Föreningen för brandteknisk ingenjörsvetenskap, BIV Föreningen Sveriges Brandbefäl, SBB. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB

Transkript

1 Datum Diarienummer /2009 1(12) Minnesanteckningar: Boverkets referensgrupp brandskydd Måndagen 17 oktober 2016 Närvarande Referensgruppen Arbetsmiljöverket, AV Brandskyddsföreningen, SBF Byggherrarna Byggmaterialindustrierna Byggmaterialindustrierna Fastighetsägarna Föreningen för brandteknisk ingenjörsvetenskap, BIV Föreningen Sveriges Brandbefäl, SBB Lunds universitet, LU Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB Sveriges Brandkonsultförening, BRA Sveriges byggindustrier, BI Sveriges kommuner och landsting, SKL Sveriges tekniska forskningsinstitut, SP Luleå tekniska universitet, LTU Ulla Rosenius Ville Bexander Thomas Jennlinger Ola Berg Magnus Wallin Rikard Silverfur Johan Lundin Mattias Heimdahl Nils Johansson Patrik Perbeck Caroline Bernelius Cronsioe Per-Anders Marberg Thomas Järphag Max Ekberg Michael Strömgren Helena Karlsson Boverket Anders Johansson Anders Larsson Ej närvarande Föreningen Sveriges Byggnadsinspektörer, FSBS Svensk Försäkring, SF Ulrika Nolåker Hans-Eric Zetterström Boverket, Box 534, Karlskrona. Telefon: Fax: E-post: Webbplats:

2 Agenda 1. Genomgång av föregående mötesanteckningar 2. Kort uppdatering om flykting- och nyanländasituationen 3. Boverkets byggregler, BBR a. BBR 23 b. Ev. nytt regeringsuppdrag att förenkla byggreglerna/ta bort onödiga regler Länk till artikel i DI i. Vad utgör hinder för bostadsbyggande? ii. Vilka regler behöver ändras/tas bort? iii. Andra typer av hinder? c. Serietillverkade hus d. Vägledningstexter PBL Kunskapsbanken e. Översättning: PBL, PBF, BBR, BBRAD, ATA f. Uppdrag till Sweco 4. Runda runt bordet - Vad händer generellt hos er som är av intresse för gruppen? 5. Kort info om a. E-learning, brandmodul b. Marknadskontroll, utrymningsbeslag c. Brian Meacham 6. Nästa möte 7. Övrigt a. Vägledning om räddningstjänstens roll i byggprocessen b. Presentation av BRA:s arbete med syfteshandboken c. övrigt ej föranmält 2(12)

3 1. Genomgång av föregående mötesanteckningar Boverket öppnar mötet och tackar Max och SKL att vi får vara hos dem och hälsar alla välkomna. Föregående mötes frågor följs upp lite kort. En del av frågorna återkommer på dagens agenda. 3(12) 2. Kort uppdatering om flykting- och nyanländasituationen Boverket får just nu främst frågor kring anvisningslagen och boende för personer som har fått uppehållstillstånd. Boverket får färre frågor nu om tillfälliga anläggningsboenden. Många frågor handlar om delning av lägenheter och villor som avses hyras ut i separata delar. Detta är samma diskussion som tidigare har förts kring studentbostäder. Svaret från Boverket blir att en bostadslägenhet är en självständig enhet som vid uppförande av byggnader enligt BBR ska vara en egen brandcell och ha tillgång till två utrymningsvägar. Ett alternativ är att skapa gemensamhetsboenden i verksamhetsklass 3B. SKL jobbar numer ur ett opinionsbildningsperspektiv snarare än med akuta frågor. WSP har fortfarande en hel del jobb till Migrationsverket om anläggningsboenden. Upplever stor skillnad på kvalitet på de olika projekten. SBB de mer seriösa brandkonsulterna har inte riktigt den tid som behövs för att ta sig an dessa projekt och de mindre seriösa brandkonsulterna har fått fler projekt. Räddningstjänsten var generellt oroliga kring införandet av ATA men ATA kom samtidigt som flyktingströmmen minskade, vilket gjorde att farhågorna inte infriades. BRA, både konsulter och myndigheter måste hjälpa de som är okunniga om byggprocessen men vill jobba med denna typ av verksamhet. Ett dilemma är den ökade risken för anlagd brand i anläggningsboenden. Boverket, en promemoria från regeringen finns om undantag i PBL för planfrågor i samband med stort asylmottagning, liknande den paragraf som finns om naturkatastrofer. 3 Boverkets byggregler, BBR BBR 23 Boverket redovisade de ändringar som började gälla från den 1/7, se presentation i bilaga 1. Eventuellt nytt regeringsuppdrag att förenkla byggreglerna och ta bort onödiga regler I regerings budget har det avsatts 10 miljoner per år i två års tid för att se över byggreglerna och förenkla byggandet Länk till artikel i DI. Boverket vet i dagsläget inte om arbetet kommer att utföras på Boverket eller om det kommer att tillsättas en utredning eller något liknande.

4 Ett grupparbete genomfördes på mötet för att ge ett underlag till vad som kan vara hinder för ett effektivt bostadsbyggande, se bilaga 2. 4(12) Serietillverkade hus Boverket har fått i uppdrag att utreda kontrollsystemet för serietillverkade hus, se presentation i bilaga 1. Boverket frågande om gruppens erfarenheter och om de upplevt problem med likartade byggnader i olika kommuner. BRA En central tillståndsmyndighet kan behövas, nationellt tillstånd, för enklare förfaranden i kommunerna. Brandskyddet är inte det största problemet vad avser tekniska regler. Ofta tar man i extra med brandskyddet för att det inte ska vara ett problem. SBF Lidl är ett typexempel på en byggnad som skulle byggas i flera kommuner med en lösning men av olika anledningar gick det inte att bygga Lidl lika i alla kommuner de ville bygga i. BI Fasadytterväggar med brännbart material är ett stort problem. Projekteringsanvisningar finns för olika fasadutformningar men inga är verifierade med godkända provningar trots att man hävdar detta. Här får man olika besked i olika kommuner och från olika projektörer. Fastighetsägarna Mindre krångligt uppdrag då tanken behöver vara att om en byggnad är godkänd och deklarerad på ett standardiserat sätt på ett ställe (kommun) bör den vara godkänd på ett annat ställe (kommun), i likhet med byggprodukter. Den digitala processen behöver utvecklas för att kunna följa likadana byggnaders godkännande i olika kommuner, att man kan se projekten i olika kommuner. Typgodkän processen snarare än husen. BIV har alla kommuner tillräcklig kompetens? Det finns en risk att byggherren går till en kommun som kan sakna viss kompeten om de tekniska egenskapskraven för att lättare få in sin byggnad, som ska byggas i flera kommuner, i systemet. SP Kontrollen behöver ökas, t.ex. kan det behöva krävas tredjepartskontroll och mer marknadskontroll. Bra med nationellt stöd. Finns det andra regler än de i PBL, t.ex. i LSO eller i AML, där krav har olika tolkningar i olika kommuner. SBB två typfall när det brukar strula 1. Lidl-varianten, lite mer komplicerade analyser. Kompetensen hos kommunerna varierar och analysernas transparens varierar, är t.ex. uppställda olika. 2. Enklare varianter, gjort enligt FD, men byggnaden är inte anpassad till tomten och detaljplanen, t.ex. att man bygger för nära tomtgräns. Vägledningstexter PBL Kunskapsbank Boverkets PBL kunskapsbank kommer att utökas med fler texter om de tekniska egenskapskraven i 8 kap. PBL. Gruppen hade inte möjlighet att komma med input då texterna redan ska var klara.

5 BRA på nästa möte bör denna fråga tas med i dagordningen och gruppen bör ges en chans att ge input till nya texter, eller ha synpunkter på redan skrivna texter. 5(12) Översättning: PBL, PBF, BBR, BBRAD, ATA Engelsk översättning av PBL, PBF, ATA och BBRAD är klara. PBL och PBF finns publicerade på Boverkets hemsida men BBRAD och ATA har ännu inte publicerats. Boverket skickar ut en länk så fort de är publicerade. Översättningen av BBR pågår fortfarande och kommer att publiceras preliminärt i slutet av året. Uppdrag till Sweco Under Carolines tjänstledighet utnyttjas de pengar som blir över för projekt hos Sweco som Boverket har ramavtal med. 1. Löpande stöd till Anders 2. Insatstid + boendesprinkler 3. Översyn av verksamhetsklasserna & byggnadsklasserna. I denna punkt ingår att ta in kunskap och synpunkter från de som jobbar med klasserna. Boverket hoppas ni tar er tid att svara på Swecos frågor om ni blir tillfrågade. 4 Runda runt bordet Vad händer generellt hos er som är av intresse för gruppen? SBF planerar konferensen brand 2017 samt en utbildning om analytisk dimensionering. SBF har nyligen skapat ett kunskapscentrum inom SBF med Thomas Gell som chef. Kunskapscentrumet håller fortfarande på att formas men Brandforsk är en stor del av den verksamheten. BI fria standarder från SIS och SEK, behövs. Standarder som hänvisas till (även i allmänt råd) i myndighetsregler bör vara fria. Vad avser eurokoderna så behöver det avtalet förlängas. BI föreslår att verksamheten flyttas till Boverket med avseende på översättningar så att alla åberopade standarder kan ges ut utan kostnad. NCC i samverkan med andra via SBUF har tre viktiga projekt på gång. 1. Byggprojekt i BIM. 2. Personsäkerhet vid brandutsatta bärande delar. 3. Strategiska val för trycksatta trapphus. MSB Har precis påbörjat ett arbete med att ta fram en vägledning om brandskydd i byggprocessen, se punkt 7. Vartannat år har MSB en förebyggandekonferens och nästa är mars 2017 i Karlstad, mer info kommer att komma efter årsskiftet. Flyktingboenden: MSB har tagit fram nya rädda-varna-larma-släck-filmer utan tal och ny broschyr om att begränsa risken för anlagda bränder Projektet om skriftlig redogörelse är avvaktande just nu men nya tag ska tas 2017.

6 LTU Ny årskull (29 studenter) har precis börjat, därutöver har LTU just nu 3 doktorander på brandteknik. Ulf Wikström har nyligen gett ut en ny lärobok. I övrigt jobbar man delvis om kursutbudet. Fastighetsägarna - Från december påbörjas omförhandlingarna av brandskyddsklausulen för lokalhyresavtal. Här finns en checklista (bilaga) och den används inte alltid som det var tänkt och även den ska arbetas om. Arbetsmiljöverket Regelförnyelsearbeteprojekt pågår men för två veckor sedan togs ett beslut att alla regler ska ingå och de regler som inte har varit på extern remiss redan förskjuts i minst 3 månader. Arbetsplatsens utformning kommer som tidigast gå på remiss april Dock kan denna projektförändring innebära att strukturen i arbetsplatsens utformning kan behöva arbetas om. AV är med i ett arbete att ta fram en mandaterad standard om tillgänglighet. BRA Konferensen branskydd2016 om byggnadsteknisk brandskydd kommer att hållas den november i Upplands-Väsby. Arbetet med syfteshandboken pågår, se punkt 7. SBB Just nu sker det en återhämtning hos många räddningstjänster då förra årets flyktingsituation gjorde att mycket arbete fick läggas åt sidan. SBB ser fram emot de kommande texterna på PBL kunskapsbank. Föreningen kommer troligen komma med input till Boverket kring lämpliga texter. Vk3A och kvarboende är en stor fråga i föreningen. En annan fråga är att förse kommunens väktare med brandsläckare och liknande för att få till en tidigare insats. BIV strategiarbete har pågått under en längre period, nu börjar det arbetet utkristallisera sig. Samarbetar med Utkiken har inletts. BIV sitter med i referensgruppen i ett LTH-forsknings-projekt. Omarbetning av hederskodexen inom BIV pågår. Stipendium för förtjänstfulla insatser (ej nödvändigtvis för medlemmar) kan man nu komma med nomineringar till. LTH Brand och utrymning är grovt de två stora forskningsspåren. LTH har ett nytt VR-labb. Pågående forskningsprojekt: 1. Bostadsbränder som har gått bra (happy fires) 2. Tekniska lösningar för att reducera antalet omkomna i bostadsbränder 3. Glödbränder 4. Gasflaskor för konsumentbruk 5. Trycksättning av trapphus 6. Evakuering vid skogsbränder Alla projekt har referensgrupper, delta gärna! LTH är aktiva i ISO och SIS, men inget nytt att rapportera. IAFSS (stor internationell konferens) kommer hållas juni 2017 i Lund. Räknar med deltagare från hela världen. 6(12)

7 Brandingenjörsutbildningen har förändrats något, bland annat mer konstruktionsteknik samt tillämpad riskanalys brand har tillkommit. Byggherrarna jobbar mest med energifrågor just nu. Byggmaterialindustrierna Ola och Magnus ska försöka starta upp en grupp för brandfrågor i föreningen, har inte varit en aktiv fråga på ett tag. I övrigt jobbar föreningen med byggvarudeklarationer och energi. På ventilationssidan har man nyligen gett ut en bok om ventilation och brand. Försöker få till en certifierad installatör brand/vent. SP Vid årsskiftet byter man namn till RISE och går samman med några andra forskningsinstitut. Inget överlapp på brandskyddsområdet så de berörs mindre av denna förändring. Anders Sjelvgren är sedan i början på hösten ny chef (tidigare avdelningschef på Boverket) på SP certifiering. Brandskyddsfärg ett avslutat BrandForsk-forskningsprojekt på SP som visat att färgen inte alltid hänger kvar i verkliga fall. Kvantitativ riskanalys, samt kvalitetsfrågor i byggprocessen två standarder som ska komma under 2017 i norden. Branddörrar är nu nära CEmärkning, troligen 2 års samexistensperiod. Står mer om detta i SP:s tidning brandposten. Från TK181 (Michael ordf.) är en nationell terminologistandard på gång till årsskiftet, samt en guide för vad olika klasser betyder. Brandbeteende hos fasader finns det idag ingen standard för men nu har EU tagit in offerter för att ta fram en standard på sikt. SP har lämnat en offert tillsammans med andra. SFPE Michael kandiderar till president i SFPE. SKL pågår inte så mycket på byggnadstekniskt brandskyddssidan. På bosstadssidan däremot är SKL mer aktiva. Max fokus är 112-utredningen samt översyn av kommunal räddningstjänst. 7(12) 5 Kort info om E-learning, brandmodul Efter att ha blivit försenad är nu brandmodulen, en interaktiv e-learningmodul på gång igen. Det finns fler moduler publicerade sedan tidigare, du hittar dem här, t.ex. om ändring, buller, EKS och utformngingskrav och tekniska egenskapskrav. Marknadskontroll, utrymningsbeslag Marknadskontroll på utrymningsbeslag, både SS-EN 1125 och SS-EN 179 gav blandade resultat. Vissa var bra (klarade testerna) och andra var mindre bra såväl tekniskt som på dokumentationskontrollen. Ett 179-beslag från Dorma hade så stora brister att Boverket la båda försäljningsförbud och återkallelse av produkten från vissa tillverkningsår. Dorma har överklagat till Mark- och miljödomstolen. Beslutet gäller först efter det avgjorts i domstol, se

8 Brian Meacham Kort information om Brians besök på Boverket och hos andra som arbetar med brandskyddsfrågor i Sverige. Han har ett sabbatsår och gör motsvarande besök i en rad andra länder och kommer skriva en rapport om möjligheterna att införa riskbaserade byggregler. Fundera till nästa möte på hur vi kan ta till vara hans arbete när han återkommer till Sverige i vår. 8(12) 6 Nästa möte Nästa möte planeraders till vecka 18 eller 19 i Göteborg. 7 Övrigt Vägledning om brandskydd i byggprocessen Tanken är att MSB och Boverket ska ta fram en vägledning om brandskyddsfrågor i byggprocessen. Caroline presenterade i korthet syftet med vägledningen och att fokus bör ligga fram till startbesked då man har som mest påverkansmöjligheter. Vad bör en sådan vägledning ta upp? Input från gruppen Fundera på om brandskydd under byggtiden ska vara med. Definiera så tydligt som möjligt brandkompetensens roll på ett tekniskt samråd. Förtydliga när man ska använda PBL och LSO när fel & brister eller svartbygge upptäcks i den färdiga byggnaden. Förtydliga olika roller och dess mandat. Förtydliga vad ska brandkompetensen respektive byggnadsnämnden ska granska i de olika skedena. Tryck på den tidiga dialogen mellan byggherre och räddningstjänst i mer komplexa byggärenden. Hur ska man hantera konsekvenserna när räddningstjänsten tar betalt för att delta i byggärenden? Och vad ska byggnadsnämnden göra om de inte har brandkompetens eller har råd att ta in räddningstjänsten? Om det finns ett förbund, blir ofta räddningstjänsten en inte lika naturlig del av kommunen. Det finns särskilda avtal upprättade för hur förbundet ska samarbeta med de olika kommunerna, hur dessa avtal är utformade, kan spela roll för räddningstjänstens roll i byggprocessen. Presentation av BRA:s arbete med syfteshandboken Per-Anders presenterade BRA:s arbete med syfteshandboken, se presentation i bilaga 3. Pilotavsnittet behandlar främst avsnitt 5:3 och består av 21 utvalda syften. BRA ser en stor nytta och stort värde av arbetet och vill göra samma sak för resten av BBR avsnitt 5 med prioritering på de regler som man har mest nytta av. Det är dock inte bestämt hur det fortsatta arbetet ska finansieras? Vems är produkten och vilka ska få tillgång till den? BRA har styrgruppsmöte nästa vecka, och hur man väljer att gå vidare med frågan återkommer BRA om vid nästa möte.

9 Ej föranmälda frågor LTH frågade om tidsplan för framtida byggregler, nästa revidering av BBR. Någon sådan tidsplan finns inte för närvarande. Michael undrade om någon hade erfarenhet med byggnader där man bygger ett extra skal likt ett växthus runt en byggnad, vad det gällde krav på bärförmåga utrymning mm. 9(12) Bilagor: 1. Redovisning av gruppövning 2. Boverkets visade presentationer under dagen 3. BRA:s presentation om syfteshandboken

10 Bilaga 2 10(12) Gruppövning - bikupa utifrån frågeställningarna Vad utgör hinder för bostadsbyggande? Vilka regler behöver ändras eller tas bort? o Regler i BBR avsnitt 5 o Andra regler i BBR o Andra regler i PBL Regler i annan lagstiftning Andra typer av hinder? Grupp 1: Ville, Thomas Jä, Caroline Grupp 2: Patrik, Helena, Ulla Grupp 3: Per-Anders, Mattias, Johan Grupp 4: Nils, Thomas Je, Magnus Grupp 5: Ola, Michael, Max Grupp 6: Rikard (anslöt till mötet under redoviningen) Grupp 1 Syftena saknas till reglerna för att kunna göra likartade bedömningar över landet och för att underlätta serietillverkning. Kan behövas en central myndighet (istället för byggnadsnämnderna) som tittar på de serietillverkade byggnader som ska byggas i flera kommuner för en likartad bedömning. Få byggregler i brandreglerna som berör bostäder. Det bör bli färre regler i vissa andra verksamheter och fler regler för verksamheten bostäder. Luddiga regler om brandvägg och småhus. Grupp 2 Göra reglerna nationella för serietillverkning, t.ex. att reglerna kring vattenförsörjning av sprinklersystem är lika i alla kommunerna. Uppföljning eller tillsyn om kommunerna inte gör det de ska, veckor följs inte alltid. Kan behövas påföljder om de reglerna byggnadsnämnderna ska följa inte följs. SKL - Dricksvattenutredningen tog aldrig upp frågan vad mer dricksvattnet kan behöva användas för. Vattnet måste få användas till mer än bara dricksvatten. Frågan behöver lyftas lite högre. SP är klar med en rapport om just kapacitetsprov och dricksvatten som livsmedel.

11 Grupp 3 Ventilationsbrandskydd borde kunna vara enklare i flerbostadshus. Ligger vi i Sverige på rätt nivå? Räddningstjänstens medverkan vid utrymning, subjektiva bedömningar med unika lösningar. Bra om räddningstjänsten bara är en bonus och inte en del av brandskyddet. Kompetensen i projektet är ofta inte tillräckligt i början av projekt (både nytt och ändring). Det behövs vägledning vilken typ av kompetens som behövs i olika bostadsbyggnadsprojekt. Inför verkligt förenklad dimensionering, a la IKEA bruksanvisningar. För en snabbare och enklare process att bygga bostäder. 11(12) Grupp 4 Oftast inte brandkraven som är begränsande men det kan finnas hörn som man kan behöva runda. Processen är den som behöver blir mer effektiv och likriktad. Mer analytisk dimensionering (AD) behöver användas, och vi måste bli duktigare på att använda AD, för att kunna använda andra lösningar och att göra på annat sätt än i förenklad dimensionering (FD). Standardiserad AD, snabbare bättre billigare lösningar, t.ex. för fläkt i drift. Lägg till krav på spisvakt. Grupp 5 Ett problem är att det inte finns en enhetlig tillämpning av byggreglerna över landet, både hos byggherrar och hos byggnadsnämnderna. Försvårar serietillverkning av byggnader, typlösningar och produkter. Svårt för utländsk arbetskraft att komma in i Sverige och i Norden. Många små skillnader i t.ex. de nordiska ländernas byggregler, vilket innebär många små byggmarknader. Byggregler för bänkrader, känns gammalmodiga, och som inte gör så mycket för brandskyddet och skulle kunna tas bort. Länsstyrelsen har en viktig roll. Grupp 6 De stora hindren är en fråga som inte Boverket rår över. Det gäller att få en fungerande bostadsmarknad. Risktagandet, vem tar över allmännyttans byggande, vem ska exploatera var? Lämplighet för användande, är ett konstigt krav i PBL och bör tas bort. Bostadsutformningsstandarden behöver ses över. Bullerfrågor, strandskydd, riksintressen, en del av problemet finns i miljöbalken.

12 12(12) Generell diskussion BRA Hoppas att miljonerna inte bara handlar om byggreglerna utan att man tittar på hela kedjan från det vita pappret och idén till en byggnad till den färdiga byggnaden. En idé kan vara att Länsstyrelsen och Boverket gör gemensam sak med de pengarna som de kanske får. Fastighetsägarna Särkraven fortsätter tyvärr existera genom markanvisningar SKL Planprocessen och Länsstyrelsens deltagande och utredande är viktigt. MSKL Riskkriterier för etablering. Detta ser väldigt olika ut på olika håll i landet. Kan man ta fram nationell standard eller regler hade det varit bra. BIV Det finns en departementsskrivele ute nu, för ändring i miljöbalken 6 kap. Ta chansen att lämna synpunkter. BIV En god bebyggd miljö och farligt gods transporter, vad ska man planera för på sikt? Vilka mängder och typer av farligt av gods ska få gå var om år? MSB MSB anser att det är en Boverksfråga. Det är en stor fråga att titta på risk i planprocessen.

13 Boverkets referensgrupp brandskydd

14 Ändringar i BBR 1 juli 2016 Avsnitt 1: Ändring av byggnad förtydligande av reglerna om ändring av byggnad i syfte att förenkla och göra tillämpningen mer likformig Avsnitt 3 Bostadsutformning och tillgänglighet förenkling av reglerna i syfte att öppna för ökad flexibilitet i bostadsbyggandet Avsnitt 5 Brandskydd nya regler om brandskydd för förskolor som bedrivs nattetid i syfte att möta ett behov Avsnitt 6 Hygien, hälsa och miljö ändring av övergångsbestämmelsen om bly i tappvatten i syfte att underlätta för branschen att ställa om produktion

15 Ändringar i BBR 1 juli 2016 Bostadsutformning och tillgänglighet Alla bostäder avsedda för en person ska kunna ha delade gemensamma utrymmen, exempelvis hygienrum och kök Syftet är att öka flexibiliteten och därmed underlätta möjligheterna att få bostad för personer som normalt kan ha det svårt att komma in på bostadsmarknaden, exempelvis ungdomar och nyanlända

16 Ändringar i BBR 1 juli 2016 Bostadsutformning och tillgänglighet Exempel på bostad utan gemensamma utrymmen

17 Föreslagna ändringar i BBR 1 juli 2016 Bostadsutformning och tillgänglighet Exempel på bostäder för en person med gemensamma utrymmen

18 Ändringar i BBR 1 juli 2016 Bostadsutformning och tillgänglighet I föreskrifterna tas kraven bort på: plats för parsäng i större bostäder (införs i allmänt råd) plats för hemarbete tas bort I allmänna råd förtydligas det att: plats för parsäng inte behövs i mindre lägenheter plats för medhjälpare inte behövs i studentbostäder man kan godta plats för s.k. kombimaskin

19 Ändringar i BBR 1 juli 2016 Brandskydd Nya regler för att tydliggöra vilka krav på brandskydd som ställs på barnomsorg som bedrivs nattetid Bakgrunden är att Boverket har utrett att det finns eller planeras sådan verksamhet i ca 50 % av landets kommuner Brandskyddet i förskolor är i dag inte anpassat för sovande personer Boverkets utredning visar att även personalen kan vara sovande på förskolor som bedrivs nattetid Särskilda nattis finns men de flesta bedrivs i samma lokaler som används dagtid och det är oklart vilka krav på brandskydd som egentligen gäller

20 Ändringar i BBR 1 juli 2016 Verksamhetklass 5A ändras så att den även avser viss verksamhet som bedrivs nattetid Om verksamhet bedrivs nattetid ska brandskyddet kompletteras med följande Automatisk brand- och utrymningslarm Nödbelysning i aktuell del av byggnaden Brandcellsgräns runt aktuell del av byggnaden Mindre förändring av brandcellskrav även dagtid Nya förskolor enklare kan projekteras så de kan användas såväl dag- som nattetid Befintliga förskolor som i framtiden avser att bedriva verksamheten nattetid kan förstärka brandskyddet enligt de nya reglerna

21

22 Vad ska Boverket göra med alla miljonerna? Vad utgör hinder för bostadsbyggande? Vilka regler behöver ändras/tas bort? Regler i BBR avsnitt 5 Andra regler i BBR Andra regler i PBL Regler i annan lagstiftning Andra typer av hinder?

23 Enhetligare kontroll av egenskaper hos serietillverkade hus

24 Regeringens 22 punkter, punkt 5 5. Förenklad kontroll av serietillverkade hus Boverket får i uppdrag att lämna förslag på hur kommunerna ska kunna befrias från uppdraget att kontrollera att kraven på tekniska egenskaper är uppfyllda hos bostadshus som produceras i serier om många likadana eller liknande hus. Förslaget ska innebära att olika bedömningar av samma krav på samma hus inte längre ska vara möjliga. För byggherrar och tillverkare av serietillverkade bostadshus innebär det en osäkerhet att byggnadsnämnderna kan göra olika bedömningar om husets konstruktion är förenligt med de tekniska egenskapskraven. Detta utgör ett hinder för ökat bostadsbyggande. Uppdraget bör genomföras i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting.

25 Enhetlighet i kontrollen av serietillverkade hus Dagens regler är funktionskrav där varje individuell byggnad kontrolleras var för sig av respektive kommun. Kraven kan tillämpas olika Olika tillämpningar skapar en osäkerhet bland byggföretag att bygga efter ett visst koncept, att kunna återanvända ritningar, konstruktioner och utrustning Försvårar repeterbarhet, leder till ökade byggtider och byggkostnader, det är inte rationellt

26 Uppdrag Uppdrag att lämna förslag som bidrar till enhetlighet i kontrollen av egenskaper hos serietillverkade hus Klart 30 juni 2017 I samråd med Sveriges kommuner och landsting samt företrädare för byggherrar och entreprenörer Ska svara på frågan: Vilket är det mest effektiva sättet att få en enhetlig tillämpning av tekniska egenskapskrav (PBL 8 kap. 4 ) och tillgänglighet och lämplighet (PBL 8 kap. 1, delvis)?

27 Syfteshandboken Syftet med syftet: Bakgrund, historia och syften för BBR kap 5 Öka förståelsen Öka kvalitén vid analytisk dimensionering, Fler och bättre verifieringar Inte främst att göra egna tolkningar Arbetsgruppen för Pilotavsnitt kap. 5:3 Utrymning Nils Olsson, projektledare Henrik Alling Charlotte Berggren Axel Mossberg Mattias Skjöldebrand

28 Syfteshandboken Omfattning & Ekonomi: 100 tkr för pilotarbetet à 300:-/h 200 tkr totalt från BRA 21 utvalda syften Ca 120 sidor med bilagor

29 Syfteshandboken - Underlag Litteraturgenomgång från 1932 och framåt Intervjuer av 11 kunniga personer Utländska regler (5 länder) USA Australien England Nya Zeeland Norge

30 Syfteshandboken - Exempel

31 Syfteshandboken - Exempel

32 Syfteshandboken - Fortsättning Stor nytta, stort värde, Vi vill fortsätta! Prioritera de viktigaste föreskrifterna Referensgrupp & Remissarbete Paketering Försäljning? Ekonomi

33 En ideell Branschförening för Brandkonsultföretag