SMART IKT FÖR ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN AFFÄRSMODELLER FÖR SAMHÄLLS- OCH FASTIGHETSTJÄNSTER

Transkript

1 SMART IKT FÖR ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN AFFÄRSMODELLER FÖR SAMHÄLLS- OCH FASTIGHETSTJÄNSTER

2 SMART IKT FÖR ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN AFFÄRSMODELLER FÖR SAMHÄLLS- OCH FASTIGHETSTJÄNSTER 2(14) Eds. Date Ver. Örjan Matsson, ACREO The following people have contributed to the report. Örjan Mattsson (författare), Acreo Per Andersson (författare till appendix A), Handelshögskolan Jan I Markendahl (författare till appendix A), KTH Per O Andersson (författare till appendix B), Ericsson Patrik Forsström (författare till appendix C), SABO Nils Göransson, Stockholms stad Henrik Abramowics, Ericsson Claus Popp Larsen, Acreo P-O Sjöberg, SICS Rolf Leidhammar, Swedish ICT Hans Malmqvist, FMOF

3 SMART IKT FÖR ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN AFFÄRSMODELLER FÖR SAMHÄLLS- OCH FASTIGHETSTJÄNSTER 3(14) Eds. Date Ver. Örjan Matsson, ACREO Inledning Det är en ökande trend att bredband till hemmen utnyttjas även för samhälls- och fastighetstjänster. Detta sker vid sidan av dagens användning för kommersiella triple play tjänster, Internetaccess, TV och telefoni. Hemmet är inte längre bara en bostad utan en verksamhetsplats där framtidens omsorg och vård kommer att bedrivas och en plats där man via avancerad teknik kan möta kraven på ett hållbart samhälle vad gäller exempelvis miljöbelastning. SABO har introducerat begreppen välfärdsbredband och fastighetsbredband. Det innebär inte att den vanliga bredbandtekniken för dagens kommersiella tjänster inte skall utnyttjas. Begreppen är till för att visa att det många gånger ställs speciella krav på dessa typer av bredbandslösningar. Dels är det fråga om tekniska krav men den stora skillnaden är relaterad till affärsmodeller. Många olika aktörer är oftast inblandade i dessa sammanhang och roller och värdekedjor är komplexa. Samma gäller själva betalmodellerna, det är inte bara boende som betalar utan även exempelvis kommuner, fastighetsägare och landsting. Detta kan innebära att priset inte behöver vara direkt relaterat till kostnaden för bredbandstjänsten. Syftet med aktiviteten Affärsmodeller för samhälls- och fastighetstjänster har därför varit att titta på affärsmodeller för dessa tjänstesegment och se hur tekniken för det Smarta Hemmet skall utformas för att på bästa sätt stötta dessa affärsmodeller. Fokus har varit på boende och verksamma i Norra Djurgårdsstaden men resultaten är naturligtvis tillämpliga i ett vidare sammanhang. 2 Affärsmodeller 2.1 Definition Affärsmodellen identifierar, kartlägger och beskriver alla viktiga huvudkomponenter och mekanismer för hur organisationer går tillväga för att skapa värde och utgör på så vis en länk mellan teknologisk input och ekonomisk output (se bilden nedan). Figur 1 Beskrivning av affärsmodell. Källa: baserad på Chesbrough & Rosenbloom (2002) 2.2 Rundabordssamtal Arbetet med affärsmodeller för Norra Djurgårdsstaden har bedrivits i samarbete med Handelshögskolan(HHS) och KTH. Det summerades i ett rundabordssamtal med deltagare från alla

4 SMART IKT FÖR ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN AFFÄRSMODELLER FÖR SAMHÄLLS- OCH FASTIGHETSTJÄNSTER 4(14) Eds. Date Ver. Örjan Matsson, ACREO som deltagit i denna projektaktivitet och finns i sin helhet dokumenterad i Appendix A. I denna rapport kommer bara en kort summering av rundabordssamtalet att göras. Första frågeställningen var vilka nyttor den smarta tekniken i hemmet kan skapa och vilka tjänster som är relaterade till dessa nyttor? Vilka behov och vilka problem kan lösas med dessa tjänster och vilka är användarna som kan dra nyttja dem? Diskussionen kan sammanfattas i följande tabell. Aktörsgrupp Boende Vårdtagarna Näringsidkare Tjänsteleverantörer Fastighetsägare Offentliga aktörer/samhället Typ av nytta/nyttor med störst potential Persontransporter Trygghet/säkerhetssystem (t.ex. skydd för olyckor i hemmet, olyckor med småbarn m.m.) Varuleveranser/inköp Fritid/nöjen IT/media/underhållning Hemsjukvård/välfärdsteknologi/ bo kvar Säkerhetssystem, t.ex. vid glömska (spis, dörrlås m.m.) Persontransporter Planeringshjälp Varuleveranser/inköp Persontransporter Varutransporter/logistik IT, molntjänster m.m. Kontorshotell Elbolag, kapa toppar Hemtjänst, lägre kostnader och bättre planering Hemsjukvård, spar kostnader och sängplatser på sjukhus Vad driver värdeutvecklingen på deras fastigheter? Vilka lösningar kommer möjliggöra högre hyror och priser på bostadsrätter? Tjänster för sänkt miljöbelastning Vilken avkastning kan de förvänta sig på dessa investeringar? Ex: trygghets- och säkerhetslösningar leder till mindre skadegörelse och ökad betalningsvilja hos bostadskunderna Lägre kostnad för nyckelhantering Vinster i formen av omställningen till ett grönare och mer miljövänligt samhälle En annan del av rundabordssamtalet ägnades åt vilka tjänster och tjänstesegment som har störst möjlighet att slå igenom i det korta perspektivet. Den diskussionen ligger bland annat bakom förslaget i slutkapitlet till nästa steg i projektet.

5 SMART IKT FÖR ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN AFFÄRSMODELLER FÖR SAMHÄLLS- OCH FASTIGHETSTJÄNSTER 5(14) Eds. Date Ver. Örjan Matsson, ACREO Drivkrafter och Hinder Mycket av det vi kommer att behandla i Smart IKT-projektet har sitt ursprung i vilka drivkrafter och hinder som kan föreligga vid införande av nya IKT-tjänster i hemmet. Dessa faktorer sammanfattades på rundabordssamtalet enligt följande Drivkrafter o Trygghet o Komfort/ tidsvinster o Livsstil/ socialt ansvar för miljön o Smart hem innebär högre värde Hinder o Många aktörer för en typ av tjänst, standardmodeller saknas o Digital stadsplan saknas o Förtroende saknas mellan aktörerna o Hur fördela kostnader och vinster vid delad infrastruktur 3 Referensmodell för framtagande av affärsmodeller - Business Model Canvas Osterwald ligger bakom idéerna om Business Model Canvas som kan ses som ett formellt verktyg för att utveckla en affärsmodell. Referensmodellen och dess användning i detta specifika fall framgår mer detaljerat av Appendix B. Dess styrka är att man på ett formaliserat sätt kan beskriva sitt kunderbjudande, sina kundsegment, sina kundkanaler och kundrelationer för att på grundval av detta kunna bedöma sin intäkt. På kostnadssidan kan man på samma sätt beskriva vilka aktiviteter som krävs, vilka resurser, både personella och finansiella, som erfordras, nödvändiga partners, infrastruktur etc. som behövs för att nå sin intäkt. På så sätt får man en bild av vilka kostnader som krävs och förhoppningsvis skall summan av dessa understiga den uppskattade intäkten. Ett sätt att sänka kostnaderna för exempelvis en tjänsteleverantör är att dela IKT-infrastruktur med andra tjänsteleverantörer. Detta fall, som i modellen benämns delning av en funktion, kan beskrivas formellt som en multilagermodell. Delningen av en funktion gör att kostnaden kan fördelas på olika värdeflöden och på så sätt finansiera hela verksamheten där ett enda värdeflöde inte är tillräckligt stort. Delning av en funktion leder ofta till att även respektive värdeflöden förändras eftersom den gemensamma funktionen kan införa vissa beroenden och begränsningar. Kravet på koordinering ökar och man ser behovet av en mäklarfunktion. Figur 2 skissar på en trelagersmodell där de tre aktörer delar på en gemensam funktion. Delning av en funktion som ger olika värdeflöden Återförening av de uppdelade värdeflödena för att finansiera funktionerna

6 SMART IKT FÖR ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN AFFÄRSMODELLER FÖR SAMHÄLLS- OCH FASTIGHETSTJÄNSTER 6(14) Eds. Date Ver. Örjan Matsson, ACREO Uppdelning av värde-flöden?? Gemensam infrastruktur 2. Återsamling av värde-flöden Figur 2. En trelagersmodell med Business Model Canvas som visar delning av en resurs och återförening av värdeflödena 4 Tjänsteoperatör Bland de hinder som nämndes tidigare vad gäller införande av bredbandsbaserade samhälls- och fastighetstjänster angavs mängden av olika aktörer, komplexa värdekedjor och olika betalningsströmmar. Inga etablerade processer finns inom dessa områden i motsats till dagens kommersiella telekomtjänster. Mycket talar för att en mäklarfunktion som täcker ett branschsegment exempelvis trygghetstjänster skulle underlätta introduktionen av sådana tjänster. Den funktionen som i vissa sammanhang också kan ses som en paketerare kan samordna och erbjuda en tjänsteportfölj från flera tjänsteleverantörer inom sitt område och ge ETT sammanhållet erbjudande till kund och vara den kundens kontaktyta. Delning av en resurs som infrastruktur och sensorer kräver ansvar för drift och underhåll och detta är en del av mäklarfunktionen. Vi kommer i fortsättningen att benämna mäklarfunktionen tjänsteoperatör eftersom dess innehåll kan ses som en operatörsroll. Exempel på tänkbara tjänsteoperatörer är: Omsorgsoperatör Vårdoperatör Larmoperatör Fastighetsoperatör

7 SMART IKT FÖR ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN AFFÄRSMODELLER FÖR SAMHÄLLS- OCH FASTIGHETSTJÄNSTER 7(14) Eds. Date Ver. Örjan Matsson, ACREO Låsoperatör Smart-el operatör 5 Fallstudie, SABO:s projekt i Västerås och Halmstad SABO tillsammans med ledande medlemsföretag försöker lösa sina framtida utmaningar inom bostadsutvecklingen genom ett samverkansprojekt kallat BoIT. Detta bedrivs i form av ett antal lokala projekt på olika orter i landet och i samverkan mellan det kommunala fastighetsbolaget, kommunen och stadsnätsoperatören. Av intresse i vårt fall är främst projekten i Västerås och Halmstad och de finns närmare beskrivna i bilaga 3. I Västerås kommer man från årsskiftet att införa omsorgstjänst via välfärdsbredband och affärsmodellen illustrerar rollen för en omsorgsoperatör. Intressant är också att studera deras betalningsmodell. I Halmstad görs en pilotstudie hur fastighetsbolaget kan samordna olika former av kommunala och privata trygghetstjänster, larmtjänster och mättjänster och via en horisontell lösning utnyttja det bredband som stadsnätsoperatören erbjuder idag. Det är ett exempel på hur man kan arbeta med vad man kan benämna digital fastighetsplan i analogi med uttrycket digital stadsplan. 5.1 Västerås Västerås kommun ligger långt framme med införande av hemtjänst via bredband, kallad e-hemtjänst. Man har där liksom många andra kommuner brottats med problemet att hitta fungerande affärsmodeller. Ett sådant exempel är digitalt trygghetslarm som hittills blivit ett fiasko eftersom kommunerna inte tagit ett helhetsansvar. Västerås kommun har därför infört en ny affärsmodell för sina e- hemtjänster som exempelvis digitalt trygghetslarm och nattillsyn via video. Figur 3 Affärsmodell för välfärdsbredband via omsorgsoperatör.

8 SMART IKT FÖR ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN AFFÄRSMODELLER FÖR SAMHÄLLS- OCH FASTIGHETSTJÄNSTER 8(14) Eds. Date Ver. Örjan Matsson, ACREO När stadens omsorgsenhet fattar beslut om att en person skall bli biståndsmottagare går en beställning till stadens IT service som här agerar i rollen som omsorgsoperatör. De lägger beställning till stadens kommunikationsoperatör att omsorgsmottagaren skall förses med välfärdsbredband. Det innebär att om personen inte tidigare har bredband installeras detta och om det redan finns bredbandsanslutning installeras en separat gateway för välfärd. Installationen sker inte av stadsnätsoperatören utan av omsorgsoperatören så att kunden skall uppleva att kontakten bara sker med en organisation. All framtida felanmälan går också via omsorgsoperatören. Avgiften som omsorgstagaren betalar för en tjänst är oberoende av om den är fysiskt utförd eller en digital e-hemtjänst. Det finns ingen reell koppling mellan produktionskostnad och avgift för hemtjänsten. I praktiken sänker välfärdsbredband trösklarna för införandet av e-hemtjänster och dessa är betydligt mer kostnadseffektiva än traditionellt utförda hemtjänster. Därmed spar kommunen mer pengar om välfärdsbredband införs som en del av hemtjänsten även om det indirekt är kostnadsfritt för omsorgstagaren. 5.2 Halmstad I Halmstad har man främst fokuserat på området larm- och mättjänster. Både fastighetsägaren, kommunen och hyresgästerna använder idag larmtjänster ofta med analog och proprietär teknik och individuell kommunikation via exempelvis GSM. Detta har skapat en mängd vertikala tjänstelösningar. Tjänsterna kan vara brandlarm, vattenvakter, temperaturvakter, inbrottslarm, digitala trygghetslarm, flödesmätare etc. Halmstads kommunala fastighetsbolag har tillsamman med kommunen, stadsnätet och privata leverantörer av larm- och mättjänster genomfört en studie som skall resultera i en verklig pilot i slutet av året. Det man vill undersöka är om man kan dela infrastruktur med det i fastigheterna och lägenheterna redan befintliga fiberbaserade bredbandsnätet och skapa en horisontell tjänstestruktur. Frågan är om det kan sänka kostnaderna och skapa nya affärer. Det är ett bra exempel på en digital fastighetsplan där men tar ett samlat helhetsgrepp för hela fastigheten. Man vill på sikt även titta på att konsolidera larm- och övervakningscentraler. Det låter som en roll för en larmoperatör. Fastighetstjänster Triple Play Hälsa och omsorg Fastighetstjänster Triple Play Hälsa och omsorg BoIT 2.0 Bredband Bredband Figur 4 Från det vertikalt uppkopplade huset till det horisontellt via digital fastighetsplan.

9 SMART IKT FÖR ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN AFFÄRSMODELLER FÖR SAMHÄLLS- OCH FASTIGHETSTJÄNSTER 9(14) Eds. Date Ver. Örjan Matsson, ACREO Teknisk realisering av det Smarta Hemmet 6.1 Smarta Hemmet, ej önskvärt scenario Det är intressant att konstatera att det finns en koppling mellan komplexiteten hos affärsmodellerna och realiseringen i hemmet. Under vårens aktivitet gällande utredning om hemmanoden var slutsatsen att det fanns behov av en kommunikationsgateway och ett antal tjänstegateway. Dessa ansluter via olika typer av hemmanät, trådade och radiobaserade, till tjänsteleverantörens kundspecifika utrustning i form av vårdutrustning, digitala trygghetslarm, sensorer, aktuatorer, videokameror, TV, datorer och telefoner etc. Om nu varje tjänsteleverantör har sin specifika tjänstegateway för att kunna anpassa och styra sina oftast proprietära kundutrustningar kan man lätt hamna i följande icke önskvärda scenario Figur 5. Smarta Hemmet, ej önskvärt scenario. Det blir många lådor i hemmet, stor energiåtgång, komplex hantering för den boende och mycket besvärlig hantering av drift och underhåll. Om man införde den tidigare beskrivna rollen i form av en tjänsteoperatör skulle man för varje tjänstesegment, exempelvis larm, ha enbart en aktör, i detta fall larmoperatören som skulle samordna så att det fanns bara en tjänstegateway för det segmentet. Tillhörande sensorer och hemmanät skulle utnyttjas av flera larmleverantörer ingående i den operatörens portfölj och anslutas till en gemensam larmcentral. 6.2 Målbilden för det Smarta Hemmet Med den teknik som nu börjar finnas till förfogande kan man skapa en mycket attraktivare lösning för realisering av det Smarta Hemmet. Teknologiutvecklingen har inneburit att den senaste generationen hemmagateway har betydligt kraftfullare processorer och mer minnesutrymme. Via mekanismer som OSGI eller liknande kan olika SW applikationer köras parallellt och det finns sätt att säkerställa robusthet så att en applikation inte kan ta över resurserna från någon annan.

10 SMART IKT FÖR ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN AFFÄRSMODELLER FÖR SAMHÄLLS- OCH FASTIGHETSTJÄNSTER 10(14) Eds. Date Ver. Örjan Matsson, ACREO Samtidigt kan i denna gateway fler gränssnitt mot olika hemmanät, typ radio etc. stödjas och via donglar kan även fysiska gränssnitt realiseras. Detta innebär att alla tjänstegateway utom vårdgateway, för vilken det finns specifika legala krav, skulle kunna implementeras som moduler i en gemensam hemmagateway. Genom att på detta sätt bara ha en fysisk låda spar man mycket energi och platsutrymme. Den skulle i framtiden administreras av en IP- operatör i enlighet med den studie om Framtidens Kommunikationsoperatör som genomförs parallellt. IP- operatörsrollen är en konsekvens av utvecklingen att tjänsterna mer och mer kommer att gå över Internet och lager 3. Även på lager 3 finns det numera mekanismer hur prioriteringen av accessnätet kan ske via en hemmagateway. Genom att arbeta på lager 3 slipper man problemet med flera logiska hemmanät utan kan realisera den efterfrågade funktionen plug & play d.v.s. man kan sätta in sin utrustning i vilket bredbandsuttag som helst i hemmet. Införande av IPv6 ger fördelen att varje tjänst och dess kundutrustning får en egen IP adress. Det ger en enkel adressering för de olika tjänsteoperatörna när man ansluter sin molntjänst till hemmets utrustning och man slipper hantera privata adresser. Brandväggen är gemensam för hemmet och IPoperatörens ansvar. Varje tjänsteoperatör kan göra uppdateringar av sin programvara i IP-operatörens hemmagateway. Drift & underhåll av den specifika kundutrustningen är en uppgift för aktuell tjänsteoperatör men genom att förse kundutrustningen med en klient skulle man kunna arrangera att hemmagateway kan känna av om utrustningen lever och IP- operatören skulle kunna ta en first line support roll. Figur 6. Målbild för det Smarta Hemmet 7 Nästa steg I samband med det rundabordssamtal som ägde rum diskuterades även fortsättningen. Förslaget är att man fokuserar på något eller ett par tjänsteområden och då kan gå mer på djupet.

11 SMART IKT FÖR ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN AFFÄRSMODELLER FÖR SAMHÄLLS- OCH FASTIGHETSTJÄNSTER 11(14) Eds. Date Ver. Örjan Matsson, ACREO Man har möjlighet att kartlägga värdekedjor och roller inklusive rollen som tjänsteoperatör samt betalströmmar mer i detalj. Det vore av intresse att mappa valda tjänster på Business Model Canvas flerlagermodell. En omvärldsanalys av dessa tjänsteområden är också en naturlig del av fortsättningen. Nedan föreslagna tjänster upplevs både som relevanta ur användarsynpunkt och som en bra test på affärsmodellerna E-hemtjänst: Grupp av tjänster som riktar sig till en specifik målgrupp och som fallstudien Västerås har visat kan ge stora vinster på kort sikt Passagekontroll: En avgränsad tjänst som riktar sig till många användargrupper och ställer stora krav på samverkan Nästa steg vad gäller tekniklösningen är att i en gateway verifiera och demonstrera konceptet för olika tjänsteområden som omsorgstjänster, trygghetstjänster, fastighetautomation mm. Samtidigt skall man klarlägga att relevanta radiogränssnitt kan stödjas och att principen med SW moduler ger den utbytbarhet och standardisering som den öppna modellen kräver.

12 Appendix A. Rundabordsamtal om affärsmodeller

13 Rundabordsamtal om affärsmodeller Norra Djurgårdsstaden Sammanfattning och kommentarer från

14 Deltagare Claus Popp Larsen, Acreo Patrik Forsström, e-centret Per O Andersson, Ericsson per.o.andersson@ericsson.com Henrik Abramowicz, Ericsson henrik.abramowicz@ericsson.com Hans Malmqvist, Hans Malmqvist AB hans@malmqvistab.se Per-Olof Sjöberg, SICS pos@sics.se Nils Göransson, Stockholms Stad nils.goransson@stockholm.se Rolf Leidhammar, Swedish ICT rolf.leidhammar@swedish-ict.se Örjan Mattsson, Acreo Orjan.Mattsson@acreo.se Per Andersson, HHS Per.Andersson@hhs.se Jan Markendahl, KTH Janmar@kth.se Christopher Rosenqvist, HHS Christopher.Rosenqvist@hhs.se Gustaf Sundlöf, HHS gustaf.sundlof@gmail.com 2

15 Sammanställning av rundabordsamtal om affärsmodeller Nedan följer en sammanfattning av rundabordsamtalet den 9 november 2012 om Norra Djurgårdsstaden (NDS). Sammanställningen är strukturerad enligt följande. Först följer en kort introduktion om hur man kan arbeta med att skapa affärsmodeller. Därefter följer en redogörelse av vad som framkom under rundabordsamtalet samt en sammanfattning av samtalet. Denna sammanställning avslutas med några tankar kring hur man kan gå vidare för att ta fram affärsmodeller för två typer av tjänster. Affärsmodellen länken mellan teknologisk input och ekonomisk output I enlighet med Chesbrough and Rosenblooms 1 forskning kan man se affärsmodellskonceptet som en metod för att på ett strukturerat, strategiskt och målmedvetet sätt skapa lönsamma erbjudanden och verksamheter. Med andra ord kan man säga att en affärsmodell förklarar hur en eller flera organisationer skapar värde/nytta. Affärsmodellen identifierar, kartlägger och beskriver alla viktiga huvudkomponenter/ huvudmekanismer för hur organisationer går tillväga för att skapa värde, och utgör på så vis en länk mellan teknologisk input och ekonomisk output (se bilden nedan). Källa: Baserad på Chesbrough & Rosenbloom (2002) 1. Formulera potentialen för värdeskapande o Vilket värde skapar erbjudanden baserade på teknologin för användarna/kunderna? 2. Välj målgrupp/segment baserat på behov (inkl. latenta behov) o Vilka olika grupper skulle kunna erhålla värde från tekniken? o Skulle man kunna paketera tekniken i form av olika erbjudanden som skapar olika typer/mängder av värde för olika grupper? o Hur påverkas det upplevda värdet av erbjudandet beroende på hur det paketeras och prissätts (ex: hyra/köpa/äga/abonnemang etc.)? o Specificera hur varje aktör kommer att få betalt från sina kunder. 3. Strukturen för värdenätverket/värdekedjan o Hur ser nätverket av aktörer ut som krävs för att skapa och leverera erbjudandet? o Länka alla respektive aktör till kunder, leverantörer, komplementärer och konkurrenter. 1 Se Industrial and Corporate Change, 2002, vol. 11, nr. 3, sid

16 4. Kartlägg lönsamheten för respektive aktör (kostnader, investeringar och vinster) o Kartlägg incitamentsstrukturen givet det planerade värdenätverket o Kan erbjudandet eller värdenätverket konfigureras/realiseras på något annat sätt som påverkar fördelningen och storleken av kostnader, investeringar och vinster? 5. Aktörernas resurser och förmågor o Vilka organisatoriska resurser och förmågor krävs hos respektive aktör för att de ska kunna skapa och leverera erbjudandet? o Vilka ytterligare investeringar behöver respektive aktör göra för att kunna fylla sin roll i värdekedjan? Bilden beskriver alla viktiga parametrar man behöver arbeta igenom för att formulera en bra affärsmodell. Det är viktigt att alla delar passar ihop och stödjer varandra. Notera att: 1) En och samma teknik kan paketeras och realiseras i olika affärsmodeller (utifrån ovanstående affärsmodellskomponenter, jämför skillnaden mellan bilförsäljning och biluthyrning: det är samma bil/teknik, men utgör olika marknader, tillfredställer olika kundgrupper/behov, har olika värdekedjor; det ena är en tjänst det andra är en produkt osv.) 2) För att en teknisk innovation/lösning ska bli framgångsrik krävs det att den paketeras i en affärsmodell som är baserad på en mycket god förståelse av affärsmodellens alla delar från tekniken som sådan, till kunders behov, och hur man kan sätta upp värdekedjan/ värdenätverket av aktörer på ett sätt som skapar värde och incitament för alla inblandade. De primära utmaningarna i NDS-projektet tycks vara att lösningar för att skapa det smarta hemmet kräver att många olika aktörer med separata intressen, incitament och affärslogiker behöver samarbeta på sätt de inte tidigare gjort. För att nå visionen om det smarta hemmet behöver man arbeta fram en eller flera (generella) affärsmodeller för hur dessa aktörer ska kunna samarbeta och nå gemensamma mål under former som är lönsamma och värdeskapande för samtliga parter. Följande sammanfattning av rundabordsamtalet den 9 november kan med fördel läsas mot bakgrund av ovanstående. Samtalet var primärt fokuserat kring kärnan i varje affärsmodell, dvs. potential för värdeskapande, behov, målgrupper samt därtill anpassade erbjudanden. 4

17 Användare, Aktörer, Behov och Nytta Fråga 1. Vilka nya nyttor kommer tjänster som är planerade att ingå i NDS-projektet att skapa, och vilka tjänster är dessa nya nyttor främst kopplade till? Vilka problem är det som dessa tjänster skall lösa? (Kan vara olika för olika stakeholders) Fråga 2. Vilka användare (privata/offentliga, organisationer/konsumenter) kommer främst att kunna dra nytta av dessa nya nyttor? Som framkom under rundabordsamtalets början finns det exempel på en mängd nyttor, värden och tjänster som skulle kunna skapas i NDS. I detta avsnitt sammanfattas diskussionen kring följande: 1. Vilka nyttor kan tekniken skapa i NDS? 2. Exempel: Behovet av affärsmodeller som utgår ifrån tydliga målgrupper/segment 3. Segment och lösningar med utgångspunkt i särskilda aktörsgrupper 4. Segment och lösningar med utgångspunkt i behov 5. Exempel: Hårda och mjuka värden för boende 5

18 Vilka nyttor kan tekniken skapa i NDS? Kategori Nytta Kommentar Functional Energitjänster Smart elförbrukning/elanvändning. benefit El-leverantörer tjänar på att toppar i konsumtion/efterfråga kapas. Boende tjänar på t.ex. visualisering av förbrukning. Reseoptimering Sparar tid (jmf. med pengar). Process benefits Relationship benefits Lifestyle/ Emotional benefits Passagekontroll Plattformar för nya tjänster (Operatörer + producenter av tjänster) Tjänster för att underlätta för boende att jobba hemifrån Transporttjänster Vårdtjänster Lösningar som förenklar vardagen Tidsbesparingar Användarvänlighet Mer attraktiv närmiljö Medveten konsumtion, t.ex. av energi och miljö. Ökad service av välfärdstjänster Ökad trygghet/ trygghetstjänster för ett tryggare boende Stöd för kvarboende Energi & Miljö Ökad trygghet Ökad komfort & kvalitet Elektriska lås, inget behov av nycklar. Lägre kostnad för de som behöver komma in i fastigheter och större säkerhet för de som behöver släppa in folk i fastigheter. Jmf. Apple AppStore där Apple står för infrastrukturen/plattformen och har upplåtit till tredje part att producera tjänsteinnehållet, dvs. Appar mot en avgift. Hur skulle motsvarande kunna göras i NDS? Finns det olika plattformar som kan leda till tjänste/produktutveckling av tredje part? Hur skulle en sådan affärsmodell kunna se ut? Hög kvalité på bredband/uppkoppling. Transporter kan beröra många olika målgrupper i NDS. Hur kan dessa olika gruppers transportbehov lösas? Egen bil, bilpol, promenera. Dvs., för slutkonsumenter/brukare. Förenkla för användarna genom att olika tjänster kan nås från samma gränssnitt. Då ökar chansen att tjänsterna verkligen används. Olika tjänster ska kunna kombineras vilket skapar nyttigare tjänster exempelvis vad gäller larm och passagekontroll. NDS står för omställningen till förnyelsebar energi. Utöver ekonomiska föredelar av ett energisnålt boende kan NDS skapa kollektiva värden och vi-känsla av att bidra till något bra genom sitt boende. 6

19 Exempel: Behovet av affärsmodeller som utgår ifrån tydliga målgrupper/segment Man har i sitt boende i NDS en utmaning vad gäller miljö och energieffektivitet. I bredare mening inkluderas även ett gott liv, med frågor som berör hälsa, vård och omsorg. Beroende på vilken levnadssituation man befinner sig i prioriterar man olika. Är man sjuk och i behov av (daglig) vård blir självklart e-hälsa mycket viktigare än val av färdmedel till jobbet osv. Börja därför med en segmentering av några olika typiska boendegrupper (stakehholders) t.ex. 1. Barnfamilj 2. Familj/person med vårdbehov 1. Behov barnfamilj: Transporter (till o från jobb till förskolor/skolor, till övrigt) Inköp Fritidsaktiviteter/nöjen 2. Behov familj/person med vårdbehov Kontakt med vårdgivare/hemtjänst Övervakning av hälsotillstånd Transporter För varje segment måste en fördjupad analys göras. När detta är gjort är det lättare att göra prioriteringar med avseende på t.ex. volym/omfattning och angelägenhet. När det gäller energieffektivitet kan man misstänka att detta kommer i andra hand vad gäller problem/behov. Har man en hyra på SEK/mån är man kanske inte primärt fokuserad på energibesparingar i storleksordningen SEK/mån. Däremot kan man känna ett kollektivt ansvar för att delta i att NDS i sin helhet blir energieffektivt och därför försöker man ändå dra sitt strå till stacken. Angående tjänster inom området energieffektivitet: Tydlig och begriplig feedback av relevant data till de boende (individuella och kollektiva värden). Ett exempel är den nu av Interactive utvecklade och kommersiellt tillgängliga Energiklockan. Nyttan ligger sannolikt i den kollektiva känslan av att medverka i något positivt. Vad vi vet om de som kommer att bo i NDS? Genomsnittsfamiljen antas vara 2 vuxna +30 år med ett barn. 25 dagisplatser beräknas per 100 invånare/lägenheter. De antas vara kvalitetssökande konsumenter som sätter stor vikt vid sin självbild och sitt personliga varumärke. 15% av hyresrätterna är studentbostäder, ca. 600 hyresrätter. Många boende väntas uppskatta närheten till en aktiv fritid. Troligen skiljer sig målgrupper/segment för bostadsrätter och hyresrätter. 7

20 Segment och lösningar med utgångspunkt i särskilda aktörsgrupper När infrastruktur och bebyggelse planeras för NDS bör man se till behoven av flera olika aktörer. Det är viktigt att tänka på alla de behov en modern stad kommer att ha. Under samtalet diskuterades vilka olika grupper som har störst potential att ta del av olika nyttor. Aktörsgrupp Boende Vårdtagarna Näringsidkare Tjänsteleverantörer Fastighetsägare Offentliga aktörer/samhället Typ av nytta/nyttor med störst potential Persontransporter Trygghet/säkerhetssystem (t.ex. skydd för olyckor i hemmet, olyckor med småbarn m.m.) Varuleveranser/Inköp Fritid/Nöjen IT/Media/Underhållning Hemsjukvård/välfärdsteknologi/ bo kvar Säkerhetssystem, t.ex. vid glömska (spis, dörrlås m.m.) Persontransporter Planeringshjälp Varuleveranser/inköp Persontransporter Varutransporter/logistik IT, molntjänster m.m. Kontorshotell Elbolag, kapa toppar Hemtjänst,, lägre kostnader och bättre planering Hemsjukvård, spar kostnader och sängplatser på sjukhus Vad driver värmeutvecklingen på deras fastigheter? Vilka lösningar kommer möjliggöra högre hyror och priser på bostadsrätter? Vilken avkastning kan de förvänta sig på dessa investeringar? Ex: trygghets- och säkerhetslösningar leder till mindre skadegörelse och ökad betalningsvilja hos bostadskunderna. Lägre kostnad för nyckelhantering Vinster i formen av omställningen till ett grönare och mer miljövänligt samhälle. 8