Effektiv markanvisningsprocess för ökat bostadsbyggande transparenta processer och säkra bedömningskriterier för lyckade markanvisningar

Transkript

1 Effektiv markanvisningsprocess för ökat bostadsbyggande transparenta processer och säkra bedömningskriterier för lyckade markanvisningar UR KURSENS INNEHÅLL: Hur ska markanvisningsprocessen utformas med hänsyn till transparens, förutsägbarhet och likabehandling? Hur effektivisera processen från markanvisning till färdiga bostäder för att snabbt gå från idé till genomförande? Vilken metod bör användas för att utse byggherre i olika situationer? När är markanvisningstävling, direktanvisning eller anbud bästa metoden? Hur locka byggherrar att komma med kreativa och genomförbara förslag? Hur beskriva mål och visioner genom bedömningskriterier som går att följa upp? Hur skapa intresse och marknadsföra kommunen för intressanta potentiella exploatörer? Ska byggherren utses i ett tidigt eller sent skede i förhållande till planprocessen? Medlem i

2 Effektiv markanvisningsprocess för ökat bostadsbyggande transparenta processer och säkra bedömningskriterier för lyckade markanvisningar En stor del av all mark som är aktuell för nyproduktion av bostäder ägs av kommuner. Kommunen kan därför öka bostadbyggandet genom att bedriva en aktiv markpolitik och arbeta effektivt med markanvisningsavtal. Genom effektiva processer och bedömningskriterier för markanvisningsavtalen kan kommunen styra inriktningen på bostadsbyggandet och locka byggherrar att bygga bostäder. Tydliga riktlinjer för kommunala markanvisningar Enligt lag (2014:899) om riktlinjer för kommunala markanvisningar som började gälla 1 januari 2015 ska kommuner som anvisar mark anta riktlinjer för markanvisningar. Riktlinjerna ska innehålla kommunens utgångspunkter och mål för överlåtelser eller upplåtelser av markområden för bebyggande, handläggningsrutiner och grundläggande villkor för markanvisningar samt principer för markprissättning. Under kursen ökar du dina kunskaper i hur skickligt utformade riktlinjer ger transparenta och tydliga processer som ger dig och byggherrar trygghet i tilldelningen av markanvisningar. Få ökad kunskap om hur en effektiv och transparent process ökar chansen att byggherrar vågar ta en del av risken vid bostadbyggandet och ger kommunen möjligheten att förverkliga visioner för byggandet. Målet är att uppnå effektiva processer som leder till bästa möjliga bebyggelse för marken Det finns många svåra frågor att ta ställning till för att få en effektiv markanvisningsprocess som leder till bästa möjliga bebyggelse för marken. För att genomföra en markanvisning finns flera olika metoder vid val av byggherre. De vanligaste metoderna är markanvisning genom direktanvisning, markanvisningstävling eller anbud. Oavsett vilken metod som väljs har kommunen ett ansvar att säkerställa att byggherrar och intressenter bemöts och hanteras på ett likställt sätt. Under kursen fördjupar vi oss i vilka frågor som är avgörande för valet av metod. Svåra bedömningsfrågor För varje markområde finns unika förutsättningar vilket gör att kommunen ofta gör en bedömning från fall till fall om vilken markanvisningsmetod som är mest lämplig. Inför en markansvisning behöver kommunen ta ställning till många viktiga frågor som vi diskuterar under kursen: Vilken metod ska användas för markanvisningen? Ska priset vara avgörande eller ska gestaltning, miljö och andra värden bedömas? Hur kan byggherrar lockas att ta risken att bygga på mindre attraktiva platser? Ska markanvisningen ske innan detaljplanen fastslagits eller ska byggherren vara med i utformandet av planen? Hur ska uppföljningen av kriterierna för markanvisningen ske och hur säkerställer man att byggandet tar fart? Under denna kurs fördjupar vi oss i dessa viktiga frågor. Du får lyssna på experter och praktiker som delar med sig av sin kunskap och sina erfarenheter om hur kommunen bäst lockar kompetenta byggherrar att bygga bostäder på kommunal mark som lever upp till kommunens mål och visioner. Varmt välkommen till kursen! Hanna Julin Projektledare SIPU Målgrupp: För dig som arbetar som mark- och exploateringsingenjör eller som på annat sätt arbetar med markanvisningar

3 KURSPROGRAM DAG 1 En aktiv markpolitik för ökat bostadbyggande markanvisningspolicy för trovärdiga och transparenta processer Vad var bakgrunden till lagen om riktlinjer för markanvisningar? Hur bedriva en aktiv markpolitik för att öka utbudet av mark som är lämplig för bostadsbyggande? Hur utforma riktlinjer för markanvisning med stark politisk förankring, för goda möjligheter till ökat bostadsbyggande? Hur skapa former för konstruktiva möten och dialoger mellan kommun, byggherre och andra aktörer för ökat intresse för byggande på kommunalägd mark? Hur ska markanvisningsprocessen utformas med hänsyn till transparens, förutsägbarhet och likabehandling? Hur säkerställa att kommunens utgångspunkter och mål för markanvisningar är tydliga och genomförbara? Hur skapa en gemensam målbild och samstämmighet mellan politiker och tjänstemän för hur målet ska uppnås? Vad bör vara med i policyn och vad bör utelämnas för att policyn ska bli transparent, rättvis och användbar vid markanvisningar? Hur säkerställa att policyn följs och att processen är rättvis och transparent utan att den administrativa och byråkratiska bördan blir för stor? Hur säkerställa att markanvisningspolicyn ger alla parter förtroende för att beslut tas i enlighet med policyn? Hur ser utvecklingen ut efter att lagen om riktlinjer för markanvisningar infördes förra året? Olika processer för markanvisningar hur avgöra vilken metod som är lämpligast? Hur effektivisera processen från markanvisning till färdiga bostäder för att snabbt gå från idé till genomförande? Vilka metoder ska användas för att utse byggherre i olika situationer? När är markanvisningstävling, direktanvisning eller anbud bästa metoden? Ska kommunen vara pådrivande eller ska byggherrar stå för initiativet? Hur kan kommunen använda sig av intresseanmälningar för utbyggnadsområden? Byggherrarnas perspektiv hur skapa intresse och locka byggherrar? Vilken roll spelar markpolitiken för byggherrars möjligheter och incitament att konkurrera? Vilken betydelse får markpolitiken för konkurrenssituationen i bostadsbyggandet? Hur skapa intresse och marknadsföra kommunen för intressanta potentiella exploatörer? Utifrån byggherrarnas perspektiv vad behöver de för information för att kunna bidra med förslag? Vad finns det för möjligheter för byggherrar? Hur få byggherrar att ta risken att våga bygga? Hur mildra osäkerheten? Hur locka byggherrar till mindre intressanta områden? Direktanvisning hur man skapar förutsättningar för fler att delta på marknaden När byggherren initierar och utformar ett projektförslag på kommunens mark hur kan kommunen avgöra och motivera att byggherrens förslag är det bästa för platsen? Kommunen pekar ut områden som lämpliga för ny bebyggelse och byggherrar ansöker om direktanvisning för dessa områden hur säkerställa rätt val av byggherre vid direktanvisning? vad bör kommunen beakta? Fördelen vid direktanvisning är att kommunen har kännedom om byggherrars förmåga, men hur undviker kommunen risken att gynna enskilda? Jonas Hammarlund, analytiker vid Boverkets analysavdelning. Örebro kommun snabba processer tillsammans med aktörerna Markanvisning efter detaljplanen vunnit laga kraft I Örebro kommun sker i princip alla markanvisningar efter att en detaljplan har antagits och vunnit laga kraft. Med Örebro kommuns arbetssätt möjliggörs snabba processer som ger förutsättningar för aktörer på marknaden att gå från idé till inflyttning inom så kort tid som ett år. Samtidigt ger modellen Örebro kommun möjlighet att säkerställa att det som byggs håller god kvalitet och att helheten blir bra för Örebroarna. Tack vare arbetssättet har det varit möjligt för Örebro att säkerställa en nybyggnadstakt om bostäder per år och därmed hålla jämna steg med marknadens efterfrågan på nyproducerade bostäder. Så kan en snabbare markanvisningsprocess ge fler bostäder Så kan en flexibel detaljplan skapa ökade möjligheter att möta bostadsförsörjningsbehovet vid markanvisning Hur få en kortare markanvisningsprocess genom att överklaganden redan är hanterade i ett redan genomfört detaljplaneskede? På vilket sätt kan samverkan med byggaktörer i regionen säkerställa att det byggs efter bostadsförsörjningsbehovet? Martin Willén, biträdande stadsbyggnadschef, Örebro kommun delar med sig av hur Örebro arbetar för snabba processer tillsammans med aktörerna. Hålltider Dag Registrering och kaffe med smörgås Kursen startar Lunch Eftermiddagskaffe Kursdagen avslutas Hålltider Dag Kursdagen startar Förmiddagskaffe Lunch Eftermiddagskaffe Kursen avslutas

4 KURSPROGRAM DAG 2 Upplands Väsby kommun fler stadsutvecklingskvaliteter Idéer för området Fyrklövern omvandlas till genomförbara krav I Upplands Väsby lanserade man 2014 en modell för att kunna upprätthålla stadsutvecklingskvalitéer genom hela processen från vision till detaljplan och bygglov. Hösten 2013 hade Upplands Väsby kommun genomfört ett projekt kallat Väsby Labs, som gick ut på att ta fram en ny affärsmodell som hade genererat mängder med idéer och förslag för att utveckla och omvandla området Fyrklövern i centrala Väsby. Många av förslagen bedömdes som genomförbara och kunde senare omvandlas till totalt 54 krav/ önskemål från kommunens sida. Kommunens utmaning var därmed att säkerställa att de bra idéerna förverkligades. Poängsystemet Årets Samhällsbyggare Upplands Väsby kommun bestämde sig för att försöka använda marknadens egen initiativkraft och skapade Poängsystemet för projektet Fyrklövern. Poängsystemet är konstruerat så att byggherren får en katalog med 54 förslag/krav inom fem kategorier. Byggherren formulerar själv genomförandeidéer utifrån dessa. Ju fler förslag som Poängsystemets externa jury väljer att godkänna, desto större rabatt får byggherren på markpriset när kommunen säljer marken. På så sätt blir det ett ekonomiskt värde att åta sig att göra det lilla extra för byggherren och kommunen kan säkerställa att det som byggherren förbundit sig till blir verklighet. Våren 2016 tilldelades Upplands Väsby för sitt Poängsystem Årets Samhällsbyggare av tidningen Dagens Samhälle. Fredrik Drotte, stadsutvecklingschef & Alarik von Hofsten, affärscoach och samhällsbyggare, Upplands Väsby kommun berättar om hur en ny modell för området Fyrklövern i centrala Väsby tog form och vilka utmaningar och fördelar de sett med modellen. Rättsäker bedömning hur avgöra vem som ska tilldelas markanvisningen i konkurrens mellan flera byggherrar? Hur beskriva mål och visioner genom bedömningskriterier som går att följa upp? Vad kan och får kommunen reglera vilka arkitektoniska, tekniska, miljömässiga, sociala och ekonomiska krav finns möjlighet att ställa? Vad är lagligt och inte lagligt vilka krav räknas som särkrav? Hur ställa krav på estetiska, artetektoniska världen och hur beskriva hur platsen ska gestalta sig? Hur ställa krav på tekniska världen? Hur arbeta med miljökriterier? Hur arbeta med certifieringssystem? Hur säkerställa uppföljning av kriterierna? Hur säkerställa att kommunen följer likställighetsprincipen? Hur ställa krav på olika användningsområden i markanvisningsprocessen, till exempel skola, förskola, LSS-boende? Markanvisningstävling Hur locka byggherrar att komma med kreativa och genomförbara förslag? Hur ta fram ett tävlingsunderlag som går att utvärdera på ett säkert sätt? Hur undvika risken att tävlingsbidragen blir luftslott när förslagen inte håller i verkligheten? Markanvisningstävling som utgår från intresseanmälan hur arbeta för att pålitliga byggherrar ska bidra i tävlingen? Markanvisningsavtal Vilka delar bör vara med i standardavtal vid markanvisningar? Vilka fallgropar finns med markanvisningsavtal och hur undviker kommunen dem? Prissättning av kommunal mark vid markanvisningar Hur säkerställa marknadsmässig prissättning av marken? Hur avgöra om betalningsvilja ska vara det enda kriteriet, det vill säga markanvisningen tilldelas den byggherre som är villig att betala högst pris? Hur avgöra om andra parametrar förutom priset ska ligga till grund för bedömningen? Hur avgöra när kommunen ska använda sig av ett fast markpris och enbart andra parametrar ska avgöra bedömningen av förslagen? Balansen mellan pris och kvalitet hur undvika sambandet mellan hög prissättning för marken och låg kvalitet på byggnader? Kan mindre marklotter vara en lösning för lägre pris, ökad konkurrens och arkitektoniska fördelar? Att hantera risker för exploatörer möjligheten för kommunen att ta en del av kostnaden och hur fördela kostnader mellan kommun och byggherre? När finns det anledning för reduktion av priset? Hur används regelverk för hyressättning? Vad får det för konsekvenser för prissättningen av marken? Dubbelmarkanvisningar markanvisningar för en attraktiv och en mindre attraktiv plats När kan dubbelmarkanvisningar vara en lyckad lösning för ökat bostadbyggande? Hur lyckas med att få byggherrar positiva till idén om dubbelmarkanvisningar? Hur säkerställa att dubbelmarkanvisningar blir ett win-win koncept som både kommunen och byggherren vinner på? Detaljplanen när ska byggherren komma in i processen? Vilka för- och nackdelar finns med att markanvisningen sker tidigt, ofta innan arbetet med detaljplanen har påbörjats? o Finns det kostnadsfördelar för kommunen om byggherren utses innan detaljplanearbetet, då byggherren tar en del av de kostnader som planarbetet medför? o Finns det fördelar med att byggherren är med i utformningen av detaljplanen i och med att byggherren kan komma med önskemål om bebyggelsens utformning och medverka med sin kunskap vad avser byggteknik och marknadsförutsättningar? Vilka för- och nackdelar finns med att markanvisningen görs i ett sent skede av planprocessen eller när detaljplanen har fått laga kraft? o Undviker byggherrar en del risker som är kopplade till detaljplanearbetet om markanvisningen görs när detaljplanen är fastställd? o Kan intresset för kommunal mark öka om detaljplanen är fastställd när byggherrar får markanvisningar? o Detaljplanen måste ha en relativt låg detaljeringsgrad om byggherren kommer in efter detaljplanens utformning finns det några risker med detta? o Finns det effektivitetsvinster med att tilldela markanvisningar först när detaljplanen är fastställd? Göran Cars, professor i Samhällsplanering och miljö vid KTH.

5 KURSLEDARE Jonas Hammarlund, analytiker vid Boverkets analysavdelning Jonas är nationalekonom med bakgrund från byggsektorn och har en lång erfarenhet från olika bostadspolitiska utredningar, från bland annat Konkurrensverket, Statskontoret och Regeringskansliet. Jonas var huvudsekreterare i regeringens särskilda utredning om Bättre konkurrens för ökat bostadsbyggande. Jonas var ansvarig på Statskontoret för en av utredningarna som ledde fram till lagen om riktlinjer för kommunala markanvisningar, tidigare expert i regeringens Plangenomförandeutredning och en av huvudsekreterarna i regeringens Byggkostnadsdelegation. Martin Willén, biträdande stadsbyggnadschef i Örebro kommun Martin ansvarar för kommunens arbete med att förvärva och förvalta fastigheter, genomföra detaljplaner och markanvisningar, naturvård och skogsförvaltning, etableringsfrämjande arbete samt större stadsutvecklingsprojekt. Han har en bakgrund inom styrning och administration i universitetsvärlden och som samhällsvetare är Martin specialiserad på frågor som rör organisation och ledarskap i politiskt styrda organisationer. Som bland annat bygglovschef och mark- och exploateringschef i Örebro har han arbetat med att öka kommunens servicegrad och kapacitet inom stadsbyggandet. Fredrik Drotte, stadsutvecklingschef i Upplands Väsby kommun Fredrik har inom sitt uppdrag att leda Upplands Väsbys stadsutveckling och hållbarhetsfrågor varit drivande i kommunens innovativa utveckling av en effektivare, mera värdeskapande samhällsbyggnadsprocess, samt inom utveckling av medborgardialog. Rollen som stadsutvecklingschef innebär ett specifikt uppdrag att omvandla Upplands Väsby från förort till stad. Han är arkitekt och har en bakgrund både på den privata arkitektsidan och inom kommunal samhällsplanering. Han har funnits i Upplands Väsby kommun sedan Alarik von Hofsten, frilansande affärscoach och samhällsbyggare Alarik är verksam ibland annat Upplands Väsby kommun och Salems kommun samt som rådgivare åt ledningen i privata och kommunala bolag i olika branscher. I Upplands Väsby är Alarik projektansvarig för ett dussintal delprojekt i Fyrklövern som är ett av kommunens två stora pågående stadsutvecklingsprojekt. Under Alariks ledning har det omtalade Poängsystemet utvecklats som våren 2016 tilldelades Årets Samhällsbyggare av tidningen Dagens Samhälle. Göran Cars, professor i Samhällsplanering och miljö vid KTH i Stockholm Görans professionella intresse är riktat mot stadsutveckling och samspelet mellan stadsplanering och infrastrukturutveckling. Ett särskilt intresse är riktat mot samspelet mellan olika aktörer i planeringsprocessen. Detta intresse inkluderar frågor om förhandlingar som metod för beslutsfattande och förutsättningar att utveckla värdeskapande processer. Sedan januari 2013 är Göran verksam i Kiruna kommun med uppgift att ta fram en utvecklingsplan för den nya stad som ska byggas, när den existerande måste avvecklas på grund av expansionen av Kiruna stadsgruva.

6 B Sverige Porto betalt Alla våra utbildningar kan skräddarsys och genomföras för just din organisation! Vi kan även utarbeta helt nya utbildningar i samråd med dig om utbildningen som din organisation behöver inte finns i vårt ordinarie kursutbud. Mycket att vinna på att genomföra utbildningen på hemmaplan: Lägre kostnad Priset per deltagare blir betydligt lägre än för motsvarande öppna utbildningar Skräddarsytt program Kursprogrammet upprättas i samråd med kursledaren och innehållet skräddarsys efter din organisations behov Stärker gruppkänslan Att genomföra utbildningen tillsammans med sina medarbetare skapar gruppkänsla och samhörighet Flexibelt Du bestämmer själv tid och plats för kursen. För förfrågan om upplägg och prisuppgift kontakta Birgitta Andreasen på telefon eller mejla till birgitta.andreasen@sipu.se ANMÄLAN: EFFEKTIV MARKANVISNINGSPROCESS FÖR ÖKAT BOSTADSBYGGANDE DATUM: se för aktuellt datum PLATS: Lokal i centrala Stockholm PRIS: kronor, exklusive moms. I priset ingår för- och eftermiddagskaffe, lunch samt kursdokumentation som levereras i digitalt format AVBOKNING: För avbokningsregler se Vi förbehåller oss rätten att göra justeringar eller ändringar vad gäller innehåll och kursledare ANMÄL DIG VIA: info@sipu.se FCG SIPU International AB, Box 45113, Stockholm FCG SIPU International AB Box 45113, Stockholm Tfn: , Fax: E-post: info@sipu.se, Hemsida: U