Apelskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Apelskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Årskurs 6-9 Läsår: 2014/2015

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Årskurs 6-9 Ansvariga för planen Ansvarig: Bengt Appelqvist, rektor Telefon: Mobil: E-post: Ansvarig: Ann-Charlotte Rundström, rektor Telefon: Mobil: E-post: Apelskolans trygghetsgrupp Robin Bylander, Pedagog Alfa Malin Bengtsson, Pedagog Beta Malin Leskoviku, Pedagog Gamma Susanna Jageteg Stenslund, Elevcoach Ulrika Stenslund, Skolkurator Linnea Svensson, skolkurator Vår vision Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2014/2015 Elevernas delaktighet Eleverna har, under vårterminen 2014, gjort en kartläggning av risker på skolan tillsammans med representanter från trygghetsgruppen samt lärare. Eleverna har också fått svara på en enkät som syftade till att följa upp fjolårets likabehandlingsarbete. Enkäten bestod av enkla ja-, nej- och vet inte- frågor utifrån huruvida de ansåg att fjolårets mål i likabehandlingsplanen hade nåtts eller ej. Apelskolans elevråd har fått ge förslag på åtgärder utifrån vad kartläggningen visat. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna fick på ett föräldrarmöte under september 2014 svara på en enkät som syftade till att följa upp fjolårets likabehandlingsarbete. Enkäten bestod av enkla ja-, nej- och vet inte- frågor utifrån huruvida de ansåg att fjolårets mål i likabehandlingsplanen hade nåtts eller ej. På enkäten fanns även en fråga kring 2

3 kartläggning av risker. Samt en fråga om förslag på insatser för Apelskolans likabehandlingsarbete. Vårdnadshavarna gavs även möjlighet att få fylla i en mer omfattande kartläggning med samma frågor som elever och personal fått genom en länk vi lagt ut på Apelskolans hemsida. Personalens delaktighet Personal på skolan har under ett APT fått fylla i ett kartläggningsformulär. Paulina Lundkvist och Ulrika Stenslund har haft muntliga samtal med matsalspersonal och expeditionspersonal. På ett APT i oktober 2014 fick personalen ta del av vad kartläggningen visat. Personalen delades in i grupper utifrån diskrimineringsgrunderna. Varje grupp fick lämna ett förslag på förebyggande åtgärd. Förankring av planen - Information till all personal på arbetsplatsträff. - Information om vårt främjande och förebyggande arbete på ett arbetslagsmöte. - Information till samtliga elever vid läsårsstart och i november då ny plan fastställs. - Information till vårdnadshavare på läsårets första föräldrarmöte. - Planen läggs ut på Apelskolans hemsida. - Information på Unikum om ny gällande plan och var den går att hitta. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Vi har utvärderat årets främjande och förebyggande insatser genom att fråga eleverna och deras vårdnadshavare om de anser att uppsatta mål har uppnåtts. De som står som ansvariga för de olika insatserna har fått göra en utvärdering på valfritt sätt och lämnat in till trygghetsgruppen. De lärdomar som har gjorts av de normkritiska samtalen har dokumenteras i anslutning till varje APT. Detta betyder att utvärdering har skett på föräldrarmöte, i klassrummet, i trygghetsgruppen, på APT, på elevråd och i ledningsgruppen. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Rektorer, personal, elever och vårdnadshavare. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Under året arbetade vi för att genomföra de här främjande insatserna: - Kompetensutveckling - Normkritiska samtal - Lärgrupp i likabehandling - Film- och fotogrupp - Planering av främjandeinsatser De här målen hade vi med våra främjande insatser: - Kollegiala normkritiska samtal ska föras regelbundet. - Att skapa en mötesplats över gränser vad gäller kön, klass och ålder. - Kunskapen i likabehandlingsfrågor ska öka på Apelskolan. - Att integrera samtliga diskrimineringsgrunder i det dagliga arbetet "Lärgrupp i likabehandling" och "film- och fotogrupp" genomfördes på det sätt som de beskrivs i fjolårets likabehandlingsplan, men insatserna "kompetensutveckling" och "planering av främjandeinsatser" genomförde vi på annat sätt än vad som beskrivs i planen. Kompetensutveckling genomomfördes för all personal i skolområdet, istället för bara med områdets nyckelpersoner. DO var på plats den 27 oktober. Målet med insatsen 3

4 var att kunskapen i likabehandlingsfrågor skulle öka. Vi bedömer att målet har nåtts i högre grad genom genom de alternativa insatser som vi satte in för att nå målet. När det gäller "planering av främjandeinsatser" har dessa gjorts på organisationsnivå i årets plan, med anledning av pågående organisationsförändringar. "Normkritiska samtal" har förts vid något tillfälle, men inte i den omfattning som beskrivs i föregående årsplan. Anledningen är tidsbrist. Behovet av att diskutera normer i verksamheten kvarstår vilket gör att vi kommer fortsätta med den främjande insatsen även under nästa år. Vi behöver dock göra en planering och ge det tid så vi har möjlighet att genomföra insatsen. Elevernas utvärdering av film och fotoklubben är att den ger möjlighet till kontakt mellan klasserna och arbetslag, ett roligt alternativ till idrott, man hinner prata om viktiga saker, mysigt att fika, skönt att vara i skolan när det är tyst, skönt att bara vara och roligt att lära sig mer om bilder. Vi ser insatsen som mycket positiv för våra elever och målet att skapa en mötesplats med blandade åldrar, kön och klasser uppnåddes. Övriga slutsatser gällande främjande mål: (Slutsatser på APT :) - Undvika "köna" elever med vårt språk. "T ex kom nu grabbar". Vi förutsätter att alla KÄNNER sig som grabbar då. - Vi bör inte ifrågasätta elevers könstillhörighet i diskussioner. " Använda pojk- och flickvän där du inte vet vilket eleven har. - Vi tror att insikten om detta kan hjälpa oss i samtal med elever. Gruppdiskussioner, dilemmagrupper, att utöka elevernas tankar om eget handlande och bemötande. - Faktumet att vi vet vilka som är våra fördelar gör att vi också ser vilka nackdelar olika individer kan ha. Om vi då känner till nackdelarna kan vi förhoppningsvis undvika att förstärka de normer som finns i samhället eftersom vi vet hur dessa normer kan påverka de som befinner sig utanför normen. - I arbetet för en jämlik skola bör till exempel de texter och uppgifter vi ger eleverna återspegla jämlikhet och inte förstärka normer. Vi ska inte peka ut elever, eller för den delen vuxna, utifrån normer. Alla på skolan och i samhället ska återspeglas jämlikt. - Öppnare uppgifter - Öppna frågor (inte vad fick du i julklapp, vad gjorde du på lovet) Under året skulle vi genomföra de här förebyggande insatserna: - "Trygghet vid bussarna" - "Maktfria val till elevråd" - "Toalettlås" - "Duschbås" - "Ordningsregler" Målen med insatserna var: - Alla elever skall, oavsett ålder, känna sig trygga i väntan på att åka hem med skolbussarna. - Val till elevråd ska ske på ett sätt så att maktstrukturer, med koppling till diskrimineringsgrunderna, inte förstärks i elevgrupperna. - Alla elever ska kunna gå på skolans toaletter utan att känna oro för att någon kan öppna utifrån. - Det ska finnas möjlighet att duscha i mer avskildhet i de gemensamma omklädningsrummen. - På varje skola ska det finnas regler som syftar till att skapa arbetsro i skolan. 4

5 Samtliga mål, utom målet med val till elevråd, följdes upp genom att fråga samtliga elever på skolan och deras vårdnadshavare huruvida de anser att målen har uppnåtts eller ej: Ett mål för året var att alla elever, oavsett ålder, skulle börja känna sig trygga i väntan på att åka hem med skolbussarna. Har målet uppnåtts, enligt dig? Elever: Ja: 53% Nej: 7% Vet ej: 40% Vårdnadshavare: Ja: 43% Nej: 2% Vet ej: 55% Vi har inte arbetat med det målet så som det var uppsatt, däremot har vi fortsatt med bussvakter. Ett mål för året var att alla elever skulle kunna gå på skolans toaletter utan att känna oro för att någon skulle öppna utifrån. Har målet uppnåtts, enligt dig? Elever: Ja: 45% Nej: 22% Vet ej: 33% Vårdnadshavare: Ja: 28% Nej: 2% Vet ej: 70% Vi har satt in pluggar i alla lås. Ett mål för året var att det skulle finnas möjlighet att duscha i större avskildhet i gemensamma omklädningsrum. Har målet uppnåtts, enligt dig? Elever: Ja: 7% Nej: 43% Vet ej: 50% Vårdnadshavare: Ja: 9% Nej: 3% Vet ej: 88% De insatser som skulle sättas in för att uppnå målet har ej genomförts. Processen är dock igång och vi kommer fortsätta för att driva frågan med att sätta in duschbås. Ett mål för året var att det skulle utarbetas ordningsregler för skolan. Har målet uppnåtts, enligt dig? Elever: Ja: 60% Nej: 9% Vet ej: 31% Vårdnadshavare: Ja: 18% Nej: 0% Vet ej: 82% Ordningsregler har utarbetats och eleverna involverades i processen på det sätt som syftet var enligt föregående års plan. Elevrådet är under uppbyggnad. Valet gick till så att alla elever på Apelskolan fick efter intresse anmäla sig till två heldagars utbildning med Jill Wegerup, ungdomssamordnare i Falkenbergs kommun. 80 elever anmälde sig till första tillfället. Vid andra tillfället återstod 25 elever som fortfarande var intresserade av att driva elevråd. Styrelsen består idag av 18 elever med representanter från alla klasser. Alla elever är dock välkomna på möten för att lyfta/driva sina frågor. Vi upplever att vi uppnått målet med maktfria val till elevrådet då det helt byggt på frivillighet. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Den som är uppsatt som ansvarig på förebyggande eller främjande insats ansvarar för att utvärderingen blir gjord i samråd med trygghetsgruppen. Utvärdering ska också ske via en enkät som delas ut både till elever och deras vårdnadshavare. Ansvarig för att årets plan utvärderas Ann-Charlotte Rundström och Bengt Appelqvist 5

6 Främjande insatser Namn Anpassning av rastutrymmen Områden som berörs av insatsen Kön och Ålder Mål och uppföljning Mål för årets likabehandlingsplan (år 1): Att personal tillägnar sig verktyg för att kartlägga och analysera rastutrymmen för att främja likabehandling utifrån kön och ålder. Mål för nästa års likabehandlingsplan (år 2): Att planera för en jämställdhetsoch åldersanpassning av rastutrymmen. Mål för likabehandlingsplan om två år (år 3): Att rastutrymmen ska främja deltagande för samtliga elever oavsett kön eller ålder. Uppföljning, år 2: Den personal som har fått i uppdrag av rektor att skaffa sig mer kunskap ska i likabehandlingsplanens uppföljningsavsnitt redogöra för vad som har lästs i ämnet. Uppföljning, år 3: Den som rektor utser, ska i likabehandlingsplanens uppföljningsavsnitt redogöra för hur processen med att kartlägga och analysera har fortlöpt under året samt vilken planering den har resulterat i. Uppföljning, år 4: Den som rektor utser, ska i likabehandlingsplanens uppföljningsavsnitt redogöra för hur uppsatt planering har efterföljts samt vad detta har resulterat i. Insats År 1: Rektor ska ge några i personalen i uppdrag att skaffa sig verktyg för att kunna kartlägga och analysera rastutrymmen för att främja likabehandling utifra n kö n öch a lder genöm att be dem att la sa öm a mnet. Exempel pa ett ha fte öch en artikel söm rektör kan ge persönal i uppdrag att la sa a r Ö ppna verksamheten! Ett metödmaterial öm nörmer öch inkludering i öppen fritidsverksamhet (Ungdömsstyrelsen, 2011) samt Från grabbgäng till kömpishäng. Nu kömmer tjejerna till fritids (s. 6 ff.) i Uppdrag jämställdhet (Jacöbssön, Magnus, 2014, Sveriges Kömmuner öch Landsting). År 2: Den personal som skaffat sig kunskap om ämnet ska kartlägga och analysera rastutrymmen utifrån kön och ålder. Samma personal ska planera för att jämställdhets- och åldersanpassa rastutrymmen. År 3: Rastutrymmen ska jämställdhets- och åldersanpassas utifrån kön och ålder med utgångspunkt i planeringen från föregående år. Ansvarig Ann-Charlotte Rundström Datum när det ska vara klart År 1 ska vara klart

7 Namn HBT-material Områden som berörs av insatsen Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning Mål och uppföljning Mål: Att eleverna lätt ska få tillgång till information om HBT-frågor, utan att fråga efter den. Att det alltid ska finnas synligt material i elevcaféet hos skolsköterskan och hos kuratorn. Uppföljning: Cafévärd, skolsköterska och kurator ska i nästa års likabehandlingsplans uppföljningsavsnitt redogöra för hur målet har uppfyllts. Insats Cafévärd, skolsköterska och kurator ska se till att det alltid finns material om HBTfrågor, t.ex. från RFSL, som eleverna kan plocka med sig. Materialet ska placeras synligt, men ändå så att det är möjligt att plocka av det utan att någon annan märker det. Ansvarig Karin Svensson och Ulrika Stenslund Datum när det ska vara klart Namn Synanpassning Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning Mål och uppföljning Mål: Att elever med nedsatt syn ska kunna delta i undervisningen på samma villkor som andra elever. Uppföljning: Rektor ska redogöra för vilka anpassningar som har gjorts, samt vilka effekter som dessa har haft i uppföljningsavsnittet i nästa års likabehandlingsplan. Insats Skolmiljön ska anpassas efter elever med nedsatt syn. Ansvarig Bengt Appelqvist & Ann-Charlotte Rundström Datum när det ska vara klart

8 Namn Modersmålsundervisning Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet Mål och uppföljning Mål: Att skapa förutsättningar för att på sikt kunna synliggöra och integrera modersmålsundervisningen i skolans ordinarie verksamhet. Uppföljning: Rektor ska redogöra för resultatet av diskussioner i rektorsgruppen i uppföljningsavsnittet i nästa års likabehandlingsplan. Insats Skolans rektorer ska i rektorsgruppen på kommunnivå diskutera hur modersmålsundervisningen kan synliggöras och integreras i den dagliga verksamheten på kommunens skolor. Ansvarig Bengt Appelqvist och Ann-Charlotte Rundström Datum när det ska vara klart Namn Områdeövergripande likabehandlingsgrupp Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Mål: Att samordna likabehandlingsarbetet i området Likabehandlingsgruppen kommer att redogöra för hur den har arbetat i områdets alla likabehandlingsplaner. Insats Det kommer att bildas en likabehandlingsgrupp för Ullareds skolområdes skolor. Gruppen ska bestå av en minst en rektor samt en nyckelperson för likabehandling från varje skola. Gruppen ska träffas minst en gång varannan månad. Ansvarig Bengt Appelqvist och Ann-Charlotte Rundström Datum när det ska vara klart

9 Namn Normkritiska samtal Områden som berörs av insatsen Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Kollegiala normkritiska samtal ska föras regelbundet. Insats Tid ska avsättas på APT, till att föra normkritiska samtal utifrån aktuell fråga. En plan för vilka frågor och när de ska lyftas ska göras i trygghetsgruppen. Ansvarig Bengt Appelqvist och Ann-Charlotte Rundström Datum när det ska vara klart

10 Kartläggning Kartläggningsmetoder I rappörten Diskriminerad, trakasserad, kränkt (2009) undersökte Skölverket barns, elevers och studerandes uppfattningar om och upplevelser av situationer där diskriminering öch trakasserier förekömmer (s. 10). Skölverket genömförde intervjuer med elever, och använde sig då av intervjuguider (s. 117 ff.). Dessa intervjuguider har används som underlag vid utarbetandet av en egen intervjuguide/enkät på skolan. Några ändringar har gjorts främst eftersom lagen idag täcker fler diskrimineringsgrunder än som var fallet då Skolverket genomförde sin undersökning. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Den intervjuguide söm beskrivs under kartläggningsmetöder ovan användes i samtal med skolans elever. Samtliga elever har deltagit i samtal. Samtalen har förts i grupp (varje klass delade i tre grupper) med en anställd på skolan som samtalsledare. Samtalsledaren har fört anteckningar under samtalet. Dessa har sedan sammanställts öch analyserats av Paulina Lundkvist under Resultat öch analys. Pedagögisk persönal satte därefter upp mål och förslag på åtgärder med utgångspunkt i detta. Med stöd av trygghetsgruppen planerade elevrådet därefter vilka åtgärder som krävdes för att nå upp till målen. Hur personalen har involverats i kartläggningen På en arbetsplatsträff skedde kartläggning för lärare, elevcoacher, kuratorer, skolsköterskor, rektorer och specialpedagoger. (Dessa benämns "APT-personal" nedan) Personalgrupperna fick, vid detta tillfälle, gruppvis lämna in svar i de enkäter som beskrivs ovan (Kartläggningsmetoder). Rektorerna valde dock att inte skilja på verksamheten för F 5 respektive 6 9 i sina svar, och deras svar omfattar alltså därför bägge åldersspannen. Matsals- och expeditionspersonal har intervjuats av Paulina Lundkvist och Ulrika Stenslund. Samma intervjuguide/enkät som ovan användes till detta, men samtalet var alltså styrt i högre grad då det var en intervju. Anteckningar från samtal med personal samt egenhändigt inlämnade svar har sammanställts och analyserats av Paulina Lundkvist under Resultat öch analys. Pedagögisk persönal satte därefter upp mål med utgångspunkt i detta. Tillsammans med elevrådet diskuterade sedan trygghetsgruppen vilka åtgärder som krävdes för att nå upp till målen. Resultat och analys DISKRIMINERING OCH TRAKASSERIER PÅ GRUND AV RELIGION ELLER ANNAN TROSUPPFATTNING Av eleverna är det främst de yngre eleverna (sexor och sjuor) som uppger att de har lagt märkte till trakasserier med grund i religion. Eleverna berättar att elever som bär slöja kan bli kallade för gardin, dukstant eller påskkärring - eller få höra saker söm du har snött mina gardiner, varför har du slöja eller kölla en muslim. En elev säger att han har hört ördet jude användas söm skällsörd möt invandrarelever. En elev, söm inte äter griskött, berättar att det händer att andra elever försöker lura henne att tro att hon har fått i sig griskött. En elev upplever att det är tabu att vara öppen med sin religion oavsett vilken. Många elever har svårt för att skilja mellan religion och etnicitet, och talar om saker som hudfärg och brytning då religion kommer på tal. 10

11 Personalgrupperna som genomförde en kartläggning på APT genom att, i smågrupper, fylla i enkät uppmärksammade att det förekommer indirekt diskriminering utifrån religion på skolan. Exempel ges på att födelsedagar uppmärksammas vilket i exemplet knyts till diskriminering av Jehovas vittnen, att det anordnas aktiviteter runt jul samt att matsalen inte serverar Halal-slaktat kött. APT-personalgrupperna menar också att elever trakasserar varandra för exempelvis religiös klädsel, religiöst motiverat val av mat samt på grund av ickekristna högtider och traditioner. Muslimer verkar vara särskilt utsatta, enligt APT-persönalen, öch kan exempelvis få höra tillmälen söm din jävla muslim. Döck verkar det öckså finnas en allmän misstänksamhet mot att vara tröende i sig. Någön persönalgrupp har skrivit allmänt retade på grund av sin religiön och en annan att elever kan bli uteslutna på grund av sin religion. Konkreta exempel saknas förvisso, så det är möjligt att tolkningen att det är detta som avses är felaktig. Expeditionspersonalen kom inte på några exempel på när elever blir illa behandlade på grund av religion. Enligt rektorerna förekommer inte trakasserier utifrån religion, men de skriver att de är ösäkra på öm det inte finns tillgång till mat som överensstämmer med religiös övertygelse. Exempel på sådan mat/uteslutande tillfällen saknas. Matsalspersonalen berättar att några av barnen från flyktingförläggningen Liahof rök ihop med varandra vid något tillfälle. Personalen uppfattade det som att bråket hade någonting med grupptillhörighet att göra, men det kan lika gärna ha varit på grund av etnicitet. Skolan behöver arbeta med att eleverna ser religion som en del av människors etnicitet och föreställningen att vissa människor - på grund av sin etnicitet - "automatiskt" är religiösa, medan andra människor (av samma skäl och lika automatiskt) inte är det. Det att tro både rasifieras och mystifieras, vilket behöver åtgärdas. Avmystifikation kan exempelvis ske genom att riter och traditioner från olika delar av världen uppmärksammas (och jämförs med andra riter och traditioner) som en del av skolvardagen. DISKRIMINERING OCH TRAKASSERIER PÅ GRUND AV KÖN Många av elevernas samtalsgrupper uppger att de upplever att lärarna har stor del i diskriminering utifrån kön. Detta verkar ta sig i uttryck på två sätt. För det första märks det i klassrummet där eleverna upplever att killarna har större utrymme att störa å ena sidan, men också får fler tillrättavisningar å andra sidan. Som exempel på det sistnämnda ges i ett fall att bland elever som stör med något föremål t.ex. en Ipad så är det vanligare att en pojke än en flicka blir fråntagen sin Ipad, enligt en elevs upplevelse. Många menar att pojkarna förväntas vara stökiga och flickorna förväntas vara tysta. En grupp resonerar så att om en flicka pratar rakt ut, hörs mycket, rapar och stör så får hön många kömmentarer av killarna ( tjejer rapar inte, har du mens/pms, gå tillbaka till köket, höra ), medan killar söm stör blir tillrättavisade av lärarna i stället. För det andra märks elevernas upplevelse av diskriminering i förhållande till idrottslektionerna. Eleverna påpekar att det förekommer pojk- och flickgrupper, och de upplever att lärarna har mycket högre förväntningar på pojkarnas än på flickornas prestationer i idrott. Eleverna ger få konkreta exempel, utan uttrycker snarare att lärarna tar för givet att killar är starkare, att de har låga förväntningar på flickorna, att de ger killarna mer hjälp och stöd o.s.v. Samtidigt menar eleverna dock öckså att lärarna behandlar tjejerna mildare. De upplever exempelvis att det underförstått är mer okej att en tjej tar lång tid på sig att byta om än att en kille gör det. 11

12 Det förekommer även trakasserier mellan eleverna med anknytning till idrotten. Elever i flera klasser säger att pojkarna ibland säger saker som att killar är bättre på tjejer på fotboll och att de kan kasta bollar bättre/längre samt att de är starkare. En elev påpekar dock också att en tjej som är stark och visar det ändå blir illa behandlad men då blir hön kallad saker söm manstjej, tömböy öch pöjkflicka, enligt eleven. Att flickör blir utsatta för ryktesspridning över sociala medier (ASK nämns som exempel) är enligt några elever vanligare än att pojkar blir det. Det drabbar, enligt eleverna, öfta högljudda tjejer söm tar mycket plats. Eleverna landar inte i några könkreta exempel. En elev upplever att det är tabu för en tjej och en kille att vara nära vänner. Eleven menar att vännerna då ofta får höra kommentarer om att de egentligen är ett kärlekspar. Underlag från APT-personalen tyder också på att det finns starka normer knutna till föreställningar om olika förmågor och lynne hos pojkar respektive flickor. Personalen nämner att eleverna kan säga till varandra att tjejer inte borde ha körkort och att det är tjejerna som ska laga mat och killarna diska på hemkunskapen. Tjejerna åker oftare på att städa undan och pojkar som faller i gråt kan bli trakasserade. Trakasserier kan också knytas till traditionellt könsmärkta attribut. En pojke kan exempelvis få höra att han har en tjejtröja på sig, av andra elever: en körrigering söm givetvis öckså kan hänga samman med föreställningar om sexuell läggning eller könsöverskridande identitet/könsuttryck (dvs heteo-/cisnormen i sin helhet). En APT-personalgrupp lyfter också att elever kan såra varandra på sociala medier genom att kommentera varandras utseende, men det framgår inte av exemplet hur detta kan knytas till kön. Underlaget från APT-personalen verkar dock främst tyda på att normerna kring manligt och kvinnligt är som starkast på idrottslektionerna: killar passar bara till killar och eleverna kan trakassera varandra för att slå med kärringracket. Döck ges det öckså exempel på indirekt diskriminering: idrottsdagarna riktar sig främst till pojkar, enligt en grupp (konkreta exempel saknas dock) och enligt en annan grupp kan det hända personalen oreflekterat tar för givet att pojkar och flickor har olika förmågor och förutsättningar i idrott. Förmodligen menar denna grupp att pojkar och flickor som avviker från könsnormerna kan drabbas i detta, även om gruppen inte själv utvecklar vad de menar med sitt exempel. En APT-personalgrupp hävdar att den aldrig har sett trakasserier eller diskriminering på grund av kön. Expeditionspersonalen kom inte på några exempel på när elever blir illa behandlade på grund av kön. Enligt rektorerna trakasserar eleverna varandra genom tillmälen som hora, fitta, kärring. Det framgår dock inte om det bestäms av kön att bli utsatt för den typen av verbala angrepp, eller i så fall på vilket sätt. De menar vidare att det finns olika förväntningar på pojkars respektive flickors beteenden exemplifiering saknas samt att mer resurser riktas mot pojkar. Hur detta tar sig i uttryck framgår ej. Matsalspersonalen kom inte på några exempel på när elever blir illa behandlade på grund av kön. Normer kring kön hänger ihop med den "större" heterocisnormen (dvs med grund i diskriminering utifrån kön, könsöverskridande identitet/uttryck samt sexuell läggning). En analytisk diskussion /diskussion om åtgärder förs därför först efter genomgången av sexuell läggning (se nedan). (Heterocisnormen kan kort beskrivas så här: Det finns två kön. Dessa två kön är man respektive kvinna. De två könen är varandras motsatser i förmågor och lynne och de kompletterar varandra. Män känner sig som och agerar som 12

13 män och kvinnor känner sig som och agerar som kvinnor. Det finns en attraktion mellan de två könen.) DISKRIMINERING OCH TRAKASSERIER PÅ GRUND AV KÖNSÖVERSKRIDANDE IDENTITET ELLER UTTRYCK Det framkommer i elevsamtalen att det finns starka koder kring kläder, utseende och stil på skolan inte bara sådant som har grund i könsöverskridande uttryck. I flera samtal säger elever att det är vanligt att elever blir utfrusna och ignorerade för att de har vad som av andra elever uppfattas som en avvikande klädstil. En elev menar att kläderna används för att få tillträde till en viss grupp, öch att elever söm inte förstår vad söm krävs blir utanför eller hamnar mellan grupper. Förutom ren utfrysning kan det hända att elever markerar avstånd till den som avviker från kläd- och stilnormer genom att ingående beskriva för den vad den har på sig i syfte att denna elev ska förstå hur fel detta är. Ibland verkar det också finnas explicita påpekanden av att det ena eller det andra klädesplagget är fult eller fel. Könsöverskridande uttryck är dock en av aspekterna i detta med kläd- och stilkoder. Eleverna ger flera exempel på detta: en tjej kan inte ha pösiga byxör, en kille kan inte ha linnen, en kille kan inte brunkräm (åtminstone inte för mycket) och en tjej kan inte ha (för) kort hår. En kille kan under vissa omständigheter ha långt hår, men i så fall får han inte ha det uppsatt (men han får räkna med kommentarer i vilket fall som helst). Vissa könskodade färgval kan också ge kommentarer från andra elever. Eleverna verkar mena att könsöverskridande uttryck tillrättavisas, och att detta främst görs med hjälp av kommentarer. En pojke med långt hår kan återkommande bli kallad för ett flicknamn söm liknar hans eget (t.ex. Jöhanna istället för Jöhan ). Han kan bli ömnämnd söm tjejen, öch han kan få höra kömmentarer söm här kömmer tjejen, fjölla, gay eller klipp dig. Det förekömmer också att elever tar till det mer allmänna tillvägagångssättet som beskrivs ovan: att beskriva för pojken hur hans hår ser ut eller är arrangerat i syfte att han ska förstå att detta är fel. Konkreta exempel ges ej i andra fall än för pojkar med långt hår. Enligt eleverna verkar det vara en svår balansgång att låta bli att bryta mot könsöverskridande normer, vilket uppenbarligen bestraffas, utan att överdriva uppfyllandet av normen, vilket också bestraffas enligt flera elever och paradoxalt nog därför också är ett normbrott. Den här balansgången verkar vara svårare för flickorna än för pojkarna. Både att vara för mycket eller för lite sminkad möts exempelvis av ifrågasättande frågör eller beskrivningar: varför har du inte sminkat dig?, du har inte sminkat dig, varför har du sminkat dig så mycket?, du är jättesminkad. På samma sätt bemöts också de ovan beskrivna pösiga klädernas motsatser: korta shorts och tighta kläder och genomskinliga kläder. Dessa berättelser om balansgång återkommer inte bland pojkarna på samma sätt. En elevsamtalsgrupp berättar att det finns lärare på skölan söm kallar pöjkar för tjejer öch hen. Sammanhanget framgår döck inte, öch det är oklart om detta är enligt eller i strid mot berörda pojkars önskemål. Samtal kring kläder, utseende, stil och den koppling som detta har till identitet återkommer i många av samtalen med eleverna. Det som provocerar eleverna och får dem att behandla varandra illa verkar ofta vara det som uttrycks visuellt (se exempelvis om glasögon under rubriken Funktiönshinder öch öm slöja under rubriken religiön ). Det är flera APT-personalgrupper som hävdar att de aldrig har sett att elever har blivit illa behandlade på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck. En grupp skriver tjejer söm klär sig ökvinnligt. Det är öklart vad gruppen menar med detta: vad ökvinnligt innebär, enligt vem och vilka sanktionerna blir för att göra det. Någon skriver att reta en kille söm läser en tjejbök, vilket återigen mer anknyter till hetero-/cisnormen i sin helhet. Det finns dock ett mer handfast exempel på diskriminering: att det är ovanligt att personalen utmanar eleverna att testa olika könsöverskridande röller vid exempelvis dans eller drama. En grupp hävdar att det är 13