Så skapar vi bättre boende för äldre

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Så skapar vi bättre boende för äldre"

Transkript

1 Så skapar vi bättre boende för

2 Enutmaningför bostadsbranschen! De flesta vill bo kvar så länge som möjligt i den egna bostaden. I takt med att vi blir blir det allt viktigare att den är bekväm och trygg, att bostaden är tillgänglig och att det finns närhet till service, gemenskap och kanske vård och omsorg. Med ett bra teknikstöd går det lättare att upprätthålla kontakterna med omvärlden och klara de dagliga sysslorna. Samhällsutvecklingen förutsätter att kan bo kvar i vanliga bostäder. Under de kommande decennierna ökar de i antal och utgör en allt större del av befolkningen. Det finns inga möjligheter att bygga nya bostäder i den omfattning som skulle krävas. Det är det vanliga bostadsbeståndet som både är problemet och lösningen. Ska vi få ekvationen med allt fler i befintliga bostäder att gå ihop, krävs stora insatser för att göra bostäderna mer tillgängliga. Det är ett stort åtagande som kräver insatser från politiker, branschföreträdare, byggföretag och fastighetsägare. Målsättningen bör vara att åstadkomma en så bra tillgänglighet som möjligt för så många som möjligt. För att påskynda utvecklingen har regeringen satsat på programmet Teknik för, där boendet för är en central del. Ett uppdrag för programmet är också att sprida information om vad som görs och vad som kan göras! Den här skriften kan förhoppningsvis ge mer kunskap och idéer i det fortsatta arbetet för ett bättre boende för. Allt fler kommer att bo kvar i i sina ordinarie bostäder långt upp i åldern. En viktig uppgift är att öka tillgängligheten i och till bostaden samt att bidra med kunskap om teknikens möjligheter. Med bättre och mer användarvänlig teknik i bostäder ges bättre förutsättningar för många att långt upp i ålder bo bekvämt och tryggt. Äldre- och folkhälsominister Maria Larsson med anledning av regeringens satsning Teknik för Foto:ThomasCarlgren Foto:JonasArneson Ingela Sedin-Nilsson Projektledare Teknik för, boendefrågor >> I den här skriften finns artiklar om några av de 100 projekt som fått stöd inom programmet Teknik för och som berör s boende. Mer information om alla projekten finns på webbplatsen Alltfler I dag är det 1,6 miljoner personer i Sverige som är över 65 år och till 2040 har den gruppen växt till 2,5 miljoner. Hjälpmedelsinstitutet Produktion: Svensk Information Omslagsfoto: Thomas Carlgren Tryck: Edita Västra Aros, augusti

3 Webbförbättretillgänglighetiboendet Tillgänglighet är bra för alla. En dörröppnare och en ramp som underlättar att ta sig fram med rollator svårare behöver det i många fall inte vara att förbättra tillgängligheten i ett flerbostadshus. Nu finns en informationsportal som ger tips och råd om tillgänglighet till alla som arbetar med boendet. Illustration:AndreaSjöström Även en liten för- bättring kan betyda mycket för många. Det är temat för den informationsportal på internet som nu byggs för att öka tillgängligheten i boendet. Nu lanseras portalen Tillgängligt boende som ska informera om vad som kan göras för att och personer med funktionsnedsättning ska kunna bo i vanliga bostäder. Det finns ingen samlad information om tillgänglighet till bostaden, framhåller Ulrika Gani som är projektledare och ansvarig för att ta fram portalen. I dag söker bostadsbolagen information själva och försöker utifrån vad man hittar själva komma med åtgärder. Alla löser det på sitt sätt och tvingas uppfinna hjulet på nytt. Portalen tar i första hand upp tillgängligheten fram till den egna lägenhetsdörren, de utrymmen som fastighetsägaren svarar för. Det är tar Ulrika Gani. Hur ser det ut vid enfrån området närmast utanför bo- trén? Finns det nivåskillnader, trappstadshuset, via entrén och in i trapp- steg och tunga dörrar? Vad finns det huset och även alla gemensamma ut- då för lösningar på det? rymmen som till exempel tvättstugor och förråd. Även förbättringar i kök Portalen innehåller även lagar och och badrum ska ingå. föreskrifter för tillgänglighet. Portalen ska behandla både nypro- Insatserna är till nytta för duktion och ombyggnad i befintligt och personer med funktionsnedsättbostadsbestånd, och här kommer att ning, men självklart även för alla finnas hjälp för inventering, det vill andra. En dörröppnare på entrédörsäga verktyg och checklistor för kart- ren är bra även för barn, småbarnsläggning. Vidare ska goda exempel på föräldrar och andra som ibland kan hur fastighetsägare runt om i landet ha svårt att få upp en tung dörr eller löst tillgängligheten presenteras. vem som helst som ska ta sig in med Vi utgår från olika problem, berät- en cykel! Informationförbostadsbranschen Portalen Tillgängligt boende vänder sig till arkitekter, planerare, tekniker och beslutsfattare inom bostadsbolagen. Den kommer att återfinnas på HI:s Hjälpmedelstorg och det är Hjälpmedelsinstitutet som svarar för den. Portalen är en del av regeringsuppdraget Teknik för och utvecklas i samråd med bostadsbranschen och med stöd av DHR:s Bidragsstiftelse. >> 3

4 Renoveraför guldkunderna Det går att räkna hem insatser och ombyggnader för bättre tillgänglighet i våra bostäder, säger Ines Uusmann, före detta GD för Boverket som nu kämpar för att våra bostäder ska anpassas för. Foto:MattiasMattisson,SYDÖSTRAN Bättre tillgänglighet för genom anpassning av det nuvarande bostadsbeståndet. Det är en av de frågor Ines Uusmann idag driver med stor energi. Efter tio år som generaldirektör för Boverket har Ines Uusmann fortsatt att jobba med samma frågor även om det idag står konsult på visitkortet. Hur ska ta plats i boendefrågorna är högt upp på hennes dagordning. Det talas mycket om att vi har en ungdomskull som pikar 2011, men den stora demografiska förändringen är att vi blir allt fler som inte kommer att vara sjuka och skröpliga förrän sent i livet. Det är ett stort bostadsbestånd som måste anpassas för att de allt fler ska kunna bo kvar. Ines Uusmann har inga förhopp- ningar om att det ska byggas nytt för gruppen, eller att nischen seniorboende är en lösning. Vi bygger så lite i dag att det är det befintliga bostadsbeståndet som måste göras mer tillgängligt, inte minst allt som byggdes i det så kallade miljonprogrammet. Det finns dessutom ett enormt underhållsbehov i många av de här husen så det är lämpligt att samtidigt passa på att göra dem mer tillgängliga. ines UUsmann framhåller att de borde ses som guldkunder av fastighetsägarna. De sköter sig, betalar hyran, är trogna hyresgäster, vandaliserar inte och de är miljömedvetna! Hon menar att de är viktigt att visa fastighetsägarna att det inte behöver kosta så mycket att satsa på ökad tillgänglighet. Det går att räkna hem ramper, anpassade badrum och kostnaden för att bygga om entréer. Om man gör det blir det mindre behov av omflyttning och fastighetsägarna kan behålla hyresgäster, som i många fall är de trognaste och bästa de har. Ines Uusmann kräver inte stora insatser och ombyggnader. Det handlar inte om att det ska Det går att räkna hem insatser för bättre tillgänglighet. vara anpassat för rullstol i alla bostadsområden, men det ska vara rollatorstandard. Och det som är bra för en rollator är även bra för en barnvagn. hjälpmedelsinstitutet har en viktig uppgift, enligt henne. Bland annat genom att ta fram goda exempel. Portalen Tillgängligt boende är exempel på det. Det gäller att uppmuntra bostadsbolagen på ett smart sätt, och få fram tydliga och långsiktiga spelregler. Det finns typer av stöd som kan användas, till exempel det bostadsanpassningsstöd som kommunerna hanterar. Det kan vidgas och reglerna kan göras mer flexibla, men det gäller att få till stånd en förändring utan att locka med bidrag. Alla vinner på att kan bo kvar längre hemma i sin vanliga bostad. Det är bra för individen, det är bra för kommunen och det är bra för fastighetsägaren, slår Ines Uusmann fast. 4

5 Detmåstebyggas förrollatorer! Det finns fiffiga och ofta enkla lösningar som kan öka tillgängligheten i boendet. En dörröppnare kan betyda mycket för att lättare ska komma ut. Barbro Westerholm är välkänd riksdagsledamot som länge arbetat med frågor. I början av 2000-talet var hon även ordförande för SPF, den näst största pensionärsorganisationen i Sverige. Enligt henne kan vi inte vänta med att satsa på ökad tillgänglighet i boendet. Sverige har kommit långt när det gäller tillgänglighet, men det finns mycket kvar att göra Ett viktigt skäl är att vi måste skapa förutsättningar för att hålla igång och vara aktiva. Allt som kan göras för att kommer ut och rör på sig är bra. Det skjuter upp problem som följer av att sitta instängd i sin lägenhet. Ta bara det utmärkta hjälpmedlet rollatorn. Där jag bor i Stockholm vimlar det av rollatorer och barnvagnar. Finns det även en hiss, och det är Trygghetsboendenför lätt att komma ut och in genom porten, klarar många av att handla själva. Och samma lösningar är till lika stor glädje för barnfamiljerna! Barbro Westerholm framhåller betydelsen av att bygga rätt i det ordinarie bostadsbeståndet. Det som saknas kan vara hissar, bredare dörrar, dörröppnare och annat som även lätt kan lösas vid en ombyggnad i samband med en renovering. det handlar om att bygga för rollatorer. Detta görs inte tillräckligt idag. Pengar är ett hinder men också en bristande insikt hos många, bland annat bostadsbranschen, grannar och andra boende som inte inser att de själva en dag blir. Barbro Westerholm var ordförande för Äldreboendedelegationen som bland annat föreslog att det skulle inrättas trygghetsboenden för (se faktaruta). Det är en boendeform som går att bygga in i redan existerande bostadsområden, enligt Barbro Westerholm. Det är viktigt med sociala kontakter. Många upplever att de är fångar i sitt eget hem. De vill inget hellre än att komma ut. En satsning på att bygga ut trygghetsboenden gör att kraven på vård- och omsorgsboende minskar. I slutet av 2008 presenterade Äldreboendedelegationen, där Barbro Westerholm var ordförande, sin utredning om hur vi ska planera för en bostadssituation där vi har allt fler. Ett av de mer uppmärksammade förslagen i utredningen var inrättandet av trygghetsboenden. Det är en boendeform som inte är så avancerad som ett vård- och omsorgsboende, men lägenheterna ska vara anpassade för rullstol, det ska finnas trygghetslarm och tillgång till gemensamma lokaler och möjlighet att äta tillsammans med andra. Rollator är ett utmärkt hjälpmedel som gör att kan komma ut, röra på sig och träffa andra. Men då måste vi också bygga så att det går att ta sig fram med hjälp av rollator, menar Barbro Wester- holm. Foto:PeterKnutson För många räcker det med ett trygghetsboende, menar Barbro Westerholm. Som samtidigt ser fördelen med att många därmed skulle hålla igång mer och leva ett mer aktivt och friskare liv. men lika viktigt som utbyggnaden av nya boendeformer är att se till att befintliga bostadsområden blir mer tillgängliga, understryker hon. Vi saknar till exempel mellan till hissar i vanliga flerbostadshus. Det finns fiffiga och relativt enkla lösningar även på det. Jag har sett exempel på hur man kan bygga loftgångar och spränga in hissar i gamla hus, säger Barbro Westerholm. 5

6 Renoverasmartaremedinventering Hur många av landets närmare 2,8 miljoner lägenheter är anpassade för en bra tillgänglighet för? Svaret är att ingen vet. Men snart kommer ett enkelt verktyg för inventering av tillgänglighet. Vi har i Sverige brister i informationen om hur vårt fastighetsbestånd ser ut. Den senaste större bostadsräkningen genomfördes 1990, och det har hänt mycket de senaste decennierna. Å andra sidan har det inte hänt mycket när det gäller tillgängligheten i boendet. Frågan är bara vilka åtgärder som krävs. en del av svaret kan fås med hjälp av en IT-applikation som tas fram på initiativ av SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag). Projektet har fått stöd av programmet Teknik för och förkortas TIBB, som står för tillgänglighetsinventering i befintlig bebyggelse. Om tillgängligheten i våra bostäder ska förbättras handlar det om det befintliga beståndet och det gäller att passa på när bland annat miljonprogrammets alla bostäder nu måste renoveras, säger Stefan Björling på SABO som är en av dem som driver projektet. Stefan menar att det handlar om att tänka efter före. Ska ett badrum renoveras är det oerhört mycket billigare att samtidigt göra det mer tillgängligt, till exempel byta plats på wc-stol och Hur ser det ut i våra fastigheter när det gäller tillgängligheten? Svaret är att kunskapen är mycket bristfällig. Inte ens fastighetsägarna har någon bra bild av vad som är gjort och vad som återstår att göra. Inventeringochdokumentation SABO och Hjälpmedelsinstitutet har utvecklat IT-verktyget TIBB som fastighetsägare i landet kan använda vid inventering och dokumentation av tillgänglighetsstatusen i sitt fastighetsbestånd. Från början av hösten 2009 kommer det underlag som krävs att finnas på den nya portalen Tillgängligt boende. >> hetsägare lägger sedan in resultatet i en databas. Från databasen går det att få fram en nulägesanalys såväl tekniskt som geografiskt. Vi arbetar med att det även ska gå att samköra resultatet med bostadsbolagens fastighetsregister och underhållsplaner, berättar Stefan Björling. inventeringen är mycket enkel och standardiserad och kan förslagsvis utföras av en bovärd eller fastighetsskötare. Pilotprojekt har under våren genomförts i bland annat Alingsås och Köping med gott resultat. handfat för att skapa bättre tillgänglighet. Inventeringen gäller i första hand området närmast bostadshuset, entrén, gemensamma lokaler och fram till den egna lägenhetsdörren. En enkel checklista fylls i och varje fastigtf o:thomascarlgren o 6

7 Storviljaattförändra ochförbättra Bekvämlighet, trygghet och design är viktiga ingredienser i ett bra boende för. Vad boendeformen kallas är mindre viktigt, men många bostadsföretag är idag intresserade av att bygga och anpassa för bättre tillgänglighet för. Det slår Jan Ravell och Hans Kjelleryd fast efter att ha studerat hur våra bostäder utformas och intervjuat företrädare för bostadsföretag runt om i landet. Vi är positivt överraskade över att det finns en så stor vilja att förbättra tillgängligheten, säger Hans Kjelleryd. Nu gäller det att få ut kunskapen och informationen om hur detta verkligen ska ske. de två konsulterna har engagerats av Hjälpmedelsinstitutet som en del av programmet Teknik för. Hans Kjelleryd och Jan Ravell har båda en lång karriär i det privata näringslivet. Jan Ravell har ett förflutet inom bland annat Sandvik och Exportrådet. Hans Kjelleryd, som är managementkonsult, kommer närmast från TeliaSonera. Samtidigt som de noterat det stora intresset att anpassa boendet för är de förvånade över att inte bostadsföretagen har agerat tidigare inte minst med tanke på vilken fantastisk kundgrupp de är. Vi talar om bra betalare, de stör inte och de vill inget hellre än att bo kvar, säger Jan Ravell. Dessutom är det en målgrupp som bara blir större och större i takt med att vi blir allt fler. Vi talar om bra betalare, de stör inte och de vill inget hellre än att bo kvar. Alla tjänar på att göra det möjligt att bo kvar längre i den egna bostaden. För företagen blir det självklart billigare om det blir mindre omflyttningar, understryker Hans Kjelleryd. Jan Ravell har särskilt tittat på vad som behöver göras i kök och badrum, medan Hans Kjelleryd bland annat studerat den infrastruktur för IT som krävs i bostaden. De menar att mycket av anpassning av lägenheterna kan ske i samband med andra åtgärder, mycket handlar om planering. även de kommersiella aspekterna kring hur hjälpmedel och teknik för tillhandahålls har studerats. Jan Ravell tar spisvakten som ett exempel. Det borde vara en stor marknad, men de produkter som finns att köpa är inte så kommersiellt framgångsrika. Jan frågar sig om spisvakter kanske inte är något som ska säljas separat och monteras för sig. Varför finns den inte i spisen redan från början? Det finns mängder av kök som måste renoveras, tekniken finns där men ingen har tagit tag i det. En lång rad bostadsföretag får besök av de två konsulterna. Många av företagen ser potentialen och utvecklar nu egna lösningar för bra boende för. >> Teknikstöd attrekommendera Hans Kjelleryd och Jan Ravell har i uppdrag att öka förståelsen hos fastighetsägare för att bygga och anpassa bostäder som tillåter ökat kvarboende. De ska informera och ta fram informationsmaterial som riktar sig till fastighetsägare, kommuner och andra aktörer. Det ska gälla områden som portar och lås, badrumsmiljö och matlagning, men även tjänster som trygghetslarm. Slutsatserna kommer att presenteras i en rapport under hösten >> Närskahandtagetupp? Alla miljonprogrammets bostadsområden måste renoveras. Om man samtidigt som man bygger om ett badrum stärker upp i väggen för ett handtag kostar det nästan inget alls extra. Men ska det göras enstaka insatser i efterhand, så kostar det massor. (Jan Ravell) Larmutan koppartråd? Tidigare var det självklart att det drogs in telefonledningar av koppartråd när man byggde ett nytt hus. Det görs inte idag, det är fiber som gäller. I den gamla koppatråden fanns det alltid ström, men dagens fibernät är känsligare. Blir fibernäten strömlösa blir det problem för trygghetslarmen. Det behövs en batteri back-up i näten för att klara ett strömavbrott, men det är mycket sällsynt. ( Hans Kjelleryd) 7

8 Socialstyrelsen uppmärksammar problem kring byte till ny teknik: Riskförattgamla trygghetslarmintefungerar Vi har trygghetslarm i digital uppkoppling, via bredband Sverige kopplade till det analo- eller GSM. Men även om den nya tekga nätet. Men när allt fler går niken bjuder på många möjligheter över till att ha telefonen kopp- finns det också problem. lad till bredband finns risk för Operatörerna är i dag aktiva och att många trygghetslarm inte lämnar attraktiva erbjudanden till fungerar. privatpersoner om de byter till bredband. Men när de väl flyttat sin tele- Det har funnits trygghetslarm se- fon kan det visa sig att bredbandet dan 80-talet och grundkonstruktio- inte klarar av trygghetslarmet. Det nen är densamma, berättar Sven Lu- har hänt tillbud som en följd av detta sensky på Socialstyrelsen. när larmet ska användas fungerar Det ställs idag inte några höga det inte. krav för att få ett trygghetslarm. De tillhandahålls via kommunernas so- sven lusensky berättar att det kan cialtjänst och det räcker ofta att man bli problem av flera orsaker. Detta är gammal och anser sig behöva ett även om man är kvar i det analoga larm. Larmet kopplas till en larmcen- nätet men byter operatör. Då kan det tral i kommunen eller regionen mot bli problem om den nya operatören att användaren betalar en månads- inte har rätt kapacitet i överföringen. avgift. Ett annat problem är vid övergång till bredbandstelefoni. Efter en sådan fram till idag har alla trygghets- övergång kan det hända att det gamla larm varit kopplade via den vanliga larmet inte fungerar, att larmcentratelefonen, det vill säga kopparnätet. len inte tar emot signalerna eller att Många abonnenter lämnar nu det nä- tillgängligheten i bredbandsnätet inte tet och väljer att ringa via bredbands- är tillräcklig. uppkoppling teknik som inte alltid Sven Lusensky framhåller att det fungerar tillfredställande tillsam- är en informationsfråga, och att det mans med dagens trygghetslarm. viktigt att stämma av med den som Det går att konvertera trygghets- tillhandahåller trygghetslarmet om larmen så att de fungerar även med man byter telefonoperatör. Vägledningomtrygghetslarm Hösten 2009 kommer PTS, Sveriges Kommuner och Landsting, Hjälpmedelsinstitutet och Socialstyrelsen ut med en vägledning om vad telefonabonnenter ska tänka på om de har trygghetslarm. Det är även viktigt för kommuner som handlar upp den här typen av tjänster att se till att upphandlingarna bygger på rätt förutsättningar. Allt talar för att trygghetslarmen kommer att bli mer avancerade och innehålla allt fler funktioner och tjänster som att öppna dörrar och ha kontakt med hemtjänsten. Digitaltry När Görel Oscarson flyttade från villa till en modern lägenhet slutade hennes analoga trygghetslarm att fungera. Istället fick hon ett digitalt. Trygghetslarm är ett bra namn för det förklarar precis vad de gör, säger hon. De skapar trygghet. Det analoga telefonnätet är på utdöende och på väg att ersättas av IP-telefoni. Koppartråd dras inte längre till nybyggda hus och de digitala trygghetslarmen är en nödvändig anpassning. Görel Oscarson bär ett halsband med en knappförsedd dosa runt halsen. Trycker hon på den ringer larmcentralen upp henne. Halsbandet passar henne bra. Men en gång kom hon åt det av misstag och hon hörde aldrig ringsignalerna 8

9 Trygghetslarm är ett bra namn för det förklarar precis vad de gör. De skapar trygghet. gghet från larmcentralen som försökte ringa upp henne. Plötsligt stod en främmande man i hallen. Jag blev först väldigt rädd men han var väldigt trevlig så jag lugnade ner mig snart. Foto:MattiasAhlm Berit Jonsson på larmenheten i Vällingby och Görel Oscarson lärde känna varandra när det digitala trygghetslarmet installerades. Om inte annat fick hon i alla fall ett kvitto på att larmet fungerar. Vi åker hellre ut en gång för mycket än en gång för sällan, säger Berit Jonsson som arbetar på larmenheten i Vällingby. larmenheten ansvarar för installationerna och underhållet av larmen. När Görel flyttade in i sin nya lägenhet under sommaren 2008 kämpade Berit förgäves med att få trygghetslarmet Trygghetslarmsomalltidfungerar CareTech är först med att producera digitala trygghetslarm. Produkten Care-IP lanseras inte bara i Sverige utan även i sex andra nordeuropeiska länder samt i Australien. om nätkopplingen ligger nere nås larmcentralen med hjälp av GSMnätet. På sikt ska dock de flesta trygghetslarmen klara sig utan denna funktion. En fördel med den digitala tekniken är larmcentralen får information om när brukarnas internet ligger nere. En annan är att utvecklingspotentialen är stor. På sikt kan det gå att kommunicera via videolänk med de digitala trygghetslarmen och låta dem uppdateras med muntlig och skriftlig information. Marknaden för digitala trygghetslarm är fortfarande liten, men växande. CareTech arbetar för att få med fastighetsbolagen på tåget. Detta för att fungera. Berit hörde talas om de nya digitala larmen och med hjälp av tekniker från CareTech kunde hon installera ett i lägenheten. De digitala trygghetslarmen är ganska nya för mig, men de är inte svårare att installera än de gamla larmen, säger hon. Kanske till och med lättare. De digitala trygghetslarmen kopplas till bredbandsdosan. Signalen från larmet går digitalt och fungerar precis som IP-telefoni. Larmcentralen märker om nätet inte fungerar och kan ringa upp. Görels larm är dessutom försett med ett säkerhetssystem. Det går att nå larmcentralen med hjälp av GSM-nätet. görel har bara gott att säga om dem hon kommit i kontakt med genom larmet. När jag pratat med personalen på larmcentralen så har de alltid varit så personliga. Hej Görel, säger de när de ringer upp. Det känns tryggt. Det var mycket stelare förr i tiden. Trygghetslarmet Care-IP. att det är i bostäderna trygghetslarmen ska fungera. >> Mer information eller oto:mattiasahlm F 9

10 Visningslägenheten i Hudiksvall rymmer många kognitiva hjälpmedel. En förenklad fjärrkontroll, telefon med bilder på anhöriga och en matta som tänder ledljus är några exempel. ProvanyteknikiHudiksvall Visningslägenheten i Hudiksvall visar och anhöriga några av alla de hjälpmedel som finns ute på marknaden. Det finns ofta ett motstånd hos de mot att lägga ner pengar på hjälpmedel, även om de kan ge betydligt ökad livskvalitet, säger Per Iversen, Hudiksvalls kommun. De flesta anhöriga tycker däremot att det är en självklarhet att föräldrarna ska unna sig den tekniska utrustning som underlättar. Det är viktigt att ligga ett steg före och att kunskapen om hjälpmedlen når ut i tid. Först när behoven blivit riktigt stora söker man efter lösningar, men då kan det redan vara för sent att lära sig hur de tekniska hjälpmedlen fungerar. Det gäller att de som är på väg in i ett behov kommer i kontakt med hjälpmedlen på ett tidigt stadium. Visningslägenheten är en del av anhörigcentret i Hudiksvall och ser ut precis som en vanlig lägenhet med kök, vardagsrum och sovrum. Sammanlagt finns där ett tjugotal hjälpmedel som alla är försedda med informationsskyltar. En rundtur ger en tydlig överblick om var hjälpmedlen kan underlätta i vardagliga situationer. låset På ytterdörren är kopplat till spisen och vattenkranarna. Om de lämnas påslagna stängs de av automatiskt när nyckeln vrids om. I vardagsrummet står en klocka som bokstavligen talar om vilken tid det är. Meddelanden talas in på klockan som läser upp dem på utsatt tid. Hjälpmedel med röster är väldigt bra, säger Eivor Johansson. De skapar säkerhet och minskar förvirringen. Gymnastik och tisdagsklubben, en klubb som bland annat ordnar fikaträffar, står på schemat för Eivor Johansson. Hon är även ordförande för demensföreningen. Tillsammans med föreningsvännerna Anna Sjöberg och Anna-Greta Saxelin, ska föreningen sprida kunskapen om hjälpmedlen till en vidare krets. flera andra föreningar talar om hjälpmedlen och berättar om visningslägenheten på sina möten. Frivilliga anhörigstödjare, hemtjänstpersonal och Hudiksvalls bostäder är också engagerade. Tanken är att visningslägenheten ska sprida kunskapen som ringar på vattnet, säger Karin Jonsson, Hudiksvalls kommun. 10

11 Foto:PhilippeRendu Med porttelefonen är det möjligt att se vem som knackar på. Karin Jonsson, Hudiksvalls kommun, vill in. Visningslägenheten öppnade i oktober 2007 efter att Hudiksvalls kommun just avslutat projektet Hemma med IT, också det inriktat på kognitiva hjälpmedel. en av Utmaningarna för visningslägenheten är att kunna stå på egna ben på sikt utan ekonomiskt stöd från Hjälpmedelsinstitutet. En annan är att satsa slantarna på rätt teknik. Utvecklingen går snabbt framåt och många hjälpmedel som har några år på nacken blir omoderna och säljs inte längre i affären. Vi tycker att det är toppen att visningslägenheten och anhörigcenter finns, säger Eivor Johansson. Visningsmiljöerihelalandet Visningsmiljön i Hudiksvall är långt ifrån den enda visningsmiljön i landet. Det finns fler än ett trettiotal och fler är på gång. Att kunna erbjuda möjlighet till att se på, ta i och prova produkter i en hemlik miljö skapar goda förutsättningar för att nå ut med kunskap och information om produkter som ökar kvarboende och höjer livskvaliteten för. Eric Liljeström har för Hjälpmedelsinstitutets räkning kartlagt visningsmiljöer i landet. I undersökningen framhåller samtliga aktörer de positiva resultat som visningsmiljöerna ger. En annan slutsats är att visningsmiljöerna visar upp en stor variation och är därför svåra att kategorisera. Hjälpmedelsinstitutet ger stöd för utveckling av visningsmiljöer i Västerås, Laholm, Borås stad, Trollhättan, Helsingborg, Halmstad och Göteborg. Hjälpmedelsinstitutet kommer även att starta upp ett nätverk för visningsmiljöer under hösten >> 11

12 Nyteknikkräversamarbete mellanvårdochfastighetsägare Om 10 till 20 år kommer de flesta lås vara digitala. Fastighetsägarna bör erbjuda vården fler tekniska lösningar, säger han. Trygghetslarm är ett exempel på en sådan lösning. I många fall har det visat sig att de analoga larm som vården köpt in inte fungerat i moderna fastigheter som saknar analogt nät. Här finns en tydlig fördel med att fastighetsägarna tar hand om tjänsten och planerar för den redan när fastigheterna byggs. Foto:ThomasCarlgren Låsen, som vi är vana att se dem, kan snart vara ett minne blott, enligt Stefan Lundberg, KTH. Både vården och fastighetsägarna måste bli bättre på att omfamna den nya digitala teknik som finns för. Det är en av Stefan Lundbergs slutsatser. Han genomför en förstudie på Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, som utvärderar de elektroniska lås som finns ute på marknaden och undersöker behovet hos de. digitala nycklar är en annan ny teknisk lösning med många fördelar. Vården slipper hantera en otymplig mängd nycklar och riskerar inte att behöva tillkalla låssmeden om de kommer på villovägar. Om år kommer de flesta lås vara digitala, säger Stefan Lundberg. Den nya tekniken ökar även behovet av samverkan mellan vårdgivare och fastighetsägare. I fallet med de digitala nycklarna kommer inte vårdgivarna in genom huvudentrén utan en överrenskommelse om en teknisk lösning med fastighetsägaren. stefan hoppas På fler aktörer och tror att utvecklingen tjänar på att stora larmföretag, som vanligtvis inte sysslar med vårdfrågor, kliver in på marknaden. Men att ta fram nya produkter innebär ett risktagande och det är svårt att sia om utvecklingen på längre sikt. Innan mobiltelefonerna kom visste ingen att alla var beredda att tala i dem hela tiden, säger Stefan Lundberg. >> 12

13 Låsytterdörrenmedfjärrkontroll Nu blir det möjligt att låsa ytterdörren med hjälp av en fjärrkontroll. Att resa sig upp för att låsa dörren kan vara en svår match för den som är gammal. Vissa har problem med minnet och kan gå till dörren tio gånger på en kväll för att se om den är låst. Företaget Phoniro har utvecklat en fjärrkontroll för att underlätta och minska fallolyckorna i hemmet. Fjärrkontrollen kan även göra skillnad för personer med svag syn eller reumatism som har svårigheter med att få in nyckeln i låset. största möjliga enkelhet har eftersträvats när produkten tagits fram. Röd knapp används för att låsa och grön för att låsa upp. Om fjärrkontrollen tappas bort kan den avaktiveras. Nycklar kan alltid användas parallellt, vilket gör produkten intressant exempelvis för barnfamiljer som har problem med nycklar som försvinner. För att kunna använda fjärrkontrollen måste en box först monteras över låset. Denna produkt, Phoniro Lock Base, togs fram 2006 och har egentligen ett annat användningsområde. Inom hemtjänsten ger den vårdpersonalen möjlighet att låsa upp brukarnas dörrar med hjälp av en knapptryckning på mobiltelefonen. nyckelhanteringen inom hemtjänsten är ett stort problem som slukar tid och resurser. När personalen får ett larm måste de ofta åka och hämta nycklarna på en central, även om de råkar befinna sig i samma kvarter som den larmande brukaren. När mobiltelefonerna används som nycklar minskar både körsträckorna och bränsleförbrukningen. Mindre tid i bilen innebär också mer tid hos brukarna. Alla besök loggas i systemet vilket gör att det även går att få en överblick över hur mycket tid som läggs på varje brukare. Trygghetävenutanförhemmet Ett vanligt trygg- hetslarm ska an- vändas i hemmet. Nu kommer alternativ som gör det möjligt att larma och kontakta hjälp oavsett var man är. Trygghetsmobilen Cnior är inte låst till bostaden. Dagens trygghetslarm är på väg att ersättas i snabb takt. Den nya digitala tekniken gör det möjligt att erbjuda nya lösningar som kan bygga på uppkoppling via bredband eller via GSM, i det senare fallet samma princip som gäller för en mobiltelefon. företaget athena nordic har valt att utveckla en trygghetsmobil, som precis som namnet säger också är en mobil och inte är bunden till hemmet. Utgångspunkten var att hitta en teknik som gör användaren trygg även utanför dörren, berättar Stefan Andersson, vd på Athena Nordic. Företaget har sedan tidigare nödsändare i sortimentet, och den ingår även i trygghetsmobilen Cnior. Det innebär att polisen kan hitta trygghetsmobilens spårsändare även om det inte finns täckning för mobilen. Vidare ingår GPS och möjlighet att öppna lås och stänga av utrustning i hemmet. Finnsattköpaihandeln Fjärrkontrollen Phoniro Lock Remote Controll tas fram med hjälp av utvecklingsmedel från Hjälpmedelsinstitutet genom programmet Teknik för och kommer finnas tillgänglig i handeln från september Där ska den kunna köpas separat eller tillsammans med boxen. Installationen går bra att göra själv och tar inte mer än tio minuter. Trygghetsmobilen har bara tre knappar och alla samtal från den går via en servicecentral. Användaren trycker bara på samtalsknappen och begär sedan vem som ska ringas upp. Larmknappen går direkt till en larmcentral och kan också kompletteras med en trådlös larmknapp som kan bäras på handleden eller runt halsen. Och så finns det en tredje knapp som kan användas för att till exempel öppna och låsa dörrar. trygghetsmobilen ska finnas i handeln under slutet av Förhandlingar pågår med ett antal kommuner om att köpa in Cnior för att ersätta de larm som inte fungerar. 13

14 Utemiljöförslivskvalitet Varför har utomhusvistelser en sådan stärkande effekt på oss människor? Att effekten är tydligt positiv på hälsa och koncentrationsförmåga råder det ingen tvekan om. Däremot är det mer oklart varför det är så. En balkong kan fungera som mellanrum mellan inne- och utemiljö. fönster. Ett mellanting mellan ute och inne, som ett inglasat rum eller en bal- kong, inbjuder till utomhusvistelse och fyller därmed en viktig funktion. Väl ute ska miljön påminna de äld- re om den tid då de var aktiva. Det välkända ger de möjlighet att återfinna sin identitet och stärka självkänslan. Miljön ska vara överblickbar men inte alltför tillrättalagd är ett av tipsen i arbetsmaterialet. >> Beställ gestaltningsprogrammet på eller Studier på visar dessutom att de allra svagaste i denna grupp får den största återhämtningen av koncentrationsförmågan. Detta har Micasa tagit fasta på och har, stödda av Hjälpmedelsinstitutet, tagit fram arbetsmaterialet Gestaltningsprogram för utemiljön vid vård- och omsorgsboende. Fönster med tydlig utsikt över gården är ett sätt att ge personer som har svårt att röra sig en koppling till utemiljön. Fönstren ska sitta lågt så att de kan sitta ner och ändå se ut. Korridorer bör vara försedda med MARKEN HÖJS UPP MELLAN FASAD OCH GÅNGVÄG SENIORBOENDE BEFINTLIGA ÄPPELTRÄD, HÖGT GRÄS OCH ÄNGSLIKA PERENNER BERSÅ MED HÖGA BUSKAR MOT FASAD OCH BALKONGER A1 ROSENBÅGAR LÖKVÄXTER I GRÄSMATTAN ASFALTSGÅNG MED KANT AV STORGATSTEN PERGOLA OCH STENBLOCK, SITTPLATS I AVSKILDHET SENIORBOENDE ODLINGSLÅDOR OCH BARR GRÖNT OCH LUMMIGT SITTPLATSER I AVSKILDHET PERGOLATAK/RÖKRUTA BERSÅ MED HÖSTFÄRG OCH BLADFORM RESTAURANG & DAGVERKSAMHET UTEPLATS I ANSLUTNING TILL RESTAURANGEN, BETONGPLATTOR I RAKA FÖRBAND MED FRIS AV SMÅGATSTEN, SÄSONGSPLANTERINGAR I URNOR, ÖPPNINGSBAR GLASVÄGG. UPPHÖJDA PRAKTRABATTER MED PERENNER I LÅDOR AV ZINK NYA BUSKTRÄD, VINTER- GRÖNA BUSKAR, ORM- BUNKAR OCH MARKTÄCK- ANDE PERENNER BERSÅ MED PERGOLATAK OCH ECO-YTA OMSLUTEN PLATS MED DOFTANDE BUSKAR OCH KLÄTTERVÄXTER SAMT BLOMMOR I LUGNA FÄRGER, VINTERFÖRVARING AV UTEMÖBLER KAR MED PORLANDE VATTEN FOAJÉ ENTRÉ UTEPLATS MED MARKIS I ANSLUTNING TILL DEMENSBOENDE, BETONGPLATTOR I RAKA FÖRBAND MED FRIS AV SMÅGATSTEN, SÄSONGSPLANTERINGAR I URNOR, ÖPPNINGSBAR GLASVÄGG FRÅN VISTELSERUM. OMGÄRDAD PLATS MED VÅRBLOMMANDE MAGNOLIA OCH LUGN FÄRGSKALA. FUNDAMENT FÖR JULGRAN DEMENSBOENDE & DAGVERKSAMHET A TORG MED ECO-YTA, FRIS AV STORGATSTEN, BEFINTLIGA PILAR SAMT FASTA SOFFOR OCH BORD, NY UTGÅNG FRÅN FOAJÉN Förslag på hur en utemiljö kan rustas upp i Gestaltningsprogram för utemiljön vid vård- och omsorgsboende. 14

15 Foto:MagdalenaMarklund Det är dags för oss att lära av kineserna. Så här der det ut i parker och gathörn i Peking. Snart får vi träningsredskap i utemiljö anpassade för i Stockholm. Tränautomhusidittbostadsområde Att hålla sig i god form blir bara viktigare med åldern. Snart blir det möjligt att använda träningsredskap utomhus i svenska bostadsområden. Det som redan är vanligt i Peking kommer nu till Stockholm. Cecilia Jensfelt, som är arkitekt och docent, inventerade ett bostadsområde i Blackeberg i västra Stockholm med tre våningar utan hiss, för att ta reda på möjligheterna för att bo kvar. Det slog henne att god hälsa och en bra fysik är en förutsättning för att som kunna röra sig, känna frihet och ha livskvalitet. Grunden för god hälsa är muskelstyrka och då krävs det träning. Förebilden är de redskap jag såg i Peking och som finns i gathörn och parker, berättar Cecilia Jensfelt. Robusta och enkla träningsredskap som tål att stå ute och som ska hålla för att lyfta den egna kroppsvikten. hon sökte och fick bidrag ur programmet Teknik för och har nu planerat för två pilotanläggningar i Stockholm som ska uppförs av Micasa, det kommunala bostadsföretag som ansvarar för Stockholms stads omsorgsfastigheter. Två leverantörer har valts ut och kommer att bidra med fyra redskap var. Det finns ingen större kunskap om detta i Sverige, de företag som tar fram redskapen är specialiserade på idrottsanläggningar och redskap för idrottshallar. Detta är en viktig satsning som betalar sig flera gånger om. cecilia jensfelt har tillsammans med sjukgymnast Annelie Lagerberg från Danderydsgeriatriken testat närmare ett 50-tal redskap och har därefter valt ut några som nu ska användas i pilotanläggningarna. Redskapen ger tillsammans en allsidig träning av styrka, kondition och rörlighet. Cecilia lägger stor vikt vid att träningsplatsen ska vara en attraktiv mötesplats där kan samtala och ha det trevligt samtidigt som de tränar förebyggande. När allt väl är på plats ska också resultatet utvärderas och Cecilia ska leverera en rapport till Teknik för. Hon är övertygad om att detta är en vettig investering. Jämför kostnaderna för några redskap med vad det kostar att genomföra operationer på som drabbas av lårbensbrott och vi talar om småpengar. Jag tycker att detta är en viktig satsning som betalar sig flera gånger om. >> 15

16 Attityderochvärderingarpåverkartillg Bra tillgänglighet i boendet har stor betydelse för personers hälsa, det bidrar till bättre möjligheter att komma ut och leva ett aktivt liv. Men attityder hos såväl hyresgäster som bostadsföretag spelar stor roll för de satsningar som görs. Det är en slutsats i en forskningsstudie som genomförs i Göteborg och som undersöker vilka hinder och möjligheter som har betydelse för förbättringar i det befintliga bostadsbeståndet. Bakom studien står FoU i Väst som är en del av Göteborgsregionen kommunalförbund. En av forskarna i studien är Lisbeth Lindahl: Vi följer upp ett initiativ från Göteborgs stad som har intresserat sig för hur kommunen ska planera för att ska kunna bo kvar. Det har även inletts ett samarbete över förvaltningsgränserna i kommunen kring boendefrågorna för. olika delar av kommunen har inte alltid vetskap om vad andra förvaltningar eller kommunala bolag gör. Det finns områden i Göteborg som har haft seniorboende insprängt i de kommunala bostadsföretagens hus i många år utan att det varit särskilt känt. Familjebostäder har haft seniorbostäder i Lärjedalen sedan 20 år, och det har stadsdelsförvaltningen inte varit medveten om, berättar Lisbeth Lindahl. Det är relativt vida regler för vad som klassas som seniorboende, men det vänder sig till icke barnfamiljer och målsättningen är att det ska vara lite lugnare i dessa hus. Hyresgäster som bor i hus med seniorboende ingår i de intervjuer som nu genomförs av Lisbeth Lindahl och hennes kollegor. Det är förutom hyresgäster och företrädare för bostadsföretag, representanter för länsstyrelsen och kommunala förvaltningar som intervjuas. Studien är inte avslutad men det Godtillgänglighetettbaskrav Studien Tillgänglighet i allmänna utrymmen får stöd av programmet Teknik för och är koncentrerad till tre områden i Göteborg: Biskopsgården, Askim och Lärjedalen. Det är flerbostadshus med hyreslägenheter som ingår i undersökningen som främst inriktar sig på fysisk tillgänglighet i gemensamma utrymmen. I ett fortsättningsprojekt ska resultaten från studien spridas med hjälp av bland annat skrifter. Illustration:AndreaSjöström finns vissa observationer som forskarna ändå vill lyfta fram. Tillgängligheten prioriteras inte av vanliga hyresgäster. Även bland kommer tillgänglighet längre ner på listan när de pratar om vad som bidrar till ett attraktivt boende och vad de vill betala för. God tillgänglighet kan snarare ses som ett baskrav än något som ökar värdet. att hyresgäster själva upplever att de inte har behov av till exempel dörröppnare gör att de inte vill betala extra för det. Och attityder hos så väl hyresgäster som representanter för fastighetsägarna spelar stor roll för synen på tillgängligheten, enligt Lisbeth Lindahl. Vi har fått kommentaren från ett bostadsföretag att har man rollator så har man hemhjälp och då får man hjälp med att tvätta. Samtidigt görs många positiva insatser som riktar sig till. I flera av de områden som ingår i studien 16

17 ängligheten satsar bostadsföretagen på gemensamhetslokaler, och i Biskopsgården har stadsdelsförvaltningen inrättat en tjänst som fritidsledare för att leda aktiviteter bland. vi vet att en bra tillgänglighet bidrar till ökad självständighet, aktivitet och social samvaro. Det hjälper till att bryta isolering och är till stor nytta för s hälsa och livskvalitet. Studien visar att vanliga brister är att det saknas ramper vid entréer som gör det enkelt att komma in och ut med rollator. Andra brister är att det saknas elektroniska dörröppnare för tunga dörrar och hissar som går hela vägen ner till entréplan eller källarutrymmen. Många som har direkt kontakt med hyresgästerna vet vad som krävs, men kunskapen flyttas inte alltid över till den tekniska sidan och de som svarar för fastighetsförvaltningen, säger Lisbeth Lindahl. Attåldras imiljonprogrammet Gåturer och intervjuer ska ge en bättre bild av hur det är att åldras i miljonprogramsområdena. Om fler ska kunna bo kvar måste det skapas en förståelse för hur boendemiljön kan göras mer tillgänglig. Bostadsområdena som ingår i miljonprogrammet beskrivs ofta som utsatta och med många sociala problem. Vad som ofta glöms bort är att det här även bor många. Det är en grupp som det inte talas om när miljonprogramsbeståndet diskuteras, säger Vilhelm Meyer. Vilhelm arbetar med stadsplanering på företaget Urban Utveckling & Samhällsplanering AB. Tillsammans med sin kollega Emilia Jensen ska han studera s vardagsliv i bostadsområdena på Järvafältet i Stockholm. fokus i den Undersökning som nu planeras ligger på allmänna utrymmen som trapphus, entréer, gemensamma lokaler, källare och gårdsmiljöer. Ett flertal intervjuer ska genomföras såväl med som med personer som arbetar med, till exempel personal inom hemtjänsten. Många lever i dag i de bostadsområden som byggdes under 60- och 70-talet. Bostäder som inte är anpassade för kvarboende. För att få en bild av hur miljöerna fungerar ska vi även genomföra gåturer med som vi filmar, berättar Emilia Jensen. Äldre har ibland en tendens att bortse från de hinder som finns, och då blir de filmade rundturerna ett bra bevis på hur det ser ut i husen och närmiljöerna. studien ska visa hur förutsättningarna för kvarboende kan förbättras i samband med de renoveringar som ändå ska genomföras de närmaste åren. Den kommer att ingå som ett komplement till den undersökning som genomförs i Göteborg av FoU i Väst/GR om tillgänglighet i allmänna utrymmen (se artikeln intill). >> Foto:ThomasCarlgren 17

18 Produkterochtjänsterför enklareochtryggarevardag Under åren 2007 till 2009 har programmet Teknik för beviljat utvecklingsstöd till produkter och tjänster. Här presenteras fyra exempel på projekt: Användarvänligmobiltelefon Långt ifrån alla behöver de avancerade funktioner som dagens mobiltelefoner erbjuder. Mycket kan göras för att mobilen ska bli mer tillgänglig och enklare att använda. Doro har beviljats stöd för att utveckla en användarvänlig mobiltelefon främst för användare. Doro PhoneEasy 410gsm ska även tilltala alla som vill ha en enkel och lättanvänd mobil. >> Säkerttrygghetslarm överip-nätet Analog telefoni är på väg att ersättas av digital telefoni, så kallad IP-telefoni. Då måste trygghetslarmen vara anpassade till den nya digitala infrastrukturen. Företaget CareTech har fått stöd för produktutveckling av världens första trygghetslarm för bredband och GSM. Trygghetslarmet är anpassat till både analoga och digitala larmcentraler. Läs mer om CareTechs trygghetslarm i artikeln på sidan 9. >> Ljusgivandekäpp En käpp eller krycka är ett utmärkt stöd men kan vara mycket mer. Företaget Popab har fått pengar för att utveckla en ljusgivande käpp som med hjälp av genomlysbara kristaller avger ljussignaler. Käppen gör det säkrare och tryggare att röra sig i mörker. >> ACTION anhörigstödviait ACTION är en tjänst för anhörigvårdare. Via bildtelefon kan kontakt hållas med vård- och omsorgspersonal, och andra i liknande situation. ACTION innehåller även råd och kunskap speciellt anpassad för den som vårdar en när- i hemmet. Ett flertal projekt har fått stöd från Teknik för för att stående anpassa tjänsten till glesbygd. >> 18

19 Utvecklingsråd försboende Hjälpmedelsinstitutet har inrättat ett Utvecklingsråd för s boende. Rådet består av tio personer och som representerar såväl boende som bostadsbolag/fastighetsägare, projektörer, forskare och stat och kommun. Ordförande i rådet är Ines Uusmann. Rådets övergripande roll är att genom sina gedigna erfarenheter från bland annat bostads- och fastighetssektorn, forskarssamhället och brukare/boende i en dialog ge synpunkter och råd för att öka tillgänglighet och användbarhet i byggande och boende som passar. direktpånätet ochihandeln En viktig del i programmet Teknik för är att sprida information om var man hittar bra produkter för. Allt fler bra produkter och teknik för kan köpas direkt på internet via nätbutiker, eller i den vanliga detaljhandeln. Många av de smarta ting och bra produkter som i dag finns på marknaden och tips om var de kan köpas kan du hitta på Teknik för s webbplats. >> Läs mer och beställ trycksaker på Regionalakonferenser förboendeochvardagsliv För att bidra till en förbättring av de områden som berör s boende har de tre organisationerna Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, SABO och Hjälpmedelsinstitutet etablerat en samrådsgrupp. En viktig uppgift under hösten 2009 och 2010 är att arrangera regionala konferenser med fokus på utvecklingen av s boende. >> Information om konferenserna, och när de genomförs, kommer att finnas på Räknapåhurdinkommunpåverkas De närmaste decennierna ökar såväl antalet som de s andel av befolkningen. Det kommer att ha stor betydelse för hela samhällsekonomin. Inte minst berörs landets kommuner som har ansvar för omsorgen och äger många av de allmännyttiga bostadsbolag som kommer att hysa allt fler hyresgäster. För att ge en uppfattning om vad många innebär för en kommun har programmet Teknik för tagit fram en räknesnurra som snabbt och överskådligt ger en bild av hur varje kommuns ekonomi påverkas. >> Äldrekostnadssnurran hittar du på Foto:JonasArneson 19

20 Planeraföralltfler Ett bra tillgängligt boende är en förutsättning för att ska kunna leva ett självständigt liv. I takt med att vi blir allt fler och att andelen ökar kommer det att ställas stora krav på att vi kan erbjuda ett bra boende långt upp i åren. Då handlar det om att anpassa dagens befintliga bostäder till en bättre tillgänglighet och en standard som gör det möjligt att bo kvar. Med den här broschyren vill vi visa exempel på vad som kan göras för att med hjälp av bra teknik, nya tjänster och planerade renoveringar underlätta för kvarboende. Informationen vänder sig till dig som arbetar med bygg- och bostadsfrågor, planerar för nuvarande och kommande bostäder och beslutar om morgondagens boende. Bättreteknikförochanhöriga Under tre år satsar regeringen 66 miljoner kronor på att stödja utvecklingen av produkter och tjänster som underlättar vardag och boende för och deras anhöriga. Även informationen om var man hittar bra produkter för ska förbättras. Projektet heter Teknik för och det är Hjälpmedelsinstitutet som fått i uppdrag att samordna satsningen. 100 projekt har fått stöd av Teknik för. Alla finns samlade på webbplatsen Där finns också tips om var det går att köpa produkter som fått stöd av Teknik för såväl som en mängd andra smarta produkter för. Hjälpmedelsinstitutet är ett nationellt kunskapscentrum inom området hjälpmedel och tillgänglighet för människor med funktionsnedsättning. Hjälpmedelsinstitutets huvudmän är staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Box 510, Vällingby Tfn Fax Texttfn E-post Webbplats Beställningsnr 09364

Förvalta och bygga tillgängligt boende. Bra för äldre bra för alla!

Förvalta och bygga tillgängligt boende. Bra för äldre bra för alla! Förvalta och bygga tillgängligt boende Bra för äldre bra för alla! Handen på hjärtat Vet du hur framkomligheten och tillgängligheten fungerar i dina fastigheter? Alla mår bra av att komma ut i friska luften.

Läs mer

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo?

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Allt fler äldre en stor möjlighet Du och alla inom fastighetsbranschen står inför en utmaning och en stor möjlighet. Snart är var fjärde svensk över 65 år och

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Mobila trygghetslarm med många vinnare. erfarenheter från Teknik för äldre

Mobila trygghetslarm med många vinnare. erfarenheter från Teknik för äldre Mobila trygghetslarm med många vinnare erfarenheter från Teknik för äldre Mobila trygghetslarm på nytt sätt Allt fler äldre efterfrågar trygghetslarm och det finns idag många alternativ på marknaden för

Läs mer

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bo bra på äldre dar 1 Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bakgrund 2 Nästan 20% av Sveriges befolkning har fyllt 65 år och antal och andel

Läs mer

Anhöriga ger stöd och trygghet

Anhöriga ger stöd och trygghet Anhöriga ger stöd och trygghet www.teknikforaldre.se Foto: Thomas Carlgren Utan anhöriga stannar omsorgen Tre fjärdedelar av all vård och omsorg i Sverige ges av anhöriga. Utan stöd och omvårdnad från

Läs mer

Trygghetslarm en vägledning

Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm är en av flera insatser som bidrar till att ge trygghet för ett stort antal äldre och personer med funktionsnedsättning. I ordet trygghet

Läs mer

Nationella inspirationsmiljön

Nationella inspirationsmiljön Nationella inspirationsmiljön Välkommen till vår nationella inspirationsmiljö! Hjälpmedelsinstitutet och Micasa Fastig heter driver gemensamt en nationell inspirationsmiljö med bostäder för personer med

Läs mer

Trygghetslarm. För att få talkontakt med personalen på trygghetscentralen måste du trycka på din larmknapp.

Trygghetslarm. För att få talkontakt med personalen på trygghetscentralen måste du trycka på din larmknapp. Trygghetslarm Trygghetslarm Med trygghetslarm kan du få kontakt med personal i situationer då du inte kan nå fram till din vanliga telefon. Du använder larmet för att kalla på hjälp om du blir hastigt

Läs mer

Tillgänglighetsinventeringar av befintligt bostadsbestånd - strategiskt tänk. Ylva Sandström, februari 2014

Tillgänglighetsinventeringar av befintligt bostadsbestånd - strategiskt tänk. Ylva Sandström, februari 2014 Tillgänglighetsinventeringar av befintligt bostadsbestånd - strategiskt tänk Ylva Sandström, februari 2014 Alla får funktionsnedsättningar med ökande ålder av synen av balansen av kraft och energi vid

Läs mer

Trygghetslarm. Trygghetslarm är till för att skapa trygghet för dig och dina anhöriga

Trygghetslarm. Trygghetslarm är till för att skapa trygghet för dig och dina anhöriga Trygghetslarm Trygghetslarm är till för att skapa trygghet för dig och dina anhöriga Ansökan av trygghetslarm Du som har behov av trygghetslarm kan ansöka om det med hjälp av förenklad biståndsbedömning.

Läs mer

Ny digital teknik införs för invånare som har trygghetslarm för att ge ökad trygghet, säkerhet och kvalité

Ny digital teknik införs för invånare som har trygghetslarm för att ge ökad trygghet, säkerhet och kvalité Ny digital teknik införs för invånare som har trygghetslarm för att ge ökad trygghet, säkerhet och kvalité Under hösten kommer alla befintliga trygghetslarm att bytas ut. De som har trygghetslarm kommer

Läs mer

Genomförandeplan Boende för äldre i Luleå Leif Wikman Det goda boendet på äldre dar PRO 2013-03-14 Wikman-konsult AB

Genomförandeplan Boende för äldre i Luleå Leif Wikman Det goda boendet på äldre dar PRO 2013-03-14 Wikman-konsult AB Genomförandeplan Boende för äldre i Luleå Leif Wikman Det goda boendet på äldre dar PRO 2013-03-14 Wikman-konsult AB Äldre Äldreomsorg Planera morgondagens bostäder för gårdagens ungdomar. Med både hjärta

Läs mer

VALFRIHET FÖR VILLAÄGARE

VALFRIHET FÖR VILLAÄGARE VALFRIHET FÖR VILLAÄGARE Framtidssäker infrastruktur för snabba kommunikationer, Internet, tv, telefoni, data, spel, nytta och nöje. Välkommen till Dala Energi Stadsnät. DIGITAL-TV, INTERNET, JOBBET OCH

Läs mer

Attraktivt seniorliv. Kort sammanfattning: Seniorstrategi. Attraktivt Boende är A och O 2014-03-01 1( 5)

Attraktivt seniorliv. Kort sammanfattning: Seniorstrategi. Attraktivt Boende är A och O 2014-03-01 1( 5) 2014-03-01 1( 5) Attraktivt seniorliv På uppdrag av Moderata seniorer i Trelleborg har vi undersökt vad som utgör ett attraktivt liv för seniorer.. Ett gott seniorliv bygger på fyra hörnpelare. Attraktivt

Läs mer

Kommunikationsplan för fiber i Simrishamns kommun

Kommunikationsplan för fiber i Simrishamns kommun Kommunikationsplan för fiber i Simrishamns kommun Syftet med detta dokument är att stödja alla som jobbar aktivt med att få fler att vilja ha en fiberanslutning i Simrishamns kommun. Vid all kommunikation

Läs mer

Möte rörande trygghetslarm och IP

Möte rörande trygghetslarm och IP MINNESANTECKNINGAR 2008-02-26 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Björn Björk Möte rörande trygghetslarm och IP Plats: Hornsgatan 15, Bellman Tid: 13.00 16.00 Närvarande: Björn Björk Sven Lusensky

Läs mer

Mobilt trygghetslarm. För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade

Mobilt trygghetslarm. För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade Mobilt trygghetslarm För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade TRYGGHETSLARM ÄR FÖR MÅNGA DEN LÖSNING SOM GÖR DET MÖJLIGT ATT BO KVAR HEMMA TROTS FUNKTIONSHINDER ELLER KRONISK SJUKDOM. SYFTET MED ETT

Läs mer

Trygghetslarmen installeras av personal från vård och äldreomsorgens larmgrupp. De ger dig råd om vilken lösning som fungerar hos dig.

Trygghetslarmen installeras av personal från vård och äldreomsorgens larmgrupp. De ger dig råd om vilken lösning som fungerar hos dig. Trygghetslarm Allmänt Efter beslut från biståndshandläggare kan du hyra ett trygghetslarm av Alingsås kommun. Larmet är personligt och ska användas av dig i din bostad. Du ska använda trygghetslarmet vid

Läs mer

Fiber till alla. Fiber till alla. Kommunledningskontoret informerar

Fiber till alla. Fiber till alla. Kommunledningskontoret informerar Fiber till alla Fiber till alla Kommunledningskontoret informerar Innehåll Kommunikationsplan för fiber i Simrishamns kommun 3 Vad vi kommunicerar 4 Praktiska exempel 5 Några målgrupper 6 Vad är optisk

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Om bostadsanpassning Viveka Lindström, Personskadeförbundet RTP 6 november 2012

Om bostadsanpassning Viveka Lindström, Personskadeförbundet RTP 6 november 2012 Om bostadsanpassning Viveka Lindström, Personskadeförbundet RTP 6 november 2012 Om projektet/verksamheten Film Webbsidan www.bostadscenter.se bostadsanpassningsbidrag, behovsguide Frågor Bostadscenter.se

Läs mer

Anders Nordstrand VD Micasa Fastigheter i Stockholm Göteborg 1 mars 2012

Anders Nordstrand VD Micasa Fastigheter i Stockholm Göteborg 1 mars 2012 Anders Nordstrand VD Micasa Fastigheter i Stockholm Göteborg 1 mars 2012 Micasa Fastigheter skall vara ett nytt, spännande fastighetsbolag ett annorlunda bolag ett bolag i framtiden Micasa Fastigheter

Läs mer

Riktlinjer för trygghetsboende i Helsingborgs stad

Riktlinjer för trygghetsboende i Helsingborgs stad HELSINGBORGS STAD Sammanträdesdatum 21 mars 2012 Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för trygghetsboende i Helsingborgs stad Bakgrund I november 2007 fattade vård- och omsorgsnämnden beslut om trygghetsboende

Läs mer

Trygga badrum. Gör badrum mer tillgängliga med små förändringar

Trygga badrum. Gör badrum mer tillgängliga med små förändringar Trygga badrum Gör badrum mer tillgängliga med små förändringar Bygg badrum som fungerar för äldre Vi lever allt längre och andelen äldre ökar varje år. De flesta vill bo kvar i sin bostad så länge som

Läs mer

Kort om välfärdsteknologi och e-hemtjänst. baserat på erfarenheter från Västerås stad

Kort om välfärdsteknologi och e-hemtjänst. baserat på erfarenheter från Västerås stad Kort om välfärdsteknologi och e-hemtjänst baserat på erfarenheter från Västerås stad Denna skrift är en kort version av Att införa e-hemtjänst erfarenheter från Västerås stad, art.nr 12366. Ladda ner den

Läs mer

Aptussystemet - från säkerhetsinventering till en trevlig och trygg flerbostadsfastighet. vit

Aptussystemet - från säkerhetsinventering till en trevlig och trygg flerbostadsfastighet. vit Aptussystemet - från säkerhetsinventering till en trevlig och trygg flerbostadsfastighet vit Passagesystem Aptus passage-, porttelefon- och boknings system skapar trygga miljöer för boende i flerbostadshus,

Läs mer

Samtal om... miljonprogrammets renovering och förnyelse med hyresgästerna i centrum

Samtal om... miljonprogrammets renovering och förnyelse med hyresgästerna i centrum Samtal om... miljonprogrammets renovering och förnyelse med hyresgästerna i centrum Miljonprogrammets bostadsområden ska renoveras för att bli långsiktigt hållbara hur ska detta genomföras? BQR och inbjöd

Läs mer

TRYGGHETSBOENDE LULEÅ

TRYGGHETSBOENDE LULEÅ LULEÅ KOMMUN 1(6) TRYGGHETSBOENDE LULEÅ BAKGRUND Kommunfullmäktige i Luleå behandlade i maj 2010 utredningsrapporten Planering för bostäder för äldre i Luleå och beslutade att en genomförandeplan skulle

Läs mer

Ett boende att se fram emot

Ett boende att se fram emot Ett boende att se fram emot Micasa Fastigheter i Stockholm AB en del av Stockholms stad Ett fastighetsbolag där hyresgästen står i centrum Stockholms stad har valt att samla alla sina omsorgsfastigheter

Läs mer

Minnet bästa läget centralt på Väster

Minnet bästa läget centralt på Väster Minnet bästa läget centralt på Väster Stadsdelen Väster från ovan. Från Minnet tar du dig snabbt in till city. Lummigt och lugnt på Regementsgatan. Nytt boende i gammal stadsdel I utkanten av Väster, med

Läs mer

Bonusboende För ett enklare liv

Bonusboende För ett enklare liv Bonusboende För ett enklare liv Kom hem till lite extra trygghet och gemenskap Oavsett var i livet du befinner dig vill vi att du ska känna hemlängtan. Våra bonusboenden erbjuder både det och den där extra

Läs mer

Måste Sveriges 200 000 trygghetslarm bytas ut 2013?

Måste Sveriges 200 000 trygghetslarm bytas ut 2013? Måste Sveriges 200 000 trygghetslarm bytas ut 2013? Åsa Lindskog Konsumentmarknadsavdelningen Post- och telestyrelsen Johnny Leidegren Leidegren Consulting Projektledare, storskaliga projektet i Sjuhärad

Läs mer

Ett hem där du känner dig trygg och säker

Ett hem där du känner dig trygg och säker Ett hem där du känner dig trygg och säker En bra kontakt med grannarna innebär ofta både större trivsel och större känsla av trygghet. Att kunna be sina grannar hålla ett öga på lägenheten när man reser

Läs mer

Ett hem där du känner dig trygg och säker

Ett hem där du känner dig trygg och säker Ett hem där du känner dig trygg och säker En bra kontakt med grannarna innebär ofta både större trivsel och större känsla av trygghet. Att kunna be sina grannar hålla ett öga på lägenheten när man reser

Läs mer

TEKNIKSTÖD FÖR ÄLDRE. innocare

TEKNIKSTÖD FÖR ÄLDRE. innocare TEKNIKSTÖD FÖR ÄLDRE innocare För EU projektet Innocare handlade det om att ge sig ut på oplöjd mark och börja skapa något nytt. Mänskliga möten Innovativ teknik Trygghet i hemmet Ledorden i rubriken speglar

Läs mer

STOCKHOLMS STAD BEHÖVER HJÄLP MED ATT LÖSA STORA UTMANINGAR!

STOCKHOLMS STAD BEHÖVER HJÄLP MED ATT LÖSA STORA UTMANINGAR! ÄLDREFÖRVALTNINGEN Version 1.0 Karin Gens/Johan Schuber SID 1 (6) 2012-03-15 STOCKHOLMS STAD BEHÖVER HJÄLP MED ATT LÖSA STORA UTMANINGAR! OpenLab projekt - inom området: Ett värdigt åldrande Uppdragsgivare

Läs mer

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att

Läs mer

Äldreomsorg. i Täby kommun

Äldreomsorg. i Täby kommun Äldreomsorg i Täby kommun I denna broschyr beskrivs de tjänster som du kan ansöka om och ta del av som Täbybo. De flesta tjänster tilldelas efter bedömning av den individuella förmågan. Hur den bedöm ningen

Läs mer

HAR DU KOLL PÅ DINA NYCKLAR?

HAR DU KOLL PÅ DINA NYCKLAR? HAR DU KOLL PÅ DINA NYCKLAR? Yale Doorman Ett smartare lås Låsning av våra hus och lägenheter har gått in i en ny era. Yale Doorman är ett nytt och bekvämt alternativ till den välbekanta mekaniska låsningen

Läs mer

TRYGGHETSBOENDE PÅ LINDGÅRDEN. Erland Skagerö Kontaktperson. Presentation av lägenheter

TRYGGHETSBOENDE PÅ LINDGÅRDEN. Erland Skagerö Kontaktperson. Presentation av lägenheter Nu är det dags att fundera på om du vill bo i vårt nya trygghetsboende på Lindgården. Ta del av vårt erbjudande i detta prospekt och återkom om du har några frågor. TRYGGHETSBOENDE Erland Skagerö Kontaktperson

Läs mer

Rädda liv, rädda hem!

Rädda liv, rädda hem! Rädda liv, rädda hem! Skaffa brandvarnare och brandredskap Genom att upptäcka brand och larma så tidigt som möjligt kan du rädda liv. Med en brandsläckare hemma släcker du en mindre brand på egen hand.

Läs mer

Rev 2013-05-02. Frågor & Svar

Rev 2013-05-02. Frågor & Svar Frågor & Svar Fråga: Vad är ett Trygghetsboende? Svar: Trygghetsboende är ett eget normalt boende för äldre där det finns utrymmen för samvaro. Trygghetsboendet har en värdinna under viss del av vardagarna.

Läs mer

Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan

Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan Konferens Integrerad bostadsplanering med fokus på äldre Göteborg 2012 05 09 Barbro Westerholm Vad kommer jag att tala om Demografin Äldres

Läs mer

Behovsanalys!i!Botkyrka!kommun!

Behovsanalys!i!Botkyrka!kommun! & BehovsanalysiBotkyrkakommun SamtbiståndshandläggardiskussioneriNackakommun. av Per'OlofSjöbergochMarieSjölinder 2010$09$02& & & 1 Slutrapport SilverTechnologyprojektetiBotkyrkakommun & Innehållsföreteckning&

Läs mer

Välkommen till Smeden. Tryggt och bekvämt mitt i Ljusne

Välkommen till Smeden. Tryggt och bekvämt mitt i Ljusne Välkommen till Smeden Tryggt och bekvämt mitt i Ljusne Faxeholmen satsar i Ljusne En stor del av Faxeholmens fastigheter och hyresgäster finns i Ljusne. Nu kan vi äntligen erbjuda ett tillgänglighetsanpassat

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

frågor och svar Nyckelfri hemtjänst

frågor och svar Nyckelfri hemtjänst frågor och svar Nyckelfri hemtjänst Enköpings kommun Det här är nyckelfri hemtjänst. Nyckelfri hemtjänst innebär att vi installerar ett så kallat personallås hemma hos dig. Din hemtjänstpersonal utrustas

Läs mer

Vad är ett trygghetslarm? En installatör kopplar in trygghetslarmet hos dig. Nycklar till din ytterdörr

Vad är ett trygghetslarm? En installatör kopplar in trygghetslarmet hos dig. Nycklar till din ytterdörr Larmet troget Vad är ett trygghetslarm? Trygghetslarm är till för dig vars hälsotillstånd gör att du kan behöva hjälp omedelbart, och där du har svårt att tillkalla hjälp på annat sätt. Är du 75 år eller

Läs mer

Ett nytt bostadsområde med det lilla extra som gör boendet till ett nöje!

Ett nytt bostadsområde med det lilla extra som gör boendet till ett nöje! Södervallen - Ett nytt bostadsområde med det lilla extra som gör boendet till ett nöje! Södervallen på Trandared är AB Bostäders senaste nyproduktion. Här bygger vi 42 lägenheter i ett helt nytt bostadsområde

Läs mer

SB Bredband snabbast i huset!

SB Bredband snabbast i huset! Söderort maj 2010 Söderort SB Bredband snabbast i huset! AB Svenska Bostäder, Vällingbyplan 2 Box 95, 162 12 Vällingby Du vet väl att du redan har ett av Sveriges kraftfullaste bredbandsnät i din lägenhet?

Läs mer

Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen i Munkedals kommun

Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen i Munkedals kommun Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen i Munkedals kommun Sammanfattning Den demografiska utvecklingen innebär att andelen äldre med omsorgsbehov kommer att öka, samtidigt som det kommer att bli svårt och

Läs mer

Fridebo. Tryggt och bekvämt boende för äldre i Hanaskog

Fridebo. Tryggt och bekvämt boende för äldre i Hanaskog Fridebo Tryggt och bekvämt boende för äldre i Hanaskog Fridebo är ett seniorboende i ett lummigt och lugnt område i centrala Hanaskog. I huset finns bibliotek, en mötesplats för äldre och lägenheter för

Läs mer

Äldres boende. En handlingsplan för att möta äldres skiftande bostadsbehov

Äldres boende. En handlingsplan för att möta äldres skiftande bostadsbehov Äldres boende En handlingsplan för att möta äldres skiftande bostadsbehov Äldres boende 1. Öka kunskapen 2. Öka normaliseringen 3. Ökad tillgänglighet 4. Öka antalet mellanboenden 1:1 Utveckla behovsanalysen

Läs mer

Nationell konferens om Teknik och demens

Nationell konferens om Teknik och demens Hjälpmedelsinstitutet inbjuder till Nationell konferens om Teknik och demens 22 november 2007 Norra Latin Stockholm Nationell konferens om Teknik och demens Konferensen handlar om teknikens betydelse för

Läs mer

Bo bra på äldre dar några reflektioner och slutsatser

Bo bra på äldre dar några reflektioner och slutsatser Bo bra på äldre dar några reflektioner och slutsatser Bakgrund: Juli 2010 november 2012 50 miljoner kronor 76 projekt finansierade i 58 kommuner Fyra arkitekttävlingar Samråd myndigheter; Arbetsmiljöverket,

Läs mer

Trygghetslarm. Enköpings kommun

Trygghetslarm. Enköpings kommun Trygghetslarm Enköpings kommun Enköpings kommun 2014, Vård- och omsorgsförvaltningen, Bild omslag IBL Bildbyrå Trygghetslarm - så fungerar det i Enköpings kommun I den här broschyren hittar du information

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

Screeningverktyget HOUSING ENABLER

Screeningverktyget HOUSING ENABLER Screeningverktyget HOUSING ENABLER Kartläggningsformulär Datum. Användarens namn Bostadens adress...... Identifikationskod BOSTADSSTANDARD (enligt Boverket, 2008) Följande nödvändiga bostadsfunktioner

Läs mer

Inflytande - Påverkansarbete

Inflytande - Påverkansarbete 2 3 4 Inflytande - Påverkansarbete Nationellt och lokalt Syfte Tillvarata äldres intressen Påverka de institutioner och verksamheter som berör äldres vardag Ställa äldres resurser till förfogande för det

Läs mer

Hälsorobotar. Robotar som hjälper och vårdar

Hälsorobotar. Robotar som hjälper och vårdar Hälsorobotar Robotar som hjälper och vårdar Hälsorobotar behövs för att bygga framtiden Hälsorobotar kan hjälpa personer med funktionsnedsättning och äldre till ett mer självständigt och oberoende liv.

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

Kvarteret Jordgubben, Konvaljgatan, Kumla. Rad- och flerfamiljshus med fina utemiljöer

Kvarteret Jordgubben, Konvaljgatan, Kumla. Rad- och flerfamiljshus med fina utemiljöer Kvarteret Jordgubben, Konvaljgatan, Kumla Rad- och flerfamiljshus med fina utemiljöer Sugen på nytt, fräscht boende? Flytta in i en jordgubbe! Du vet den där fräscha smaken av nyplockade svenska jordgubbar.

Läs mer

bekvämare K v K i l e n

bekvämare K v K i l e n K v K i l e n K v K i l e n Seniorbostäder i kvarteret Kilen Seniorbostäder i kvarteret Kilen S l o t t S g ata n 4 2 S l o t t S g ata n 4 2 Byt Byt till till något bekvämare Vi bygger moderna och bekväma

Läs mer

efem arkitektkontor ab

efem arkitektkontor ab HERRGÅRDSBACKEN FLODA Sävespången Det sägs att man förr var tvungen att ta av mössan vid Floda Portar. På ett likande sätt skall de nya byggnaderna trappa ner och huka sig hövligt, för att inte störa viktiga

Läs mer

Trygghetslarm. - Vår trygga framtid? Alla i Sverige ska ha tillgång till effektiva, prisvärda och säkra kommunikationstjänster.

Trygghetslarm. - Vår trygga framtid? Alla i Sverige ska ha tillgång till effektiva, prisvärda och säkra kommunikationstjänster. Trygghetslarm - Vår trygga framtid? Åsa Lindskog Konsumentmarknadsavdelningen Post- och telestyrelsen Post- och telestyrelsen Alla i Sverige ska ha tillgång till effektiva, prisvärda och säkra kommunikationstjänster.

Läs mer

fiber! En liten broschyr för dig som vill ha snabbt, pålitligt och prisvärt internet.

fiber! En liten broschyr för dig som vill ha snabbt, pålitligt och prisvärt internet. Skaffa fiber! En liten broschyr för dig som vill ha snabbt, pålitligt och prisvärt internet. Hej! Just nu håller du i en broschyr om fiber. Fiber är den senaste tekniken - nedgrävda kablar som ger dig

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN NU startar vi arbetet för att ordna bredband via fiber, fibernät. Frågorna om fibernätet har varit många. Den vanligaste frågan har varit vad det kostar, en fråga som det inte

Läs mer

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37.

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37. Hemtjänst i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden erbjuder stöd, omsorg och omvårdnad i livets olika skeden. I vård-

Läs mer

Centralenhet med GSM. Larmbricka

Centralenhet med GSM. Larmbricka Trygghet i alla hem Centralenhet med GSM Centralenheten är hjärtat av ditt larmsystem. Den har koll på alla komponenter och kommunicerar trådlöst med både komponenterna och larmcentralen. Håll koll på

Läs mer

Att flytta i 80-års åldern -spelar boendemiljön nån roll?

Att flytta i 80-års åldern -spelar boendemiljön nån roll? www.med.lu.se/case Att flytta i 80-års åldern -spelar boendemiljön nån roll? Marianne Granbom leg. arbetsterapeut och doktorand Centre of Ageing and Supportive Environments Forskargruppen Aktivt och hälsosamt

Läs mer

Län Skåne Gatuadress Södra Hunnetorpsvägen 112 Kommun Helsingborg Storlek 3 rum (2 sovrum) / 80 m² Område Adolfsberg Tillträde tidigast

Län Skåne Gatuadress Södra Hunnetorpsvägen 112 Kommun Helsingborg Storlek 3 rum (2 sovrum) / 80 m² Område Adolfsberg Tillträde tidigast Län Skåne Gatuadress Södra Hunnetorpsvägen 112 Kommun Helsingborg Storlek 3 rum (2 sovrum) / 80 m² Område Adolfsberg Tillträde tidigast Enligt överenskommelse " Trevliga omgivningar med stora gröna ytor

Läs mer

Del 1 Frågor om vad höghastighetsnät är:

Del 1 Frågor om vad höghastighetsnät är: Frågor och svar om installation av höghastighetsnät i BRF STÄMJÄRNET Vi i styrelsen hoppas att du genom att läsa nedan frågor och svar, ska få den information du behöver om höghastighetsinstallationen

Läs mer

i Hudiksvalls kommun

i Hudiksvalls kommun 1 (7) 2014-11-12 i Hudiksvalls kommun Postadress: 824 80 Hudiksvall Besöksadress: Trädgårdsgatan 4 E-post: omsorg@hudiksvall.se Tfn växel: 0650-190 00 Fax: 0650-381 90 www.hudiksvall.se Org. Nr: 212000-2379

Läs mer

Vad ska lovhandläggaren tänka på? Vanliga fel Eva Björklund Arkitekt SAR/MSA Sakkunnig i tillgänglighet

Vad ska lovhandläggaren tänka på? Vanliga fel Eva Björklund Arkitekt SAR/MSA Sakkunnig i tillgänglighet Vad ska lovhandläggaren tänka på? Vanliga fel 1 Eva Björklund Arkitekt SAR/MSA Sakkunnig i tillgänglighet Hissen skulle skapa tillgänglighet med rullstol och rollator, men hur komma in? Att tänka på, vanliga

Läs mer

Nu bygger vi om i Husby

Nu bygger vi om i Husby Nu bygger vi om i Husby Nu startar vi ombyggnaden av våra hus och lägenheter på Järva. Vi bygger om för dig som bor i Svenska Bostäder Så här planerar vi att bygga om i Husby Hus för hus Det tar upp till

Läs mer

Till dig som bor på Vasagatan 9

Till dig som bor på Vasagatan 9 Juni 2012 Till dig som bor på Vasagatan 9 Snart är det dags att bygga om huset på Vasagatan 9. Sedan årsskiftet har vi genom nyhetsbrev informerat dig och dina grannar om planerna och hur de kommer att

Läs mer

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Stor brist på sådana boenden idag Rekordgenerationen födda under efterkrigstiden Vi seniorer är alla olika intressen, betalningsförmåga,

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Brf lomma läge Bofakta 6,2. takhöjd

Brf lomma läge Bofakta 6,2. takhöjd Brf lomma läge Bofakta 6,2 takhöjd Lägenheter Etapp 2 Fladängskolan Bilden är en illustration. Avvik Välkommen till Lomma Läge Höje å Som alltid när vi utvecklar bostäder, väljer vi ut de bästa adresserna

Läs mer

Ökad trygghet i det egna hemmet med Trygghetslarm

Ökad trygghet i det egna hemmet med Trygghetslarm Ökad trygghet i det egna hemmet med Trygghetslarm Så här fungerar Trygghetslarmet Trygghetslarmet är en högtalartelefon som kopplas in i ett strömuttag och fungerar tillsammans med en larmklocka som du

Läs mer

42 NYPRODUCERADE BOSTADSRÄTTER VALSTA CENTRUM

42 NYPRODUCERADE BOSTADSRÄTTER VALSTA CENTRUM 42 NYPRODUCERADE BOSTADSRÄTTER VALSTA CENTRUM PROJEKTFAKTA ANTAL LÄGENHETER BERÄKNAD INFLYTTNING MÄKLARE BOSTADSUTVECKLARE MER INFORMATION 42 HÖSTEN 2015 SVENSK FASTIGHETSFÖRMEDLING MAGNOLIA BOSTAD AB

Läs mer

ORTTELEFON PORTTELEFON. Aptus Logga_Negativ I cmyk 40% svart. Scala 1:1

ORTTELEFON PORTTELEFON. Aptus Logga_Negativ I cmyk 40% svart. Scala 1:1 ORTTELEFON Aptus Logga_Negativ I cmyk 40% svart Scala : PORTTELEFON Aptus Porttelefon Våra porttelefoner hjälper lägenhetsinnehavarens gäster att hitta rätt - samtidigt som de är husets portvakt, vilket

Läs mer

SB Bredband snabbast i huset!

SB Bredband snabbast i huset! hässelby, blackeberg, bromma, järva 31/5 2010 hässelby, järva, blackeberg, bromma SB Bredband snabbast i huset! AB Svenska Bostäder, Vällingbyplan 2 Box 95, 162 12 Vällingby Du vet väl att du redan har

Läs mer

Ökad trygghet i det egna hemmet med. Trygghetslarm

Ökad trygghet i det egna hemmet med. Trygghetslarm Ökad trygghet i det egna hemmet med Trygghetslarm April 2014 Så här fungerar Trygghetslarmet Trygghetslarmet är en högtalartelefon och består av två delar, en huvuddel som placeras i ditt fasta telenät

Läs mer

Känn dig som. hemma. på Östra Lugnet

Känn dig som. hemma. på Östra Lugnet Känn dig som hemma på Östra Lugnet Välplanerade bostäder och Gott om gång- och cykelstråk genom området. lummig småstadskänsla Härliga lek- och mötesplatser för hela familjen. Nu finns drömboendet inom

Läs mer

Lägenhet N4-1001 N5-1001. Storlek Placering. 4 rok, 106 kvm Hus N4, N5, våning 1

Lägenhet N4-1001 N5-1001. Storlek Placering. 4 rok, 106 kvm Hus N4, N5, våning 1 4-1001 5-1001 4 rok, 106 kvm Hus 4, 5, våning 1 Lägenhet i markplan med fönster i tre väderstreck som ger utblickar mot gården och Drottninggatan Stor uteplats på 22 kvm i förlängning av vardagsrum Balkong

Läs mer

Nya Finlandshusen. etapp 1 pråmgatan 3

Nya Finlandshusen. etapp 1 pråmgatan 3 etapp 1 pråmgatan 3 Nya Finlandshusen 32 moderna bostäder nära centrum och mitt i naturen invid Tivoliparken och Helge å, i första hand avsedda för sökande över 60 år. Området nära till allt Att bo centralt

Läs mer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet

Läs mer

BO-IT ett samverkansprojekt för att möta utmaningen i en åldrande befolkning

BO-IT ett samverkansprojekt för att möta utmaningen i en åldrande befolkning BO-IT ett samverkansprojekt för att möta utmaningen i en åldrande befolkning Teknik för självständighet, social samvaro och trygghet. Individer önskar i de allra flesta fall klara sig själva så långt det

Läs mer

Vad händer när allt mer av vård och hälsovård flyttar in i hemmen? Hur kan man organisera?

Vad händer när allt mer av vård och hälsovård flyttar in i hemmen? Hur kan man organisera? Healthcare in Housing space & organization Vad händer när allt mer av vård och hälsovård flyttar in i hemmen? Vad I fysiska miljön behöver utvecklas? Hur kan man organisera? Bakgrund Demografiska situationen

Läs mer

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 1 Värdig äldreomsorg Västeråsarna blir allt äldre. Tack vare sjukvården kan vi bota allt fler sjukdomar och många får möjligheten att

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-04-10 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga i Arboga kommun 6 2.1 Information...

Läs mer

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, MAS 2014-08-20 annika.nilsson@kil.se Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS RIKTLINJERNA AVSER Bälte, sele, rullstols- och brickbord och

Läs mer

Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd

Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd DALS-EDS KOMMUN Socialförvaltningen Biståndsenheten Vem kan ansöka om hjälp? Enligt Socialtjänstlagen har man rätt till bistånd om man inte själv

Läs mer

Tillgänglighet i bygglovsärenden, några typfall

Tillgänglighet i bygglovsärenden, några typfall Tillgänglighet i bygglovsärenden, några typfall osv Eva Björklund Arkitekt SAR/MSA Sakkunnig i tillgänglighet Tillgänglighet i bygglovsärenden, typfall 2 Nybyggnad flerbostadshus, på tomt Vilka handlingar

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer