Fallstudie. SABO:s projekt i Västerås och Halmstad

Transkript

1 Patrik Forsström e-centret AB Fallstudie SABO:s projekt i Västerås och Halmstad SABO:s utvecklingsprojekt BoIT Bostaden är i dag mer än bara en bostad, den är en bostadsplats, en studieplats, en arbetsplats och här ska framtidens omsorg och hemsjukvård bedrivas. Den här fallstudien beskriver hur SABO tillsammans med ledande medlemsföretag försöker lösa sina framtida utmaningar inom ett samverkansprojekt kallat BoIT. SABO-företagen har en viktig roll att spela tack vare sin sammanlagda storlek och möjlighet att påverka som kravställare vid upphandlingen av nya lösningar. Projektet BoIT har som syfte att skapa konkreta verktyg för medlemsföretagen såsom utvecklade affärsmodeller, tekniska standarder, avtalsexempel etc. Projektet startade 2010 och har under 2012 särskilt studerat hur äldre kan få bättre förutsättningar för kvarboende i bostaden med stöd av IKT. Arbetet organiserades i lokala projekt på fyra orter i Sverige, Västerås, Halmstad, Varberg och Växjö. Denna rapport kommer att närmare presentera projekten i Västerås och Halmstad med särskilt fokus på affärsmodeller. Västerås, e-hemtjänst serverat via välfärdsbredband Västerås stad har under augusti 2012 fattat ett unikt politiskt beslut, e-hemtjänst skall införas som ett komplement till ordinarie hemtjänstverksamhet med start 1:a januari I praktiken innebär det att kommunen tar med sig IKT stöd och helt nya digitala omsorgstjänster hem till bostaden. Med e- hemtjänsterna kan individen få ett bättre stöd i sin vardag och en ökad social kontakt med anhöriga och vänner samt får tillbaka sin självständighet. Kvalitén ökar för både individen och för verksamheten. Som ett resultat av tjänsterna kan omsorgspersonal göra insatser på distans och därmed reducera vissa hembesök. Ett exempel är natt-tillsyn som i dag sker genom att besöka lägenheten flera gånger per natt för att konstatera att individen sover men besöket kanske väcker personen. Med video-tillsyn kan detta göras utan att störa och uppfattas som mindre intrång på integritet. Med e-hemtjänst kan verksamheten fokusera på de insatser där

2 den personliga omsorgen behövs och skapar värde. e-hemtjänst innebär att många onödiga transporter till brukarna kan tas bort vilket både spar insatstid samt reducerar miljöbelastning. Västerås stad räknar med att inom tre år ha cirka 300 e-hemtjänst kunder av totalt 2500 kunder. Nettobesparingen beräknas bli upp till 20 miljoner kronor årligen på det kundunderlag kommunen har i dag vilket ger en besparing på 6% av den årliga budgeten. Besparingen motsvarar 50 årsanställda inom hemtjänsten. e-hemtjänst är ett strategiskt verktyg för Västerås att klara sitt åtagande inom hemtjänsten. Kostnaderna för hemtjänst ökade mellan år 2009 och år 2011 med 28% främst drivet av fler äldre och mer omsorgskrävande kunder. Västerås stora utmaning är att trenden fortsätter och att de resurskrävande kundgrupperna, individer över 80 år kommer att öka med 50% till år Till detta skall läggas allmän välfärdsutveckling på ca minst 2% årligen för att äldre skall ha jämförbar utveckling med resten av samhället. Äldrestatistik från Västeråsstad samt statistik om Internetanslutning från.se, äldre svenskar och Internet En absolut förutsättning för e-hemtjänst är bredbandskommunikation och i denna målgrupp är det få som har bredband. Behoven av insatser ökar med stigande ålder samtidigt som antalet bredbandsanslutna sjunker ju äldre kunderna är, se bild ovan.

3 Enligt dagens regelverk skall kunden själv stå för kommunikationen vilket är ett arv från den tid då alla hade en analog telefonanslutning till vilket man hittills anslutit ex. trygghetslarm. Detta krav bygger stora trösklar för att införa digitala tjänster och är en av huvudsakerna varför Sverige misslyckat med att till exempel digitalisera trygghetslarmen. Västerås har identifierat detta problem och planera därför att införa ett obligatoriskt och fritt sk. Välfärdsbredband kopplat till beslutet att införa e-hemtjänst. Tjänsten Välfärdsbredband har utvecklats i ett samverkansprojekt inom ramen för BoIT och deltagarna är Mälarenergi stadsnät, Bostadsbolaget Mimer AB samt omsorgsverksamheten i Västerås kommun. Alla tre aktörer tillhör kommunen. Idén med Välfärdsbredband är att individen inte skall behöva fatta ett individuellt beslut om val av bredbandskommunikation för att ta del av stadens välfärdstjänster utan tilldelningen sker automatiskt och samtidigt får verksamheten en säker och rationell infrastruktur att leverera tjänsterna på. Det blir ingen extra kostnad för individen för beslutet om e-hemtjänst och välfärdsbredband är baserat på biståndsbeslutet om en viss insats och har samma avgift och högkostnadsskydd som en vanlig tjänst. Även om Välfärdsbredband innebär en direkt kostnad för äldreomsorgen så är besparingen om det möjliggör e-hemtjänst ca 30 gånger större. Nettobesparingen per månad beräknas till 2000 kr till 5000 kr per månad beroende på tjänst. Välfärdsbredband skapar en anslutning till utpekade välfärdstjänster, dvs det är inte en öppen Internettjänst utan en kapacitetstjänst inom stadsnätet som kan bära alla typer av tjänster. Detta upplägg skiljer sig från andra stadsnät i Sverige som endast har IPtelefonitjänster för trygghetslarm som digital kommunikationstjänst. Det vanligaste är dock att kommuner i Sverige helt saknar möjlighet till digital infrastruktur för välfärdstjänster. Västeråsstad och deras stadsnät Mälarenergi håller nu på att utveckla sitt befintliga kommunikationsavtal för att avtala om Välfärdbredband. Det befintliga avtalet reglerar hur stadsnätet skall ansluta kommunens olika verksamhetsställen såsom kommunkontor, skolor och bibliotek. Det nya tilläggen i avtalet definierar den privata bostaden som ett kommunalt verksamhetsställe likvärdigt uppkopplingen och kommunikationen till en kommunal skola. Om kunden redan har bredbandsanslutning med triple-playtjänster etableras ändå Välfärdsbredband parallellt med dessa tjänster för att det bedöms mer rationellt och säkrare än att använda kundens egen Internetaccess.

4 Befintlig affärsmodell för e-hemtjänst och bredbandskommunikation: Förslag på ny affärsmodell för e-hemtjänst och bredbandskommunikation: Som ovan bilder visar har Fastighetsägaren Mimer ingen aktiv del i affärsmodellen utan bidrar genom att erhålla en öppen infrastruktur som redan är finansierad via en

5 infrastrukturavgift som ingår i hyran. Många andra allmännyttiga fastighetsägare, ex de fyra i Stockholm, har en intäktsfördelning med kommunikationsoperatören på sålda tjänster vilket öppnar för extra intäkter från Välfärdsbredband för dessa bolag. e-hemtjänst och Välfärdsbredband är ännu bara i sin linda. Konceptet kan även användas inom socialomsorg samt inom undervisning och skola. Omsorg och skola är de största verksamhetsområdena i kommunen och utmaningarna inför framtiden är mycket stora inom båda områdena. I ett första steg som redovisats ovan kommer Välfärdsbredband att vara en sluten kapacitetstjänst inom stadsnätet. I framtiden när kraven är bättre definierade kommer detta troligtvis att övergå till att vara en ny typ av professionell Internettjänst men med bibehållna krav på tillgänglighet, robusthet och integritet samt inte minst en avtalslängd som är anpassad till de tjänster som skall levereras. Halmstad Halmstad fastighets AB, HFAB, har sedan två år tillbaka aktivt medverkat i BoIT för att utveckla hyresrätten med stöd av nya tjänster. HFAB ser en utveckling där flera nya IKTtjänster kommer in i sina fastigheter med olika drivkrafter. Ökade miljökrav kommer att kräva elektroniskt precisionsstyrd uppvärmning och ventilation. Förbrukning av värme och vatten kommer i allt högre grad att mätas och debiteras hyresgästen för att nå lägre förbrukning. Lås och passagesystem övergår successivt till elektroniska system för ökad säkerhet och förenklad hantering. Andra viktiga faktorer är att allt fler äldre kommer att bo och vårdas i sina hem med krav på omsorg av hög kvalitet, trygghet och goda sociala kontakter. Detta kommer att stödjas med utbyggda trygghets- och kommunikationslösningar. Hyresgästen själv kommer att utnyttja fastighetens bredband för att koppla upp mängder av hemelektronik som datorer och TV apparater. Även belysningsarmatur kommer successivt övergå till elektroniska och intelligenta belysningssystem. Utveckling är i många avseenden önskad men måste koordineras och styras för att ett bli effektiv och för att i slutända leverera ett mervärde till hyresgästen. I dagsläget finns ingen digital stadsplan för denna utveckling vilket riskerar att det skapas många olika digitala stuprörslösningar med hög totalkostnad och lägre nytta till följd. Baserat på erfarenheterna från BoIT projektet har Halmstad startat ett samverkansprojekt mellan HFAB, kommunen, stadsnätet, hyresgästföreningen och aktuella tjänsteleverantörer för att skapa den gemensamma digitala stadsplanen. I en första pilot skall projektgruppen utveckla ett antal nya tjänster inom larm-området för att studera principerna. Larm är ett intressant tjänsteområde ur flera perspektiv: Både fastighetsägare och kommunen använder larmtjänster i dag och i båda fallen med olika typer av analog och proprietär teknik. Detta omöjliggör synergieffekter mellan olika tjänster och mellan olika aktörer.

6 Trygghet är en av individens grundförutsättningar för att man skall uppleva livskvalitet, ändå är det förvånansvärt liten andel flerbostadshus som har övervakning- eller larmtjänster i sitt bestånd. Larmtjänster blir alltså ett helt nytt kunderbjudande och inte som tillexempel IP-TV och kabel-tv, d.v.s. samma tjänst men levererad på annan infrastruktur. HFAB har självkritiskt insett att deras fastighetsbestånd bestyckas med många olika typer av analog och proprietär teknik och ser samtidigt ett behov av att öka graden av teknikinvesteringar men vill då göra rätt val. Kommunens hemvårdsförvaltning ser samtidigt att flera av deras brukare bor i HFABs fastigheter som har digital infrastruktur medan kommunen endast erbjuder tjänster som trygghetslarm baserat på analog teknik. Det är ovan insikt som fått Halmstad att samverka för att försöka få ett helhetgrepp över båda organisationers IT-utveckling där syftet är att man tillsammans skall försöka flytta flera tjänster till en digital öppen plattform och bredbandskommunikation vilket syftar till synergivinster och lägre kostnader samt i vissa fall möjliga nya intäkter. Det Halmstad vill undersöka ur affärsmodellsperspektiv är: Är hyresgästerna betalningsvilliga för ökad säkerhet via larmtjänster vilket därmed skulle ge en ny hyresintäkt? Parterna skall dela samma kommunikationsinfrastruktur ger det i praktiken reella synergivinster och sänkta kostnader? Kan stadsnätet utveckla nya kommunikationsprodukter och nya affärer, finns det incitament? Kan parterna över tid konsolidera larmövervakningstjänster? I dag har varje larmtjänst en egen larmcentral per tjänst som tar emot larmen. Kan ökad investering i larm och trygghetsteknik ge lägre försäkringspremier och därmed bidra positivt till kalkylen? Halmstad skall starta en pilot den 1:a december 2012 där två ordinarie lägenheter kopplas upp samt två lägenheter med personer som har tjänster från Halmstads äldreomsorgsenhet, hemvårdsförvaltningen. I pilotfastigheterna kommer även larmövervakning i allmänna utrymmen ske. HFAB och hemvårdsförvaltningen kommer att dela gemensam kommunikationsinfrastruktur för sina respektive organisationers tjänster. Piloten skall även undersöka hur båda organisationerna kan dela gemensamma tjänster ex. uppkopplade brandlarm. Delade tjänster reser många frågor om ansvar, integritet och support vilket projektet skall undersöka.

7 Nuläge med en infrastruktur per tjänst med oftast analoga anslutniungar: Piloten och målbilden med en gemensam infrastruktur för alla tjänster: Bildens gröna områden beskriver vilka pilottjänster som skall införas.