Apelskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Apelskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling"

Transkript

1 Apelskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Årskurs 6-9 Läsår: 2014/2015

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Årskurs 6-9 Ansvariga för planen Ansvarig: Bengt Appelqvist, rektor Telefon: Mobil: E-post: Ansvarig: Ann-Charlotte Rundström, rektor Telefon: Mobil: E-post: Apelskolans trygghetsgrupp Robin Bylander, Pedagog Alfa Malin Bengtsson, Pedagog Beta Malin Leskoviku, Pedagog Gamma Susanna Jageteg Stenslund, Elevcoach Ulrika Stenslund, Skolkurator Linnea Svensson, skolkurator Vår vision Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2014/2015 Elevernas delaktighet Eleverna har, under vårterminen 2014, gjort en kartläggning av risker på skolan tillsammans med representanter från trygghetsgruppen samt lärare. Eleverna har också fått svara på en enkät som syftade till att följa upp fjolårets likabehandlingsarbete. Enkäten bestod av enkla ja-, nej- och vet inte- frågor utifrån huruvida de ansåg att fjolårets mål i likabehandlingsplanen hade nåtts eller ej. Apelskolans elevråd har fått ge förslag på åtgärder utifrån vad kartläggningen visat. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna fick på ett föräldrarmöte under september 2014 svara på en enkät som syftade till att följa upp fjolårets likabehandlingsarbete. Enkäten bestod av enkla ja-, nej- och vet inte- frågor utifrån huruvida de ansåg att fjolårets mål i likabehandlingsplanen hade nåtts eller ej. På enkäten fanns även en fråga kring 2

3 kartläggning av risker. Samt en fråga om förslag på insatser för Apelskolans likabehandlingsarbete. Vårdnadshavarna gavs även möjlighet att få fylla i en mer omfattande kartläggning med samma frågor som elever och personal fått genom en länk vi lagt ut på Apelskolans hemsida. Personalens delaktighet Personal på skolan har under ett APT fått fylla i ett kartläggningsformulär. Paulina Lundkvist och Ulrika Stenslund har haft muntliga samtal med matsalspersonal och expeditionspersonal. På ett APT i oktober 2014 fick personalen ta del av vad kartläggningen visat. Personalen delades in i grupper utifrån diskrimineringsgrunderna. Varje grupp fick lämna ett förslag på förebyggande åtgärd. Förankring av planen - Information till all personal på arbetsplatsträff. - Information om vårt främjande och förebyggande arbete på ett arbetslagsmöte. - Information till samtliga elever vid läsårsstart och i november då ny plan fastställs. - Information till vårdnadshavare på läsårets första föräldrarmöte. - Planen läggs ut på Apelskolans hemsida. - Information på Unikum om ny gällande plan och var den går att hitta. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Vi har utvärderat årets främjande och förebyggande insatser genom att fråga eleverna och deras vårdnadshavare om de anser att uppsatta mål har uppnåtts. De som står som ansvariga för de olika insatserna har fått göra en utvärdering på valfritt sätt och lämnat in till trygghetsgruppen. De lärdomar som har gjorts av de normkritiska samtalen har dokumenteras i anslutning till varje APT. Detta betyder att utvärdering har skett på föräldrarmöte, i klassrummet, i trygghetsgruppen, på APT, på elevråd och i ledningsgruppen. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Rektorer, personal, elever och vårdnadshavare. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Under året arbetade vi för att genomföra de här främjande insatserna: - Kompetensutveckling - Normkritiska samtal - Lärgrupp i likabehandling - Film- och fotogrupp - Planering av främjandeinsatser De här målen hade vi med våra främjande insatser: - Kollegiala normkritiska samtal ska föras regelbundet. - Att skapa en mötesplats över gränser vad gäller kön, klass och ålder. - Kunskapen i likabehandlingsfrågor ska öka på Apelskolan. - Att integrera samtliga diskrimineringsgrunder i det dagliga arbetet "Lärgrupp i likabehandling" och "film- och fotogrupp" genomfördes på det sätt som de beskrivs i fjolårets likabehandlingsplan, men insatserna "kompetensutveckling" och "planering av främjandeinsatser" genomförde vi på annat sätt än vad som beskrivs i planen. Kompetensutveckling genomomfördes för all personal i skolområdet, istället för bara med områdets nyckelpersoner. DO var på plats den 27 oktober. Målet med insatsen 3

4 var att kunskapen i likabehandlingsfrågor skulle öka. Vi bedömer att målet har nåtts i högre grad genom genom de alternativa insatser som vi satte in för att nå målet. När det gäller "planering av främjandeinsatser" har dessa gjorts på organisationsnivå i årets plan, med anledning av pågående organisationsförändringar. "Normkritiska samtal" har förts vid något tillfälle, men inte i den omfattning som beskrivs i föregående årsplan. Anledningen är tidsbrist. Behovet av att diskutera normer i verksamheten kvarstår vilket gör att vi kommer fortsätta med den främjande insatsen även under nästa år. Vi behöver dock göra en planering och ge det tid så vi har möjlighet att genomföra insatsen. Elevernas utvärdering av film och fotoklubben är att den ger möjlighet till kontakt mellan klasserna och arbetslag, ett roligt alternativ till idrott, man hinner prata om viktiga saker, mysigt att fika, skönt att vara i skolan när det är tyst, skönt att bara vara och roligt att lära sig mer om bilder. Vi ser insatsen som mycket positiv för våra elever och målet att skapa en mötesplats med blandade åldrar, kön och klasser uppnåddes. Övriga slutsatser gällande främjande mål: (Slutsatser på APT :) - Undvika "köna" elever med vårt språk. "T ex kom nu grabbar". Vi förutsätter att alla KÄNNER sig som grabbar då. - Vi bör inte ifrågasätta elevers könstillhörighet i diskussioner. " Använda pojk- och flickvän där du inte vet vilket eleven har. - Vi tror att insikten om detta kan hjälpa oss i samtal med elever. Gruppdiskussioner, dilemmagrupper, att utöka elevernas tankar om eget handlande och bemötande. - Faktumet att vi vet vilka som är våra fördelar gör att vi också ser vilka nackdelar olika individer kan ha. Om vi då känner till nackdelarna kan vi förhoppningsvis undvika att förstärka de normer som finns i samhället eftersom vi vet hur dessa normer kan påverka de som befinner sig utanför normen. - I arbetet för en jämlik skola bör till exempel de texter och uppgifter vi ger eleverna återspegla jämlikhet och inte förstärka normer. Vi ska inte peka ut elever, eller för den delen vuxna, utifrån normer. Alla på skolan och i samhället ska återspeglas jämlikt. - Öppnare uppgifter - Öppna frågor (inte vad fick du i julklapp, vad gjorde du på lovet) Under året skulle vi genomföra de här förebyggande insatserna: - "Trygghet vid bussarna" - "Maktfria val till elevråd" - "Toalettlås" - "Duschbås" - "Ordningsregler" Målen med insatserna var: - Alla elever skall, oavsett ålder, känna sig trygga i väntan på att åka hem med skolbussarna. - Val till elevråd ska ske på ett sätt så att maktstrukturer, med koppling till diskrimineringsgrunderna, inte förstärks i elevgrupperna. - Alla elever ska kunna gå på skolans toaletter utan att känna oro för att någon kan öppna utifrån. - Det ska finnas möjlighet att duscha i mer avskildhet i de gemensamma omklädningsrummen. - På varje skola ska det finnas regler som syftar till att skapa arbetsro i skolan. 4

5 Samtliga mål, utom målet med val till elevråd, följdes upp genom att fråga samtliga elever på skolan och deras vårdnadshavare huruvida de anser att målen har uppnåtts eller ej: Ett mål för året var att alla elever, oavsett ålder, skulle börja känna sig trygga i väntan på att åka hem med skolbussarna. Har målet uppnåtts, enligt dig? Elever: Ja: 53% Nej: 7% Vet ej: 40% Vårdnadshavare: Ja: 43% Nej: 2% Vet ej: 55% Vi har inte arbetat med det målet så som det var uppsatt, däremot har vi fortsatt med bussvakter. Ett mål för året var att alla elever skulle kunna gå på skolans toaletter utan att känna oro för att någon skulle öppna utifrån. Har målet uppnåtts, enligt dig? Elever: Ja: 45% Nej: 22% Vet ej: 33% Vårdnadshavare: Ja: 28% Nej: 2% Vet ej: 70% Vi har satt in pluggar i alla lås. Ett mål för året var att det skulle finnas möjlighet att duscha i större avskildhet i gemensamma omklädningsrum. Har målet uppnåtts, enligt dig? Elever: Ja: 7% Nej: 43% Vet ej: 50% Vårdnadshavare: Ja: 9% Nej: 3% Vet ej: 88% De insatser som skulle sättas in för att uppnå målet har ej genomförts. Processen är dock igång och vi kommer fortsätta för att driva frågan med att sätta in duschbås. Ett mål för året var att det skulle utarbetas ordningsregler för skolan. Har målet uppnåtts, enligt dig? Elever: Ja: 60% Nej: 9% Vet ej: 31% Vårdnadshavare: Ja: 18% Nej: 0% Vet ej: 82% Ordningsregler har utarbetats och eleverna involverades i processen på det sätt som syftet var enligt föregående års plan. Elevrådet är under uppbyggnad. Valet gick till så att alla elever på Apelskolan fick efter intresse anmäla sig till två heldagars utbildning med Jill Wegerup, ungdomssamordnare i Falkenbergs kommun. 80 elever anmälde sig till första tillfället. Vid andra tillfället återstod 25 elever som fortfarande var intresserade av att driva elevråd. Styrelsen består idag av 18 elever med representanter från alla klasser. Alla elever är dock välkomna på möten för att lyfta/driva sina frågor. Vi upplever att vi uppnått målet med maktfria val till elevrådet då det helt byggt på frivillighet. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Den som är uppsatt som ansvarig på förebyggande eller främjande insats ansvarar för att utvärderingen blir gjord i samråd med trygghetsgruppen. Utvärdering ska också ske via en enkät som delas ut både till elever och deras vårdnadshavare. Ansvarig för att årets plan utvärderas Ann-Charlotte Rundström och Bengt Appelqvist 5

6 Främjande insatser Namn Anpassning av rastutrymmen Områden som berörs av insatsen Kön och Ålder Mål och uppföljning Mål för årets likabehandlingsplan (år 1): Att personal tillägnar sig verktyg för att kartlägga och analysera rastutrymmen för att främja likabehandling utifrån kön och ålder. Mål för nästa års likabehandlingsplan (år 2): Att planera för en jämställdhetsoch åldersanpassning av rastutrymmen. Mål för likabehandlingsplan om två år (år 3): Att rastutrymmen ska främja deltagande för samtliga elever oavsett kön eller ålder. Uppföljning, år 2: Den personal som har fått i uppdrag av rektor att skaffa sig mer kunskap ska i likabehandlingsplanens uppföljningsavsnitt redogöra för vad som har lästs i ämnet. Uppföljning, år 3: Den som rektor utser, ska i likabehandlingsplanens uppföljningsavsnitt redogöra för hur processen med att kartlägga och analysera har fortlöpt under året samt vilken planering den har resulterat i. Uppföljning, år 4: Den som rektor utser, ska i likabehandlingsplanens uppföljningsavsnitt redogöra för hur uppsatt planering har efterföljts samt vad detta har resulterat i. Insats År 1: Rektor ska ge några i personalen i uppdrag att skaffa sig verktyg för att kunna kartlägga och analysera rastutrymmen för att främja likabehandling utifra n kö n öch a lder genöm att be dem att la sa öm a mnet. Exempel pa ett ha fte öch en artikel söm rektör kan ge persönal i uppdrag att la sa a r Ö ppna verksamheten! Ett metödmaterial öm nörmer öch inkludering i öppen fritidsverksamhet (Ungdömsstyrelsen, 2011) samt Från grabbgäng till kömpishäng. Nu kömmer tjejerna till fritids (s. 6 ff.) i Uppdrag jämställdhet (Jacöbssön, Magnus, 2014, Sveriges Kömmuner öch Landsting). År 2: Den personal som skaffat sig kunskap om ämnet ska kartlägga och analysera rastutrymmen utifrån kön och ålder. Samma personal ska planera för att jämställdhets- och åldersanpassa rastutrymmen. År 3: Rastutrymmen ska jämställdhets- och åldersanpassas utifrån kön och ålder med utgångspunkt i planeringen från föregående år. Ansvarig Ann-Charlotte Rundström Datum när det ska vara klart År 1 ska vara klart

7 Namn HBT-material Områden som berörs av insatsen Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning Mål och uppföljning Mål: Att eleverna lätt ska få tillgång till information om HBT-frågor, utan att fråga efter den. Att det alltid ska finnas synligt material i elevcaféet hos skolsköterskan och hos kuratorn. Uppföljning: Cafévärd, skolsköterska och kurator ska i nästa års likabehandlingsplans uppföljningsavsnitt redogöra för hur målet har uppfyllts. Insats Cafévärd, skolsköterska och kurator ska se till att det alltid finns material om HBTfrågor, t.ex. från RFSL, som eleverna kan plocka med sig. Materialet ska placeras synligt, men ändå så att det är möjligt att plocka av det utan att någon annan märker det. Ansvarig Karin Svensson och Ulrika Stenslund Datum när det ska vara klart Namn Synanpassning Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning Mål och uppföljning Mål: Att elever med nedsatt syn ska kunna delta i undervisningen på samma villkor som andra elever. Uppföljning: Rektor ska redogöra för vilka anpassningar som har gjorts, samt vilka effekter som dessa har haft i uppföljningsavsnittet i nästa års likabehandlingsplan. Insats Skolmiljön ska anpassas efter elever med nedsatt syn. Ansvarig Bengt Appelqvist & Ann-Charlotte Rundström Datum när det ska vara klart

8 Namn Modersmålsundervisning Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet Mål och uppföljning Mål: Att skapa förutsättningar för att på sikt kunna synliggöra och integrera modersmålsundervisningen i skolans ordinarie verksamhet. Uppföljning: Rektor ska redogöra för resultatet av diskussioner i rektorsgruppen i uppföljningsavsnittet i nästa års likabehandlingsplan. Insats Skolans rektorer ska i rektorsgruppen på kommunnivå diskutera hur modersmålsundervisningen kan synliggöras och integreras i den dagliga verksamheten på kommunens skolor. Ansvarig Bengt Appelqvist och Ann-Charlotte Rundström Datum när det ska vara klart Namn Områdeövergripande likabehandlingsgrupp Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Mål: Att samordna likabehandlingsarbetet i området Likabehandlingsgruppen kommer att redogöra för hur den har arbetat i områdets alla likabehandlingsplaner. Insats Det kommer att bildas en likabehandlingsgrupp för Ullareds skolområdes skolor. Gruppen ska bestå av en minst en rektor samt en nyckelperson för likabehandling från varje skola. Gruppen ska träffas minst en gång varannan månad. Ansvarig Bengt Appelqvist och Ann-Charlotte Rundström Datum när det ska vara klart

9 Namn Normkritiska samtal Områden som berörs av insatsen Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Kollegiala normkritiska samtal ska föras regelbundet. Insats Tid ska avsättas på APT, till att föra normkritiska samtal utifrån aktuell fråga. En plan för vilka frågor och när de ska lyftas ska göras i trygghetsgruppen. Ansvarig Bengt Appelqvist och Ann-Charlotte Rundström Datum när det ska vara klart

10 Kartläggning Kartläggningsmetoder I rappörten Diskriminerad, trakasserad, kränkt (2009) undersökte Skölverket barns, elevers och studerandes uppfattningar om och upplevelser av situationer där diskriminering öch trakasserier förekömmer (s. 10). Skölverket genömförde intervjuer med elever, och använde sig då av intervjuguider (s. 117 ff.). Dessa intervjuguider har används som underlag vid utarbetandet av en egen intervjuguide/enkät på skolan. Några ändringar har gjorts främst eftersom lagen idag täcker fler diskrimineringsgrunder än som var fallet då Skolverket genomförde sin undersökning. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Den intervjuguide söm beskrivs under kartläggningsmetöder ovan användes i samtal med skolans elever. Samtliga elever har deltagit i samtal. Samtalen har förts i grupp (varje klass delade i tre grupper) med en anställd på skolan som samtalsledare. Samtalsledaren har fört anteckningar under samtalet. Dessa har sedan sammanställts öch analyserats av Paulina Lundkvist under Resultat öch analys. Pedagögisk persönal satte därefter upp mål och förslag på åtgärder med utgångspunkt i detta. Med stöd av trygghetsgruppen planerade elevrådet därefter vilka åtgärder som krävdes för att nå upp till målen. Hur personalen har involverats i kartläggningen På en arbetsplatsträff skedde kartläggning för lärare, elevcoacher, kuratorer, skolsköterskor, rektorer och specialpedagoger. (Dessa benämns "APT-personal" nedan) Personalgrupperna fick, vid detta tillfälle, gruppvis lämna in svar i de enkäter som beskrivs ovan (Kartläggningsmetoder). Rektorerna valde dock att inte skilja på verksamheten för F 5 respektive 6 9 i sina svar, och deras svar omfattar alltså därför bägge åldersspannen. Matsals- och expeditionspersonal har intervjuats av Paulina Lundkvist och Ulrika Stenslund. Samma intervjuguide/enkät som ovan användes till detta, men samtalet var alltså styrt i högre grad då det var en intervju. Anteckningar från samtal med personal samt egenhändigt inlämnade svar har sammanställts och analyserats av Paulina Lundkvist under Resultat öch analys. Pedagögisk persönal satte därefter upp mål med utgångspunkt i detta. Tillsammans med elevrådet diskuterade sedan trygghetsgruppen vilka åtgärder som krävdes för att nå upp till målen. Resultat och analys DISKRIMINERING OCH TRAKASSERIER PÅ GRUND AV RELIGION ELLER ANNAN TROSUPPFATTNING Av eleverna är det främst de yngre eleverna (sexor och sjuor) som uppger att de har lagt märkte till trakasserier med grund i religion. Eleverna berättar att elever som bär slöja kan bli kallade för gardin, dukstant eller påskkärring - eller få höra saker söm du har snött mina gardiner, varför har du slöja eller kölla en muslim. En elev säger att han har hört ördet jude användas söm skällsörd möt invandrarelever. En elev, söm inte äter griskött, berättar att det händer att andra elever försöker lura henne att tro att hon har fått i sig griskött. En elev upplever att det är tabu att vara öppen med sin religion oavsett vilken. Många elever har svårt för att skilja mellan religion och etnicitet, och talar om saker som hudfärg och brytning då religion kommer på tal. 10

11 Personalgrupperna som genomförde en kartläggning på APT genom att, i smågrupper, fylla i enkät uppmärksammade att det förekommer indirekt diskriminering utifrån religion på skolan. Exempel ges på att födelsedagar uppmärksammas vilket i exemplet knyts till diskriminering av Jehovas vittnen, att det anordnas aktiviteter runt jul samt att matsalen inte serverar Halal-slaktat kött. APT-personalgrupperna menar också att elever trakasserar varandra för exempelvis religiös klädsel, religiöst motiverat val av mat samt på grund av ickekristna högtider och traditioner. Muslimer verkar vara särskilt utsatta, enligt APT-persönalen, öch kan exempelvis få höra tillmälen söm din jävla muslim. Döck verkar det öckså finnas en allmän misstänksamhet mot att vara tröende i sig. Någön persönalgrupp har skrivit allmänt retade på grund av sin religiön och en annan att elever kan bli uteslutna på grund av sin religion. Konkreta exempel saknas förvisso, så det är möjligt att tolkningen att det är detta som avses är felaktig. Expeditionspersonalen kom inte på några exempel på när elever blir illa behandlade på grund av religion. Enligt rektorerna förekommer inte trakasserier utifrån religion, men de skriver att de är ösäkra på öm det inte finns tillgång till mat som överensstämmer med religiös övertygelse. Exempel på sådan mat/uteslutande tillfällen saknas. Matsalspersonalen berättar att några av barnen från flyktingförläggningen Liahof rök ihop med varandra vid något tillfälle. Personalen uppfattade det som att bråket hade någonting med grupptillhörighet att göra, men det kan lika gärna ha varit på grund av etnicitet. Skolan behöver arbeta med att eleverna ser religion som en del av människors etnicitet och föreställningen att vissa människor - på grund av sin etnicitet - "automatiskt" är religiösa, medan andra människor (av samma skäl och lika automatiskt) inte är det. Det att tro både rasifieras och mystifieras, vilket behöver åtgärdas. Avmystifikation kan exempelvis ske genom att riter och traditioner från olika delar av världen uppmärksammas (och jämförs med andra riter och traditioner) som en del av skolvardagen. DISKRIMINERING OCH TRAKASSERIER PÅ GRUND AV KÖN Många av elevernas samtalsgrupper uppger att de upplever att lärarna har stor del i diskriminering utifrån kön. Detta verkar ta sig i uttryck på två sätt. För det första märks det i klassrummet där eleverna upplever att killarna har större utrymme att störa å ena sidan, men också får fler tillrättavisningar å andra sidan. Som exempel på det sistnämnda ges i ett fall att bland elever som stör med något föremål t.ex. en Ipad så är det vanligare att en pojke än en flicka blir fråntagen sin Ipad, enligt en elevs upplevelse. Många menar att pojkarna förväntas vara stökiga och flickorna förväntas vara tysta. En grupp resonerar så att om en flicka pratar rakt ut, hörs mycket, rapar och stör så får hön många kömmentarer av killarna ( tjejer rapar inte, har du mens/pms, gå tillbaka till köket, höra ), medan killar söm stör blir tillrättavisade av lärarna i stället. För det andra märks elevernas upplevelse av diskriminering i förhållande till idrottslektionerna. Eleverna påpekar att det förekommer pojk- och flickgrupper, och de upplever att lärarna har mycket högre förväntningar på pojkarnas än på flickornas prestationer i idrott. Eleverna ger få konkreta exempel, utan uttrycker snarare att lärarna tar för givet att killar är starkare, att de har låga förväntningar på flickorna, att de ger killarna mer hjälp och stöd o.s.v. Samtidigt menar eleverna dock öckså att lärarna behandlar tjejerna mildare. De upplever exempelvis att det underförstått är mer okej att en tjej tar lång tid på sig att byta om än att en kille gör det. 11

12 Det förekommer även trakasserier mellan eleverna med anknytning till idrotten. Elever i flera klasser säger att pojkarna ibland säger saker som att killar är bättre på tjejer på fotboll och att de kan kasta bollar bättre/längre samt att de är starkare. En elev påpekar dock också att en tjej som är stark och visar det ändå blir illa behandlad men då blir hön kallad saker söm manstjej, tömböy öch pöjkflicka, enligt eleven. Att flickör blir utsatta för ryktesspridning över sociala medier (ASK nämns som exempel) är enligt några elever vanligare än att pojkar blir det. Det drabbar, enligt eleverna, öfta högljudda tjejer söm tar mycket plats. Eleverna landar inte i några könkreta exempel. En elev upplever att det är tabu för en tjej och en kille att vara nära vänner. Eleven menar att vännerna då ofta får höra kommentarer om att de egentligen är ett kärlekspar. Underlag från APT-personalen tyder också på att det finns starka normer knutna till föreställningar om olika förmågor och lynne hos pojkar respektive flickor. Personalen nämner att eleverna kan säga till varandra att tjejer inte borde ha körkort och att det är tjejerna som ska laga mat och killarna diska på hemkunskapen. Tjejerna åker oftare på att städa undan och pojkar som faller i gråt kan bli trakasserade. Trakasserier kan också knytas till traditionellt könsmärkta attribut. En pojke kan exempelvis få höra att han har en tjejtröja på sig, av andra elever: en körrigering söm givetvis öckså kan hänga samman med föreställningar om sexuell läggning eller könsöverskridande identitet/könsuttryck (dvs heteo-/cisnormen i sin helhet). En APT-personalgrupp lyfter också att elever kan såra varandra på sociala medier genom att kommentera varandras utseende, men det framgår inte av exemplet hur detta kan knytas till kön. Underlaget från APT-personalen verkar dock främst tyda på att normerna kring manligt och kvinnligt är som starkast på idrottslektionerna: killar passar bara till killar och eleverna kan trakassera varandra för att slå med kärringracket. Döck ges det öckså exempel på indirekt diskriminering: idrottsdagarna riktar sig främst till pojkar, enligt en grupp (konkreta exempel saknas dock) och enligt en annan grupp kan det hända personalen oreflekterat tar för givet att pojkar och flickor har olika förmågor och förutsättningar i idrott. Förmodligen menar denna grupp att pojkar och flickor som avviker från könsnormerna kan drabbas i detta, även om gruppen inte själv utvecklar vad de menar med sitt exempel. En APT-personalgrupp hävdar att den aldrig har sett trakasserier eller diskriminering på grund av kön. Expeditionspersonalen kom inte på några exempel på när elever blir illa behandlade på grund av kön. Enligt rektorerna trakasserar eleverna varandra genom tillmälen som hora, fitta, kärring. Det framgår dock inte om det bestäms av kön att bli utsatt för den typen av verbala angrepp, eller i så fall på vilket sätt. De menar vidare att det finns olika förväntningar på pojkars respektive flickors beteenden exemplifiering saknas samt att mer resurser riktas mot pojkar. Hur detta tar sig i uttryck framgår ej. Matsalspersonalen kom inte på några exempel på när elever blir illa behandlade på grund av kön. Normer kring kön hänger ihop med den "större" heterocisnormen (dvs med grund i diskriminering utifrån kön, könsöverskridande identitet/uttryck samt sexuell läggning). En analytisk diskussion /diskussion om åtgärder förs därför först efter genomgången av sexuell läggning (se nedan). (Heterocisnormen kan kort beskrivas så här: Det finns två kön. Dessa två kön är man respektive kvinna. De två könen är varandras motsatser i förmågor och lynne och de kompletterar varandra. Män känner sig som och agerar som 12

13 män och kvinnor känner sig som och agerar som kvinnor. Det finns en attraktion mellan de två könen.) DISKRIMINERING OCH TRAKASSERIER PÅ GRUND AV KÖNSÖVERSKRIDANDE IDENTITET ELLER UTTRYCK Det framkommer i elevsamtalen att det finns starka koder kring kläder, utseende och stil på skolan inte bara sådant som har grund i könsöverskridande uttryck. I flera samtal säger elever att det är vanligt att elever blir utfrusna och ignorerade för att de har vad som av andra elever uppfattas som en avvikande klädstil. En elev menar att kläderna används för att få tillträde till en viss grupp, öch att elever söm inte förstår vad söm krävs blir utanför eller hamnar mellan grupper. Förutom ren utfrysning kan det hända att elever markerar avstånd till den som avviker från kläd- och stilnormer genom att ingående beskriva för den vad den har på sig i syfte att denna elev ska förstå hur fel detta är. Ibland verkar det också finnas explicita påpekanden av att det ena eller det andra klädesplagget är fult eller fel. Könsöverskridande uttryck är dock en av aspekterna i detta med kläd- och stilkoder. Eleverna ger flera exempel på detta: en tjej kan inte ha pösiga byxör, en kille kan inte ha linnen, en kille kan inte brunkräm (åtminstone inte för mycket) och en tjej kan inte ha (för) kort hår. En kille kan under vissa omständigheter ha långt hår, men i så fall får han inte ha det uppsatt (men han får räkna med kommentarer i vilket fall som helst). Vissa könskodade färgval kan också ge kommentarer från andra elever. Eleverna verkar mena att könsöverskridande uttryck tillrättavisas, och att detta främst görs med hjälp av kommentarer. En pojke med långt hår kan återkommande bli kallad för ett flicknamn söm liknar hans eget (t.ex. Jöhanna istället för Jöhan ). Han kan bli ömnämnd söm tjejen, öch han kan få höra kömmentarer söm här kömmer tjejen, fjölla, gay eller klipp dig. Det förekömmer också att elever tar till det mer allmänna tillvägagångssättet som beskrivs ovan: att beskriva för pojken hur hans hår ser ut eller är arrangerat i syfte att han ska förstå att detta är fel. Konkreta exempel ges ej i andra fall än för pojkar med långt hår. Enligt eleverna verkar det vara en svår balansgång att låta bli att bryta mot könsöverskridande normer, vilket uppenbarligen bestraffas, utan att överdriva uppfyllandet av normen, vilket också bestraffas enligt flera elever och paradoxalt nog därför också är ett normbrott. Den här balansgången verkar vara svårare för flickorna än för pojkarna. Både att vara för mycket eller för lite sminkad möts exempelvis av ifrågasättande frågör eller beskrivningar: varför har du inte sminkat dig?, du har inte sminkat dig, varför har du sminkat dig så mycket?, du är jättesminkad. På samma sätt bemöts också de ovan beskrivna pösiga klädernas motsatser: korta shorts och tighta kläder och genomskinliga kläder. Dessa berättelser om balansgång återkommer inte bland pojkarna på samma sätt. En elevsamtalsgrupp berättar att det finns lärare på skölan söm kallar pöjkar för tjejer öch hen. Sammanhanget framgår döck inte, öch det är oklart om detta är enligt eller i strid mot berörda pojkars önskemål. Samtal kring kläder, utseende, stil och den koppling som detta har till identitet återkommer i många av samtalen med eleverna. Det som provocerar eleverna och får dem att behandla varandra illa verkar ofta vara det som uttrycks visuellt (se exempelvis om glasögon under rubriken Funktiönshinder öch öm slöja under rubriken religiön ). Det är flera APT-personalgrupper som hävdar att de aldrig har sett att elever har blivit illa behandlade på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck. En grupp skriver tjejer söm klär sig ökvinnligt. Det är öklart vad gruppen menar med detta: vad ökvinnligt innebär, enligt vem och vilka sanktionerna blir för att göra det. Någon skriver att reta en kille söm läser en tjejbök, vilket återigen mer anknyter till hetero-/cisnormen i sin helhet. Det finns dock ett mer handfast exempel på diskriminering: att det är ovanligt att personalen utmanar eleverna att testa olika könsöverskridande röller vid exempelvis dans eller drama. En grupp hävdar att det är 13

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola VO programmet Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn bemötande

relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn bemötande SÄFFLE KOMMUN Barn- och utbildningskontoret Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Kortversion Herrgårdsgymnasiet och Särgymnasiet 2014/2015 relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande

Läs mer

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Fritidshem, förskoleklasser, grundskola Läsår 2014/2015 1 Grunduppgifter Ansvariga för planen:

Läs mer

Begrepp. Diskriminering

Begrepp. Diskriminering Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck,

Läs mer

Likabehandlingsplan Västerbyskolan läsår 09/10

Likabehandlingsplan Västerbyskolan läsår 09/10 Likabehandlingsplan Västerbyskolan läsår 09/10 Skolans likabehandlingsplan regleras utifrån två lagar: Diskrimineringslagen och Skollagen kap 14. Likabehandlingsplanen beskriver skolans arbete för att

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Hässleholms Tekniska Skola

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Hässleholms Tekniska Skola PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Hässleholms Tekniska Skola LÄSÅRET 2014/2015 INNEHÅLL 1. INLEDNING 2 2. DEFINITIONER..3 3. FRÄMJANDE INSATSER..6 4. SLUTSATSER AV KARTLÄGGNINGAR..7 5. FÖREBYGGANDE

Läs mer

Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA. Anna-Karin Florberger Rektor 150930

Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA. Anna-Karin Florberger Rektor 150930 Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA Anna-Karin Florberger Rektor 150930 Sidan 2 av 5 Bilaga till plan mot diskriminering och kränkande behandling 15/16 Begrepp Diskriminering Diskriminering är

Läs mer

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASSEN GRUNDSKOLAN FRITIDSHEMMET FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGA SAMT ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Planen gäller för läsåret

Läs mer

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola

Läs mer

Påarps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Påarps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Påarps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Ansvariga för planen: Förskolechef Vår vision: På vår förskola

Läs mer

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 TRYGGHETSPLAN 2013/2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Adolfsbergsskolan 7-9 Innehållsförteckning: Inledning s. 1 Visioner för barn i Örebro kommun Ny lagstiftning

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Bessemerskolan, Ekonomiprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolan, Ekonomiprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling Bessemerskolan, Ekonomiprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekonomiprogrammet Läsår 15/16 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola 1-6, fritidshem. 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1(10) Plan mot diskriminering och kränkande behandling Hemgårdens förskola 20150101-20160131 2(10) Innehåll 1 Vision...3 2 Delaktighet...3 3 Utvärdering...4 4 Främjande insatser...4 5 Kartläggning...5

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Trollets förskola Läsåret 15/16

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Trollets förskola Läsåret 15/16 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Trollets förskola Läsåret 15/16 1 1. Skolans vision för likabehandlingsarbete 2. Inledning 2.1 Presentation av verksamheten Trollets fsk har 21 st barn.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet 2012-08-01 rev 130212 Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet Denna plan gäller för Krika Bygdeskolas elever och de elever som är inskrivna på Fritidshemmet

Läs mer

Björnens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Björnens plan mot diskriminering och kränkande behandling Björnens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen kommunalförskola 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen kommunalförskola a för planen

Läs mer

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan...

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... Likabehandlingsplan Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... 3 DEFINITION AV BEGREPP... 4 FRÄMJANDE INSATSER... 5 KARTLÄGGNING...

Läs mer

Likabehandlingsplan läsåret 14-15

Likabehandlingsplan läsåret 14-15 Storängsskolan 2014-11-04 Likabehandlingsplan läsåret 14-15 Bakgrund Den 1 april 2006 trädde lagen i kraft som skall främja lika behandling. Lagen syftar till att främja elevers lika rättigheter oavsett

Läs mer

Furulidens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Furulidens plan mot diskriminering och kränkande behandling Furulidens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechefen Vår vision Alla i förskolan, barn, föräldrar,

Läs mer

Bergets förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2014/2015

Bergets förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2014/2015 Bergets förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Planen gäller från 2015-04-20 till Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Risebergaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Risebergaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Risebergaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, fritidshem och grundskola a för planen Rektor Cecilia Svebrant Vår

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för KunDa

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för KunDa Plan mot diskriminering och kränkande behandling för KunDa Vision Alla bidrar till en öppen och positiv arbetsmiljö. Respekten för varje människa är ett självklart ställningstagande. En arbetsmiljö fri

Läs mer

Hammarbyskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hammarbyskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Hammarbyskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Skola och skolbarnsomsorg, mellanstadieklubb, förskoleklass, Roma kulturklass a

Läs mer

Ekeby förskolas likabehandlingsplan

Ekeby förskolas likabehandlingsplan ! Ekeby förskolas likabehandlingsplan Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Ulrica Strömberg, förskolechef samt Belinda Lundin och Hanna Tärnlund Vår vision

Läs mer

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Datum: Maj 2011 Ansvariga:

Läs mer

Duvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Duvans plan mot diskriminering och kränkande behandling Duvans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Fritidsverksamhet a för planen Agnetha Svensson, huvudansvarig Eira Solberg

Läs mer

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling Åsarps Förskola Läsåret 14/15

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling Åsarps Förskola Läsåret 14/15 Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling Åsarps Förskola Läsåret 14/15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Ansvariga för planen: Förskolechef har ansvar för upprättande

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

Förskolan Bergmansgården

Förskolan Bergmansgården Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/2014 Förskolan Bergmansgården INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3.

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2013-2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vision Mössebergs förskolas vision är Den hoppfulla förskolan som ger barn framtidstro. Grunden för detta är goda kunskaper, självkänsla,

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Torslunda Naturförskola Läsåret 2015-2016 Planen mot kränkande behandling och diskriminering All förskole- och skolverksamhet i Mörbylånga kommun ska vara

Läs mer

Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef Agneta Ekberg och arbetslagsledare

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING UPPSALA KOMMUN VÅRD & BILDNING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Grundskola Tunabergsskolan Ansvarig för planen Rektor: Lena Engebrand Nikou Planens giltighetstid: Augusti 2014 januari 2016

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Smedbergsskolan årskurs 6-9.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Smedbergsskolan årskurs 6-9. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Smedbergsskolan årskurs 6-9. 2013/2014 Diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling? Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar

Läs mer

Bessemerskolan Handelsprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolan Handelsprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling Bessemerskolan Handelsprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasiet Läsår 2015/2016 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av

Läs mer

Vallsta Fritidshem, plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gunnel Wahlstedt Rektor 2014-03- 27

Vallsta Fritidshem, plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gunnel Wahlstedt Rektor 2014-03- 27 Vallsta Fritidshem, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gunnel Wahlstedt Rektor 2014-03- 27 1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vallsta Fritidshem Ansvariga för planen Planen

Läs mer

Elevernas likabehandlingsplan

Elevernas likabehandlingsplan Elevernas likabehandlingsplan Beringskolan augusti - 2011 Du och jag och alla barn har rätt att leva i trygghet. ALLA HAR RÄTT ATT VARA MED! Alla är lika viktiga oavsett ålder! Alla behövs! Vad kan du

Läs mer

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN LINDEN Trygghetsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015-2016 INNEHÅLL Innehåll... 2 1. Inledning... 4 2. Styrdokument... 4 2.1 Diskrimineringslagen... 4 2.2 Skollagen

Läs mer

Teknikprogrammet Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Teknikprogrammet Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Teknikprogrammet Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Teknikprogrammet Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Policy På Viskastrandsgymnasiet tolereras inga former av diskriminering, övergrepp, mobbning eller kränkningar. Alla elever och all personal ska

Läs mer

Trygghet- och likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling för HEDEMORA LÄRCENTRUM 2014-2015

Trygghet- och likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling för HEDEMORA LÄRCENTRUM 2014-2015 Trygghet- och likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling för HEDEMORA LÄRCENTRUM 2014-2015 TRYGGHET- OCH LIKABEHANDLINGSPLANEN GÄLLER FÖR ALLA ELEVER INOM GRUNDLÄGGANDE VUXENUTBILDNING

Läs mer

Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015

Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 VÄRDEGRUND Alla på skolan ska visa varandra respekt i samtal och bemötande oberoende av bakgrund, tro, kön eller sexuell läggning

Läs mer

Idbyns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet

Idbyns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Idbyns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

1 av 7 2015-02-13 08:33. Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola. Läsår vt15/ht15

1 av 7 2015-02-13 08:33. Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola. Läsår vt15/ht15 1 av 7 2015-02-13 08:33 Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår vt15/ht15 2 av 7 2015-02-13 08:33 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Samtliga

Läs mer

Likabehandlingsplan. för Björna förskola 2012/2013

Likabehandlingsplan. för Björna förskola 2012/2013 Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Björna förskola 2012/2013 Grunduppgifter Verksamhetsform som omfattas av planen Förskoleverksamhet, Ekorren barn 1-3 år & Räven

Läs mer

Brinells högstadiums plan mot diskriminering och kränkande behandling

Brinells högstadiums plan mot diskriminering och kränkande behandling Brinells högstadiums plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: grundskolan 7-9, grundsärskolan, förberedelseklass 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som

Läs mer

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner Likabehandlingsplan Vrena Friskola 2013-2014 1. Bakgrund Alla barn och elever ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin personlighet. Det åligger de vuxna i skolan att motverka

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Likabehandlingsplan 2013-2014 Gullstensskolan 7-9

Likabehandlingsplan 2013-2014 Gullstensskolan 7-9 Likabehandlingsplan 2013-2014 Gullstensskolan 7-9 Inledning Vi har valt att ha en gemensam plan för plan mot diskriminering och mot kränkande behandling.. Diskrimineringslag (2008:567) och Skollag (2010:800

Läs mer

Likabehandlingsplan. Garvarens förskola Teckomatorp

Likabehandlingsplan. Garvarens förskola Teckomatorp Likabehandlingsplan förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Garvarens förskola Teckomatorp Avser verksamhetsåret 2014-2015 Innehållsförteckning

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bullerbyns förskola Upprättad 140121 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskolan Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskolan

Läs mer

Stamvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014

Stamvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014 Stamvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014 Grunduppgifter Ansvariga för planen: Elin Elfqvist Förskolechef, Lisa Andersson Brunna förskola Helena Lindblom Stamvägens förskola,

Läs mer

Källbrinksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Årskurs 7-9

Källbrinksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Årskurs 7-9 Källbrinksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Årskurs 7-9 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Planen gäller från 2015-02-28 till 2016-02-28 a för planen

Läs mer

Förskolan Blåklinten. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Blåklinten. Plan mot diskriminering och kränkande behandling BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förskolan Blåklinten Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår 2015/2016 KIL1000, v1.1, 2014-01-31

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Zederslundsskolan med kunskap i centrum Läsåret 2015/2016 2 Innehållsförteckning Ansvariga för planen... 4 Motiv... 4 Verksamheter som omfattas av planen...

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING UPPSALA KOMMUN VÅRD & BILDNING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Markera verksamheter som planen avser Förskola Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Fritidshem Gymnasium Gymnasiesärskola

Läs mer

Planen mot kränkande behandling och diskriminering

Planen mot kränkande behandling och diskriminering Planen mot kränkande behandling och diskriminering Torslunda Skola Förskoleklass och skolår 1 6 Läsåret 2014-2015 Planen mot kränkande behandling och diskriminering All förskole- och skolverksamhet i Mörbylånga

Läs mer

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Förskolan Björkenäs Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Arbetsgrupp Jämställdhet Förskolechef Rubrik

Läs mer

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling lå 2014/2015

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling lå 2014/2015 Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling lå 2014/2015 Lånsiktigt mål för Fridhemsgymnasiet Vårt långsiktiga mål är att alla på Fridhemsgymnasiet ska mötas med respekt, bli positivt uppmärksammade,

Läs mer

Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Falu förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Lövåsen År 2014/2015 Grunduppgifter Ansvariga för planen är: Förskolechef: Anna Sjöberg Pedagoger: Jan Kjellin, Mia Lyrberg Planen

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för skolor och fritidshem i Flyinge och Harlösa läsåret 2015-2016 Flyingeskolan och Harlösa skolas Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och

Läs mer

Förskolan Benjamins plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Benjamins plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Benjamins plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvarig för planen Förskolechefen Vår vision På förskolan

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN Tigern 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN Tigern 2014-2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Tigern 2014-2015 Inledning Likabehandlingsplanen har upprättats utifrån diskrimineringslagen och skollagen. Denna plan är upprättad under hösten 2014 och gäller under läsåret 2014-2015

Läs mer

Nyhemsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nyhemsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Nyhemsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen skola och fritidshem Ansvariga för planen Peter Dalsmyr, rektor Likabehandlingsteamet:

Läs mer

Likabehandlingsplan 2014. Folkuniversitetet, Vuxenutbildningsavdelningen

Likabehandlingsplan 2014. Folkuniversitetet, Vuxenutbildningsavdelningen Likabehandlingsplan 2014 Folkuniversitetet, Vuxenutbildningsavdelningen 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Sfi, komvux, särvux Ansvariga för planen Verksamhetsledare Cecilia Björkquist,

Läs mer

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga. Förskolan Hjortens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare

Läs mer

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planengrundskola, förskoleklass och fritidshem Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Plan mot diskriminering, trakasserier och. kränkande behandling. Läsåret 2014-2015. Kristinebergskolan

Plan mot diskriminering, trakasserier och. kränkande behandling. Läsåret 2014-2015. Kristinebergskolan 1(11) Barn- och utbildningsförvaltningen Kristinebergskolan Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Läsåret 2014-2015 Kristinebergskolan 2 Innehållsförteckning Kristinebergskolans

Läs mer

Spiras plan mot diskriminering och kränkande behandling

Spiras plan mot diskriminering och kränkande behandling Spiras plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Pedagogisk verksamhet Läsår VT 2015 - HT 2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns.

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Inledning Den 1:a April 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering,

Läs mer

AB Larödhus Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

AB Larödhus Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling AB Larödhus Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Vällingklockan/Ekorrens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vällingklockan/Ekorrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Vällingklockan/Ekorrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola och dygnet runt verksamhet Läsår: Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Realgymnasiet Nyköpings plan mot diskriminering och kränkande behandling

Realgymnasiet Nyköpings plan mot diskriminering och kränkande behandling Realgymnasiet Nyköpings plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola a för planen Rektor i samråd med Personal och EHT-Team Vår

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Sikelvingen Antagen: 2014-11-05 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

Krungårdsskolan åk 7-9, Särskolan och Träningsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Krungårdsskolan åk 7-9, Särskolan och Träningsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Krungårdsskolan åk 7-9, Särskolan och Träningsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskolan åk 7-9, Särskolan och Träningsskolan Läsår 2015/2016

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR ELEVER PÅ KUNGSHOLMENS GYMNASIUM/STOCKHOLMS MUSIKGYMNASIUM 2015

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR ELEVER PÅ KUNGSHOLMENS GYMNASIUM/STOCKHOLMS MUSIKGYMNASIUM 2015 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR ELEVER PÅ KUNGSHOLMENS GYMNASIUM/STOCKHOLMS MUSIKGYMNASIUM 2015 Utifrån Diskrimineringslagen 2008:567 samt Skollagen 2010:800 6 kap. 1. Vision På Kungsholmens gymnasium ska alla

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gällande för. Lärkans Förskola. År 2009-2010

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gällande för. Lärkans Förskola. År 2009-2010 Getinge verksamhetsområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gällande för Lärkans Förskola År 2009-2010 På vår förskola ska alla barn känna sig trygga. Alla barn ska bli sedda, trivas och

Läs mer

Förskolan Bergsätters plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Bergsätters plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Bergsätters plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Läsår 2015/16 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Fribergaskolans likabehandlingsplan

Fribergaskolans likabehandlingsplan Fribergaskolans likabehandlingsplan läsåret 2014-2015 Postadress Telefon Fax Mörbyhöjden 24, 182 32 Danderyd 08-568 915 00 08-568 915 01 Innehållsförteckning Mål och vision 2 Vad betyder orden? 2 Så säger

Läs mer

Likabehandlingsplan 2008/2009. Bollebygdskolan 7-9

Likabehandlingsplan 2008/2009. Bollebygdskolan 7-9 Likabehandlingsplan Bollebygdskolan 7-9 BOLLEBYGDS KOMMUN 1. Inledning Alla barn och elever skall kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin individualitet. Likabehandlingsplanen

Läs mer

Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling Läsåret 2014/2015 TRANÅS KOMMUN Hösten 2014 Författare: Soili Nilsson, Marianne Persson, Julia Valaszkai Lärcentrum Västra Vux Innehållsförteckning

Läs mer

Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling

Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling Bakgrund: Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Hälsingbergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hälsingbergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Hälsingbergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Skola förskoleklass, åk 1-6 samt fritidshem a för planen Rektor Peter Gehlin

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Stenhagenskolan

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Stenhagenskolan Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Stenhagenskolan Vi har olika intressen, behov, erfarenheter och möjligheter Vi vill att just du: Ska komma till skolan och känna dig glad. Ska lära

Läs mer

Humlans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Humlans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Humlans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Sofia Klahr, Pedagogiskt ansvarig Emma Lindgren, Likabehandlingsansvarig

Läs mer

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Lindan 1 & 2 förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Gäller läsåret 13/14. Förskoleklass Grundskola 1-9

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Gäller läsåret 13/14. Förskoleklass Grundskola 1-9 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Gäller läsåret 13/14 Förskoleklass Grundskola 1-9 Innehållsförteckning sid 2 Inledning och syfte sid 3 Definiering av begrepp sid 4-5 Främjande arbete

Läs mer

Förskolan Näktergalens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Näktergalens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Näktergalens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5 år Läsår: 2015-16 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN ÅRSUNDA FÖRSKOLA 20130101-20131231 Syftet med planen är att främja barns lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

Likabehandlingsplan. Banafjälskolan 2012-2013. förskolan. Version: 20120117

Likabehandlingsplan. Banafjälskolan 2012-2013. förskolan. Version: 20120117 Banafjälskolan förskolan 2012-2013 Version: 20120117 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Vår vision på Banafjälskolan... 3 2. Bakgrund... 4 3. Främjande och förebyggande arbete... 4 3.1 Planerade

Läs mer