Rundabordsamtal om affärsmodeller

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rundabordsamtal om affärsmodeller"

Transkript

1 Rundabrdsamtal m affärsmdeller Nrra Djurgårdsstaden Sammanfattning ch kmmentarer från

2 Deltagare Claus Ppp Larsen, Acre Patrik Frsström, e-centret Per O Anderssn, Ericssn Henrik Abramwicz, Ericssn Hans Malmqvist, Hans Malmqvist AB Per-Olf Sjöberg, SICS Nils Göranssn, Stckhlms Stad Rlf Leidhammar, Swedish ICT Örjan Mattssn, Acre Per Anderssn, HHS Jan Markendahl, KTH Christpher Rsenqvist, HHS Gustaf Sundlöf, HHS 2

3 Sammanställning av rundabrdsamtal m affärsmdeller Nedan följer en sammanfattning av rundabrdsamtalet den 9 nvember 2012 m Nrra Djurgårdsstaden (NDS). Sammanställningen är strukturerad enligt följande. Först följer en krt intrduktin m hur man kan arbeta med att skapa affärsmdeller. Därefter följer en redgörelse av vad sm framkm under rundabrdsamtalet samt en sammanfattning av samtalet. Denna sammanställning avslutas med några tankar kring hur man kan gå vidare för att ta fram affärsmdeller för två typer av tjänster. Affärsmdellen länken mellan teknlgisk input ch eknmisk utput I enlighet med Chesbrugh and Rsenblms 1 frskning kan man se affärsmdellsknceptet sm en metd för att på ett strukturerat, strategiskt ch målmedvetet sätt skapa lönsamma erbjudanden ch verksamheter. Med andra rd kan man säga att en affärsmdell förklarar hur en eller flera rganisatiner skapar värde/nytta. Affärsmdellen identifierar, kartlägger ch beskriver alla viktiga huvudkmpnenter/ huvudmekanismer för hur rganisatiner går tillväga för att skapa värde, ch utgör på så vis en länk mellan teknlgisk input ch eknmisk utput (se bilden nedan). Källa: Baserad på Chesbrugh & Rsenblm (2002) 1. Frmulera ptentialen för värdeskapande Vilket värde skapar erbjudanden baserade på teknlgin för användarna/kunderna? 2. Välj målgrupp/segment baserat på behv (inkl. latenta behv) Vilka lika grupper skulle kunna erhålla värde från tekniken? Skulle man kunna paketera tekniken i frm av lika erbjudanden sm skapar lika typer/mängder av värde för lika grupper? Hur påverkas det upplevda värdet av erbjudandet berende på hur det paketeras ch prissätts (ex: hyra/köpa/äga/abnnemang etc.)? Specificera hur varje aktör kmmer att få betalt från sina kunder. 3. Strukturen för värdenätverket/värdekedjan Hur ser nätverket av aktörer ut sm krävs för att skapa ch leverera erbjudandet? Länka alla respektive aktör till kunder, leverantörer, kmplementärer ch knkurrenter. 1 Se Industrial and Crprate Change, 2002, vl. 11, nr. 3, sid

4 4. Kartlägg lönsamheten för respektive aktör (kstnader, investeringar ch vinster) Kartlägg incitamentsstrukturen givet det planerade värdenätverket Kan erbjudandet eller värdenätverket knfigureras/realiseras på någt annat sätt sm påverkar fördelningen ch strleken av kstnader, investeringar ch vinster? 5. Aktörernas resurser ch förmågr Vilka rganisatriska resurser ch förmågr krävs hs respektive aktör för att de ska kunna skapa ch leverera erbjudandet? Vilka ytterligare investeringar behöver respektive aktör göra för att kunna fylla sin rll i värdekedjan? Bilden beskriver alla viktiga parametrar man behöver arbeta igenm för att frmulera en bra affärsmdell. Det är viktigt att alla delar passar ihp ch stödjer varandra. Ntera att: 1) En ch samma teknik kan paketeras ch realiseras i lika affärsmdeller (utifrån vanstående affärsmdellskmpnenter, jämför skillnaden mellan bilförsäljning ch biluthyrning: det är samma bil/teknik, men utgör lika marknader, tillfredställer lika kundgrupper/behv, har lika värdekedjr; det ena är en tjänst det andra är en prdukt sv.) 2) För att en teknisk innvatin/lösning ska bli framgångsrik krävs det att den paketeras i en affärsmdell sm är baserad på en mycket gd förståelse av affärsmdellens alla delar från tekniken sm sådan, till kunders behv, ch hur man kan sätta upp värdekedjan/ värdenätverket av aktörer på ett sätt sm skapar värde ch incitament för alla inblandade. De primära utmaningarna i NDS-prjektet tycks vara att lösningar för att skapa det smarta hemmet kräver att många lika aktörer med separata intressen, incitament ch affärslgiker behöver samarbeta på sätt de inte tidigare gjrt. För att nå visinen m det smarta hemmet behöver man arbeta fram en eller flera (generella) affärsmdeller för hur dessa aktörer ska kunna samarbeta ch nå gemensamma mål under frmer sm är lönsamma ch värdeskapande för samtliga parter. Följande sammanfattning av rundabrdsamtalet den 9 nvember kan med fördel läsas mt bakgrund av vanstående. Samtalet var primärt fkuserat kring kärnan i varje affärsmdell, dvs. ptential för värdeskapande, behv, målgrupper samt därtill anpassade erbjudanden. 4

5 Användare, Aktörer, Behv ch Nytta Fråga 1. Vilka nya nyttr kmmer tjänster sm är planerade att ingå i NDS-prjektet att skapa, ch vilka tjänster är dessa nya nyttr främst kpplade till? Vilka prblem är det sm dessa tjänster skall lösa? (Kan vara lika för lika stakehlders) Fråga 2. Vilka användare (privata/ffentliga, rganisatiner/knsumenter) kmmer främst att kunna dra nytta av dessa nya nyttr? Sm framkm under rundabrdsamtalets början finns det exempel på en mängd nyttr, värden ch tjänster sm skulle kunna skapas i NDS. I detta avsnitt sammanfattas diskussinen kring följande: 1. Vilka nyttr kan tekniken skapa i NDS? 2. Exempel: Behvet av affärsmdeller sm utgår ifrån tydliga målgrupper/segment 3. Segment ch lösningar med utgångspunkt i särskilda aktörsgrupper 4. Segment ch lösningar med utgångspunkt i behv 5. Exempel: Hårda ch mjuka värden för bende 5

6 Vilka nyttr kan tekniken skapa i NDS? Kategri Nytta Kmmentar Functinal Energitjänster Smart elförbrukning/elanvändning. benefit El-leverantörer tjänar på att tppar i knsumtin/efterfråga kapas. Bende tjänar på t.ex. visualisering av förbrukning. Reseptimering Sparar tid (jmf. med pengar). Prcess benefits Relatinship benefits Lifestyle/ Emtinal benefits Passagekntrll Plattfrmar för nya tjänster (Operatörer + prducenter av tjänster) Tjänster för att underlätta för bende att jbba hemifrån Transprttjänster Vårdtjänster Lösningar sm förenklar vardagen Tidsbesparingar Användarvänlighet Mer attraktiv närmiljö Medveten knsumtin, t.ex. av energi ch miljö. Ökad service av välfärdstjänster Ökad trygghet/ trygghetstjänster för ett tryggare bende Stöd för kvarbende Energi & Miljö Ökad trygghet Ökad kmfrt & kvalitet Elektriska lås, inget behv av nycklar. Lägre kstnad för de sm behöver kmma in i fastigheter ch större säkerhet för de sm behöver släppa in flk i fastigheter. Jmf. Apple AppStre där Apple står för infrastrukturen/plattfrmen ch har upplåtit till tredje part att prducera tjänsteinnehållet, dvs. Appar mt en avgift. Hur skulle mtsvarande kunna göras i NDS? Finns det lika plattfrmar sm kan leda till tjänste/prduktutveckling av tredje part? Hur skulle en sådan affärsmdell kunna se ut? Hög kvalité på bredband/uppkppling. Transprter kan beröra många lika målgrupper i NDS. Hur kan dessa lika gruppers transprtbehv lösas? Egen bil, bilpl, prmenera. Dvs., för slutknsumenter/brukare. Förenkla för användarna genm att lika tjänster kan nås från samma gränssnitt. Då ökar chansen att tjänsterna verkligen används. Olika tjänster ska kunna kmbineras vilket skapar nyttigare tjänster exempelvis vad gäller larm ch passagekntrll. NDS står för mställningen till förnyelsebar energi. Utöver eknmiska föredelar av ett energisnålt bende kan NDS skapa kllektiva värden ch vi-känsla av att bidra till någt bra genm sitt bende. 6

7 Exempel: Behvet av affärsmdeller sm utgår ifrån tydliga målgrupper/segment Man har i sitt bende i NDS en utmaning vad gäller miljö ch energieffektivitet. I bredare mening inkluderas även ett gtt liv, med frågr sm berör hälsa, vård ch msrg. Berende på vilken levnadssituatin man befinner sig i pririterar man lika. Är man sjuk ch i behv av (daglig) vård blir självklart e-hälsa mycket viktigare än val av färdmedel till jbbet sv. Börja därför med en segmentering av några lika typiska bendegrupper (stakehhlders) t.ex. 1. Barnfamilj 2. Familj/persn med vårdbehv 1. Behv barnfamilj: Transprter (till från jbb till försklr/sklr, till övrigt) Inköp Fritidsaktiviteter/nöjen 2. Behv familj/persn med vårdbehv Kntakt med vårdgivare/hemtjänst Övervakning av hälstillstånd Transprter För varje segment måste en fördjupad analys göras. När detta är gjrt är det lättare att göra pririteringar med avseende på t.ex. vlym/mfattning ch angelägenhet. När det gäller energieffektivitet kan man misstänka att detta kmmer i andra hand vad gäller prblem/behv. Har man en hyra på SEK/mån är man kanske inte primärt fkuserad på energibesparingar i strleksrdningen SEK/mån. Däremt kan man känna ett kllektivt ansvar för att delta i att NDS i sin helhet blir energieffektivt ch därför försöker man ändå dra sitt strå till stacken. Angående tjänster inm mrådet energieffektivitet: Tydlig ch begriplig feedback av relevant data till de bende (individuella ch kllektiva värden). Ett exempel är den nu av Interactive utvecklade ch kmmersiellt tillgängliga Energiklckan. Nyttan ligger sannlikt i den kllektiva känslan av att medverka i någt psitivt. Vad vi vet m de sm kmmer att b i NDS? Genmsnittsfamiljen antas vara 2 vuxna +30 år med ett barn. 25 dagisplatser beräknas per 100 invånare/lägenheter. De antas vara kvalitetssökande knsumenter sm sätter str vikt vid sin självbild ch sitt persnliga varumärke. 15% av hyresrätterna är studentbstäder, ca. 600 hyresrätter. Många bende väntas uppskatta närheten till en aktiv fritid. Trligen skiljer sig målgrupper/segment för bstadsrätter ch hyresrätter. 7

8 Segment ch lösningar med utgångspunkt i särskilda aktörsgrupper När infrastruktur ch bebyggelse planeras för NDS bör man se till behven av flera lika aktörer. Det är viktigt att tänka på alla de behv en mdern stad kmmer att ha. Under samtalet diskuterades vilka lika grupper sm har störst ptential att ta del av lika nyttr. Aktörsgrupp Bende Vårdtagarna Näringsidkare Tjänsteleverantörer Fastighetsägare Offentliga aktörer/samhället Typ av nytta/nyttr med störst ptential Persntransprter Trygghet/säkerhetssystem (t.ex. skydd för lyckr i hemmet, lyckr med småbarn m.m.) Varuleveranser/Inköp Fritid/Nöjen IT/Media/Underhållning Hemsjukvård/välfärdsteknlgi/ b kvar Säkerhetssystem, t.ex. vid glömska (spis, dörrlås m.m.) Persntransprter Planeringshjälp Varuleveranser/inköp Persntransprter Varutransprter/lgistik IT, mlntjänster m.m. Kntrshtell Elblag, kapa tppar Hemtjänst,, lägre kstnader ch bättre planering Hemsjukvård, spar kstnader ch sängplatser på sjukhus Vad driver värmeutvecklingen på deras fastigheter? Vilka lösningar kmmer möjliggöra högre hyrr ch priser på bstadsrätter? Vilken avkastning kan de förvänta sig på dessa investeringar? Ex: trygghets- ch säkerhetslösningar leder till mindre skadegörelse ch ökad betalningsvilja hs bstadskunderna. Lägre kstnad för nyckelhantering Vinster i frmen av mställningen till ett grönare ch mer miljövänligt samhälle. 8

9 Segment ch lösningar med utgångspunkt i behv Segment/Nytta Aktörer & Målgrupper Värden & Tjänster Ökad trygghet Bende Kmmun/Stad Fastighetsägare Larm, lås, belysning, sensrer, kameraövervakning, annan övervakning Smartare energi & miljö Lösningar sm förenklar vardagen (ex. tidsbesparingar) Framtidens behv sm är kända idag Ett bättre åldrande Högre avkastning på investeringar Aktiv knsument av grön el Prducent av el (Micr) El-leverantör Bende Fastighetsägare Hemtjänst/m.fl. Företag/Persner sm jbbar i NDS Bende Anhöriga Hemtjänst m.fl. Fastighetsägare Leverantörer av el, värme ch vatten Hemma/brta funktin Visualisering av förbrukning Smart el kapar tppar Passagekntrll/elektriska lås utan behv för nycklar. Den bende kan själv styra vem sm ska ha access till bstaden ch när (bra t.ex. för persner i behv av hemtjänst eller vid varuleveranser ch hantverkare) Shpping ch transprt hem till bende (t.ex. matkassen) Transprttjänster Bilpler Kllektivlösningar Cykel Egen bil Smart synkrnisering av transprttjänster Plattfrmar för att göra nya tjänster ch vidare tjänsteutveckling. En aktör erbjuder infrastrukturen, men upplåter fritt till tredje part att utveckla de tjänster de vill, till vilken målgrupp de vill. Fördelen är att man inte behöver veta mrgndagens behv idag. T.ex. e-hemtjänst, trygghetslarm ch nattövervakning med sensrer Välfärdsteknlgi har en avkastning på 1:5. Välfärdsteknlgi = lösningar sm gör att man kan b kvar hemma längre. Högre kvalité ch kmfrt för vårdtagare; hemtjänsten hinner utföra fler hembesök Lösningar sm ger eknmisk nytta, dvs. lägre kstnader eller ökar värdet på deras erbjudanden Trygghets- ch säkerhetslösningar minskar skadegörelse ch ökar betalningsviljan hs bstadskunder Viktigt att skilja på den sm använder en tjänst ch den sm betalar för den. Olika värden för lika segment. Pengar, tid respektive emtinella värden så sm t.ex. trygghet. 9

10 Exempel: Hårda ch mjuka värden för bende Dyra hyrr ch priser pekar mt bende med högre inkmster. Den typiska bendeknstellatinen kmmer trligen vara två vuxna á år med ett barn. De antas vara mycket medvetna människr sm värdesätter status ch life style, liksm hög kmfrt ch kvalité, ch är villiga att betala för detta. För denna grupp kan det emtinella värdet av NDS sm pinjär inm klimatsmart bende möjligen vara större än de rent eknmiska fördelarna. Till exempel kan det vara viktigt för dessa människr att kunna addera NDSs miljövänliga prfil till sitt persnliga varumärke ch statussökande. De kanske värdesätter möjligheten att kunna berätta för andra m hur framstående NDS är gällande miljövänlighet, energisnålhet ch mdernitet. Vidare kan de även uppleva värde i att bidra till någt bra genm att leva mer klimatsmart. Denna grupp kan även tänkas värdesätta, ch vara villiga att betala för, en extra hög trygghet. Detta föder då frågan Hur kan man bygga trygghet utan att bygga murar?. Jan Markendahl, KTH, visade att ser man till tidigare frskning kan det mnetära värdet av energibesparingar liknande de sm kan uppnås vid NDS (?) kmma att vara små. Detta bidrar till en hyptes m att de största värdena sm kan skapas av energiptimeringen i NDS (för bende) är emtinella värden, samt givetvis en bättre miljö. De eknmiska vinningarna är dck trligen små. 10

11 Tjänster med störst chans att slå igenm Fråga 3. Går det att beskriva vilka värden (både i mjuka ch hårda (pengar) termer) sm dessa nya nyttr skapar? Hur kan/skall värdena beskrivas ch mätas? (Välj gärna den tjänst sm kan förväntas få störst initial nytta). Fråga 4. Vilken enskild ny nytta ch värdeskapande tjänst alt. Grupp av tjänster i NDS-prjektet kan ha störst chans att slå igenm snabbast ch till största krets av användare? Hur kan värdet av lika tjänster mätas? Kategri Ex. Mätmråde Kmmentar Pengar Värdehöjande åtgärder Både för bende, fastighetsägare ch Kstnadsminskningar andra aktörer Tidsvinster Alternativkstnader Prduktivhet Mer tid över till annat Finns bilpler behöver man inte köpa en bil Benchmarking Miljöpåverkan Jämför t.ex. mängd kldixidutsläpp med andra stadsdelar Trygghet Närmiljö Kmfrt/praktisk nytta Användarvänlighet Tillgänglighet & integritet Jämför NDS med andra stadsdelar med hjälp av intervjuer ch kundundersökningar Vilka tjänster bör ha störst chans att slå igenm snabbast? Tjänster sm gör att bende kan leva ett enklare liv ch styra över sin egen tillvar Tjänster/lösningar sm gör att bende enbart betala för den energi sm de knsumerar (värme, el, vatten). Detta antas leda till lägre energiförbrukning/energikstnader för de bende samtidigt sm miljön sparas. Andra intressanta tjänster inm detta mråde är t.ex. tjänster sm underlättar för bende att arbeta hemifrån samt tjänster sm kan förenkla vardagen så sm transprttjänster ch matleveranser. Välfärdsteknlgi Har en avkastning på 1:5. Välfärdsteknlgi = gör att man kan b kvar hemma längre. Passagesystem 11

12 Sparar pengar för fastighetsägare, bende ch aktörer sm behöver tillgång till fastigheten, så sm t.ex. hemtjänst ch hantverkare. Trygghetslösningar Larm, passagesystem ch övervakning ökar tryggheten för bende ch leder även till minskad skadegörelse i mrådet. Detta leder i sin tur till högre betalningsvilja för att b i mrådet, till nytta för fastighetsägare ch bstadsrättsinnehavare. Transprttjänster Det kmmer att dröja några år innan man får en väl fungerande spårbunden kmmunikatin till mrådet. Det kmmer under lång tid att bli bussar, bilar ch cyklar för att nå T-bana ch city. Här finns en risk att man fastnar i ett bilberende sm sedan blir svårt att ändra på. Alltså fkus på bra bussförbindelse ch bilpler (enligt förslag från Swedish ICT:s förstudier), samt tjänster sm underlättar även för cykling. Infrmatinen (reseförslag, tider, bkningar sv.) bör försöka samlas på ett ställe. Då kan man ha sin egen persnliga reseagent sm alltid kan ange den lämpligaste transprten för just mig vid ett speciellt tillfälle. Lättanvänd tjänst för reseplanering kmmer att vara viktig då bilismen måste begränsas p.g.a. bristen på parkeringsplatser. 12

13 De största hindren för att NDS-prjektet skall lyckas Fråga 5. Vilka är a) de största hindren, b) viktigaste drivkrafterna för att detta skall lyckas? c) hur ser det aktuella nätverket av stakehlders ut runt tjänsten/tjänsterna? d) vilka anpassningar mellan dessa aktörer krävs för att minska hindren? De primära utmaningarna i NDS-prjektet tycks vara att lösningar för att skapa det smarta hemmet kräver att många lika aktörer med separata intressen, incitament ch affärslgiker behöver samarbeta på sätt de inte tidigare gjrt. För att nå visinen m det smarta hemmet behöver man arbeta fram en eller flera (generella) affärsmdeller för hur dessa aktörer ska kunna samarbeta ch nå gemensamma mål under frmer sm är lönsamma ch värdeskapande för samtliga parter. Drivkrafterna bakm efterfrågan hs slutanvändare av lika tjänster antas vara Trygghet Kmfrt/bekvämlighet/tidsvinster/praktisk nytta Livsstil/persnligt varumärke Enkelhet Tjänsteutveckling sm gör att man kan sälja bstaden till ett högre pris i framtiden Scialt ansvar gällande miljön Drivkrafterna hs andra aktörer antas vara Successiv värdeökning för fastighetsägarna över tid eller att det skapar nya intäktskällr? Plitiska drivkrafter Möjligheten till lärande ch att vara först med en innvativ tjänst på en ny marknad. Det kan öppna upp möjligheter till att tjäna pengar på andra marknader/i andra byggprjekt. Hinder/utmaningar att bemöta för att NDS-prjektet ska lyckas Många invlverade aktörer sm måste samarbeta för att en tjänst ska kunna levereras. Brist på standarder ch avsaknaden av en digital stadsplan sm styr helheten. Vem ska driva vad. Legbitarna sitter inte ihp. De sm bygger i NDS har sin egen tidsplan ch tycks sakna incitament ch/eller kunskap för att förverkliga visinen m det smarta hemmet sm NDS-prjektet vill skapa. Hur lång tid kmmer det ta innan lika innvatiner/lösningar i NDS-prjektet beräknas gå med vinst? Krävs lika frmer av samfinansiering? Kan vissa tjänster säljas in till användare innan investeringen/byggande görs? Fastigheten ska stå i 100 år hur påverkar det förutsättningarna för lösningarna? Det är klart hur kstnader ch vinster ska fördelas mellan lika aktörer sm inte tidigare delat infrastruktur. Vem står för den initiala investeringen? Hur fördelas intäkter ch kstnader mellan aktörer därefter? Vem avgör vem sm får access/tillgång till infrastrukturen? Det finns en vilja/förmåga bland lika aktörer att dela på infrastruktur. Detta är en fråga m incitament ch förtrende. Det saknas en peratör/tjänsteperatör för flera tjänster. Vem har kntrll över infrastrukturen ch vem står för drift ch underhåll? 13

14 Frågr m energi ch miljö är i stra delar drivet av plitiska beslut, lagar ch regler. De höga månadsavgifterna (hyra, räntr) kmmer att överskugga de eknmiska incitamenten för möjliga miljö- ch energibesparingar. Välfärdslösningar är mycket berende av välfärdsektrns budget. Knkurrenslagstiftning? Sammanfattande kmmentarer Diskussinen karaktäriserades av vikten av att utarbeta förslag till affärsmdeller sm utgår ifrån tydliga målgrupper/segment baserat på vilka behv lika målgrupper/segment har ch vad de kan tänkas eftersträva ch efterfråga i framtiden. Det är således viktigt att arbetet bedrivs med utgångspunkt i vilka aktörer ch kundgrupper sm kmmer att finnas i NDS. När målgrupper/segment baserade på behv har identifierats kan lösningar för dessa behv enklare tas fram. Det är även lättare att mbilisera de lika aktörer sm behövs för att realisera NDS-prjektet när det finns tydliga kundgrupper för tjänsterna. Det är viktigt att tydliggöra såväl de hårda sm de mjuka värdena sm lika målgrupper erhåller från lika ptentiella tjänster (dvs., pengar, tidsbesparingar, prduktivitetsvinster ch emtinella värden). Vidare finns det ett tydligt behv av att frmulera ett eller flera förslag på hur en värdekedja, eller snarare ett värdenätverk, skulle kunna se ut för NDS ch vilka funktiner, aktiviteter ch rller sm lika aktörer behöver utföra. Vem ska göra vad ch varför? Till denna värdekedja bör förslag på alternativa investerings- ch betalningsmdeller utarbetas (s.k. revenue mdels ). För att göra detta krävs att incitament ch drivkrafter för invlverade aktörer kartläggs. För att säkerställa att de teknlgiska lösningarna efterfrågas i tillräcklig utsträckning behöver även behven hs ptentiella kundgrupper kartläggas. Det är viktigt att ha i åtanke att det alltid finns flera alternativa affärsmdeller för att leverera en ch samma teknik/prdukt/tjänst (jmf. köpa eller hyra en bil). Vilken affärsmdell sm väljs ch hur värdekedjan knfigureras kmmer får str betydelse för dess kmmersiella framgång ch genmslagskraft. Det är mycket viktigt att det skapas en win-win -situatin för alla inblandade aktörer ch slutanvändare. Det räcker fta med att en enda aktör i en hel värdekedja/ett helt värdenätverk saknar tillräckliga incitament för att en lösning inte kmmer att realiseras, även m lösningen i sig skapar mycket stra värden för en annan grupp/aktör, t.ex. slutanvändarna. 14

15 Nästa steg: Framtagandet av affärsmdeller för 2 tjänster Det stra greppet är den framtida smarta staden ch det smarta bendet. I detta finns tjänster kring kmmunikatiner, transprter, energianvändning ch försörjning, fastighetstjänster, sjuk/åldringsvård i hemmet samt tillträde till lika lkaler. Vi tänkte relatera till de lika möten ch wrkshps sm vi haft ch kppla till pågående frskning kpplat till att göra affär inm dessa mråden. Vid rundabrdsamtalet föreslgs det att nästa steg brde vara att gå vidare med utveckling av affärsmdeller för två tjänster med följande karakteristika: a) En tjänst sm riktar sig ch är till nytta för många målgrupper. b) En (uppsättning) tjänst(er) sm är riktad till en specifik målgrupp. Vi nämner 4 lika mråden ch smalnar ned till de två mråden sm vi km fram till den 9 nv. 1. Smarta energisystem 2. Hemtjänst ch vård i hemmet 3. System för reseplanering ch användning av lika transprtsystem i städer 4. System ch tjänster för tillträde, digital lås ch nycklar Smarta energi system Både de relativa ch absluta vinsterna för knsument är för små för att utgöra ett effektivt incitament. Att spara 5-10 % av elkstnaden genm smart användning är inte tillräckligt kr i månaden av en elräkning på några tusen eller krnr av ttal bendekstnad är ingen primär drivkraft. Att minska användning (intäkter) är ingen önskan hs energiblagen, att ha en tjänst (eller en app) sm sköter det smarta hemmet ch kstar kr per månad är även detta tveksamt. Slutligen, smarta energi system är någt sm bedömare kmmer på års sikt, för de kmmande 5 åren är det ur NDS perspektivet klart/säkert vad man kan/ska göra. Hemtjänst stöttad av ICT lösningar Kan ge stra vinster, både på krt ch lång sikt. Därför är det ett intressant mråde att studera vidare rent allmänt men framförallt från ett kmmun- ch vårdperspektiv. Svårigheten att få till affärsmdell för ICT stödd hemtjänst belyses tydligt genm aktuella fallstudier, möjliga lösningar förefaller vara mycket tydliga ch tekniskt möjliga med att genmföra dessa är svårare. Detta kan i ch för sig studeras utanför NDS, då målgruppen för bende primärt inte utgörs av persner med hemtjänst behv. Dck, vi skulle rekmmendera att man frågar staden ch andra intressenter en extra gång m detta. Dessa tjänster är av typen specifik tjänst sm riktar sig till specifik målgrupp. 15

16 Tjänster för tillträde till byggnader ch lkaler inkl digital lås ch nycklar Affärsmdeller för detta bedöms sm högst relevant att studera för NDS. Detta är en avgränsad tjänst (tillträde) för lika användargrupper liknande behv men sm kräver samverkan mellan många lika aktörer. Slutanvändare är bende, anställda i företag, gäster, tidningsbud, reparatörer men de ska alla ha tillträde. En mångfald av aktörer måste samverka både för tillhandahållande av systemet men även för att kunna använda det. Tillträdesrätten kan ges av många lika aktörer ch dessa måste samverka, helst i ett gemensamt system med en enda infrastruktur. Idag är det ju vanligen fråga m flera parallella system ch infrastrukturer (jämför de 4 st läsarna vid electrums garageinfart), flera aktörer måste vara inkpplade för att ge tillträde. System för reseplanering ch användning av transprtsystem i städer Detta är det andra mrådet sm vi föreslår att man nu studerar djupare för NDS. Detta är en allmän tjänst sm riktar sig till många lika användargrupper, vi trr att det är en enda tjänst inte 10 stycken lika reseplanerare. Användargrupperna har helt lika behv, t.ex. Bende med bil, bende utan bil, besökande med/utan bil, näringsidkare, åkare, kllektivtrafik, parkeringsblag. Själva tjänsten kan tillhandahållas av en aktör sm samverkar med lika aktörer sm sitter på lika typer av grunddata, t.ex. trafikläge vi tullstatiner, störning i kllektivtrafik, beläggning i parkeringar, avstängda gatr, prisinfrmatin för kllektivtrafik, parkering ch biltullar. Tankar kring prcessen för affärsmdellsutveckling Utarbeta förslag till arkitektur för affärsmdellen ch den digital statsplan för NDS Det frtsatta arbetet i NDS-prjektet tar alltså sikte på att arbeta fram lika förslag på alternativa ch knkreta affärsmdeller för lika tjänster i NDS, där det tydligt framgår vilka funktiner, aktiviteter ch rller sm lika aktörer ska utföra. Här bör det även finnas med förslag på alternativa investerings- ch betalningsmdeller (revenue mdels ch revenue sharing mdels) sm skulle kunna användas av lika aktörer för att skapa lönsamma ch värdeskapande tjänster. En av utmaningarna i NDS är dck att det inte bara handlar m en affärsmdell för ett företag, utan m affärsmdeller för hela värdekedjr/värdenätverk. Sm nämnts kräver detta att man arbetar fram förslag på affärsmdeller sm möjliggör för många lika aktörer med separata intressen, incitament ch affärslgiker att samarbeta ch nå gemensamma mål under frmer sm är lönsamma ch värdeskapande för alla. Det frtsatta arbetet innebär alltså att börja frmulera alternativa ritningar för lika affärsmdeller i NDS sm sedan kan användas för att mbilisera lika aktörer till handling. Detta skulle kunna göras enligt följande: 1. Generera insikter m knsumenters ch aktörers behv/ prblem ch med hjälp av pen innvatin ch kvalitativa knsument- ch aktörsstudier. 2. Utarbeta kncept baserat på generade insikter. Dessa tjänar sm språngbräda till lösningar/tjänster ch inspiratin till affärsmdeller för NDS. 3. Frmulera 3 5 st scenarier för hur lika affärsmdeller skulle kunna se ut för respektive tjänst/kncept sm framkmmit ur punkt 1 ch 2. Dessa scenarier visar på 16

17 alternativa affärsmdeller ch möjliggör knstruktiv diskussin med de aktörer man vill mbilisera. Inkludera även success cases i scenarierna där det är möjligt. 1. Tillämpa pen innvatin ch kvalitativa knsument- ch aktörsstudier Ta hjälp av de sm kmmer att b ch verka i NDS i framtiden. Invlvera både vanliga medbrgare, ptentiella tjänsteleverantörer ch andra relevanta aktörer, ch låt dem vara med ch skapa framtidens bende. Genm intervjuer ch fkusgrupper kan man få mycket värdefulla insikter m vad sm fungerar bra respektive dåligt med dagens bstäder ch kntrsmiljöer, ch vilka segment ch behv sm verkligen finns/behöver adresseras. Dessa studier ger fta en mycket gd indikatin m vilka typer av tjänster ch lösningar sm bende kmmer att värdesätta ch vara villiga att betala för i framtiden. 2. Utarbeta kncept för framtidens bende Insikterna generade i steg 1 kan nu ligga till grund för utvecklingen av ett antal kncept ch scenarier sm kan utgöra målbilder för utvecklingen av tjänster ch affärsmdeller i NDS. Genm att kppla affärsmdeller ch scenarier till ett antal lika kncept är det trligen lättare att skapa en visin sm kan mbilisera många lika aktörer med lika intressen. T.ex.: Kncept 1: Prblemfritt bende/livspusseltjänster/livsstilstjänster Målet är att NDS ska stå för ett prblemfritt bende. Detta mantra löper sm en röd tråd genm alla delar av de bendes vardag (eller för den delen de sm jbbar eller har företag i NDS). Prblemfritt bende kan inkludera allt från smarta lås, till smarta tjänster för reseptimering ch välfärdsteknlgi. Kncept 2: Möjligheten att själv påverka sin situatin ch sina bendekstnader Genm smarta energilösningar kan fastighetsägare erbjuda någt unikt möjligheten för varje bende att själv påverka sin bendekstnad genm att dela upp bendekstnaden i en fast ch en rörlig del baserat på kstnaden för den energi (el, värme ch vatten) sm den bende förbrukar. Målet är att stppa verktyg i händerna på individen. Kncept 3: Access istället för ägande Affärsmdeller sm baseras på att slutanvändare abnnerar på access istället för ägande. T.ex.: Access till bil via bilpler istället för att äga sin bil. Access till cykel via cykelpler istället för att äga sin cykel. Kncept 4: Infrastrukturperatörer ch tjänsteutvecklare För att skapa en situatin där tjänster enkelt kan utvecklas ch anpassas i takt med de bendes behv kan man behöva skapa affärsmdeller där man separerar på leverantörer av infrastruktur ch leverantörer av tjänster. Här bygger man en generell affärsmdell bestående av infrastrukturperatörer ch tjänsteutvecklare, där tjänsteutvecklare betalar för access till infrastrukturen ch sedan har full frihet att utveckla ch sälja tjänster till bende ch näringsidkare i NDS (jmf. Apple AppStre ch utvecklare av Appar). 17

18 3. Scenarier ch success cases Efter steg 1 ch steg 2 är det dags att arbeta fram ett antal scenarier för de tjänster/funktiner man anser viktigast att NDS börjar med (ex. 3-5 scenarier/tjänst). Scenarierna ska på ett så knkret ch enkelt sätt sm möjligt beskriva alternativ för hur en värdekedja för en viss tjänst skulle kunna se ut. Scenarit ska beskriva varje rll/del i värdekedjan, vilka de centrala aktörerna är, vilka värden sm skapas för respektive aktör (pengar, tid, trygghet etc.) samt vem sm står för vilka investeringar ch hur intäkter genereras ch fördelas. Kvantifiera värden där det är möjligt. Scenarierna möjliggöra en knstruktiv diskussin med alla inblandade aktörer m hur man ska gå vidare. Genm att arbeta med scenarier kan man skapa lika kartr för att navigera i denna kmplexa situatin. När det är möjligt bör lika scenarier även kmpletteras med illustrativa success case där hela eller delar av ett scenari har genmförts i andra länder eller inm liknande mråden på andra marknader. Härigenm kan man påvisa att liknande lösningar redan har implementerats med framgång ch gett resultat. Detta gör arbetet med att mbilisera alla viktiga aktörer lättare ch ökar knkretiseringsgraden av scenarierna. Avslutande kmmentarer angående affärsmdellsutveckling i NDS Sm nämnts under rundabrdsamtalet är NDS-prjektet ett strt ch kmplext prjekt. Det kan därmed vara bra att börja med att etablera en kärna/stmme för affärsmdellen för NDS med de mest centrala tjänsterna ch aktörerna sm har störst ptential till värdeskapande. När man väl lyckats etablera en stmme ch lyckats mbilisera de viktigaste aktörerna till handling kan man frtsätta ch arbeta successivt med vidareutbyggnad av affärsmdellerna utifrån lager-på-lager-principen ch stegvis bygga upp en affärsmdel/digital statsplan för NDS. Dck, finns det mindre prjekt/ affärer inm IKT sm är enkla för aktörerna att kmma överens m sinsemellan ch sm kan implementeras relativt frt kan det vara taktiskt att börja med ett sådant prjekt för att göra en quick win, få in alla aktörer i samarbetet ch snabbt kunna uppvisa resultat. Det är viktigt att sätta sig in i lika aktörers situatin ch förstå vad sm driver dem ch vad deras mål är. T.ex.: Hur ser knsumenten ut 2025? Vad driver värdet på NDS sm helhet? Vad är visinen för NDS? (En förlängning av Östermalm, för stadsmänniskr sm älskar naturen?) Vad kmmer lika grupper av användare ch aktörer vara villiga att betala för? Hur str vlym på tjänster ch infrastruktur måste till för att de ska kunna drivas igenm ch få genmslagskraft? T.ex. elektrniska lås hur många fastighetsägare måste gå med för att hemtjänst m.fl. ska kunna dra nytta av det, ch för att fastighetsägare ska vara villiga att investera? Hur kan man arbeta med paketeringen av lika tjänster för att öka dess genmslagskraft? Ska alla tjänster ingå sm en del i hyran/avgiften för bstaden eller ska bende få ta del av lika tjänster i frm av baspaket + tillvalstjänster? Ska tjänsterna säljas av individuella näringsidkare eller finnas att tillgå centralt via fastighetsägaren likt en Apple AppStre? 18

19 Om det är någn del av ett prjekt/en tjänst sm är mindre attraktiv för någn aktör, hur kan man göra prjekt mer attraktivt för den aktören? Kan en lösning för en viss typ av investering vara att t.ex. låta en aktör ta ut höga priser i början eller få ensamrätt till en viss tjänst så att denne kan räkna hem sin investering, ch att man först därefter öppnar upp för andra aktörer? Vilken/vilka aktörer har bestämmande inflytande ch de pengar sm krävs för lika prjekt? Vem gör investeringarna ch vem tar del av vinsterna? Hur ska man göra för att se till att den sm gör en investering även får del i värdet av investeringen? Vad driver värdet på fastighetsbeståndet, ch hur kan vi skapa tjänster sm bidrar till en långsiktig värdeökning för alla inblandade parter? Denna fråga gäller såväl fastighetsägarna sm bstadsrättsinnehavare. Ska fastighetsägarna stå för utveckling ch försäljning av lika tjänster, eller ska de agera peratör sm låter en tredje part utveckla ch sälja tjänsterna ch då istället ta betalt för access till marknaden? 19

Regional samverkanskurs 2014

Regional samverkanskurs 2014 L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Reginal samverkanskurs 2014 Dnr: 455-5818-2014 1 Bakgrund Den första reginala samverkanskursen genmfördes år 1995. RSK 2014 genmfördes 6-11 nvember, den 15:nde

Läs mer

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER Rapprt framtagen inm ramen för trepartsöverenskmmelsen mellan Hyresgästernas riksförbund, Fastighetsägarna ch SABO 2 Innehållsförteckning Sida

Läs mer

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna Att bli en kmpetent kravställare av kmpetens ch öka anställningsbarhet hs medarbetarna Hur kan vi i praktiken agera för att underlätta att strategi ch perativ förmåga ska kunna gå hand i hand inm ramen

Läs mer

Delmarknad 4: Privatmarknaden. - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innovatörer

Delmarknad 4: Privatmarknaden. - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innovatörer Delmarknad 4: Privatmarknaden - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innvatörer N E W S Innehåll Bakgrund... 3 Delmarknad 4: Privatmarknaden... 4 Intrduktin... 4 Struktur ch rganisatin... 4 Användarnas

Läs mer

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Investerings prospekt

Investerings prospekt Investerings prspekt En intrduktin Net Sales pr merg Tel. +46 70 369 82 22 Isafjrdsgatan 22, B5tr. Fax:+ 46 8 755 03 98 inf@netsales.se När mer eget kapital behövs I många skeden i ett företags utveckling

Läs mer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

Förstudie XBRL Finansiell information

Förstudie XBRL Finansiell information N001 (7) 1 (13) IT-standardiseringsrådet 2014-02-18 Patrick Lindén, +46 8 555 521 56 patrick.linden@sis.se Förstudie XBRL Finansiell infrmatin IT-standardiseringsrådet - ärende N001 XBRL Finansiell infrmatin

Läs mer

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN Ett delprjekt inm Partnersamverkan för en fördubblad kllektivtrafik [Rapprt från en branschgemensam expertgrupp inm Partnersamverkan för en fördubblad

Läs mer

Utvärdering av Pilotprojektet Bärkraft intensiv

Utvärdering av Pilotprojektet Bärkraft intensiv Utvärdering av Piltprjektet Bärkraft intensiv Sammanfattning Piltprjektet Bärkraft intensiv har genmförts inm ramen för prjektet Förnybar energi från de gröna näringarna för att testa hur LRF genm ett

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

Leverantörsbetalningar

Leverantörsbetalningar Varje år betalar Sveriges 290 kmmuner felaktigt ut hundratals miljner krnr i egentliga eller felaktiga transaktiner. Med några enkla åtgärder skulle en str del av dessa kunna undvikas! Dkumentet avser

Läs mer

SMART IKT FÖR ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN AFFÄRSMODELLER FÖR SAMHÄLLS- OCH FASTIGHETSTJÄNSTER

SMART IKT FÖR ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN AFFÄRSMODELLER FÖR SAMHÄLLS- OCH FASTIGHETSTJÄNSTER SMART IKT FÖR ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN AFFÄRSMODELLER FÖR SAMHÄLLS- OCH FASTIGHETSTJÄNSTER SMART IKT FÖR ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN AFFÄRSMODELLER FÖR SAMHÄLLS- OCH FASTIGHETSTJÄNSTER

Läs mer

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens? Vad är kmpetens ch vad är rätt kmpetens? Det är dags att börja med att definiera detta. Om du ställer frågan vad behöver man kunna för att utföra sina arbetsuppgifter så blir det ftast lite lättare. Det

Läs mer

IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF 10-503/04).

IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF 10-503/04). Rektrs beslut Rektr 2011-01-31 MDH1.5-1066/10 Handläggare Tmmy Stridh IT-strategi Beslut Rektr beslutar att fastställa bifgad IT-strategi. IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF

Läs mer

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier Kmplettering av ansökan Att fläta samman scialt ch eklgiskt i framtidens städer, prjekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana ch Reginala Studier I följande kmplettering av tidigare ansökan till Delegatinen

Läs mer

Vattenfall Innovation Awards

Vattenfall Innovation Awards Vattenfall Innvatin Awards Hantering av Uppfinnare, prcess ch tlkning av legala aspekter Tidsplan: 1. Vattenfalls (VF) utser en intern jury, bestående av ca 10 persner, sm bedömer ch beslutar m vilka idéer

Läs mer

Sammanställning av diskussionskarusellen

Sammanställning av diskussionskarusellen Sammanställning av diskussinskarusellen Bilaga 1 Uppgiften var: Att summera, srtera ch lyfta fram det viktigaste i vad alla sagt kring varje specifik fråga, samt dkumentera det skriftligt. Obs! Samtliga

Läs mer

Beredningsplan för Transportplan för Nyköpings kommun

Beredningsplan för Transportplan för Nyköpings kommun Dnr KK14/308 BEREDNINGSPLAN STYRDOKUMENT Beredningsplan för Transprtplan för Nyköpings kmmun Beslutad av Kmmunstyrelsen 2015-02-09, 33 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund ch syfte med styrdkumentet...

Läs mer

Underlag inför mål och budget 2015-2017 för. Miljönämnden

Underlag inför mål och budget 2015-2017 för. Miljönämnden Underlag inför mål ch budget 2015-2017 för Miljönämnden Miljö- ch samhällsbyggnadsförvaltningen/ APRIL 2014 Innehåll Visin ch mål... 3 Nöjda invånare... 4 Hållbar samhällsutveckling... 5 Attraktiv arbetsgivare...

Läs mer

Anvisningar: Hur fyller man i formuläret till åtgärdsplan för hållbar energi?

Anvisningar: Hur fyller man i formuläret till åtgärdsplan för hållbar energi? Anvisningar: Hur fyller man i frmuläret till åtgärdsplan för hållbar energi? Intrduktin Alla kmmuner sm skriver under Brgmästaravtalet förbinder sig att lämna in sina åtgärdsplan för hållbar energi (SEAP),

Läs mer

Rådgivningen, kunden och lagen

Rådgivningen, kunden och lagen RAPPORT DEN 11 april 2007 DNR 06-7426-306 2007 : 5 Rådgivningen, kunden ch lagen en undersökning av finansiell rådgivning INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 UTGÅNGSPUNKTER 2 FI pririterar rådgivningen 2 Tidigare

Läs mer

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM Upprättad av: Martina Granhlm, ADV Dkumentansvarig: Datum: Larsa Nicklassn, ADV 2013-04-226 Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM 1 Bakgrund 3 1.1 Prblemfrmulering 3 1.2 Prjektets

Läs mer

Åtgärdslistor från Skånskt Bostadsforum 2014-11-28 Konkreta förslag på åtgärder för att lösa problemen: 1. Hur kan PBL bli ett effektivt verktyg?

Åtgärdslistor från Skånskt Bostadsforum 2014-11-28 Konkreta förslag på åtgärder för att lösa problemen: 1. Hur kan PBL bli ett effektivt verktyg? Åtgärdslistr från Skånskt Bstadsfrum 2014-11-28 Knkreta förslag på åtgärder för att lösa prblemen: 1. Hur kan PBL bli ett effektivt verktyg? Större möjlighet till delat huvudmannaskap i detaljplan Använd

Läs mer

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun 2014 04 17 Till samtliga partier representerade med kmmunalråd i Uppsala kmmun I Uppsala finns ett starkt engagemang för natur ch miljö. Naturskyddsföreningen Uppsala har över 6000 medlemmar ch vill bidra

Läs mer

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 Rapprt 1 (5) Datum 2013-06-03 Förslag till; Bildningsförvaltningens pedaggiska IKT-strategi för sklutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 IT i sig kan inte förbättra elevernas lärande, däremt

Läs mer

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun Undersökning av senirers infrmatinsbehv Sundsvalls kmmun Impera kmmunikatin AB Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metd ch genmförande... 3 Målgrupp ch Svarsfrekvens... 3 Brtfallsredvisning...

Läs mer

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO 13. Utvecklingssamtal hs IOGT-NTO Syfte Att få rganisatinen att fungera bättre. Att bidra till medarbetarnas persnliga utveckling. Att stämma av mt mål. Att stämma av samarbetet mellan rganisatinsgrenarna

Läs mer

KomBas-projektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 2007 inom ramen för Miltonprojektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnoser

KomBas-projektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 2007 inom ramen för Miltonprojektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnoser KmBas-prjektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 27 inm ramen för Miltnprjektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnser Ll Lebedinski 21-4-8 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metd ch material...

Läs mer

Företagsinkubatorn ÅTC Växthuset (I kraft t.o.m. 2012)

Företagsinkubatorn ÅTC Växthuset (I kraft t.o.m. 2012) Företagsinkubatrn ÅTC Växthuset (I kraft t..m. 2012) Verksamhetens utfrmning Inkubatrn är ett verktyg, en prcess för att utveckla idéer. Företagsinkubatrn på Åland kallas Växthuset. Utgångspunkten är alltid

Läs mer

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16 2015-09-25 1 (6) Rnnie Palmqvist Rektr Arbetsplan Sunne Gymnasieskla/Brby Sklan med de stra möjligheterna 2015-09-25 2 (6) 1. Kunskap ch kmpetens 1.1 Bakgrund tlkning av sklans uppdrag Utbildningens vid

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23 150210 Verksamhetsplan 2015 Reginservice, Regin Halland Samverkad med arbetstagarrganisatinerna 2015-02-23 1. Inledning Varje medarbetare inm Reginservice är en representant för de värderingar sm gäller

Läs mer

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen Revisinsrapprt 2010 Genmförd på uppdrag av revisrerna i Jönköpings kmmun Jönköpings kmmun Granskning av användaradministratinen Innehåll 1. Bakgrund ch syfte... 3 2. Metd ch avgränsning... 3 3. Begreppsförklaringar...

Läs mer

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Vårdadministratör - ett bristyrke Examensarbete 35 päng Författare: Anna Nilssn Handledare: Dris Karlssn Våren 2015 SAMMANFATTNING I detta examensarbete

Läs mer

IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017

IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017 IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017 30.09.2013 INNEHÅLL BAKGRUND... 2 SYFTE OCH MÅLSÄTTNINGAR... 3 Syfte... 3 Visin... 3 Övergripande mål... 3 Utvecklingsmråden... 3 TYNGDPUNKTSOMRÅDEN...

Läs mer

Mötesanteckningar tredje mötet med Bredbandsforums Mandatgrupp

Mötesanteckningar tredje mötet med Bredbandsforums Mandatgrupp Datum: 2013-06-16 Rev: 2014-06-25 Mötesanteckningar tredje mötet med Bredbandsfrums Mandatgrupp Deltagare: Eva-Marie Marklund Christel Gustafssn Jakim Hlback Gabriella Uhrdin Mikael Sleman Åsa Möller Helena

Läs mer

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski 2010-06-15

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski 2010-06-15 KmBas-prjektet: utvärdering av utbildning Psykscialt arbete med inriktning mt bendestöd/sysselsättning 7,5 hp Ll Lebedinski 21-6-15 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metd ch material... 4 Bstödjare...

Läs mer

Handikappersättningen

Handikappersättningen Hur mycket får man i Handikappersättningen är 36, 53 eller 69 prcent av prisbasbelppet~( berende på vilket behv du har av hjälp ch hur stra dina merkstnader är på grund av funktinsnedsättningen. Handikappersättning

Läs mer

VA-plan. Åtgärdsplan 2013-2021 Utbyggnadsplan 2014-2024. Karlshamns kommun

VA-plan. Åtgärdsplan 2013-2021 Utbyggnadsplan 2014-2024. Karlshamns kommun VA-plan Åtgärdsplan 2013-2021 Utbyggnadsplan 2014-2024 Karlshamns kmmun Bakgrund VA-planen i Karlshamns kmmun är den tredje delen av VA-plansarbetet innan den fjärde ch sista delen, implementering ch uppföljning

Läs mer

Hållbart ledarskap i Alvesta kommun

Hållbart ledarskap i Alvesta kommun Hållbart ledarskap i Alvesta kmmun Trun Israelssn Jessica Rström Dkumentinfrmatin Titel: Innehåll: Dkumentet är sammanställt av: Prjektbeställare: Färdigställd: Hållbart ledarskap i Alvesta kmmun Resultat

Läs mer

~'& .,~., REGIONFÖRBUNDET nj / ~l Antal sidor JÖNKÖ~INGSLÄN.tr~/~---1(2) Gröna jobb i sociala företag. Tranås kommun 201402 201407 Nytt

~'& .,~., REGIONFÖRBUNDET nj / ~l Antal sidor JÖNKÖ~INGSLÄN.tr~/~---1(2) Gröna jobb i sociala företag. Tranås kommun 201402 201407 Nytt Referens Annelie Svenningssn Rydell ~'&.,~., 20140129 Beteckning R26413 nj / ~l JÖNKÖ~INGSLÄN.tr~/~---1(2) ~ ljnntil pr(j;fhf 1 Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjelitägare: År ch månad för prjektstart:

Läs mer

ACD Accelerated Competitive Dialogue

ACD Accelerated Competitive Dialogue 1(6) ACD Accelerated Cmpetitive Dialgue Bertil Danared Accelerated Cmpetitive Dialgue ( ACD ) är en wrkhpbaserad ch interaktiv upphandlingsfrm, där utvalda anbudsgivare bjuds in att på ett strukturerat

Läs mer

Verksamhetsplan Södra förskolområdet 2014-2015

Verksamhetsplan Södra förskolområdet 2014-2015 Verksamhetsplan Södra försklmrådet 2014-2015 Innehåll 1 Södra försklmrådet, Avesta kmmun... 3 1.1 Vår rganisatin... 3 1.2 Inledning... 3 2 Styrdkument... 4 3 Södra försklmrådets pririterade utvecklingsmråden,

Läs mer

Social Innovation@Stockholms universitet. Förstudierapport. 21 juni 2011 2010-3010052 SU INNOVATION AB. Thomas Arctædius, Ulf Eriksson, David Lundborg

Social Innovation@Stockholms universitet. Förstudierapport. 21 juni 2011 2010-3010052 SU INNOVATION AB. Thomas Arctædius, Ulf Eriksson, David Lundborg Scial Innvatin@Stckhlms universitet Förstudierapprt 21 juni 2011 2010-3010052 SU INNOVATION AB Thmas Arctædius, Ulf Erikssn, David Lundbrg 1 Förrd SU Innvatin AB fick i nvember 2010 finansiering från ESF-rådet

Läs mer

DETALJERAT PROGRAM FÖR UNDERVISNINGEN

DETALJERAT PROGRAM FÖR UNDERVISNINGEN DETALJERAT PROGRAM FÖR UNDERVISNINGEN Uppbyggnad av undervisningen 6 dagar närundervisning, varje dag utgör en mdul Deltagaren kan välja valfritt antal mduler dck minst 2 grundmduler ch 1 specificeringsmdul

Läs mer

Omsorgsnämnden!!"#$%& 08-01-28

Omsorgsnämnden!!#$%& 08-01-28 Omsrgsnämnden!!"#$%& 08-01-28 '( Denna rapprt är 2008 års kvalitetsredvisning/verksamhetsplan för RE vård ch gruppbstäder. Plenheten, hälsfrämjande arbetet, behvsbedömarrganisatinen, medicinskt ansvarig

Läs mer

Delrapport 1 Landsbygd i centrum Juni 2014

Delrapport 1 Landsbygd i centrum Juni 2014 Delrapprt 1 Landsbygd i centrum Juni 2014 Landsbygd i centrum Beskrivning ur handlingsplan. Prjektet Landsbygd i centrum(lic) ska Utvecklingsenheten tillsammans med de 6 LUPbygderna genmföra åtgärder ch

Läs mer

Att ge till ideella organisationer

Att ge till ideella organisationer Att ge till ideella rganisatiner En diskussin m givarens intressentrelatin med Djurens Rätt Martin Dahl & Axel Hult Ämne: Företagseknmi C Ventilerad HT 2012 Handledare: Virpi Havila Företagseknmiska Institutinen

Läs mer

Nordiskt Forum Malmö 2014

Nordiskt Forum Malmö 2014 Nrdiskt Frum Malmö 2014 - New actin n wmen s rights Den nrdiska kvinnrörelsen bjuder in till Nrdiskt Frum Malmö 2014 new actin n wmen s rights. Knferensen är en frtsättning på de nrdiska knferenser sm

Läs mer

Verksamhetsplan 2011-2014 med verksamhetsåret 2014 HÅLLBAR TILLVÄXT

Verksamhetsplan 2011-2014 med verksamhetsåret 2014 HÅLLBAR TILLVÄXT Verksamhetsplan 2011-2014 med verksamhetsåret 2014 HÅLLBAR TILLVÄXT Verksamhetsplan Del 1 Inriktning 2011-2014 Den här verksamhetsplanen är vårt interna styrdkument för denna mandatperid. Inledningsvis

Läs mer

Referat från styrelsens möte 18 februari 2014

Referat från styrelsens möte 18 februari 2014 Referat från styrelsens möte 18 februari 2014 Närvarande Ltta Friberg, rdförande Jnas Löhnn, vice rdförande Jhan Sandwall, ledamt Jhannes Kretschmer, ledamt Cicci Anderssn, ledamt Uffe Madsen, ledamt Ali

Läs mer

EBITS 2008-11-20 Energibranschens Informations- & IT-säkerhetsgrupp

EBITS 2008-11-20 Energibranschens Informations- & IT-säkerhetsgrupp 2008-11-20 Energibranschens Infrmatins- & IT-säkerhetsgrupp Samtrafik i gemensam utrustning Syfte EBITS har sett ett behv av ett klargörande dkument när frågan m samtrafik i egen ptfiber blivit allt vanligare.

Läs mer

Digitalisering inom vård, stöd och omsorg

Digitalisering inom vård, stöd och omsorg Digitalisering inm vård, stöd ch msrg En förstudie avseende behv av digitalt verktyg för uppföljning, utveckling ch styrning av scialtjänstens digitalisering Maj 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009 KORSHOLMS KOMMUN Gda arbetsplatser Rätt dimensinerad persnal Rätt kmpetens Mtiverad ch engagerad persnal med vilja att utvecklas i sitt arbete Ledarskap Hälssamma arbets- platser Med-arbetarskap Lön ch

Läs mer

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin Upplägg Syftet med knferensen Vad är föräldrastöd Frågan m evidens Natinella föräldrastödsstrategin Några exempel från prjekt sm fått stimulansmedel.ch så ska vi se en film 1 Föräldrar spelar rll En varm

Läs mer

Hanteringen av förorenade områden ett mycket kostsamt samhällsproblem

Hanteringen av förorenade områden ett mycket kostsamt samhällsproblem Undersökning Åtgärd Risk Eknmi FRIST Frum fr Risk Investigatin and Sil Treatment Juridik Omvärldsbevakning & utvärdering Frskning & utveckling BLI MEDLEM I KOMPETENSCENTRET FRIST JUNI 2007 Hanteringen

Läs mer

Jönköpings kommun. Granskning av kostnadseffektiviteten inom kommunikations- och marknadsföringsområdet

Jönköpings kommun. Granskning av kostnadseffektiviteten inom kommunikations- och marknadsföringsområdet Genmförd på uppdrag av revisrerna Januari 2010 Jönköpings kmmun Granskning av kstnadseffektiviteten inm kmmunikatins- ch marknadsföringsmrådet Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 4 1.1. Bakgrund...

Läs mer

tf'& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN Finansieringslots Jönköpings län Science Park Jönköpings län 20 15-01 2016-12 Nytt 100 000 kr

tf'& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN Finansieringslots Jönköpings län Science Park Jönköpings län 20 15-01 2016-12 Nytt 100 000 kr Referens Mikael Gustafssn tf'& ~, /jt( 6/!1 tr ;Jt-1. 20141027 Beteckning R12514 Antal sidr 1 (3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: År ch månad för prjektavslut:

Läs mer

Delrapport inom projektet Ombildning av hyresrätter till bostadsrätter inom allmännyttans bestånd 2007-2010.

Delrapport inom projektet Ombildning av hyresrätter till bostadsrätter inom allmännyttans bestånd 2007-2010. Hur ser rdföranden på utvecklingen efter mbildningen? En uppföljning av bstadsrättsföreningar sm bildades 1999-2004 Delrapprt inm prjektet Ombildning av hyresrätter till bstadsrätter inm allmännyttans

Läs mer

EFTER VALET Liten PM om trängsel-/framkomlighetsavgifter 2002-09-12/mn

EFTER VALET Liten PM om trängsel-/framkomlighetsavgifter 2002-09-12/mn EFTER VALET Liten PM m trängsel-/framkmlighetsavgifter 2002-09-12/mn UTGÅNGSPUNKTER FÖR POLITISKA UPPGÖRELSER EFTER VALET 2002 OM ATT SNABBT INFÖRA TRÄNGSEL-/FRAMKOMLIGHETSAVGIFTER I STOCKHOLMSREGIONEN

Läs mer

Vattenfall Eldistribution AB

Vattenfall Eldistribution AB Bilaga 2 Samrådsredgörelse avseende ny- ch mbyggnad av Vattenfalls 70 kv anslutningsledningar till transfrmatrstatin i Ösm, Nynäshamns kmmun Bild 1 Vy över landskapet med transfrmatrstatinen till vänster

Läs mer

Centrala Sacorådet i Malmö stad

Centrala Sacorådet i Malmö stad Centrala Sacrådet i Malmö stad Enkät m tid för det fackliga uppdraget i samverkan Enkäten har skickats ut till alla Sacs representanter i samverkansgrupper på stadsmrådesförvaltningarna ch alla Sacs samverkansrepresentanter

Läs mer

Vad betyder hållbar utveckling?

Vad betyder hållbar utveckling? Exempel från: Håll Sverige Rent Stiftelsen Håll Sverige Rent är en ideell rganisatin sm verkar för att minska nedskräpning, främja återvinning ch öka miljömedvetenheten. Vad betyder hållbar utveckling?

Läs mer

Nya vårdformer för patienter med allvarliga självskadebeteenden och allra störst behov av heldygnsvård

Nya vårdformer för patienter med allvarliga självskadebeteenden och allra störst behov av heldygnsvård Nya vårdfrmer för patienter med allvarliga självskadebeteenden ch allra störst behv av heldygnsvård Dkumentatin från natinell ledningsknferens den 7:e maj 2014 Uppföljningsknferens planerad till 14 ktber

Läs mer

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185)

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Svar på mtin från Emil Brberg (V) m.fl Städning av vårdlkaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Mtinärerna berör en viktig fråga. Städning av vårdlkaler utgör en viktig del för att skapa en gd inmhusmiljö för

Läs mer

Kommunrevisionen: granskning av generella IT-kontroller 2014

Kommunrevisionen: granskning av generella IT-kontroller 2014 KMMUNLEDNINGSKNTRET Handläggare Ditz Catrin Nilssn Maria Datum 2015-02-03 Diarienummer KSN-2014-1679 Kmmunstyrelsen Kmmunrevisinen: granskning av generella IT-kntrller 2014 Förslag till beslut Kmmunstyrelsen

Läs mer

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2013-11-13 11 (22) BILDANDE AV GEMENSAM VÄXELORGANISATION - INFORMATION Dnr: LKS 2013-424-106

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2013-11-13 11 (22) BILDANDE AV GEMENSAM VÄXELORGANISATION - INFORMATION Dnr: LKS 2013-424-106 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprtkll Kmmunstyrelsens Ledningsutsktt 2013-11-13 11 (22) 177 BILDANDE AV GEMENSAM VÄXELORGANISATION - INFORMATION Dnr: LKS 2013-424-106 För att kunna möta framtida kmmunikatinsutmaningar,

Läs mer

Ersättning till privata utförare av hemtjänst samt resursfördelning till kommunala utförare av hemtjänst.

Ersättning till privata utförare av hemtjänst samt resursfördelning till kommunala utförare av hemtjänst. 014-0-13 Sida 1 av 6 Ersättning till utförare av insatser i en en gäller för: Ersättning till privata utförare av samt resursfördelning till kmmunala utförare av. Enligt scialnämndens beslut m resursfördelning

Läs mer

Uppföljning. Nej. Ibland ombeds du skriva ett eget svar. Det är då markerat med en skrivande hand:?, se exempel:

Uppföljning. Nej. Ibland ombeds du skriva ett eget svar. Det är då markerat med en skrivande hand:?, se exempel: Uppföljning Om du inte längre ger stöd/vård till din närstående var då vänlig att endast besvara frågrna 1 till 11. Vi skulle även uppskatta m du vill ta tillfället i akt ch skriva någn kmmentar på den

Läs mer

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014 Likabehandlingsplan Kvännarsklan inklusive fritidshem läsåret 2013/2014 Intrduktin Det här är Kvännarsklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling. Den beskriver vårt övergripande arbete, hur vi

Läs mer

KAN MAN KÖPA GRISEN I SÄCKEN PÅ INTERNET?

KAN MAN KÖPA GRISEN I SÄCKEN PÅ INTERNET? SVENSK T!DSKRIFT KAN MAN KÖPA GRISEN I SÄCKEN PÅ INTERNET? MAGNUS NILSSON Tillgängligheten ökar, det blir billigare ch kunderna krnmer i högre utsträckning att styras av varumärken ch ställa högre krav

Läs mer

Auktorisering och grupphantering. Projektplan

Auktorisering och grupphantering. Projektplan SUNET Auktrisering ch grupphantering Prjektplan Sid 1 (8) SUNET Innehåll Auktrisering ch grupphantering... 1 Prjektplan... 1 Prjektdirektiv... 3 Mål... 4 Prjektmål... 4 Effektmål... 4 Avgränsningar...

Läs mer

Förskolan Västanvind

Förskolan Västanvind Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,

Läs mer

Granskning av praktiska exempel en interaktiv övning

Granskning av praktiska exempel en interaktiv övning Elektrnisk förvaltning sm idé, praktik ch Granskning av praktiska exempel en interaktiv övning IT ch management, åk 1 Agenda Inresetillstånd Verksamt Min pensin Kmmuner Karin Axelssn & Anders Perssn IEI/LiU

Läs mer

RAPPORT. Resvaneundersökning Cargo City. Analys & Strategi 2009-11-23

RAPPORT. Resvaneundersökning Cargo City. Analys & Strategi 2009-11-23 RAPPORT Resvaneundersökning Carg City 2009-11-23 Knsulter inm samhällsutveckling WSP är en knsultverksamhet inm samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag av myndigheter, företag ch rganisatiner för att

Läs mer

Installation av fiber och IPTV i Seraljen

Installation av fiber och IPTV i Seraljen Frågr ch svar Frågr ch svar Installatin av fiber ch IPTV i Seraljen Kmmer COM hem att helt försvinna eller kan man ha det i en övergångsperid? Svar: Vi kmmer att ha tillgång till CmHem under 2016 ch 2017

Läs mer

Kvalitetsredovisning CVL Centrum för vuxnas lärande Perioden augusti 2012-juni 2013

Kvalitetsredovisning CVL Centrum för vuxnas lärande Perioden augusti 2012-juni 2013 Kvalitetsredvisning CVL Centrum för vuxnas lärande Periden augusti 2012-juni 2013 2013-06-25 Innehåll 1. Organisatin 4 1.1 Beskrivning av rganisatinen... 4 1.2 Sklledning... 4 1.3 Administratin ch vägledning...

Läs mer

4.4. Sammanställning Psykiatriråd nummer 3

4.4. Sammanställning Psykiatriråd nummer 3 .. Sammanställning Psykiatriråd nummer Bakgrundsfrågr Bakgrundsfrågrna i enkäten består av frågrna 1a - 1e. Dessa syftar till att ge en bild av ledamöterna i Psykiatrirådet avseende utbildning, ålder,

Läs mer

YH och internationalisering

YH och internationalisering YH ch internatinalisering Myndigheten för yrkeshögsklan ISBN-nr: 978-91-87073-25-0 Dnr: MYH 2015/140 Omslagsbild: Bildarkivet 1 (10) Datum: 2014-12-16 Dnr: MYH 2015/140 Rapprt Yrkeshögsklan ch internatinalisering

Läs mer

AppGate och Krisberedskapsmyndighetens basnivå för informationssäkerhet, BITS

AppGate och Krisberedskapsmyndighetens basnivå för informationssäkerhet, BITS AppGate ch Krisberedskapsmyndighetens basnivå för infrmatinssäkerhet, BITS En intrduktin i säkerhet. AppGate AppGate är ett svenskt säkerhetsföretag med sina rötter inm försvarsindustrin. AppGates teknik

Läs mer

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten Guide för hur bildar man en kaninhppningsklubb ansluten till SKHRF Även innehållande kunskap m hur man håller möten 1 2012-12-27 Hur man bildar en kaninhppningsklubb ch sedan ansluter den till förbundet

Läs mer

ÅRSRAPPORT AVSEENDE ÅR 2010

ÅRSRAPPORT AVSEENDE ÅR 2010 ÅRSRAPPORT AVSEENDE ÅR 2010 SAMORDNINGSFÖRBUNDET MÖLNDAL PARTILLE HÄRRYDA LERUM ALINGSÅS Finansiell samrdning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Sida 1 av 13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

Rekommendation att publicera datamängder som öppna data

Rekommendation att publicera datamängder som öppna data Tjänsteutlåtande Oöstei 4 ( Kmmunstyrelsens kntr Till Kmmunstyrelsen Datum 2015-04-27 Dnr KS 2015/0178 Rekmmendatin att publicera datamängder sm öppna data Beslutsförslag Kmmunstyrelsen föreslås besluta

Läs mer

Del 5: Rekommendationer och projektrapport

Del 5: Rekommendationer och projektrapport Arkiveringsrekmmendatiner Del 5: Rekmmendatiner ch prjektrapprt fi2 förvaltningsinfrmatin infrmatinsleveranser Prjektet Arkiveringsrekmmendatiner syftar till att ge en genmlysning av knsekvenser för dagens

Läs mer

Spelet om Uddevalla, Vision 2040 - De 5 förslagen

Spelet om Uddevalla, Vision 2040 - De 5 förslagen ktber 2010 Förslag med illustratiner (ver5) 1(13) Spelet m Uddevalla, Visin 2040 - De 5 förslagen Fredagen ch lördagen den 8-9 ktber 2010 genmfördes spelet m Uddevalla, visin 2040. Uddevalla kmmun arbetar

Läs mer

2007:13. Säkert informationsutbyte och säker hantering av elektroniska handlingar

2007:13. Säkert informationsutbyte och säker hantering av elektroniska handlingar 2007:13 Säkert infrmatinsutbyte ch säker hantering av elektrniska handlingar 1 Uppdrag ch bakgrund 5 2 e-legitimatiner 6 2.1 Behv ch ansvar 6 2.2 Användning av e-legitimatiner 7 2.3 Erfarenheter 7 2.4

Läs mer

Projektet Tobaksfri ungdom i Västra Götalandsregionen

Projektet Tobaksfri ungdom i Västra Götalandsregionen Prjektet Tbaksfri ungdm i Västra Götalandsreginen Sammanfattning Syfte ch metd Syftet med prjektet har varit att ge medarbetarna i Flktandvården Västra Götaland bättre förutsättningar att på ett effektivt

Läs mer

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter 1 (7) PM Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensinsavgifter Pensinsmyndigheten föreslår att: regleringsbelppet mellan statsbudgeten ch AP-fnden för statliga ålderspensinsavgifter inte fördelas

Läs mer

VÄRMDÖ KOMMUN Yttrande

VÄRMDÖ KOMMUN Yttrande Yttrande Diarienummer: 12KS/0303 Datum: 2012-11-14 Lars Fladvad, utvecklingschef Landstingsstyrelsens förvaltning Bx 22550 104 22 Stckhlm, Yttrande över regeringens bstadsuppdrag till landstinget Bakgrund

Läs mer

Gemensam upphandling Slutrapport. Hannele Johansson Energikontor Sydost AB

Gemensam upphandling Slutrapport. Hannele Johansson Energikontor Sydost AB Gemensam upphandling Slutrapprt Hannele Jhanssn Energikntr Sydst AB Sammanfattning I mars 2006 startade prjektet Gemensam upphandling på uppdrag av Reginförbundet i Kalmar län. Syftet med prjektet var

Läs mer

Förstudie avveckling av EPi-Server för EBH-stödet

Förstudie avveckling av EPi-Server för EBH-stödet Förstudie avveckling av EPi-Server för EBH-stödet Alternativ 0 Behåll befintlig funktinalitet ch design ch behåll även EPi-Server Fördelar: Man slipper den engångskstnad sm blir med alternativ 1 respektive

Läs mer

Handbok Samordnad Individuell Plan 2015

Handbok Samordnad Individuell Plan 2015 Handbk Samrdnad Individuell Plan 2015 Sammanställd ch revideras av den Lkala Ledningsgruppen Västbus. Inledning Tanken med denna handbk är att du sm handläggare ch/eller sm sammankallande skall få infrmatin

Läs mer

.. ;~ REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Gnosjöregionens Näringslivsråd Gislaveds Näringsliv AB 2014-03 2016-02 Nytt

.. ;~ REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Gnosjöregionens Näringslivsråd Gislaveds Näringsliv AB 2014-03 2016-02 Nytt Referens Mikael Gustafssn.... ~,.. ;~ REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN Beteckning R18713 Antal sidr 1(3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: År ch månad för prjektavslut:

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2014

Verksamhetsberättelse 2014 Verksamhetsberättelse 2014 Inledning Organisatinen har under året bytt namn ch fått ny lgtype samt grafisk prfil. Året har präglats av läsfrämjandefrågan sm lyfts av Kulturrådet ch både hörts ch synts

Läs mer

APRIL 2012. Högskolekvalitet 2012: Får studenter jobb efter examen?

APRIL 2012. Högskolekvalitet 2012: Får studenter jobb efter examen? APRIL 2012 Högsklekvalitet 2012: Får studenter jbb efter examen? Högsklekvalitet 2012: Får studenter jbb efter examen? Sammanfattning Tillgången på kmpetens är en av de allra viktigaste resurserna för

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Verksamhetsplan för Stckhlmsreginens Eurpaförening 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 UPPDRAG OCH ORGANISATION... 3 VERKSAMHET 2014... 5 Pririterade frågr 2014... 6 Tillväxt... 6 Inre marknad ch

Läs mer

Budgetunderlag inför Mål och budget 2015 och plan för 2016-2017

Budgetunderlag inför Mål och budget 2015 och plan för 2016-2017 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-03-13 GSN-2014/154.182 1 (5) HANDLÄGGARE Ståhlberg, Susanne Susanne.Stahlberg@huddinge.se Grundsklenämnden Budgetunderlag inför

Läs mer

AFFÄRSMÖJLIGHETER INOM TJÄNSTEEXPORT TILL NORDAFRIKA Oktober 2014. SWENACC // Tjänsteexport Till Nordafrika

AFFÄRSMÖJLIGHETER INOM TJÄNSTEEXPORT TILL NORDAFRIKA Oktober 2014. SWENACC // Tjänsteexport Till Nordafrika AFFÄRSMÖJLIGHETER INOM TJÄNSTEEXPORT TILL NORDAFRIKA Oktber 2014 SWENACC // Tjänsteexprt Till Nrdafrika AGENDA: Presentatin av Nrdafrika Tjänsteexprt Tjänstesektrn i Nrdafrika Nrdafrika SWENACC // Tjänsteexprt

Läs mer