Minnesanteckningar Boverkets referensgrupp brandskydd Lund

Transkript

1 Datum Diarienummer /2009 1(8) Observera att detta dokument är arbetsmaterial och innebär inte några bindande åtagande för Boverket. Minnesanteckningar Boverkets referensgrupp brandskydd Lund Närvarande Boverket Caroline Bernelius Cronsioe (ordf.) Anders Johansson (sekr.) Anders Larsson Referensgruppen Sveriges byggindustrier Föreningen för brandteknisk ingenjörsvetenskap Sveriges Brandkonsultförening Lunds universitet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Brandskyddsföreningen Föreningen Sveriges Brandbefäl Sveriges tekniska forskningsinstitut Luleå tekniska universitet Föreningen Sveriges Byggnadsinspektörer Fastighetsägarna Ej närvarande Svensk försäkring Byggherrarna Byggmaterialindustrierna Sveriges kommuner och landsting Lunds universitet Thomas Järphag (TJ) Johan Lundin (JL) Kjell Fallqvist (KF) Martin Nilsson (MN) Staffan Malmgren (SM) Ville Bexander (VB) Peter Arnevall (PA) Michael Strömgren (MS) Milan Veljkovic (MV) Ulrika Nolåker (UN) Rikard Silverfur (RS) Hans-Eric Zetterström Mats Franzon Anders Lidholm Marcus Cato Robert Jönsson Box 534, Karlskrona Besök: Drottninggatan 18 Tel: Fax: E-post: Webbplats:

2 2(8) Förkortningar BBR Boverkets byggregler BBRAD CPR LSO PBL PBF VÄS Vk Boverkets allmänna råd om analytisk dimensionering av byggnaders brandskydd Byggproduktförordningen Lagen om skydd mot olyckor Plan- och bygglagen Plan- och byggförordningen Boverkets allmänna råd om anmälan för åtgärder som inte är bygglovpliktiga Verksamhetsklass Dagordning 1. BBR slutsatser av remiss och förslag på ändringar av remissförslaget 2. VÄS redovisning av inkomna remissynpunkter samt presentation av förslag till allmänt råd 3. Brandbelastningshandboken blir allmänt råd 4. Bärförmåga vid brand - rapport om möte med stålindustrin mfl. 5. Aktuellt från Boverket 6. Införande av brandklasser för kablar i BBR 7. Vilka är de viktigaste frågorna för Boverket vad det gäller brandskydd de närmaste tre åren? 8. Övriga frågor Brandvattenförsörjning Ändring av byggnad Förslag till ändring av PBF Verksamhetsklass för ensamkommande flyktingbarn Fire safety enginering i Norden ny standard Exjobb jämförelse förenklad och analytisk dimensionering 9. Nästa möte

3 3(8) Inledning Caroline hälsade alla välkomna. Robert Jönsson från Lunds universitet hade fått lämna återbud för sjukdom i sista stund. Martin Nilsson som till del ska arbeta för Boverket med bärförmåga vid brand representerade till del även Lunds universitet. Staffan Malmgren ersatte tillfälligt Patrik Perbeck på MSB och Ville Bexander ersatte Cecilia Uneram på SBF. När dessa anteckningar skrivs har vi fått reda på att Ville permanent kommer representera SBF. Kjell Fallqvist Saknade arbetsmiljöverket i referensgruppen och uppmanade Boverket att fundera på om de ska bjudas in. Fortsättningsvis används medverkande personers initialer i dessa anteckningar även om de som sitter i referensgruppen gör det som representant för en organisation. Presentationer på mötet Som komplement till dessa anteckningar finns de presentationer som gjordes på mötet. Presentationerna bifogas till anteckningarna. BBR, slutsatser av remiss och förslag på ändringar av remissförslaget Boverket presenterade inkomna remissynpunkter och gick igenom förslag till ändringar. KF - Inom utrymningsväg bör ändras till i utrymningsväg. Fönster i E 15 bör räcka med ena fönstret i innerhörn. TJ Tyckte förslaget med fönster var enkelt och tydligt som det var, men efterlyste en ändring av konsekvensbeskrivningen avseende skrivningen att glas ska var klassade både inifrån och utifrån. PA Behåll återinrymning från det fria i Vk5A. KF - stödde det. MS Kraven på yttervägg i byggnader i klass Br1 är fortfarande otydliga och behöver en större genomgång i framtiden. VÄS, redovisning av inkomna remissynpunkter samt presentation av förslag till allmänt råd Boverket presenterade inkomna remissynpunkter och gick igenom förslag till ändringar. RS Fortfarande otydligt att det är ändringar av en byggnad som påverkar brandskyddet i en byggnad. Boverket tog med sig synpunkten. UN Vad menas med att felaktig installation kan leda till ökad risk. Ska inte allt anmälas i så fall. Boverket första delen av rådet visar på ett tankesätt som sedan utvecklas i de faktiska exemplen. KF Kriteriet för vad som är väsentligt borde vara högre.

4 4(8) SM Borde tydligare framgå att det är ökade rökgastemperaturer som är problemet inte förändrade temperaturer. Brandbelastningshandboken blir allmänt råd MS Redogjorde kortfattat för arbetet som han fått i uppdrag av Boverket att utföra. Bärförmåga vid brand - rapport om möte med stålindustrin mfl. Boverket redogjorde kortfattat vad som avhandlades på ett särskilt möte om bärförmåga vid brand som var i anslutning med förra referensgruppsmötet. MN Redovisade planerat projekt för bärförmåga vid brand i hallbyggnader, se bifogad presentation. MV Visade med exempel från Frankrike hur man dimensionerar stålhallar i andra länder. Aktuellt från Boverket SAK Boverket har skickat en enkät via byggnadsinspektörernas hemsida till byggnadsinspektörer för att få en uppfattning om behovet och användningen av certifierade sakkunniga. Enkäten är en del i att sammanställa ett svar till Socialdepartementet. Retroaktiva krav Vk5B MSB och Boverket arbetar gemensamt med frågan med grund i MSB:s regeringsuppdrag rimligt brandskydd i boendemiljö. Utredning om särkrav Utredningen har fått förlängt till årsskiftet. UN som är med i utredningen redovisade läget hittills. En fråga som kommit upp är kopplingen mellan PBL och LSO och att det är viktigt att hålla isär dessa i byggprocessen. KF - Vissa kommuner är restriktiva med anslutning av sprinkler till vattenledningsverket. Detsamma gäller möjligheten att göra kapacitetsprov. Detta kan leda till ökade kostnader. Standardiseringsuppdraget Boverket har i budgetpropositionen fått pengar för att göra standarder mer tillgängliga, framförallt eurokoderna. Uppdraget har ännu inte kommit in till Boverket så vi vet ej exakt hur det kommer formuleras. Översyn av byggregler Uppdrag på gång till Boverket för att se över regelverk kring student och ungdomsboenden. Uppdraget har i skrivande stund kommit och finns att tillgå på

5 5(8) Boverket ska enligt uppdraget bland annat se över det regelverk och de vägledningar som påverkar byggandet av student- och ungdomsbostäder med en boarea om högst 35 m 2 och föreslå de ändringar på lag-, förordnings-, föreskrifts- och vägledningsnivå som behövs för att stimulera och underlätta framväxt och byggande av sådana bostäder, Införande av brandklasser för kablar i BBR Boverket redovisade behov och arbete med att införa brandklasser för kablar i BBR. Klasserna avser reaktion vid brandpåverkan. Vilka är de viktigaste frågorna för Boverket vad det gäller brandskydd de närmaste tre åren? En gruppövning genomfördes i syfte att få input från referensgruppen vad de anser att Boverkets brandskyddsgrupp bör prioritera de närmaste tre åren. Nedanstående arbetsområden identifierades. Siffran efter respektive område anger hur många av gruppens medelemmar som ansåg det vara ett prioriterat område. Observera att varje medlem hade möjlighet att prioritera upp till tre olika områden. Siffran inom parentes anger antal personer som ansåg det vara det mest prioriterade området. Under varje rubrik följer en sammanfattning av de lappar som deltagarna skrev. För att sammanhanget bättre ska framgå, samt att slippa skriva likartade synpunkter flera gånger har de inte citerats ordagrant. Bostadsbränder 2 (2) Nätanslutna brandvarnare Varför blev det inget krav? Kostnad/Nytta, behov av nationell strategi Brandbelastning, balkonger, sprinkler, frångänglighet BBRAD och Br0 byggnader 3 Jobba mer med BBRAD och dimensionerande brand för övertändning Byggnader i klass Br0, vägledning för förenklad och analytisk dimensionering Byggprocess stöd för tillämpning ax till limpa 8 Helhetsansvar för projektering, dimensionering, montering Metoder för kravställan och bedömning Bättre samverkan med byggsektorn Standarder som Boverket hänvisar till, BIV-dokument och andra organisationers stöddokument Kvalitetskontroll av handböcker Stort vägledningsbehov och behov av tydlighet för ändring av byggnad, tex vad gäller ensamkommande flyktingbarn Mer tredjepartsgranskning

6 6(8) Bärförmåga vid brand 2 Byggnader i klass Br2 (hallar) Höga byggnader i klass Br0 Utveckla skyddet mot konstruktionsbränder och stora bränder Frågor och svar på hemsidan 5 (3) Förtydliga diarieförda brevsvar och vanligt förekommande frågor (FAQ) på särskild lättåtkomlig plats på Boverkets hemsida Kostnad/nytta 2 Riskbaserade byggregler. Höj skyddet där det behövs och sänk där det inte betyder något Nordisk harmonisering - Onödigt dyrt med små skillnader mellan de olika länderna Konsekvensutredning, tillämpningen av ändringreglerna, dvs. att tidigare råd i BÄR nu finns som föreskrifter i BBR Se över kostnadsdrivande regler, t.ex. tillgängliga dörrar Regelförenkling 2 (1) Förtydliga kraven som gäller för Svensson, tex eldstäder och småhus Förtydliga de föreskrifter som redan finns Renodla funktionskraven Revidera barnsjukdomar, stoppa inte revideringar helt Definiera otydliga begrepp, som ringa skada Uppföljning 4 (3) Skadekommission utred bygg- och brandskador Erfarenhetsåterföring Var och varför blir det fel i tillämpningen? Hur åtgärdar vi det? Övrig informationsspridning 3 Kompetenssatsning för kommunerna i BBR-brandskydd Satsa resurser på att vägleda kommunerna Blev det som Boverket/regeringen avsett i praktiken. Slutsatser, följ upp krav på åtgärder. Övriga frågor Brandvattenförsörjning UN Vem ansvarar egentligen för brandvattenförsörjning? KF, PA med flera - Det är kommunens ansvar. Hur det är organiserat skiljer sig däremot åt i olika kommuner. Ändring av byggnad Boverket redovisade reglerna om ändring av byggnad enligt PBL. Ändringsbegreppet är mycket brett och de flesta åtgärder som görs i en byggnad betraktas som ändring.

7 7(8) Vissa åtgärder kan vara såväl underhåll som ändring. Ett centralt begrepp är dock vad som är att betrakta som den ändrade delen och vilka krav som kan ställas utifrån det. Det är inte heller alla ändringar som kräver bygglov eller anmälan. Förslag till ändring av PBF Boverket redovisade planerade ändringar av PBF. Remisstiden är till den 7/12 för den som vill lämna in synpunkter till regeringen. Verksamhetsklass för ensamkommande flyktingbarn Boverket har fått många frågor om detta och svarat att det inte är verksamhetsklass 3, förutom för enstaka personer som bor hos en familj alternativt att personen får ett eget boende. Boverket har dock inte uttalat om Vk5B eller Vk4 måste uppfyllas. KF menade att ett skydd motsvarande tidigare alternativt boende borde vara lämpligt. Boverket påpekade att denna form försvann 2005 i BBR och därför är det svårt att hänvisa till den boendeformen. Boverkets uttalande om att Vk3 inte kan användas syftade dock på vanligt boende i gemensam villa utan något förstärkt skydd. CE-märkning Boverket har tagit fram informationsmaterial till infördet av CPR vilket bland annat innebär krav på prestandadeklaration och CE-märkning. Finns att nå via Boverkets hemsida Frågan kom upp om typgodkännande blir kvar eller inte. Vad Boverket förstått kommer typgodkännandet inte att försvinna i detta skede. Fire safety enginering i Norden, ny standard MS - redogjorde för arbetet i Nordisk standardisering att ta fram en standard om Fire Safety Engineering. Den kommer heta INSTA 950 och är strax på väg ut på remiss. Då tiden var knapp avsåg han också att återkomma med mer info på nästa möte om vad som händer på standardiseringsområdet mer generellt. Exjobb jämförelse förenklad och analytisk dimensionering MS - meddelande om intressant exjobb han varit handledare för om skillnader brandskyddsnivå mellan förenklad och analytisk dimensionering. Länk kan skickas ut när arbetet är publicerat.

8 8(8) Nästa möte Gruppen ansåg att två möten per år var ett lämpligt intervall oavsett om Boverket har en förändring av BBR eller motsvarande på gång. Nästa möte planerades till slutet av våren. Boverket kommer med förslag på datum i samband med utsicket av minnesanteckningarna. Större möjlighet kommer att finnas att anmäla ämnen från gruppens medlemmar vid detta möte. Plats blir troligen Stockholm eller Uppsala. Vid anteckningarna Anders Johansson Bilaga: Visade presentationer vid mötet

9 BBR 20 BBRAD 2

10 , referensgruppen boverket.se

11 Tidplan BBR 20 Föreskrifter, allmänna råd och KU klart: 15 januari EU-anmälan: februari maj 2013 Ikraftträdande: 1 juli 2013 Byggproduktförordningen BBRAD 2 27/11 GD-dragning 29/11 Trycklovas av rättschefen 3/12 Publiceras , referensgruppen

12 VÄS

13 Svarsstatistik VÄS1 Avstyrker; 2 Avstår; 7 Tillstyrker utan kommentar; 12 Tillstyrker med kommentar; , referensgruppen

14 19 18 Svarsstatistik VÄS Antal svar Avstyrker Tillstyrker med kommentar Tillstyrker utan kommentar Avstår , referensgruppen

15 Bärförmåga vid brand för hallbyggnader i ett plan innehållande samlingslokal Martin Nilsson

16 Bakgrund Br2-byggnader i ett plan Delade meningar avseende hur EKS ska tillämpas Konkurrenssituation Säkerhetsnivå avseende bärförmåga vid brand Knapphändig vägledning Sida 8

17 En del av ett större projekt SBUF Boverket, LTH, SP Brandteknik, NCC, LTU, Brandskyddslaget, NCC Två delprojekt Delprojekt 1 - SBUF finansiering Kostnadseffektiva dimensioneringsmetoder inom ramen för EKS Akuta frågeställningar för byggsektorn Delprojekt 2 Boverket styr och finansierar Sida 9

18 Delprojekt 2 Syfte och mål Syfte Kartlägga hur bärförmåga vid brand projekteras och hur EKS tillämpas Avgöra om kraven i EKS behöver förtydligas och/eller om handbok behövs Mål Identifiera krav som behöver förtydligas Mer enhetlig och rättssäker tillämpning av regler Beräkningsmodeller Sida 10

19 Delprojekt 2 Övergripande frågeställning Hur tillämpas EKS för hallbyggnader som är samlingslokaler i ett plan (Br2-byggnader) och möter denna tillämpning kravnivån i EKS eller behöver vissa krav/indata/förutsättningar förtydligas? Sida 11

20 Delprojekt 2 Arbetspaket 1 Granskning av utförda projekteringar enl EKS 7 eller senare Referensgruppsmöte Underlag för konsultmedverkan (Delprojekt 1 Internationell jämförelse) Sida 12

21 Delprojekt 2 Arbetspaket 2 Konsultmedverkan Brandteknisk projektering av bärförmåga vid brand Fokus på identifierade frågeställningar Sida 13

22 Delprojekt 2 Arbetspaket 3 & 4 Analys och utvärdering av erhållna konsultrapporter Sammanställning av resultat Sida 14

23 Sida 15 Frågor?

24 , referensgruppen KABLAR

25 Europeiska kabelklasser Provning och klassificeringsstandard i princip klart Produktstandarder och CE-märkning möjlig under Regleras i dag ej i BBR utan i el-standard El-standard gäller endast strömkablar ej signal och datakablar EU-klasserna gäller alla kablar Samråd med elsäkerhetsverket bästa att ta in de nya klasserna i BBR Vilken/vilka ska vi välja? Vad börjar byggnaden? Hur ser riskbilden ut? Många kablar på samma ställe Särskilda skyddsområden som utrymningsväg Nordiskt samarbete för att ta fram underlag till val , referensgruppen

26 Kabelklasser i pren Presentation of classification The following classes for cables are covered by this standard: Aca B1ca-s1,a1,d0 B1ca-s1,a1,d1 B1ca-s1,a1,d2 B1ca-s1,a2,d0 B1ca-s1,a2,d1 B1ca-s1,a2,d2 B1ca-s1,a3,d0 B1ca-s1,a3,d1 B1ca-s1,a3,d2 B1ca-s1a,a1,d0 B1ca-s1a,a1,d1 B1ca-s1a,a1,d2 B1ca-s1a,a2,d0 B1ca-s1a,a2,d1 B1ca-s1a,a2,d2 B1ca-s1a,a3,d0 B1ca-s1a,a3,d1 B1ca-s1a,a3,d2 B1ca-s1b,a1,d0 B1ca-s1b,a1,d1 B1ca-s1b,a1,d2 B1ca-s1b,a2,d0 B1ca-s1b,a2,d1 B1ca-s1b,a2,d2 B1ca-s1b,a3,d0 B1ca-s1b,a3,d1 B1ca-s1b,a3,d2 B1ca-s2,a1,d0 B1ca-s2,a1,d1 B1ca-s2,a1,d2 B1ca-s2,a2,d0 B1ca-s2,a2,d1 B1ca-s2,a2,d2 B1ca-s2,a3,d0 B1ca-s2,a3,d1 B1ca-s2,a3,d2 B1ca-s3,a1,d0 B1ca-s3,a1,d1 B1ca-s3,a1,d2 B1ca-s3,a2,d0 B1ca-s3,a2,d1 B1ca-s3,a2,d2 B1ca-s3,a3,d0 B1ca-s3,a3,d1 B1ca-s3,a3,d2 B2ca-s1,a1,d0 B2ca-s1,a1,d1 B2ca-s1,a1,d2 B2ca-s1,a2,d0 B2ca-s1,a2,d1 B2ca-s1,a2,d2 B2ca-s1,a3,d0 B2ca-s1,a3,d1 B2ca-s1,a3,d2 B2ca-s1a,a1,d0 B2ca-s1a,a1,d1 B2ca-s1a,a1,d2 B2ca-s1a,a2,d0 B2ca-s1a,a2,d1 B2ca-s1a,a2,d2 B2ca-s1a,a3,d0 B2ca-s1a,a3,d1 B2ca-s1a,a3,d2 B2ca-s1b,a1,d0 B2ca-s1b,a1,d1 B2ca-s1b,a1,d2 B2ca-s1b,a2,d0 B2ca-s1b,a2,d1 B2ca-s1b,a2,d2 B2ca-s1b,a3,d0 B2ca-s1b,a3,d1 B2ca-s1b,a3,d2 B2ca-s2,a1,d0 B2ca-s2,a1,d1 B2ca-s2,a1,d2 B2ca-s2,a2,d0 B2ca-s2,a2,d1 B2ca-s2,a2,d2 B2ca-s2,a3,d0 B2ca-s2,a3,d1 B2ca-s2,a3,d2 B2ca-s3,a1,d0 B2ca-s3,a1,d1 B2ca-s3,a1,d2 B2ca-s3,a2,d0 B2ca-s3,a2,d1 B2ca-s3,a2,d2 B2ca-s3,a3,d0 B2ca-s3,a3,d1 B2ca-s3,a3,d , referensgruppen

27 Totalt 183 olika klasser Cca-s1,a1,d0 Cca-s1,a1,d1 Cca-s1,a1,d2 Cca-s1,a2,d0 Cca-s1,a2,d1 Cca-s1,a2,d2 Cca-s1,a3,d0 Cca-s1,a3,d1 Cca-s1,a3,d2 Cca-s1a,a1,d0 Cca-s1a,a1,d1 Cca-s1a,a1,d2 Cca-s1a,a2,d0 Cca-s1a,a2,d1 Cca-s1a,a2,d2 Cca-s1a,a3,d0 Cca-s1a,a3,d1 Cca-s1a,a3,d2 Cca-s1b,a1,d0 Cca-s1b,a1,d1 Cca-s1b,a1,d2 Cca-s1b,a2,d0 Cca-s1b,a2,d1 Cca-s1b,a2,d2 Cca-s1b,a3,d0 Cca-s1b,a3,d1 Cca-s1b,a3,d2 Cca-s2,a1,d0 Cca-s2,a1,d1 Cca-s2,a1,d2 Cca-s2,a2,d0 Cca-s2,a2,d1 Cca-s2,a2,d2 Cca-s2,a3,d0 Cca-s2,a3,d1 Cca-s2,a3,d2 Cca-s3,a1,d0 Cca-s3,a1,d1 Cca-s3,a1,d2 Cca-s3,a2,d0 Cca-s3,a2,d1 Cca-s3,a2,d2 Cca-s3,a3,d0 Cca-s3,a3,d1 Cca-s3,a3,d2 Dca-s1,a1,d0 Dca-s1,a1,d1 Dca-s1,a1,d2 Dca-s1,a2,d0 Dca-s1,a2,d1 Dca-s1,a2,d2 Dca-s1,a3,d0 Dca-s1,a3,d1 Dca-s1,a3,d2 Dca-s1a,a1,d0 Dca-s1a,a1,d1 Dca-s1a,a1,d2 Dca-s1a,a2,d0 Dca-s1a,a2,d1 Dca-s1a,a2,d2 Dca-s1a,a3,d0 Dca-s1a,a3,d1 Dca-s1a,a3,d2 Dca-s1b,a1,d0 Dca-s1b,a1,d1 Dca-s1b,a1,d2 Dca-s1b,a2,d0 Dca-s1b,a2,d1 Dca-s1b,a2,d2 Dca-s1b,a3,d0 Dca-s1b,a3,d1 Dca-s1b,a3,d2 Dca-s2,a1,d0 Dca-s2,a1,d1 Dca-s2,a1,d2 Dca-s2,a2,d0 Dca-s2,a2,d1 Dca-s2,a2,d2 Dca-s2,a3,d0 Dca-s2,a3,d1 Dca-s2,a3,d2 Dca-s3,a1,d0 Dca-s3,a1,d1 Dca-s3,a1,d2 Dca-s3,a2,d0 Dca-s3,a2,d1 Dca-s3,a2,d2 Dca-s3,a3,d0 Dca-s3,a3,d1 Dca-s3,a3,d2 Eca Fca NOTE - When a classification includes s3 and/or d2, this means that there is no limit set for smoke production and/or flaming droplets/particles - There is no obligation to declare a3 if acidity is not determined , referensgruppen

28 Regler för ändring i BBR

29 8 kap 4 PBL Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om: 1. bärförmåga, stadga och beständighet, 2. säkerhet i händelse av brand, 3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön, 4. säkerhet vid användning, 5. skydd mot buller, 6. energihushållning och värmeisolering, 7. lämplighet för det avsedda ändamålet, 8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga 9. hushållning med vatten och avfall.

30 8 kap 2 PBL Om inte annat följer av detta kapitel eller av föreskrifter ( ) ska kraven i 1 uppfyllas på så sätt att de, 1. vid nybyggnad uppfylls för hela byggnaden, 2. vid ombyggnad uppfylls för hela byggnaden eller, om detta inte är rimligt, den betydande och avgränsbara del av byggnaden som påtagligt förnyas genom ombyggnaden, och 3. vid annan ändring av en byggnad än ombyggnad uppfylls i fråga om ändringen. 8 kap 5 PBL Motsvarande för de tekniska egenskapskraven Gäller alltid!

31 8 kap 7 PBL Vid ändring / / av en byggnad får kraven i 1 och 4 anpassas och avsteg från kraven göras med hänsyn till ändringens omfattning / / samt med hänsyn till byggnadens förutsättningar och till bestämmelserna om varsamhet och förbud mot förvanskning / /

32 Vad är en ändring? 1 kap 4 PBL en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion funktion användningssätt utseende kulturhistoriska värde Bild: Otto Ryding

33 Kraven ska tillämpas på ändrad del (men vid ombyggnad ) och modifieras utifrån ändringens omfattning byggnadens förutsättningar varsamhetskravet och förvanskningsförbudet Bild: Otto Ryding

34 Vad är ändrad del? Bild: Otto Ryding

35 Ändringens omfattning Nybyggnadskrav Bild: Otto Ryding Underhållskrav 8 kap 14 PBL Inga krav Allt ändrat Försumbar ändring

36 Byggnadens förutsättningar Proposition 1985/86:1 Tekniska Ekonomiska Varsamhet boendekvaliteter Varsamhet kulturvärden Förvanskningsförbudet Bild: Otto Ryding

37 Vad är ombyggnad? 1 kap 4 PBL ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas Prop. 2009/10:170 Kriterium: Minst en åtgärd bygglovspliktig Bild: Otto Ryding

38 Utgångspunkter ändringsregler Ändringskrav Krav nya hus 8 kap 7 PBL

39 Utgångspunkter ändringsregler Precisera modifieringsutrymmet ska ska om inte synnerliga skäl ska eftersträvas I princip inget utrymme för avvikelse. Visst modifieringsutrymme om byggnaden ändå kan antas få godtagbara egenskaper och det inte är möjligt att tillgodose kravet fullt ut, utan höga kostnader eller påtagliga negativa konsekvenser för andra egenskapskrav eller byggnadens kulturvärden. Kraven ska tillgodoses om det kan ske till en i sammanhanget skälig kostnad och inte medför negativa konsekvenser för övriga egenskapskrav eller varsamhetskraven. Får inte försämras om det inte finns synnerliga skäl.

40 Ändringar i PBL och PBF

41 Ändringar i PBL och PBF Remiss från regeringen Svar till Socialdepartementet senast den 7 december Sida 33

42 Ändringar i PBL Jämkning av byggsanktionsavgiften Uppsåt eller oaktsamhet beaktas Nedsättning till hälften eller en fjärdedel Språkliga förtydliganden Sida 34

43 Ändringar i PBF - anmälningsplikten Anmälan även för bygglovfria ny- och tillbyggnader Staten och landstingen befrias från anmälningsplikt för ändringar som väsentligt påverkar brandskyddet Förtydligande om komplementbyggnader m.m Sida 35

44 Ändringar i PBF byggsanktionsavgifterna Begreppet sanktionsarea kompletteras med öppenarea Förtydligande om att byggsanktionsavgiften dubbleras varje gång tills rättelse sker Byggsanktionsavgifterna kopplas till att åtgärd vidtas utan att lov erhållits, inte till att lov inte sökts Nivåerna på byggsanktionsavgifterna sänks Språkliga justeringar Sida 36

45 Ändringar i PBF föreskriftsrätten för myndigheterna Trafikverket övertar Boverkets föreskriftsrätt för järnvägar och anordningar som tillhör järnvägarna utom för järnvägstunnlar Transportstyrelsen övertar Boverkets föreskriftsrätt för järnvägstunnlar Sida 37

46 CPR Byggproduktförordningen , referensgruppen

47 CPR - Byggproduktförordningen Annonskampanj pågår! Information på Riktad information till Produkttillverkare Importörer Försäljare av byggprodukter Byggherre & projektör Platschef & beställare av byggprodukter Vanliga frågor och svar , referensgruppen