Nyhetsbrev oktober Vad är vi rädda för?

Transkript

1 Nyhetsbrev oktober 2014 Vad är vi rädda för? Vid införandet av BBR 19 och EKS 8 var känslorna blandade. Det var uppenbart att det skulle krävas fler och mer detaljerade utredningar om allt mellan gångavstånd och bärverk. Frågan var om det verkligen var det vi behövde? Det skulle slå mot de oseriösa, de som inte hade tillräckligt på fötterna, var känslan när den diskussionen väl lade sig. Efter ett tag med det nya systemet börjar det sjunka in att det inte bara ställs krav på att allt ska verifieras, utan att det är själva verifieringen som är i fokus. Istället för en sund, analytisk diskussion om bra brandskydd har fokus flyttats till en akademisk diskussion om decimalerna hamnat på rätt sida det gränsvärde som finns i BBR och EKS. I och med den här hetsen att hamna på rätt sida om ett allmänt råd är det i vissa fall svårt att göra just en analys. Vad händer den dag det är 31 meter istället för 30, och det inte går att kompensera med någon form av tekniskt system? Ska det godkännas eller behövs ett till trapphus? Är den där extra metern så farlig? Den tar trots allt ingen tid extra att gå. Vet man dessutom hur gränserna uppkom en gång i tiden känns en extra meter inte så farlig. Magkänsla, handuppräckning och uppmätning i en korridor var tillräckligt nära en gång i tiden. Varför är det inte så längre? Vad är vi så rädda för? Varför kan vi inte längre lita på magkänslan och det sunda förnuftet? När regelverket saknar den viktiga informationen om vad en regel betyder vågar ingen längre avvika från beprövade lösningar. Ingen vågar ifrågasätta något som ingen förstår. Den logiska röda tråden som en gång fanns ses mer som ett ogenomträngligt och hoptrasslat nystan, siffror och gränsvärden har blivit det enda rätta. Ett annat exempel är brandsäkerhetsklass 3 som tillåts kollapsa efter en stund. Varför är det viktigt om det sker efter 29 eller 31 minuter? Det enda vi vet är att utrymningen måste vara klar långt innan dess. Det innebär att det knappast är personsäkerheten som är problemet. Räddningstjänsten kan omöjligt veta när branden startade, så det handlar inte om deras säkerhet heller. Då byggnaden tillåts rasa är det inte frågan om egendomsskydd heller. När blev minuterna så viktiga? När blev vi så fixerade vid texten och ordalydelser att vi går till PBF och hävdar att bärandekravet är ett eget krav som inte får blandas ihop med personsäkerhet? Nivåerna i regelverket är satta utifrån personsäkerhet som enda kriterium. Finns det inga personer att rädda finns heller inget syfte med kravnivån. Det finns en poäng i att inte blanda ihop utrymningstid med tid till kollaps. Men att säga att en byggnad ska stå kvar bara för att det står så, är att dra det för långt. Just den här typen av strid gällande bärande konstruktioner pågår i dagsläget. Nyligen utkom SP med en rapport som var finansierad av SBUF. En av de saker som saknas i rapporten är just en samsyn kring varför krav ställs. I arbetsgruppen och referensgruppen fanns flera med erfarenhet från tidigare revideringar av regelverk

2 avseende bärande konstruktioner. Trots det lyser svaret på frågan Varför? med sin frånvaro. Det finns heller ingen tillbakablick som försöker förstå var reglerna kommer från. Inte minsta ansats till att nysta upp den röda tråd och tanke som ligger bakom dagens regelverk och som tiden trasslat till. Istället dribblar rapporten in sig på vad som står i regelverket idag och fastnar i decimaler och tekniska lösningar som är nog så svåra att förstå och om möjligt ännu svårare att bygga. Den djupa tanke och analys som så väl behövdes kom inte den här gången heller. Rädslan att någon ska feltolka det ingen kan formulera, skapade en rapport som genomsyras av misstro snarare än vägledning. Istället för samsyn har rapporten skapat splittring och påskyndat en process mot snävare och stelare tolkningar. Den lagar inte något som är trasigt, den förstör något som är helt. Vi i Sveriges Brandkonsultförening vill slippa hamna i situationer där vi inte kan frångå allmänna råd. Därför uppmanar vi Boverket att ta sin egen referensgrupp till hjälp för att beskriva alla föreskrifters syfte. Boverket, ta på er ledartröjan och sparka igång arbetet snarast. Lyft er över decimalerna och formuleringarna ni behövs och det nu. Martin Olander Tfn: E-post: martin.olander@brandskyddslaget.se Kjell Fallqvist Tfn: E-post: kjell.fallqvist@brandkonsulten.se

3 Sweco Systems medlem i BRA Under maj månad blev Sweco Systems medlem i Sveriges Brandkonsultförening. Regeltolkning för utveckling i branschen är en väsentlig fråga som vi gärna vill vara med och driva, menar Swecos Frank Gravéus. Beslutet att Sweco Systems skulle gå med i Sveriges Brandkonsultförening togs i våras. Det innebär att föreningen i dagsläget består av 14 olika brandkonsultföretag med verksamhet från Haparanda i norr till Skåne i söder. Nedan följer tre snabba frågor till Frank Gravéus, brandingenjör och tillika gruppchef på Sweco Systems i Malmö. Vilka fördelar ser ni med att vara medlemmar i Sveriges Brandkonsultförening? En av de mer uppenbara fördelarna är att föreningen belyser viktiga frågeställningar i Brandsverige. På så vis främjar det samverkan och att komma fram till en likvärdig grund att stå på. Vi får en större möjlighet till att påverka och driva utvecklingen genom att prata med varandra och utvecklas tillsammans. Vilka frågor vill ni driva i föreningen? Det vi ser som en väsentlig del är just regeltolkning och hur vi i branschen ska arbeta med frågor som tolkas olika av fler myndigheter. Kan du ge ett exempel på en specifik frågeställning? Ett exempel på frågeställning är utformningen av utrymningsplatser och metodiken kring själva insatsen. Tolkningen av utformningen varierar kraftigt mellan kommuner och olika räddningstjänstförbund. Likaså är det spridda åsikter hos olika kommuner om vem som ska assistera vid utrymning från utrymningsplatserna. Samtidigt ser vi en viss svårighet i frågan eftersom Boverket och Arbetsmiljöverket har olika syn på när utrymningsplats behövs, samt hur inverkan av sprinkler påverkar behovet. Frank Gravéus Tfn: E-post: frank.graveus@sweco.se

4 Brandskydd 2014 laddar upp med lösningar Årets Brandskydd bjuder på flera spektakulära inslag. Alltifrån tveksamma regeltolkningar till konkreta lösningar kommer att tas upp på konferensen, säger Per-Anders Marberg, styrelseledamot i Sveriges Brandkonsultförening, BRA, en av huvudarrangörerna till Brandskydd Huvudtemat för Brandskydd 2014 är Lösningar. Temat kommer att genomsyra hela konferensen och dess föreläsningar. Konferensen är indelad i tre block. "Myndigheter, processer och regler" är rubriken för block 1. Block 2 behandlar "Konkreta lösningar från verkligheten" och block 3 presenterar programpunkter under rubriken "Vilka lösningar får vi från forskningen". I år har Boverkets byggregler (BBR) 20-årsjubileum. Med anledning av detta är BBR en av de centrala programpunkterna. Vi kommer att få höra om vilka syften man hade med BBR 1994, vilka planer man har idag samt om hur man vill att BBR och processen kring den ska se ut i framtiden. Allt detta kommer givetvis att beröras och presenteras bland andra av Kjell Fallqvist, Sveriges Brandkonsultförenings ordförande och tillika vd på Brandkonsulten. Styrelseledamoten och Fires vd Johan Hallencreutz håller i föreläsningen Rättssäkert brandskydd Bokstavstroende vs egna tolkningar. Johan kommer att tala om vilka utmaningar en brandkonsult ställs inför vid tolkning av reglerna i BBR 19 och regler för analytisk dimensionering. Något som leder till att tillämpningen av dessa blir alltmer detaljstyrd. I samband med BBR 19 och BBR analytisk dimensionering har reglerna blivit mycket krångligare. Fokus ligger hellre på detaljstyrning snarare än att sträva efter ett funktionsbaserat brandskydd. I slutändan innebär det att ett rimligt brandskydd blir ovidkommande, menar Johan Hallencreutz. Förutom ovan nämnda föredrag följer ett axplock av ytterligare matnyttiga föreläsningar som kommer att presenteras på konferensen. Så blir brandskyddet rätt utfört från projektering till färdig byggnad Malin Vester, Bengt Dahlgren AB Egendomsskyddet som försvann Hur kan brandskadekostnaderna öka trots att antalet bränder blir färre och hur kan vi motverka denna trend? Hans-Eric Zetterström, Länsförsäkringar Konkreta lösningar från byggentreprenören Så löses hallbyggnaders brandskydd framöver Thomas Järphag, NCC Du hittar mer information och ett komplett konferensprogram här. Skynda dig att boka upp november i almanackan. Vi syns i Täby! Per-Anders Marberg Tfn: E-post: per-anders.marberg@bengtdahlgren.se

5 Kan ett SAK3-utlåtande ifrågasättas? Efter en till att börja med ganska trög start för antalet certifierade sakkunniga inom brandskydd (SAK3) finns i dagsläget ett femtontal certifierade personer. Det ökade antalet certifierade sakkunniga har också medfört ett ökat allmänt intresse för certifierade sakkunniga inom brandskydd. Den SAK3-certifierades naturliga roll i byggprocessen är idag att kunna genomföra vissa kontroller som kan anges i en kontrollplan. Om en byggherres organisation exempelvis inte skulle anses tillräcklig av någon anledning, kan byggnadsnämnden kräva en certifierad sakkunnig. Detta beslutas i varje enskilt fall av aktuell kommun/byggnadsnämnd. Ett SAK3-utlåtande som upprättas av en certifierad sakkunnig som anmälts till byggnadsnämnden i kontrollplanen ska normalt inte ifrågasättas. Utlåtande utgör den sakkunniga granskningen av den ursprungliga projekteringen. För den traditionella brandskyddsprojekteringen finns inget krav på certifiering av brandskyddsprojektörer. Denna projektering ska naturligtvis ske med kompetent personal under ett fungerande kvalitetssystem. En SAK3-certifierad som genomför en traditionell brandskyddsprojektering har i detta fall inte någon särställning gentemot byggnadsnämnden. Projekteringen ska ur ett sakligt perspektiv betraktas som vilken projektering som helst och kan i sin tur faktiskt till och med bli föremål för beslut om en granskning av en annan SAK3-certifierad. I en sådan bedömning ska byggnadsnämnden naturligtvis inte beakta att projekteringen skett av en SAK3- certifierad sakkunnig. Sveriges brandkonsultförening rekommenderar att använda sig av något av våra medlemsföretag som genom sitt medlemskap i BRA har ett krav på såväl kompetens inom företaget som system för kvalitetssäkring. Vilka företag som är medlemmar i Sveriges Brandkonsultförening hittar du här. Vilka personer som är certifierade SAK3 hittar du här. Fredrik Hiort Tfn: E-post: fredrik.hiort@briab.se

6 Föreningen kritisk till nybyggnadsregler Den huvudsakliga förändringen rör en ny verksamhetsklass (Vk3B) för gemensamhetsboenden, där personer har möjlighet att utrymma själva. Verksamhetsklassen har införts för att möjliggöra flexiblare brandskyddslösningar i verksamheter som inte innebär att den boende har en självständig bostad enligt tidigare verksamhetsklass 3. Samtidigt är behovet av skydd inte lika högt som i verksamhetsklass 5B, där personer inte har möjlighet att utrymma på egen hand. Boenden som kan använda Vk3B Exempel på verksamheter som kan byggas enligt den nya verksamhetsklassen är boenden för ensamkommande flyktingbarn och hem för vård och boende (HVB). Så länge de boende inte har fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som gör att de har svårt att utrymma. Verksamhetsklassen kan även användas till studentbostäder enligt BBR 3:226 i de fall man önskar skapa ett gemensamt boende samtidigt som varje student ska ha möjlighet att hyra och disponera en avskild del. Det har tidigare varit svårt att åstadkomma. Ändring av brandklass för kablar Övriga viktiga ändringar är införande av brandklasser för kablar. Detta har tidigare reglerats genom annan lagstiftning och standarder på elsäkerhetsområdet. Det är viktigt att de nya brandklasserna för kabel införs i BBR, eftersom att det numera under vissa förutsättningar är obligatoriskt med CE-märkning av byggprodukter i Sverige. De standarder som berör CE-märkning av kablar beräknas finnas tillgängliga i samband med föreskriftens ikraftträdande. Anledningen till att detta bör föras in i BBR, är att de som producerar kablar ska veta vilka kablar som ska användas när aktuella övergångstider (samexistensperioden) har gått ut och det blir obligatorisk CE-märkning även för kablar. Säkerhetsnivån och därmed typen av kabel är vald för att motsvara tidigare krav. Ändring av loftgångar I övrigt sker justeringar i ett flertal avsnitt för att göra dem lättare att tolka och tillämpa. För loftgångar införs särskilda krav på hur de ska utformas då det varit otydligt i senast gällande föreskrift. Syftet med ändringarna är att de ska motsvara tidigare praxis och nivå i äldre föreskrifter och därmed inte leda till några ökade kostnader. Nybyggnadsregler medför spridda tolkningar Sveriges Brandkonsultförening, BRA, har varit kritisk till införandet av endast nybyggnadsregler för verksamhetsklass 3B. De flesta nya Vk3B-boenden kommer att utföras som ändringar i befintliga byggnader. I ändringsavsnittet i BBR 21 5:8 berörs överhuvudtaget inte Vk3B. Detta är bekymmersamt eftersom att det innebär att tolkningarna kommer att skilja sig åt i landet. Boverket har meddelat att nästa gång en mer omfattande revidering av byggreglerna ska ske i slutet av 2010-talet. BRA förutsätter att Boverket utför denna revidering i bättre samråd med sin egen referensgrupp, än vad som har varit fallet vid tidigare revideringar.

7 Kjell Fallqvist Tfn: E-post: