Apelskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Apelskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling"

Transkript

1 Apelskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Årskurs 6-9 Läsår: 2014/2015

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Årskurs 6-9 Ansvariga för planen Ansvarig: Bengt Appelqvist, rektor Telefon: Mobil: E-post: Ansvarig: Ann-Charlotte Rundström, rektor Telefon: Mobil: E-post: Apelskolans trygghetsgrupp Robin Bylander, Pedagog Alfa Malin Bengtsson, Pedagog Beta Malin Leskoviku, Pedagog Gamma Susanna Jageteg Stenslund, Elevcoach Ulrika Stenslund, Skolkurator Linnea Svensson, skolkurator Vår vision Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2014/2015 Elevernas delaktighet Eleverna har, under vårterminen 2014, gjort en kartläggning av risker på skolan tillsammans med representanter från trygghetsgruppen samt lärare. Eleverna har också fått svara på en enkät som syftade till att följa upp fjolårets likabehandlingsarbete. Enkäten bestod av enkla ja-, nej- och vet inte- frågor utifrån huruvida de ansåg att fjolårets mål i likabehandlingsplanen hade nåtts eller ej. Apelskolans elevråd har fått ge förslag på åtgärder utifrån vad kartläggningen visat. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna fick på ett föräldrarmöte under september 2014 svara på en enkät som syftade till att följa upp fjolårets likabehandlingsarbete. Enkäten bestod av enkla ja-, nej- och vet inte- frågor utifrån huruvida de ansåg att fjolårets mål i likabehandlingsplanen hade nåtts eller ej. På enkäten fanns även en fråga kring 2

3 kartläggning av risker. Samt en fråga om förslag på insatser för Apelskolans likabehandlingsarbete. Vårdnadshavarna gavs även möjlighet att få fylla i en mer omfattande kartläggning med samma frågor som elever och personal fått genom en länk vi lagt ut på Apelskolans hemsida. Personalens delaktighet Personal på skolan har under ett APT fått fylla i ett kartläggningsformulär. Paulina Lundkvist och Ulrika Stenslund har haft muntliga samtal med matsalspersonal och expeditionspersonal. På ett APT i oktober 2014 fick personalen ta del av vad kartläggningen visat. Personalen delades in i grupper utifrån diskrimineringsgrunderna. Varje grupp fick lämna ett förslag på förebyggande åtgärd. Förankring av planen - Information till all personal på arbetsplatsträff. - Information om vårt främjande och förebyggande arbete på ett arbetslagsmöte. - Information till samtliga elever vid läsårsstart och i november då ny plan fastställs. - Information till vårdnadshavare på läsårets första föräldrarmöte. - Planen läggs ut på Apelskolans hemsida. - Information på Unikum om ny gällande plan och var den går att hitta. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Vi har utvärderat årets främjande och förebyggande insatser genom att fråga eleverna och deras vårdnadshavare om de anser att uppsatta mål har uppnåtts. De som står som ansvariga för de olika insatserna har fått göra en utvärdering på valfritt sätt och lämnat in till trygghetsgruppen. De lärdomar som har gjorts av de normkritiska samtalen har dokumenteras i anslutning till varje APT. Detta betyder att utvärdering har skett på föräldrarmöte, i klassrummet, i trygghetsgruppen, på APT, på elevråd och i ledningsgruppen. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Rektorer, personal, elever och vårdnadshavare. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Under året arbetade vi för att genomföra de här främjande insatserna: - Kompetensutveckling - Normkritiska samtal - Lärgrupp i likabehandling - Film- och fotogrupp - Planering av främjandeinsatser De här målen hade vi med våra främjande insatser: - Kollegiala normkritiska samtal ska föras regelbundet. - Att skapa en mötesplats över gränser vad gäller kön, klass och ålder. - Kunskapen i likabehandlingsfrågor ska öka på Apelskolan. - Att integrera samtliga diskrimineringsgrunder i det dagliga arbetet "Lärgrupp i likabehandling" och "film- och fotogrupp" genomfördes på det sätt som de beskrivs i fjolårets likabehandlingsplan, men insatserna "kompetensutveckling" och "planering av främjandeinsatser" genomförde vi på annat sätt än vad som beskrivs i planen. Kompetensutveckling genomomfördes för all personal i skolområdet, istället för bara med områdets nyckelpersoner. DO var på plats den 27 oktober. Målet med insatsen 3

4 var att kunskapen i likabehandlingsfrågor skulle öka. Vi bedömer att målet har nåtts i högre grad genom genom de alternativa insatser som vi satte in för att nå målet. När det gäller "planering av främjandeinsatser" har dessa gjorts på organisationsnivå i årets plan, med anledning av pågående organisationsförändringar. "Normkritiska samtal" har förts vid något tillfälle, men inte i den omfattning som beskrivs i föregående årsplan. Anledningen är tidsbrist. Behovet av att diskutera normer i verksamheten kvarstår vilket gör att vi kommer fortsätta med den främjande insatsen även under nästa år. Vi behöver dock göra en planering och ge det tid så vi har möjlighet att genomföra insatsen. Elevernas utvärdering av film och fotoklubben är att den ger möjlighet till kontakt mellan klasserna och arbetslag, ett roligt alternativ till idrott, man hinner prata om viktiga saker, mysigt att fika, skönt att vara i skolan när det är tyst, skönt att bara vara och roligt att lära sig mer om bilder. Vi ser insatsen som mycket positiv för våra elever och målet att skapa en mötesplats med blandade åldrar, kön och klasser uppnåddes. Övriga slutsatser gällande främjande mål: (Slutsatser på APT :) - Undvika "köna" elever med vårt språk. "T ex kom nu grabbar". Vi förutsätter att alla KÄNNER sig som grabbar då. - Vi bör inte ifrågasätta elevers könstillhörighet i diskussioner. " Använda pojk- och flickvän där du inte vet vilket eleven har. - Vi tror att insikten om detta kan hjälpa oss i samtal med elever. Gruppdiskussioner, dilemmagrupper, att utöka elevernas tankar om eget handlande och bemötande. - Faktumet att vi vet vilka som är våra fördelar gör att vi också ser vilka nackdelar olika individer kan ha. Om vi då känner till nackdelarna kan vi förhoppningsvis undvika att förstärka de normer som finns i samhället eftersom vi vet hur dessa normer kan påverka de som befinner sig utanför normen. - I arbetet för en jämlik skola bör till exempel de texter och uppgifter vi ger eleverna återspegla jämlikhet och inte förstärka normer. Vi ska inte peka ut elever, eller för den delen vuxna, utifrån normer. Alla på skolan och i samhället ska återspeglas jämlikt. - Öppnare uppgifter - Öppna frågor (inte vad fick du i julklapp, vad gjorde du på lovet) Under året skulle vi genomföra de här förebyggande insatserna: - "Trygghet vid bussarna" - "Maktfria val till elevråd" - "Toalettlås" - "Duschbås" - "Ordningsregler" Målen med insatserna var: - Alla elever skall, oavsett ålder, känna sig trygga i väntan på att åka hem med skolbussarna. - Val till elevråd ska ske på ett sätt så att maktstrukturer, med koppling till diskrimineringsgrunderna, inte förstärks i elevgrupperna. - Alla elever ska kunna gå på skolans toaletter utan att känna oro för att någon kan öppna utifrån. - Det ska finnas möjlighet att duscha i mer avskildhet i de gemensamma omklädningsrummen. - På varje skola ska det finnas regler som syftar till att skapa arbetsro i skolan. 4

5 Samtliga mål, utom målet med val till elevråd, följdes upp genom att fråga samtliga elever på skolan och deras vårdnadshavare huruvida de anser att målen har uppnåtts eller ej: Ett mål för året var att alla elever, oavsett ålder, skulle börja känna sig trygga i väntan på att åka hem med skolbussarna. Har målet uppnåtts, enligt dig? Elever: Ja: 53% Nej: 7% Vet ej: 40% Vårdnadshavare: Ja: 43% Nej: 2% Vet ej: 55% Vi har inte arbetat med det målet så som det var uppsatt, däremot har vi fortsatt med bussvakter. Ett mål för året var att alla elever skulle kunna gå på skolans toaletter utan att känna oro för att någon skulle öppna utifrån. Har målet uppnåtts, enligt dig? Elever: Ja: 45% Nej: 22% Vet ej: 33% Vårdnadshavare: Ja: 28% Nej: 2% Vet ej: 70% Vi har satt in pluggar i alla lås. Ett mål för året var att det skulle finnas möjlighet att duscha i större avskildhet i gemensamma omklädningsrum. Har målet uppnåtts, enligt dig? Elever: Ja: 7% Nej: 43% Vet ej: 50% Vårdnadshavare: Ja: 9% Nej: 3% Vet ej: 88% De insatser som skulle sättas in för att uppnå målet har ej genomförts. Processen är dock igång och vi kommer fortsätta för att driva frågan med att sätta in duschbås. Ett mål för året var att det skulle utarbetas ordningsregler för skolan. Har målet uppnåtts, enligt dig? Elever: Ja: 60% Nej: 9% Vet ej: 31% Vårdnadshavare: Ja: 18% Nej: 0% Vet ej: 82% Ordningsregler har utarbetats och eleverna involverades i processen på det sätt som syftet var enligt föregående års plan. Elevrådet är under uppbyggnad. Valet gick till så att alla elever på Apelskolan fick efter intresse anmäla sig till två heldagars utbildning med Jill Wegerup, ungdomssamordnare i Falkenbergs kommun. 80 elever anmälde sig till första tillfället. Vid andra tillfället återstod 25 elever som fortfarande var intresserade av att driva elevråd. Styrelsen består idag av 18 elever med representanter från alla klasser. Alla elever är dock välkomna på möten för att lyfta/driva sina frågor. Vi upplever att vi uppnått målet med maktfria val till elevrådet då det helt byggt på frivillighet. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Den som är uppsatt som ansvarig på förebyggande eller främjande insats ansvarar för att utvärderingen blir gjord i samråd med trygghetsgruppen. Utvärdering ska också ske via en enkät som delas ut både till elever och deras vårdnadshavare. Ansvarig för att årets plan utvärderas Ann-Charlotte Rundström och Bengt Appelqvist 5

6 Främjande insatser Namn Anpassning av rastutrymmen Områden som berörs av insatsen Kön och Ålder Mål och uppföljning Mål för årets likabehandlingsplan (år 1): Att personal tillägnar sig verktyg för att kartlägga och analysera rastutrymmen för att främja likabehandling utifrån kön och ålder. Mål för nästa års likabehandlingsplan (år 2): Att planera för en jämställdhetsoch åldersanpassning av rastutrymmen. Mål för likabehandlingsplan om två år (år 3): Att rastutrymmen ska främja deltagande för samtliga elever oavsett kön eller ålder. Uppföljning, år 2: Den personal som har fått i uppdrag av rektor att skaffa sig mer kunskap ska i likabehandlingsplanens uppföljningsavsnitt redogöra för vad som har lästs i ämnet. Uppföljning, år 3: Den som rektor utser, ska i likabehandlingsplanens uppföljningsavsnitt redogöra för hur processen med att kartlägga och analysera har fortlöpt under året samt vilken planering den har resulterat i. Uppföljning, år 4: Den som rektor utser, ska i likabehandlingsplanens uppföljningsavsnitt redogöra för hur uppsatt planering har efterföljts samt vad detta har resulterat i. Insats År 1: Rektor ska ge några i personalen i uppdrag att skaffa sig verktyg för att kunna kartlägga och analysera rastutrymmen för att främja likabehandling utifra n kö n öch a lder genöm att be dem att la sa öm a mnet. Exempel pa ett ha fte öch en artikel söm rektör kan ge persönal i uppdrag att la sa a r Ö ppna verksamheten! Ett metödmaterial öm nörmer öch inkludering i öppen fritidsverksamhet (Ungdömsstyrelsen, 2011) samt Från grabbgäng till kömpishäng. Nu kömmer tjejerna till fritids (s. 6 ff.) i Uppdrag jämställdhet (Jacöbssön, Magnus, 2014, Sveriges Kömmuner öch Landsting). År 2: Den personal som skaffat sig kunskap om ämnet ska kartlägga och analysera rastutrymmen utifrån kön och ålder. Samma personal ska planera för att jämställdhets- och åldersanpassa rastutrymmen. År 3: Rastutrymmen ska jämställdhets- och åldersanpassas utifrån kön och ålder med utgångspunkt i planeringen från föregående år. Ansvarig Ann-Charlotte Rundström Datum när det ska vara klart År 1 ska vara klart

7 Namn HBT-material Områden som berörs av insatsen Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning Mål och uppföljning Mål: Att eleverna lätt ska få tillgång till information om HBT-frågor, utan att fråga efter den. Att det alltid ska finnas synligt material i elevcaféet hos skolsköterskan och hos kuratorn. Uppföljning: Cafévärd, skolsköterska och kurator ska i nästa års likabehandlingsplans uppföljningsavsnitt redogöra för hur målet har uppfyllts. Insats Cafévärd, skolsköterska och kurator ska se till att det alltid finns material om HBTfrågor, t.ex. från RFSL, som eleverna kan plocka med sig. Materialet ska placeras synligt, men ändå så att det är möjligt att plocka av det utan att någon annan märker det. Ansvarig Karin Svensson och Ulrika Stenslund Datum när det ska vara klart Namn Synanpassning Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning Mål och uppföljning Mål: Att elever med nedsatt syn ska kunna delta i undervisningen på samma villkor som andra elever. Uppföljning: Rektor ska redogöra för vilka anpassningar som har gjorts, samt vilka effekter som dessa har haft i uppföljningsavsnittet i nästa års likabehandlingsplan. Insats Skolmiljön ska anpassas efter elever med nedsatt syn. Ansvarig Bengt Appelqvist & Ann-Charlotte Rundström Datum när det ska vara klart

8 Namn Modersmålsundervisning Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet Mål och uppföljning Mål: Att skapa förutsättningar för att på sikt kunna synliggöra och integrera modersmålsundervisningen i skolans ordinarie verksamhet. Uppföljning: Rektor ska redogöra för resultatet av diskussioner i rektorsgruppen i uppföljningsavsnittet i nästa års likabehandlingsplan. Insats Skolans rektorer ska i rektorsgruppen på kommunnivå diskutera hur modersmålsundervisningen kan synliggöras och integreras i den dagliga verksamheten på kommunens skolor. Ansvarig Bengt Appelqvist och Ann-Charlotte Rundström Datum när det ska vara klart Namn Områdeövergripande likabehandlingsgrupp Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Mål: Att samordna likabehandlingsarbetet i området Likabehandlingsgruppen kommer att redogöra för hur den har arbetat i områdets alla likabehandlingsplaner. Insats Det kommer att bildas en likabehandlingsgrupp för Ullareds skolområdes skolor. Gruppen ska bestå av en minst en rektor samt en nyckelperson för likabehandling från varje skola. Gruppen ska träffas minst en gång varannan månad. Ansvarig Bengt Appelqvist och Ann-Charlotte Rundström Datum när det ska vara klart

9 Namn Normkritiska samtal Områden som berörs av insatsen Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Kollegiala normkritiska samtal ska föras regelbundet. Insats Tid ska avsättas på APT, till att föra normkritiska samtal utifrån aktuell fråga. En plan för vilka frågor och när de ska lyftas ska göras i trygghetsgruppen. Ansvarig Bengt Appelqvist och Ann-Charlotte Rundström Datum när det ska vara klart

10 Kartläggning Kartläggningsmetoder I rappörten Diskriminerad, trakasserad, kränkt (2009) undersökte Skölverket barns, elevers och studerandes uppfattningar om och upplevelser av situationer där diskriminering öch trakasserier förekömmer (s. 10). Skölverket genömförde intervjuer med elever, och använde sig då av intervjuguider (s. 117 ff.). Dessa intervjuguider har används som underlag vid utarbetandet av en egen intervjuguide/enkät på skolan. Några ändringar har gjorts främst eftersom lagen idag täcker fler diskrimineringsgrunder än som var fallet då Skolverket genomförde sin undersökning. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Den intervjuguide söm beskrivs under kartläggningsmetöder ovan användes i samtal med skolans elever. Samtliga elever har deltagit i samtal. Samtalen har förts i grupp (varje klass delade i tre grupper) med en anställd på skolan som samtalsledare. Samtalsledaren har fört anteckningar under samtalet. Dessa har sedan sammanställts öch analyserats av Paulina Lundkvist under Resultat öch analys. Pedagögisk persönal satte därefter upp mål och förslag på åtgärder med utgångspunkt i detta. Med stöd av trygghetsgruppen planerade elevrådet därefter vilka åtgärder som krävdes för att nå upp till målen. Hur personalen har involverats i kartläggningen På en arbetsplatsträff skedde kartläggning för lärare, elevcoacher, kuratorer, skolsköterskor, rektorer och specialpedagoger. (Dessa benämns "APT-personal" nedan) Personalgrupperna fick, vid detta tillfälle, gruppvis lämna in svar i de enkäter som beskrivs ovan (Kartläggningsmetoder). Rektorerna valde dock att inte skilja på verksamheten för F 5 respektive 6 9 i sina svar, och deras svar omfattar alltså därför bägge åldersspannen. Matsals- och expeditionspersonal har intervjuats av Paulina Lundkvist och Ulrika Stenslund. Samma intervjuguide/enkät som ovan användes till detta, men samtalet var alltså styrt i högre grad då det var en intervju. Anteckningar från samtal med personal samt egenhändigt inlämnade svar har sammanställts och analyserats av Paulina Lundkvist under Resultat öch analys. Pedagögisk persönal satte därefter upp mål med utgångspunkt i detta. Tillsammans med elevrådet diskuterade sedan trygghetsgruppen vilka åtgärder som krävdes för att nå upp till målen. Resultat och analys DISKRIMINERING OCH TRAKASSERIER PÅ GRUND AV RELIGION ELLER ANNAN TROSUPPFATTNING Av eleverna är det främst de yngre eleverna (sexor och sjuor) som uppger att de har lagt märkte till trakasserier med grund i religion. Eleverna berättar att elever som bär slöja kan bli kallade för gardin, dukstant eller påskkärring - eller få höra saker söm du har snött mina gardiner, varför har du slöja eller kölla en muslim. En elev säger att han har hört ördet jude användas söm skällsörd möt invandrarelever. En elev, söm inte äter griskött, berättar att det händer att andra elever försöker lura henne att tro att hon har fått i sig griskött. En elev upplever att det är tabu att vara öppen med sin religion oavsett vilken. Många elever har svårt för att skilja mellan religion och etnicitet, och talar om saker som hudfärg och brytning då religion kommer på tal. 10

11 Personalgrupperna som genomförde en kartläggning på APT genom att, i smågrupper, fylla i enkät uppmärksammade att det förekommer indirekt diskriminering utifrån religion på skolan. Exempel ges på att födelsedagar uppmärksammas vilket i exemplet knyts till diskriminering av Jehovas vittnen, att det anordnas aktiviteter runt jul samt att matsalen inte serverar Halal-slaktat kött. APT-personalgrupperna menar också att elever trakasserar varandra för exempelvis religiös klädsel, religiöst motiverat val av mat samt på grund av ickekristna högtider och traditioner. Muslimer verkar vara särskilt utsatta, enligt APT-persönalen, öch kan exempelvis få höra tillmälen söm din jävla muslim. Döck verkar det öckså finnas en allmän misstänksamhet mot att vara tröende i sig. Någön persönalgrupp har skrivit allmänt retade på grund av sin religiön och en annan att elever kan bli uteslutna på grund av sin religion. Konkreta exempel saknas förvisso, så det är möjligt att tolkningen att det är detta som avses är felaktig. Expeditionspersonalen kom inte på några exempel på när elever blir illa behandlade på grund av religion. Enligt rektorerna förekommer inte trakasserier utifrån religion, men de skriver att de är ösäkra på öm det inte finns tillgång till mat som överensstämmer med religiös övertygelse. Exempel på sådan mat/uteslutande tillfällen saknas. Matsalspersonalen berättar att några av barnen från flyktingförläggningen Liahof rök ihop med varandra vid något tillfälle. Personalen uppfattade det som att bråket hade någonting med grupptillhörighet att göra, men det kan lika gärna ha varit på grund av etnicitet. Skolan behöver arbeta med att eleverna ser religion som en del av människors etnicitet och föreställningen att vissa människor - på grund av sin etnicitet - "automatiskt" är religiösa, medan andra människor (av samma skäl och lika automatiskt) inte är det. Det att tro både rasifieras och mystifieras, vilket behöver åtgärdas. Avmystifikation kan exempelvis ske genom att riter och traditioner från olika delar av världen uppmärksammas (och jämförs med andra riter och traditioner) som en del av skolvardagen. DISKRIMINERING OCH TRAKASSERIER PÅ GRUND AV KÖN Många av elevernas samtalsgrupper uppger att de upplever att lärarna har stor del i diskriminering utifrån kön. Detta verkar ta sig i uttryck på två sätt. För det första märks det i klassrummet där eleverna upplever att killarna har större utrymme att störa å ena sidan, men också får fler tillrättavisningar å andra sidan. Som exempel på det sistnämnda ges i ett fall att bland elever som stör med något föremål t.ex. en Ipad så är det vanligare att en pojke än en flicka blir fråntagen sin Ipad, enligt en elevs upplevelse. Många menar att pojkarna förväntas vara stökiga och flickorna förväntas vara tysta. En grupp resonerar så att om en flicka pratar rakt ut, hörs mycket, rapar och stör så får hön många kömmentarer av killarna ( tjejer rapar inte, har du mens/pms, gå tillbaka till köket, höra ), medan killar söm stör blir tillrättavisade av lärarna i stället. För det andra märks elevernas upplevelse av diskriminering i förhållande till idrottslektionerna. Eleverna påpekar att det förekommer pojk- och flickgrupper, och de upplever att lärarna har mycket högre förväntningar på pojkarnas än på flickornas prestationer i idrott. Eleverna ger få konkreta exempel, utan uttrycker snarare att lärarna tar för givet att killar är starkare, att de har låga förväntningar på flickorna, att de ger killarna mer hjälp och stöd o.s.v. Samtidigt menar eleverna dock öckså att lärarna behandlar tjejerna mildare. De upplever exempelvis att det underförstått är mer okej att en tjej tar lång tid på sig att byta om än att en kille gör det. 11

12 Det förekommer även trakasserier mellan eleverna med anknytning till idrotten. Elever i flera klasser säger att pojkarna ibland säger saker som att killar är bättre på tjejer på fotboll och att de kan kasta bollar bättre/längre samt att de är starkare. En elev påpekar dock också att en tjej som är stark och visar det ändå blir illa behandlad men då blir hön kallad saker söm manstjej, tömböy öch pöjkflicka, enligt eleven. Att flickör blir utsatta för ryktesspridning över sociala medier (ASK nämns som exempel) är enligt några elever vanligare än att pojkar blir det. Det drabbar, enligt eleverna, öfta högljudda tjejer söm tar mycket plats. Eleverna landar inte i några könkreta exempel. En elev upplever att det är tabu för en tjej och en kille att vara nära vänner. Eleven menar att vännerna då ofta får höra kommentarer om att de egentligen är ett kärlekspar. Underlag från APT-personalen tyder också på att det finns starka normer knutna till föreställningar om olika förmågor och lynne hos pojkar respektive flickor. Personalen nämner att eleverna kan säga till varandra att tjejer inte borde ha körkort och att det är tjejerna som ska laga mat och killarna diska på hemkunskapen. Tjejerna åker oftare på att städa undan och pojkar som faller i gråt kan bli trakasserade. Trakasserier kan också knytas till traditionellt könsmärkta attribut. En pojke kan exempelvis få höra att han har en tjejtröja på sig, av andra elever: en körrigering söm givetvis öckså kan hänga samman med föreställningar om sexuell läggning eller könsöverskridande identitet/könsuttryck (dvs heteo-/cisnormen i sin helhet). En APT-personalgrupp lyfter också att elever kan såra varandra på sociala medier genom att kommentera varandras utseende, men det framgår inte av exemplet hur detta kan knytas till kön. Underlaget från APT-personalen verkar dock främst tyda på att normerna kring manligt och kvinnligt är som starkast på idrottslektionerna: killar passar bara till killar och eleverna kan trakassera varandra för att slå med kärringracket. Döck ges det öckså exempel på indirekt diskriminering: idrottsdagarna riktar sig främst till pojkar, enligt en grupp (konkreta exempel saknas dock) och enligt en annan grupp kan det hända personalen oreflekterat tar för givet att pojkar och flickor har olika förmågor och förutsättningar i idrott. Förmodligen menar denna grupp att pojkar och flickor som avviker från könsnormerna kan drabbas i detta, även om gruppen inte själv utvecklar vad de menar med sitt exempel. En APT-personalgrupp hävdar att den aldrig har sett trakasserier eller diskriminering på grund av kön. Expeditionspersonalen kom inte på några exempel på när elever blir illa behandlade på grund av kön. Enligt rektorerna trakasserar eleverna varandra genom tillmälen som hora, fitta, kärring. Det framgår dock inte om det bestäms av kön att bli utsatt för den typen av verbala angrepp, eller i så fall på vilket sätt. De menar vidare att det finns olika förväntningar på pojkars respektive flickors beteenden exemplifiering saknas samt att mer resurser riktas mot pojkar. Hur detta tar sig i uttryck framgår ej. Matsalspersonalen kom inte på några exempel på när elever blir illa behandlade på grund av kön. Normer kring kön hänger ihop med den "större" heterocisnormen (dvs med grund i diskriminering utifrån kön, könsöverskridande identitet/uttryck samt sexuell läggning). En analytisk diskussion /diskussion om åtgärder förs därför först efter genomgången av sexuell läggning (se nedan). (Heterocisnormen kan kort beskrivas så här: Det finns två kön. Dessa två kön är man respektive kvinna. De två könen är varandras motsatser i förmågor och lynne och de kompletterar varandra. Män känner sig som och agerar som 12

13 män och kvinnor känner sig som och agerar som kvinnor. Det finns en attraktion mellan de två könen.) DISKRIMINERING OCH TRAKASSERIER PÅ GRUND AV KÖNSÖVERSKRIDANDE IDENTITET ELLER UTTRYCK Det framkommer i elevsamtalen att det finns starka koder kring kläder, utseende och stil på skolan inte bara sådant som har grund i könsöverskridande uttryck. I flera samtal säger elever att det är vanligt att elever blir utfrusna och ignorerade för att de har vad som av andra elever uppfattas som en avvikande klädstil. En elev menar att kläderna används för att få tillträde till en viss grupp, öch att elever söm inte förstår vad söm krävs blir utanför eller hamnar mellan grupper. Förutom ren utfrysning kan det hända att elever markerar avstånd till den som avviker från kläd- och stilnormer genom att ingående beskriva för den vad den har på sig i syfte att denna elev ska förstå hur fel detta är. Ibland verkar det också finnas explicita påpekanden av att det ena eller det andra klädesplagget är fult eller fel. Könsöverskridande uttryck är dock en av aspekterna i detta med kläd- och stilkoder. Eleverna ger flera exempel på detta: en tjej kan inte ha pösiga byxör, en kille kan inte ha linnen, en kille kan inte brunkräm (åtminstone inte för mycket) och en tjej kan inte ha (för) kort hår. En kille kan under vissa omständigheter ha långt hår, men i så fall får han inte ha det uppsatt (men han får räkna med kommentarer i vilket fall som helst). Vissa könskodade färgval kan också ge kommentarer från andra elever. Eleverna verkar mena att könsöverskridande uttryck tillrättavisas, och att detta främst görs med hjälp av kommentarer. En pojke med långt hår kan återkommande bli kallad för ett flicknamn söm liknar hans eget (t.ex. Jöhanna istället för Jöhan ). Han kan bli ömnämnd söm tjejen, öch han kan få höra kömmentarer söm här kömmer tjejen, fjölla, gay eller klipp dig. Det förekömmer också att elever tar till det mer allmänna tillvägagångssättet som beskrivs ovan: att beskriva för pojken hur hans hår ser ut eller är arrangerat i syfte att han ska förstå att detta är fel. Konkreta exempel ges ej i andra fall än för pojkar med långt hår. Enligt eleverna verkar det vara en svår balansgång att låta bli att bryta mot könsöverskridande normer, vilket uppenbarligen bestraffas, utan att överdriva uppfyllandet av normen, vilket också bestraffas enligt flera elever och paradoxalt nog därför också är ett normbrott. Den här balansgången verkar vara svårare för flickorna än för pojkarna. Både att vara för mycket eller för lite sminkad möts exempelvis av ifrågasättande frågör eller beskrivningar: varför har du inte sminkat dig?, du har inte sminkat dig, varför har du sminkat dig så mycket?, du är jättesminkad. På samma sätt bemöts också de ovan beskrivna pösiga klädernas motsatser: korta shorts och tighta kläder och genomskinliga kläder. Dessa berättelser om balansgång återkommer inte bland pojkarna på samma sätt. En elevsamtalsgrupp berättar att det finns lärare på skölan söm kallar pöjkar för tjejer öch hen. Sammanhanget framgår döck inte, öch det är oklart om detta är enligt eller i strid mot berörda pojkars önskemål. Samtal kring kläder, utseende, stil och den koppling som detta har till identitet återkommer i många av samtalen med eleverna. Det som provocerar eleverna och får dem att behandla varandra illa verkar ofta vara det som uttrycks visuellt (se exempelvis om glasögon under rubriken Funktiönshinder öch öm slöja under rubriken religiön ). Det är flera APT-personalgrupper som hävdar att de aldrig har sett att elever har blivit illa behandlade på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck. En grupp skriver tjejer söm klär sig ökvinnligt. Det är öklart vad gruppen menar med detta: vad ökvinnligt innebär, enligt vem och vilka sanktionerna blir för att göra det. Någon skriver att reta en kille söm läser en tjejbök, vilket återigen mer anknyter till hetero-/cisnormen i sin helhet. Det finns dock ett mer handfast exempel på diskriminering: att det är ovanligt att personalen utmanar eleverna att testa olika könsöverskridande röller vid exempelvis dans eller drama. En grupp hävdar att det är 13

Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola årskurs 4-9 samt fritidshem 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Broängsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola F-9 samt fritidshem Läsår: 2015

Broängsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola F-9 samt fritidshem Läsår: 2015 Broängsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola F-9 samt fritidshem Läsår: 2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-5 år Ansvariga för planen Förskolechef

Läs mer

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola VO programmet Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Likabehandlingsplan. Hagabodaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Hagabodaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Hagabodaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Rektor, all personal, elever samt vårdnadshavare

Läs mer

Mellangårdens förskolas plan för likabehandling, diskriminering och kränkande behandling.

Mellangårdens förskolas plan för likabehandling, diskriminering och kränkande behandling. Mellangårdens förskolas plan för likabehandling, diskriminering och kränkande behandling. Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola. Ansvariga för planen: Förskolechefen. Vår vision:

Läs mer

Mo skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mo skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Mo skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, skola, fritidshem a för planen Rektor Vår vision Mo Skola ska genomsyras

Läs mer

Skebo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skebo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Skebo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår:2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga

Läs mer

Klockargårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Klockargårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Klockargårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5år 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5år

Läs mer

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechefen samt förskolans barnutvecklingsgrupp.

Läs mer

Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola åk F-6 samt fritidshem Läsår 2015/2016 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som

Läs mer

Withalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Withalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2015/2016 Dokumentsansvarig och godkänd av; Magnus Maars, rektor. magnus.maars@vetlanda.se Withalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsår 2015/2016 Upprättad i augusti 2015

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Hässleholms Tekniska Skola

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Hässleholms Tekniska Skola PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Hässleholms Tekniska Skola LÄSÅRET 2014/2015 INNEHÅLL 1. INLEDNING 2 2. DEFINITIONER..3 3. FRÄMJANDE INSATSER..6 4. SLUTSATSER AV KARTLÄGGNINGAR..7 5. FÖREBYGGANDE

Läs mer

Fenix Kultur- och Kunskapscentrums plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

Fenix Kultur- och Kunskapscentrums plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Fenix Kultur- och Kunskapscentrums plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av Likabehandlingsplanen (LB-planen) Gymnasieskolan a för LB-planen

Läs mer

Laxens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Laxens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Laxens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Västergårdarnas Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Västergårdarnas Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Västergårdarnas Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamheten

Läs mer

Treälvsskolans årliga plan mot diskriminering och kränkande behandling

Treälvsskolans årliga plan mot diskriminering och kränkande behandling Treälvsskolans årliga plan mot diskriminering och kränkande behandling Grundskola f-9 och fritidshem Vår vision På Treälvsskolan accepterar vi inte kränkande behandling eller mobbing. Inget barn, ingen

Läs mer

Kärda skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Kärda skola och fritidshem

Kärda skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Kärda skola och fritidshem Kärda skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Kärda skola och fritidshem Läsår: 2016 2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Västerlanda förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Västerlanda förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling s plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår: 2015/2016 Datum: Oktober 2015 Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Arbetslagen på. Förskolechef. Vår vision På vår förskola

Läs mer

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling 2015-201

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling 2015-201 Junibackens plan mot diskrimineri iminering ng och kränkande behandling 2015-201 2016 Ansvariga för planen: Personalen vid förskola Junibacken och förskolechef Greta Särefors. Vår vision på vår förskola

Läs mer

Påarps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Påarps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Påarps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Ansvariga för planen: Förskolechef Vår vision: På vår förskola

Läs mer

Granbergs Fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Granbergs Fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Granbergs Fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Fritidshem Läsår: 2015/16 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Fritidshem

Läs mer

Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling OVANÅKERS KOMMUN 2016-09-30 Barn- och utbildning Rotebergs skola Chris Sommar Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Vår målsättning: Alla ska trivas i skolan.

Läs mer

Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Ansvarig för planen: Erja Svensson, förskolechef Vår

Läs mer

Kungsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kungsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Kungsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Läsår 2015/2016 1/10 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola

Läs mer

Rengsjö skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rengsjö skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Rengsjö skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, årskurs 1-6, fritids. Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling Junibackens plan mot diskrimineri iminering ng och kränkande behandling 2016-201 2017 Ansvariga för planen: Personalen vid förskola Junibacken och förskolechef Greta Särefors. Vår vision på vår förskola

Läs mer

Månsarps förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Månsarps förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Månsarps förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017 Månsarps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2016/2017 Ansvarig för planen Förskolechefen och

Läs mer

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Fritidshem, förskoleklasser, grundskola Läsår 2014/2015 1 Grunduppgifter Ansvariga för planen:

Läs mer

Lindens skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lindens skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Lindens skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Åk 1 3 samt fritidshem Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Långåsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Långåsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Långåsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola, förskoleklass och fritidshem Läsår 2016-2017 Grunduppgifter Ansvariga för planen Rektor

Läs mer

Förskolan Pillrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5 år Läsår: Ht 2016-Ht 2017

Förskolan Pillrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5 år Läsår: Ht 2016-Ht 2017 Förskolan Pillrets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5 år Läsår: Ht 2016-Ht 2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a

Läs mer

Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA. Anna-Karin Florberger Rektor 150930

Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA. Anna-Karin Florberger Rektor 150930 Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA Anna-Karin Florberger Rektor 150930 Sidan 2 av 5 Bilaga till plan mot diskriminering och kränkande behandling 15/16 Begrepp Diskriminering Diskriminering är

Läs mer

BRANTUDDENS FÖRSKOLA/BULLERBYN

BRANTUDDENS FÖRSKOLA/BULLERBYN LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling BRANTUDDENS FÖRSKOLA/BULLERBYN Läsåret 2016/2017 ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE Vår vision Alla barn och vuxna i Orsas förskolor ska

Läs mer

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola

Läs mer

Ahla skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ahla skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ahla skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen F-3, Fritids Läsår 2014-2015 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen F-3, Fritids

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling RUDSÄNGENS FÖRSKOLA Smörblomman/Diamanten november 2012- november 2013 1. Vision

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2015-2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Smedstorps skola och Hjärtats fritidshem

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Smedstorps skola och Hjärtats fritidshem Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling Smedstorps skola och Hjärtats fritidshem Barn och utbildning Smedstorp Läsåret 2013/2014 1. LAGSTIFTNING OCH DEFINITION AV BEGREPP Lagstiftning Sedan

Läs mer

Björnens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Björnens plan mot diskriminering och kränkande behandling Björnens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen kommunalförskola 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen kommunalförskola a för planen

Läs mer

Förskolan Solens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Solens plan mot diskriminering och kränkande behandling Laxå 15 augusti 2016 1 Förskolan Solens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Förskolechef Greta Särefors Sara Wallin,

Läs mer

Centralskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Centralskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Barn- och utbildningsförvaltningen Centralskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Årskurs 4-9 Läsår: 15/16 Innehåll Grunduppgifter... 3 Utvärdering... 4 Främjande insatser... 5 Kartläggning...

Läs mer

Lidåkers fritidshem PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Anna-Karin Florberger Rektor 150930

Lidåkers fritidshem PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Anna-Karin Florberger Rektor 150930 Lidåkers fritidshem PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Anna-Karin Florberger Rektor 150930 Sidan 2 av 6 Lidåkers fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling 15/16 Grunduppgifter

Läs mer

Klockargårdens fsks plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5år

Klockargårdens fsks plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5år Klockargårdens fsks plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5år Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5år Ansvariga

Läs mer

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013 20120921 Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling Yllestad förskola Läsåret 2012/2013 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Lagar och förordningar: Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet

Läs mer

Hults förskola Likabehandlingsplan & plan mot kränkande behandling 2013/2014

Hults förskola Likabehandlingsplan & plan mot kränkande behandling 2013/2014 Hults förskola Likabehandlingsplan & plan mot kränkande behandling 2013/2014 Innehållsförteckning 1. Vision 3 2. Vår gemensamma värdegrund 3 3. Definitioner och begrepp enligt Skolverkets allmänna råd

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Kronans Fritidshem 2014

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Kronans Fritidshem 2014 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Kronans Fritidshem 2014 Likabehandling en del av skolans dagliga arbete Likabehandlingsarbetet ska genomsyra hela verksamheten och avspeglas i förhållningssätt,

Läs mer

Varagårdsskolan F-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Varagårdsskolan F-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Varagårdsskolan F-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola 1-9, förskoleklass, fritidshem Läsår 2015-2016 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Förskolan Folkasbos plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Förskolan Folkasbos plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Förskolan Folkasbos plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn bemötande

relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn bemötande SÄFFLE KOMMUN Barn- och utbildningskontoret Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Kortversion Herrgårdsgymnasiet och Särgymnasiet 2014/2015 relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande

Läs mer

Likabehandlingsplan Västerbyskolan läsår 09/10

Likabehandlingsplan Västerbyskolan läsår 09/10 Likabehandlingsplan Västerbyskolan läsår 09/10 Skolans likabehandlingsplan regleras utifrån två lagar: Diskrimineringslagen och Skollagen kap 14. Likabehandlingsplanen beskriver skolans arbete för att

Läs mer

Sunnanängs förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014

Sunnanängs förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014 Sunnanängs förskola Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014 Innehållsförteckning 1. Vision... 3 2. Sunnanängs långsiktiga mål... 3 3. Definitioner och begrepp... 3 4. Grunduppgifter...

Läs mer

Kungsgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015

Kungsgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Kungsgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-5 år Ansvariga för planen Förskolechef och

Läs mer

Haffstaskolans likabehandlingsplan

Haffstaskolans likabehandlingsplan Haffstaskolans likabehandlingsplan 2014-2015 Haffstaskolans likabehandlingsplan gäller för läsåret 2014-2015, och beskriver arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Grunduppgifter

Läs mer

Duvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Duvans plan mot diskriminering och kränkande behandling Duvans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Fritidsverksamhet a för planen Agnetha Svensson, huvudansvarig Eira Solberg

Läs mer

Söderbykarls Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Söderbykarls Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Söderbykarls Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: HT 2014-VT 2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Värnamo Grundsärskola 1-9 Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Värnamo Grundsärskola 1-9 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Värnamo Grundsärskola 1-9 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Värnamo Grundsärskola 1-9 Läsår 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Förskolan Lillebos plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Lillebos plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Lillebos plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass och Grundskola upp till årskurs 6 Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Huddingegymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Huddingegymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling Huddingegymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasieskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola

Läs mer

Förskolan Ekens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Ekens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Ekens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår 2016-2017 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Esplanadskolan år 4-9

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Esplanadskolan år 4-9 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Rektor Eva Andersson Rektor Eva Andersson 2015-01-28 1 (5) Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Esplanadskolan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014-15 Lillängets skola och fritidshem Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Skola och fritidshem Ansvariga för planen Skolans

Läs mer

Karlavagnens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Karlavagnens plan mot diskriminering och kränkande behandling Karlavagnens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Forsnässkolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskolan 4-9, Grundsärskolan

Forsnässkolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskolan 4-9, Grundsärskolan Forsnässkolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskolan 4-9, Grundsärskolan Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Delfinen

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Delfinen LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Delfinen Hösten 2016 och våren 2017 2(8) INLEDNING Den 1 april 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling

Läs mer

Förskolan Nykyrkas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Nykyrkas plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Nykyrkas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2015/2016 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN LILLÅNS FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

LIKABEHANDLINGSPLAN LILLÅNS FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling LILLÅNS FÖRSKOLA Läsåret 2016/2017 ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE Vår vision Alla barn och vuxna i Orsas förskolor ska känna sig välkomna,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Mogärdeskolan F-6

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Mogärdeskolan F-6 2014-12-01 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Mogärdeskolan F-6 Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola F-6 och fritidshemmet Läsår: 2014/2015 Planen gäller till 2015-11-30 Vetlanda

Läs mer

Hagabodaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hagabodaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Hagabodaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola 7-9 Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola

Läs mer

Rikstens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola F-9 Läsår: 2016/2017

Rikstens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola F-9 Läsår: 2016/2017 Rikstens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola F-9 Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola

Läs mer

Planen gäller T o m

Planen gäller T o m Handlingsplan Likabehandling Planen gäller 2015-08-17 T o m 2016-06-12 Framställd av Rektor i samråd med personal och elever Flik nr Utvärderingsdatum 2016-06-12 Utvärderingsform Enkät till elever, AP-träffar

Läs mer

Gårdby skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Gårdby skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Gårdby skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Skola och fritidshem Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolläraren i samråd med all personal

Läs mer

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen grundar sig på bestämmelser i 14a kap. skollagen (1985:1100), diskrimineringslagen (2008:567) och och

Läs mer

Söndrebalgs skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Söndrebalgs skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Söndrebalgs skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola/Skolbarnomsorg Läsår: 2015-2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Likabehandlingsplan Härjedalens gymnasium 2010-2011

Likabehandlingsplan Härjedalens gymnasium 2010-2011 Likabehandlingsplan Härjedalens gymnasium 2010-2011 Bildning, fritid och kultur Innehåll Policy för att främja elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Vesslans förskola Upprättad Januari 2016 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Östbyskolan PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Maria Westberg Rektor

Östbyskolan PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Maria Westberg Rektor Östbyskolan PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Maria Westberg 20151031 Sidan 2 av 9 Grunduppgifter: Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass och skola Ansvarig för planen:

Läs mer

Likabehandlingsplan läsåret 14-15

Likabehandlingsplan läsåret 14-15 Storängsskolan 2014-11-04 Likabehandlingsplan läsåret 14-15 Bakgrund Den 1 april 2006 trädde lagen i kraft som skall främja lika behandling. Lagen syftar till att främja elevers lika rättigheter oavsett

Läs mer

Begrepp. Diskriminering

Begrepp. Diskriminering Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck,

Läs mer

Norra skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norra skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Norra skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen F-6 samt förberedelseklass och fritidshem Ansvariga för planen Rektor Marianne Henrikson

Läs mer

Likabehandlingsplan Medåkers skola

Likabehandlingsplan Medåkers skola Förskoleklass och Medåkers fritidshem en plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014 V s vision Vårt viktigaste mål är att alla på vår skola ska trivas och komma hit med glädje. Detta förutsätter

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Skogomeskolan Skogomeskolans fritidshem Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Grunduppgifter: Skogomeskolan Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola och fritidshem Ansvarig

Läs mer

Bors skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bors skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Bors skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Årskurs 7-9 Läsår 2015/2016 1/10 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Årskurs 7-9

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2015-2016

LIKABEHANDLINGSPLAN 2015-2016 LIKABEHANDLINGSPLAN 2015-2016! Förskolan Valthornet Förskolan Valthornets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016

Läs mer

Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef Agneta Ekberg och arbetslagsledare

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp 1. VISION, Gemensam för Anderstorps förskolor Anderstorp är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och

Läs mer

Ekeby förskolas likabehandlingsplan

Ekeby förskolas likabehandlingsplan Ekeby förskolas likabehandlingsplan Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Ulrica Strömberg, förskolechef samt Belinda Lundin och Hanna Tärnlund Vår vision

Läs mer

Förskolan Biets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Förskolan Biets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Förskolan Biets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga

Läs mer

Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Restaurang- och livsmedelsprogrammet Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Förskolan i Surahammars Kommun

Förskolan i Surahammars Kommun Förskolan i Surahammars Kommun Förskolans årliga plan för främjande av likabehandling och förebyggande mot kränkande behandling. 2015/2016 Innehållsförteckning Vision, syfte, policy och ansvar 3 Definitioner

Läs mer

Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull

Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull Bakgrund: Den 1 april 2006 trädde Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i kraft. Enligt likabehandlingslagen

Läs mer

Bottnarydsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Åk 4-6 2014/2015

Bottnarydsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Åk 4-6 2014/2015 Bottnarydsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Åk 4-6 2014/2015 Innehållsförteckning Grunduppgifter... 3 Utvärdering...4 Främjande insatser... 5 Kartläggning... 6 Förebyggande åtgärder...

Läs mer

Stjerneskolan Torsby gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling

Stjerneskolan Torsby gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling Stjerneskolan Torsby gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasieskola, Gymnasiesärskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2016-2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Förskolan Nyponbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet

Förskolan Nyponbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Förskolan Nyponbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet 2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer