FORSKNING PÅGÅR _ individens lärande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FORSKNING PÅGÅR _ individens lärande"

Transkript

1 FORSKNING PÅGÅR _ individens lärande Aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet 2013

2 Värt att notera I serien Forskning pågår kan du läsa om utbildningsvetenskaplig forskning som pågår just nu, och som har fått stöd av forskningsmedel från utbildningsvetenskapliga kommittén vid Vetenskapsrådet. Utbildningsvetenskapliga kommitténs uppdrag är att främja forskning av hög vetenskaplig kvalitet, som är relevant för lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet. Det innebär forskning om bildning, utbildning, undervisning och lärande. Varje nummer i serien behandlar ett av åtta olika teman: didaktik effektstudier grupprocesser individens lärande professioner utbildningshistoria utbildningssystem värdefrågor Urvalet visar den forskning som beviljades stöd efter ansökan under åren Forskningsbeskrivningarna i denna sammanställning är forskarnas egna, som de använt i ansökningsprocessen till Vetenskapsrådet. Forskningsprojekt som nyligen avslutats kan du ta del av i rapporten Resultatdialog 2012 som publicerades i samband med konferensen med samma namn. Rapporten går att beställa via Vetenskapsrådets publikationstjänst. Stockholm, februari 2013 Elisabet Nihlfors Huvudsekreterare utbildningsvetenskapliga kommittén

3 Innehållsförteckning Interprofessionellt lärande i simuleringsbaserad utbildning för hälso- och sjukvårdens professioner Madeleine Abrandt Dahlgren 1 Demokratiska läroprocesser i folkbildande organisationer Erling Bjurström 3 Förskolan som barns språkmiljö Eva Björck-Åkesson 4 Nyanlända och lärande - en tvärvetenskaplig studie om nyanlända elevers lärandevillkor i den svenska skolan Simulerade provokationer - Lärarstudenters strategier för och utveckling av ledarskap Förarutbildning i praktiken En studie av lärande i trafikförankrad interaktion Kunskapens makt: Hur lärare möjliggör elevers deltagande och kunskapande i NO- och teknikklassrum Storskaliga prov ur provtagarnas perspektiv: Samband mellan provtyp, provtagaregenskaper och provprestation Kampen om texten - om lärarstudenters möten och förhandlingar med olika akademiska skrivtraditioner på vägen mot en godkänd uppsats Läsinlärningens grunder: individuella differenser, utveckling och träning En skola för avvikare: En studie av undervisningspraktiker och identitetsformering i särskilda undervisningsgrupper Villkor och redskap för utveckling av aritmetiska kompetenser Dubbla informationskällor - ökad eller minskad förståelse? Läsförståelse med och utan hjälp av bilder. Att lära om migration och mångfald: Skola och museum i samverkan Nihad Bunar 6 Gunnel Colnerud 8 Jakob Cromdal 10 Anna T. Danielsson 12 Hanna Eklöf 14 Per-Olof Erixon 16 Jan-Eric Gustafsson 18 Eva Hjörne 20 Ingemar Holgersson 22 Mona Holmqvist 24 Christina Johansson 26 Att skriva för att lära i digitala miljöer Ola Knutsson 28 Effekter av ett familjestödsprogram för att utveckla barns ordförråd och senare läs- och skrivförmåga Kognitiva implikationer för matematiklärande hos yngre personer Mats Myrberg 30 Mikaela Nyroos 32 Dyslexi, lärande och undervisning i högre utbildning Åke Olofsson 34 TV-spel som hälsofostran - om exergaming och ungdomars lärande om kropp, fysisk aktivitet och hälsa Mikael Quennerstedt 36

4 Mentaliseringsutveckling och lärande hos döva barn med döva föräldrar Barns strategier att uttrycka och förstå egna och andras intention, i åldern 0-2 år Carin Roos 38 Språkliggörande av dans Birgitta Sandström 40 Effekter av engelskspråkig kurslitteratur på ordinlärning: lärdomar för svenska högskolor. Literacitet i Sápmi: flerspråkighet, revitalisering och literacitetsutveckling i ett globaliserat Norden Philip Shaw 42 Kirk Sullivan 44 Språk- och ämnesintegrering i den svenska skolan Liss Kerstin Sylvén 46 Ett utbildningspolitiskt dilemma: skolprestationer och mångkulturell inkorporering "Den lärande musikern". En studie om militärmusiker och deras musikaliska utveckling under ett livslångt musikerskap Analys och modellering av svenska elevers prestationer i TIMSS och PISA i ett internationellt perspektiv Förståelse av barns lärandevägar från förskola till särskola- Barn med utvecklingsstörning Mats Trondman 48 Maria Westvall 50 Marie Wiberg 52 Jenny Wilder 54

5 Interprofessionellt lärande i simuleringsbaserad utbildning för hälso- och sjukvårdens professioner Interprofessionellt lärande i simuleringsbaserad utbildning för hälso- och sjukvårdens professioner Projektet syftar till att utveckla kunskap om hur kompetenser för interprofessionellt teamarbete kan utvecklas inom simuleringsbaserade läarandemiljöer. Förändrade ekonomiska och demografiska förutsättningar har under de senaste decennierna lett till ökande krav på hälso- och sjukvården (WHO 2010) och behovet av att förändra professionsutbildningarna inom vården har betonats (Frenk et al 2010). Varje år drabbas ett stort antal patienter av allvarliga sjukdomar och skador orsakade av hälso- och sjukvården (Kohn, 2000). Sett i ett omvärldsperspektiv betonas samverkan över professionella yrkesgränser som viktigt för att uppnå ökad säkerhet i vården. Huvudsökande Madeleine Abrandt Dahlgren Linköpings universitet Medsökanden Hans Rystedt Göteborgs universitet Li Felländer-Tsai Karolinska Institutet Håkan Hult Linköpings universitet Period Simulering har under ett antal år blivit ett allt vanligare inslag i utbildning för och inom hälso- och sjukvård för att möjliggöra träning av kommunikation och beslutsfattande i akuta situationer under säkra förhållanden utan risk för patienters liv. Kliniska träningscentra där studenter och personal har tillgång till simuleringsträning finns idag vid alla medicinska fakulteter. Forskningsöversikter om simulering (Issenberg et al, 2005; McGaghie et al, 2010) visar att återkoppling är en mycket viktig del vid medicinsk simulering och att teamträning och kommunikation kan utvecklas och förbättras genom simulering. Forskningsöversikterna pekar också på behovet av bättre utfallsmått vid forskning om simulering, mer kunskap om hur kunskaperna från simuleringsövningar kan överföras till vårdpraktiken och hur återkopplingen (debriefing) efter simuleringar kan förbättras, samt hur kunskapen om simulering kan integreras i curricula. Man konstaterar också att den praxis-orienterade forskningen, dvs. hur lärande och interaktion mellan olika yrkesutövare sker i simulerad sjukvårdspraktik är mycket begränsad (MacGaghie et al. 2010). Det här föreslagna projektet avser att ta sig an just de kunskapsluckor som forskningsöversikterna pekar på. För att möjliggöra detta krävs samverkan mellan forskargrupper med olika teoretisk och metodologisk expertis och erfarenhet. I projektet kommer forskargrupper från Linköpings universitet, Karolinska Institutet och Göteborgs universitet att samarbeta kring gemensamma forskningsfrågor om i) deltagandes lärande, ii) design för simuleringsbaserad utbildning och iii) instruktörers teknikanvändning och roll i planering, genomförande och 1

6 reflektion i simulering. De tre samverkande parterna i projektet bidrar med ledande expertis i Sverige inom interprofessionellt lärande, simuleringsbaserad utbildning och teknikmedierad undervisning. Projektet kommer att bestå av tre praxis-orienterade, empiriska studier som tillsammans kommer att omfatta alla faser i simuleringen (briefing, scenario och debriefing), men var och en kommer att behandla frågor som är närmare relaterade till en av faserna. Eftersom utbildningen på varje plats har olika målgrupper inkluderar studierna studerande i olika stadier av sin professionella utveckling, allt från utbildning av grupper av nybörjare till expertteam. Syftet med detta är att möjliggöra kontrasterande analyser och jämförande studier mellan olika datamängder. För att möjliggöra jämförelser och samanvändning av data kommer data att samlas in på ett standardiserat sätt med hjälp av en metod för videoinspelning som utvecklas i en pilotstudie av ett team vid Göteborgs universitet. Totalt 30 simuleringssessioner kommer att spelas in (10 på varje plats). Videofilmerna kommer att omfatta alla faser av simuleringen, dvs hur deltagarna förberedds för simuleringsscenariot hur de agerar under genomförandet, och hur de reflekterar över sina erfarenheter under återkopplingen. Dessutom kommer uppföljande intervjuer att genomföras med lärare och deltagare direkt efter varje simuleringsomgång för att utforska deras erfarenheter av simuleringen. Även intervjuerna kommer att videofilmas. Analyser av videofilmerna kommer att göras utifrån praktikteoretiska perspektiv på professionell praktik som synliggör kunskapsanvändning och relationer mellan utbildningsarrangemang, kommunikation, ageranden och lärande. Utöver enskilda analyser inom respektive team kommer samarbete ske mellan de olika forskarlagen i syfte att integrera kunskaper och iakttagelser i projektet som helhet och därmed bidra till den samlade kunskapen i fältet. 2

7 Demokratiska läroprocesser i folkbildande organisationer Demokratiska läroprocesser i folkbildande organisationer Projektet undersöker formella och informella demokratiska läroprocesserer i nutida folkbildningsorganisationer. Tre folkbildningsorganisationer med olika inriktning och medlemsanslutning studeras: Arbetarnas bildningsförbund (ABF), Samarbetsorganet för etniska föreningar i Sverige (SIOS) och Sveriges roll- och konfliktspelsförbund (Sverok). Projektet avsr att fördjupa förståelsen av vilken betydelse ideella folkbildande organisationer har för demokratin i dagens samhälle, samt hur demokrati lärs in både på ett idémässigt och praktiskt plan. Traditionellt och historiskt förankrade synsätt på bildning och demokrati stäls i relation till det arbete med demokrati som pågår i nutidens folkbildningsorganisationer och omsätts i olika typer av läroprocesser i deras verksamheter. Såväl organisationernas interna som externa demokratiarbete analyseras och ställs i relation till deras relationer och förhållningssätt till externa aktörer med förankring inom staten (inklusive landsting och kommuner), varumarknaden och det civila samhället. Speciell tonvikt läggs vid de praktiker och verksamheter inom organisationerna som har karaktär av informella demokratiska läroprocesser och praktisk, snarare än teoretisk, kunskapsinlärning. Ur denna synvinkel beaktas också organisationernas användning av ny digital medie- och informationsteknologi, samt vilken betydelse denna användning har för det demokrati- och bildningsarbete som bedrivs. Härigenom syftar projektet till att fördjupa förståelsen av vad bildningstanken står för i samtiden och på vilket sätt den är kopplad till arbetet med att fördjupa demokratin i den typ av verksamhet som olika bildningsorganisationer bedriver. Huvudsökande Erling Bjurström Linköpings universitet Medsökanden Carin Falkner Högskolan i Jönköping Tobias Harding Linköpings universitet Henrik Nordvall Linköpings universitet Bernt Gustavsson Örebro universitet Period

8 Förskolan som barns språkmiljö Få studier har gjorts kring förskolan som språkmiljö och själva miljöns betydelse för den språkliga interaktionen och barnens språkutveckling. I detta projekt ämnar vi studera förskolan som språklig miljö och analysera dess fysiska och sociala språkmiljö i relation till barns språkliga interaktion i förskolan. Syftet är att studera gemensamma faktorer i förskoleavdelningarnas språkmiljö och de variationerna som förekommer. Vidare vill vi studera hur stabil språkmiljön är. Förutom den dagliga språkanvändningen i samspelet mellan förskolans aktörer inbegriper den sociala miljön personalens attityd till läsning och skrivning och deras verbala språkbruk. Till den sociala miljön hör också att skapa möjligheter för barnen att samtala och diskutera, t ex genom att ställa tankeväckande frågor och dagligen samtala med varje barn, att uppmuntra barnen att berätta, fantisera och låtsasläsa. Huvudsökande Eva Björck-Åkesson Högskolan för lärande och kommunikation Medsökanden Ann-Katrin Svensson Högskolan i Jönköping Anette Sandberg Mälardalens Högskola Polly Björk-Willén Linköpings universitet Period Den sociala språkmiljön studeras genom observationer av det verbala språket, personalens självskattning av språkmiljön samt observation av samspelet mellan barn och personal. Detta kompletteras med videoinspelningar av samspelet mellan barn. Den fysiska miljön avser text och symboler som finns synliga i rummen såsom tidskrifter, planscher, lappar med text och barnens egna skrivförsök. Det gäller även hur böckerna är arrangerade och hur tillgängliga de är för barnen, om skrivhörnan är variationsrik och inbjudande, om det finns datorprogram som uppmuntrar till samarbete och samtal, och att det går att sitta flera vid datorn. Den fysiska skriftspråksmiljön kartläggs med hjälp av observationsprotokoll och personalens självskattning av avdelningens skriftspråkmiljö. I fokusgruppsintervjuer kommer personalen att få kommentera sina egna skattningar samt resultatet av kartläggningarna över tid. Barn och personal på totalt 60 förskoleavdelningar i Jönköping, Linköping och Västerås kommer att delta i studien. Vi kommer att göra återkommande kartläggningar och observationer under två år för att studera gemensamma faktorer och variationer i språkmiljön samt för att utröna hur stabil språkmiljön är. Även enkäterna kommer att delas ut vid flera tillfällen och fokusgruppsintervjuer med personalen på avdelningar kommer att ske vid tre tillfällen för att kunna studera utveckling över tid. För att studera språkmiljön kommer data från de olika delarna av projektet att integreras och hanteras med metoder som kan visa dimensioner som framträder samt mönster av olika faktorer som är speciellt betydelsefulla både i själva språkmiljön och såsom dessa avspeglas i barns samspel. Projektet fördjupar kunskaperna om 4

9 den språkliga miljön i förskolan. Det är relevant för både studenter i lärarutbildningen och verksamma pedagoger. Studien har stor utbildningsvetenskaplig relevans då den avser att ge kunskap om hur man tydligare kan stödja och utveckla barns språkmiljö i förskolan och ge barn ökade möjligheter att utveckla ett rikt språk och utnyttja hela sin språkliga potential. I studien kommer kunskap om ur en optimal språkmiljö kan arrangeras och systematiskt förbättras i förskolan, avseende social miljö, fysisk miljö och samspel skapas. Vidare kommer studien att leda till utveckling av undersökningsinstrument för språkliga faktorer i förskolmiljön samt analys av samspel i förskolemiljö. Instrumenten förväntas vara användbara både hos praktiker och forskare samt på lärarutbildningen då den ger kunskaper om tillvägagångssätt för att kartlägga språkmiljöer. 5

10 Nyanlända och lärande - en tvärvetenskaplig studie om nyanlända elevers lärandevillkor i den svenska skolan I fokus för detta forskningsprojekt står nyanlända elever i grundskolans senare år. Med nyanlända avser vi elever som har invandrat till Sverige, oavsett invandringsskälet och saknar grundläggande kunskaper i svenska språket, oavsett skolbakgrund i övrigt och kommer till grundskolan strax före sin skolstart eller under sin skoltid, oavsett om de går i förberedelseklass eller är från början fysiskt och pedagogiskt integrerade i ordinarie klasser. Studiens mål är att ta fram kunskaper om en relativt stor grupp elever i den svenska skolan, om vars lärandevillkor vi vet väldigt lite. Dessa kunskaper kan hjälpa oss att förstå vilka faktorer i och omkring skolorna samt sättet att organisera och genomföra undervisningen på ger de nyanlända största möjligheter till fortsatt kunskapsutveckling, en god språkutveckling, skolframgång genom användning av både modersmål och svenska som andraspråk, identitetsutveckling samt integration i skolan och samhället. Huvudsökande Nihad Bunar Stockholms universitet Medsökanden Monica Axelsson Stockholms universitet Fredrik Hertzberg Stockholms universitet Jenny Nilsson Stockholms universitet Period Syftet är att kartlägga, beskriva, analysera och diskutera hur mottagande av nyanlända elever är upplagt, hur det fungerar i praktiken och med vilka resultat i Stockholm, Södertälje och Boxholm samt i en skola med erfarenhet av de nyanländas mottagande i vardera kommunen. Våra huvudsakliga frågeställningar är: Hur har de tre berörda kommunerna organiserat mottagandet av nyanlända elever i grundskolan? Hur fungerar mottagningen och integreringen av de nyanlända i skolans sociala och pedagogiska sammanhang i praktiken i de tre berörda skolorna? Hur påverkar de olika organisatoriska och pedagogiska modellerna när de tillämpas i kommunerna och skolorna elevernas sociala relationer, identitetsutveckling och skolprestationer? Tidigare forskning om denna grupp elever är kraftigt outvecklad och en rad forskare och myndigheter har efterlyst mer vetenskapliga kunskaper om hur utbildningen och undervisningen för de nyanlända anordnas, genomförs och med vilka resultat. Vi vet väldigt lite om vad som fungerar och varför. Det finns enbart några enstaka studier som har undersökt de nyanländas prestationer i ett långsiktigt perspektiv, identitetsutveckling, språkutveckling i förberedelseklasser och samverkan mellan lärare i förberedelseklasser och övriga lärare på skolan. Våra teoretiska utgångspunkter är dels den franske sociologen Pierre Bourdieu och hans teori om relationernas betydelse för individernas position 6

11 och möjligheter till utveckling samt hur relationer mellan olika aktörer påverkas av deras tillgång till skilda maktmedel, vilka han kallar för kapital. Vår andra teoretiska utgångspunkt är den brittisk-australiensiske språkforskaren M.A.K. Hallidays språkbaserade teori om lärande. Han menar att nya sätt att tänka på ett fenomen kräver nya språkliga resurser; omvänt innebär nya sätt att använda språket ett något annorlunda perspektiv på världen. Lärande i skolan innebär en viktig förändring i förhållande till det spontana lärandet utanför skolan bl.a. eftersom det i hög utsträckning baseras på skrift i stället för tal, och skriftens konventioner och sätt att konstruera verkligheten skiljer sig från talets. För en adekvat bedömning och effektiv undervisning för andraspråkselever är det viktigt att kartlägga kännetecknen för skolspråk, ämnesspråk och för det spontana språket som eleverna lär sig utanför skolan. Vår främsta metod är kvalitativ och datainsamlingsmetoder är bearbetningen av sekundär litteratur och policydokument, intervjuer och deltagande observation. Vi kommer att intervjua skolchefer och ansvariga för flyktingmottagande i de tre undersökta kommunerna, rektorer och lärare som jobbar i de tre berörda skolorna (de som direkt jobbar med nyanlända liksom modersmålslärare och övriga ämneslärare på skolan), de nyanlända och deras föräldrar, representanter för elevhälsa, studie- och yrkesvägledare, fritidsledare. Vidare kommer vi att bedriva deltagande observationer i klassrum för att studera de använda pedagogiska modellerna, kommunikationen och interaktioner mellan lärare och elever, liksom mellan eleverna själva (både inom ramen för förberedelseklassen och med övriga elever på skolan). Denna studie ämnar således ta ett teoretiskt och empiriskt helhetsgrepp på de nyanlända elevernas integration i skolan och samhället i tre kommuner och tre skolor. 7

12 Simulerade provokationer - Lärarstudenters strategier för och utveckling av ledarskap Ett klassiskt och samtidigt aktuellt problem i lärarutbildningen är att ge möjlighet för studenterna att utveckla sina strategier för leda arbetet i klassrummet. I detta forskningsprojekt använder vi virtuell simulering för att undersöka vilka spontana strategier lärarstudenter använder sig av vid störningar i klassrummet och hur nya erfarenheter i form av simulerade provokationer påverkar utvecklingen av ledarskapet. Projektet utgör ett samarbete mellan forskare inom utbildningsvetenskap och datavetenskap. Lärarens förmåga att leda klassrumsarbetet är högst avgörande för elevernas lärande i skolan. Läraren måste därför kunna leda verksamheten så att störningar hindras och att grupprocesser, arbetsformer, motivation och arbetsro möjliggör bästa tänkbara lärande. Lärarstudenter får i sin utbildning begränsade möjligheter att realistiskt träna, pröva och utveckla sin förmåga att leda en stor grupp i en komplex verksamhet. Huvudsökande Gunnel Colnerud Linköpings universitet Medsökanden Mattias Arvola Södertörns högskola Eva Ragnemalm Linköpings universitet Marcus Samuelsson Linköpings universitet Period Verksamhetsförlagd utbildning erbjuder vissa erfarenheter av att leda klassrummet, men under begränsad tid och i särskilda former. Det vore inte etiskt försvarbart att låta studenter testa strategier på verkliga elever. Föreliggande forskningsprojekt avser att undersöka om simuleringsteknik för virtuell träning av det ledarskap som inte kan tränas i den verkliga världen, kan utgöra stöd för studentens utveckling av sin förmåga. Ledarskapet ses här inte som en teknisk eller instrumentell färdighet, utan högst beroende av att omdömesförmågan utvecklas, vilket sker genom erfarenhet. I tidigare forskning konstateras att lärares ledarskap är inriktat på att skapa arbetsro och förhindra inslag som kan vara störande för lärande. Den vanligaste strategin för att uppnå detta är att läraren visar ogillande. Vid störningar handlar läraren ofta oöverlagt. Det tycks finnas ett tydligt utbildningsbehov och detta behov är omfattande och komplext. Utvecklade strategier, medvetenhet om sina egna reaktioner och förståelse för elevernas behov och upplevelser samt förmåga att skapa tillitsfulla relationer tycks vara viktiga element i utbildningen. Projektet vilar på antagandet att lärande påverkas av hur något uppfattas och att man behöver möta variation av ett fenomen för att kunna urskilja olika viktiga aspekter. Vi utgår också från att lärande av en komplex kompetens, såsom att leda arbetet i klassrummet, bygger på samma principer som lärande av mer avgränsade förmågor. Kompetens innefattar därmed förmågan att se och handla i nya situationer på ett ändamålsenligt sätt, vilket kommer av att man kan urskilja väsentliga aspekter och 8

13 beakta dem samtidigt i en viss situation. Sådan förmåga kommer av att man har mött variationen i fenomenen. I detta fall skapas variationen genom simulerade klassrumssituationer, vilket erbjuder den lärande studenten att experimentera med olika handlingar, pröva, reflektera och få feedback genom de virtuella elevernas responser. Studenterna kan ges tillfälle att också se de egna strategierna misslyckas, eftersom misslyckanden i denna mening är en positiv aspekt av lärande. I denna första studie börjar vi med ett scenariobaserat spel och går sedan stegvis vidare med att utveckla en dynamisk simulering. Studenternas val av strategi registreras automatiskt under försökstillfällena, vilket gör det möjligt att följa förändringar i sättet att hantera ledarskapet. Vi spelar också in på video hur studenten agerar i det virtuella klassrummet och samtalar om detta (s.k. stimulated recall) för att ta del av hur studenten talar om och reflekterar över sina erfarenheter. 9

14 Förarutbildning i praktiken En studie av lärande i trafikförankrad interaktion Hur blir man en god bilförare? Det föreslagna forskningsprojektet anlägger ett kommunikations- och samtalsanalytiskt perspektiv på förarutbildning, i syfte att närmare beskriva den process genom vilken människor lär sig att köra bil av bilskollärare och andra erfarna förare. Även om forskning om bilkörning idag är ett stort forskningsfält, och även om relativt mycket forskning tidigare gjorts om förarutbildning, har detaljerade och kvalitativa videoanalyser av det trafikförankrade samspelet mellan körskoleelev och lärare inte genomförts. Detta innebär att vi börjar få betydande kunskap om exempelvis hur förare reagerar på olika stimuli inne i fordonet eller i fordonets omgivning och om hur attityder till bilkörning hänger ihop med olycksfrekvens. Däremot finns det en tydlig brist på kunskap om hur förarutbildning går till i praktiken. Idag finns endast enstaka studier av körlektioner, där man etnografiskt återger olika körlärares undervisningsstrategier och elevers lärstilar. Huvudsökande Jakob Cromdal Linköpings universitet Medsökanden Lena Levin Statens väg- och transportinstitut, VTI Mathias Broth Linköpings universitet Period Med utgångspunkt i videobaserad interaktionsanalys kommer vi att i detalj undersöka samspelet mellan instruktör och elev under körlektioner i trafikskola såväl som i privat regi. Körlektionen utgör ett särdeles lämpligt sammanhang för att studera de grundläggande färdigheter som hos den vane föraren övergått i tyst kunskap och rutinpräglat handlande, då dessa normalt?osynliga? förmågor och färdigheter manifesteras och formuleras under körlektionen som en naturlig del av utbildningen. Genom att följa sex körskoleelever och två "privatister" från deras första körlektion fram till godkänt körkortsprov bygger vi en omfångsrik korpus av videoinspelningar om minst 400 timmars trafikförlagd körträning samt en mindre korpus av teorilektioner på körskolan. Skeendet i bilarna kommer att filmas med tre kameror, som dokumenterar olika relevanta aspekter av såväl det som sker inne i bilen som världen utanför bilen. Nyckelsekvenser kommer att transkriberas och närstuderas med s.k. multimodal videoanalys, en form av analys där hänsyn tas till både tal och andra resurser som instruktörer och körelever kan använda sig av för att utföra specifika handlingar. Olika fall som liknar varandra kommer att samlas i grupper, för att visa hur olika delaktiviteter i körundervisningen är sekventiellt uppbyggda tur för tur mellan lärare och elev. Fall som avviker ifrån ett dominerande mönster kommer att studeras ytterligare noggrant, särskilt de avvikande fall som också leder till en potentiellt trafikfarlig situation. Projektets mest konkreta kunskapstillskott 10

15 gäller körundervisning och övningskörning samt dessa aktiviteters roll i formandet av unga trafikanter. Utifrån analyser om vad som fungerar väl under körlektionerna kommer projektet även att kunna identifiera effektiva arbetsmetoder som erfarna instruktörer använder sig av. Denna kunskap kan sedan användas i utbildning och fortbildning av trafiklärare och handledare. Projektet väntas också fördjupa vår kunskap om förhållandet mellan mobilitet genom en föränderlig omgivning och hur människor använder språkets, kroppens och omgivningens olika resurser i sitt sampel. Mer generellt kommer projektet även att bidra med ny praktikförankrad kunskap om lärande så som det manifesteras över tid i samspelet mellan elev och instruktör/handledare. 11

16 Kunskapens makt: Hur lärare möjliggör elevers deltagande och kunskapande i NO- och teknikklassrum Syftet med projektet är att bidra till kunskap om inkluderings- och exkluderingsprocesser inom naturvetenskap och teknik (N&T). Projektet inriktar sig mot två nyckelperioder för elevers relation till dessa områden: högstadiet, då forskning visar att många elever tappar sitt intresse för ämnena, och gymnasiet, då elever väljer om de vill gå vidare till universitetstudier i ämnena. Genom att analysera klassrumsprocesser i relation till hur elever ser på naturvetenskap och teknik, och på sin egen roll i N&T-klassrum hoppas vi bidra till en ökad förståelse för elevers val och bortval av naturvetenskap och teknik samt att bidra till en mer inkluderande N&T-undervisning. Centralt i projektet är att utforska hur kunskapsutveckling och maktrelationer är sammanlänkade i klassrummet, till exempel, vilka möjligheter till meningsskapande och identitetsutveckling som lärares val av undervisningsinnehåll och undervisningsform öppnar för olika elever och grupper av elever. Huvudsökande Anna T. Danielsson Uppsala universitet Medsökanden Åke Ingerman Göteborgs universitet Malena Lidar Uppsala universitet Leif Östman Uppsala universitet Maria Berge Chalmers tekniska högskola Period Projektet består av tre delstudier. I den första delstudien utforskas vilka lärandemöjligheter som skapas av lärarnas klassrumshandlingar. Den andra delstudien undersöker vilka klassrumspositioner och kunskapanden som möjliggörs för olika studenter. Delstudie tre söker identifiera hur studenters klassrumspositioner förändras och utvecklas samt relatera delstudie två till studenternas egna upplevelser av vad de ser som möjligt och intressant för dem inom naturvetenskap och teknik. Olika typer av undervisningsmoment i fysik och teknik kommer att observeras och videofilmas. Videomaterialet kommer även att kompletteras med intervjuer med lärare och elever, för att få fatt i hur de ser på t.ex. naturvetenskapens och teknikens roll i samhället och uppfattar sina egna roller i klassrummet. I analysen av videomaterialet och intervjuerna använder vi oss av två olika analysverktyg: praktisk epistemologi och positionsteori. I en praktisk epistemologisk analys studeras vad det är som får handlingar eller samtal att ta vissa riktningar och fortsätta på vissa sätt och hur individer värderar olika alternativ. I synnerhet intresserar vi oss för hur lärares undervisningspraktiker är relaterade till elevers meningsskapanden. Positionsteori ger oss verktyg för att studera hur lärare och elever positionerar varandra, och även naturvetenskapliga kunskaper och praktiker. Denna analys fokuserar på så sätt hur individer likväl som praktiker och kunskaper inkluderas och exkluderas i förhållande till N&T i 12

17 klassrumsprocesser. Att analysera processer kopplade till kunskap och makt blir särskilt intressant i relation till högstatusämena fysik och teknik, som tidigare forskning visar att många elever har svårt att identifiera sig med. 13

18 Storskaliga prov ur provtagarnas perspektiv: Samband mellan provtyp, provtagaregenskaper och provprestation Storskaliga prov sedda ur provtagarnas perspektiv: Samband mellan provtyp, provtagaregenskaper och provprestation Provklimatet i Sverige har förändrats betydligt de senaste åren, och vårt nationella provsystem har reformerats. Till exempel har fler nationella prov i fler ämnen och fler årskurser än någonsin tidigare införts, och man fäster stor vikt vid resultaten från internationella jämförande studier av elevers kunskaper. Vårt största antagningsprov till högre utbildning, Högskoleprovet, har också reformerats med ett nytt upplägg och flera nya delprov. Med tanke på alla dessa förändringar, och de förändrade attityderna till mätning och bedömning från politiskt håll, framstår det som ytterst relevant att studera a) hur de som faktiskt skriver dessa prov uppfattar proven och uppför sig i provsituationen, nu och över tid, och b) om olika grupper av provtagare reagerar och agerar olika i olika provkontexter och om detta har betydelse för gruppskillnader i provprestation. Huvudsökande Hanna Eklöf Umeå universitet Medsökanden Per-Erik Lyrén Umeå universitet Period Ett resultat på ett prov som avser mäta kunskaper eller förmågor kan sällan antas vara ett rent mått på de avsedda kunskaperna eller förmågorna. Hur den som tar provet upplever detta prov, hur provtagaren reagerar och beter sig i provsituationen har också visat sig ha betydelse för hur provtagaren faktiskt presterar. Psykologiska variabler, såsom motivation, testängslan och provstrategier kan spela in, och det kan även provets karaktär, utformning och provsituationen som sådan. Fokus i forskningsprojektet kommer att ligga på provtagarens perspektiv i provsituationen, ett perspektiv som ofta ignoreras men som är helt centralt då det är de som faktiskt skriver proven som genererar de resultat som sedan används på olika sätt, och då det är provtagarna som ofta drabbas av konsekvenserna av ett bra eller dåligt resultat. Projektet syftar därför till att a) undersöka provtagares uppfattning av storskaliga prov, och deras beteende i provsituationen. Projektet kommer att studera hur variabler som motivation, testängslan och strategier i själva provsituationen är kopplade till provets egenskaper och till provprestation. Projektet syftar också till att b) undersöka om sambanden ser olika ut för olika grupper av provtagare (med avseende på exempelvis ålder och etnicitet). Mer specifikt syftar projektet till att undersöka om dessa aspekter i någon mån kan förklara gruppskillnader i provresultat, exempelvis varför män tenderar att prestera bättre än kvinnor på Högskoleprovet, medan detta inte gäller för de nationella proven. 14

19 Projektet kommer att använda sig av befintliga data men också samla data via enkäter i tre skilda provsammanhang: nationella prov, internationella studier som TIMSS och PISA och Högskoleprovet. Projektet berör frågor som handlar om huruvida proven är rättvisa, om resultaten är av god kvalitet och om hur man kan tolka och förstå resultaten från dessa prov. De förväntade resultaten kan vara betydelsefulla ur flera aspekter. Dels kommer projektet att ge ökade kunskaper om hur våra största prov uppfattas av provtagarna, vilket är viktigt att veta inte minst med tanke på det förändrade provklimatet och med tanke på provens centrala roll i utbildningssystemet. Dels kommer projektet att kunna kartlägga hur olika typer av prov fungerar för olika grupper av provtagare. Detta är relevant kunskap för alla som tolkar och använder sig av provresultat i olika sammanhang. Detta är också relevant kunskap ur ett provteori-perspektiv, då det kommer att innebära en ökad förståelse av vad våra största prov egentligen mäter. 15

20 Kampen om texten - om lärarstudenters möten och förhandlingar med olika akademiska skrivtraditioner på vägen mot en godkänd uppsats Kampen om texten - om lärarstudenters möten och förhandlingar med olika akademiska skrivtraditioner på vägen mot en godkänd uppsats. Projektet Kampen om texten - om lärarstudenters möten och förhandlingar med olika akademiska skrivtraditioner på vägen mot en godkänd uppsats tar sin utgångspunkt i det faktum att den skriftliga produkten sedan länge utgör den primära artefakten i ett vetenskapligt forskningssammanhang; från det att Wilhelm von Humbolt ( ) utformade grunden för det första forsknings universitetet, Humboldt-Universität zu Berlin, 1810, till vår nutida förståelse av universiteten som en plats för skriftlig kunskapsproduktion (Kruse, 2006). En annan utgångspunkt för det här projektet är att universiteten inte utgörs av några enhetliga språkmiljöer med gemensamma krav när det gäller vad som utmärker en god vetenskaplig text och hur man tänker sig förhållandet mellan den vetenskapliga verksamheten och skrivandet. Olika discipliner eller?tribes? som Becher (1994) liknar dem vid, har en uppsättning outtalade antaganden eller doxa (Bourdieu, 1980) som definierar det man tar för givet och som får betydelse för hur man ser på förhållandet mellan den vetenskapliga verksamheten och skrivandet. Från ett dialogiskt perspektiv är skrivna texter inte att betrakta som statiska och avslutade objekt i sig själva, utan framväxande och förhandlade i en social process (Bazerman & Prior, 2004, p. 1). Studenternas väg fram till en färdig och meningsfull text är dialogisk till naturen. Därför vill projektet närmare studera de olika språk- och skriftvärldar, som möter en lärarstudent under utbildningen och analysera de överväganden och förhandlingar som kan uppstå på grund av olika disciplinära skrivtraditioner och epistemologiska krav på vägen fram till en godkänd uppsats. Huvudsökande Per-Olof Erixon Umeå universitet Medsökanden Mona Blåsjö Stockholms universitet Olle Josephson Stockholms universitet Inger Erixon Arreman Umeå universitet Tomas Englund Örebro universitet Eva Hagström Örebro universitet Period Skrivprocessen kommer även att studeras som en specifik kommunikativ praktik genom att avtäcka sociala identiteter, institutionsnormer och sätt på vilka dessa sociala formationer etableras, förhandlas och examineras i en kommunikativ praktik (Bakthin 1981). I analysen av de texter vi avser att insamla kommer vi att utgå från, men också kritiskt pröva Graues (2006) fyra identifierade och beskrivna skrivtraditioner inom akademin: (1) skrivandet som rapportering, (2) skrivandet som tolkning, (3) skrivandet som konstituering och (4) skrivandet som praxis. Dessa skrivtraditioner, som presenteras i metodavsnittet, är teoretiska konstruktioner i den meningen att de sällan existerar i sina rena 16

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

Ämnesblock svenska 142,5 hp

Ämnesblock svenska 142,5 hp Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock svenska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar

Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar Social bakgrund har visat sig ha stor betydelse för elevers läsande i ett flertal studier. Social bakgrund är komplext att mäta då det

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden 2012-06-27 Sid 1 (8) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Glöden S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 v.42 Kursstart. Ni börjar med att titta på den inspelade kursintroduktionen på Fronter.

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning Vad skall en matematiklärare kunna? Andreas Ryve Stockholms universitet och Mälardalens Högskola. Översikt 1. Vad skall en elev kunna? 2. Matematik genom problemlösning ett exempel. 3. Skapa matematiska

Läs mer

Slutrapport Future Learn-Projekt Utveckling av bedömningskompetenser med stöd av digitala scenarier

Slutrapport Future Learn-Projekt Utveckling av bedömningskompetenser med stöd av digitala scenarier Slutrapport Future Learn-Projekt Utveckling av bedömningskompetenser med stöd av digitala scenarier Projektbeskrivning Utveckling av bedömningskompetenser med stöd av digitala scenarier är ett projekt

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen.

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Projektbeskrivning Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Bakgrund KTH och LHS har ett regeringsuppdrag att tillsammans utveckla nya inriktningar

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2016

Verksamhetsplan 2015-2016 Verksamhetsplan 2015-2016 Innehåll: Profil och Vision Koppling till styrdokument Koppling till värdegrunden Äventyrpedagogiken integrerad i verksamheten Verksamhetsplanen är gjord av: Marlene Curan Lena

Läs mer

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Nyberg Anki 2013-08-30 Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Kunskapsnämndens mål 2013 under MEDBORGAR Resultaten för lärande och kunskap förbättras

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 21 november 2013. SFS 2013:924 Utkom från trycket den 29 november 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Diarienummer. Framgångsfaktorer vid läsoch skrivsvårigheter hos döva elever och elever med hörselnedsättning

Diarienummer. Framgångsfaktorer vid läsoch skrivsvårigheter hos döva elever och elever med hörselnedsättning iaried Diarienummer Framgångsfaktorer vid läsoch skrivsvårigheter hos döva elever och elever med hörselnedsättning 2015-02-01 Diarienummer Bakgrund Specialpedagogiska skolmyndigheten ska säkra en likvärdig

Läs mer

Språkutvecklingsprogram

Språkutvecklingsprogram Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01 1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas

Läs mer

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar i pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Malmö högskola erbjuder vidareutbildningar

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola i en trygg miljö där alla får chansen Utbildning ger individen möjlighet att öppna nya dörrar, se saker ur nya perspektiv

Läs mer

Tallbacka Förskoleenhet. Förskolan Augustendal. Verksamhetsplan. Läsår 2014/2015

Tallbacka Förskoleenhet. Förskolan Augustendal. Verksamhetsplan. Läsår 2014/2015 Tallbacka Förskoleenhet Förskolan Augustendal Verksamhetsplan Läsår 2014/2015 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se

Läs mer

Matematikplan Förskolan

Matematikplan Förskolan Matematikplan Förskolan Utarbetad 2014 Sammanfattning Ett matematikprojekt har pågått i Munkedals kommun under åren 2013-2014 där grundskolan har deltagit. Som ett led i det arbetet har denna plan för

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Utmaning. Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning

Utmaning. Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning Dagens innehåll Utmaning Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning Aktivitetsplan- mer i detalj. Starkt önskemål om en ökad integrering

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE

Läs mer

Elevers vardagsliv i en särskild undervisningsgrupp

Elevers vardagsliv i en särskild undervisningsgrupp Barn av vår tid - FoU i Väst/GR Konferens 17 mars 2011, Göteborg Elevers vardagsliv i en särskild undervisningsgrupp Yvonne Karlsson Yvonne.Karlsson@ped.gu.se Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Läs mer

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits 1(7) KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits Basdata Nivå: Grund Programkod: LGKPU Fastställande:

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Rymdutmaningen koppling till Lgr11 en koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar med. Vi listar de delar av

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Teknikprogrammet (TE)

Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i teknik och teknisk utveckling. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier

Läs mer

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Målgrupp Du som har behörighetsgivande lärarexamen och undervisar i samhällskunskap i åk 7-9 utan

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 12 december 2013. SFS 2013:1118 Utkom från trycket den 20 december 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna

Läs mer

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA SPRÅKUTVECKLINGSPLAN FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Inledning Förskolans, förskoleklassens och grundskolans uppdrag är att lägga grunden

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Bengster Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling

Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling Stockholm, 30 januari 2015 Sofia Engman och Mikael Olofsson, Institutionen för språkdidaktik vid Stockholms universitet Vår

Läs mer

Kunskapen tar form LAU 150

Kunskapen tar form LAU 150 Kunskapen tar form LAU 150 Akademisk bildning och professionell kompetens i ett historiskt perspektiv Lennart G Svensson 1. Vad är ett universitet? 2. Vad betyder bildning? 3. Vad menas med professionell

Läs mer

Förväntade studieresultat och examinationsformer för verksamhetsförlagd utbildning

Förväntade studieresultat och examinationsformer för verksamhetsförlagd utbildning 1 Anna-Karin Björling, Planeringsavdelningen Pernilla Rosell Steuer, Institutionen för språkdidaktik Förväntade studieresultat och examinationsformer för verksamhetsförlagd utbildning - VFU-kurser inom

Läs mer

Arbetsplan för Vedeby särskola

Arbetsplan för Vedeby särskola Arbetsplan för Vedeby särskola Läsåret 2013-2014 Beskrivning av verksamheten Vår skola ska värna om den enskilda elevens möjligheter att utvecklas positivt, dels socialt och dels pedagogiskt i en trygg

Läs mer

RÄKNA MED VÄSTERÅS. Inledning och kontaktuppgifter

RÄKNA MED VÄSTERÅS. Inledning och kontaktuppgifter RÄKNA MED VÄSTERÅS Räkna med Västerås är ett långsiktigt och storskaligt forskningsbaserat projekt som syftar till att förbättra klassrumsundervisningen i matematik i Västerås stads grundskolor. Under

Läs mer

Ledarskap i dagens förskola krav och förväntningar Pia Williams & Ingrid Pramling Samuelsson

Ledarskap i dagens förskola krav och förväntningar Pia Williams & Ingrid Pramling Samuelsson Ledarskap i dagens förskola krav och förväntningar Pia Williams & Ingrid Pramling Samuelsson Skolledarkonferens, Tylösand 25/9 2014 Vem är ledare i förskolan? Förskolechefens ansvar Förskollärarens ansvar

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan.

En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan. En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan. Förändring, utveckling och ledarskap är alltid en fråga om kommunikation Förskollärarens

Läs mer

Matematiklyftet 2013/2014

Matematiklyftet 2013/2014 Matematiklyftet 2013/2014 Didaktiskt kontrakt Ruc 140522 AnnaLena Åberg 79 Matematiklärare 9 skolor? Elever 10 Rektorer 1 Förvaltningschef 2 Skolområdschefer 5 Matematikhandledare Hur ser ni på det didaktiska

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Ann-Charlotte Lindgren ann-charlotte.lindgren@ped.gu.se 10 dec 2009 Stort fokus på individen

Läs mer

Matematik i Skolverket

Matematik i Skolverket SMaLs sommarkurs 2013 Matematik i Skolverket Helena Karis Margareta Oscarsson Reformer - vuxenutbildning 1 juli 2012 - Kursplaner - vuxenutbildning, grundläggande nivå - särskild utbildning för vuxna på

Läs mer

Flerspråkighet i förskolan

Flerspråkighet i förskolan Flerspråkighet i förskolan en handledning 1 www.karlskoga.se Inledning Andelen barn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar inom förskolan i Karlskoga kommun. Det är barn vars föräldrar

Läs mer

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-08-10 1 (5) Barn- och utbildningsnämnden Karin Holmberg Lundin BUN/2015:306 Barn- och utbildningsnämnden Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Vi har inte satt ord på det

Vi har inte satt ord på det Sammanfattning Rapport 2012:8 Vi har inte satt ord på det En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet

Läs mer

Läs för mig! kapprumsbibliotek i förskolan. Mobila bibliotek Falkenberg 2014-08-16

Läs för mig! kapprumsbibliotek i förskolan. Mobila bibliotek Falkenberg 2014-08-16 Läs för mig! kapprumsbibliotek i förskolan Mobila bibliotek Falkenberg 2014-08-16 Vilka är vi? Helena Ahlgren Leg. logoped Kärnhuset helena.ahlgren@halmstad.se Ulrika Thorbjörnsson Barnbibliotekarie Stadsbiblioteket

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Forskning ger bättre resultat i skolan

Forskning ger bättre resultat i skolan Forskning ger bättre resultat i skolan Programförklaring Vi Sveriges Kommuner och Landsting, Friskolornas riksförbund, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Skolledarförbund och Svenskt Näringsliv

Läs mer

Program, FOU-dagen 120529

Program, FOU-dagen 120529 Program, FOU-dagen 120529 1 Innehåll Program FoU-dagen... 3 Seminarium 1... 5 Decoding Sciences... 5 Seminarium 2... 5 Infödd, sent eller tidigt invandrad - elevgruppers prestationer och val av lösningsstrategier

Läs mer

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Genomförande av bedömning som främjar inkludering

Genomförande av bedömning som främjar inkludering Genomförande av bedömning som främjar inkludering Den första fasen i the Agency s projekt Assessment in Inclusive Settings (Bedömning och inkludering) avslutades med en diskussion som resulterade i ett

Läs mer

tre pedagogiska perspektiv Lärandemodell för verksamhetsförlagd utbildning inom sjuksköterskeprogrammet

tre pedagogiska perspektiv Lärandemodell för verksamhetsförlagd utbildning inom sjuksköterskeprogrammet tre pedagogiska perspektiv Lärandemodell för verksamhetsförlagd utbildning inom sjuksköterskeprogrammet Starkare akademisk lärandemiljö Verksamhetsintegrerat lärande (VIL) är ett samlingsbegrepp för de

Läs mer