År 1XXX-800 f.kr. Vägledning till filosofi
|
|
|
- Maja Pålsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 År 1XXX-800 f.kr Vetenskap byggde på observationer. Inga allmänna lagar eller metoder. Anvisningar hur man ska göra men ej varför. Inga abstraktioner. Funktionella samband obeaktade. Gudar var personer med mänskliga egenskaper. Enuma Elish: Babylonskt skapelseepos. Siarkonster. Heliga platser. Zarathustra ? Persien. Monoteism. Vishet. Änglar och djävlar (dualism). Ont och gott. Skapelseprocess och syndaflod i Gamla testamentet och i bl.a. Mesopotamien. Om filosofi. Filosofi är förmodligen det första ämnesområdet man tänker på inom bildning. Ibland kallar man ämnet tankar om hur man tänker. Ordet filosofi kommer från grekiskan och betyder kärlek till visdom. Tre sätt att beskriva världen har dominerat i västvärlden: Filosofi, religion och vetenskap. Det har alltid gjorts och görs anspråk på att beskriva vår värld. Grekiska högperioden, romartiden, konfucianismen i Kina, hinduismen i Indien samt Jerusalem som mittpunkt för flera religioner, har varit särskilt utvecklande miljöer för filosofiska strömningar. Teoretisk filosofi. Teoretisk filosofi kan enklast beskrivas såsom en världsåskådningsfilosofi. Ämnet innehåller tankar om verkligheten och kunskapen om verkligheten. Handlar mycket om verklighetens struktur och om kausalsamband, det vill säga samband mellan orsak och verkan. Inom vetenskapen eftersträvas så få förklaringar som möjligt. Man eftersträvar också enhet. Allt detta är svårt att åstadkomma och besvärar vår kunskap. Praktisk filosofi. Praktisk filosofi kan betraktas som en livsåskådningsfilosofi. Värden och värderingar är framträdande ämnen. Även om alla gör fel så finns ett rätt sätt att vara. Moraliska och omoraliska handlingar samt dess konsekvenser utgör kärnfrågor. Frågor såsom vad gör en handling god? behandlas inom ämnet. Kan svaret vara oberoende av den vilja som fanns till handlingen eller dess konsekvenser? Finns det onda egenskaper hos människan? Är egenskaperna i så fall nedärvda? Betydelsen av orden i vårt språk är viktig. Skuld bryter mot dig själv medan skam bryter mot omgivningen är ett exempel på en filosofisk viktig innebördstolkning. Enkelt uttryckt handlar praktisk filosofi om hur man vill att människor skall leva och förhålla sig till varandra. Gud, människan och naturen är filosofiska objekt.
2 År f.kr Axialtiden Thales från Miletos f.kr Västerländsk filosofi föds. Rationell naturvetenskap. Fri från personifiering av gudarna. Xenofanes ca 570- f.kr Bara om en gud och som inte liknar en människa. Trodde ej på fullstädig kunskap. Herakleitos ca 510- f.kr Påverkat alla tänkare. Intresse för människans roll. Kunskapens relativitet (Panta rei). Protagoras ca f.kr Första humanisten. Människan är alltings mått. Skepticism. Diogenes ca f.kr Kyniker. Behovslöshet. Likgiltighet för konventioner. Platon Begreppen viktigast. Idéer bortom sinnevärlden. Objektiv idealism. Dualism. Anaximander f.kr Abstraktioner. Att fatta med förståndet. To apeiron ett grundämne allt uppstått från Pythagoras ca f.kr Riktade tankarna mot den odödliga själen som han ansåg fanns före alla kroppar. Konfucius ca f.kr Alla föds lika. Formas av utbildning mm. Hierarkier. Meritokrati. Demokritos ca f.kr Världens uppbyggnad. Minsta icke delbara enheten är atomen. Sokrates ca f.kr Skapa insikter hos andra genom konfrontation. Dygd. Oväsentliga företeelser. Aristoteles f.kr Alla är politiska och sociala varelser. Slutledning genom logik. Naturvetenskap. Om synen på kunskap. Enligt mängder av filosofer är det omöjligt att spegla verkligheten. Exempelvis anser nominalisterna att våra begrepp endast är namn på saker. Hur såg verkligheten ut innan våra begrepp fanns till? Empirister menar att bara våra sinnen kan ge oss kunskap. Berkley menade, att det som finns kan bara förnimmas. Några filosofer anser, att kunskap endast kan uppnås via tänkande. Skolastiken upprättade ett antal regler för hur man skall bevisa att något är sant. En form av accepterad metodik för bevisföring av sanning som rådde vid den tiden. Francis Bacon hävdade att kunskap är makt. Medan Nietzsche menade, att kunskap avspeglar mest viljan till makt. Immanuel Kant menade, att all verklighet är formad av kunskapssubjektet dvs den personlige mottagarens tolkning i vilken subjektiva värdeaspekter ingår. Kunskap är ej en avbildning utan aktiv handling av subjektet. Vi uppfattar tid och rum men vet inte om det finns. Hegel sa, att sanningen uppstår när helheten förstås men det kommer aldrig att inträffa. Sanningen gäller för den tid som råder. Andra kritiska tankar om kunskap som filosofer har uttryckt är exempelvis: Sunt förnuft är de fördomar man skaffat sig före 18 års ålder. Att lära känna sig själv är att bli sig själv. Vetenskap är den effektivaste mytologin. Epikuros f.kr Njutningslystnad. Epikuréerna.
3 Paulus 4-65 ca Teolog, författare, filosof. Oförenliga handlingar i det kristna budskapet. Syndatänkandet. Plotinos Startar nyplatonismen. Negativ mot materialism. Enbart idéerna är verkliga. År e.kr Ca Origines Tro och inre visdom. Allegorisk bibeltolkning. Livet Guds fortgående uppfostran till insikt. Augustinus Kunskapsteoretisk skepticism. Nyplatonism. Själen viktigast. V Om språken och kunskapsförmedling. Form och strukturer i språk kallas syntax. Betydelsen i orden kallas semantik. Språk bygger på konventioner vilket därmed också ger brister. Kunskapsförmedling är språkets huvuduppgift. Olika språks uppbyggnad präglar metoden för kunskapsförmedling. Genom att verkligheten konstrueras språkligt måste den tolkas. Därigenom blir begreppen förorenade av språkliga och kulturella föreställningar. Detta visar hur svårt det är att avbilda och kategorisera vår verklighet Isodorus av Sevilla Mycket lärd. Moral och teologi Beda Venerabilis England. Stor lärdom och vishet. Flera filosofer hävdar att vi via språket endast avbildar delar av verkligheten eller enkla förhållanden. Särskilt svårt är det att genom språket avbilda estetiska, etiska och heliga värden. Språkens uppbyggnad i världen är så olika att kunskap förmedlas och tolkas beroende på kultur. Exempelvis saknar kinesiskan grammatik och språket är ett bildspråk. Grekiskan utgår från substantiv medan hebreiskan utgår från verb. Tyska språket är innerligt medan engelskan är beteendeinriktad. Olikheterna får konsekvenser både för sändare och mottagare av kunskap. Svagheter i språk och kommunikation medför att många filosofer uttrycker sig såsom att allt är tolkning. Det är omöjligt att objektivt spegla verkligheten.
4 Anselm av Canterbury Det ontologiska gudsbeviset. Mäster Eckhart Ser Gud födas i varje människa. Oförmågan att beskriva Guds närvaro. Johannes duns Scotus Skattade vilja och kärlek högre än logiken. Ifrågasatte lärdas spekulationer. Machiavelli Härskarkonst. Ej emot våld och utplånande. Historien upprepar sig. År xx e.kr Franciscus av Assisi Teolog. Franciscanermunkar. Fattigdomsideal. Egendomslöshet. Thomas av Aquino Skolastik. Filosof och teolog. Moralfilosofi. Påverkat katolska kyrkan oerhört. Occam Så få förklaringar som möjligt. Nominalist. Förnimmelse är endast tecken på föremål. Om synen på tid. Inom livsåskådningsområdet utgör vår syn på tid en väsentlig beröringspunkt. Frågeställningarna uppstår genom olika syn på det förflutna, nuet och framtiden. Historieskrivning är ett västerländskt påfund och avspeglar en tro att människan kan och bör påverka händelseutvecklingen. Överhuvudtaget har västerlandet blivit det mest tidsfixerade samhället någonsin. Tiden finns bara för människan. I västerlandet uppfattar vi tiden som linjär medan man ofta i österlandet uppfattar att tiden är cirkulär. Den linjära tidsuppfattningen leder till att det som hände är unikt och kommer ej att hända igen. Detta ställer krav på samvetet. Flera kulturer känner ej till ordet samvete. Intressanta frågeställningar som filosofer analyserar om tid är: Rör vi oss mot tiden eller rör sig framtiden mot oss? Kommer tiden eller går tiden? Hur kan vi påstå att det förflutna är då det inte längre existerar (Augustinus)? Hur långt är nuet? Nuet undflyr oss ständigt (Augustinus)!
5 Hobbes Människan egoistisk och maktlysten. Hur uppnå fredlig samvaro. Spinoza Kunskap från sinnena. Allmänna begrepp. Intuitiv kunskap. Gottfried Leibniz Sista universalgeniet? Människans vilja begränsad. Vi lever i den bästa av världar. Voltaire Upplysningen. Mot religiös intolerans, politiskt förtryck, fördomar. Rousseau Upplysningen. Tillbaka till naturen. God allmänvilja. Herder Inspiratör för romantikerna. Folkgrupper har olika kulturer. Natur ger läkedom. År 15xx-2000 e.kr Descartes Den moderna filosofins fader. Jag tänker alltså finns jag. Cogito ergo sum. John Locke Den mänskliga kunskapen begränsad till nödvändiga kunskaper. Montesquieu Upplysningen. Människan stöps av omgivningen. Samhällets maktfördelning. Hume Extrem empirist. Kunskapsteori. Vad är jaget? Intryck och idéer. Immanuel Kant Förnuftskritik. Plikten framför allt. Kunskapsteori. Moral. Fri vilja. Själen odödlig. Hegel Objektivitet. Den verkliga världen den enda världen. Motsatta begrepp. Religionsfrågor. Hur vi tänker präglas mycket av den kultur vi lever i. Kulturen är i sin tur intimt sammanvävd med religion. Mängder av filosofer har fördjupat sig i religionsfrågor. Kierkegaard var en av livsfilosoferna. Han förordade tacksamhetens attityd gentemot livet. I sin gåtfullhet har livet ett stort värde därför att livet är en gåva av Gud, skriver Kierkegaard. Nietzsche hade i princip rakt motsatt uppfattning till livet relativt Kierkegaard. Den överlägsna människan skall förverkliga sig själv under förakt till medlidande och människokärlek. Nietzsche var ateist. Om Gud är död så är allt tillåtet skrev författaren Dostojevskij. Nietzsche har hävdat att Gud är död. Viktiga filosofiska frågor kan ge insikter i varför vi tänker så olika. Vad innebär följande frågeställningar exempelvis? Rummet var det viktigaste för tiden före Kristus medan tiden betyder mycket i kristendomen. Paulus skapade syndabegreppet. Finns bara i kristendomen. I Islam anses synd vara okunskap. Framtiden är det viktigaste för kristendomen. I andra religioner är nuet viktigast. Buddhismen är ointresserat av kunskap. I västerlandet betyder kunskap otroligt mycket i tillvaron. Naturkunskapen uppstod i västerlandet. Olika synsätt såsom Gud vill det för det är gott eller det goda är gott för att Gud vill det. Islam är en utåtvänd religion medan kristendomen är en inåtvänd. Gå in på din kammare och bed säger Martin Luther. Ortodoxa kyrkan är mycket kontemplativ. Om Gud kan vi inget veta präglar både kristendom och Islam. I kristen teologi är det man säger mindre viktigt än det som menas.
6 År 15xx-2000 e.kr fortsättning Schopenhaur Impulser från hinduism och buddhism. Tillvaron måste förnekas. Passivt lidande. Kierkegaard Livsfilosof. Kristen. Tacksamhetens attityd. Kärlek till Gud och till nästan. Kulturdrag. Tidsperioden f.kr benämns ofta axialtiden eftersom perioden bidrog med så många viktiga tänkare. Kina, Indien, Palestina och Grekland hade stora tänkare som lade grund för kommande generationers kultursyn. Karl Marx Marxismens grundare. Produktionsfaktorer. Axel Hägerström Värdenihilist. Vetenskap kan ej vara en lära i moral utan endast om moral. Martin Heidegger Varat och tiden. Stor 1900-talsfilosof. Arne Ness Från positivism till pluralism. Ekosofism och miljöaktivist. Människan känslovarelse. Nietzshe Heroiskt trots. Meningslös tillvaro. Den överlägsna människan. Viljan till makt. Wittgenstein Logisk positivism. Vardagsspråksfilosofi. Wienkretsen. Analytisk filosofi. Jean-Paul Sartre Existensialismen. Absurd tillvaro. Ibland kan det vara fruktbart att se tiden ur ett annat perspektiv än det vi är vana vid. Exempelvis kan det ur ett kulturarvsperspektiv betraktas att 1800-talet startade med upplysningen och franska revolutionen år Med samma tankesätt kan 1900-talet ha börjat efter första världskriget. Det var vid angivna historiska tillfällen som banbrytande kulturförändringar inträffade. Närliggande kan år 1989 betraktas starta en ny epok. Vid denna tid upplöstes järnridån i Östeuropa och samtidigt revolutionerade informationsteknologin vår tillvaro. I västerlandet är individen i fokus medan i hinduismen helheten. Medför att de olika kulturernas individer tänker i olika banor. Österlandets kulturer präglas av passiva förhållningssätt vilket innebär en form av inåtvändhet. Detta är typiska drag för hinduism, buddism och taoism. Kulturer i västerlandet är mera aktiva även om det under romantiken hade starka drag av passivitet. Enligt kristet och judiskt tänkande utvecklas verkligheten successivt med betoning på ett historiskt förlopp som är påverkbart. Stora skillnader föreligger mellan kontinentalt och anglosaxiskt tänkande. I Tyskland kopplar man ofta till den inre världen vid analyser. Engelsmän däremot betonar sociala relationer. Politiska konflikter har delvis ersatts av kulturkonflikter. Tre samhällstyper samtidigt. Jordbrukssamhället var ett traditionsstyrt samhälle. Tradition och vana styrde. Industrisamhället är typiskt inåtriktat med ambitioner eventuellt kombinerat med samvete. Nutid präglas av originalitet, individualism och entreprenörskap. I västerlandet har vi nu inslag av alla tre typsamhällena vilket ställer stora krav på att lösa olikartade uppgifter parallellt.
7 År 15xx-2000 e.kr fortsättning Viktiga filosofer. Mängder av visa personer har bidragit till filosofins kulturarv. Inom akademiska kretsar framhävs ofta Platon från Grekland, Immanuel Kant från Tyskland (Ostpreussen) och Konfucius från Kina som de mest betydelsefulla filosoferna någonsin. Filosofi och teologi överlappade varandra under många århundraden. De mest betydande personerna i detta sammanhang är Augustinus, Thomas av Aquino och Aristoteles. Kort om Platon. Idéläran hos Platon brukar alltid nämnas i filosofiska sammanhang. Enkelt beskrivet ansåg Platon att begreppen fanns före tingen kom till. Begreppet träd innebär att vi tänker på ett träd som en bild i vår hjärna. Vi behöver inte se ett träd utan bara genom begreppet vet vi innebörden av träd. Alla sådana begrepp skulle enligt Platon utgöra stommen för världen. Platon hävdade också att människan har en själ. Detta kom att åberopas hos många kristna filosofer i en anda av nyplatonism. Kort om Immanuel Kant. Kant menade, att det finns en verklighet runt omkring oss om vilken vi inget kan veta. Kunskap är ej en avbildning utan en aktiv formning av objektet genom människan. En form av kunskapsteori. Vidare ansåg Kant att människan har en fri vilja. Före en handling bestämmer människan vad som skall göras. I detta sammanhang säger Kant att moral är viktigare än kunskap. Kort om Konfucius. Informationen om Konfucius är mycket osäker. Troligen levde han under perioden f.kr. Han ansåg att man skulle följa gamla värderingar och därigenom skapa harmoni i tillvaron. Konfucius idéer anses ibland ha påverkat världens tänkare mer är någon annan.
8 År 15xx-2000 e.kr fortsättning Kort om Augustinus. Augustinus ( ) gjorde i sitt verk Bekännelser en psykologisk analys som var revolutionerande och som även i modern tid få har överträffat. Enligt Augustinus är människan syndfull och svag. Människan kan inte av egen fri vilja göra det goda. Guds nåd är det enda som kan rädda henne. Guds kärlek är det enda som kan göra oss lyckliga och ge oss sinnesfrid. Självkännedom och ett djupt inre liv är en förutsättning för att nå Gud. Människans själ kan utvecklas på detta sätt. Kort om Thomas av Aquino. Thomas av Aquino ( ) har betytt enormt mycket för kyrkan. Hans bok Summa Theologica är ett mästerligt verk som spridits över hela västvärlden. I nämnda verk framför Thomas fem bevis på Guds existens. I sin analys utgår Thomas från den ständigt föränderliga världen. En kedja av förändring måste ha någon ände. Alla förändringar initieras av en orsak. Vid förändringens slut finner man den ursprungliga orsaken till förändring - man har nått Gud. Kort om Aristoteles. Aristoteles ( f.kr) har en särställning som filosof eftersom han var en vis filosof och kom att påverka kristendomen mycket under århundraden. Detta trots att han inte hade kännedom om kristendomen som uppstod hundratals år efter hans död. Aristoteles tankar och skrifter kom att åberopas av teologer och vetenskapsmän som gällande sanningar.
Filosofins huvudströmningar
Filosofins huvudströmningar Felet med vår värld är att de dumma är så säkra på sin sak och de kloka så fulla av tvivel. Bertrand Russel Denna sammanställning avser att visa framträdande strömningar inom
En bra filosofisk diskussion eller skrift bör innehålla följande:
Vad är Filosofi? (kap. 1) Philosophia = Kärlek till visheten Vetenskapen försöker beskriva hur verkligheten är, medan filosofin försöker förklara varför den är Inom filosofin är frågorna viktigare än svaren
2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:
2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera
Teoretiska skäl att tro på Gud
Teoretiska skäl att tro på Gud 1 A priori, oberoende av erfarenheten. Poäng: Det ligger i själva begreppet om Gud att Gud måste existera. Det ligger i begreppet om Gud att Gud är ett absolut fullkomligt
Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap
Vetenskapsteori Introduktion till vetenskapsteori med inriktning på medicinsk forskning Kunskap och sanning Ontologi (ontos = varande och logia = lära) läran om det som är Hur är världen och tingen beskaffade?
FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet
Livsfilosofins ursprung
Livsfilosofins ursprung Idag vet vi med ganska stor säkerhet att det för cirka 50 000 år sedan uppstod en stor förändring av människosläktets gener. En helt ny ras av människor fanns plötsligt på vår planet.
Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.
Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Kort om Aristoteles Föddes 384 f.kr. i Stagira i norra Grekland
Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng.
Religionshistoria I Abrahamitiska religioner, 7,5 hp Skriv namn och personnummer på omslaget! På alla papper som innehåller svar skall du skriva den siffra du tilldelats, men inte något annat som gör att
världsreligioner och livsfrågor En introduktion
världsreligioner och livsfrågor En introduktion Detta vet vi om världsreligioner och livsfrågor Listan finns i klassrummet:) DETTA VILL ÅK 4 LÄRA SIG MER OM + DETTA SÄGER LGR 11: Det här vill åk 4 lära
Instuderingsfrågor Frågorna utgår från den litteratur som är aktuell under VT14. Observera att frågorna liksom tentamen täcker hela kurslitteraturen, inklusive Axplock och Frängsmyrs Svensk idéhistoria.
Vetenskap sökande av kunskap
Vetenskap sökande av kunskap Hör samman med vetenskaplig tradition & bruk av vissa metoder: En vetenskaplig kultur, enligt Sohlberg & Sohlberg (2009) Vetenskapsteori Studiet av vetenskap med rötter i en
Uppgift 1. Uppgift 2.
1 STUDENTEXAMENS- NÄMNDEN ANVISNINGAR FÖR BEDÖMNINGEN AV MODELLPROVET I EVANGELISK-LUTHERSK RELIGION Uppgift 1. likheter: världsreligioner som kommit till i Indien, en cyklisk tidsuppfattning, reflekterar
SANNING eller fake 1
SANNING eller fake 1 LITE DEFINITIONER Korrekt: Det som hänför sig till verkligheten (motsats: Inkorrekt) Avgörs genom empiriska observationer Personliga Sant: Logisk sanning (motsats: falskt) Avgörs genom
Lektion 4 Livsåskådningar. Humanismen och liberalism
Lektion 4 Livsåskådningar Humanismen och liberalism Ett luddigt begrepp Humanism kan betyda många olika saker beroende på vem som använder ordet och i vilket sammanhang. Det kan handla om humanistiska
DEN TYSKA IDEALISMEN //IB 2017
DEN TYSKA IDEALISMEN //IB 2017 I. IDEALISM ALL VERKLIGHET ÄR BEROENDE AV ETT TÄNKANDE MEDVETANDE DET FINNS INGEN VERKLIGHET SOM EXISTERAR OBEROENDE AV ETT KUNSKAPSSUBJEKT II. DEN TYSKA IDEALISMENS URSPRUNG
ETIK Olika teorier och religiösa perspektiv
ETIK Olika teorier och religiösa perspektiv Konsekvensetik Konsekvenserna av ditt handlande avgör om handlingen var god Konsekvenserna för: en själv, företaget, föreningen, större grupper och ytterst för
Innehåll. Förord. Filosofins historia i dess huvuddrag
Innehåll Förord Filosofins historia i dess huvuddrag Finns det någon mening med alltihop? - Varför finns vi? - Hur ska vi leva? - Vad händer när vi dör? Tål att tänkas på - Varför känner vi? - Kan vi tänka
5.15 Religion. Mål för undervisningen
5.15 Religion Uppdraget för undervisningen i religion är att stödja de studerande att utveckla sin allmänbildning i religion och livsåskådning. I religionsundervisningen får de studerande kunskap om religioner,
BARA NÅD HELGELSENS VÄG. och. Einar Bäfverfeldt
BARA NÅD och HELGELSENS VÄG Einar Bäfverfeldt Einar Bäfverfeldt Tryckt hos Författares Bokmaskin, Stockholm 2015 ISBN 978-91-637-9139-0 Där inte annat är angivet är bokens bibelcitat tagna från Svenska
Föreläsningar i religionsfilosofi
introduktion! Föreläsningar i religionsfilosofi Allmän introduktion David Humes Religionens naturhistoria och Om underverk Dialoger om naturlig religion (forts.) Humes Dialoger om naturlig religion Finns
Vetenskap tre typer. Vanlig vetenskap Matematik & logik Hermeneutik. Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Vardagskunskap.
Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Vad är kunskap och sanning, och hur vet vi det? Sverker Johansson Vad kallar vi kunskap och sanning i vardagen? Vardagskunskap Kunskap som funkar Bygger
tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17
tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 Bokförlaget thales πdiskussion Vilka tvåhundra år? Vilken parentes? Vems politiska filosofi? Robert Callergård replikerar på Sven Ove Hanssons intervjusvar
torsdag den 6 oktober 2011
1600 Den nya tiden starten på det moderna Den nya vetenskapen växer fram Bacon dess profet, vetenskapen ska framåt och producera resultat! Astronomi: Copernicus, Brahe, Kepler, Galilei Från Aristoteles
Guds existens. Mats Selander CredoAkademin. måndag 11 februari 13
Guds existens Mats Selander CredoAkademin William Lane Craig KALAMARGUMENTET 1. ALLT SOM BÖRJAR EXISTERA HAR EN ORSAK 2. UNIVERSUM HAR BÖRJAT EXISTERA 3. DÄRFÖR HAR UNIVERSUM EN ORSAK KALAMARGUMENTET 1.
Betygskriterier CTRA12/D12 Religionsvetenskap och teologi: Grundkurs, 30 hp
Betygskriterier CTRA12/D12 Religionsvetenskap och teologi: Grundkurs, 30 hp Betygskriterier, Religionshistoria och religionsbeteendevetenskap I framvaẍt och urkunder inom judendom, kristendom, islam, hinduism,
SCHOPENHAUER ( )
SCHOPENHAUER (1788-1860) PÅVERKAD AV KANT FÖRNEKAR LIKSOM FICHTE OCH HEGEL EXISTENSEN AV ETT TING-I-SIG DET FINNS BARA EN VÄRLD, OCH DEN ÄR TOTALITEN, VARAT, DET ABSOLUTA I. VÄRLDEN ÄR (MIN) FÖRESTÄLLNING
Kristendomen. Kristendomens tidiga historia
Jesus tog på sig alla människors misslyckanden och synder när han dog på korset. På så sätt befriade Jesus människorna till att kunna leva ett liv nära Gud och beroende av Gud. Kristendomen uppstod i det
Moralfilosofi. Föreläsning 12
Moralfilosofi Föreläsning 12 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,
En religion och en filosofi
Buddhismen Film En religion och en filosofi Buddhismen tillhör en av världsreligionerna men är i grunden en religion utan någon gud. I centrum för kulten står istället Buddha, den upplyste, som är en läromästare
Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.
Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Sokrates Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 HT 2013 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se
Varför finns det så mycket ont i världen om Gud finns? Eller bryr sig inte Gud om vårt lidande? Gud kanske inte finns. Eller också övergår det här
Religionsfilosofi 3 Varför finns det så mycket ont i världen om Gud finns? Eller bryr sig inte Gud om vårt lidande? Gud kanske inte finns. Eller också övergår det här vårt begränsade mänskliga förstånd
~~:~,~:,:::h :~.: bm"
Innehåll Bra på att vara människa ~~:~,~:,:::h :~.: bm" Tjuv och hjälte 14 79 Gott hjärta och totalt ouppfostrad 15 Heliga krig och andra krig 84 Människor är både och 16 På låtsas och på riktigt 89 Önska
Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013
Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Fritz- Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se 2 Litteratur Lars Bergström, Grundbok i värdeteori, 2 uppl. (Tidigare
Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang
Praktisk filosofi 4.4. Filosofins historia. Lässchema.
Praktisk filosofi 4.4. Filosofins historia. Lässchema. Litteratur: Anthony Kenny, Västerlandets Filosofi. Allmän kommentar: Kenny fokuserar mycket på filosofernas kunskapsteori. På mina föreläsningar kommer
Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Kristendom, Heliga rum
L Ä R A R H A N D L E D N I N G M E D I A I N M O T I O N Lärarhandledning: Kristendom, Heliga rum Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen
Fakta om kristendomen
Kristendomen Jesus Fakta om kristendomen Kristendomen är världens största religion med fler än 2 miljarder anhängare. Kristendomen utgår från Jesus från Nasarets liv och lära som återges i Nya testamentet.
analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar till: Länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: analysera
Moralfilosofi. Föreläsning 11
Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,
Tankar om människan. Filosofi 1 Inlämningsuppgift - Moment 2 - Tankar om människan Söderslättsgymnasiet, Trelleborg Uppdaterad 15/2-2017
Filosofi 1 Inlämningsuppgift - Moment 2 - Tankar om människan Söderslättsgymnasiet, Trelleborg Uppdaterad 15/2-2017 Tankar om människan Att arbeta med uppgiften: 27/2 (se film), 3/3 (lektion), 6/3 (lektion),
Vad Gud säger om Sig Själv
Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn
Religionsfilosofi 4. 1 Om själens odödlighet (1777) Finns det hållbara argument för själens odödlighet?
Religionsfilosofi 4 1 Om själens odödlighet (1777) Finns det hållbara argument för själens odödlighet? 1 Metafysiska Etiska Fysiska 1 Metafysiska argument Utgångspunkter Absolut skillnad kropp-själ, materiaande
Filosofi 26.3.2010. Fråga 2. Det sägs att ändamålen för och konsekvenserna av en handling helgar medlen. Diskutera giltigheten i påståendet.
Filosofi 26.3.2010 Fråga 1. Vad grundar sig sanningen i vart och ett av följande påståenden på? a) En triangel har tre hörn. b) I Finland bor det fler än tio människor. c) Rökare dör vid yngre år än icke-rökare.
Kristendomen. Inför provet
Kristendomen Inför provet Kristendomen Allt började med Jesus. Från Jesus första lärjungar spreds läran. Kristna tror på en Gud. Kristna tror att Jesus vad Guds son. Gud kan visa sig på tre olika sätt:
Livet är en jämmerdal, präglad av bedrövelser, lidande och allsköns missförhållanden, framhåller. Humes Dialoger om naturlig religion.
Religionsfilosofi 4 Livet är en jämmerdal, präglad av bedrövelser, lidande och allsköns missförhållanden, framhåller Demea i del 10 av Humes Dialoger om naturlig religion. Världens fasor För Demea innebär
Skönhet. ATHF01 Ht 2012
Skönhet ATHF01 Ht 2012 Skönhet? 1. Det rä5a är det skönaste. 2. Iak5a gränsen. 3. Undvik hybris. 4. Intet Bll övermå5. Skönhet? 1. Det rä5a är det skönaste. [God funkbon gör något vackert./det moraliskt
Moore s bevis för yttervärldens existens. Helge Malmgren Göteborgs Universitet
Moore s bevis för yttervärldens existens Helge Malmgren Göteborgs Universitet Disposition! Kants problem och skandalen för filosofin! Begreppet yttervärld hos Moore och Kant! Moore s bevis, som han ser
- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap
Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför
Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
12 sön e trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.
1/5 12 sön e trefaldighet Psalmer: L151, L90, L159, L163, L179, 375 Texter: Jes 38:1-6, Rom 8:18-23, Luk 13:10-17 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. Predikotext:
Varje fråga ger upp till fem poäng. Det innebär att man på hela skrivningen kan få 30 poäng. För godkänt krävs minst 15.
Skrivning på delkurs 1 den 24 oktober 2007 Varje fråga ger upp till fem poäng. Det innebär att man på hela skrivningen kan få 30 poäng. För godkänt krävs minst 15. 1. Vad innebär det som Said kallar orientalism?
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
Religion? Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Kristendomen, de övriga världsreligionerna och olika livsåskådningar, deras kännetecken och hur de tar sig uttryck för individer
Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Luther och överheten. ELM-BV:s årskonferens 5 juni, 2017 Daniel Ringdahl
Luther och överheten ELM-BV:s årskonferens 5 juni, 2017 Daniel Ringdahl En skenbar paradox Rättsväsendet dömer och bestraffar det onda (Rom. 13:4) Evangelium lär oss att vi inte ska hämnas utan överlåta
Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla
Kristendomen Grunden till kristendomen Fyra evangelier (budskap, goda nyheter ) som berättar Jesu liv och lära. Traditionellt säger man att tre av författarna (Markus, Matteus och Johannes) kände Jesus
Perspektiv på kunskap
Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget
γνῶθι σεαυτὸν (över ingången till templet i Delfi): förstå din egen begränsning. Besinning och måtta, i kontrast till hybris. Vad visdom är. Skalman.
Självkännedom, Korpo, 23 juli 2016 Hugo Strandberg [Se Hugo Strandberg, Self-Knowledge and Self- Deception (Basingstoke: Palgrave Macmillan, 2015), kap. 1-4] γνῶθι σεαυτὸν (över ingången till templet i
Världens största religion
Kristendomen Film Världens största religion Kristendomen är världens största religion med omkring två miljarder anhängare. Kristendomen uppstod i det lilla landet Palestina (dagens Israel) för cirka två
De Abrahamitiska religionerna. Patriarken Abraham och de tre religionerna som uppstod i hans område
De Abrahamitiska religionerna Patriarken Abraham och de tre religionerna som uppstod i hans område Rötter Judendom, kristendom och islam har samma rötter, både vad det gäller idéer och deras geografiska
Ämne Religionskunskap
Ämne Religionskunskap Begrepp i ämnets inledande text Religionskunskap ett tvärvetenskapligt ämne Liksom det akademiska ämnet religionsvetenskap inbegriper skolämnet religionskunskap bland annat filosofiska,
Internationell politik 1
Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden
Individuellt PM3 Metod del I
Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.
Vad är filosofi och hur gör man när man filosoferar? ABF Vardagsuniversitetet 19/1 Adam Wallenberg
Vad är filosofi och hur gör man när man filosoferar? ABF Vardagsuniversitetet 19/1 Adam Wallenberg Huvudinnehåll Filosofiska förmågor, stämningar, egenskaper Tala med filosoferna: 1) Hur har de filosoferat?
DEMOKRATI. - Folkstyre
DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att
I ljuset av det ondas problem
introduktion! Allmän introduktion David Humes Om underverk I ljuset av det ondas problem Dialoger om naturlig religion David Humes Dialoger om naturlig religion Finns det rationella grunder för religiösa
Finns det rationella skäl att tro på. Finns det rationella skäl att tro på. Finns det rationella grunder för religiösa trosföreställningar?
Allmän introduktion David Humes Om underverk introduktion! I ljuset av det ondas problem Dialoger om naturlig religion David Humes Dialoger om naturlig religion Finns det rationella skäl att tro på Finns
Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I
INTRODUKTION TILL VETENSKAP I VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR Del 1. 1 Litteratur ThurénT, Vetenskapsteori för nybörjare, 2007. Thomassen M, Vetenskap, kunskap och
KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner
KRISTENDOM KRISTENDOM Introducera ämnet - 6 lektioner 1: Jesus kristendomens centralperson 2:Treenigheten 3: Påsken 4: Uppståndelsen, nattvarden, dopet 5: Kristendomens historia, de olika kyrkorna 6: Reformationen
Islams guldålder 750-1258. Vetenskap och kultur i muslimska länder under kalifen i Bagdad
Islams guldålder 750-1258 Vetenskap och kultur i muslimska länder under kalifen i Bagdad Arabernas erövringar Arabernas erövringar Syrien 636, Jerusalem 638 Mesopotamien 637 Egypten 640 644 Nordafrika
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,
Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc!
Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc! Religiösa föreställningar är vanligt förekommande, men inte
GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP
FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi
RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen
RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att
Hinduismens rötter. Ingen vet exakt när hinduismen kom till, men den anses vara mycket gammal ca 4000 år.
Hinduismen Film Hinduismens rötter Ingen vet exakt när hinduismen kom till, men den anses vara mycket gammal ca 4000 år. Hinduismen har ingen grundare utan är istället resultatet av att många olika religioner
En formel för frihet
En formel för frihet Mänskligheten som ändamål i sig Exemplen pånytt PLIKT fullkomlig ofullkomlig mot sig själv mot andra Mänskligheten som ändamål i sig Varför är det en plikt att inte avlägga falska
Sanning om varför det inte behövs trängselskatt på den smala vägen (Teologi i Söderhöjdskyrkan 21/2-08)
Sanning om varför det inte behövs trängselskatt på den smala vägen (Teologi i Söderhöjdskyrkan 21/2-08) 1. Sanning ett förändrat begrepp Det är alltid svårt att veta vad och hur människor tänker och ju
Moralfilosofi (10,5 hp) HT 2012
Värdeteori /metaetik Moralfilosofi (10,5 hp) HT 2012 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se Personlig hemsida: http://www.fil.lu.se/persons/person.asp?filpers=774
Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en
o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där
Grundläggning, avdelning 3: Övergång från sedernas metafysik till kritiken av det rena praktiska förnuftet!
Grundläggning, avdelning 3: Övergång från sedernas metafysik till kritiken av det rena praktiska förnuftet! Moralens grundläggande princip är en princip om viljans autonomi Vi skall handla på ett sådant
Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4
Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Samhällskunskap Religion Biologi Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet. (bib) Vardagliga moraliska frågor
FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden
Missförstånd KAPITEL 1
KAPITEL 1 Missförstånd J ag vill berätta historien om hur världen började, hur den slutar och allt det viktiga som händer däremellan. Det är en berättelse som många redan känner till men som inte många
UPPSTÅNDELSEN & LIVET
UPPSTÅNDELSEN & LIVET JESUS SADE: JAG ÄR UPPSTÅNDELSEN OCH LIVET. DEN SOM TROR PÅ MIG SKALL LEVA OM HAN ÄN DÖR, OCH VAR OCH EN SOM LEVER OCH TROR PÅ MIG SKALL ALDRIG NÅGONSIN DÖ. TROR DU DETTA? JOH. 11:25-26
Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik
prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen
3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia
3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför
Kristendom EN BROSCHYR AV DANIELLA MARAUI
Kristendom EN BROSCHYR AV DANIELLA MARAUI Vår tro Vår tro går ut på att tro på vår Gud och Jesus. Genom Jesus Kristus visar Gud sin kärlek och genom sin Ande ger han kraft och hopp. Vi tror på att Gud
MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA
MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen
Humanistiska programmet (HU)
Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt
Fråga 3. Är människor alltid egoister? Definiera egoism och diskutera egoistiska teoriers förmåga att förklara mänskligt handlande.
Filosofi 16.3.2011 Fråga 1. Definiera instrumentellt värde och egenvärde och ge exempel. Egenvärde är eftersträvansvärd för sin egen skull och är ett mål i sig självt. Instrumentellt värde innebär att
Livets slut. Begravning
Livets slut De flesta av oss går inte ständigt omkring och tänker på döden. Vi är fullt upptagna av att leva våra liv. Men ibland händer det något som får oss att börja fundera över att livet ska ta slut
Tema 1. Litteratur. Instuderingsfrågor. Korta videoföreläsningar. Textmaterial. Fördjupning. Relevanta länkar
Tema 1 Vad är politik? Vad är makt? Vad är statsvetenskap? Detta är grundläggande frågeställningar som inledningsvis bör besvaras. I detta tema har vi sedan valt att utgå från det politiska tänkande som
Praktisk filosofi 4.4. Filosofins historia. Lässchema.
Praktisk filosofi 4.4. Filosofins historia. Lässchema. Litteratur: Anthony Kenny, Västerlandets Filosofi. Allmän kommentar: Kenny fokuserar mycket på filosofernas kunskapsteori. På mina föreläsningar kommer
500 år av reformation
500 år av reformation Martin Luther inledde reformationen för 500 år sedan. Den förändrade både kyrkan och samhället på sin tid, och gör det fortfarande. Men vem var Martin Luther? Vad hände när han spikade
Moralfilosofi. Föreläsning 3
Moralfilosofi Föreläsning 3 Om minimiuppfattningens två krav är logiska krav så måste de ingå (på ett eller annat vis) i alla moralteorier (en teori som står i strid med dessa krav skulle inte kunna räknas
Moraliskt praktiskt förnuft
Moraliskt praktiskt förnuft Moralens imperativ är kategoriskt Det villkoras inte av att man vill ett visst mål Det föreskriver ett handlande som rätt och slätt gott eller gott i sig inte som gott som medel
Livet är en gåva. Nr 1 i serien Kristusvägen
Livet är en gåva Nr 1 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet GUDS HISTORIA Gud har skapat världen och gett människan en alldeles särskild plats i skapelsen. Gud älskar alla människor och vill oss det
8 Utan Jesus ingen mobil i fickan
Inledning När jag var 14 år gammal var jag helt säker på att vetenskapen har bevisat att Gud inte finns och att Bibeln bara är en sagobok. Så var det. Det visste jag, och det visste alla mina kompisar.
Moralfilosofins historia
Moralfilosofins historia Sokrates och Platon Thomas Hartvigsson Thomas.hartvigsson@gu.se Den grekiska filosofin Försokratikerna Naturfilosofer (Endast fragment bevarade) Poltiker Sofisterna (Runtresande)
Samtalsfrågor. Alpha. Kungsportskyrkan
Samtalsfrågor Alpha Kungsportskyrkan 1. Finns det mer att upptäcka i livet? 1. Gör en presentationsrunda. Be alla att få berätta vilken historisk person de hade velat träffa. 2. Vart går du om du har stora