Remiss av nya brandskyddsregler, dnr /2006

Transkript

1 Remiss av nya brandskyddsregler, dnr /2006 Svar mailas till Datum Remisslämnare Organisation Kontaktperson E-postadress Adress Telefon Remissvar Avstår Tillstyrker utan kommentar Tillstyrker med kommentar Avstyrker med motivering Föreningen för brandteknisk ingenjörsvetenskap BIV Mattias Delin (sätt kryss i vald ruta) x Se separat brev. Texten nedan är en bilaga och skall ses om ytterligare kommentarer till den texten. Föreskrift/allmänt råd/diagram/tabell/allmän kommentar/konsekvensutredning Kommentar Föreslagen ändring Avsnitt 5 5:1 Allmänna förutsättningar. Det finns ytterligare väsentliga parametrar som utgör förutsättningar för brandsäkerheten som förekommer som kriterier som styr kravnivå, t ex brandbelastningens storlek. 5 5:11 Dimensionering Får olika dimensioneringsmetoder användas för att uppfylla olika funktionskrav? Får olika dimensioneringsmetoder användas för att uppfylla samma funktionskrav på olika ställen i en byggnad? Introt till 5:112 vittnar om att det räcker med att en föreskrift uppfylls på annat sätt för att analytisk dimensionering skall vara aktuellt. Komplettera med brandbelastningens storlek eftersom den är en fundamental parameter för krav av skyddsnivå, t ex i avsnitt 5:5 Förtydliga om och i så fall hur de bägge stipulerade dimensioneringsmetoderna får kombineras för olika delar av byggnaden och olika delar av brandskyddet. Ett sätt är att komplettera 5:111 med "att byggherren uppfyller samtliga föreskrifterna". Frågan om det gäller hela eller aktuell del av byggnaden bör förtydligas och förslagsvis utvecklas i handboken. 5 5:112 Analytisk dimensionering Det kan upplevas otydligt till vilken verifieringsmetod objektsspecifika försök räknas. Om brandgasventilation verifieras genom ett s.k. "hot smoke test" var hamnar det? Är själva försöket en experimentell analys eller bedömning. Används en vedertagen nomenklatur? Förtydliga och anpassa till vedertagen nomenklatur.

2 5 5:13 Betydelsen av räddningstjänstens insats Kravnivån på en av byggnadens väsentliga tekniska egenskapskrav styrs av externa förutsättningar vilka mycket väl kan komma att ändras genom kommunala beslut under byggnadens livslängd. En byggherre riskerar att dennes byggnad plöstsligt inte lever upp till kraven i BVL. Om Rtj flyttar en brandstation kan förutsättningarna ändras för en enskild byggherre, samtidigt som kommunen bättre möte upp mot sin riskbild. Hur blir det då med ansvarsfrågan med tanke på att byggherren potentiellt inte längre lever upp till funktionskravet i BBR då t ex vissa byggnader kan sakna utrymningsvägar. Enligt PBL skall de tekniska egenskapskraven uppfyllas under byggnadens hela livslängd. Problem i samband med tillsyn borde inte vara något stort problem eftersom de byggnader där effekten av att tillgodoräkna sig Rtj insats eftersom den är sällsynt, men om det däremot sker en allvarlig olycka i byggnaden och byggherren blir stämd ställs saken på sin spets och vad som gäller då borde vara klarlagt. Förväntar sig Boverket att byggherren borde ha kompletterat byggnaden med ytterligare en utrymningsväg efter Rtj flyttat stationen? Är det kommunens sak att stå för kostnaden i så fall? Vart finns stöd för detta? Eller är det ok att under sådana omständigheter inte leva upp till PBL och BBR? Det är bara en tidsfråga innan den beskrivna situationen kommer att uppstå om föreskriften formuleras så som förslaget lyder. Eftersom en part (byggherren) kan hamna i en mycket allvarlig situation bör ansvarsförhållandena redas ut och kommuniceras tydligt till berörda, så att berörd part har en chans att undvika de potentiellt olyckliga konsekvenser som föreskriften kan medföra. Det bör framgå tydligt i konsekvensutredningen hur Boverket ser på detta.

3 5 5:221 Lokal för brandfarlig verksamhet Lättantändligt material är en vag beskrivning av vad som avses. Specificera antändningstemperatur eller liknande så att det går att avgöra om en tillverkningsprocess omfattas eller inte.

4 5 5:262 m fl Krav på underhåll, besiktning m.m. saknas för flertalet av de tekniska system som kan utgöra en väsentlig del av byggnadens brandskydd. För vissa system, t ex sprinkler, har sådant krav tidigare indirekt funnits genom hänvisning till SBF-standard för verifiering. Genom att ändra kravet till SS-EN standarder ställs enbart krav på projekteringskontroll, men inget under driftfasen. Problemet har uppmärksammats i flertalet andra länder vilka kopplar konkreta krav på drift och underhåll t ex genom hänvisning till standarder eller genom att skriva riktlinjer, för att förvissa sig om att systemens funktion och tillförlitlighet skall ha rimliga förutsättningar att leva upp till kravnivån. Att enbart förlita sig på det allmänna kravet i PBL att de tekniska egenskapskraven skall med rimligt underhåll upprätthållas under hela byggnadens ekonomiska livslängd blir allt för vagt för att ett riktigt underhåll skall genomföras. Dessutom är det inte uppenbart vad som är ett riktigt eller tillräckligt underhåll för byggherren, varför kunskapsbrist kan medföra att BBR och därmed BVL/PBL ej efterlevs. Ställ uttryckliga krav på hur drift, underhåll och besiktning skall ske för att de tekniska systemen som ingår i förenklad dimensionering för att lösningarna skall ha rätt kvalitet över tid. Ställ motsvarande krav på lösningar som tas fram med Skapa incitament för tillverkare och brukare av tekniska installationer att ta fram lämpliga instruktioner eller standarder för hur systemen skall underhållas. Ställ krav på att dessa skall tillämpas för att systemet skall förväntas uppnå den funktion och tillförlitlighet övertid som krävs enligt BBR. Annars kommer bra system som sköts dåligt att promotas, både avsiktligt och oavsiktligt. 5 5:561 Sektionering av stora byggnader - allmänt Ett antal parametrar listas i det allmäna rådet som kan beaktas vid bedömning av behov av sektionering. Flertalet av dessa kopplas sedan till krav på sektionering, men inte samtliga. Inkludera de parametrar som idag utelämnas vid krav på sektionering, t ex i tabell 5:561 eller stryk dem från listan.

5 Sverige Boverket Remisslämnare Organisation Föreningen för brandteknisk ingenjörsvetenskap BIV Kontaktperson Mattias Delin E-postadress Adress Telefon Remissvar Avstår Tillstyrker utan kommentar Tillstyrker med kommentar Avstyrker med motivering (sätt kryss i vald ruta) x Föreningen för brandteknisk ingenjörsvetenskap BIV är mycket positiva till de ambitioner Boverket har med den aktuella revideringen. Arbetet är nödvändigt för utvecklingen av funktionsbaserad dimensionering och kvaliteten på brandteknisk dimensionering. Vi anser dock inte att måluppfyllnaden är tillräckligt hög för att arbetet skall vara redo för slutjustering och sjösättning. Vi har en stark förhoppning att Boverket skall fortsätta det påbörjade arbetet och nå längre innan man på nytt utkommer med en remiss, som förhoppningsvis då är redo för slutjustering och sjösättning. Utöver kommentarer nedan är vi gärna behjälpliga i den mån Boverket ser behov av det.

6 Bra Inte så bra Förenklad dimensionering I stort relativt heltäckande och fler syften har förtydligats. De nya verksamhetsklasserna efter lite förfining. Många figurer saknas. Avsnitt om stora byggnader svårt att förstå. Föreskrifter i vissa fall för det detaljerade går ju inte att analysera bort numera. Förenklade dimensioneringen är inte komplett. Det saknas konkreta exempel på lösningar för vissa delar, t.ex. brandskydd mellan lägre beläget tak och ovanliggande fasad. Avsnittet som är mycket omarbetat kring skydd mot brandspridning mellan byggnader kräver större omtag. Ologiska konsekvenser när 8 m skyddsavstånd gäller men glasfasader >5 m separerade kräver ingen brandklass. Väldigt olika skyddsnivå via analytisk dimensionering jämfört med förenklad dimensionering i många fall. Avsnittet om sektionering av stora byggnader pratar om brandgasventilation som skyddssystem. Detta är taget från tidigare idéer om skydd inom industrin. Har inga tekniska relevanta lösningar i större flervåningshus. Saknas också guidning om hur systemen skall dimensioneras. Många begrepp saknar definition och ger bara en luddig beskrivning eller en högtravande floskel. Tex begränsande, tillfredställande, erforderlig och hög tillförlitlighet. En del råd uppfyller inte kravet, tex 5:2662 och 5:267 för en brandcellsgräns över EI 30. Verksamhetsklasserna borde tydligt placera verksamheter som lätt hamnar mellan stolarna och riskerar att tolkas olika, tex nattis och 6- årsverksamhet, trygghetsboende, boende för

7 ensamkommande flyktingbarn etc. Gamla schabloner från äldre regler har hittat tillbaka in i regelverket trots avsaknad av vetenskaplig underbyggnad, tex att 20% av ytskikt får avvika från kravet. Samtidigt lämnas svåra nyare frågor utan tydlig hänvisning, tex maskinrumslösa hissar. Texten ringa brandbelastning vittnar om att författaren antagligen inte tagit en närmre titt på verkligheten. Äldre schabloner som inte beskrivs syfte och bakgrund till ger inte tillräckligt stöd avseende verifierbarhet. Detta behöver behandlas mer i konsekvensanalysen och nyare problem (ex maskinrumslös hiss) behöver mer vägledning. Motsägelser med de allmänna råden om analytisk dimensionering finns. Tex föreskrivs särskilt utrymningslarm för hörselskadade på hotell i den ena men inte i den andra. Väldigt ojämn nivå avseende detaljer, exempelvis gällande larm, utrymningslarm, vägledande markering är det hämtat mycket text från annan standard istället för att bara hänvisa till SBF 110 etc. Syftet med varje krav borde redovisas, tex i separat rapport. Problem att föreskrifttext inte går att analysera bort. Det innebär att man måste vara noggrannare med vad som står i föreskrift respektive råd. Exempel: Trappsteg i samlingslokaler ska förses med nödbelysning. i föreskrift. Avses trappstegsbelysning eller är nödbelysning i tak eller på vägg inte ok så länge trappstegen

8 belyses? Analytisk dimensionering Bra utveckling av idén om jämförande analyser mot en referensbyggnad. Bra att Boverket anger dimensionerande bränder och rimliga sådana. Dimensionerade förutsättningar och metodik. Övrigt Stort plus att djupstudier av kostnad/nytta ligger bakom ett antal större förändringar. Generellt känns rapporten som ett obearbetat utkast som kräver mycket mer arbete innan den är klar. Exempel dåligt utförda, särskilt 3 t.ex. är hcp glömda. Exemplet i bilaga A har helt missat aspekten kring riskerna med större personantal som endast har tillgång till en utrymningsväg. Indata hanteras alltför lite. Många begrepp saknar definition och ger bara en luddig beskrivning eller en högtravande floskel. Tex begränsande, tillfredställande, erforderlig och hög tillförlitlighet. Många förändringar saknar kommentar i konsekvensutredningen. Konsekvensanalys: Fördyrande skärpningar är ej prissatta. T.ex. krav på motoröppnare i utrymningsplats kostar ca Se även bilaga (Excel-fil)