Vad är filosofi och hur gör man när man filosoferar? ABF Vardagsuniversitetet 19/1 Adam Wallenberg

Transkript

1 Vad är filosofi och hur gör man när man filosoferar? ABF Vardagsuniversitetet 19/1 Adam Wallenberg

2 Huvudinnehåll Filosofiska förmågor, stämningar, egenskaper Tala med filosoferna: 1) Hur har de filosoferat? (formen) 2) Vilka frågor har de ställt? (innehållet) Vad är filosofins värde och syfte? Leva ett gott liv? Vad är det att filosofera? Vad gör filosofin med oss? Grekiska φιλοσοφία (philosophia) tros ha myntats av Pythagoras och betyder ungefär kärlek för visdom eller vän av visdom OBS! Anteckna gärna och diskutera efteråt de aspekter av filosofihistorien och filosoferandet som ni fastnar för med er granne!

3 Filosofera? Röda tråden: Form (hur) och innehåll (vad) Begrepp: Sanning, kunskap, visdom, verklighet, gott och ont, rätt och fel Områden: Etik och moral, metafysik, estetik, epistemologi, vetenskapsfilosofi, religionsfilosofi m.m. Varför? Tänka mer klart, strukturerat och tydligt? Bli klokare? Leva ett gott liv? Lösa problem? Komma på nya problem? Instrumentellt eller värde-i-sig? Se från flera perspektiv? Nå en objektiv sanning? Subjektiv sanning? Hur? Tänka kritiskt, kreativt, abstrakt, logiskt? Semantik, tolkning, argumentation, definitioner, ställa frågor, påståenden, jämför, distinktion, värdera, något står på spel, omdömeskraft, ifrågasätta det givna, språket, kommunikation, stämningar t ex förundran, i dialog

4 Del 1 Antiken till Romersk filosofi (ca 469 f.kr 525 e.kr) Sokrates och Platon Aristoteles Stoicism (Zeno, Cicero, Seneca d.y., Marcus Aurelius Epikureanism (Epikuros, Lucretius) Skepticism (Pyrrhon och Sextus Empiricus)

5 Sokrates och Platon

6 Sokrates och Platon Vad är godhet? Vad är skönhet? Vad är sanning? Vad är det goda livet? Vad utgör ett gott samhälle? Epistemologi, metafysik, etik: Rationalism, godhet, kunskap och sanning All filosofi börjar med förundran - Platon Det vi kallar lärande är bara en process av återerinring - Sokrates Det ouforskade livet är ej värt att leva - Sokrates Det goda livet är en mix av att använda sitt förnuft och filosofera men samtidigt använda sina insikter för att bemästra sig själv och förbättra samhället i stort. En filosofi för vardagslivet som bygger på dialog.

7 Aristoteles

8 Aristoteles Empirisk kunskap och metafysik Materalism och dygd nödvändig för lycka Logik: syllogism alla män är dödliga. Sokrates är man. Därför är Sokrates dödlig Eudaimonia (god ande) - lycka Ethos vana Arete färdighet, dygd (nå sin fulla potential) Fronesis praktisk kunskap eller etisk visdom Den gyllene medelvägen (aurea mediocritas) Att känna dessa saker vid rätt tid på rätt grunder gentemot rätt människor för rätt motiv och på rätt sätt är att känna dem till ett medel, detta är till den bästa graden dygdens kännetecken Dygdig känslighet kan alltså räknas som en del av förnuftet!

9 Stoicism Filosofer: Zeno, Cicero, Seneca d.y., Marcus Aurelius, Epiktetos Citat Lycka är ett gott flöde med livet Zeno Etik: Livsfilosofi Vi måste acceptera naturens gång (fatalism) Till skillnad från Aristoteles: världslig framgång är likgiltiga ting, moraliskt sett. Senecas recept: meditera och förbered er varje dag på vilka kroppsliga och själsliga sorger ödet medför Läs mer: Marcus Aurelius meditationer

10 Epikureanism Citat Döden är inget för oss att frukta Argument: Livets mål är lycka, vår olycka skapas av rädsla (t ex för döden), om vi kan överkomma rädsla kan vi bli lyckliga. Etik: Livsfilosofi Lycka är sinnesro i själen (ataraxi) Våra behov är nödvändiga för visdom: vänner, god mat, filosofiska samtal, och andra världsliga ting. Makt, rikedom och lyx står i vägen för lyckan Hedonism: strävar efter lust tillsammans

11 Skepticism Filosofer: Pyrrhon och Sextus Empiricus En metod baserat på tvivel (vi vet ej!) Det finns en osäkerhet med all kunskap Epoché påstå inget alls (avstå från omdöme) Vi kan inte hitta rätt / fel med vårt förnuft eller hitta någon absolut kunskap! Samtida skeptiker: Arne Naess (pyrrhonisk skeptiker)

12 Del 2 Tidig kristen filosofi till renässansen (100 e.kr ca 1547) St Augustinus Boethius (Nyplatonismen) Skolasticismen (Anselm, Aquinas, Duns Scotus, of Ockham) Humanismen (Bruni, Petrarca, Erasmus, Machiavelli) Platonismen (della Mirandola)

13 Tidig kristen filosofi

14 Tidig kristen filosofi Filosofer: St Augustinus, Boethius (Nyplatonismen), Skolasticismen (Anselm, Aquinas, Duns Scotus, of Ockham) Aristoteles filosofi blir åter aktuell (skolasticism) och även Platon (Nyplatonismen) Ett tänkande och sammanlänkande kring kristna och filosofiska problem och koncept

15 Tidig kristen filosofi Filosof: Thomas av Aquino Kombinerar kristendom och Aristoteles idéer T ex Aristoteles påstår att universum alltid existerat, Bibeln säger att universum ej alltid existerat universum kan ha en början men samtidigt genom Guds skapelse kan oändlighet ändå existera Problemet: allt rör sig och förändras och kan aldrig haft en första rörelse. Likheter med idag: vetenskap (Big Bang) istället för bibeln? Aquinas fråga är fortfarande aktuell!

16 Tidig Kristen filosofi Filosof: St Augustinus Etik och epistemologi (kristen platonism) Fokus: t ex tidsbegreppet, hur kan ondska existera (Theodicéproblemet)? Ondska existerar inte utifrån Gud utan är en brist på Godhet. Varför finns då frihet? Adam väljer att äta äpplet varför? Godhet är också vackrare just eftersom ondskan existerar Kritiseras senare av t ex Hume Om tiden: det enda som existerar är nuet, förväntan och minne upplevs alltid i erfarenheten. Guds tid är dock evig. Läs vidare: Bekännelser

17 Humanismen Filosof: Niccolo Machiavelli Politisk filosofi: Realism En stark och stabil stat kan ej styras utifrån moral målen helgar medlen! En furste måste handla som en best imitera en räv och ett lejon Dygd för Machiavelli är inspirerad av medeltidens virtù hur saker och ting fungerar bäst. Men även framgång med makt, virilitet, handlingskraft. Läs vidare: Fursten

18 Del och 1700-talet Skepticism (Montaigne) Nya naturfilosofin (Copernicus) Rationalismen (Descartes, Spinoza, Malebranche, Leibniz) Empirismen (Locke, Berkeley, Hume) Politisk filosofi (Hobbes, Locke, Rousseau, Bentham, Mill, Marx, Engels) Tysk idealism (Kant, Fichte, Hegel, Schelling, Schopenhauer)

19 Michel de Montaigne

20 1600- och 1700-talet Filosof: Michel de Montaigne Etik, skepticism och humanism Ensamhetens lov värderar den inre verkligheten framför den yttre Skriver vardagsnära filosofiska betraktelser, i form av korta aforismer Vi kan inte lita på våra sinnen och inte heller säga säkert vad som är sant men sanningen existerar! Jag beskriver inte Varat utan övergången, från dag till dag Världen rör sig, jag rör mig då är det min sak att finna min sits i världen

21 Rene Descartes

22 Rene Descartes Rene Descartes Epistemologi: Rationalism och skepticism Metod: säker kunskap genom tvivel tvivlar på allt som är möjligt att tvivla på (till och med Gud!) Logisk analys, ej tvivel, klarhet Till slut: Cogito ergo sum Jag tänker, alltså existerar jag Dog i Sverige som drottning Kristinas lärare Sverige är ett land där människor och tankar fryser till is Läs vidare: Avhandling om Metoden, 1637

23 John Locke

24 John Locke John Locke Epistemologi: Empirismen Själen är en tom tavla (lat: tabula rasa) På många punkter Descartes motsats Kritik mot Descartes medfödda idéer, snarare föds vi tomma och erfarenheter ger oss kunskap Om det fanns medfödda idéer skulle det finnas idéer alla höll med om, t ex logiska sanningar och moraliska insikter Lästips: Essay concerning human understanding

25 Jean-Jacques Rousseau Människan föds fri, men överallt är hon i bojor

26 1600- och 1700-talet Filosof: Jean-Jacques Rousseau Politisk filosofi: frihet, socialt kontrakt, mänsklig natur Jämför människan i ett naturtillstånd och i ett samhällstillstånd Civilisationen korrumperar och förstör Människan är i naturen empatisk, ren och oskyldig Ge folket makten att utöva en kollektiv vilja och frihet upplysningens motto liberté, égalité, fraternité (frihet, jämlikhet och brödraskap) Om bildning: Förnuftet hotar mänsklig oskyldighet, därigenom frihet och lycka. Istället för att utbilda intellektet utbilda sinnena! En religiös tro bör vara byggd på hjärtat, inte huvudet

27 Del och 1900-talet Existentialism (Kierkegaard, Nietzsche, Jaspers, Marcel, Heidegger, Sartre, de Beauvoir, Camus) Pragmatism (Sanders Pierce, James, Dewey, Rorty) Fenomenologi (Husserl, Heidegger, Merleau-Ponty) Analytisk filosofi (Frege, Russel, Moore, Schlick, Carnap, Wittgenstein) Post-strukturalism (Lacan, Levi-strauss, Deleuze, Foucault, Derrida, Kristeva) Post-analytisk filosofi (Quine, Davidson, Rorty, Putnam)

28 Existentialism

29 Existentialism (ca 1850-) Begrepp: subjektivitet, autenticitet, individen, frihet, mening, ansvar Existensen föregår essensen (människan är vad hon gör sig till) jämför med Pico Etik: livsfilosofi Filosof: Friedrich Nietzsche Gud är död! - Bortom gott och ont Tolka världen, kritiskt-kreativt tänkande (perspektivism) Kroppen och affekterna Läs vidare: Tragedins födelse, Så talade Zarathustra

30 Fenomenologi

31 Fenomenologi Filosof: Edmund Husserl Epistemologi: en metod och teori läran om fenomenen och väsen Utgår från vår erfarenhet av fenomen, medvetandeström och dess innehåll Tillbaka till tingen själva! beskriver mönster snarare än förklarar orsaker tinget för oss Epoché och Intentionalitet sätta förutfattade meningar inom parantes och aktivt rikta uppmärksamhet mot det du upplever och studerar som det ges i erfarenheten Utvecklas vidare t ex av Martin Heidegger, Karl Jaspers och Maurice Merleau-Ponty existentiell, hermeneutisk, konstitutiv fenomenologi m fl Gemensamt är: (1) antireduktionismen, eller om man så vill antinaturalismen. (2) motsätter sig spekulativt tänkande och upptagenhet vid språket. Det är alltså till tingen själva de vill gå. (3) processen, riktningen i medvetandet; vi är medvetande om något. Och de är (4) deskriptiva (beskrivande, snarare än förklarande)

32 Analytisk filosofi Språkets gränser är världens gränser Ludwig Wittgenstein

33 Analytisk filosofi Uppstod i början av 1900-talet i Europa Logik: Begreppsanalys, undersökningar av språket Filosofer: Bertrand Russel och G.E. Moore Russel försökte upptäcka språkliga satsers logiska form, som ibland fördunklas av deras grammatiska form. Moore hade å andra sidan hela tiden det så kallade sunda förnuftet som ledstjärna i sitt arbete, han såg filosofins uppgift att kunna förklara common sensesanningars betydelse, snarare än att ifrågasätta dessa Gemensamt var bland annat att de kallade sin metod logisk analytisk

34 Poststrukturalism

35 Poststrukturalism Filosofer: Derrida, Lacan, Kristeva m fl Metod: dekonstruktion (Derrida) Man söker i texter efter sprickor, motsättningar mellan vad som sägs och hur det sägs, falska motsägelser Tillvaron är komplex och består av strukturer (t ex makt) Vad som tas avstånd från i strukturalismen är tron på en mening i strukturen; den absoluta sanningen förkastas som en konstruktion baserad på en förlegad absolut metafysik En gren inom kontinentalfilosofi tillsammans med tysk idealism, fenomenologi, marxism, fransk feminism, hermeneutik och existentialism Lästips: Roland Barthes, Elements of semiology

36 Länkar och kontakt Existentiellt konstprojekt på Moderna Museet: Konst- och filosofiverksamhet på Moderna Museet: Svenska Sällskapet för Filosofisk Praxis: Mejl:

37 Vad är filosofi och hur gör man när man filosoferar? ABF Vardagsuniversitetet 19/1 Adam Wallenberg