SMART IKT FÖR ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN AFFÄRSMODELLER FÖR SAMHÄLLS- OCH FASTIGHETSTJÄNSTER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SMART IKT FÖR ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN AFFÄRSMODELLER FÖR SAMHÄLLS- OCH FASTIGHETSTJÄNSTER"

Transkript

1 SMART IKT FÖR ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN AFFÄRSMODELLER FÖR SAMHÄLLS- OCH FASTIGHETSTJÄNSTER

2 SMART IKT FÖR ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN AFFÄRSMODELLER FÖR SAMHÄLLS- OCH FASTIGHETSTJÄNSTER 2(14) Eds. Date Ver. Örjan Matsson, ACREO The following people have contributed to the report. Örjan Mattsson (författare), Acreo Per Andersson (författare till appendix A), Handelshögskolan Jan I Markendahl (författare till appendix A), KTH Per O Andersson (författare till appendix B), Ericsson Patrik Forsström (författare till appendix C), SABO Nils Göransson, Stockholms stad Henrik Abramowics, Ericsson Claus Popp Larsen, Acreo P-O Sjöberg, SICS Rolf Leidhammar, Swedish ICT Hans Malmqvist, FMOF

3 SMART IKT FÖR ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN AFFÄRSMODELLER FÖR SAMHÄLLS- OCH FASTIGHETSTJÄNSTER 3(14) Eds. Date Ver. Örjan Matsson, ACREO Inledning Det är en ökande trend att bredband till hemmen utnyttjas även för samhälls- och fastighetstjänster. Detta sker vid sidan av dagens användning för kommersiella triple play tjänster, Internetaccess, TV och telefoni. Hemmet är inte längre bara en bostad utan en verksamhetsplats där framtidens omsorg och vård kommer att bedrivas och en plats där man via avancerad teknik kan möta kraven på ett hållbart samhälle vad gäller exempelvis miljöbelastning. SABO har introducerat begreppen välfärdsbredband och fastighetsbredband. Det innebär inte att den vanliga bredbandtekniken för dagens kommersiella tjänster inte skall utnyttjas. Begreppen är till för att visa att det många gånger ställs speciella krav på dessa typer av bredbandslösningar. Dels är det fråga om tekniska krav men den stora skillnaden är relaterad till affärsmodeller. Många olika aktörer är oftast inblandade i dessa sammanhang och roller och värdekedjor är komplexa. Samma gäller själva betalmodellerna, det är inte bara boende som betalar utan även exempelvis kommuner, fastighetsägare och landsting. Detta kan innebära att priset inte behöver vara direkt relaterat till kostnaden för bredbandstjänsten. Syftet med aktiviteten Affärsmodeller för samhälls- och fastighetstjänster har därför varit att titta på affärsmodeller för dessa tjänstesegment och se hur tekniken för det Smarta Hemmet skall utformas för att på bästa sätt stötta dessa affärsmodeller. Fokus har varit på boende och verksamma i Norra Djurgårdsstaden men resultaten är naturligtvis tillämpliga i ett vidare sammanhang. 2 Affärsmodeller 2.1 Definition Affärsmodellen identifierar, kartlägger och beskriver alla viktiga huvudkomponenter och mekanismer för hur organisationer går tillväga för att skapa värde och utgör på så vis en länk mellan teknologisk input och ekonomisk output (se bilden nedan). Figur 1 Beskrivning av affärsmodell. Källa: baserad på Chesbrough & Rosenbloom (2002) 2.2 Rundabordssamtal Arbetet med affärsmodeller för Norra Djurgårdsstaden har bedrivits i samarbete med Handelshögskolan(HHS) och KTH. Det summerades i ett rundabordssamtal med deltagare från alla

4 SMART IKT FÖR ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN AFFÄRSMODELLER FÖR SAMHÄLLS- OCH FASTIGHETSTJÄNSTER 4(14) Eds. Date Ver. Örjan Matsson, ACREO som deltagit i denna projektaktivitet och finns i sin helhet dokumenterad i Appendix A. I denna rapport kommer bara en kort summering av rundabordssamtalet att göras. Första frågeställningen var vilka nyttor den smarta tekniken i hemmet kan skapa och vilka tjänster som är relaterade till dessa nyttor? Vilka behov och vilka problem kan lösas med dessa tjänster och vilka är användarna som kan dra nyttja dem? Diskussionen kan sammanfattas i följande tabell. Aktörsgrupp Boende Vårdtagarna Näringsidkare Tjänsteleverantörer Fastighetsägare Offentliga aktörer/samhället Typ av nytta/nyttor med störst potential Persontransporter Trygghet/säkerhetssystem (t.ex. skydd för olyckor i hemmet, olyckor med småbarn m.m.) Varuleveranser/inköp Fritid/nöjen IT/media/underhållning Hemsjukvård/välfärdsteknologi/ bo kvar Säkerhetssystem, t.ex. vid glömska (spis, dörrlås m.m.) Persontransporter Planeringshjälp Varuleveranser/inköp Persontransporter Varutransporter/logistik IT, molntjänster m.m. Kontorshotell Elbolag, kapa toppar Hemtjänst, lägre kostnader och bättre planering Hemsjukvård, spar kostnader och sängplatser på sjukhus Vad driver värdeutvecklingen på deras fastigheter? Vilka lösningar kommer möjliggöra högre hyror och priser på bostadsrätter? Tjänster för sänkt miljöbelastning Vilken avkastning kan de förvänta sig på dessa investeringar? Ex: trygghets- och säkerhetslösningar leder till mindre skadegörelse och ökad betalningsvilja hos bostadskunderna Lägre kostnad för nyckelhantering Vinster i formen av omställningen till ett grönare och mer miljövänligt samhälle En annan del av rundabordssamtalet ägnades åt vilka tjänster och tjänstesegment som har störst möjlighet att slå igenom i det korta perspektivet. Den diskussionen ligger bland annat bakom förslaget i slutkapitlet till nästa steg i projektet.

5 SMART IKT FÖR ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN AFFÄRSMODELLER FÖR SAMHÄLLS- OCH FASTIGHETSTJÄNSTER 5(14) Eds. Date Ver. Örjan Matsson, ACREO Drivkrafter och Hinder Mycket av det vi kommer att behandla i Smart IKT-projektet har sitt ursprung i vilka drivkrafter och hinder som kan föreligga vid införande av nya IKT-tjänster i hemmet. Dessa faktorer sammanfattades på rundabordssamtalet enligt följande Drivkrafter o Trygghet o Komfort/ tidsvinster o Livsstil/ socialt ansvar för miljön o Smart hem innebär högre värde Hinder o Många aktörer för en typ av tjänst, standardmodeller saknas o Digital stadsplan saknas o Förtroende saknas mellan aktörerna o Hur fördela kostnader och vinster vid delad infrastruktur 3 Referensmodell för framtagande av affärsmodeller - Business Model Canvas Osterwald ligger bakom idéerna om Business Model Canvas som kan ses som ett formellt verktyg för att utveckla en affärsmodell. Referensmodellen och dess användning i detta specifika fall framgår mer detaljerat av Appendix B. Dess styrka är att man på ett formaliserat sätt kan beskriva sitt kunderbjudande, sina kundsegment, sina kundkanaler och kundrelationer för att på grundval av detta kunna bedöma sin intäkt. På kostnadssidan kan man på samma sätt beskriva vilka aktiviteter som krävs, vilka resurser, både personella och finansiella, som erfordras, nödvändiga partners, infrastruktur etc. som behövs för att nå sin intäkt. På så sätt får man en bild av vilka kostnader som krävs och förhoppningsvis skall summan av dessa understiga den uppskattade intäkten. Ett sätt att sänka kostnaderna för exempelvis en tjänsteleverantör är att dela IKT-infrastruktur med andra tjänsteleverantörer. Detta fall, som i modellen benämns delning av en funktion, kan beskrivas formellt som en multilagermodell. Delningen av en funktion gör att kostnaden kan fördelas på olika värdeflöden och på så sätt finansiera hela verksamheten där ett enda värdeflöde inte är tillräckligt stort. Delning av en funktion leder ofta till att även respektive värdeflöden förändras eftersom den gemensamma funktionen kan införa vissa beroenden och begränsningar. Kravet på koordinering ökar och man ser behovet av en mäklarfunktion. Figur 2 skissar på en trelagersmodell där de tre aktörer delar på en gemensam funktion. Delning av en funktion som ger olika värdeflöden Återförening av de uppdelade värdeflödena för att finansiera funktionerna

6 SMART IKT FÖR ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN AFFÄRSMODELLER FÖR SAMHÄLLS- OCH FASTIGHETSTJÄNSTER 6(14) Eds. Date Ver. Örjan Matsson, ACREO Uppdelning av värde-flöden?? Gemensam infrastruktur 2. Återsamling av värde-flöden Figur 2. En trelagersmodell med Business Model Canvas som visar delning av en resurs och återförening av värdeflödena 4 Tjänsteoperatör Bland de hinder som nämndes tidigare vad gäller införande av bredbandsbaserade samhälls- och fastighetstjänster angavs mängden av olika aktörer, komplexa värdekedjor och olika betalningsströmmar. Inga etablerade processer finns inom dessa områden i motsats till dagens kommersiella telekomtjänster. Mycket talar för att en mäklarfunktion som täcker ett branschsegment exempelvis trygghetstjänster skulle underlätta introduktionen av sådana tjänster. Den funktionen som i vissa sammanhang också kan ses som en paketerare kan samordna och erbjuda en tjänsteportfölj från flera tjänsteleverantörer inom sitt område och ge ETT sammanhållet erbjudande till kund och vara den kundens kontaktyta. Delning av en resurs som infrastruktur och sensorer kräver ansvar för drift och underhåll och detta är en del av mäklarfunktionen. Vi kommer i fortsättningen att benämna mäklarfunktionen tjänsteoperatör eftersom dess innehåll kan ses som en operatörsroll. Exempel på tänkbara tjänsteoperatörer är: Omsorgsoperatör Vårdoperatör Larmoperatör Fastighetsoperatör

7 SMART IKT FÖR ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN AFFÄRSMODELLER FÖR SAMHÄLLS- OCH FASTIGHETSTJÄNSTER 7(14) Eds. Date Ver. Örjan Matsson, ACREO Låsoperatör Smart-el operatör 5 Fallstudie, SABO:s projekt i Västerås och Halmstad SABO tillsammans med ledande medlemsföretag försöker lösa sina framtida utmaningar inom bostadsutvecklingen genom ett samverkansprojekt kallat BoIT. Detta bedrivs i form av ett antal lokala projekt på olika orter i landet och i samverkan mellan det kommunala fastighetsbolaget, kommunen och stadsnätsoperatören. Av intresse i vårt fall är främst projekten i Västerås och Halmstad och de finns närmare beskrivna i bilaga 3. I Västerås kommer man från årsskiftet att införa omsorgstjänst via välfärdsbredband och affärsmodellen illustrerar rollen för en omsorgsoperatör. Intressant är också att studera deras betalningsmodell. I Halmstad görs en pilotstudie hur fastighetsbolaget kan samordna olika former av kommunala och privata trygghetstjänster, larmtjänster och mättjänster och via en horisontell lösning utnyttja det bredband som stadsnätsoperatören erbjuder idag. Det är ett exempel på hur man kan arbeta med vad man kan benämna digital fastighetsplan i analogi med uttrycket digital stadsplan. 5.1 Västerås Västerås kommun ligger långt framme med införande av hemtjänst via bredband, kallad e-hemtjänst. Man har där liksom många andra kommuner brottats med problemet att hitta fungerande affärsmodeller. Ett sådant exempel är digitalt trygghetslarm som hittills blivit ett fiasko eftersom kommunerna inte tagit ett helhetsansvar. Västerås kommun har därför infört en ny affärsmodell för sina e- hemtjänster som exempelvis digitalt trygghetslarm och nattillsyn via video. Figur 3 Affärsmodell för välfärdsbredband via omsorgsoperatör.

8 SMART IKT FÖR ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN AFFÄRSMODELLER FÖR SAMHÄLLS- OCH FASTIGHETSTJÄNSTER 8(14) Eds. Date Ver. Örjan Matsson, ACREO När stadens omsorgsenhet fattar beslut om att en person skall bli biståndsmottagare går en beställning till stadens IT service som här agerar i rollen som omsorgsoperatör. De lägger beställning till stadens kommunikationsoperatör att omsorgsmottagaren skall förses med välfärdsbredband. Det innebär att om personen inte tidigare har bredband installeras detta och om det redan finns bredbandsanslutning installeras en separat gateway för välfärd. Installationen sker inte av stadsnätsoperatören utan av omsorgsoperatören så att kunden skall uppleva att kontakten bara sker med en organisation. All framtida felanmälan går också via omsorgsoperatören. Avgiften som omsorgstagaren betalar för en tjänst är oberoende av om den är fysiskt utförd eller en digital e-hemtjänst. Det finns ingen reell koppling mellan produktionskostnad och avgift för hemtjänsten. I praktiken sänker välfärdsbredband trösklarna för införandet av e-hemtjänster och dessa är betydligt mer kostnadseffektiva än traditionellt utförda hemtjänster. Därmed spar kommunen mer pengar om välfärdsbredband införs som en del av hemtjänsten även om det indirekt är kostnadsfritt för omsorgstagaren. 5.2 Halmstad I Halmstad har man främst fokuserat på området larm- och mättjänster. Både fastighetsägaren, kommunen och hyresgästerna använder idag larmtjänster ofta med analog och proprietär teknik och individuell kommunikation via exempelvis GSM. Detta har skapat en mängd vertikala tjänstelösningar. Tjänsterna kan vara brandlarm, vattenvakter, temperaturvakter, inbrottslarm, digitala trygghetslarm, flödesmätare etc. Halmstads kommunala fastighetsbolag har tillsamman med kommunen, stadsnätet och privata leverantörer av larm- och mättjänster genomfört en studie som skall resultera i en verklig pilot i slutet av året. Det man vill undersöka är om man kan dela infrastruktur med det i fastigheterna och lägenheterna redan befintliga fiberbaserade bredbandsnätet och skapa en horisontell tjänstestruktur. Frågan är om det kan sänka kostnaderna och skapa nya affärer. Det är ett bra exempel på en digital fastighetsplan där men tar ett samlat helhetsgrepp för hela fastigheten. Man vill på sikt även titta på att konsolidera larm- och övervakningscentraler. Det låter som en roll för en larmoperatör. Fastighetstjänster Triple Play Hälsa och omsorg Fastighetstjänster Triple Play Hälsa och omsorg BoIT 2.0 Bredband Bredband Figur 4 Från det vertikalt uppkopplade huset till det horisontellt via digital fastighetsplan.

9 SMART IKT FÖR ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN AFFÄRSMODELLER FÖR SAMHÄLLS- OCH FASTIGHETSTJÄNSTER 9(14) Eds. Date Ver. Örjan Matsson, ACREO Teknisk realisering av det Smarta Hemmet 6.1 Smarta Hemmet, ej önskvärt scenario Det är intressant att konstatera att det finns en koppling mellan komplexiteten hos affärsmodellerna och realiseringen i hemmet. Under vårens aktivitet gällande utredning om hemmanoden var slutsatsen att det fanns behov av en kommunikationsgateway och ett antal tjänstegateway. Dessa ansluter via olika typer av hemmanät, trådade och radiobaserade, till tjänsteleverantörens kundspecifika utrustning i form av vårdutrustning, digitala trygghetslarm, sensorer, aktuatorer, videokameror, TV, datorer och telefoner etc. Om nu varje tjänsteleverantör har sin specifika tjänstegateway för att kunna anpassa och styra sina oftast proprietära kundutrustningar kan man lätt hamna i följande icke önskvärda scenario Figur 5. Smarta Hemmet, ej önskvärt scenario. Det blir många lådor i hemmet, stor energiåtgång, komplex hantering för den boende och mycket besvärlig hantering av drift och underhåll. Om man införde den tidigare beskrivna rollen i form av en tjänsteoperatör skulle man för varje tjänstesegment, exempelvis larm, ha enbart en aktör, i detta fall larmoperatören som skulle samordna så att det fanns bara en tjänstegateway för det segmentet. Tillhörande sensorer och hemmanät skulle utnyttjas av flera larmleverantörer ingående i den operatörens portfölj och anslutas till en gemensam larmcentral. 6.2 Målbilden för det Smarta Hemmet Med den teknik som nu börjar finnas till förfogande kan man skapa en mycket attraktivare lösning för realisering av det Smarta Hemmet. Teknologiutvecklingen har inneburit att den senaste generationen hemmagateway har betydligt kraftfullare processorer och mer minnesutrymme. Via mekanismer som OSGI eller liknande kan olika SW applikationer köras parallellt och det finns sätt att säkerställa robusthet så att en applikation inte kan ta över resurserna från någon annan.

10 SMART IKT FÖR ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN AFFÄRSMODELLER FÖR SAMHÄLLS- OCH FASTIGHETSTJÄNSTER 10(14) Eds. Date Ver. Örjan Matsson, ACREO Samtidigt kan i denna gateway fler gränssnitt mot olika hemmanät, typ radio etc. stödjas och via donglar kan även fysiska gränssnitt realiseras. Detta innebär att alla tjänstegateway utom vårdgateway, för vilken det finns specifika legala krav, skulle kunna implementeras som moduler i en gemensam hemmagateway. Genom att på detta sätt bara ha en fysisk låda spar man mycket energi och platsutrymme. Den skulle i framtiden administreras av en IP- operatör i enlighet med den studie om Framtidens Kommunikationsoperatör som genomförs parallellt. IP- operatörsrollen är en konsekvens av utvecklingen att tjänsterna mer och mer kommer att gå över Internet och lager 3. Även på lager 3 finns det numera mekanismer hur prioriteringen av accessnätet kan ske via en hemmagateway. Genom att arbeta på lager 3 slipper man problemet med flera logiska hemmanät utan kan realisera den efterfrågade funktionen plug & play d.v.s. man kan sätta in sin utrustning i vilket bredbandsuttag som helst i hemmet. Införande av IPv6 ger fördelen att varje tjänst och dess kundutrustning får en egen IP adress. Det ger en enkel adressering för de olika tjänsteoperatörna när man ansluter sin molntjänst till hemmets utrustning och man slipper hantera privata adresser. Brandväggen är gemensam för hemmet och IPoperatörens ansvar. Varje tjänsteoperatör kan göra uppdateringar av sin programvara i IP-operatörens hemmagateway. Drift & underhåll av den specifika kundutrustningen är en uppgift för aktuell tjänsteoperatör men genom att förse kundutrustningen med en klient skulle man kunna arrangera att hemmagateway kan känna av om utrustningen lever och IP- operatören skulle kunna ta en first line support roll. Figur 6. Målbild för det Smarta Hemmet 7 Nästa steg I samband med det rundabordssamtal som ägde rum diskuterades även fortsättningen. Förslaget är att man fokuserar på något eller ett par tjänsteområden och då kan gå mer på djupet.

11 SMART IKT FÖR ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN AFFÄRSMODELLER FÖR SAMHÄLLS- OCH FASTIGHETSTJÄNSTER 11(14) Eds. Date Ver. Örjan Matsson, ACREO Man har möjlighet att kartlägga värdekedjor och roller inklusive rollen som tjänsteoperatör samt betalströmmar mer i detalj. Det vore av intresse att mappa valda tjänster på Business Model Canvas flerlagermodell. En omvärldsanalys av dessa tjänsteområden är också en naturlig del av fortsättningen. Nedan föreslagna tjänster upplevs både som relevanta ur användarsynpunkt och som en bra test på affärsmodellerna E-hemtjänst: Grupp av tjänster som riktar sig till en specifik målgrupp och som fallstudien Västerås har visat kan ge stora vinster på kort sikt Passagekontroll: En avgränsad tjänst som riktar sig till många användargrupper och ställer stora krav på samverkan Nästa steg vad gäller tekniklösningen är att i en gateway verifiera och demonstrera konceptet för olika tjänsteområden som omsorgstjänster, trygghetstjänster, fastighetautomation mm. Samtidigt skall man klarlägga att relevanta radiogränssnitt kan stödjas och att principen med SW moduler ger den utbytbarhet och standardisering som den öppna modellen kräver.

12 Appendix A. Rundabordsamtal om affärsmodeller

13 Rundabordsamtal om affärsmodeller Norra Djurgårdsstaden Sammanfattning och kommentarer från

14 Deltagare Claus Popp Larsen, Acreo Patrik Forsström, e-centret Per O Andersson, Ericsson Henrik Abramowicz, Ericsson Hans Malmqvist, Hans Malmqvist AB Per-Olof Sjöberg, SICS Nils Göransson, Stockholms Stad Rolf Leidhammar, Swedish ICT Örjan Mattsson, Acreo Per Andersson, HHS Jan Markendahl, KTH Christopher Rosenqvist, HHS Gustaf Sundlöf, HHS 2

15 Sammanställning av rundabordsamtal om affärsmodeller Nedan följer en sammanfattning av rundabordsamtalet den 9 november 2012 om Norra Djurgårdsstaden (NDS). Sammanställningen är strukturerad enligt följande. Först följer en kort introduktion om hur man kan arbeta med att skapa affärsmodeller. Därefter följer en redogörelse av vad som framkom under rundabordsamtalet samt en sammanfattning av samtalet. Denna sammanställning avslutas med några tankar kring hur man kan gå vidare för att ta fram affärsmodeller för två typer av tjänster. Affärsmodellen länken mellan teknologisk input och ekonomisk output I enlighet med Chesbrough and Rosenblooms 1 forskning kan man se affärsmodellskonceptet som en metod för att på ett strukturerat, strategiskt och målmedvetet sätt skapa lönsamma erbjudanden och verksamheter. Med andra ord kan man säga att en affärsmodell förklarar hur en eller flera organisationer skapar värde/nytta. Affärsmodellen identifierar, kartlägger och beskriver alla viktiga huvudkomponenter/ huvudmekanismer för hur organisationer går tillväga för att skapa värde, och utgör på så vis en länk mellan teknologisk input och ekonomisk output (se bilden nedan). Källa: Baserad på Chesbrough & Rosenbloom (2002) 1. Formulera potentialen för värdeskapande o Vilket värde skapar erbjudanden baserade på teknologin för användarna/kunderna? 2. Välj målgrupp/segment baserat på behov (inkl. latenta behov) o Vilka olika grupper skulle kunna erhålla värde från tekniken? o Skulle man kunna paketera tekniken i form av olika erbjudanden som skapar olika typer/mängder av värde för olika grupper? o Hur påverkas det upplevda värdet av erbjudandet beroende på hur det paketeras och prissätts (ex: hyra/köpa/äga/abonnemang etc.)? o Specificera hur varje aktör kommer att få betalt från sina kunder. 3. Strukturen för värdenätverket/värdekedjan o Hur ser nätverket av aktörer ut som krävs för att skapa och leverera erbjudandet? o Länka alla respektive aktör till kunder, leverantörer, komplementärer och konkurrenter. 1 Se Industrial and Corporate Change, 2002, vol. 11, nr. 3, sid

16 4. Kartlägg lönsamheten för respektive aktör (kostnader, investeringar och vinster) o Kartlägg incitamentsstrukturen givet det planerade värdenätverket o Kan erbjudandet eller värdenätverket konfigureras/realiseras på något annat sätt som påverkar fördelningen och storleken av kostnader, investeringar och vinster? 5. Aktörernas resurser och förmågor o Vilka organisatoriska resurser och förmågor krävs hos respektive aktör för att de ska kunna skapa och leverera erbjudandet? o Vilka ytterligare investeringar behöver respektive aktör göra för att kunna fylla sin roll i värdekedjan? Bilden beskriver alla viktiga parametrar man behöver arbeta igenom för att formulera en bra affärsmodell. Det är viktigt att alla delar passar ihop och stödjer varandra. Notera att: 1) En och samma teknik kan paketeras och realiseras i olika affärsmodeller (utifrån ovanstående affärsmodellskomponenter, jämför skillnaden mellan bilförsäljning och biluthyrning: det är samma bil/teknik, men utgör olika marknader, tillfredställer olika kundgrupper/behov, har olika värdekedjor; det ena är en tjänst det andra är en produkt osv.) 2) För att en teknisk innovation/lösning ska bli framgångsrik krävs det att den paketeras i en affärsmodell som är baserad på en mycket god förståelse av affärsmodellens alla delar från tekniken som sådan, till kunders behov, och hur man kan sätta upp värdekedjan/ värdenätverket av aktörer på ett sätt som skapar värde och incitament för alla inblandade. De primära utmaningarna i NDS-projektet tycks vara att lösningar för att skapa det smarta hemmet kräver att många olika aktörer med separata intressen, incitament och affärslogiker behöver samarbeta på sätt de inte tidigare gjort. För att nå visionen om det smarta hemmet behöver man arbeta fram en eller flera (generella) affärsmodeller för hur dessa aktörer ska kunna samarbeta och nå gemensamma mål under former som är lönsamma och värdeskapande för samtliga parter. Följande sammanfattning av rundabordsamtalet den 9 november kan med fördel läsas mot bakgrund av ovanstående. Samtalet var primärt fokuserat kring kärnan i varje affärsmodell, dvs. potential för värdeskapande, behov, målgrupper samt därtill anpassade erbjudanden. 4

17 Användare, Aktörer, Behov och Nytta Fråga 1. Vilka nya nyttor kommer tjänster som är planerade att ingå i NDS-projektet att skapa, och vilka tjänster är dessa nya nyttor främst kopplade till? Vilka problem är det som dessa tjänster skall lösa? (Kan vara olika för olika stakeholders) Fråga 2. Vilka användare (privata/offentliga, organisationer/konsumenter) kommer främst att kunna dra nytta av dessa nya nyttor? Som framkom under rundabordsamtalets början finns det exempel på en mängd nyttor, värden och tjänster som skulle kunna skapas i NDS. I detta avsnitt sammanfattas diskussionen kring följande: 1. Vilka nyttor kan tekniken skapa i NDS? 2. Exempel: Behovet av affärsmodeller som utgår ifrån tydliga målgrupper/segment 3. Segment och lösningar med utgångspunkt i särskilda aktörsgrupper 4. Segment och lösningar med utgångspunkt i behov 5. Exempel: Hårda och mjuka värden för boende 5

18 Vilka nyttor kan tekniken skapa i NDS? Kategori Nytta Kommentar Functional Energitjänster Smart elförbrukning/elanvändning. benefit El-leverantörer tjänar på att toppar i konsumtion/efterfråga kapas. Boende tjänar på t.ex. visualisering av förbrukning. Reseoptimering Sparar tid (jmf. med pengar). Process benefits Relationship benefits Lifestyle/ Emotional benefits Passagekontroll Plattformar för nya tjänster (Operatörer + producenter av tjänster) Tjänster för att underlätta för boende att jobba hemifrån Transporttjänster Vårdtjänster Lösningar som förenklar vardagen Tidsbesparingar Användarvänlighet Mer attraktiv närmiljö Medveten konsumtion, t.ex. av energi och miljö. Ökad service av välfärdstjänster Ökad trygghet/ trygghetstjänster för ett tryggare boende Stöd för kvarboende Energi & Miljö Ökad trygghet Ökad komfort & kvalitet Elektriska lås, inget behov av nycklar. Lägre kostnad för de som behöver komma in i fastigheter och större säkerhet för de som behöver släppa in folk i fastigheter. Jmf. Apple AppStore där Apple står för infrastrukturen/plattformen och har upplåtit till tredje part att producera tjänsteinnehållet, dvs. Appar mot en avgift. Hur skulle motsvarande kunna göras i NDS? Finns det olika plattformar som kan leda till tjänste/produktutveckling av tredje part? Hur skulle en sådan affärsmodell kunna se ut? Hög kvalité på bredband/uppkoppling. Transporter kan beröra många olika målgrupper i NDS. Hur kan dessa olika gruppers transportbehov lösas? Egen bil, bilpol, promenera. Dvs., för slutkonsumenter/brukare. Förenkla för användarna genom att olika tjänster kan nås från samma gränssnitt. Då ökar chansen att tjänsterna verkligen används. Olika tjänster ska kunna kombineras vilket skapar nyttigare tjänster exempelvis vad gäller larm och passagekontroll. NDS står för omställningen till förnyelsebar energi. Utöver ekonomiska föredelar av ett energisnålt boende kan NDS skapa kollektiva värden och vi-känsla av att bidra till något bra genom sitt boende. 6

19 Exempel: Behovet av affärsmodeller som utgår ifrån tydliga målgrupper/segment Man har i sitt boende i NDS en utmaning vad gäller miljö och energieffektivitet. I bredare mening inkluderas även ett gott liv, med frågor som berör hälsa, vård och omsorg. Beroende på vilken levnadssituation man befinner sig i prioriterar man olika. Är man sjuk och i behov av (daglig) vård blir självklart e-hälsa mycket viktigare än val av färdmedel till jobbet osv. Börja därför med en segmentering av några olika typiska boendegrupper (stakehholders) t.ex. 1. Barnfamilj 2. Familj/person med vårdbehov 1. Behov barnfamilj: Transporter (till o från jobb till förskolor/skolor, till övrigt) Inköp Fritidsaktiviteter/nöjen 2. Behov familj/person med vårdbehov Kontakt med vårdgivare/hemtjänst Övervakning av hälsotillstånd Transporter För varje segment måste en fördjupad analys göras. När detta är gjort är det lättare att göra prioriteringar med avseende på t.ex. volym/omfattning och angelägenhet. När det gäller energieffektivitet kan man misstänka att detta kommer i andra hand vad gäller problem/behov. Har man en hyra på SEK/mån är man kanske inte primärt fokuserad på energibesparingar i storleksordningen SEK/mån. Däremot kan man känna ett kollektivt ansvar för att delta i att NDS i sin helhet blir energieffektivt och därför försöker man ändå dra sitt strå till stacken. Angående tjänster inom området energieffektivitet: Tydlig och begriplig feedback av relevant data till de boende (individuella och kollektiva värden). Ett exempel är den nu av Interactive utvecklade och kommersiellt tillgängliga Energiklockan. Nyttan ligger sannolikt i den kollektiva känslan av att medverka i något positivt. Vad vi vet om de som kommer att bo i NDS? Genomsnittsfamiljen antas vara 2 vuxna +30 år med ett barn. 25 dagisplatser beräknas per 100 invånare/lägenheter. De antas vara kvalitetssökande konsumenter som sätter stor vikt vid sin självbild och sitt personliga varumärke. 15% av hyresrätterna är studentbostäder, ca. 600 hyresrätter. Många boende väntas uppskatta närheten till en aktiv fritid. Troligen skiljer sig målgrupper/segment för bostadsrätter och hyresrätter. 7

20 Segment och lösningar med utgångspunkt i särskilda aktörsgrupper När infrastruktur och bebyggelse planeras för NDS bör man se till behoven av flera olika aktörer. Det är viktigt att tänka på alla de behov en modern stad kommer att ha. Under samtalet diskuterades vilka olika grupper som har störst potential att ta del av olika nyttor. Aktörsgrupp Boende Vårdtagarna Näringsidkare Tjänsteleverantörer Fastighetsägare Offentliga aktörer/samhället Typ av nytta/nyttor med störst potential Persontransporter Trygghet/säkerhetssystem (t.ex. skydd för olyckor i hemmet, olyckor med småbarn m.m.) Varuleveranser/Inköp Fritid/Nöjen IT/Media/Underhållning Hemsjukvård/välfärdsteknologi/ bo kvar Säkerhetssystem, t.ex. vid glömska (spis, dörrlås m.m.) Persontransporter Planeringshjälp Varuleveranser/inköp Persontransporter Varutransporter/logistik IT, molntjänster m.m. Kontorshotell Elbolag, kapa toppar Hemtjänst,, lägre kostnader och bättre planering Hemsjukvård, spar kostnader och sängplatser på sjukhus Vad driver värmeutvecklingen på deras fastigheter? Vilka lösningar kommer möjliggöra högre hyror och priser på bostadsrätter? Vilken avkastning kan de förvänta sig på dessa investeringar? Ex: trygghets- och säkerhetslösningar leder till mindre skadegörelse och ökad betalningsvilja hos bostadskunderna. Lägre kostnad för nyckelhantering Vinster i formen av omställningen till ett grönare och mer miljövänligt samhälle. 8

Fallstudie. SABO:s projekt i Västerås och Halmstad

Fallstudie. SABO:s projekt i Västerås och Halmstad 2012-11-25 Patrik Forsström e-centret AB Fallstudie SABO:s projekt i Västerås och Halmstad SABO:s utvecklingsprojekt BoIT Bostaden är i dag mer än bara en bostad, den är en bostadsplats, en studieplats,

Läs mer

SMART IKT FÖR ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN ANVÄNDANDE OCH TILLGÄNGLIGHET - WORKSHOP

SMART IKT FÖR ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN ANVÄNDANDE OCH TILLGÄNGLIGHET - WORKSHOP ANVÄNDANDE OCH TILLGÄNGLIGHET - WORKSHOP HET 2(5) The following people have contributed to the report. Marie Sjölinder, SICS Stina Nylander, SICS HET 3(5) IT och förvaltning i framtidens boende 1 Workshop

Läs mer

SMART IKT FÖR ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN KOSTNADSUPPSKATTNING SMARTA HEM

SMART IKT FÖR ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN KOSTNADSUPPSKATTNING SMARTA HEM 2(10) Följande personer har bidragit till rapporten: Örjan Mattsson (författare), Acreo Swedish ICT Fredrik Björklund, Alleato HenrikSvedlund, Manodo (KTC) Anders Johansson, SABO Patrik Forsström, e-centret

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

e-hemtjänst och Välfärdsbredband - ett sätt att skapa välfärd

e-hemtjänst och Välfärdsbredband - ett sätt att skapa välfärd e-hemtjänst och Välfärdsbredband - ett sätt att skapa välfärd e-hemtjänst Utmaning 1 - Demografi Utmaning 2 - Ekonomi Utmaning 3 - Kompetensförsörjning Produktifiering Kommunens uppdrag Övrigt 25 % Äldre

Läs mer

SMART IKT FÖR ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN AFFÄRSMODELLER FÖR ÖPPNA HEMMANÄT

SMART IKT FÖR ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN AFFÄRSMODELLER FÖR ÖPPNA HEMMANÄT SMART IKT FÖR ATT BO OCH ARBETA I 2(11) The following people have contributed to the report: Örjan Mattsson, Acreo (författare) Per Andersson, Handelshögskolan (författare till appendix A) Jan Markendahl,

Läs mer

Digitalisering av trygghetslarm en välfärdstjänst som ställer nya krav från användare och närstående. Patrik Forsström e-centret 2015-03-24

Digitalisering av trygghetslarm en välfärdstjänst som ställer nya krav från användare och närstående. Patrik Forsström e-centret 2015-03-24 Digitalisering av trygghetslarm en välfärdstjänst som ställer nya krav från användare och närstående Patrik Forsström e-centret 2015-03-24 Hjälp! Patrik.Forsstrom@eCentret.se Uppdrag granskning i kväll

Läs mer

SMART IKT FÖR ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN FRAMTIDENS KOMMUNIKATIONSOPERATÖR

SMART IKT FÖR ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN FRAMTIDENS KOMMUNIKATIONSOPERATÖR SMART IKT FÖR ATT BO OCH ARBETA I FRAMTIDENS KOMMUNIKATIONSOPERATÖR 2(10) Följande personer har bidragit till rapporten. Claus Popp Larsen (author), Acreo Bruce Horowitz, TeliaSonera 3(10) Förord Detta

Läs mer

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bo bra på äldre dar 1 Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bakgrund 2 Nästan 20% av Sveriges befolkning har fyllt 65 år och antal och andel

Läs mer

Business Model Transformation. Banbrytande affärsmodeller genom transformation av affärsarkitektur

Business Model Transformation. Banbrytande affärsmodeller genom transformation av affärsarkitektur Business Model Transformation Banbrytande genom transformation av affärsarkitektur Business Model Transformation Vår grundläggande metod för affärsutveckling och transformation av verksamheter kallar vi

Läs mer

Affärsplanen har inom Tillväxtprogrammet två huvudsakliga användningsområden:

Affärsplanen har inom Tillväxtprogrammet två huvudsakliga användningsområden: 2013-10- 03 Mall för Affärsplan - Science Park Halmstad Följande dokument är ett exempel på en affärsplanemall för nystartade företag. Dokumentet ska ses som en mall och man använder de delar som anses

Läs mer

BREDBANDSANSLUTNING VIA FIBER TILL BRF STOCKHOLMSHUS 11

BREDBANDSANSLUTNING VIA FIBER TILL BRF STOCKHOLMSHUS 11 BREDBANDSANSLUTNING VIA FIBER TILL BRF STOCKHOLMSHUS 11 Detaljerad information Bakgrund En av bostadsrättsföreningens viktigaste uppgifter är att tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen. De boende

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Page 1 of 17 Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Område: Mervärdesskatt Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening

Läs mer

Ett nytt sätt att se på TV

Ett nytt sätt att se på TV Ett nytt sätt att se på TV OC1 Reviderad oktober 2009 Att titta på TV är viktigt! Att titta på TV är viktigt! Konsumtionen av media idag motsvarar nästan vår totala livslängd i början av 1700-talet. TV

Läs mer

Rundabordsamtal om affärsmodeller

Rundabordsamtal om affärsmodeller Rundabrdsamtal m affärsmdeller Nrra Djurgårdsstaden Sammanfattning ch kmmentarer från 2012-11-09 Deltagare Claus Ppp Larsen, Acre Claus.Ppp.Larsen@acre.se Patrik Frsström, e-centret Patrik.Frsstrm@ecentret.se

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet HANDLINGSPLAN Sida 1 (6) Datum Kommunstyrelse förvaltningen Vår handläggare Näringslivsutvecklare Raymond Jennersjö Adressat Kommunstyrelsen Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening som verkar för att dess medlemmar

Läs mer

Kort om välfärdsteknologi och e-hemtjänst. baserat på erfarenheter från Västerås stad

Kort om välfärdsteknologi och e-hemtjänst. baserat på erfarenheter från Västerås stad Kort om välfärdsteknologi och e-hemtjänst baserat på erfarenheter från Västerås stad Denna skrift är en kort version av Att införa e-hemtjänst erfarenheter från Västerås stad, art.nr 12366. Ladda ner den

Läs mer

BREDBANDSSKOLA. Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: Från skoj och ploj till samhällsnytta. med Patrik Forsström

BREDBANDSSKOLA. Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: Från skoj och ploj till samhällsnytta. med Patrik Forsström 1 Styrgruppsmöte 4:e sep Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: BREDBANDSSKOLA Från skoj och ploj till samhällsnytta med Patrik Forsström Mälarenergi Ett tidsperspektiv på

Läs mer

Varför är kommunen inblandad?

Varför är kommunen inblandad? Varför är kommunen inblandad? Simrishamns kommun arbetar aktivt för att husägare, såväl privatpersoner som företagare, ska koppla upp sig via fiber. Arbetet bedrivs genom en anställd bredbandssamordnare.

Läs mer

Kommunikationsplan för fiber i Simrishamns kommun

Kommunikationsplan för fiber i Simrishamns kommun Kommunikationsplan för fiber i Simrishamns kommun Syftet med detta dokument är att stödja alla som jobbar aktivt med att få fler att vilja ha en fiberanslutning i Simrishamns kommun. Vid all kommunikation

Läs mer

Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer

Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer Viktigt för uppdraget har varit att samråda med berörda intressenter och aktörer för att få ta del av deras synpunkter, kunskaper och erfarenheter.

Läs mer

Vilken betydelse har affärsmodeller för framgångsrika energitjänster? Marcus Linder linder@chalmers.se

Vilken betydelse har affärsmodeller för framgångsrika energitjänster? Marcus Linder linder@chalmers.se Vilken betydelse har affärsmodeller för framgångsrika energitjänster? Marcus Linder linder@chalmers.se Två viktiga ord Affärsmodell beskriver: Hur skapar vi värde? Hur fångar vi det? Energitjänst Erbjudande

Läs mer

Fiber till alla. Fiber till alla. Kommunledningskontoret informerar

Fiber till alla. Fiber till alla. Kommunledningskontoret informerar Fiber till alla Fiber till alla Kommunledningskontoret informerar Innehåll Kommunikationsplan för fiber i Simrishamns kommun 3 Vad vi kommunicerar 4 Praktiska exempel 5 Några målgrupper 6 Vad är optisk

Läs mer

Jonas Ek Projektledare välfärdsteknik E-hälsosamordnare Nacka kommun

Jonas Ek Projektledare välfärdsteknik E-hälsosamordnare Nacka kommun Jonas Ek Projektledare välfärdsteknik E-hälsosamordnare Nacka kommun Projektpartners Södertälje kommun Huddinge kommun Stockholms stad Nacka kommun Upplands Väsby kommun Stockholms läns landsting SICS

Läs mer

SMART IKT FÖR ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN FRAMTIDENS KOMMUNIKATIONSOPERATÖR FAS II: FRAMTIDENS ÖPPNA NÄT

SMART IKT FÖR ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN FRAMTIDENS KOMMUNIKATIONSOPERATÖR FAS II: FRAMTIDENS ÖPPNA NÄT FAS II: FRAMTIDENS ÖPPNA NÄT FAS II: FRAMTIDENS ÖPPNA NÄT 2(10) Följande personer har bidragit till rapporten. Claus Popp Larsen (författare), Acreo Örjan Mattsson, Acreo Bruce Horowitz, TeliaSonera FAS

Läs mer

STOCKHOLMS STAD BEHÖVER HJÄLP MED ATT LÖSA STORA UTMANINGAR!

STOCKHOLMS STAD BEHÖVER HJÄLP MED ATT LÖSA STORA UTMANINGAR! ÄLDREFÖRVALTNINGEN Version 1.0 Karin Gens/Johan Schuber SID 1 (6) 2012-03-15 STOCKHOLMS STAD BEHÖVER HJÄLP MED ATT LÖSA STORA UTMANINGAR! OpenLab projekt - inom området: Ett värdigt åldrande Uppdragsgivare

Läs mer

Att arbeta strategiskt med platsens varumärke. Nicholas Hörlin

Att arbeta strategiskt med platsens varumärke. Nicholas Hörlin Att arbeta strategiskt med platsens varumärke Nicholas Hörlin Hur kan man skapa lägesfaktorer som kommun och som byggherre? Om Property People Property People är placemanagementkonsulter Platsutvecklingsarbete

Läs mer

Informationsmöte Villor i Eker 2014

Informationsmöte Villor i Eker 2014 Informationsmöte Villor i Eker 2014 Agenda Stadsnät Tjänster TV Internet & Telefoni Fler fördelar med Stadsnätet Hur går det till ( Grävning / Installation i fastigheten ) Vad kostar det? Frågor. Lars

Läs mer

Vi tror att du kommer att gilla Scypho Heat Control, nästa generations intelligenta styrsystem! Sid. 6-7. Produkt- Framtiden & IoT Control

Vi tror att du kommer att gilla Scypho Heat Control, nästa generations intelligenta styrsystem! Sid. 6-7. Produkt- Framtiden & IoT Control Välkommen hem! Scypho Heat Control är ett intelligent system som effektiviserar energianvändningen för uppvärmning av din villa, samtidigt som den förenklar din vardag och låter dig fokusera på de viktigare

Läs mer

MEG. Bredband utan begränsningar. phone 0:- Välkommen till ViaEuropa!

MEG. Bredband utan begränsningar. phone 0:- Välkommen till ViaEuropa! Bäst på bredband! Bredband utan begränsningar Internet har utvecklats explosionsartat under det senaste decenniet. 80 procent av alla hushåll har någon form av uppkoppling till Internet idag och det blir

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

Köpguide för molntjänster. Hur fungerar det egentligen och vad innebär det för mig?

Köpguide för molntjänster. Hur fungerar det egentligen och vad innebär det för mig? Köpguide för molntjänster Hur fungerar det egentligen och vad innebär det för mig? Tänk om din nya it-lösning skulle kunna göra livet lite enklare för dina medarbetare och hjälpa dem att arbeta bäst där

Läs mer

När storleken har betydelse

När storleken har betydelse Datum: 213-1-25 DISKUSSIONSMATERIAL Patrik Sandgren När storleken har betydelse Kostnaden för en mobil digital livsstil baserad på en mobiltelefon med surf via 4G Det trådlösa livet Den 25:e oktober 213

Läs mer

Borderlight AB KO och tjänsteleverantör

Borderlight AB KO och tjänsteleverantör orderlight A KO och tjänsteleverantör VD, Sten Oscarsson red erfarenhet av teknik och affärsmodeller: 1. Älvkarlebymodellen, ett av landets första kompletta Triple Play nät med lägenhetsnät 2. Leverans

Läs mer

Hur når man tre miljoner användare på ett enkelt och säkert sätt?

Hur når man tre miljoner användare på ett enkelt och säkert sätt? Hur når man tre miljoner användare på ett enkelt och säkert sätt? sten.arvidson@foreningssparbanken.se Affärer på nätet behöver generella och lättillgängliga lösningar för konsumenterna Idag olika metoder

Läs mer

boit 2.0 Infrastruktur, tjänster & service i morgondagens bostäder sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag

boit 2.0 Infrastruktur, tjänster & service i morgondagens bostäder sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag boit 2.0 Infrastruktur, tjänster & service i morgondagens bostäder sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag förord Under drygt två år har 14 allmännyttiga bostadsföretag tillsammans med SABO och med

Läs mer

ICT-mognad. En undersökning av Acreo om ICT-situationen i Sveriges kommuner ACREO. den 12 januari 2012 Skriven av: Crister Mattsson & Marco Forzati

ICT-mognad. En undersökning av Acreo om ICT-situationen i Sveriges kommuner ACREO. den 12 januari 2012 Skriven av: Crister Mattsson & Marco Forzati ICT-mognad En undersökning av Acreo om ICT-situationen i Sveriges kommuner ACREO den 12 januari 2012 Skriven av: Crister Mattsson & Marco Forzati 0 ICT-mognad En undersökning av Acreo om ICT-situationen

Läs mer

Infrastruktur i Ornö socken (A) 2011-03-14

Infrastruktur i Ornö socken (A) 2011-03-14 Inledning Att bygga ett nytt trådbundet telekommunikationsnät i Ornö socken är en samhällspåverkande aktivitet. Det kommer att påverka samhället hur man än gör. Man måste även ta i och besluta i många

Läs mer

Informationsmöte Fiber till Villor i samfälligheterna Gårdvaren samt Ankan

Informationsmöte Fiber till Villor i samfälligheterna Gårdvaren samt Ankan Informationsmöte Fiber till Villor i samfälligheterna Gårdvaren samt Ankan Agenda Stadsnät Tjänster TV Internet & Telefoni Fler fördelar med Stadsnätet Hur går det till ( Grävning / Installation i fastigheten

Läs mer

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN UTBILDNINGSKATALOG F Ö R E L Ä S N I N G W O R K S H O P A F F Ä R S U T V E C K L I N G För utveckling av besöksnäringen ALUN VIKTEN AV ATT UTVECKLAS! I framtiden gäller det inte bara att ha rätt kunskaper

Läs mer

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Ledning och styrning av IT i kommunen Kommunen har sedan många år en central IT-avdelning med ansvar för drift

Läs mer

Skalbarhet är den bästa lösningen. Den nya LMS 7 Professional.

Skalbarhet är den bästa lösningen. Den nya LMS 7 Professional. Skalbarhet är den bästa lösningen. Den nya LMS 7 Professional. 2 Effektivitet genom anpassning Idealiska lösningar för din framgång För att garantera omedelbart svar på hjälpanrop, snabb service och sammanhängande

Läs mer

! " # " $ % & ' " ) )

!  #  $ % & '  ) ) Hur kan ett mycket stort utbud av TV-kanaler distribueras till hushållen? Vilka förutsättningar måste uppfyllas för att möjliggöra valfrihet? Vad behöver göras? ! " # " $ % & ' $( " ) ) *+ , Vill ha möjlighet

Läs mer

Vänta inte på nästa innovation. Stå för den!

Vänta inte på nästa innovation. Stå för den! Vänta inte på nästa innovation. Stå för den! Vi ger er råd att utveckla er framtid I en globaliserad och ständigt uppkopplad värld är konkurrensen knivskarp, överallt och hela tiden. En ny idé, en trend

Läs mer

Är det möjligt att ge stöd till mobilutbyggnad?

Är det möjligt att ge stöd till mobilutbyggnad? Är det möjligt att ge stöd till mobilutbyggnad? Stöd till passiv infrastruktur genom EU-kommissionens gruppundantag Projektet mindre än 10 miljoner euro Saknas 3G respektive avancerade trådlösa accessnät

Läs mer

HUR MAN LYCKAS MED BYOD

HUR MAN LYCKAS MED BYOD HUR MAN LYCKAS MED BYOD WHITE PAPER Innehållsförteckning Inledning... 3 BYOD Checklista... 4 1. Val av system... 4 2. Installation och konfiguration... 5 3. Prestanda... 5 4. Valfrihet ökar upplevelsen...

Läs mer

Bonus Rapport Kommersiell Design KTH

Bonus Rapport Kommersiell Design KTH Bonus Rapport Kommersiell Design KTH Johan Holmström & Lars Åkesson Introduktion Denna rapport beskriver projektet och delmomentet Kommersiell Design i kursen Interaktionsdesign 2 på KTH i Stockholm. Detta

Läs mer

LivingMAN. - eller konsten att bygga ett fibernät och driva det. Om Mälarenergi Stadsnät i Västerås. Alf Edgren, ECTAB

LivingMAN. - eller konsten att bygga ett fibernät och driva det. Om Mälarenergi Stadsnät i Västerås. Alf Edgren, ECTAB - eller konsten att bygga ett fibernät och driva det Om Mälarenergi Stadsnät i Västerås Alf Edgren, ECTAB Vaasa 2010-03-17 1 Om Mälarenergi och ME Stadsnät AB Fjärrvärme, Vatten, Elproduktion, Eldistribution

Läs mer

Gränslös kommunikation

Gränslös kommunikation Ericsson enterprise multimedia server Gränslös kommunikation Den nya generationen multimedielösningar för företagskommunikation Kunnig personal och högeffektiva arbetssätt är viktiga faktorer om ett företag

Läs mer

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Varför är det så viktigt med fiber? Det blir roligare med internet när det fungerar med full fart. Och så fort informationsöverföringen sker via fiber,

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1 Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.00 Prel Utgåva (1)9 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Projektbeskrivning Dokumentbeskrivning: Underlag för beslut om stimulansmedel Mobilitet Mobila tjänster Utfärdat

Läs mer

Trygghetslarm en vägledning

Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm är en av flera insatser som bidrar till att ge trygghet för ett stort antal äldre och personer med funktionsnedsättning. I ordet trygghet

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Planeten ska med! Hållbar mobilitet, SWEPOMM

Planeten ska med! Hållbar mobilitet, SWEPOMM Planeten ska med! Hållbar mobilitet, SWEPOMM Kort om Riksbyggen Bygger fastigheter med bostadsrätt Skapar bostadsrättsföreningar Förvaltar fastigheterna åt bostadsrättsföreningarna Antal anställda ca 2

Läs mer

Förändringsledning. Stöd & behandling. 2015-09-15 Anette Cederberg

Förändringsledning. Stöd & behandling. 2015-09-15 Anette Cederberg Förändringsledning Stöd & behandling Förändring It is not the strongest of the species that survives, nor the most intelligent, but the ones most responsive to change Charles Darwin, The Origin of Species,

Läs mer

Visionen om en Tjänstekatalog

Visionen om en Tjänstekatalog Visionen om en Tjänstekatalog Varför ska vi införa tjänster? Copyright BiTA Service Management/Rolf Norrman 1 IT:s värde för verksamheten tydliggörs i verksamhetens egna termer Organisationens kundfokus

Läs mer

Utredning av tjänsten Nattfrid tillsyn nattetid med webbkamera

Utredning av tjänsten Nattfrid tillsyn nattetid med webbkamera Utredning av tjänsten Nattfrid tillsyn nattetid med webbkamera Jenny Sjöberg September 2013 Dnr Son 2013/658 2013-09-11 1 (8) Innehåll 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 2 2. METOD... 2 3. NATTFRID I JÄRFÄLLA...

Läs mer

Varumärket Doro. Uppgift 2: Varumärkesstrategi och design av Johan Dahlin

Varumärket Doro. Uppgift 2: Varumärkesstrategi och design av Johan Dahlin Varumärket Doro Uppgift 2: Varumärkesstrategi och design av Johan Dahlin Doros identitet och position Vision? Doros vision är att bli varumärket Varifrån? Doro är en svensk världsmedborgare med 35 års

Läs mer

BO-IT ett samverkansprojekt för att möta utmaningen i en åldrande befolkning

BO-IT ett samverkansprojekt för att möta utmaningen i en åldrande befolkning BO-IT ett samverkansprojekt för att möta utmaningen i en åldrande befolkning Teknik för självständighet, social samvaro och trygghet. Individer önskar i de allra flesta fall klara sig själva så långt det

Läs mer

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Är finanskrisen ett resultat av bristande kompetens? Det låter spontant som om frågan borde besvaras ja, med tanke på att om det går

Läs mer

Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare?

Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare? Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare? David Troëng david.troeng@pts.se PTS en myndighet med sektorsansvar PTS bildades 1992 Samlat sektorsansvar för: Postområdet och Området

Läs mer

PIMM PROFECTO INFRASTRUCTURE MANAGEMENT MODEL ETT WHITEPAPER OM PIMM

PIMM PROFECTO INFRASTRUCTURE MANAGEMENT MODEL ETT WHITEPAPER OM PIMM PIMM PROFECTO INFRASTRUCTURE MANAGEMENT MODEL ETT WHITEPAPER OM PIMM PROFECTO SERVICE MANAGEMENT AB 2014 Inledning... 3 Grundstenarna i IT Service Management... 3 Samverkan och styrning... 4 Modellens

Läs mer

Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun

Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2012-03-28 Diarienr: XXXX.XXX 1(5) KOMMUNLEDNING Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2(5) Innehållsförteckning Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 1 Förord 3 Mål 3 Extern kommunikationsoperatör

Läs mer

Komplettering - PTS föreskrift om krav på driftsäkerhet

Komplettering - PTS föreskrift om krav på driftsäkerhet Handläggare: 2015-04-08 Kompletteringar Camilla Jönsson PTS/Dnr: 14-13006 08-214931 Camilla.jonsson@ssnf.org Kompletteringar till Post- och Telestyrelsen, PTS Dnr. 14-13006 pts@pts.se Komplettering - PTS

Läs mer

Rådets arbete och resultat Karin Widegren, kanslichef Samordningsrådet för smarta elnät

Rådets arbete och resultat Karin Widegren, kanslichef Samordningsrådet för smarta elnät Rådets arbete och resultat Karin Widegren, kanslichef Samordningsrådet för smarta elnät Utmaningar för energisystemet Ökad komplexiteten kräver förändringar och anpassning av elnäten Integrera stora mängder

Läs mer

E-tjänst över näringsidkare

E-tjänst över näringsidkare E-tjänst över näringsidkare Slutrapport Datum: 2011-01-27 Version: 1.0 Upprättad av: Monica Grahn Innehållsförteckning 1. E-tjänst över näringsidkare noden...1 1.1 Sammanfattning 1 1.2 Bakgrund 1 2. Användningsfall...1

Läs mer

VALFRIHET FÖR VILLAÄGARE

VALFRIHET FÖR VILLAÄGARE VALFRIHET FÖR VILLAÄGARE Framtidssäker infrastruktur för snabba kommunikationer, Internet, tv, telefoni, data, spel, nytta och nöje. Välkommen till Dala Energi Stadsnät. DIGITAL-TV, INTERNET, JOBBET OCH

Läs mer

ONLINEMÄTNINGAR I BUTIKER

ONLINEMÄTNINGAR I BUTIKER ONLINEMÄTNINGAR I BUTIKER Författare: Anna-Lena Lane Projektnummer: BF01 År: 2012 Onlinemätningar i butiker Rapport förstudie Anna-Lena Lane SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Projektnummer: BF01

Läs mer

Tre kvällar om tillgänglighet - Metodbeskrivning

Tre kvällar om tillgänglighet - Metodbeskrivning Tre kvällar om tillgänglighet - Metodbeskrivning Vår referens Stefan Johansson stefan.johansson@funkanu.se 08 555 770 78 Datum 2013-09- 25 Funka Nu AB Döbelnsgatan 21, 111 40 Stockholm 08-555 770 60 kontakt@funkanu.se

Läs mer

Prissättning. En promemoria om prissättningen av en produkt. Individuellt PM, Produktutveckling 2 1.5 högskolepoäng, avancerad nivå

Prissättning. En promemoria om prissättningen av en produkt. Individuellt PM, Produktutveckling 2 1.5 högskolepoäng, avancerad nivå Prissättning En promemoria om prissättningen av en produkt. Individuellt PM, Produktutveckling 2 1.5 högskolepoäng, avancerad nivå Produkt och processutveckling Innovation och produktdesign Jeanette Jönsson

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

Greenbook är tjänsten som vill inspirera och utmana skeptiska bil användare att åka kollektivt, de ska inte se det som ett måste utan något som de

Greenbook är tjänsten som vill inspirera och utmana skeptiska bil användare att åka kollektivt, de ska inte se det som ett måste utan något som de Greenbook är tjänsten som vill inspirera och utmana skeptiska bil användare att åka kollektivt, de ska inte se det som ett måste utan något som de verkligen vill göra. Kollektiv åkning kommer nu att bli

Läs mer

Bredband i samhällets tjänst

Bredband i samhällets tjänst Bredband i samhällets tjänst Örjan Mattsson, Acreo Sweden Broadband Alliance #1 Nationell Testbädd för Bredbandskommunikation Tre delar: Hudiksvall Metro/ Access nät Kista-Hudiksvall länk Stockholm Core

Läs mer

Öppenhet?!? Offentliga Rummet, 2010-05-27 Anders Larsson, anders.larsson@calaha.se Lennart Ploom, lennart.ploom@ssa.stockholm.se

Öppenhet?!? Offentliga Rummet, 2010-05-27 Anders Larsson, anders.larsson@calaha.se Lennart Ploom, lennart.ploom@ssa.stockholm.se Öppenhet?!? Offentliga Rummet, 2010-05-27 Anders Larsson, anders.larsson@calaha.se Lennart Ploom, lennart.ploom@ssa.stockholm.se Öppenhet En öppen dörr går vi ut eller går vi in är det något som läcker

Läs mer

Molnbaserad B2B: Minska kostnader och integrera fler partners!

Molnbaserad B2B: Minska kostnader och integrera fler partners! Molnbaserad B2B: Minska kostnader och integrera fler partners! Dagens globala affärslandskap översvämmas av interaktionspunkter mellan partners. Verksamheter av olika storlekar försöker kontinuerligt optimera

Läs mer

Basboxmiljön- ett svenskt initiativ för en öppen bredbands TV

Basboxmiljön- ett svenskt initiativ för en öppen bredbands TV Basboxmiljön- ett svenskt initiativ för en öppen bredbands TV Örjan Mattsson, Acreo Orjan.mattsson@acreo.se 2006-12-04 Bredband seminarium # 1 A part of Swedish ICT Research AB Acreo Institut för tillämpad

Läs mer

Din förening är värd det bästa

Din förening är värd det bästa Tv, bredband och telefoni Passersystem Digital tvättstugebokning Din förening är värd det bästa Bra & kunnig kundservice Upplev mer igår, idag och imorgon Låt oss sträcka lite på ryggen. Det är vi som

Läs mer

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun Riktlinje 2010-11-30 Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun KS-594/2010 Beslutad av kommunstyrelsen den 30 november 2010. Signalerna från regeringen och EU om företagens och medborgarnas

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER 2 Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet. 1 Inledning Håbo kommuns övergripande styrdokument inom IT är IT-policy för Håbo kommun. Riktlinjer

Läs mer

Hänger Du med i den Digitala Affärsutvecklingen?

Hänger Du med i den Digitala Affärsutvecklingen? Hänger Du med i den Digitala Affärsutvecklingen? Undersökning presenterad på Radar i2i FREDRIK RUNNQUIST R.Rev. 1.0 Sida 2 av 13 Hänger Du med i den Digitala Affärsutvecklingen? Vad händer? Alla verksamheter

Läs mer

Koncept för elcykelpooler för VGR

Koncept för elcykelpooler för VGR Koncept för elcykelpooler för VGR Projektbeskrivning Pilotprojektet CykelDelaren syftar till att etablera en cykelpool med elcyklar för allmänheten i de deltagande kommunerna i Västra Götaland. Regionen

Läs mer

Tjänster för elektronisk identifiering och signering

Tjänster för elektronisk identifiering och signering Bg eid Gateway och Bg PKI Services Tjänster för elektronisk identifiering och signering En elektronisk ID-handling är förutsättningen för säker och effektiv nätkommunikation. I takt med att tjänster blir

Läs mer

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV 08.35 09.00 Förvaltningspolitiken Torkel Nyman 09.00 09.25 e-förvaltning Anders Nyström 09.25 09.30 Utvecklingen av Charlotta Eriksson resultatstyrningen

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

Arbetsgruppens presentation 2014-01-26

Arbetsgruppens presentation 2014-01-26 Arbetsgruppens presentation 2014-01-26 1.Kommunalt vatten och avlopp? 2.Mobilt bredband, affärsmodell och kostnader 3.Anslutningar och teknik 4.Handlingsplan Kommunalt vatten och avlopp? JESSICA RYTTER

Läs mer

Progressionen i teknikämnets centrala innehåll

Progressionen i teknikämnets centrala innehåll Det centrala innehållet i kursplanen anger vilket obligatoriskt innehåll som ska behandlas i undervisningen. Det är strukturerat så att det visar på en progression. Det innebär att innehållet vidgas och

Läs mer

1 SAMMANFATTNING... 1 2 PRODUKTBESKRIVNING... 2 3 MARKNADSFÖRUTSÄTTNINGAR... 3 4 SYFTE... 4 5 STRATEGI - STRATEGIVAL... 5 6 MÅL...

1 SAMMANFATTNING... 1 2 PRODUKTBESKRIVNING... 2 3 MARKNADSFÖRUTSÄTTNINGAR... 3 4 SYFTE... 4 5 STRATEGI - STRATEGIVAL... 5 6 MÅL... Sid 1 (7) Innehåll 1 SAMMANFATTNING... 1 2 PRODUKTBESKRIVNING... 2 3 MARKNADSFÖRUTSÄTTNINGAR... 3 4 SYFTE... 4 5 STRATEGI - STRATEGIVAL... 5 6 MÅL... 6 7 AKTIVITETER... 7 1 SAMMANFATTNING WEBingo är en

Läs mer

Praesideo digitalt högtalar- och utrymningslarmssystem Få fram ert budskap vad som än händer

Praesideo digitalt högtalar- och utrymningslarmssystem Få fram ert budskap vad som än händer Praesideo digitalt högtalar- och utrymningslarmssystem Få fram ert budskap vad som än händer 2 Praesideo högtalar- och utrymningslarmssystem från Bosch Hålla allmänheten informerad och skyddad Med fler

Läs mer

Måste Sveriges 200 000 trygghetslarm bytas ut 2013?

Måste Sveriges 200 000 trygghetslarm bytas ut 2013? Måste Sveriges 200 000 trygghetslarm bytas ut 2013? Åsa Lindskog Konsumentmarknadsavdelningen Post- och telestyrelsen Johnny Leidegren Leidegren Consulting Projektledare, storskaliga projektet i Sjuhärad

Läs mer

Mål och strategi för Internet of Things Sverige

Mål och strategi för Internet of Things Sverige Mål och strategi för Internet of Things Sverige Presentation, vid IoT Sverige vårseminarium 23 april 2015 Torbjörn Fängström, programchef IoT Sverige, Uppsala universitet IoT Sverige ett strategiskt innovationsprogram

Läs mer

David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3. IKOT Grupp B4

David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3. IKOT Grupp B4 David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3 IKOT Grupp B4 Innehållsförteckning Kartläggning av användarens röst... 3 Marknadssegment... 3 Kundkedja... 4 Kundundersökning...

Läs mer

Lokala investeringsprogrammet Näringslivskontoret

Lokala investeringsprogrammet Näringslivskontoret Lokala investeringsprogrammet Näringslivskontoret Dnr xxx (se avtalet) Bilpoolslansering i Hammarby sjöstad SLUTRAPPORT SAMMANFATTNING... 2 PROJEKTET... 2 BESKRIVNING... 2 TIDPLAN... 2 MÅL... 2 REFERENSOBJEKT...

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

The Rational IT Model EN ENKLARE VÄG TILL IT SERVICE MANAGEMENT

The Rational IT Model EN ENKLARE VÄG TILL IT SERVICE MANAGEMENT The Rational IT Model EN ENKLARE VÄG TILL IT SERVICE MANAGEMENT ITIL is a registered trade mark of AXELOS Limited. Bakgrund till modellen... 3 Beskrivning av modellen... 4 Modellens uppbyggnad... 5 Faser...

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Varumärkesutredning. Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01

Varumärkesutredning. Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01 Varumärkesutredning Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01 Vad är 1177 Vårdguiden? 1177 Vårdguiden erbjuder råd, information, inspiration och e-tjänster

Läs mer

Guide till en vinnande affärsplan

Guide till en vinnande affärsplan Guide till en vinnande affärsplan Guide till en vinnande affärsplan Såhär använder du guiden: De rubriker och områden som är obligatoriska att använda och behandla när du tävlar och lämnar in bidrag i

Läs mer