FORSKNING PÅGÅR _ individens lärande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FORSKNING PÅGÅR _ individens lärande"

Transkript

1 FORSKNING PÅGÅR _ individens lärande Aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet 2013

2 Värt att notera I serien Forskning pågår kan du läsa om utbildningsvetenskaplig forskning som pågår just nu, och som har fått stöd av forskningsmedel från utbildningsvetenskapliga kommittén vid Vetenskapsrådet. Utbildningsvetenskapliga kommitténs uppdrag är att främja forskning av hög vetenskaplig kvalitet, som är relevant för lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet. Det innebär forskning om bildning, utbildning, undervisning och lärande. Varje nummer i serien behandlar ett av åtta olika teman: didaktik effektstudier grupprocesser individens lärande professioner utbildningshistoria utbildningssystem värdefrågor Urvalet visar den forskning som beviljades stöd efter ansökan under åren Forskningsbeskrivningarna i denna sammanställning är forskarnas egna, som de använt i ansökningsprocessen till Vetenskapsrådet. Forskningsprojekt som nyligen avslutats kan du ta del av i rapporten Resultatdialog 2012 som publicerades i samband med konferensen med samma namn. Rapporten går att beställa via Vetenskapsrådets publikationstjänst. Stockholm, februari 2013 Elisabet Nihlfors Huvudsekreterare utbildningsvetenskapliga kommittén

3 Innehållsförteckning Interprofessionellt lärande i simuleringsbaserad utbildning för hälso- och sjukvårdens professioner Madeleine Abrandt Dahlgren 1 Demokratiska läroprocesser i folkbildande organisationer Erling Bjurström 3 Förskolan som barns språkmiljö Eva Björck-Åkesson 4 Nyanlända och lärande - en tvärvetenskaplig studie om nyanlända elevers lärandevillkor i den svenska skolan Simulerade provokationer - Lärarstudenters strategier för och utveckling av ledarskap Förarutbildning i praktiken En studie av lärande i trafikförankrad interaktion Kunskapens makt: Hur lärare möjliggör elevers deltagande och kunskapande i NO- och teknikklassrum Storskaliga prov ur provtagarnas perspektiv: Samband mellan provtyp, provtagaregenskaper och provprestation Kampen om texten - om lärarstudenters möten och förhandlingar med olika akademiska skrivtraditioner på vägen mot en godkänd uppsats Läsinlärningens grunder: individuella differenser, utveckling och träning En skola för avvikare: En studie av undervisningspraktiker och identitetsformering i särskilda undervisningsgrupper Villkor och redskap för utveckling av aritmetiska kompetenser Dubbla informationskällor - ökad eller minskad förståelse? Läsförståelse med och utan hjälp av bilder. Att lära om migration och mångfald: Skola och museum i samverkan Nihad Bunar 6 Gunnel Colnerud 8 Jakob Cromdal 10 Anna T. Danielsson 12 Hanna Eklöf 14 Per-Olof Erixon 16 Jan-Eric Gustafsson 18 Eva Hjörne 20 Ingemar Holgersson 22 Mona Holmqvist 24 Christina Johansson 26 Att skriva för att lära i digitala miljöer Ola Knutsson 28 Effekter av ett familjestödsprogram för att utveckla barns ordförråd och senare läs- och skrivförmåga Kognitiva implikationer för matematiklärande hos yngre personer Mats Myrberg 30 Mikaela Nyroos 32 Dyslexi, lärande och undervisning i högre utbildning Åke Olofsson 34 TV-spel som hälsofostran - om exergaming och ungdomars lärande om kropp, fysisk aktivitet och hälsa Mikael Quennerstedt 36

4 Mentaliseringsutveckling och lärande hos döva barn med döva föräldrar Barns strategier att uttrycka och förstå egna och andras intention, i åldern 0-2 år Carin Roos 38 Språkliggörande av dans Birgitta Sandström 40 Effekter av engelskspråkig kurslitteratur på ordinlärning: lärdomar för svenska högskolor. Literacitet i Sápmi: flerspråkighet, revitalisering och literacitetsutveckling i ett globaliserat Norden Philip Shaw 42 Kirk Sullivan 44 Språk- och ämnesintegrering i den svenska skolan Liss Kerstin Sylvén 46 Ett utbildningspolitiskt dilemma: skolprestationer och mångkulturell inkorporering "Den lärande musikern". En studie om militärmusiker och deras musikaliska utveckling under ett livslångt musikerskap Analys och modellering av svenska elevers prestationer i TIMSS och PISA i ett internationellt perspektiv Förståelse av barns lärandevägar från förskola till särskola- Barn med utvecklingsstörning Mats Trondman 48 Maria Westvall 50 Marie Wiberg 52 Jenny Wilder 54

5 Interprofessionellt lärande i simuleringsbaserad utbildning för hälso- och sjukvårdens professioner Interprofessionellt lärande i simuleringsbaserad utbildning för hälso- och sjukvårdens professioner Projektet syftar till att utveckla kunskap om hur kompetenser för interprofessionellt teamarbete kan utvecklas inom simuleringsbaserade läarandemiljöer. Förändrade ekonomiska och demografiska förutsättningar har under de senaste decennierna lett till ökande krav på hälso- och sjukvården (WHO 2010) och behovet av att förändra professionsutbildningarna inom vården har betonats (Frenk et al 2010). Varje år drabbas ett stort antal patienter av allvarliga sjukdomar och skador orsakade av hälso- och sjukvården (Kohn, 2000). Sett i ett omvärldsperspektiv betonas samverkan över professionella yrkesgränser som viktigt för att uppnå ökad säkerhet i vården. Huvudsökande Madeleine Abrandt Dahlgren Linköpings universitet Medsökanden Hans Rystedt Göteborgs universitet Li Felländer-Tsai Karolinska Institutet Håkan Hult Linköpings universitet Period Simulering har under ett antal år blivit ett allt vanligare inslag i utbildning för och inom hälso- och sjukvård för att möjliggöra träning av kommunikation och beslutsfattande i akuta situationer under säkra förhållanden utan risk för patienters liv. Kliniska träningscentra där studenter och personal har tillgång till simuleringsträning finns idag vid alla medicinska fakulteter. Forskningsöversikter om simulering (Issenberg et al, 2005; McGaghie et al, 2010) visar att återkoppling är en mycket viktig del vid medicinsk simulering och att teamträning och kommunikation kan utvecklas och förbättras genom simulering. Forskningsöversikterna pekar också på behovet av bättre utfallsmått vid forskning om simulering, mer kunskap om hur kunskaperna från simuleringsövningar kan överföras till vårdpraktiken och hur återkopplingen (debriefing) efter simuleringar kan förbättras, samt hur kunskapen om simulering kan integreras i curricula. Man konstaterar också att den praxis-orienterade forskningen, dvs. hur lärande och interaktion mellan olika yrkesutövare sker i simulerad sjukvårdspraktik är mycket begränsad (MacGaghie et al. 2010). Det här föreslagna projektet avser att ta sig an just de kunskapsluckor som forskningsöversikterna pekar på. För att möjliggöra detta krävs samverkan mellan forskargrupper med olika teoretisk och metodologisk expertis och erfarenhet. I projektet kommer forskargrupper från Linköpings universitet, Karolinska Institutet och Göteborgs universitet att samarbeta kring gemensamma forskningsfrågor om i) deltagandes lärande, ii) design för simuleringsbaserad utbildning och iii) instruktörers teknikanvändning och roll i planering, genomförande och 1

6 reflektion i simulering. De tre samverkande parterna i projektet bidrar med ledande expertis i Sverige inom interprofessionellt lärande, simuleringsbaserad utbildning och teknikmedierad undervisning. Projektet kommer att bestå av tre praxis-orienterade, empiriska studier som tillsammans kommer att omfatta alla faser i simuleringen (briefing, scenario och debriefing), men var och en kommer att behandla frågor som är närmare relaterade till en av faserna. Eftersom utbildningen på varje plats har olika målgrupper inkluderar studierna studerande i olika stadier av sin professionella utveckling, allt från utbildning av grupper av nybörjare till expertteam. Syftet med detta är att möjliggöra kontrasterande analyser och jämförande studier mellan olika datamängder. För att möjliggöra jämförelser och samanvändning av data kommer data att samlas in på ett standardiserat sätt med hjälp av en metod för videoinspelning som utvecklas i en pilotstudie av ett team vid Göteborgs universitet. Totalt 30 simuleringssessioner kommer att spelas in (10 på varje plats). Videofilmerna kommer att omfatta alla faser av simuleringen, dvs hur deltagarna förberedds för simuleringsscenariot hur de agerar under genomförandet, och hur de reflekterar över sina erfarenheter under återkopplingen. Dessutom kommer uppföljande intervjuer att genomföras med lärare och deltagare direkt efter varje simuleringsomgång för att utforska deras erfarenheter av simuleringen. Även intervjuerna kommer att videofilmas. Analyser av videofilmerna kommer att göras utifrån praktikteoretiska perspektiv på professionell praktik som synliggör kunskapsanvändning och relationer mellan utbildningsarrangemang, kommunikation, ageranden och lärande. Utöver enskilda analyser inom respektive team kommer samarbete ske mellan de olika forskarlagen i syfte att integrera kunskaper och iakttagelser i projektet som helhet och därmed bidra till den samlade kunskapen i fältet. 2

7 Demokratiska läroprocesser i folkbildande organisationer Demokratiska läroprocesser i folkbildande organisationer Projektet undersöker formella och informella demokratiska läroprocesserer i nutida folkbildningsorganisationer. Tre folkbildningsorganisationer med olika inriktning och medlemsanslutning studeras: Arbetarnas bildningsförbund (ABF), Samarbetsorganet för etniska föreningar i Sverige (SIOS) och Sveriges roll- och konfliktspelsförbund (Sverok). Projektet avsr att fördjupa förståelsen av vilken betydelse ideella folkbildande organisationer har för demokratin i dagens samhälle, samt hur demokrati lärs in både på ett idémässigt och praktiskt plan. Traditionellt och historiskt förankrade synsätt på bildning och demokrati stäls i relation till det arbete med demokrati som pågår i nutidens folkbildningsorganisationer och omsätts i olika typer av läroprocesser i deras verksamheter. Såväl organisationernas interna som externa demokratiarbete analyseras och ställs i relation till deras relationer och förhållningssätt till externa aktörer med förankring inom staten (inklusive landsting och kommuner), varumarknaden och det civila samhället. Speciell tonvikt läggs vid de praktiker och verksamheter inom organisationerna som har karaktär av informella demokratiska läroprocesser och praktisk, snarare än teoretisk, kunskapsinlärning. Ur denna synvinkel beaktas också organisationernas användning av ny digital medie- och informationsteknologi, samt vilken betydelse denna användning har för det demokrati- och bildningsarbete som bedrivs. Härigenom syftar projektet till att fördjupa förståelsen av vad bildningstanken står för i samtiden och på vilket sätt den är kopplad till arbetet med att fördjupa demokratin i den typ av verksamhet som olika bildningsorganisationer bedriver. Huvudsökande Erling Bjurström Linköpings universitet Medsökanden Carin Falkner Högskolan i Jönköping Tobias Harding Linköpings universitet Henrik Nordvall Linköpings universitet Bernt Gustavsson Örebro universitet Period

8 Förskolan som barns språkmiljö Få studier har gjorts kring förskolan som språkmiljö och själva miljöns betydelse för den språkliga interaktionen och barnens språkutveckling. I detta projekt ämnar vi studera förskolan som språklig miljö och analysera dess fysiska och sociala språkmiljö i relation till barns språkliga interaktion i förskolan. Syftet är att studera gemensamma faktorer i förskoleavdelningarnas språkmiljö och de variationerna som förekommer. Vidare vill vi studera hur stabil språkmiljön är. Förutom den dagliga språkanvändningen i samspelet mellan förskolans aktörer inbegriper den sociala miljön personalens attityd till läsning och skrivning och deras verbala språkbruk. Till den sociala miljön hör också att skapa möjligheter för barnen att samtala och diskutera, t ex genom att ställa tankeväckande frågor och dagligen samtala med varje barn, att uppmuntra barnen att berätta, fantisera och låtsasläsa. Huvudsökande Eva Björck-Åkesson Högskolan för lärande och kommunikation Medsökanden Ann-Katrin Svensson Högskolan i Jönköping Anette Sandberg Mälardalens Högskola Polly Björk-Willén Linköpings universitet Period Den sociala språkmiljön studeras genom observationer av det verbala språket, personalens självskattning av språkmiljön samt observation av samspelet mellan barn och personal. Detta kompletteras med videoinspelningar av samspelet mellan barn. Den fysiska miljön avser text och symboler som finns synliga i rummen såsom tidskrifter, planscher, lappar med text och barnens egna skrivförsök. Det gäller även hur böckerna är arrangerade och hur tillgängliga de är för barnen, om skrivhörnan är variationsrik och inbjudande, om det finns datorprogram som uppmuntrar till samarbete och samtal, och att det går att sitta flera vid datorn. Den fysiska skriftspråksmiljön kartläggs med hjälp av observationsprotokoll och personalens självskattning av avdelningens skriftspråkmiljö. I fokusgruppsintervjuer kommer personalen att få kommentera sina egna skattningar samt resultatet av kartläggningarna över tid. Barn och personal på totalt 60 förskoleavdelningar i Jönköping, Linköping och Västerås kommer att delta i studien. Vi kommer att göra återkommande kartläggningar och observationer under två år för att studera gemensamma faktorer och variationer i språkmiljön samt för att utröna hur stabil språkmiljön är. Även enkäterna kommer att delas ut vid flera tillfällen och fokusgruppsintervjuer med personalen på avdelningar kommer att ske vid tre tillfällen för att kunna studera utveckling över tid. För att studera språkmiljön kommer data från de olika delarna av projektet att integreras och hanteras med metoder som kan visa dimensioner som framträder samt mönster av olika faktorer som är speciellt betydelsefulla både i själva språkmiljön och såsom dessa avspeglas i barns samspel. Projektet fördjupar kunskaperna om 4

9 den språkliga miljön i förskolan. Det är relevant för både studenter i lärarutbildningen och verksamma pedagoger. Studien har stor utbildningsvetenskaplig relevans då den avser att ge kunskap om hur man tydligare kan stödja och utveckla barns språkmiljö i förskolan och ge barn ökade möjligheter att utveckla ett rikt språk och utnyttja hela sin språkliga potential. I studien kommer kunskap om ur en optimal språkmiljö kan arrangeras och systematiskt förbättras i förskolan, avseende social miljö, fysisk miljö och samspel skapas. Vidare kommer studien att leda till utveckling av undersökningsinstrument för språkliga faktorer i förskolmiljön samt analys av samspel i förskolemiljö. Instrumenten förväntas vara användbara både hos praktiker och forskare samt på lärarutbildningen då den ger kunskaper om tillvägagångssätt för att kartlägga språkmiljöer. 5

10 Nyanlända och lärande - en tvärvetenskaplig studie om nyanlända elevers lärandevillkor i den svenska skolan I fokus för detta forskningsprojekt står nyanlända elever i grundskolans senare år. Med nyanlända avser vi elever som har invandrat till Sverige, oavsett invandringsskälet och saknar grundläggande kunskaper i svenska språket, oavsett skolbakgrund i övrigt och kommer till grundskolan strax före sin skolstart eller under sin skoltid, oavsett om de går i förberedelseklass eller är från början fysiskt och pedagogiskt integrerade i ordinarie klasser. Studiens mål är att ta fram kunskaper om en relativt stor grupp elever i den svenska skolan, om vars lärandevillkor vi vet väldigt lite. Dessa kunskaper kan hjälpa oss att förstå vilka faktorer i och omkring skolorna samt sättet att organisera och genomföra undervisningen på ger de nyanlända största möjligheter till fortsatt kunskapsutveckling, en god språkutveckling, skolframgång genom användning av både modersmål och svenska som andraspråk, identitetsutveckling samt integration i skolan och samhället. Huvudsökande Nihad Bunar Stockholms universitet Medsökanden Monica Axelsson Stockholms universitet Fredrik Hertzberg Stockholms universitet Jenny Nilsson Stockholms universitet Period Syftet är att kartlägga, beskriva, analysera och diskutera hur mottagande av nyanlända elever är upplagt, hur det fungerar i praktiken och med vilka resultat i Stockholm, Södertälje och Boxholm samt i en skola med erfarenhet av de nyanländas mottagande i vardera kommunen. Våra huvudsakliga frågeställningar är: Hur har de tre berörda kommunerna organiserat mottagandet av nyanlända elever i grundskolan? Hur fungerar mottagningen och integreringen av de nyanlända i skolans sociala och pedagogiska sammanhang i praktiken i de tre berörda skolorna? Hur påverkar de olika organisatoriska och pedagogiska modellerna när de tillämpas i kommunerna och skolorna elevernas sociala relationer, identitetsutveckling och skolprestationer? Tidigare forskning om denna grupp elever är kraftigt outvecklad och en rad forskare och myndigheter har efterlyst mer vetenskapliga kunskaper om hur utbildningen och undervisningen för de nyanlända anordnas, genomförs och med vilka resultat. Vi vet väldigt lite om vad som fungerar och varför. Det finns enbart några enstaka studier som har undersökt de nyanländas prestationer i ett långsiktigt perspektiv, identitetsutveckling, språkutveckling i förberedelseklasser och samverkan mellan lärare i förberedelseklasser och övriga lärare på skolan. Våra teoretiska utgångspunkter är dels den franske sociologen Pierre Bourdieu och hans teori om relationernas betydelse för individernas position 6

11 och möjligheter till utveckling samt hur relationer mellan olika aktörer påverkas av deras tillgång till skilda maktmedel, vilka han kallar för kapital. Vår andra teoretiska utgångspunkt är den brittisk-australiensiske språkforskaren M.A.K. Hallidays språkbaserade teori om lärande. Han menar att nya sätt att tänka på ett fenomen kräver nya språkliga resurser; omvänt innebär nya sätt att använda språket ett något annorlunda perspektiv på världen. Lärande i skolan innebär en viktig förändring i förhållande till det spontana lärandet utanför skolan bl.a. eftersom det i hög utsträckning baseras på skrift i stället för tal, och skriftens konventioner och sätt att konstruera verkligheten skiljer sig från talets. För en adekvat bedömning och effektiv undervisning för andraspråkselever är det viktigt att kartlägga kännetecknen för skolspråk, ämnesspråk och för det spontana språket som eleverna lär sig utanför skolan. Vår främsta metod är kvalitativ och datainsamlingsmetoder är bearbetningen av sekundär litteratur och policydokument, intervjuer och deltagande observation. Vi kommer att intervjua skolchefer och ansvariga för flyktingmottagande i de tre undersökta kommunerna, rektorer och lärare som jobbar i de tre berörda skolorna (de som direkt jobbar med nyanlända liksom modersmålslärare och övriga ämneslärare på skolan), de nyanlända och deras föräldrar, representanter för elevhälsa, studie- och yrkesvägledare, fritidsledare. Vidare kommer vi att bedriva deltagande observationer i klassrum för att studera de använda pedagogiska modellerna, kommunikationen och interaktioner mellan lärare och elever, liksom mellan eleverna själva (både inom ramen för förberedelseklassen och med övriga elever på skolan). Denna studie ämnar således ta ett teoretiskt och empiriskt helhetsgrepp på de nyanlända elevernas integration i skolan och samhället i tre kommuner och tre skolor. 7

12 Simulerade provokationer - Lärarstudenters strategier för och utveckling av ledarskap Ett klassiskt och samtidigt aktuellt problem i lärarutbildningen är att ge möjlighet för studenterna att utveckla sina strategier för leda arbetet i klassrummet. I detta forskningsprojekt använder vi virtuell simulering för att undersöka vilka spontana strategier lärarstudenter använder sig av vid störningar i klassrummet och hur nya erfarenheter i form av simulerade provokationer påverkar utvecklingen av ledarskapet. Projektet utgör ett samarbete mellan forskare inom utbildningsvetenskap och datavetenskap. Lärarens förmåga att leda klassrumsarbetet är högst avgörande för elevernas lärande i skolan. Läraren måste därför kunna leda verksamheten så att störningar hindras och att grupprocesser, arbetsformer, motivation och arbetsro möjliggör bästa tänkbara lärande. Lärarstudenter får i sin utbildning begränsade möjligheter att realistiskt träna, pröva och utveckla sin förmåga att leda en stor grupp i en komplex verksamhet. Huvudsökande Gunnel Colnerud Linköpings universitet Medsökanden Mattias Arvola Södertörns högskola Eva Ragnemalm Linköpings universitet Marcus Samuelsson Linköpings universitet Period Verksamhetsförlagd utbildning erbjuder vissa erfarenheter av att leda klassrummet, men under begränsad tid och i särskilda former. Det vore inte etiskt försvarbart att låta studenter testa strategier på verkliga elever. Föreliggande forskningsprojekt avser att undersöka om simuleringsteknik för virtuell träning av det ledarskap som inte kan tränas i den verkliga världen, kan utgöra stöd för studentens utveckling av sin förmåga. Ledarskapet ses här inte som en teknisk eller instrumentell färdighet, utan högst beroende av att omdömesförmågan utvecklas, vilket sker genom erfarenhet. I tidigare forskning konstateras att lärares ledarskap är inriktat på att skapa arbetsro och förhindra inslag som kan vara störande för lärande. Den vanligaste strategin för att uppnå detta är att läraren visar ogillande. Vid störningar handlar läraren ofta oöverlagt. Det tycks finnas ett tydligt utbildningsbehov och detta behov är omfattande och komplext. Utvecklade strategier, medvetenhet om sina egna reaktioner och förståelse för elevernas behov och upplevelser samt förmåga att skapa tillitsfulla relationer tycks vara viktiga element i utbildningen. Projektet vilar på antagandet att lärande påverkas av hur något uppfattas och att man behöver möta variation av ett fenomen för att kunna urskilja olika viktiga aspekter. Vi utgår också från att lärande av en komplex kompetens, såsom att leda arbetet i klassrummet, bygger på samma principer som lärande av mer avgränsade förmågor. Kompetens innefattar därmed förmågan att se och handla i nya situationer på ett ändamålsenligt sätt, vilket kommer av att man kan urskilja väsentliga aspekter och 8

13 beakta dem samtidigt i en viss situation. Sådan förmåga kommer av att man har mött variationen i fenomenen. I detta fall skapas variationen genom simulerade klassrumssituationer, vilket erbjuder den lärande studenten att experimentera med olika handlingar, pröva, reflektera och få feedback genom de virtuella elevernas responser. Studenterna kan ges tillfälle att också se de egna strategierna misslyckas, eftersom misslyckanden i denna mening är en positiv aspekt av lärande. I denna första studie börjar vi med ett scenariobaserat spel och går sedan stegvis vidare med att utveckla en dynamisk simulering. Studenternas val av strategi registreras automatiskt under försökstillfällena, vilket gör det möjligt att följa förändringar i sättet att hantera ledarskapet. Vi spelar också in på video hur studenten agerar i det virtuella klassrummet och samtalar om detta (s.k. stimulated recall) för att ta del av hur studenten talar om och reflekterar över sina erfarenheter. 9

14 Förarutbildning i praktiken En studie av lärande i trafikförankrad interaktion Hur blir man en god bilförare? Det föreslagna forskningsprojektet anlägger ett kommunikations- och samtalsanalytiskt perspektiv på förarutbildning, i syfte att närmare beskriva den process genom vilken människor lär sig att köra bil av bilskollärare och andra erfarna förare. Även om forskning om bilkörning idag är ett stort forskningsfält, och även om relativt mycket forskning tidigare gjorts om förarutbildning, har detaljerade och kvalitativa videoanalyser av det trafikförankrade samspelet mellan körskoleelev och lärare inte genomförts. Detta innebär att vi börjar få betydande kunskap om exempelvis hur förare reagerar på olika stimuli inne i fordonet eller i fordonets omgivning och om hur attityder till bilkörning hänger ihop med olycksfrekvens. Däremot finns det en tydlig brist på kunskap om hur förarutbildning går till i praktiken. Idag finns endast enstaka studier av körlektioner, där man etnografiskt återger olika körlärares undervisningsstrategier och elevers lärstilar. Huvudsökande Jakob Cromdal Linköpings universitet Medsökanden Lena Levin Statens väg- och transportinstitut, VTI Mathias Broth Linköpings universitet Period Med utgångspunkt i videobaserad interaktionsanalys kommer vi att i detalj undersöka samspelet mellan instruktör och elev under körlektioner i trafikskola såväl som i privat regi. Körlektionen utgör ett särdeles lämpligt sammanhang för att studera de grundläggande färdigheter som hos den vane föraren övergått i tyst kunskap och rutinpräglat handlande, då dessa normalt?osynliga? förmågor och färdigheter manifesteras och formuleras under körlektionen som en naturlig del av utbildningen. Genom att följa sex körskoleelever och två "privatister" från deras första körlektion fram till godkänt körkortsprov bygger vi en omfångsrik korpus av videoinspelningar om minst 400 timmars trafikförlagd körträning samt en mindre korpus av teorilektioner på körskolan. Skeendet i bilarna kommer att filmas med tre kameror, som dokumenterar olika relevanta aspekter av såväl det som sker inne i bilen som världen utanför bilen. Nyckelsekvenser kommer att transkriberas och närstuderas med s.k. multimodal videoanalys, en form av analys där hänsyn tas till både tal och andra resurser som instruktörer och körelever kan använda sig av för att utföra specifika handlingar. Olika fall som liknar varandra kommer att samlas i grupper, för att visa hur olika delaktiviteter i körundervisningen är sekventiellt uppbyggda tur för tur mellan lärare och elev. Fall som avviker ifrån ett dominerande mönster kommer att studeras ytterligare noggrant, särskilt de avvikande fall som också leder till en potentiellt trafikfarlig situation. Projektets mest konkreta kunskapstillskott 10

15 gäller körundervisning och övningskörning samt dessa aktiviteters roll i formandet av unga trafikanter. Utifrån analyser om vad som fungerar väl under körlektionerna kommer projektet även att kunna identifiera effektiva arbetsmetoder som erfarna instruktörer använder sig av. Denna kunskap kan sedan användas i utbildning och fortbildning av trafiklärare och handledare. Projektet väntas också fördjupa vår kunskap om förhållandet mellan mobilitet genom en föränderlig omgivning och hur människor använder språkets, kroppens och omgivningens olika resurser i sitt sampel. Mer generellt kommer projektet även att bidra med ny praktikförankrad kunskap om lärande så som det manifesteras över tid i samspelet mellan elev och instruktör/handledare. 11

16 Kunskapens makt: Hur lärare möjliggör elevers deltagande och kunskapande i NO- och teknikklassrum Syftet med projektet är att bidra till kunskap om inkluderings- och exkluderingsprocesser inom naturvetenskap och teknik (N&T). Projektet inriktar sig mot två nyckelperioder för elevers relation till dessa områden: högstadiet, då forskning visar att många elever tappar sitt intresse för ämnena, och gymnasiet, då elever väljer om de vill gå vidare till universitetstudier i ämnena. Genom att analysera klassrumsprocesser i relation till hur elever ser på naturvetenskap och teknik, och på sin egen roll i N&T-klassrum hoppas vi bidra till en ökad förståelse för elevers val och bortval av naturvetenskap och teknik samt att bidra till en mer inkluderande N&T-undervisning. Centralt i projektet är att utforska hur kunskapsutveckling och maktrelationer är sammanlänkade i klassrummet, till exempel, vilka möjligheter till meningsskapande och identitetsutveckling som lärares val av undervisningsinnehåll och undervisningsform öppnar för olika elever och grupper av elever. Huvudsökande Anna T. Danielsson Uppsala universitet Medsökanden Åke Ingerman Göteborgs universitet Malena Lidar Uppsala universitet Leif Östman Uppsala universitet Maria Berge Chalmers tekniska högskola Period Projektet består av tre delstudier. I den första delstudien utforskas vilka lärandemöjligheter som skapas av lärarnas klassrumshandlingar. Den andra delstudien undersöker vilka klassrumspositioner och kunskapanden som möjliggörs för olika studenter. Delstudie tre söker identifiera hur studenters klassrumspositioner förändras och utvecklas samt relatera delstudie två till studenternas egna upplevelser av vad de ser som möjligt och intressant för dem inom naturvetenskap och teknik. Olika typer av undervisningsmoment i fysik och teknik kommer att observeras och videofilmas. Videomaterialet kommer även att kompletteras med intervjuer med lärare och elever, för att få fatt i hur de ser på t.ex. naturvetenskapens och teknikens roll i samhället och uppfattar sina egna roller i klassrummet. I analysen av videomaterialet och intervjuerna använder vi oss av två olika analysverktyg: praktisk epistemologi och positionsteori. I en praktisk epistemologisk analys studeras vad det är som får handlingar eller samtal att ta vissa riktningar och fortsätta på vissa sätt och hur individer värderar olika alternativ. I synnerhet intresserar vi oss för hur lärares undervisningspraktiker är relaterade till elevers meningsskapanden. Positionsteori ger oss verktyg för att studera hur lärare och elever positionerar varandra, och även naturvetenskapliga kunskaper och praktiker. Denna analys fokuserar på så sätt hur individer likväl som praktiker och kunskaper inkluderas och exkluderas i förhållande till N&T i 12

17 klassrumsprocesser. Att analysera processer kopplade till kunskap och makt blir särskilt intressant i relation till högstatusämena fysik och teknik, som tidigare forskning visar att många elever har svårt att identifiera sig med. 13

18 Storskaliga prov ur provtagarnas perspektiv: Samband mellan provtyp, provtagaregenskaper och provprestation Storskaliga prov sedda ur provtagarnas perspektiv: Samband mellan provtyp, provtagaregenskaper och provprestation Provklimatet i Sverige har förändrats betydligt de senaste åren, och vårt nationella provsystem har reformerats. Till exempel har fler nationella prov i fler ämnen och fler årskurser än någonsin tidigare införts, och man fäster stor vikt vid resultaten från internationella jämförande studier av elevers kunskaper. Vårt största antagningsprov till högre utbildning, Högskoleprovet, har också reformerats med ett nytt upplägg och flera nya delprov. Med tanke på alla dessa förändringar, och de förändrade attityderna till mätning och bedömning från politiskt håll, framstår det som ytterst relevant att studera a) hur de som faktiskt skriver dessa prov uppfattar proven och uppför sig i provsituationen, nu och över tid, och b) om olika grupper av provtagare reagerar och agerar olika i olika provkontexter och om detta har betydelse för gruppskillnader i provprestation. Huvudsökande Hanna Eklöf Umeå universitet Medsökanden Per-Erik Lyrén Umeå universitet Period Ett resultat på ett prov som avser mäta kunskaper eller förmågor kan sällan antas vara ett rent mått på de avsedda kunskaperna eller förmågorna. Hur den som tar provet upplever detta prov, hur provtagaren reagerar och beter sig i provsituationen har också visat sig ha betydelse för hur provtagaren faktiskt presterar. Psykologiska variabler, såsom motivation, testängslan och provstrategier kan spela in, och det kan även provets karaktär, utformning och provsituationen som sådan. Fokus i forskningsprojektet kommer att ligga på provtagarens perspektiv i provsituationen, ett perspektiv som ofta ignoreras men som är helt centralt då det är de som faktiskt skriver proven som genererar de resultat som sedan används på olika sätt, och då det är provtagarna som ofta drabbas av konsekvenserna av ett bra eller dåligt resultat. Projektet syftar därför till att a) undersöka provtagares uppfattning av storskaliga prov, och deras beteende i provsituationen. Projektet kommer att studera hur variabler som motivation, testängslan och strategier i själva provsituationen är kopplade till provets egenskaper och till provprestation. Projektet syftar också till att b) undersöka om sambanden ser olika ut för olika grupper av provtagare (med avseende på exempelvis ålder och etnicitet). Mer specifikt syftar projektet till att undersöka om dessa aspekter i någon mån kan förklara gruppskillnader i provresultat, exempelvis varför män tenderar att prestera bättre än kvinnor på Högskoleprovet, medan detta inte gäller för de nationella proven. 14

19 Projektet kommer att använda sig av befintliga data men också samla data via enkäter i tre skilda provsammanhang: nationella prov, internationella studier som TIMSS och PISA och Högskoleprovet. Projektet berör frågor som handlar om huruvida proven är rättvisa, om resultaten är av god kvalitet och om hur man kan tolka och förstå resultaten från dessa prov. De förväntade resultaten kan vara betydelsefulla ur flera aspekter. Dels kommer projektet att ge ökade kunskaper om hur våra största prov uppfattas av provtagarna, vilket är viktigt att veta inte minst med tanke på det förändrade provklimatet och med tanke på provens centrala roll i utbildningssystemet. Dels kommer projektet att kunna kartlägga hur olika typer av prov fungerar för olika grupper av provtagare. Detta är relevant kunskap för alla som tolkar och använder sig av provresultat i olika sammanhang. Detta är också relevant kunskap ur ett provteori-perspektiv, då det kommer att innebära en ökad förståelse av vad våra största prov egentligen mäter. 15

20 Kampen om texten - om lärarstudenters möten och förhandlingar med olika akademiska skrivtraditioner på vägen mot en godkänd uppsats Kampen om texten - om lärarstudenters möten och förhandlingar med olika akademiska skrivtraditioner på vägen mot en godkänd uppsats. Projektet Kampen om texten - om lärarstudenters möten och förhandlingar med olika akademiska skrivtraditioner på vägen mot en godkänd uppsats tar sin utgångspunkt i det faktum att den skriftliga produkten sedan länge utgör den primära artefakten i ett vetenskapligt forskningssammanhang; från det att Wilhelm von Humbolt ( ) utformade grunden för det första forsknings universitetet, Humboldt-Universität zu Berlin, 1810, till vår nutida förståelse av universiteten som en plats för skriftlig kunskapsproduktion (Kruse, 2006). En annan utgångspunkt för det här projektet är att universiteten inte utgörs av några enhetliga språkmiljöer med gemensamma krav när det gäller vad som utmärker en god vetenskaplig text och hur man tänker sig förhållandet mellan den vetenskapliga verksamheten och skrivandet. Olika discipliner eller?tribes? som Becher (1994) liknar dem vid, har en uppsättning outtalade antaganden eller doxa (Bourdieu, 1980) som definierar det man tar för givet och som får betydelse för hur man ser på förhållandet mellan den vetenskapliga verksamheten och skrivandet. Från ett dialogiskt perspektiv är skrivna texter inte att betrakta som statiska och avslutade objekt i sig själva, utan framväxande och förhandlade i en social process (Bazerman & Prior, 2004, p. 1). Studenternas väg fram till en färdig och meningsfull text är dialogisk till naturen. Därför vill projektet närmare studera de olika språk- och skriftvärldar, som möter en lärarstudent under utbildningen och analysera de överväganden och förhandlingar som kan uppstå på grund av olika disciplinära skrivtraditioner och epistemologiska krav på vägen fram till en godkänd uppsats. Huvudsökande Per-Olof Erixon Umeå universitet Medsökanden Mona Blåsjö Stockholms universitet Olle Josephson Stockholms universitet Inger Erixon Arreman Umeå universitet Tomas Englund Örebro universitet Eva Hagström Örebro universitet Period Skrivprocessen kommer även att studeras som en specifik kommunikativ praktik genom att avtäcka sociala identiteter, institutionsnormer och sätt på vilka dessa sociala formationer etableras, förhandlas och examineras i en kommunikativ praktik (Bakthin 1981). I analysen av de texter vi avser att insamla kommer vi att utgå från, men också kritiskt pröva Graues (2006) fyra identifierade och beskrivna skrivtraditioner inom akademin: (1) skrivandet som rapportering, (2) skrivandet som tolkning, (3) skrivandet som konstituering och (4) skrivandet som praxis. Dessa skrivtraditioner, som presenteras i metodavsnittet, är teoretiska konstruktioner i den meningen att de sällan existerar i sina rena 16

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng.

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. = Gäller fr.o.m. vt 10 LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. Becoming Litterate and Numerate in a

Läs mer

FORSKNING PÅGÅR PROFESSIONER. Aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet

FORSKNING PÅGÅR PROFESSIONER. Aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet FORSKNING PÅGÅR PROFESSIONER Aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet Värt att notera Forskning pågår professioner ger en överblick av utbildningsvetenskaplig forskning om

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet

Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se *De senaste decennierna har det svenska utbildningsväsendet tagit emot, integrerat och inkluderat

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier inom naturvetenskap, matematik

Läs mer

Teknik gör det osynliga synligt

Teknik gör det osynliga synligt Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen

Läs mer

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR Martina Lundström universitetsadjunkt LTU och pedagogista i Piteå kommun DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT BEDÖMNING bakgrund och begrepp VAD SKA

Läs mer

Västra Vrams strategi för 2015-2016

Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams förskola den lilla förskolan med det stora hjärtat 1 Vår vision Lek, lärande och utveckling i ett positivt, välkomnande, tryggt och öppet klimat och i en

Läs mer

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG Studier av konstnärligt seende (Saks) Dokumentation och vetenskapligt seminarium SE OCH LÄRA, ELLER LÄRA ATT SE I en tid av stark målfokusering inom förskola och skola och med samhällets

Läs mer

Handlingsplan GEM förskola

Handlingsplan GEM förskola 1 (12) Handlingsplan förskola Dokumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: BU-förvaltningens ledningsgrupp (2013-08-29) Gäller för: Förskolorna i Vetlanda kommun Giltig fr.o.m.: 2013-08-29 Dokumentansvarig:

Läs mer

Ämnesblock historia 112,5 hp

Ämnesblock historia 112,5 hp Ämneslärarutbildning 7-9 2011-12-13 Ämnesblock historia 112,5 hp för undervisning i grundskolans årskurs 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Ämnesblock matematik 112,5 hp 2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Lärarutbildningen 90hp/180hp

Lärarutbildningen 90hp/180hp Fördjupningsämne Lärarutbildningen 90hp/180hp Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/sol Inledning Lärarutbildningen 90 hp/180 hp vänder sig till de som vill bli lärare och har studerat ämnen

Läs mer

Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar

Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar Social bakgrund har visat sig ha stor betydelse för elevers läsande i ett flertal studier. Social bakgrund är komplext att mäta då det

Läs mer

De samhällsorienterande ämnenas didaktik vid IDPP programförklaring

De samhällsorienterande ämnenas didaktik vid IDPP programförklaring De samhällsorienterande ämnenas didaktik vid IDPP programförklaring Intresseområdets verksamhet utgår från ett ämnesdidaktiskt förhållningssätt där strävan är ett brobygge mellan skolans och de akademiska

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Tema: Didaktiska undersökningar

Tema: Didaktiska undersökningar Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Sjuksköterskeutbildning, 180 hp

Sjuksköterskeutbildning, 180 hp 1 (8) Utbildningsplan för: Sjuksköterskeutbildning, 180 hp Nursing Programme Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer VSSKG Grundnivå 412/0000716 Högskolepoäng 180 Ansvarig avdelning

Läs mer

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp... 8 Grundlärarprogrammet

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Naturvetenskap och teknik i förskolan Susanne Thulin & Ann Zetterqvist 2010 01-18 Innehåll Skolverkets förslag till förtydliganden i Lpfö när det gäller

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända elever

Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända elever 14 december 2012 Till Utredare Marie-Hélène Ahnborg Utredningssekreterare Fredrik Lind Utbildningsdepartementet Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

Välkomna till Jämföra, sortera tillsammans reflektera!

Välkomna till Jämföra, sortera tillsammans reflektera! Välkomna till Jämföra, sortera tillsammans reflektera! Matematik som språk Matematiska begrepp Samtala kring matematik Barns dokumentationer Anna Kärre, förskollärare, arbetar med barn i åldrarna 1-5-år

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola

Läs mer

Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015

Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015 Handläggare Datum Pia Ihse 13 2014-08-06 0480-45 20 40 Tingbydals förskola Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015 Öppna förskolan Kroggärdets förskola Smedängens förskola/ nattomsorg Förskolan

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass SKOLROTELN BILAGA 1 SID 1 (8) 2008-09-03 Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass 1 Inledning Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och vara rolig, stimulerande, trygg

Läs mer

Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt

Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt Låg nivå röd Mellannivå gul Hög nivå grön Matematisk utforskande Arbetslaget arbetar med olika matematiska aktiviteter där barnen får använda matematik.

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2014:03. Utbildningen för nyanlända elever

Sammanfattning Rapport 2014:03. Utbildningen för nyanlända elever Sammanfattning Rapport 2014:03 Utbildningen för nyanlända elever Sammanfattning Skolinspektionen har granskat utbildningen för nyanlända elever i årskurserna 7-9. Granskningen genomfördes i tio kommunala

Läs mer

Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv

Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv Symposium 2012 Lärarrollen i svenska som andraspråk Om att möta flerspråkiga elever i sin undervisning Nationellt

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Pedagogik, kommunikation och ledarskap KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Denna barn- och elevhälsoplan ska bidra till att vi gör det goda livet möjligt och för att skapa alltid bästa möte

Läs mer

Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Förskoleområde Kompassen LVP 2016/17

Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Förskoleområde Kompassen LVP 2016/17 Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen 2016-08-23 Förskoleområde Kompassen LVP 2016/17 Läroplanen för förskolan (lpfö98/16) 2.2 Utveckling och lärande Förvaltningens

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014 Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014 Utvärderas och revideras mars 2014 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026-661555 kontor Sofiagatan 6 rektor: Elisabet

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Kultur- och utbildningsförvaltningen LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA

Kultur- och utbildningsförvaltningen LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA Innehållsförteckning Faktauppgifter 3 Normer och värden...4 Utveckling och lärande.5-6 Barns inflytande 7 Förskola och hem.8 Samverkan med förskoleklass...8

Läs mer

Inbjudan Fokus på specialpedagogisk forskning

Inbjudan Fokus på specialpedagogisk forskning Inbjudan Fokus på specialpedagogisk forskning En annorlunda seminarieserie läsåret 2013 2014 Välkommen till en annorlunda seminarieserie Skollagen betonar att utbildning ska vila på vetenskaplig grund

Läs mer

Högskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2

Högskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2 Högskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2 Lärarexamen Omfattning Lärarexamen avläggs på grundnivå eller avancerad nivå beroende på poängomfattning, krav på fördjupning i ett ämne eller inom ett ämnesområde

Läs mer

Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt-12. 12 fristående förskolor i Ängelholms kommun

Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt-12. 12 fristående förskolor i Ängelholms kommun Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt-12 12 fristående förskolor i Ängelholms kommun Målinriktat arbete vad gäller kränkande behandling Arbetar aktivt med att motverka och förebygga kränkande behandling

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet vid Uppsala universitet ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad

Läs mer

Förkortad fritidsledarutbildning på distans

Förkortad fritidsledarutbildning på distans Förkortad fritidsledarutbildning på distans Inledning Huvudmän för Valla folkhögskola är Sveriges 4H och Studiefrämjandet. Innehållet i fritidsledarutbildningen på Valla folkhögskola vilar på folkhögskoleförordningen,

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07 1 LPFÖ98 Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07 Arbetsgruppen bestod av följande personer: Emelie Furubom, Philip Walsh, Irina Andreeva,

Läs mer

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program SKOLFS 1999:12 Utkom från trycket den 1 februari 2000 Senaste lydelse av Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program utfärdad den 4 november 1999. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013 Verksamhetsplan Myggans förskola Verksamhetsåret 2013 Vår verksamhet bygger på Lpfö 98 som är förskolans egen läroplan. Läroplanen innefattar förskolans gemensamma värdegrund och de övergripande mål och

Läs mer

Utbildningsplan för utbildning av speciallärare

Utbildningsplan för utbildning av speciallärare Utbildningsplan för utbildning av speciallärare Genomförda och godkända studier enligt denna plan leder fram till Speciallärarexamen (Graduate Diploma in Special Teacher Education) Avancerad nivå 1. Statsmakternas

Läs mer

Ämnesblock svenska 142,5 hp

Ämnesblock svenska 142,5 hp Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock svenska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

KOMMENTARDEL till inriktningen. Svenska som andraspråk för blivande lärare

KOMMENTARDEL till inriktningen. Svenska som andraspråk för blivande lärare = Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Svenska som andraspråk för blivande lärare KOMMENTARDEL till inriktningen Svenska som andraspråk för blivande lärare 1. Förklaring av centrala begrepp Innehållet

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet vid Uppsala universitet ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden 2012-06-27 Sid 1 (8) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Glöden S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete Elevhälsan Enligt skollagen ska det finnas tillgång till medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens. Rektorn har ansvar för att elevhälsans verksamhet utarbetas så att eleverna

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17 Handlingsplan Storhagens förskola Ht16/Vt17 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra

Läs mer

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 v.42 Kursstart. Ni börjar med att titta på den inspelade kursintroduktionen på Fronter.

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Nyanlända elever. Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se

Nyanlända elever. Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se Nyanlända elever Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se Generella organisatoriska modeller gentemot nyanlända i Sverige Förberedelseklasser

Läs mer

Anvisningar Fö rskölans sja lvskattning av utveckling öch la rande

Anvisningar Fö rskölans sja lvskattning av utveckling öch la rande BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 1 (16) Anvisningar Fö rskölans sja lvskattning av utveckling öch la rande Syfte Syftet med förskolans självvärdering är att granska och bedöma den egna verksamheten.

Läs mer

Småbarnspedagogik syfte, föreläsare och innehåll

Småbarnspedagogik syfte, föreläsare och innehåll Småbarnspedagogik 2008-2016 syfte, föreläsare och innehåll Under de åtta år som projektet pågick så var det många föreläsare som medverkade under de seminariedagar som anordnades på. Vid varje projektstart

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Exempel på ämnen för examensarbete inom kurserna UÖÄ007, HOA400, UÖÄ008: (Se också DIVA: http://mdh.diva-portal.org/smash/search.

Exempel på ämnen för examensarbete inom kurserna UÖÄ007, HOA400, UÖÄ008: (Se också DIVA: http://mdh.diva-portal.org/smash/search. MÄLARDALENS HÖGSKOLA Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Exempel på ämnen för examensarbete inom kurserna UÖÄ007, HOA400, UÖÄ008: (Se också DIVA: http://mdh.diva-portal.org/smash/search.jsf)

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet i Uppsala ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad lärare i framtidens

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E Børne- og Undervisningsudvalget 2014-15 BUU Alm.del Bilag 107 Offentligt Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E Språk och kommunikation

Läs mer

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2009:2) om kursplan för svenskundervisning för invandrare; SKOLFS 2012:13 Utkom från trycket den 13 april

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Riktlinjer beträffande innehållsligt fokus och för studenters placering under VFU-period I-III

Riktlinjer beträffande innehållsligt fokus och för studenters placering under VFU-period I-III Umeå universitet Lärarhögskolan 901 87 Umeå 2015-06-03 RIKTLINJER-VFU Innehållsligt fokus i de skilda VFU-perioderna Sid 1 (11) Riktlinjer beträffande innehållsligt fokus och för studenters placering under

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området NORMER OCH VÄRDEN Varje enhet har ett väl fungerande och förebyggande likabehandlingsarbete och en väl dokumenterad likabehandlingsplan

Läs mer