FORSKNING PÅGÅR _ individens lärande

Transkript

1 FORSKNING PÅGÅR _ individens lärande Aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet 2013

2 Värt att notera I serien Forskning pågår kan du läsa om utbildningsvetenskaplig forskning som pågår just nu, och som har fått stöd av forskningsmedel från utbildningsvetenskapliga kommittén vid Vetenskapsrådet. Utbildningsvetenskapliga kommitténs uppdrag är att främja forskning av hög vetenskaplig kvalitet, som är relevant för lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet. Det innebär forskning om bildning, utbildning, undervisning och lärande. Varje nummer i serien behandlar ett av åtta olika teman: didaktik effektstudier grupprocesser individens lärande professioner utbildningshistoria utbildningssystem värdefrågor Urvalet visar den forskning som beviljades stöd efter ansökan under åren Forskningsbeskrivningarna i denna sammanställning är forskarnas egna, som de använt i ansökningsprocessen till Vetenskapsrådet. Forskningsprojekt som nyligen avslutats kan du ta del av i rapporten Resultatdialog 2012 som publicerades i samband med konferensen med samma namn. Rapporten går att beställa via Vetenskapsrådets publikationstjänst. Stockholm, februari 2013 Elisabet Nihlfors Huvudsekreterare utbildningsvetenskapliga kommittén

3 Innehållsförteckning Interprofessionellt lärande i simuleringsbaserad utbildning för hälso- och sjukvårdens professioner Madeleine Abrandt Dahlgren 1 Demokratiska läroprocesser i folkbildande organisationer Erling Bjurström 3 Förskolan som barns språkmiljö Eva Björck-Åkesson 4 Nyanlända och lärande - en tvärvetenskaplig studie om nyanlända elevers lärandevillkor i den svenska skolan Simulerade provokationer - Lärarstudenters strategier för och utveckling av ledarskap Förarutbildning i praktiken En studie av lärande i trafikförankrad interaktion Kunskapens makt: Hur lärare möjliggör elevers deltagande och kunskapande i NO- och teknikklassrum Storskaliga prov ur provtagarnas perspektiv: Samband mellan provtyp, provtagaregenskaper och provprestation Kampen om texten - om lärarstudenters möten och förhandlingar med olika akademiska skrivtraditioner på vägen mot en godkänd uppsats Läsinlärningens grunder: individuella differenser, utveckling och träning En skola för avvikare: En studie av undervisningspraktiker och identitetsformering i särskilda undervisningsgrupper Villkor och redskap för utveckling av aritmetiska kompetenser Dubbla informationskällor - ökad eller minskad förståelse? Läsförståelse med och utan hjälp av bilder. Att lära om migration och mångfald: Skola och museum i samverkan Nihad Bunar 6 Gunnel Colnerud 8 Jakob Cromdal 10 Anna T. Danielsson 12 Hanna Eklöf 14 Per-Olof Erixon 16 Jan-Eric Gustafsson 18 Eva Hjörne 20 Ingemar Holgersson 22 Mona Holmqvist 24 Christina Johansson 26 Att skriva för att lära i digitala miljöer Ola Knutsson 28 Effekter av ett familjestödsprogram för att utveckla barns ordförråd och senare läs- och skrivförmåga Kognitiva implikationer för matematiklärande hos yngre personer Mats Myrberg 30 Mikaela Nyroos 32 Dyslexi, lärande och undervisning i högre utbildning Åke Olofsson 34 TV-spel som hälsofostran - om exergaming och ungdomars lärande om kropp, fysisk aktivitet och hälsa Mikael Quennerstedt 36

4 Mentaliseringsutveckling och lärande hos döva barn med döva föräldrar Barns strategier att uttrycka och förstå egna och andras intention, i åldern 0-2 år Carin Roos 38 Språkliggörande av dans Birgitta Sandström 40 Effekter av engelskspråkig kurslitteratur på ordinlärning: lärdomar för svenska högskolor. Literacitet i Sápmi: flerspråkighet, revitalisering och literacitetsutveckling i ett globaliserat Norden Philip Shaw 42 Kirk Sullivan 44 Språk- och ämnesintegrering i den svenska skolan Liss Kerstin Sylvén 46 Ett utbildningspolitiskt dilemma: skolprestationer och mångkulturell inkorporering "Den lärande musikern". En studie om militärmusiker och deras musikaliska utveckling under ett livslångt musikerskap Analys och modellering av svenska elevers prestationer i TIMSS och PISA i ett internationellt perspektiv Förståelse av barns lärandevägar från förskola till särskola- Barn med utvecklingsstörning Mats Trondman 48 Maria Westvall 50 Marie Wiberg 52 Jenny Wilder 54

5 Interprofessionellt lärande i simuleringsbaserad utbildning för hälso- och sjukvårdens professioner Interprofessionellt lärande i simuleringsbaserad utbildning för hälso- och sjukvårdens professioner Projektet syftar till att utveckla kunskap om hur kompetenser för interprofessionellt teamarbete kan utvecklas inom simuleringsbaserade läarandemiljöer. Förändrade ekonomiska och demografiska förutsättningar har under de senaste decennierna lett till ökande krav på hälso- och sjukvården (WHO 2010) och behovet av att förändra professionsutbildningarna inom vården har betonats (Frenk et al 2010). Varje år drabbas ett stort antal patienter av allvarliga sjukdomar och skador orsakade av hälso- och sjukvården (Kohn, 2000). Sett i ett omvärldsperspektiv betonas samverkan över professionella yrkesgränser som viktigt för att uppnå ökad säkerhet i vården. Huvudsökande Madeleine Abrandt Dahlgren Linköpings universitet Medsökanden Hans Rystedt Göteborgs universitet Li Felländer-Tsai Karolinska Institutet Håkan Hult Linköpings universitet Period Simulering har under ett antal år blivit ett allt vanligare inslag i utbildning för och inom hälso- och sjukvård för att möjliggöra träning av kommunikation och beslutsfattande i akuta situationer under säkra förhållanden utan risk för patienters liv. Kliniska träningscentra där studenter och personal har tillgång till simuleringsträning finns idag vid alla medicinska fakulteter. Forskningsöversikter om simulering (Issenberg et al, 2005; McGaghie et al, 2010) visar att återkoppling är en mycket viktig del vid medicinsk simulering och att teamträning och kommunikation kan utvecklas och förbättras genom simulering. Forskningsöversikterna pekar också på behovet av bättre utfallsmått vid forskning om simulering, mer kunskap om hur kunskaperna från simuleringsövningar kan överföras till vårdpraktiken och hur återkopplingen (debriefing) efter simuleringar kan förbättras, samt hur kunskapen om simulering kan integreras i curricula. Man konstaterar också att den praxis-orienterade forskningen, dvs. hur lärande och interaktion mellan olika yrkesutövare sker i simulerad sjukvårdspraktik är mycket begränsad (MacGaghie et al. 2010). Det här föreslagna projektet avser att ta sig an just de kunskapsluckor som forskningsöversikterna pekar på. För att möjliggöra detta krävs samverkan mellan forskargrupper med olika teoretisk och metodologisk expertis och erfarenhet. I projektet kommer forskargrupper från Linköpings universitet, Karolinska Institutet och Göteborgs universitet att samarbeta kring gemensamma forskningsfrågor om i) deltagandes lärande, ii) design för simuleringsbaserad utbildning och iii) instruktörers teknikanvändning och roll i planering, genomförande och 1

6 reflektion i simulering. De tre samverkande parterna i projektet bidrar med ledande expertis i Sverige inom interprofessionellt lärande, simuleringsbaserad utbildning och teknikmedierad undervisning. Projektet kommer att bestå av tre praxis-orienterade, empiriska studier som tillsammans kommer att omfatta alla faser i simuleringen (briefing, scenario och debriefing), men var och en kommer att behandla frågor som är närmare relaterade till en av faserna. Eftersom utbildningen på varje plats har olika målgrupper inkluderar studierna studerande i olika stadier av sin professionella utveckling, allt från utbildning av grupper av nybörjare till expertteam. Syftet med detta är att möjliggöra kontrasterande analyser och jämförande studier mellan olika datamängder. För att möjliggöra jämförelser och samanvändning av data kommer data att samlas in på ett standardiserat sätt med hjälp av en metod för videoinspelning som utvecklas i en pilotstudie av ett team vid Göteborgs universitet. Totalt 30 simuleringssessioner kommer att spelas in (10 på varje plats). Videofilmerna kommer att omfatta alla faser av simuleringen, dvs hur deltagarna förberedds för simuleringsscenariot hur de agerar under genomförandet, och hur de reflekterar över sina erfarenheter under återkopplingen. Dessutom kommer uppföljande intervjuer att genomföras med lärare och deltagare direkt efter varje simuleringsomgång för att utforska deras erfarenheter av simuleringen. Även intervjuerna kommer att videofilmas. Analyser av videofilmerna kommer att göras utifrån praktikteoretiska perspektiv på professionell praktik som synliggör kunskapsanvändning och relationer mellan utbildningsarrangemang, kommunikation, ageranden och lärande. Utöver enskilda analyser inom respektive team kommer samarbete ske mellan de olika forskarlagen i syfte att integrera kunskaper och iakttagelser i projektet som helhet och därmed bidra till den samlade kunskapen i fältet. 2

7 Demokratiska läroprocesser i folkbildande organisationer Demokratiska läroprocesser i folkbildande organisationer Projektet undersöker formella och informella demokratiska läroprocesserer i nutida folkbildningsorganisationer. Tre folkbildningsorganisationer med olika inriktning och medlemsanslutning studeras: Arbetarnas bildningsförbund (ABF), Samarbetsorganet för etniska föreningar i Sverige (SIOS) och Sveriges roll- och konfliktspelsförbund (Sverok). Projektet avsr att fördjupa förståelsen av vilken betydelse ideella folkbildande organisationer har för demokratin i dagens samhälle, samt hur demokrati lärs in både på ett idémässigt och praktiskt plan. Traditionellt och historiskt förankrade synsätt på bildning och demokrati stäls i relation till det arbete med demokrati som pågår i nutidens folkbildningsorganisationer och omsätts i olika typer av läroprocesser i deras verksamheter. Såväl organisationernas interna som externa demokratiarbete analyseras och ställs i relation till deras relationer och förhållningssätt till externa aktörer med förankring inom staten (inklusive landsting och kommuner), varumarknaden och det civila samhället. Speciell tonvikt läggs vid de praktiker och verksamheter inom organisationerna som har karaktär av informella demokratiska läroprocesser och praktisk, snarare än teoretisk, kunskapsinlärning. Ur denna synvinkel beaktas också organisationernas användning av ny digital medie- och informationsteknologi, samt vilken betydelse denna användning har för det demokrati- och bildningsarbete som bedrivs. Härigenom syftar projektet till att fördjupa förståelsen av vad bildningstanken står för i samtiden och på vilket sätt den är kopplad till arbetet med att fördjupa demokratin i den typ av verksamhet som olika bildningsorganisationer bedriver. Huvudsökande Erling Bjurström Linköpings universitet Medsökanden Carin Falkner Högskolan i Jönköping Tobias Harding Linköpings universitet Henrik Nordvall Linköpings universitet Bernt Gustavsson Örebro universitet Period

8 Förskolan som barns språkmiljö Få studier har gjorts kring förskolan som språkmiljö och själva miljöns betydelse för den språkliga interaktionen och barnens språkutveckling. I detta projekt ämnar vi studera förskolan som språklig miljö och analysera dess fysiska och sociala språkmiljö i relation till barns språkliga interaktion i förskolan. Syftet är att studera gemensamma faktorer i förskoleavdelningarnas språkmiljö och de variationerna som förekommer. Vidare vill vi studera hur stabil språkmiljön är. Förutom den dagliga språkanvändningen i samspelet mellan förskolans aktörer inbegriper den sociala miljön personalens attityd till läsning och skrivning och deras verbala språkbruk. Till den sociala miljön hör också att skapa möjligheter för barnen att samtala och diskutera, t ex genom att ställa tankeväckande frågor och dagligen samtala med varje barn, att uppmuntra barnen att berätta, fantisera och låtsasläsa. Huvudsökande Eva Björck-Åkesson Högskolan för lärande och kommunikation Medsökanden Ann-Katrin Svensson Högskolan i Jönköping Anette Sandberg Mälardalens Högskola Polly Björk-Willén Linköpings universitet Period Den sociala språkmiljön studeras genom observationer av det verbala språket, personalens självskattning av språkmiljön samt observation av samspelet mellan barn och personal. Detta kompletteras med videoinspelningar av samspelet mellan barn. Den fysiska miljön avser text och symboler som finns synliga i rummen såsom tidskrifter, planscher, lappar med text och barnens egna skrivförsök. Det gäller även hur böckerna är arrangerade och hur tillgängliga de är för barnen, om skrivhörnan är variationsrik och inbjudande, om det finns datorprogram som uppmuntrar till samarbete och samtal, och att det går att sitta flera vid datorn. Den fysiska skriftspråksmiljön kartläggs med hjälp av observationsprotokoll och personalens självskattning av avdelningens skriftspråkmiljö. I fokusgruppsintervjuer kommer personalen att få kommentera sina egna skattningar samt resultatet av kartläggningarna över tid. Barn och personal på totalt 60 förskoleavdelningar i Jönköping, Linköping och Västerås kommer att delta i studien. Vi kommer att göra återkommande kartläggningar och observationer under två år för att studera gemensamma faktorer och variationer i språkmiljön samt för att utröna hur stabil språkmiljön är. Även enkäterna kommer att delas ut vid flera tillfällen och fokusgruppsintervjuer med personalen på avdelningar kommer att ske vid tre tillfällen för att kunna studera utveckling över tid. För att studera språkmiljön kommer data från de olika delarna av projektet att integreras och hanteras med metoder som kan visa dimensioner som framträder samt mönster av olika faktorer som är speciellt betydelsefulla både i själva språkmiljön och såsom dessa avspeglas i barns samspel. Projektet fördjupar kunskaperna om 4

9 den språkliga miljön i förskolan. Det är relevant för både studenter i lärarutbildningen och verksamma pedagoger. Studien har stor utbildningsvetenskaplig relevans då den avser att ge kunskap om hur man tydligare kan stödja och utveckla barns språkmiljö i förskolan och ge barn ökade möjligheter att utveckla ett rikt språk och utnyttja hela sin språkliga potential. I studien kommer kunskap om ur en optimal språkmiljö kan arrangeras och systematiskt förbättras i förskolan, avseende social miljö, fysisk miljö och samspel skapas. Vidare kommer studien att leda till utveckling av undersökningsinstrument för språkliga faktorer i förskolmiljön samt analys av samspel i förskolemiljö. Instrumenten förväntas vara användbara både hos praktiker och forskare samt på lärarutbildningen då den ger kunskaper om tillvägagångssätt för att kartlägga språkmiljöer. 5

10 Nyanlända och lärande - en tvärvetenskaplig studie om nyanlända elevers lärandevillkor i den svenska skolan I fokus för detta forskningsprojekt står nyanlända elever i grundskolans senare år. Med nyanlända avser vi elever som har invandrat till Sverige, oavsett invandringsskälet och saknar grundläggande kunskaper i svenska språket, oavsett skolbakgrund i övrigt och kommer till grundskolan strax före sin skolstart eller under sin skoltid, oavsett om de går i förberedelseklass eller är från början fysiskt och pedagogiskt integrerade i ordinarie klasser. Studiens mål är att ta fram kunskaper om en relativt stor grupp elever i den svenska skolan, om vars lärandevillkor vi vet väldigt lite. Dessa kunskaper kan hjälpa oss att förstå vilka faktorer i och omkring skolorna samt sättet att organisera och genomföra undervisningen på ger de nyanlända största möjligheter till fortsatt kunskapsutveckling, en god språkutveckling, skolframgång genom användning av både modersmål och svenska som andraspråk, identitetsutveckling samt integration i skolan och samhället. Huvudsökande Nihad Bunar Stockholms universitet Medsökanden Monica Axelsson Stockholms universitet Fredrik Hertzberg Stockholms universitet Jenny Nilsson Stockholms universitet Period Syftet är att kartlägga, beskriva, analysera och diskutera hur mottagande av nyanlända elever är upplagt, hur det fungerar i praktiken och med vilka resultat i Stockholm, Södertälje och Boxholm samt i en skola med erfarenhet av de nyanländas mottagande i vardera kommunen. Våra huvudsakliga frågeställningar är: Hur har de tre berörda kommunerna organiserat mottagandet av nyanlända elever i grundskolan? Hur fungerar mottagningen och integreringen av de nyanlända i skolans sociala och pedagogiska sammanhang i praktiken i de tre berörda skolorna? Hur påverkar de olika organisatoriska och pedagogiska modellerna när de tillämpas i kommunerna och skolorna elevernas sociala relationer, identitetsutveckling och skolprestationer? Tidigare forskning om denna grupp elever är kraftigt outvecklad och en rad forskare och myndigheter har efterlyst mer vetenskapliga kunskaper om hur utbildningen och undervisningen för de nyanlända anordnas, genomförs och med vilka resultat. Vi vet väldigt lite om vad som fungerar och varför. Det finns enbart några enstaka studier som har undersökt de nyanländas prestationer i ett långsiktigt perspektiv, identitetsutveckling, språkutveckling i förberedelseklasser och samverkan mellan lärare i förberedelseklasser och övriga lärare på skolan. Våra teoretiska utgångspunkter är dels den franske sociologen Pierre Bourdieu och hans teori om relationernas betydelse för individernas position 6

11 och möjligheter till utveckling samt hur relationer mellan olika aktörer påverkas av deras tillgång till skilda maktmedel, vilka han kallar för kapital. Vår andra teoretiska utgångspunkt är den brittisk-australiensiske språkforskaren M.A.K. Hallidays språkbaserade teori om lärande. Han menar att nya sätt att tänka på ett fenomen kräver nya språkliga resurser; omvänt innebär nya sätt att använda språket ett något annorlunda perspektiv på världen. Lärande i skolan innebär en viktig förändring i förhållande till det spontana lärandet utanför skolan bl.a. eftersom det i hög utsträckning baseras på skrift i stället för tal, och skriftens konventioner och sätt att konstruera verkligheten skiljer sig från talets. För en adekvat bedömning och effektiv undervisning för andraspråkselever är det viktigt att kartlägga kännetecknen för skolspråk, ämnesspråk och för det spontana språket som eleverna lär sig utanför skolan. Vår främsta metod är kvalitativ och datainsamlingsmetoder är bearbetningen av sekundär litteratur och policydokument, intervjuer och deltagande observation. Vi kommer att intervjua skolchefer och ansvariga för flyktingmottagande i de tre undersökta kommunerna, rektorer och lärare som jobbar i de tre berörda skolorna (de som direkt jobbar med nyanlända liksom modersmålslärare och övriga ämneslärare på skolan), de nyanlända och deras föräldrar, representanter för elevhälsa, studie- och yrkesvägledare, fritidsledare. Vidare kommer vi att bedriva deltagande observationer i klassrum för att studera de använda pedagogiska modellerna, kommunikationen och interaktioner mellan lärare och elever, liksom mellan eleverna själva (både inom ramen för förberedelseklassen och med övriga elever på skolan). Denna studie ämnar således ta ett teoretiskt och empiriskt helhetsgrepp på de nyanlända elevernas integration i skolan och samhället i tre kommuner och tre skolor. 7

12 Simulerade provokationer - Lärarstudenters strategier för och utveckling av ledarskap Ett klassiskt och samtidigt aktuellt problem i lärarutbildningen är att ge möjlighet för studenterna att utveckla sina strategier för leda arbetet i klassrummet. I detta forskningsprojekt använder vi virtuell simulering för att undersöka vilka spontana strategier lärarstudenter använder sig av vid störningar i klassrummet och hur nya erfarenheter i form av simulerade provokationer påverkar utvecklingen av ledarskapet. Projektet utgör ett samarbete mellan forskare inom utbildningsvetenskap och datavetenskap. Lärarens förmåga att leda klassrumsarbetet är högst avgörande för elevernas lärande i skolan. Läraren måste därför kunna leda verksamheten så att störningar hindras och att grupprocesser, arbetsformer, motivation och arbetsro möjliggör bästa tänkbara lärande. Lärarstudenter får i sin utbildning begränsade möjligheter att realistiskt träna, pröva och utveckla sin förmåga att leda en stor grupp i en komplex verksamhet. Huvudsökande Gunnel Colnerud Linköpings universitet Medsökanden Mattias Arvola Södertörns högskola Eva Ragnemalm Linköpings universitet Marcus Samuelsson Linköpings universitet Period Verksamhetsförlagd utbildning erbjuder vissa erfarenheter av att leda klassrummet, men under begränsad tid och i särskilda former. Det vore inte etiskt försvarbart att låta studenter testa strategier på verkliga elever. Föreliggande forskningsprojekt avser att undersöka om simuleringsteknik för virtuell träning av det ledarskap som inte kan tränas i den verkliga världen, kan utgöra stöd för studentens utveckling av sin förmåga. Ledarskapet ses här inte som en teknisk eller instrumentell färdighet, utan högst beroende av att omdömesförmågan utvecklas, vilket sker genom erfarenhet. I tidigare forskning konstateras att lärares ledarskap är inriktat på att skapa arbetsro och förhindra inslag som kan vara störande för lärande. Den vanligaste strategin för att uppnå detta är att läraren visar ogillande. Vid störningar handlar läraren ofta oöverlagt. Det tycks finnas ett tydligt utbildningsbehov och detta behov är omfattande och komplext. Utvecklade strategier, medvetenhet om sina egna reaktioner och förståelse för elevernas behov och upplevelser samt förmåga att skapa tillitsfulla relationer tycks vara viktiga element i utbildningen. Projektet vilar på antagandet att lärande påverkas av hur något uppfattas och att man behöver möta variation av ett fenomen för att kunna urskilja olika viktiga aspekter. Vi utgår också från att lärande av en komplex kompetens, såsom att leda arbetet i klassrummet, bygger på samma principer som lärande av mer avgränsade förmågor. Kompetens innefattar därmed förmågan att se och handla i nya situationer på ett ändamålsenligt sätt, vilket kommer av att man kan urskilja väsentliga aspekter och 8

13 beakta dem samtidigt i en viss situation. Sådan förmåga kommer av att man har mött variationen i fenomenen. I detta fall skapas variationen genom simulerade klassrumssituationer, vilket erbjuder den lärande studenten att experimentera med olika handlingar, pröva, reflektera och få feedback genom de virtuella elevernas responser. Studenterna kan ges tillfälle att också se de egna strategierna misslyckas, eftersom misslyckanden i denna mening är en positiv aspekt av lärande. I denna första studie börjar vi med ett scenariobaserat spel och går sedan stegvis vidare med att utveckla en dynamisk simulering. Studenternas val av strategi registreras automatiskt under försökstillfällena, vilket gör det möjligt att följa förändringar i sättet att hantera ledarskapet. Vi spelar också in på video hur studenten agerar i det virtuella klassrummet och samtalar om detta (s.k. stimulated recall) för att ta del av hur studenten talar om och reflekterar över sina erfarenheter. 9

14 Förarutbildning i praktiken En studie av lärande i trafikförankrad interaktion Hur blir man en god bilförare? Det föreslagna forskningsprojektet anlägger ett kommunikations- och samtalsanalytiskt perspektiv på förarutbildning, i syfte att närmare beskriva den process genom vilken människor lär sig att köra bil av bilskollärare och andra erfarna förare. Även om forskning om bilkörning idag är ett stort forskningsfält, och även om relativt mycket forskning tidigare gjorts om förarutbildning, har detaljerade och kvalitativa videoanalyser av det trafikförankrade samspelet mellan körskoleelev och lärare inte genomförts. Detta innebär att vi börjar få betydande kunskap om exempelvis hur förare reagerar på olika stimuli inne i fordonet eller i fordonets omgivning och om hur attityder till bilkörning hänger ihop med olycksfrekvens. Däremot finns det en tydlig brist på kunskap om hur förarutbildning går till i praktiken. Idag finns endast enstaka studier av körlektioner, där man etnografiskt återger olika körlärares undervisningsstrategier och elevers lärstilar. Huvudsökande Jakob Cromdal Linköpings universitet Medsökanden Lena Levin Statens väg- och transportinstitut, VTI Mathias Broth Linköpings universitet Period Med utgångspunkt i videobaserad interaktionsanalys kommer vi att i detalj undersöka samspelet mellan instruktör och elev under körlektioner i trafikskola såväl som i privat regi. Körlektionen utgör ett särdeles lämpligt sammanhang för att studera de grundläggande färdigheter som hos den vane föraren övergått i tyst kunskap och rutinpräglat handlande, då dessa normalt?osynliga? förmågor och färdigheter manifesteras och formuleras under körlektionen som en naturlig del av utbildningen. Genom att följa sex körskoleelever och två "privatister" från deras första körlektion fram till godkänt körkortsprov bygger vi en omfångsrik korpus av videoinspelningar om minst 400 timmars trafikförlagd körträning samt en mindre korpus av teorilektioner på körskolan. Skeendet i bilarna kommer att filmas med tre kameror, som dokumenterar olika relevanta aspekter av såväl det som sker inne i bilen som världen utanför bilen. Nyckelsekvenser kommer att transkriberas och närstuderas med s.k. multimodal videoanalys, en form av analys där hänsyn tas till både tal och andra resurser som instruktörer och körelever kan använda sig av för att utföra specifika handlingar. Olika fall som liknar varandra kommer att samlas i grupper, för att visa hur olika delaktiviteter i körundervisningen är sekventiellt uppbyggda tur för tur mellan lärare och elev. Fall som avviker ifrån ett dominerande mönster kommer att studeras ytterligare noggrant, särskilt de avvikande fall som också leder till en potentiellt trafikfarlig situation. Projektets mest konkreta kunskapstillskott 10

15 gäller körundervisning och övningskörning samt dessa aktiviteters roll i formandet av unga trafikanter. Utifrån analyser om vad som fungerar väl under körlektionerna kommer projektet även att kunna identifiera effektiva arbetsmetoder som erfarna instruktörer använder sig av. Denna kunskap kan sedan användas i utbildning och fortbildning av trafiklärare och handledare. Projektet väntas också fördjupa vår kunskap om förhållandet mellan mobilitet genom en föränderlig omgivning och hur människor använder språkets, kroppens och omgivningens olika resurser i sitt sampel. Mer generellt kommer projektet även att bidra med ny praktikförankrad kunskap om lärande så som det manifesteras över tid i samspelet mellan elev och instruktör/handledare. 11

16 Kunskapens makt: Hur lärare möjliggör elevers deltagande och kunskapande i NO- och teknikklassrum Syftet med projektet är att bidra till kunskap om inkluderings- och exkluderingsprocesser inom naturvetenskap och teknik (N&T). Projektet inriktar sig mot två nyckelperioder för elevers relation till dessa områden: högstadiet, då forskning visar att många elever tappar sitt intresse för ämnena, och gymnasiet, då elever väljer om de vill gå vidare till universitetstudier i ämnena. Genom att analysera klassrumsprocesser i relation till hur elever ser på naturvetenskap och teknik, och på sin egen roll i N&T-klassrum hoppas vi bidra till en ökad förståelse för elevers val och bortval av naturvetenskap och teknik samt att bidra till en mer inkluderande N&T-undervisning. Centralt i projektet är att utforska hur kunskapsutveckling och maktrelationer är sammanlänkade i klassrummet, till exempel, vilka möjligheter till meningsskapande och identitetsutveckling som lärares val av undervisningsinnehåll och undervisningsform öppnar för olika elever och grupper av elever. Huvudsökande Anna T. Danielsson Uppsala universitet Medsökanden Åke Ingerman Göteborgs universitet Malena Lidar Uppsala universitet Leif Östman Uppsala universitet Maria Berge Chalmers tekniska högskola Period Projektet består av tre delstudier. I den första delstudien utforskas vilka lärandemöjligheter som skapas av lärarnas klassrumshandlingar. Den andra delstudien undersöker vilka klassrumspositioner och kunskapanden som möjliggörs för olika studenter. Delstudie tre söker identifiera hur studenters klassrumspositioner förändras och utvecklas samt relatera delstudie två till studenternas egna upplevelser av vad de ser som möjligt och intressant för dem inom naturvetenskap och teknik. Olika typer av undervisningsmoment i fysik och teknik kommer att observeras och videofilmas. Videomaterialet kommer även att kompletteras med intervjuer med lärare och elever, för att få fatt i hur de ser på t.ex. naturvetenskapens och teknikens roll i samhället och uppfattar sina egna roller i klassrummet. I analysen av videomaterialet och intervjuerna använder vi oss av två olika analysverktyg: praktisk epistemologi och positionsteori. I en praktisk epistemologisk analys studeras vad det är som får handlingar eller samtal att ta vissa riktningar och fortsätta på vissa sätt och hur individer värderar olika alternativ. I synnerhet intresserar vi oss för hur lärares undervisningspraktiker är relaterade till elevers meningsskapanden. Positionsteori ger oss verktyg för att studera hur lärare och elever positionerar varandra, och även naturvetenskapliga kunskaper och praktiker. Denna analys fokuserar på så sätt hur individer likväl som praktiker och kunskaper inkluderas och exkluderas i förhållande till N&T i 12

17 klassrumsprocesser. Att analysera processer kopplade till kunskap och makt blir särskilt intressant i relation till högstatusämena fysik och teknik, som tidigare forskning visar att många elever har svårt att identifiera sig med. 13

18 Storskaliga prov ur provtagarnas perspektiv: Samband mellan provtyp, provtagaregenskaper och provprestation Storskaliga prov sedda ur provtagarnas perspektiv: Samband mellan provtyp, provtagaregenskaper och provprestation Provklimatet i Sverige har förändrats betydligt de senaste åren, och vårt nationella provsystem har reformerats. Till exempel har fler nationella prov i fler ämnen och fler årskurser än någonsin tidigare införts, och man fäster stor vikt vid resultaten från internationella jämförande studier av elevers kunskaper. Vårt största antagningsprov till högre utbildning, Högskoleprovet, har också reformerats med ett nytt upplägg och flera nya delprov. Med tanke på alla dessa förändringar, och de förändrade attityderna till mätning och bedömning från politiskt håll, framstår det som ytterst relevant att studera a) hur de som faktiskt skriver dessa prov uppfattar proven och uppför sig i provsituationen, nu och över tid, och b) om olika grupper av provtagare reagerar och agerar olika i olika provkontexter och om detta har betydelse för gruppskillnader i provprestation. Huvudsökande Hanna Eklöf Umeå universitet Medsökanden Per-Erik Lyrén Umeå universitet Period Ett resultat på ett prov som avser mäta kunskaper eller förmågor kan sällan antas vara ett rent mått på de avsedda kunskaperna eller förmågorna. Hur den som tar provet upplever detta prov, hur provtagaren reagerar och beter sig i provsituationen har också visat sig ha betydelse för hur provtagaren faktiskt presterar. Psykologiska variabler, såsom motivation, testängslan och provstrategier kan spela in, och det kan även provets karaktär, utformning och provsituationen som sådan. Fokus i forskningsprojektet kommer att ligga på provtagarens perspektiv i provsituationen, ett perspektiv som ofta ignoreras men som är helt centralt då det är de som faktiskt skriver proven som genererar de resultat som sedan används på olika sätt, och då det är provtagarna som ofta drabbas av konsekvenserna av ett bra eller dåligt resultat. Projektet syftar därför till att a) undersöka provtagares uppfattning av storskaliga prov, och deras beteende i provsituationen. Projektet kommer att studera hur variabler som motivation, testängslan och strategier i själva provsituationen är kopplade till provets egenskaper och till provprestation. Projektet syftar också till att b) undersöka om sambanden ser olika ut för olika grupper av provtagare (med avseende på exempelvis ålder och etnicitet). Mer specifikt syftar projektet till att undersöka om dessa aspekter i någon mån kan förklara gruppskillnader i provresultat, exempelvis varför män tenderar att prestera bättre än kvinnor på Högskoleprovet, medan detta inte gäller för de nationella proven. 14

19 Projektet kommer att använda sig av befintliga data men också samla data via enkäter i tre skilda provsammanhang: nationella prov, internationella studier som TIMSS och PISA och Högskoleprovet. Projektet berör frågor som handlar om huruvida proven är rättvisa, om resultaten är av god kvalitet och om hur man kan tolka och förstå resultaten från dessa prov. De förväntade resultaten kan vara betydelsefulla ur flera aspekter. Dels kommer projektet att ge ökade kunskaper om hur våra största prov uppfattas av provtagarna, vilket är viktigt att veta inte minst med tanke på det förändrade provklimatet och med tanke på provens centrala roll i utbildningssystemet. Dels kommer projektet att kunna kartlägga hur olika typer av prov fungerar för olika grupper av provtagare. Detta är relevant kunskap för alla som tolkar och använder sig av provresultat i olika sammanhang. Detta är också relevant kunskap ur ett provteori-perspektiv, då det kommer att innebära en ökad förståelse av vad våra största prov egentligen mäter. 15

20 Kampen om texten - om lärarstudenters möten och förhandlingar med olika akademiska skrivtraditioner på vägen mot en godkänd uppsats Kampen om texten - om lärarstudenters möten och förhandlingar med olika akademiska skrivtraditioner på vägen mot en godkänd uppsats. Projektet Kampen om texten - om lärarstudenters möten och förhandlingar med olika akademiska skrivtraditioner på vägen mot en godkänd uppsats tar sin utgångspunkt i det faktum att den skriftliga produkten sedan länge utgör den primära artefakten i ett vetenskapligt forskningssammanhang; från det att Wilhelm von Humbolt ( ) utformade grunden för det första forsknings universitetet, Humboldt-Universität zu Berlin, 1810, till vår nutida förståelse av universiteten som en plats för skriftlig kunskapsproduktion (Kruse, 2006). En annan utgångspunkt för det här projektet är att universiteten inte utgörs av några enhetliga språkmiljöer med gemensamma krav när det gäller vad som utmärker en god vetenskaplig text och hur man tänker sig förhållandet mellan den vetenskapliga verksamheten och skrivandet. Olika discipliner eller?tribes? som Becher (1994) liknar dem vid, har en uppsättning outtalade antaganden eller doxa (Bourdieu, 1980) som definierar det man tar för givet och som får betydelse för hur man ser på förhållandet mellan den vetenskapliga verksamheten och skrivandet. Från ett dialogiskt perspektiv är skrivna texter inte att betrakta som statiska och avslutade objekt i sig själva, utan framväxande och förhandlade i en social process (Bazerman & Prior, 2004, p. 1). Studenternas väg fram till en färdig och meningsfull text är dialogisk till naturen. Därför vill projektet närmare studera de olika språk- och skriftvärldar, som möter en lärarstudent under utbildningen och analysera de överväganden och förhandlingar som kan uppstå på grund av olika disciplinära skrivtraditioner och epistemologiska krav på vägen fram till en godkänd uppsats. Huvudsökande Per-Olof Erixon Umeå universitet Medsökanden Mona Blåsjö Stockholms universitet Olle Josephson Stockholms universitet Inger Erixon Arreman Umeå universitet Tomas Englund Örebro universitet Eva Hagström Örebro universitet Period Skrivprocessen kommer även att studeras som en specifik kommunikativ praktik genom att avtäcka sociala identiteter, institutionsnormer och sätt på vilka dessa sociala formationer etableras, förhandlas och examineras i en kommunikativ praktik (Bakthin 1981). I analysen av de texter vi avser att insamla kommer vi att utgå från, men också kritiskt pröva Graues (2006) fyra identifierade och beskrivna skrivtraditioner inom akademin: (1) skrivandet som rapportering, (2) skrivandet som tolkning, (3) skrivandet som konstituering och (4) skrivandet som praxis. Dessa skrivtraditioner, som presenteras i metodavsnittet, är teoretiska konstruktioner i den meningen att de sällan existerar i sina rena 16