Transkript

1

2

3

4

5

6

7 Patienter som skrevs ut från sjukhus i Sörmland under perioden januari-april 2008 Kom de tillbaka? Var vårdtiden för kort?

8 Bakgrund Vårdavdelningarna rapporterar att man upplever att patienter återinläggs kort tid efter utskrivning Hypotesen är att de kommer tillbaka pga kort vårdtid

9 Patienter Utskrivna jan-april 2008 som återkommit till akuten och/eller återinlagts inom fyra veckor MSE, KSK, NLN Enbart somatiska vårdavdelningar

10 Frågor Hur många patienter kom tillbaka till akutmottagningen? Hur många patienter återinskrevs? Hur lång tid tog det innan de kom tillbaka? Hur många gånger kom patienten tillbaka? Skillnader över länet? Spelade det någon roll vilken sjukdom patienten hade?

11 Diagram 1 - Patienter utskrivna jan-april 2008 (exkl psykiatri) Antal individer Totalt antal utskrivna individer janapr 2008 Totalt antal individer som besöker akuten inom 4 v efter utskrivning Totalt antal individer som återinskrivits inom 4 v % Totalt %

12 Diagram 2 - Hur många gånger kom de tillbaka till akuten? % En gång Två gånger Tre eller fler gånger 600 Antal individer % 98 9 % 0 Totalt

13 Svårt att dra slutsatser? Tidsintervallet är för kort. Antalet patienter blir litet om man delar det i diagnosgrupper respektive kommuner. Osäkerhet om de olika vårdkontakterna verkligen hänger ihop.

14 Preliminära slutsatser En återinskrivning ser generellt sett inte ut att bero på att vårdtiden vid första vårdtillfället var för kort. Ett undantag kan vara stroke, där en längre vårdtid vid första tillfället kanske kan ge färre återinskrivningar. En komplex och svår sjukdomsbild som ger en längre medelvårdtid vid första tillfället ökar också risken för återinläggning. De diagnosgrupper som ger flest antal återinskrivningar är tumörer, hjärtsvikt och mage/tarm. Patienter med symtom i urinorganen återkommer i hög grad till akuten och skrivs sedan även in igen

15 Fortsatt arbete utifrån statistik/journaler Journalgranskning av utvalda diagnosgrupper Har kvalitet i vårdplaneringen betydelse? Könsindelning? Åldersfördelning?

16 Fördjupade studier genom intervjuer/enkäter Vilka effekter har hembesök för att minska antalet återinskrivningar? Oro efter utskrivning till hemmet? Nutrition?

17 Förändringsarbete tester, pilotarbete Hur vill patienten ha det? Uppfylldes patientens/närståendes önskemål? Ökad valfrihet för pat/närstående genom rambeslut som bistånd?

18 Tänk om Varannan patient inte hade behövt återinläggas? Patienterna fått ytterligare en vårddag vid första tillfället och dessutom ett hembesök?

19 Resultat per år Minskad vårdtid dagar och en minskad kostnad med ca 19 mkr 1100 fler hembesök till en ökad kostnad om ca 9 mkr Totalt = kostnadsminskning på ca 10 mkr Minskat antal belagda platser med 23 st

20 Gnesta VC Ingrid Krona

21 Hur var år 2008? Vårdenhet GVC Antal Teleq tot Läkarb esök SSK dlm DSK hembe Olika besök DSK mott USK hembe USK mott

22 Fortsättning 2008 Paramed Paramedicin GVC 2500 Antal Kur tot kontakt Arbt tot kontakt Sjg tot kontakt Olika besök Kur tot kontakt Arbt tot kontakt Sjg tot kontakt

23 Fortsättning BVC BVC Gnesta Antal BVC hembes BVC mott BVC läkare Olika besök BVC hembes BVC mott BVC läkare

24 Ersättningsmodellen Vi får ett förväntat underskott enligt simuleringen på 1,6 miljoner. Varför går tex Trosa ihop sig och inte vi? Vad består skillnaderna av? Vi sitter i alldeles för stora och dyra lokaler ( kr mer än andra VC per år)

25 Åldersskillnad mellan Trosa och Gnesta? 0-6 år år år år år år

26 Kostsamma utomläns/privatbesök för Trosa resp Gnesta? Annan VC 366 Privat sjkg 1375 Privat allm läk 4337 Allm läk utom 425 Annan VC 541 Privat sjkg 3592 Privat allm läk 217 Allm läk utom 444

27 Vårdcentralens bemanning enligt budget och i verkligheten 6,0 dr 1,8 ST 9,85 ssk 6,10 usk 1,0 arb ter 1,4 kurator 2,25 sjkg 4,25 sekr 4,9 2,5 9,85 6,25 1,5 (demens) 1,5 2,25 4,5

28 Lokalkostnader Trosa och Gnesta? 1657 kvm 1132 kr per kvm/år kr i totalhyra för VC plus; 310 kvm 1030 kr/kvm/år kvm 1166 kr per kvm/år i totalhyra för VC plus; 87 kvm 649 kr/kvm/år 71 kvm 1061kr/kvm/år

29 Utmaningar? Ersättningsmodellen 2010 Skatteväxling 2010 Filialmottagningarna? Behålla god bemanning Fortsatt satsning och utveckling inom demens, fallprevention och rehabiliteringssamverkan med kommun. Fortsatt samarbete i hemsjukvårdsfrågor med Trosa/Gnesta kommun samt VCT. Minska ohälsotalet Tillgänglighetskraven

30 Dagrehabilitering i Gnesta Kommun Syfte Syftet med dagrehabiliteringen i Gnesta kommun är att erbjuda förbättrande och upprätthållande funktionsträning/aktivitetsträning individuellt och i grupp och på så sätt bibehålla eller förbättra funktionsnivå. På dagrehabiliteringen erbjuds träning/aktivering som kan leda till ökad självstädighet och livskvalitet för den enskilda individen. Verksamheten inriktar sig på dem som är 65 år och äldre. Bedömningen utförs av Arbetsterapeut och Sjukgymnast i samband med ett hembesök. Var Frustuna Gården i Dagverksamhetens lokaler Öppettider Dagrehabiliteringen är öppen på fredagar mellan Varje träningsomgång löper under tiden om 10/v. Avgifter Hembesök kostar 150kr Fika 15 kr/halvdag 30 kr/heldag Lunch kan köpas i närliggande lunchmatsal 45kr Kontakt Vid mer information ring: Tel tid: Fredagar Tel nr: Är du deltagare i Dagrehabiliteringen ringer du samma nummer vid anmälan om frånvaro. Dagrehabilitering i Gnesta Kommun Syfte Syftet med dagrehabiliteringen i Gnesta kommun är att erbjuda förbättrande och upprätthållande funktionsträning/aktivitetsträning individuellt och i grupp och på så sätt bibehålla eller förbättra funktionsnivå. På dagrehabiliteringen erbjuds träning/aktivering som kan leda till ökad självstädighet och livskvalitet för den enskilda individen. Verksamheten inriktar sig på dem som är 65 år och äldre. Bedömningen utförs av Arbetsterapeut och Sjukgymnast i samband med ett hembesök. Var Frustuna Gården i Dagverksamhetens lokaler Öppettider Dagrehabiliteringen är öppen på fredagar mellan Varje träningsomgång löper under tiden om 10/v. Avgifter Hembesök kostar 150kr Fika 15 kr/halvdag 30 kr/heldag Lunch kan köpas i lunchmatsal 45kr Kontakt Vid mer information ring: Tel tid: Fredagar Tel nr: Är du deltagare i Dagrehabiliteringen ringer du samma nummer vid anmälan om frånvaro.

31

32 RESAM Rehabilitering i samverkan Ett stimulansfinansierat projekt i samarbete mellan Gnesta kommun och Gnesta vårdcentral. Ingrid Krona

33 Mål Målsättningen med projektet rehabiliteringssamverkan i Gnesta är att tydliggöra rehabiliteringskedjan genom att utforma en gemensam handlingsplan för hur rehabsamverkan ska bedrivas i Gnesta kommun. Genom att hitta samverkansformer inom det gemensamma rehabiliteringsområdet finns det möjligheter till samordningsvinster genom att arbeta fram en organisation som möjliggör ett mer effektivt resursutnyttjande och bättre tillgodoser kommuninvånarnas behov av rehabilitering.

34 Syfte Att ge vård på lika villkor oavsett boende. Att använda personalens kompetenser på bästa sätt för att tillgodose patienternas behov. Att genom samverkan använda de gemensamma resurserna på ett effektivt sätt, vilket leder till minskad sårbarhet för verksamheterna. Att arbeta efter ett mer gemensamt rehabiliterande förhållningssätt och sprida detta förhållningssätt till övriga yrkesgrupper. Att tydliggöra vårdkedjan med distinkta riktlinjer som främjar en god kommunikation mellan de båda huvudmännen. Att utveckla hemsjukvården för att möjliggöra för patienterna att bo kvar i sitt eget hem.

35 Begrepp rehabilitering? Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för medicinska, psykologiska och sociala åtgärder som syftar till att hjälpa den enskilde att återvinna bästa möjliga funktionsförmåga, bibehålla funktioner samt förebygga funktionsnedsättning. Insatserna skall vara tidiga, samordnade och allsidiga från olika kompetensområden och verksamheter samt utgå från den enskildes behov, förutsättningar och intressen.

36 Fakta Gnesta Antal invånare: Antal personer 65-79år: 1321 Antal personer 80 år och äldre: 528 Antal särskilda boende platser: 126 Antal korttidsplatser:9 Antal inskrivna i hemsjukvård:?

37 Åldersstruktur för den äldre befolkningen i Gnesta w

38 Projektets upplägg Kartläggning Omvärldsbevakning Enkätundersökning bland personal Utifrån ovanstående framkom bl a

39 Fler fördelar än nackdelar att slå samman rehabresurserna i kommun och landsting. Remiss till hemtjänst från tex sjkg Ett gemensamt förhållningssätt i rehabiliteringsfrågor Rehabiliteringsassistentens viktiga roll Gemensamma forum Utveckla biståndsbedömning genom att använda arbetsterapeut och sjukgymnasts kompetens mer Starta en dagverksamhet Fler resurser behövs i båda organisationerna Utbildningspaket till hemtjänsten

40 Öppen dagverksamhet Invigdes i december 2008 (?) Mycket lyckad start E:\info Dagrehabilitering.doc