Planering och utformning av skolans och förskolans utemiljö

Transkript

1 SAGT OM SIPU:S KURSER AV TIDIGARE DELTAGARE: Toppen, med engagerade och kunniga lärare Fick väldigt mycket med mig hem att klura på. Intressanta diskussioner. Proffsiga, pedagogiska och mycket kunniga föreläsare. Planering och utformning av skolans och förskolans utemiljö som ger plats för lek och lärande UR KURSENS INNEHÅLL: Stadsbyggandets konsekvenser för barn och unga vad innebär förtätningen för våra barns livsmiljöer? Så kan du föra in barnperspektiv och barns perspektiv i samhällsplaneringen metoder för datainsamling, dialog och delaktighet Konkurrensen om marken hur skapa förutsättningar för utemiljöer som fungerar på barns och ungas villkor i den täta staden? Att arbeta med begränsade ytor hur samutnyttjande av friytor kan kompensera för mindre gårdar Från beställning och gestaltning till byggande och förvaltning hur samordnar man flera olika intressen för att åstadkomma en god bebyggd miljö? Gården som pedagogiskt rum vilka funktionskrav ställer verksamheten? Krav på mark, vegetation och utrustning som ska tåla hårt slitage Lekvärdesfaktor och andra verktyg för att bedöma status och kvalité samt värdesätta utemiljöns funktion och utvecklingspotential Kursledare: Kursen genomförs i samarbete med: Petter Åkerblom Agronomie doktor och landskapsarkitekt LAR/MSA Tankesmedjan Movium vid Sveriges lantbruksuniversitet Anna Sohlberg Enhetschef, planavdelningen Stadsbyggnadskontoret Malmö stad Maria Hernberg Landskapsarkitekt med lång erfarenhet av gestaltning av utemiljöer i förskolor och skolor Ulla Berglund Forskare vid institutionen för stad och land, Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala Medlem i

2 Planering och utformning av skolans och förskolans utemiljö som ger plats för lek och lärande Utemiljön i förskolan och skolan har blivit allt mer betydelsefull för barns utveckling, lärande samt fysiska och psykiska hälsa. Under denna kurs ökar du din kunskap om aktuell forskning kring utemiljön betydelse för barnens utveckling, hur du integrerar barnperspektivet i planeringsarbetet, arbetar i tidiga skeden av planprocesser för att skapa förutsättningar för en utvecklande utemiljö samt principer för utformning av mångsidiga gårdar som tillgodoser barns behov av utmanande aktiviteter. Utevistelse på mångsidiga gårdar stärker barnens hälsa och utveckling När städer förtätas och barnens livsmönster förändras har förskole- och skolgården blivit i stort sett de enda platserna där barn kan leka och vistas ute på egen hand. Aktuell forskning visar att utevistelse på mångsidiga gårdar stärker barnens hälsa och utveckling, men också att eleverna lär sig mer då undervisningen kan varieras mellan ute och inne. Hantera konkurrensen om marken vid förtätning Mer än hälften av det kommunala fastighetsbeståndets totala yta utgörs av förskolor och skolor. Just nu växer även behovet i många kommuner av nya skolor och förskolor. Konkurrensen om marken blir på många håll en konflikt där exploateringsbehov ställs mot barns behov av tillräckligt stora, tillgängliga och utvecklande utemiljöer. De ställningstaganden som görs på t.ex. barn- och utbildningsförvaltning, plan- och exploateringsenheter och fastighetförvaltning är avgörande för utemiljöns kvalitet vid nyproduktion av förskolor och skolor. Principer för utformning av mångsidiga gårdar Under denna kurs får du kunskap om aktuell forskning kring barns utevistelse och betydelsen av utemiljön vid förskola och skola. Du får även ökad insikt och metoder för hur du integrerar barnperspektivet i planeringsarbetet. Vi går igenom hur man arbetar i tidiga skeden av planprocessen för att skapa goda förutsättningar för en utvecklande och mångsidig utemiljö vid skola och förskola. Vi tittar även på principer för utformning av mångsidiga gårdar som tillgodoser barns behov av utmanande aktiviteter. Tillämpa vägledningar och allmänna råd om friytor Vi utgår från Boverkets och Moviums nya vägledning Gör plats för barn och unga en vägledning för planering, utformning och förvaltning av skolans och förskolans utemiljö och ser hur denna kan användas i det praktiska arbetet på kommunen. Vi diskuterar också hur Boverkets Allmänna råd om friytor vid fritidshem, förskolor, skolor och liknande verksamhet (BFS 2015:1 FRI) kan tillämpas i praktiken. Goda exempel från kommuner som samverkar över gränserna Dessutom kommer flera goda exempel att lyftas från kommuner som samverkar över förvaltningsgränserna, skapar mångsidiga utemiljöer på begränsade ytor och involverar barnens kunskaper om sin miljö i både planering och utveckling av utemiljö vid förskolor och skolor. Varmt välkommen till kursen! Målgrupp Alla som arbetar med att planera, utforma och förvalta utemiljöer för barn och unga.

3 PROGRAM DAG Registrering och kaffe med smörgås Kort introduktion till kursdagarna och presentation av deltagarna Gör plats för barn och unga Hur planera för en god bebyggd miljö på barns och ungas villkor? Den täta stadens konsekvenser för barn och ungas rörelsefrihet, lek, lärande och motoriska och psykosociala utveckling Vilka är planeringsförutsättningarna för att åstadkomma en god bebyggd miljö på barns och ungas villkor? Petter Åkerblom Bensträckare Kästaskolan och Glömstaskolan i Huddinge hur fick platsens förutsättningar och barnens behov styra utformningen av utemiljön? Hur såg samverkansprocessen ut från idé till genomförande? Hur arbetade vi med att bevara naturskog för att skapa en utmanande utemiljö? Barnens säkerhet och arbetsmiljökrav för transporter, hur går det ihop? Tekniska krav samordnades med barns behov av utmanande rastaktiviteter hur fick vi ihop olika intressen? Aktiva åtgärder för att pojkar och flickor leker med varandra Hur få med alla delar i en gård? Hur beaktar man de olika perspektiven samtidigt; vilt & kreativt, säkert & tryggt och tillgängligt? Hur kan Boverkets riktlinjer appliceras på gestaltningsförslaget som arbetades fram? Maria Hernberg 15:00 Från planering och gestaltning till genomförande och förvaltning hur arbetar man utifrån ett helhetstänk redan från idéstadiet? Från vision till verklighet hur blev det? Mariehällsskolan i den nya stadsdelen Annedal i västra Stockholm och Kästaskolan i Huddinge Var leker barnen och hur används gården? Vad säger ansvariga beställare om slutlösningen? Gjorda erfarenheter Modell eller gestaltningsverktyg för utemiljön bra eller likriktning? Hur bedöma och kvalitetsgranska en gestaltning? Check-lista Hur är elever, lärare och rektor delaktiga i utformningen av utemiljön? Hur kan utemiljön hänga ihop med innemiljön på ett bra sätt? Utomhuspedagogik vad kan man använda gården till? Hur omhänderta dagvattnet inom fastigheten? Beskuggning hur får man till en skuggig miljö vid nybyggnation? I vilken utsträckning ska utemiljön vara tillgänglig för alla? Hur skapar man en utemiljö som är säker, utmanande och tillgänglig? Maria Hernberg 16:30 Dagen avslutas Lunch Studiebesök i Annedalsparken och Mariehällsskolan Hur kan man planera för ett storskaligt samutnyttjande av mark med tillgängliga friytor för alla? Petter Åkerblom och Maria Hernberg Eftermiddagskaffe

4 PROGRAM DAG Utemiljön som arena principer för utformning för att skapa ett pedagogiskt rum och social mötesplats Hur kan gården och utemiljön spegla politiska mål, såsom miljökvalitetsmål, folkhälsomål, jämställdhetsmål och friluftslivsmål? Hur uppfyller man skollagen och läroplanens mål genom innehållet på en gård? Ekosystemtjänster, konst och andra faktorer som stimulerar till pedagogiska utomhusaktiviteter Skolgården som resurs för området på fritiden Petter Åkerblom Förmiddagskaffe Hur kan våra kommuner åstadkomma en god bebyggd miljö på barns och ungas villkor i praktiken? Reflektion och erfarenhetsutbyte Petter Åkerblom och Maria Hernberg Hur arbeta med planering i tidiga skeden för att skapa ytor och ändamålsenligt innehåll på förskoleoch skolgårdar? Strategiska ställningstaganden om hur man hanterar den kommunala servicens markbehov i Malmö stad Arbetet med lokala riktlinjer för utemiljön vid skolor och förskolor hur används dessa i planeringsprocesser för att bevaka ytor? Hur arbetar vi med att skapa ytor och innehåll på mångsidiga gårdar, från ÖP till detaljplan och bygglovsprövning? Hur arbetar man med små ytor? Hur kan man arbeta med den s.k. lekvärdesfaktorn för att kompensera för en liten yta? Praktiska exempel från genomförda och pågående projekt i Malmö stad förväntningar och gjorda erfarenheter Anna Sohlberg Vi bryter för eftermiddagskaffe mellan Kursen avslutas Lunch Barnperspektiv eller planerarperspektiv? Metoder för att ta tillvara barns intressen i fysisk planering av utemiljö För- och nackdelar med olika sätt att fånga barns och ungas kunskap om sin närmiljö Hur information från barn och unga kan hanteras i kommunala planeringsprocesser Skillnader mellan planerarnas och barnens syn på utemiljöns kvaliteter och brister Hur metoden Barnkartor i GIS kan användas för att fånga och visualisera åringars intressen i fysisk planering Ulla Berglund

5 KURSLEDARE Petter Åkerblom, agronomie doktor och landskapsarkitekt LAR/MSA, Tankesmedjan Movium vid Sveriges lantbruksuniversitet. Movium har regeringens uppgift att utveckla och kommunicera frågor om utemiljöer för barn och unga. Petter ansvarar för det arbetet och har tillsammans med Boverket tagit fram Gör plats för barn och unga en vägledning för planering, utformning och förvaltning av skolans och förskolans utemiljö under Movium har även tagit fram Skolgården - förvaltning och utveckling av förskole- och skolgårdar, en inspirationsskrift från Sveriges Kommuner och Landsting, som även den publicerades Anna Sohlberg, landskapsarkitekt och enhetschef, planavdelningen, Stadsbyggnadskontoret, Malmö stad. Malmö har under lång tid arbetat på ett systematiskt sätt från tidiga skeden i planprocesser med att hantera markbehovet för förskolor, med syfte att öka möjligheterna till att skapa utvecklande utemiljöer med högt lekvärde. Ulla Berglund, Tekn. Doktor och docent i landskapsplanering, lärare och forskare vid institutionen för stad och land, Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala Ulla har lång erfarenhet av forskning om människors användning av och attityder till sin närmiljö. Barn har ofta varit i fokus. Under senare år har kunskaps- och metodutveckling för ökat barnperspektiv i fysisk planering varit ett av forskningens huvudspår. Maria Hernberg, landskapschef på ett större konsultföretag i Stockholm. Maria har de senaste 20 åren främst fokuserat på gestaltning av utemiljöer i förskolor och skolor samt de processer som krävs för att förverkliga en långsiktigt hållbar utemiljö för barn. Hon arbetar ofta i projektens alla skeden från förstudier till förvaltning, vilket gör att förvaltningsaspekterna kan tas med redan på idéstadiet.

6 B Sverige Porto betalt Alla våra utbildningar kan skräddarsys och genomföras för just din organisation! Vi kan även utarbeta helt nya utbildningar i samråd med dig om utbildningen som din organisation behöver inte finns i vårt ordinarie kursutbud. Mycket att vinna på att genomföra utbildningen på hemmaplan: Lägre kostnad Priset per deltagare blir betydligt lägre än för motsvarande öppna utbildningar. Skräddarsytt program Kursprogrammet upprättas i samråd med kursledaren och innehållet skräddarsys efter din organisations behov. Stärker gruppkänslan Att genomföra utbildningen tillsammans med sina medarbetare skapar gruppkänsla och samhörighet. Flexibelt Du bestämmer själv tid och plats för kursen. För förfrågan om upplägg och prisuppgift kontakta Birgitta Andreasen på telefon eller mejla till birgitta.andreasen@sipu.se ANMÄLAN: PLANERING OCH UTFORMNING AV SKOLANS OCH FÖRSKOLANS UTEMILJÖ DATUM: se för aktuellt datum PLATS: Lokal centralt i Stockholm PRIS: kronor, exklusive moms. I kurspriset ingår för- och eftermiddagskaffe, lunch samt kursdokumentation. AVBOKNING: För avbokningsregler se Vi förbehåller oss rätten att göra justeringar eller ändringar vad gäller innehåll och kursledare. ANMÄL DIG VIA: info@sipu.se FCG SIPU International AB, Box 45113, Stockholm FCG SIPU International AB Box 45113, Stockholm Tfn: , Fax: E-post: info@sipu.se, Hemsida: U