I Ur och Skur Skogsbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 I Ur och Skur Skogsbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/9

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Chef, likabehandlingsansvariga pedagoger, avdelningsansvariga Vår vision Wåga & Wiljas förskolor ska vara mötesplatser för dialog och samtal kring ämnen som jämställdhet, demokrati, delaktighet och förskolans roll i samhället. Wåga & Wilja ska vara en demokratisk organisation där alla barn, föräldrar och pedagoger har rättighet att uttrycka sina tankar, handlingar och åsikter. Umgängestonen ska präglas av lyhördhet och ömsesidig respekt. Ingen ska behöva utsättas för diskriminering, trakasserier eller krängningar. Som grund för arbetet har vi våra värdeord det vi stävar efter som förskola: Subjekt varje människa är en unik person som är i relation med sin omgivning, tillsammans med andra. Varje barn kommer till förskolan som en unik person. De kvalitéer och erfarenheter varje barn har ska få utvecklas och delas med andra under förskoletiden. Skillnad olikhet berikar, att få möta andras tankar och teorier är nödvändigt för att vidga sina egna perspektiv. Pedagogerna ska skapa förutsättningar för möten mellan barnen, där olika tankar, erfarenheter och strategier får möjligheter att berika varandra. Pedagogerna kan då belysa skillnader och olikheter i mötet mellan barnen. Barnen får därmed möjlighet att omvärdera sitt eget sätt att tänka och handla och utveckla ett nyanserat sätt att se på omvärlden. Ömsesidigt beroende delaktighet, där alla deltar utifrån sina villkor, erfarenheter och kvalitéer. Pedagogerna ska skapa förutsättningar till möten där ömsesidighet kan ske. Lärande som förändring lärande är föränderligt och situationsbundet, det är beroende av sammanhanget. Lärande sker i processer och i upprepande, där erfarenheter blir till nya möjligheter och nya perspektiv. En förskolemiljö fri från kränkningar som präglas av mångfald och tolerans inför olikhet. En förskolemiljö där barn kan känna trygghet, trivsel och glädje att leka och lära tillsammans Alla barn ska känna att de är viktiga i och för barngruppen. Barnen skall också känna lust att komma till förskolan varje dag Planen gäller från Planen gäller till Läsår Barnens delaktighet Genom att lyssna på,observera och dokumentera tar vi tillvara barnens tankar och idéer och involverar barnen Samtal och diskussioner i samlingar Dokumentationer- bilder som ges tillbaka till barnen och synliggörs tillsammans barn o pedagoger Vårdnadshavarnas delaktighet Genom: diskussioner och samtal på föräldramöten att besvara Järfälla Kommuns kvalitetsundersökning avdelningarnas veckobrev och terminssammanfattningar Personalens delaktighet För att utvärdera och kartlägga riskområden och planerade åtgärder och insatser följs likabehandlingsplanen upp kontinuerlig under terminerna på arbetslagskonferenser. Likabehandlingsplanen utvärderas också av alla pedagoger tillsammans på pedagogmöten. En grupp pedagoger utses för att upprätta en ny plan utifrån utvärderingar och kartläggning. Alla Pedagoger har ett eget ansvar att vara insatt i förskolans likabehandlingsplan och arbeta utifrån den Förankring av planen Barnen: Genom samlingar, samtal med enskilda barn och i grupp Vårdnadshavare: på utvecklingssamtal, diskussioner i mindre grupper på föräldramötet och genom avdelningarnas dokumentationer, veckobrev ocgh terminssammanfattningar Pedagogerna: När likabehandlingsplanen är klar får alla pedagoger tillgång till den. Det är varje pedagogs skyldighet att läsa och ta till sig förskolans likabehandlingsplan och arbeta efter den. Utifrån planen formulerar arbetslagen pedagogiska ställningstaganden som de ska arbeta efter under året. 2/9

3 3/9

4 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Pedagogernas tankar och synpunkter om sitt likabehandlingsarbete har diskuterats på arbetslagskonferenser och på pedagogmöten Föräldrars tankar och synpunkter om förskolan likabehandlingsarbete fångas upp på föräldramöten och i utvecklingssamtal samt genom att de besvarar Järfälla Kommuns kvalitetsundersökning Barnens tankar om likabehandlingsarbetet fångar pedagogerna upp i sina observationer av verksamheten, i samtal med enskilda barn och i grupp Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Förskolechef pedagoger föräldrar barn Resultat av utvärderingen av fjolårets plan I utvärderingen fann vi att några av åtgärderna är fortfarande aktuella att fortsätta arbeta med. Vi är medvetna om att vi måste arbeta aktivt med våra utemiljöer och innemiljöer för att motverka risk för kränkande behandling. De områden/platser utomhus som vi kartläggningen tillsammans med barnen fann som riskområden för kränkningar har genom ett medvetet och aktivt arbete blivit positiva och roliga platser. Pedagogerna har arbetat med att tillföra material och aktiviteter på dessa platser för att göra dem roligare och positiva för alla att vara på. Tex har området vid Fjällfina gjorts till en avdelnings samlingsplats och kåtan har målats vit inuti för att bli ljusare. Vårt mål med att utveckla våra hemvråer och tillföra mer varierat material för förvandling utifrån kön, etnisk tillhörighet, ålder genomförsts på Linden och Blåklockan. Älgar och Ekorrar har tagit bort hemvrån inne för att satsa mer på hemvrån och dess material utomhus istället. De har haft svårigheter att hitta en bra plats för hemvrålek under året, inne på avdelningen Genom att ha haft fokus på vilket behov barnen signalerar har avdelningarna gjort ändringa i innemiljön. Det har gett ett gott resultat ur likabehandlingsperspektiv. Tex har Älgar och Ekorrar födelat om avdelningens rum för att få bättre överblick och sammanhållna utrymmen för barn och pedagoger. Platser/rum som upplevts otrygga eller varit ett riskområde för kränkningar har avdelningarn förändrat och arbetat särskilt uppmärksamt med och det har gett ett gott resultat i barngrupperna. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Varje avdelnings arbete följs upp och dokumenteras kontinuerligt på varje arbetslagsmånadskonferens. De äldre barnen involveras i utvärderingen av likabehandlingsarbetet genom samtal om det i mindre samlingar och i dagliga samtal. Föräldrarna involveras i utvärderingen av likabehandlingsarbetet genom att pedagoger delger främjande och förebyggande insatser, samtal och diskussioner på föräldramöten och i utvecklingssamtal och i de dagliga samtalen vid hämtning och lämning. Varje avdelning följer upp sitt likabehandlingsarbete på mitt-terminsdagen för att se att vi arbetar efter planen.på vårterminen på pedagogmöte där vi delar erfarenheter, summerar och utvärderar tillsammans Ansvarig för att årets plan utvärderas Förskolechef, likabehandlingsansvariga pedagoger, avdelningsansvariga 4/9

5 Främjande insatser Namn Främja likabehandling inom alla diskrimineringsgrunderna och mot kränkande behandling Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Kränkande behandling: En förskolemiljö fri från kränkningar som präglas av mångfald och tolerans inför olikhet. Vi vill göra barnen nyfikna och uppmärksamma på människors olikheter och likheter. Kön: Vi vill att all verksamhet ska vara tillgänglig för alla barn oavsett kön. Alla barnen, oavsett kön, skall känna sig likvärdigt bemötta Könsidentitet och könsuttryck, sexuell läggning: Alla familjer skall känna sig välkomnade och respekterade. Ta tillvara på barnens nyfikenhet och öppenhet för olika familjekonstellationer i leken Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning: Vi vill väcka nyfikenhet på de olika etniciteter och religioner som finns i vår förskola. Nyfikenhet på människors likhet och olikhet Funktionsnedsättning: Vårt mål är att alla på förskolan ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett funktionsnedsättning Ålder: Barnen ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett ålder Insats Kränkande behandling: Pedagogerna ska arbeta nära barnen för att ha möjlighet att fånga upp beteenden som kan kränka en annan individ. Pedagogerna ska i sitt agerande mot varandra och barn vara goda föredömen. Ett aktiva arbetsätt där pedagogeran planerar och tänker utifrån säkerhet och närvaro med barnen under utevistelsen är förutsättning för detta. Likabehandlingsdockor för rollspel i samling Uppföljning; Varje avdelnings arbete följs upp och dokumenteras kontinuerligt på varje arbetslags månadskonferens, samt i terminssammanfattningen varje termin. Utvärdera verksamheten och Likabehandlingsarbetet med familjerna minst 1ggn/termin. Kön: Miljön i förskolan ska uppmuntra och inbjuda bägge könen till alla material och aktiviteter som erbjuds. Vi behöver tillföra mer material i våra miljöer för att främja detta. I våra hemvråer vill vi tillföra kläder som främjar att barnen kan välja hur de vill leka. Under året ska vi titta särskilt på vilken litteratur vi har på förskolan och vad vi kan behöva komplettera med. Vid inköp av sagoböcker tex ska vi särskilt beakta att vi får ett komplement till den litteratur som finns och som vi tror är ganska traditionell. Vi lyfter barnens olikheter som en tillgång och tänker särskilt hur vi använder oss av olika begrepp i samband med barnens olikhet av kön tex liten och söt, stor och duktig Uppföljning; Varje avdelnings arbete följs upp och dokumenteras kontinuerligt på varje arbetslags månadskonferens, samt i terminssammanfattningen varje termin. Utvärdera verksamheten och Likabehandlingsarbetet med familjerna minst 1ggn/termin. Könsidentitet och könsuttryck, sexuell läggning: Vi kommer att se över vilket material som erbjuds i tex hemvråerna I dokument använder vi ordet förälder eller vårdnadshavare istället för mamma och pappa Göra aktiva val vid inköp av barnlitteratur för att tillse att det finns böcker med olika familjbilder för barnen att tillgå. Uppföljning; Varje avdelnings arbete följs upp och dokumenteras kontinuerligt på varje arbetslags månadskonferens, samt i terminssammanfattningen varje termin. Utvärdera verksamheten och Likabehandlingsarbetet med familjerna minst 1ggn/termin. Etnisk tillhörighet: Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning: Vi har en multireligiös almanacka för att hjälpa oss att få syn på vilka högtider som vi skulle kunna uppmärksamma på förskolan. Kartläggning av vilka etniciteter vi har på förskolan så att vi (med hjälp av familjerna) kan uppmärksamma högtider från deras länder på tex storsångsamlingar eller i avdelningssamlingar Komplettera vår hemvrå med mer kläder från olika länder. Vi kommer ta hjälp av föräldrarna genom att be dem skänka kläder som kan vara passande. Uppföljning; Varje avdelnings arbete följs upp och dokumenteras kontinuerligt på varje arbetslags månadskonferens, samt i terminssammanfattningen varje termin. Utvärdera verksamheten och Likabehandlingsarbetet med familjerna minst 1ggn/termin. Funktionsnedsättning: Vi reflektera kring hur/om vår verksamhet är tillgänglig för alla. Avdelningarna arbetar med att göra miljön inne tillgänglig för alla och de som behöver särskild hjälp får det. Vi vill erbjuda pedagoger möjlighet att utbilda sig inom teckenkommunikation som stöd för att kunna stödja barns språkutveckling vid behov Uppföljning; Varje avdelnings arbete följs upp och dokumenteras kontinuerligt på varje arbetslags månadskonferens, samt i terminssammanfattningen varje termin. Utvärdera verksamheten och Likabehandlingsarbetet med familjerna minst 1ggn/termin. Ålder: Miljöerna inne och ute anpassas efter åldergruppen för att ge utmaning och stimulera till lärande utifrån åldern. Samlingar, aktiviteter och stunder för möte mellan olika åldersgrupper ger barnen möjlighet att lära av varandra Uppföljning; Varje avdelnings arbete följs upp och dokumenteras kontinuerligt på varje arbetslags månadskonferens, samt i terminssammanfattningen varje termin. Utvärdera verksamheten och Likabehandlingsarbetet med familjerna minst 1ggn/termin. Ansvarig Likabehandlingsansvariga pedagoger, avdelningsansvariga pedagoger Datum när det ska vara klart 5/9

6 Kartläggning Kartläggningsmetoder Reflektion i pedagogiska samtal, under arbetslagskonferenser 1 gång/mån. Observationer och dokumentationer av verksamheten. Samtal med barnen enskilt och i grupp. Utvecklingssamtal med familjerna, föräldramöten. Familjer får besvara kommunens kvalitetsundersökning. Samtal med familjerna vid hämtning och lämning Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen I samlingar och i samtal enskilt med barnen dagligen. På föräldramöte, i utvecklingsamtal och i den dagliga kontakten fångar pedagogerna det som föräldrarna observerar i vår miljö, hur barnen interagerar med varandra angående likabehandling. Föräldrarna har svarat på en kvalitetsundersökning med frågor om bland annat trivsel och trygghet på förskolan Hur personalen har involverats i kartläggningen I det dagliga arbetet pedagoger emellan. Diskussioner på pedagogmöten där varje avdelning tänker särskilt kring sina risker och dokumenterar dessa. I arbetslagskonferenser ALK lyfts likabehandlingsfrågor vid varje tillfälle och avdelningarna formulerar pedagogiska ställningstaganden utifrån observationer och dokumentationer Resultat och analys Knuffningar, putningar och bitningar i ett och två-årsgruppen i samband med att det vistas många barn på liten yta, tex i hallen Vi ser att det finns vissa områden på gården som är mindre lätta att ha uppsikt över tex bakom fjällfinas kåta, vid grinden och bakom vagnsförrådet. Det händer att barn står vid grinden och bemöter föräldrar och barn som kommer till förskolan på ett negativt sätt Barn som vill sitta i fred på toaletten blir störda av barn som vill titta på Verbala kränkningar och uteslutningar mellan barn i form av uttryck som "du får inte vara med", "bara den som har långt hår får vara med", "så ritar man inte fina hjärtan" Fult språk och grova ord mellan barn - " Jag ska döda dig" Vi behöver bli mer uppmärksamma på hur vi bemöter pojkar och flickor. Gör vi det på ett jämlikt sätt? Vissa av förskolans toaleter upplevs som otäcka pga ful färg och fläckar på väggarna Vi behöver bli bättre på att uppmärksamma om det finns barn som inte har något att göra och att erbjuda sysselsättning för att förhindra att de rör sig över gården och saboterar/stör andra barns lek Vi uppmärksammar att det finns barn som fått en hög status i grupen och får/tar större utrymme i tal och handling än andra, tystare barn De avdelningar som har kvar sin hemvrå ser att det material som barnen har tillgång till fortfarande inte är så varierat utifrån etnisk tillhörighet. Hemvrån utomhus behöver ses över o kompletteras Vid pedagogfrånvaro känner pedagogerna att det är svårare att hinna med att observera om barnen kränker varandra verbalt eller fysiskt 6/9

7 Förebyggande åtgärder Namn Förebyggande åtgärder mot kränkningar Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål och uppföljning Att alla barn ska känna sig trygga, sedda och delaktiga. Barnen har rättighet att få utveckla förståelse och respekt för olikheter. Alla föräldrar ska känna sig välkomna, sedda och lyssnade på Uppföljning: Varje avdelnings arbete följs upp och dokumenteras kontinerligt varje månad på arbetslagskonferenser, på mitt-terminsdagen. Med familjerna på föräldramöte varje termin och vid utvecklingssamtalen Åtgärd För att upprätthålla en hållbar och trygg struktur vid de situationer som vi har kartlagt att det finns risk för knuffningar, bitningar, tex i övergångar mellan aktiviteter och rutiner eller när kollegor är frånvarande planerar vi noga för att bland annat dela upp barnen i mindre grupper. Vi planerar också noggrant vilket material och aktiviteter vi kan erbjuda barnen i dessa situationer. Detta är också viktigt att tänka på när det handlar om barn som inte kan hitta något att göra De områden på gården som vi har kartlagt som riksområden för kränkningar behöver göras kända för alla pedagoger och en planering för vem (pedagog) som tittar särskilt på dessa områden under utevistelsen behöver tydliggöras. Avdelningsansvariga delger varandra och planerar tillsammans De toaletter som upplevdes som otrygga har målats om i ljus färg samt att ett draperi ska sättas upp på 4 och 5- åringarnas toalett för att möjliggöra för barnen att få sitta ifred Vi samtalar med barnen om hur det känns när en kompis säger något kränkande. Vi vill ge barnen verktyg att kunna säga vad man tycker och känner utan att såra sin kompis. Vi vill uppmärksamma barnet på att se sin roll i det stora sammanhanget - att alla är viktig Motivera åtgärd I Kartläggningen har vi sett att vissa situationer medförde risk för bitningar, knuffningar och konflikter. Därför ser vi vikten av att skapa tydlig struktur för vårt arbete vid dessa tillfällen Vi behöver bli bättre på att visa för barnen vad de kan ha tillgång till att göra utomhus och se till att avdelningarna har inbjudande och tillgängligt material föra att barnen ska komma i sysselsättning och bli inspirerade. Ansvarig Likabehandlingsansvariga pedagoger, avdelningsansvariga Datum när det ska vara klart Namn Hemvrå inne och ute Områden som berörs av åtgärden Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet och Ålder Mål och uppföljning Alla barn ska få känna att de har tillgång till hemvrån. Vi vill tillföra mer material både ute och inne i form av kläder och attribut som kommer från olika länder, som represterar båda könen eller som är gränsöverskridande. Uppföljning: Varje avdelnings arbete följs upp och dokumenteras kontinerligt varje månad på arbetslagskonferenser, på mitt-terminsdagen. Med familjerna på föräldramöte varje termin och vid utvecklingssamtalen Åtgärd Vi kommer att fråga våra familjer och kollegor om de har något att bidra med utifrån tex etnisk tillhörighet. För att säkerställa att arbetet med hemvråns utveckling inte stannar av vill vi utse en avdelningspedagog / avd som särskilt ansvarig för detta område. Detta gör vi på höstterminens första arbetslagskonferens. Motivera åtgärd Vi ser år efter år att det vi lyfter i kartläggningen kring hemvrån är ungerfär detsamma och att vi inte kommit dit vi har haft som mål. Nu försöker vi genom att tydliggöra ansvaret nå målet Ansvarig likabehandlingsansvariga pedagoger, avdelningsansvariga Datum när det ska vara klart 7/9

8 Namn Likvärdigt bemötande oavsett kön, könstillhörighet eller könsuttryck eller ålder Områden som berörs av åtgärden Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Ålder Mål och uppföljning Alla barn ska känna sig inkluderade och inte uteslutna oavsett olikheter. Uppföljning: Varje avdelnings arbete följs upp och dokumenteras kontinerligt varje månad på arbetslagskonferenser, på mitt-terminsdagen. Med familjerna på föräldramöte varje termin och vid utvecklingssamtalen Åtgärd Vi lyfter och synliggör olikheter som en tillgång i samtal med barnen enskilt och i grupp. Vi uppmuntrar barnen att leka och prata på ett sätt som inte kränker andra. Vi pedagoger sprider ut oss för att närvarande i kommunikation och barnens lek Motivera åtgärd Vi har upmärksammat att Barnen kränker varandra genom att på olika sätt, verbalt och genom kroppspråk, utesluta varandra i leken Ansvarig Likabehandlingsansvariga pedagoger, avdelningsansvariga Datum när det ska vara klart 8/9

9 Rutiner för akuta situationer Policy På Wåga & Wiljas förskolor råder nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling. Varje misstanke om att så sker ska tas på största allvar Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personalen håller god uppsikt över alla platser där barnen leker, både inomhus och utomhus. Pedagogerna har ett barnnära arbets- och förhållningssätt där de är i dialog och samspel med barnen. Det utgör en god grund för att medverka i och se barnens sociala relationer. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Det är förskolans ansvar att barn och föräldrar ska känna en självklarhet att kunna vända sig till sina avdelningspedagoger med tankar, upplevelser och iakttagelser. Självklart kan man även vända sig till förskolechef Mia Cramer. Telefon eller mail mia.cramer@wagaowilja.se Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn När pedagogerna upptäcker eller får kännedom om att ett barn kan ha blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling av andra barn ska de alltid: - ta tag i situationen på en gång. - underrätta förskolechefen. - boka samtalstid med involverade barns föräldrar. - fortlöpande observera berörda barn i barngruppen och om det är nödvändigt stoppa fortsatta trakasserier eller kränkande behandling. - pedagogerna och i vissa fall förskolechefen, har samtal med barnens föräldrar för att ta reda på och/eller berätta vad som hänt - i samförstånd med berörda föräldrar upprätta en handlingsplan för hur förskolan ska arbeta för att trakasserier eller kränkande behandling ska upphöra och barnen få möjlighet att bygga goda relationer till varandra. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal När pedagogerna upptäcker eller får kännedom om att ett barn kan ha blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling av någon i personalen ska de alltid: - underrätta förskolechefen på en gång. - Förskolechefen samtalar med berörd person i personalgruppen för att reda ut vad som hänt. - Förskolechefen samtalar med barnets föräldrar för att berätta vad som hänt och hur förskolan ska arbeta för att trakasserier eller kränkande behandling ska upphöra. Rutiner för uppföljning I varje handlingsplan ska det tydligt framgå när och av vilka personer åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Förskolechefen och pedagogerna ska inför varje revidering av likabehandlingsplanen utvärdera hur rutinerna fungerat i de fall man använd dem. Rutiner för dokumentation Avdelningsansvarig pedagog ansvarar för att skriva ner de åtgärder som ska genomföras i en handlingsplan. Handlingsplanen ska även undertecknas av ansvarig förskolechef. Ansvarsförhållande Förskolechef och avdelningsansvarig pedagog är ansvariga för att ett åtgärdande arbete påbörjas och följs upp. Avdelningsansvarig pedagog är alltid ansvarig för att handlingsplanen efterlevs. Olika avdelningspedagoger kan ha ansvar i relation till de barn som är berörda. Det förtydligas i handlingsplanen. 9/9