SMART IKT FÖR ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN FRAMTIDENS KOMMUNIKATIONSOPERATÖR

Transkript

1 SMART IKT FÖR ATT BO OCH ARBETA I FRAMTIDENS KOMMUNIKATIONSOPERATÖR

2 2(10) Följande personer har bidragit till rapporten. Claus Popp Larsen (author), Acreo Bruce Horowitz, TeliaSonera

3 3(10) Förord Detta dokument är en delrapport i Smart IKT-projektet. Dokumentet består av en beskrivning av dagens operatörsroll, inkl. affärsmodeller och teknologi, vid nybyggnation av lägenheter i Stokabs nät i Stockholm, och det gäller alltså även för nybyggnation i Norra Djurgårdsstaden. Dessutom skissar dokumentet på en väg framåt mot ett accessnät där olika typer av operatörsroller kan samexistera. Denna väg är baserat på ett grundantagande att slutanvändaren vill ha tillgång till alla tjänster i varje uttag, och den kommer att få konsekvens för affärsmodellen samt i viss mån även för slutanvändarutrustning samt gränssnitt för tjänsteleverantören.

4 4(10) Innehåll Förord... 3 Innehåll Executive summary Dagens situation Öppna vs vertikala nät Önskat situation Nästa steg... 10

5 5(10) 1 Executive summary Nybyggde lägenheter i Stockholm är typiskt antingen allmännyttiga hyresrätter eller bostadsrätter 1. Det visar sig att operatörsrollen skiljer sig markant beroende på typen av boende; allmännyttiga lägenheter serviceras i princip av en kommunikationsoperatör som erbjuder ett öppet nät och i bostadsrättsföreningar (BRF) serviceras man oftast av en vertikal operatör. Det är av tekniska och affärsmässiga orsaker svårt att kombinera de två modeller, och varje modell har fördelar och nackdelar. Dessutom kännetecknas de två modeller av olika tekniska lösningar. Det är önskvärt att kombinera de två operatörsmodeller eftersom det vill ge slutanvändaren ett bättre erbjudande för dennas kommunikationslösning. I stället för att utvärdera olika tekniska lösningar för att hitta ett scenario som båda operatörsroller kan acceptera har vi utgått ifrån ett slutanvändarperspektiv; nämligen att alla tjänster ska vara tillgängliga i alla uttag i hemmet. Detta gör inkoppling av dator och TV (settopbox, STB) betydligt enklare, och det möjliggör hög tillgänglighet i hemmet av nya typer av framtida tjänster som t ex är relaterade till ehälsa och smart grid. 2 Dagens situation Bilden nedan visar hur den fysiska nätinfrastrukturen ser ut i Norra Djurgårdsstaden. Från Stokabs nodrum finns det fiber installerat direkt till alla fastigheter i ett stjärnformat nät. I exemplet nedan finns det tre lägenheter i fastigheten. Generellt drar Stokab till varje fastighet minst två fibrer per lägenhet och/eller kommersiell lokal. I fastigheten finns även här et stjärnformat nät som dras från Stokabs överlämningspunkt till varje lägenhet. I varje lägenhet finns ett stjärnformat nät från gateway en (överlämningspunkten mot fas- 1 Det finns även en mindre del kooperativa lägenheter genom t ex Stockholms Kooperativa Bostäder (SKB). De använder sig av samma affärsmodell som allmännyttan.

6 6(10) tighetsnätet) ut till olika platser i lägenheten. Så kommer områdesnätet troligen att se ut i hela Norra Djurgårdsstaden (åtminstone flera år framåt) och i Stockholm generellt vid nybyggnation. Frågan är dock exakt hur fastighetsnätet ska se ut. Inom fastigheten finns olika alternativ. Nedan ses de två huvudalternativ. Det finns fler olika varianter, men de två i bilden nedan är de viktigaste. Byggherren/utvecklaren väljer innan byggnationen om det ska finnas en switch i fastigheten eller ej. Om ett kommunalt bostadsbolag (Svenska Bostäder, Stockholmshem, Familjebostäder) är byggherre installerar man ingen switch men drar i stället fiber från ODF en till lägenheten. Man upphandlar då en kommunikationsoperatör i ett öppet nät som skickar ut tjänsterna direkt från Stokabs nodrum. Om fastigheten ska bli en BRF upphandlar byggherren (byggbolaget som agerar som utvecklare) typiskt en vertikal operatör till att ta hand om alla tjänster, och denna operatör beställer i stort sett alltid kopparkabel (typiskt Cat6) i fastigheten av byggbolaget. I så fall behövs även en switch i fastighetens nodrum, och denna switch installerar operatören själv. Switchen har fibergränssnitt mot ODF en men kan hantera koppar eller fiber mot lägenheterna. Som oftast (men inte alltid) är det BRF en som äger fastighetsnätet vid inflyttning. Det finns undantag där operatören äger fastighetsnätet. Kombinationen av kopparkabel/switch i stället för fiber i fastigheten är troligen en kombination av en affärsmässig prioritering samt tradition från såväl operatör som byggbolag. Det är dock lite billigare att installera koppar vilket kan göra denna lösning mera fördelaktig för byggbolaget. Switchen gör dock att installationskostnaden kan bli högre totalt trots att totalkostnaden blir lägre för byggbolaget. Dessutom finns driftskostnader med switchen i form av el och kanske även värme/kyla. Byggbolaget står endast för kabelinstallationen, och extrakostnaderna läggs över på de boende i form av abonnemangskostnader för en bundlad tripleplay-tjänst (TV, internet och telefoni) från operatören. Observera att prismodellen för hyra av svartfiber kan rubba resonemanget ovan: Om det är betydligt dyrare att hyra en fiber mellan nodrum och källare än att hyra separata fibrer för varje lägenhet kan det - med dagens föredragna optiska accessteknologi - bli billigare med kombinationen en fiber + en switch än många fibrer utan switch. Här finns dock i så fall en öppning för en ny teknologi med multipla våglängder på samma fiber där varje slutanvändare får en egen våglängd (WDM PON), men där man delar på fibern mellan Stokabs och fastighetens nodrum. Exakt samma fiberinfrastruktur behövs för WDM PON som för en lösning med en switch, men i stället placerar man ett passivt WDM-filter på switchens plats. Den optiska utrustningen för WDM PON är dock lite dyrare än för lösningen med multipla fibrer.

7 7(10) Det finns flera överordnade skäl att välja fibernät och att inte ha en switch i fastigheten: Från ett teknikperspektiv är ett passivt fibernät betydligt mer robust och har en väsentlig längre livslängd än en lösning som inkluderar en switch. Säkerheten mot intrång är även mycket högre för en passiv fiber jämfört med en switch. Från ett hållbarhetsperspektiv är det bra att välja bort en switch dels för att det kräver produktion av extra utrustning som inte behövs för att få fram tjänsterna. Dessutom kräver en switch elförsörjning och en termiskt kontrollerat miljö (värme/kyla). Om man har en switch i fastigheten flyttas dessutom de elektrisk/optiska konverteringarna ut till fastigheten där de avger värme som inte återvinnas på ett bra sätt. Om de elektrisk/optiska konverteringarna finns i Stokabs nodrum (vilket de gör om det inte finns en switch i fastigheten) kan de utnyttjas på ett mycket effektivare sätt till central uppvärmning. Från ett kapacitetsperspektiv är fiber helt överlägset jämfört med kopparkabel. Mängden av bits per sekund är mångdubbelt högre i fiber, och med fiber direkt från Stokabs nodrum till lägenheten har man en framtidssäker förbindelse. Detta är inte fallet med kobbar som antingen måste bytas ut med fiber för eller senare eller alternativt kräver dyr uppgradering av elektroniken som då i sin tur kräver mer energi för båda produktion och drift. 3 Öppna vs vertikala nät För nybyggnation i Stokabs fibernät finns som sagt två huvudsakliga affärsmodeller, se figuren nedan. Nätägaren (den som äger passive fiberinfrastrukturen samt nodrum NO i bilden) är alltid Stokab. De kommunala bostadsbolag har delat in Stockholm i tre områden som har var sin kommunikationsoperatör. Dvs, alla kommunala hyreslägenheter är kopplat till en KO, och slutanvändaren kan inte välja KO. Slutanvändaren måste dock separat välja mellan ett flertal tjänsteleverantörer en internetleverantör, en IPTV-leverantör och en VoIP-leverantör. Man måste dock inte välja alla typer av tjänster. I fallet med en vertikal operatör (alltså typiskt för en BRF) är man låst till den operatör som BRF en har vald. Här kan man få alla triple play-tjänster, och operatören kan även erbjuda andra typer av tjänster härav förkortningen 3P+ i figuren nedan.

8 8(10) Penga- och tjänsteflöden är indikerade till vänster i figuren. Observera att affärsmodellerna för öppna accessnät kan se lite annorlunda runt om i landet, och det finns lite andra modeller för penga- och tjänsteflöden också. Det finns fördelar och nackdelar med båda modellerna. I ett öppet nät kan man fritt välja bland ett antal olika tjänsteleverantörer för internet, IPTV och VoIP. Detta betyder att tjänsterna är konkurrensutsatta vilken i sin tur potentiellt ledar till lägre priser jämfört med en vertikal operatör som alltså erbjuder bundlade triple-play-tjänster. I öppet nät kan man även välja bort en tjänsteleverantör som man av någon anledning inte är nöjd med, vilket är något svårare om man har en vertikal operatör. I så fall ska hela BRF en välja att byta vertikal operatör. Nackdelar med ett öppet nät är att alla inte önskar valfriheten; det kan vara besvärande att man inte bara kan välja alla tjänster från en leverantör. För de flesta vanliga användare är det även svårt att se hur olika internetleverantörer differentierar sig på annat än priset. Dessutom finns det typisk olika helpdesks i ett öppet nät (en per leverantör), vilket kan vara besvärligt om man har fel på sin utrustning. Det kan även vara svårt för tjänsteleverantören att felsöka eftersom det är KO n som har överblicket över nätet. Äntligen får man typisk en faktura från varje tjänsteleverantör. I ett vertikalt integrerat nät finns det en point-of-contact vilket underlättar felsökning, fakturering och kontakt med tjänsteleverantören. En annan typisk nackdel i ett öppet nät av typen lager 2 är att tjänsterna (internet, IPTV, VoIP) endast är tillgängliga på separata portar på gatewayen. Konsekvensen är att om man har ett trådat hemmanät vilket är fallet i stor sett all nybyggnation samt nästan alla allmännyttiga lägenheter i Stockholm (även befintligt bestånd som har uppgraderats) då är IPTV och internet inte tillgängliga på samma uttag. Trots att man har en state-of-the-art hemmanätsinfrastruktur bestående av Cat5e eller Cat6-kabel bli resultatet att man har olika logiskt och fysiskt separata hemmanät för internet och IPTV. Dvs, för att flytta på en STB måste man då typiskt koppla om kabel manuellt i teleskåpet. I ett

9 9(10) vertikalt integrerat lager 2-nät tillhandahåller operatören själv alla tjänsterna, och det är relativt enkelt att skapa en lager 3-lösning i hemmet vilket ledar till att alla tjänster är tillgängliga i varje uttag. 4 Önskad situation Från ett slutanvändarperspektiv vore det högst önskvärd om man kan kombinera fördelarna från öppna nätet med fördelarna med det vertikalt integrerade nätet. Idealiskt sett ska man ha kvar valmöjligheten mellan olika tjänsteleverantörer, men det ska vara möjligt att kunna välja mellan olika leverantörer som erbjuder triple-play-tjänster. Det kanske viktigaste kravet från slutanvändarperspektiv blir då att man vill kunna få tillgång till alla tjänster i varje uttag. En situation där man kan få ut alla tjänster i varje uttag vill dessutom säkerställa möjligheten att leverera nya typer av tjänster som kräver separation mot andra tjänster (dvs, icke-best effort-tjänster) som t ex smart grid-applikationer i hemmet eller ehälsa. Exempel: För en boende som behöver en ehälsatjänst blir det alltså möjligt att få tillgång till tjänsten i alla uttag i hemmet i stället för endast på ett uttag i hemmet. Om det ska vara möjligt för de två operatörsroller att samexistera och att om tjänster ska finnas tillgängliga i alla uttag behövs troligen en ny affärsmodell, se de två förslag på kombinationslösningar nedan. Till vänster ses de två befintliga modeller. Till höger finns två förslag på hur den nya affärsmodellen som borde kunna kombinera dagens skilda modeller, som inkluderar nya samhällstjänster med extra höga krav, och som borde göra det enklare att erbjuda alla tjänster i varje uttag. Det kan finnas andra modeller; detta ska diskuteras mer i detalj i den efterföljande iterationen. I modell tre (Kombolösning 1) finns kommunikationsoperatören kvar, men det är för slutanvändaren möjligt att välja mellan flera triple play-leverantörer. En triple play-leverantör kan även erbjuda andra typer av tjänster, och den kan även erbjuda en mix av tjänster från olika leverantörer.

10 10(10) Om nya tjänster (alltså t ex ehälsa eller från elbolaget) har extra höga krav och SP -3P+ av någon anledning inte vill eller kan erbjuda dem (pga tekniska, legala eller affärsmässiga förhållanden) möjliggör modell 4 (Kombolösning 2) att tjänsterna kommer fram till slutanvändaren i alla fall. Man kan dock här av olika anledningar hamna i en situation där en separat infrastruktur krävs i hemmet för att kunna koppla in terminalutrustning för en ny tjänst; detta måste utredas närmare om man väljer denna modell. Oavsett vad skall det dock vara möjligt att koppla in en ny tjänst på KO ns nät, men en ny typ av affärsrelation krävs i så fall mellan tjänsteleverantören, KO n och slutanvändaren. Observera att båda förslag på nya modeller kräver att man kommer överens om pengaflödet och gränssnitten mellan KO/ SP-3P+/Nya tjänsteleverantören och slutanvändaren, och det är inte heller självklart att lösningarna kommer att fungera med befintlig slutanvändarutrustning. 5 Nästa steg Nästa steg blir nu att hitta en eller flera tekniska lösningar som passar båda kommunikationsoperatörer och vertikalt integrerade operatörer samt även andra typer av tjänsteleverantörer. En sådan lösning får troligen konsekvenser för gränssnitten som en tjänsteleverantör ska följa för att kunna koppla in sig på ett KO-nät samt för utrustning i hemmet som kommunikationsgateway och/eller STB. Det måste troligen göras ett antal viktiga designval som t ex ett vs multipla hemmanät, en eller flera tjänstegateways, typ av kommunikationsgateway. Vi ska undersöka om det enkelt går att använda befintlig kundutrustning på ett sätt som möjliggör tillgång till tjänster på varje uttag. Alternativt ska vi kunna peka på en lösning för nyinstallation som alla aktörer kan acceptera. Det är viktigt att ta hänsyn affärsmodellerna vid val av teknisk(a) lösning(ar). Det tekniska problemet har även olika tidsperspektiv; t ex kan en ändring mot IPv6 eller införandet av OpenFlow i accessutrustningen kanske lösa problemet. Dock är dessa lösningar inte tillräckligt mogna i dagsläget.