock inom länet. Den är högst vid Karolinska universitetssjukhuset, Solna där stort intresse för egenvårdsprogram utvecklats senaste åren. Till en del kan skillnaden mellan enheter inom SLL sannolikt förklaras av olikheter i upptagningsområdenas populationer (invandrarbakgrund, språksvårigheter, utbildningsnivå). Bättre omhändertagande och vård innan dialysstart bör dock kunna öka andelen PD patienter. Andelen PD bör som målsättning kunna nå över åtminstone 27 % inom några år. Många patienter skulle vinna på att dialysera oftare upp till sex HDbehandlingar per vecka - och att utföra denna mer flexibelt och självständigt i form av olika former av själv- och hemdialys. Vid Karolinska universitetssjukhuset har mycket resurser satsats på så kallad egenvård vid dialys. Detta innebär att patienten tar mer eller mindre eget ansvar för sin dialysbehandling. Flera av dessa patienter överförs till hem-hemodialys. I hemmet och vid självdialysenheter genomförs 4 6 behandlingar per vecka. För att kunna genomföra detta fordras ett ersättningssystem, som gör det möjligt att utbilda patienterna i egenvård och tillgodose möjligheten att få tillgång till dialysmaskin i hemmet. Att öka frekvensen av njurtransplantationer är av många skäl angeläget (billigare och bättre vård med högre livskvalitet) men svårt. Ytterligare åtgärder inom detta område är dock angeläget. Att utöka OFOs uppgifter med att också utreda levande njurdonatorer är en möjlighet. Möjligheten att transplantera med så kallade blodgruppsinkompatibla givare är ett steg i rätt riktning

Svar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs

Svar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs HSN 2009-03-17 p 24 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Maria Weber Persson Svar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs Ärendet Mariana

Läs mer

Utvecklingsplan för dialysvården

Utvecklingsplan för dialysvården HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-12-06 p 04 1 (4) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2012-10-31 HSN 1210-1252 Handläggare: Tobias Nilsson Utvecklingsplan för dialysvården 2013-2014 Ärendebeskrivning

Läs mer

Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt

Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt Mål: Alla personer med kronisk njursvikt skall få en behandling av så god kvalitet att behovet av dialys eller transplantation fördröjs eller förhindras.

Läs mer

Riktlinjer för njurtransplantation

Riktlinjer för njurtransplantation Riktlinjer för njurtransplantation Mål: Alla njurtransplanterade ska ha tillgång till högspecialiserad vård så att riskerna för komplikationer och för tidig död minimeras och så att förutsättningar för

Läs mer

Njurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Njurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Njurtransplantation Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset 1 Introduktion I Sverige transplanteras ca 350 njurar varje år, fördelade på fyra centra, Malmö, Göteborg, Stockholm och Uppsala.

Läs mer

Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare

Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare Handledare skall utses vid tjänstgöringens start och bör medverka till att uppsatta mål nås. För att uppnå dessa mål behövs i normalfallet 2-3

Läs mer

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Att ge en njure... Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Universitetssjukhuset MAS i Malmö, Februari

Läs mer

Handlingsprogram för Njurförbundet Antaget 8 maj 2011

Handlingsprogram för Njurförbundet Antaget 8 maj 2011 Handlingsprogram för Njurförbundet Antaget 8 maj 2011 Njurförbundet har till uppgift främja och tillvarata de njursjukas intressen beträffande behandling, vård, rehabilitering och social trygghet med utgångspunkt

Läs mer

Välkommen till denna undersökning som avser dialysbehandlade och njurtransplanterade patienter!

Välkommen till denna undersökning som avser dialysbehandlade och njurtransplanterade patienter! Välkommen till denna undersökning som avser dialysbehandlade och njurtransplanterade patienter! Den europeiska patientföreningen skulle vilja att du delar med dig av dina synpunkter på behandlingsval som

Läs mer

Att donera en njure. En första information

Att donera en njure. En första information Att donera en njure En första information Denna broschyr är en första information om vad en njurdonation innebär. Du har antagligen fått denna broschyr i din hand därför att någon som står dig nära är

Läs mer

ORGANDONATION EFTER CIRKULATIONSSTILLESTÅND

ORGANDONATION EFTER CIRKULATIONSSTILLESTÅND ORGANDONATION EFTER CIRKULATIONSSTILLESTÅND EN NY MÖJLIGHET TILL DONATION EN FOLDER FRAMTAGEN AV PROJEKTGRUPPEN FÖR DONATION EFTER CIRKULATIONSSTILLESTÅND VÄVNADSRÅDET, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING

Läs mer

Publicerat för enhet: Avdelning 42 Version: 11

Publicerat för enhet: Avdelning 42 Version: 11 Bar 100 Ru Publicerat för enhet: Avdelning 42 Version: 11 Innehållsansvarig: Per Dahlberg, Överläkare, Specialistmedicinklinik läkare (perda1) Giltig från: 2016-08-09 Godkänt av: Per Dahlberg, Överläkare,

Läs mer

Sammanställning av data från SNRs CKD-del Mellansverige

Sammanställning av data från SNRs CKD-del Mellansverige Sammanställning av data från SNRs CKD-del Mellansverige Data från det s.k. Stockholmsregistret som startades 1999 har överförts till SNR där patienterna fortsättningsvis följs tillsammans med övriga CKD-patienter

Läs mer

Inledning. Sammanfattning

Inledning. Sammanfattning Inledning Svenskt Register för Aktiv Uremivård (srau) startade 1991 med syftet att dokumentera den aktiva uremivårdens omfattning i Sverige och har sedan 1994 givit ut en publikation årligen. Från den

Läs mer

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning

Läs mer

Cancer Okänd Primärtumör - CUP

Cancer Okänd Primärtumör - CUP Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Cancer Okänd Primärtumör - CUP Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Gunnar Lengstrand oktober 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning...

Läs mer

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede 2017-03-29 Helena Adlitzer Utbildning 1. Information om grunden för VP 2. Revideringen 3. Arbetsprocessen 4. Innehållet 5. Axplock ur VP ---------------------------------------------------

Läs mer

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hans Hägglund Överläkare, docent Verksamhetschef Akademiska Sjukhuset Hemsjukvård efter benmärgstransplantation har

Läs mer

Yttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin m.fl. (MP) och Pia Ortiz-Venegas m.fl. (V) om endometrios

Yttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin m.fl. (MP) och Pia Ortiz-Venegas m.fl. (V) om endometrios Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Claes Lennmarken TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-08-27 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-10-16, P 13 1 (3) HSN 1405-0712 Yttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Njursvikt ett lurigt tillstånd

Njursvikt ett lurigt tillstånd Njursvikt ett lurigt tillstånd Njurarna är kroppens reningsverk Förenklat kan man säga att njurarna är kroppens reningsverk. De filtrerar bort slaggprodukter som kroppen inte behöver och skickar ut dem

Läs mer

Njursvikt ett lurigt tillstånd

Njursvikt ett lurigt tillstånd Njursvikt ett lurigt tillstånd Njurarna är kroppens reningsverk 180 liter kroppsvätska filtreras per dygn. Blodtryck och vätska regleras i njurarna. Förenklat kan man säga att njurarna är kroppens reningsverk.

Läs mer

Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit

Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset 1 Patientinformation om Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA

INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA OM6040 Njurmedicinska sjukdomar, dialysbehandling och njurmedicinsk omvårdnad, 22,5 högskolepoäng Nephrology, Dialysis Treatment and Renal Nursing Care, 22.5 higher

Läs mer

Resultat från Strokevården i Stockholms län

Resultat från Strokevården i Stockholms län Resultat från Strokevården i Stockholms län Faktafolder maj 2011 HSN-förvaltningen Box 69 09 102 39 Stockolm Tfn 08-123 132 00 Stroke är en av de stora folksjukdomarna och ca 3700 länsinvånare drabbas

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR NJURDIALYSVÅRDEN I STOCKHOLMS LÄN ÅR 2009 2012

UTVECKLINGSPLAN FÖR NJURDIALYSVÅRDEN I STOCKHOLMS LÄN ÅR 2009 2012 1 (3) Avdelningen för somatisk specialistvård 2008-10-07 HSN 0805-0660 UTVECKLINGSPLAN FÖR NJURDIALYSVÅRDEN I STOCKHOLMS LÄN ÅR 2009 2012 Jöran Tyllström Dane Jinnerot Naureen Khan Berit Lennfjord Maria

Läs mer

Yttrande över remiss S2015/06250/FS Organdonation en livsviktig verksamhet (SOU 2015:84)

Yttrande över remiss S2015/06250/FS Organdonation en livsviktig verksamhet (SOU 2015:84) 1 (7) Yttrande över remiss S2015/06250/FS Organdonation en livsviktig verksamhet (SOU 2015:84) Landstingen och regionerna inom Uppsala-Örebro sjukvårdsregion, Landstinget Dalarna, Landstinget Sörmland,

Läs mer

Årsberättelse Programråd Diabetes. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft

Årsberättelse Programråd Diabetes. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Datum: [Skriv här] Årsberättelse 2018 Programråd Diabetes Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Jarl Hellman, ordförande Violeta Armijo Del Valle, diabetessamordnare Elisabeth

Läs mer

HND-centrum. DANDERYDS SJUKHUS Sveriges första integrerade centrum för personer med samtidig hjärt-, njur- och diabetessjukdom

HND-centrum. DANDERYDS SJUKHUS Sveriges första integrerade centrum för personer med samtidig hjärt-, njur- och diabetessjukdom HND-centrum DANDERYDS SJUKHUS Sveriges första integrerade centrum för personer med samtidig hjärt-, njur- och diabetessjukdom Hjärtsjukdom, njursjukdom och diabetes (HND) är tre stora kroniska folksjukdomar

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Bromsen på Danderyd. - för njursvikt i tidigt skede

Bromsen på Danderyd. - för njursvikt i tidigt skede Bromsen på Danderyd - för njursvikt i tidigt skede Under det senaste decenniet har det blivit alltmer känt att lätt till måttlig njursvikt är vanligt förekommande. Undersökningar från bland annat Norge

Läs mer

Förslag till utvecklingsplan för njursjukvården i Stockholms läns landsting för åren

Förslag till utvecklingsplan för njursjukvården i Stockholms läns landsting för åren Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-03-11 1 (3) HSN 2016-0600 Handläggare: Åsa Hertzberg Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-04-19, p 12 Förslag till utvecklingsplan för njursjukvården

Läs mer

Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa

Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa S 2014:11 utredningen om högspecialiserad vård Sammanfattning av regeringens utredning: Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa Utredningen om högspecialiserad vård har i uppdrag

Läs mer

Patientstödjare Länssjukhuset Ryhov. En sammanfattning

Patientstödjare Länssjukhuset Ryhov. En sammanfattning Patientstödjare Länssjukhuset Ryhov En sammanfattning Författare: Joakim Edvinsson Årtal: 2014 Författare: Joakim Edvinsson Förvaltning Länssjukhuset Ryhov Arbetsplats/enhet Dialysenheten Kontaktinformation

Läs mer

Politisk viljeinriktning för vård och omsorg vid demenssjukdom

Politisk viljeinriktning för vård och omsorg vid demenssjukdom Britt Ahl Karin Lundberg 2018-03-23 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård och omsorg vid demenssjukdom Antagen av Samverkansnämnden 2018-06-0X Inledning

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2005-10-31 1070/2006

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2005-10-31 1070/2006 BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE RECIP AB Bränningevägen 12 120 54 Årsta SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Nutrition i palliativ vårdv Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Bakgrund Flertal studier visar att viktnedgång och undernäring i samband

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2005:11 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:25 av Stig Nyman m. fl. (kd) om handlingsplan för ökad kvalitet i vården av personer med demenssjukdom Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Sällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin

Sällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin Sällsynta sjukdomar 21 oktober Ulrika Vestin Sjukvårdshuvudmännen växlar upp arbetet inom området sällsynta I december 2017 Överenskommelse mellan staten och SKL Tillsammans med Landsting och regioner

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

26 Yttrande över motion 2017:75 av Dag Larsson (S) om att säkra en mångfald av vårdgivare inom reumatologin genom upphandling HSN

26 Yttrande över motion 2017:75 av Dag Larsson (S) om att säkra en mångfald av vårdgivare inom reumatologin genom upphandling HSN 26 Yttrande över motion 2017:75 av Dag Larsson (S) om att säkra en mångfald av vårdgivare inom reumatologin genom upphandling HSN 2018-0106 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-0106 Hälso-

Läs mer

Den medicinska njursjukvårdens organisation och uppdrag i Stockholms läns landsting

Den medicinska njursjukvårdens organisation och uppdrag i Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-06-27 1 (5) HSN 2016-0600 Handläggare: Åsa Hertzberg Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-08-30, p 8 Den medicinska njursjukvårdens organisation och

Läs mer

Stockholmsvården i korthet

Stockholmsvården i korthet 1 Stockholmsvården i korthet 2 Ett vanligt dygn i 86 000 personer besöker 1177 Vårdguiden på nätet Cirka 1 500 patienter besöker en akutmottagning 12 300 patienter tas emot på husläkarmottagningar och

Läs mer

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut

Läs mer

Yttrande över motion 2012:24 av Helene Öberg(MP) och Vivianne Gunnarsson (MP) om satsning på äldre och äldre multisjuka

Yttrande över motion 2012:24 av Helene Öberg(MP) och Vivianne Gunnarsson (MP) om satsning på äldre och äldre multisjuka Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner-Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-06-25 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-09-03, p 9 1 (5) HSN 1212-1540 Yttrande över motion 2012:24 av Helene

Läs mer

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Gabriella Frisk, Onkolog, Sektionschef Sektionen för cancerrehabilitering, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Agenda Bakgrund

Läs mer

Vinnare 2015. Barnnefrologiverksamheten, Verksamhetsområde barnmedicin Skånes universitetssjukhus

Vinnare 2015. Barnnefrologiverksamheten, Verksamhetsområde barnmedicin Skånes universitetssjukhus Vinnare 2015 Barnnefrologiverksamheten, Verksamhetsområde barnmedicin Skånes universitetssjukhus Barnnefrologiverksamheten, verksamhetsområde barnmedicin Skånes universitetssjukhus Juryns motivering: Bedömarna

Läs mer

Interprofessionell samverkan astma och kol

Interprofessionell samverkan astma och kol Interprofessionell samverkan astma och kol För dig som arbetar inom slutenvård eller på vuxenakutmottagning I det här dokumentet finner du förslag på samverkansrutiner som kan förenkla samarbetet mellan

Läs mer

Svar på skrivelse samt nya frågor och kommentarer ang. HSNV

Svar på skrivelse samt nya frågor och kommentarer ang. HSNV 1 2016-05-19 Till ledamöterna i Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden Västra Götalandsregionen Svar på skrivelse samt nya frågor och kommentarer ang. HSNV 2016-00042 Tack för ert svar på vår skrivelse! Vår

Läs mer

Årsplan Geriatrik 2010

Årsplan Geriatrik 2010 Sektorsrådet Geriatrik Årsplan Geriatrik 2010 Innehållsförteckning Inledning...1 Förväntade vårdbehov inom specialiteten...1 Utvecklingstendenser inom specialiteten...2 Prioriterade områden med kortsiktig

Läs mer

Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010. Medellivslängden i Sverige 2011-01-18. Åldersstruktur Epidemiologi

Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010. Medellivslängden i Sverige 2011-01-18. Åldersstruktur Epidemiologi Vårt sjukvårdsuppdrag Åldersstruktur Epidemiologi Immigration Födelsetal Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010 Källa: SCB Figur 2:1 Medellivslängden i Sverige Källa: SCB. Figur 3:1 1 Spädbarnsdödligheten

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

PKC-dagen. Multisjuklighet i palliativ fas: svåra beslut på akutsjukhus-vad är rätt vårdnivå?

PKC-dagen. Multisjuklighet i palliativ fas: svåra beslut på akutsjukhus-vad är rätt vårdnivå? PKC-dagen Multisjuklighet i palliativ fas: svåra beslut på akutsjukhus-vad är rätt vårdnivå? Brytpunktsprocess Brytpunktsbedömning Brytpunktssamtal omsorg/sjukvård/palliativa insatser palliativ vård i

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården

Framtidsplan för hälso- och sjukvården Framtidsplan för hälso- och sjukvården Framtidsplan för hälso- och sjukvården Vården står inför stora utmaningar Länet växer med ca 37 000 nya invånare varje år. Ytterligare 380 000 invånare till 2020

Läs mer

Interprofessionell samverkan astma och KOL

Interprofessionell samverkan astma och KOL Interprofessionell samverkan astma och KOL För dig som arbetar inom specialiserad öppenvård för vuxna I det här dokumentet finner du förslag på samverkansrutiner som kan förenkla samarbetet mellan specialiserad

Läs mer

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8) Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-05-30 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2014 Datum 2015-03-01 Camilla Nilsson, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2002:45 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2000:49 av Inger Persson (v) om att ytterligare rehabiliteringsteam skall inrättas för patienter som drabbats av Parkinsons sjukdom

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om donations- och transplantationsfrågor (S 2013:04) Dir. 2014:83

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om donations- och transplantationsfrågor (S 2013:04) Dir. 2014:83 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om donations- och transplantationsfrågor (S 2013:04) Dir. 2014:83 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juni 2014 Sammanfattning Regeringen beslutade

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen

Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen Janusinfo Stockholms läns landsting Utskriftsversion Nyhet 2007-10-19 Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen Hittills har förskrivningen av bantningsmedlet Acomplia varit

Läs mer

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen Sköldkörtelsjukdom och graviditet Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:83 LS 0906-0522 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:18 av Tove Sander m.fl. (S) om personer med utvecklingsstörning och deras behov av hälso- och sjukvård Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

Fast vårdkontakt vid somatisk vård Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:36 LS 0910-0865 1 (3) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:29 av Lena-Maj Anding m fl (MP) om inrättande av ett resurscentrum för forskning och behandling av patienter med

Läs mer

ALLMÄNLÄKARKONSULT SKÅNE PRIMÄRVÅRDENS UTBILDNINGSENHET. Rapportserie 2017:2. Certifiering av diabetesmottagningar 2016.

ALLMÄNLÄKARKONSULT SKÅNE PRIMÄRVÅRDENS UTBILDNINGSENHET. Rapportserie 2017:2. Certifiering av diabetesmottagningar 2016. ALLMÄNLÄKARKONSULT SKÅNE PRIMÄRVÅRDENS UTBILDNINGSENHET Rapportserie 2017:2 Certifiering av diabetesmottagningar 2016 - uppföljning Den här rapporten publicerades under september månad 2017. Avsikten med

Läs mer

kompetensutveckling och senaste nytt!

kompetensutveckling och senaste nytt! Gå 4 betala för 3! Dialysvård kompetensutveckling och senaste nytt! Aktuell forskning och teknisk utveckling på området! Kardorenala syndromet, vätskebalans och kalkfosfatbalans Kost och nutrition för

Läs mer

Prevention och folkhälsoarbete

Prevention och folkhälsoarbete Prevention och folkhälsoarbete Ger den etiska plattformen något stöd? Eva Arvidsson Specialist i Allmänmedicin, MD Medicinsk rådgivare, Prioriteringscentrum Forskningsledare, Primärvårdens FoU-enhet, Futurum,

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården - första steget i genomförandet

Framtidsplan för hälso- och sjukvården - första steget i genomförandet Framtidsplan för hälso- och sjukvården - första steget i genomförandet Beskrivning av inriktning för vården och förslag till investeringar för framtidens hälso- och sjukvård i Stockholm. Beslutas i Landstingsfullmäktige

Läs mer

Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola. Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus

Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola. Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus Lite bakgrundsinformation Uppskattningsvis 10 000 diabetiker i Norrbotten

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Akut och kronisk njursvikt

Akut och kronisk njursvikt Medicin & vård Akut och kronisk njursvikt Behandlingsmöjligheter Prevention Mekanismer och orsaker - Diagnostik Uppsala universitet bjuder in till utbildning 10 14 mars 2014 i Uppsala En njurmedicinsk

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

Den geriatriska patienten vem är det?

Den geriatriska patienten vem är det? Den geriatriska patienten vem är det? Jenny Österman Lars Sonde Oktober 2016 Geriatrisk klink Brommageriatriken AB Södertälje geriatriken Handengeriatriken Löwetgeriatriken Huddinge sjukhus Geriatriken

Läs mer

En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom

En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom Utskrivning En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom Efter 1-2 veckor Efter 6-10 veckor Efter 3-4 månader Catrin Henriksson Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset Efter 6 och/eller

Läs mer

Skador i vården 2013 första halvåret 2017

Skador i vården 2013 första halvåret 2017 MARKÖRBASERAD JOURNALGRANSKNING NATIONELL NIVÅ 1 Förord Denna redovisning av skador och vårdskador (undvikbara skador) på nationell nivå bygger på granskning av 70 5 vårdtillfällen på akutsjukhus under

Läs mer

Strategi 2016 2020. Njur- och leverförbundet. www.musili.fi www.munuainen.fi www.maksa.fi

Strategi 2016 2020. Njur- och leverförbundet. www.musili.fi www.munuainen.fi www.maksa.fi Strategi 2016 2020 12/2015 Njur- och leverförbundet stöder insjuknade, transplanterade och deras anhöriga. Förbundet delar ut tillförlitlig information om sjukdomar och behandling. I medlemsföreningarna

Läs mer

Sammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt (SVEA) Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar

Sammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt (SVEA) Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar Sammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt () Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar Innehåll Kort information om samverkansmåtten Viktigt att känna till om samverkansmåtten Guide

Läs mer

Information om Bråck på stora kroppspulsådern

Information om Bråck på stora kroppspulsådern Information om Bråck på stora kroppspulsådern Society of Interventional Radiology, www.sirweb.org Vad är ett pulsåderbråck och varför måste det behandlas? Pulsåderbråck (aortaaneurysm) är en vidgning av

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

Huvudområde/delområde: Medicinska PM Utfärdare: Verksamhetschef Hans S Åkesson, Medicinkliniken. Version: 1,1 Nästa revidering: 2016-04-07

Huvudområde/delområde: Medicinska PM Utfärdare: Verksamhetschef Hans S Åkesson, Medicinkliniken. Version: 1,1 Nästa revidering: 2016-04-07 PM Vård av patient med behov av specialiserad palliativ vård Enhet/förvaltning: Förvaltningsgemensamt Ansvarig: Förvaltningschef Bengt Wittesjö, Blekingesjukhuset Förvaltningschef Anders Rehnholm, Primärvården

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Guide för njurdonator

Guide för njurdonator Guide för njurdonator Varje frisk person kan ge en njure till någon anhörig eller annan närstående person. Njurtransplantationer med levande donatorer innebär många fördelar. För en omsorgsfullt undersökt

Läs mer

Rapport från Pneumoniregistret 2014

Rapport från Pneumoniregistret 2014 Rapport från Pneumoniregistret 2014 Det nationella kvalitetsregistret för patienter som vårdas för pneumoni på infektionsklinik skapades av Infektionsläkarföreningen för att öka kunskapen om vilka patienter

Läs mer

Läkarförbundets förslag för en god äldrevård:

Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Primärvården är basen utveckla vårdvalet Flera geriatriker och reformera öppenvården Inför en kommunöverläkare Inför namngiven huvudansvarig vårdgivare Öka

Läs mer

Utvärdering av vården vid stroke

Utvärdering av vården vid stroke Utvärdering av vården vid stroke 2018 UTVÄRDERING AV VÅRDEN VID ASTMA OCH KOL SOCIALSTYRELSEN 1 Utvärdering av vården vid stroke Allt färre insjuknar och avlider i stroke och det är framförallt den kraftiga

Läs mer

Sedan våren 2016 finns också en regionalt donationsansvarig sjuksköterska, vilket inte tidigare funnits i donationsregionen på flera år.

Sedan våren 2016 finns också en regionalt donationsansvarig sjuksköterska, vilket inte tidigare funnits i donationsregionen på flera år. Svar på interpellation från Marie Morell (M) och Lena Käcker- Johansson(KD) angående Vad görs för att förbättra donationsverksamheten i Östergötland?(Dnr RS 2016-663) Interpellanterna ställer viktiga frågor

Läs mer

Organisation av MS-vården

Organisation av MS-vården Bakgrund MS är en kronisk neurologisk sjukdom som i olika faser av sjukdomen kräver insatser från sjukvården. De senaste årens snabba utveckling av den medicinska behandlingen av MS och den betydelse det

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:52 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:46 av Margot Hedlin och Cecilia Carpelan (fp) om screening av personer som har genetiska anlag för diabetes Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2007:37 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:17 av Andres Käärik och Maria Wallhager (fp) om försök med utökad förskrivningsrätt för distriktssköterskor Föredragande landstingsråd:

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer