Pengar: Det finns 4 huvudtillgångar i ekonomin: pengar, obligationer, aktier och reala tillgångar (t ex maskiner och byggnader).

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Pengar: Det finns 4 huvudtillgångar i ekonomin: pengar, obligationer, aktier och reala tillgångar (t ex maskiner och byggnader)."

Transkript

1 Pengar och det finansiella systemet. Av Joakim Persson, VT 2012 Läsning: OP, del 5, kap. 13, 14, Berg: kap. 7, 8 och 9: Det finansiella systemet, Pengar och betalningssystem och Räntemarkn. I det här momentet lämnar vi den reala sidan i ekonomin för att se på den monetära och finansiella. Det handlar alltså om pengar och andra finansiella tillgångar. Här förklaras vad pengar är. amma princip gäller i verige som i UA med vissa skillnader beroende på olika institutioner. M är den vanliga symbolen för pengar. Gången från M0 till M2 bestäms av likviditet. Med likviditet menas hur lätt det är att omvandla den finansiella tillgången till varor och tjänster. Penningsmängdsmåttet M0 är sedlar och mynt. Detta mått har den största likviditeten eftersom man direkt kan använda sedlar och mynt till varor och tjänster, dvs. sedlar och mynt används som betalningsmedel. Penningmarknaden fungerar i viss måtto som vilken annan marknad som helst. Det finns ett utbud på pengar och det finns en efterfrågan. Jämviktspriset är marknadsräntan. Och den bestäms då utbudet av pengar är lika med efterfrågan på pengar. Centralt är att ha ordning på vad som bestämmer penningutbud och penningefterfrågan. När ni är inne på penningutbud stöter ni också på kreditmultiplikatorn. Riksbanken bestämmer inte marknadsräntan, man bestämmer inte ens penningutbudet ifall vi utgår M2 som definition på penningmängd däremot kan man försöka styra penningutbudet (M2) det genom att variera M0 (som riksbanken har direkt kontroll över), styrräntan och kreditmöjligheterna. Kreditmultiplikatorn spelar en viktig roll för att förstå riksbankens begränsade makt. tyrräntan är den ränta som bankerna erhåller om de sätter in pengar i riksbanken alternativt lånar av riksbanken. I tillväxtmodellen (olow-modellen) finns bara en typ av tillgång: fysiskt kapital (K). I den Keynesianska modellen, liksom i verkligheten, finns även finansiella tillgångar: pengar, obligationer och aktier. Pengar: Det finns 4 huvudtillgångar i ekonomin: pengar, obligationer, aktier och reala tillgångar (t ex maskiner och byggnader). yfte med pengar är: 1. att fungera som betalningsmedel i transaktioner 2. att fungera som måttenhet. 3. att vara en finansiell tillgång. Det finns olika penningmängdsmått som varierar med avseende på likviditet. Med likviditet menar vi hur enkelt det är att omvandla pengarna till varor och tjänster. M1= sedlar och mynt, löne- och checkkonton, resecheckar. M2 = M1 + sparkonton. Etc. M2 är mindre likvid än M1. ålunda är pengar siffror på konton. Utan ett betalningsmedel har vi en bytesekonomi. I dagens komplicerade värld skulle det vara samhällsekonomiskt ineffektivt.

2 2 typer av finansiella tillgångar En obligation är ett löfte av låntagaren att betala tillbaka till långivaren vad låntagaren lånat (the principal) vid ett givet datum (the maturity date of the bond) och innan detta betala en ränta på den summa som lånats. Exempel: En låntagare säljer en obligation för 100 kronor, och förbinder sig att betala 6 procent varje år till ägaren av obligationen, dvs. 6 kronor, samt betala tillbaka de 100 kronorna (the principal) efter t ex 3 år. I detta fall är räntan 6 procent eftersom det är vad låntagare betalar varje år för lånet. T ex Riksgäldskontoret lånar av allmänheten via statsskuldsobligationer. Obligationer ges ut även av kommuner och av företag. killnader i räntesatser för olika typer av obligationer reflekterar skillnader i risk. Ett företag som går i konkurs kommer inte att betala tillbaka lånet. venska statsobligationer är säker tillgång medan obligationer som utfärdats av företag är mer osäkra. Räntan är därför lägre för statsobligationer. Aktier ger innehavaren av aktier en del i företagets nuvarande och framtida vinster. Avkastningen på aktier sker dels i form av utdelningar, dels i form av värdestegring. Om ett företag väljer att inte ha någon utdelning utan istället väljer att använda vinsten till investeringar i nya maskiner och byggnader, då bör värdet på aktien öka, allt annat lika. Förutsatt att de nya investeringarna förväntas öka framtida vinster. Värdet på aktierna kan falla. Teoretiskt är värdet av ett företag lika med alla framtida vinster omräknade till dagens penningvärde. Om du äger 1 procent av aktierna i ett företag, så bör värdet på denna aktie vara 1 procent av alla framtida vinster omräknade till dagens penningvärde. om sagt är avkastningen på en aktier lika med utdelningen (som andel av priset på aktien) samt värdestegringen av aktien. Exempel: Antag att en aktie 2006 kostar 15 kronor är avkastningen 0.75 kronor och priset på aktien kronor. Vad är avkastningen på aktien i procent? Den är 15 procent, vilket är utdelningen som andel av ursprungspriset (5 procent = (0.75/15)*100) plus 10 procent, vilket är värdestegringen på 1.50 kronor som procent av ursprungspriset. Alternativt, 2.25/15*100 = 15 percent. Reala tillgångar är maskiner och byggnader och land och varaktiga varor för konsumenter (bilar, tvättmaskiner, etc.) och villor och radhus. Avkastningen på dessa reala tillgångar skiljer sig mellan de olika tillgångarna. För Egna hem är avkastningen att ägaren slipper betala hyra; företags maskiner är nödvändiga för produktion och därmed för företagets vinst. Aktier innebär en äganderätt till företagens reala tillgångar. Det innebär att de total tillgångarna i ett samhälle inte är lika med de finansiella tillgångarna (aktier + obligationer) plus de reala tillgångarna. De vore att dubbelräkna. I makromodeller: En vanlig förenkling I makromodeller är att finansiella tillgångar delas in i 2 kategorier: Pengar, som fungerar som betalningsmedel, och andra finansiella tillgångar (obligationer och aktier) som inte fungerar som betalningsmedel. Eftersom pengar fungerar som betalningsmedel så är avkastningen på dessa lägre än på andra finansiella tillgångar som inte fungerar som ett betalningsmedel. För att andra finansiella tillgångar skall vara attraktiva i jämförelse med pengar måste de ge en högre avkastning än pengar eftersom de inte har den goda egenskapen att de kan fungera som betalningsmedel. killnaden i avkastning mellan pengar och andra finansiella tillgångar beror på de relativa utbuden av pengar respektive obligationer. om vi strax skall se när Riksbanken minskar penningmängden och ökar andra finansiella tillgångar (som vi kalla obligationer ) kommer avkastningen på andra finansiella tillgångar att öka. ammanfattning: 2 typer av finansiella tillgångar: pengar och räntebärande finansiella tillgångar ( obligationer ).

3 Ej obligatorisk läsning: Förmögenhetsrestriktionen I varje tidpunkt måste en individ bestämma hur han skall allokera sin finansiella förmögenhet mellan finansiella tillgångar. Förmögenhetsrestriktionen för finansiella tillgångar säger att individens reala penningefterfrågan, L, som är den nominella penningefterfrågan dividerad med prisnivån, och den reala efterfrågan på obligationer, som vi betecknar DB (Demand for Bonds), måste vara lika med individens reala finansiella förmögenhet. Den reala finansiella förmögenheten är den nominella finansiella förmögenheten WN, dividerad med prisnivån, P: L+DB=WN/P. Förmögenhetsrestriktionen innebär att om individen håller mer pengar, realt sett, så minskar individens innehav av obligationer, realt sett. Den totala reala mängden finansiella tillgångar i ekonomin består av realt penningutbud och realt utbud av obligationer: WN/P=M/P+B Där M är det nominella penningutbudet och B är det reala värdet av utbudet av obligationer. ålunda: L+DB=WN/P=M/P+B (L-M/P)+(DB-B)=0. Förmögenhetsrestriktionen säger att när penningmarknaden är i jämvikt (L=M/P) så är även obligationsmarknaden i jämvikt (DB=B). Vidare, om det är ett efterfrågeöverskott på penningmarknaden så att L>M/P, så innebär det att det är ett utbudsöverkskott på obligationer; DB<B. Eftersom penningmarknaden hänger samman med obligationsmarknaden via förmögenhetsrestriktionen räcker det att vi studerar en marknad. Vi kommer att fokusera på penningmarknaden. I makromodeller antas oftast att centralbanken kontrollerar penningutbudet. I verkligheten kontrollerar centralbanken direkt mängden sedlar och mynt och indirekt inlåningen i banksystemet (M2) genom reservkrav och genom den ränta banker får betala vid lån från centralbanken, styrräntan. Banksystemet skapar pengar: Kreditmultiplikatorn Antag att penningutbudet (M) = sedlar och mynt (M0) + bankinlåning. Antag att centralbanken ökar mängden utestående sedlar och mynt med 100 millioner, genom en operation i den öppna marknaden; dvs. central banken köper statsobligationer från allmänheten och betala med nytryckta sedlar och mynt. Låt oss anta att allmänheten ökar sin bankinlåning med 100 miljoner som en konsekvens. Dvs allmänhetens finansiella förmögenhet blir bankinlåning istället för innehav av statsobligationer. Om reservkravet för banker är 10 procent så innebär det att de kan öka sin utlåning med 90 miljoner till hushåll och företag som t ex skall köpa egna hem respektive göra investeringar. Om vi antar att säljarna av egna hem och av investeringsvaror (nya maskiner) ökar sin inlåning i banker med 90 millioner så ökar penningmängden med ytterligare 90 miljoner. Därmed kan bankerna öka sin utlåning ytterligare, med 0.9*90=81 miljoner till människor som behöver låna till till exempel husköp eller till maskininvesteringar. äljarna av hus eller maskiner erhåller därmed 81 miljoner, som kan öka inlåningen med 81 miljoner. Om så sker kan bankerna öka sin utlåning med 0.9*81 miljoner till människor som behöver låna till investeringar och till husköp, till exempel. Vi sammanfattar: Period 0 Bankers inlåning ökar med 100 och bankerna ökar sin utlåning med 0.9*100=90 Period 1: Bankers inlåning ökar med 90, och bankerna ökar sin utlåning med 0.9*90=81. Period 2: Bankers inlåning ökar med 81, och bankerna ökar sin utlåning med 0.9*81. Period 3: Bankernas inlåning ökar med 0.9*81, och bankernas utlåning ökar med 0.9*0.9*81. Etc. ålunda M = M0 + bankinlåning = *81 + Mer generellt, M = M0(1+ (1-rr) + (1-rr)*(1-rr) + (1-rr)*(1-rr)*(1-rr) +. Där rr är reservkravet vilket bestäms av centralbanken. I ex. ovan är rr=0.1.

4 Banker som har målet att maximera vinsten kanske inte håller mer reserver än lagen kräver, eftersom bankerna tjänar pengar på utlåning. Om detta är fallet så kontrollerar centralbanken indirekt penningutbudet: Vi kan beräkna penningutbudet genom att använda formeln för en geometrisk serie: M=M0/rr. M= M0/rr ålunda, om reservkravet är 0.1, så är penningutbudet 10 gånger högre än M0. Därmed är Kredit-/Penningmultiplikatorn 1/rr=10. Om ni inte kan hur man beräknar summan av en geometrisk serie, do not worry about it. Vad är a bank run? Eftersom banker bara håller en liten del av inlåningen i reserver, så om alla som har inlåning i en bank vill ta ut sina pengar, så kommer pengarna i bankerna inte att räcka till. Om allmänheten börjar tappa förtroendet för att de skall få tillbaka sin inlåning, så kommer alla försöka springa till banken för att få ut sina pengar. Det är a bank run. För att motverka bank runs har staten infört insättargaranti, som innebär att staten garanterar att allmänhetens inlåning upp till 1 miljon per bank och individ. Centralbanken är bankernas bank. Privata banker kan låna från centralbanken. Centralbanken sätter räntan som bankerna måste betala om de lånar från centralbanken. Denna ränta kallas reporäntan. Reporäntan tillsammans med reservkravet är faktorer som påverkar hur penningutbudet förhåller sig till sedlar och mynt (M0). En marknadsoperation: När centralbanken ökar penningmängden så köper den oftast statsobligationer från allmänheten och betalar med nytryckta sedlar och mynt. Därmed minskar utbudet av statsobligationer, vilket innebär att räntan faller och priset på obligationer på andrahandsmarknaden för obligationer ökar: Exempel: Riksgäldskontoret är den myndighet som sköter statens upplåning från allmänheten. Om statens utgifter är större än intäkterna, då behöver staten låna. Antag att du köper en ny 3-årig statsobligation på 1000 kronor från Riksgäldskontoret och att räntan är 10 procent. Det innebär att du får 100 kronor efter 1 år, 100 kronor efter 2 år och 100 kronor samt får tillbaka dina 1000 kronor om 3 år. Antag att riksbanken, efter du köpt den 3-åriga statsobligationen, sänker räntan till 4 procent genom ett ökat penningutbud. Vad då värderingen av din statsobligation som innebär ett kassaflöde på 100 kronor om 1 år, 100 kronor om 2 år, och 1100 kronor om 3 år? Dvs vad är nuvärdet av ett sådant kassaflöde när marknadsräntan är 4 procent. Nuvärdet är vad du är beredd att betala för ett framtida kassaflöde. T ex om jag med 100-procentig säkerhet lovar att betala dig 110 kronor om ett år, hur mycket är du beredd att betala idag för ett sådant löfte ifall ränta är 10 procent var: Nuvärde 100 (1 ränta) (1 0.1). Dvs. du är beredd att betala 100 kronor. Nu tillbaka till vårt obligationsexempel: Var är nuvärdet av ett kassaflöde på 100 kronor om 1 år, 100 kronor om 2 år, och 1100 kronor om 3 år om marknadsräntan sänks till 4 procent? Dvs vad blir priset på den utestående obligationen (på andrahandsmarknaden)? Nuvärde (1 0.04) (1 0.04) (1 0.04)

5 När centralbanken sänker räntan (via ett ökat penningutbud) så brukar priserna på utestående obligationer stiga (de blir färre när de köps av Riksbanken), dvs. obligationspriserna på andrahandsmarknaden för obligationer brukar stiga. Även aktiekurserna tenderar att öka. Den reala penningefterfrågan och det reala penningutbudet: När du håller sedlar och mynt så går du miste om ränta. Därmed är bankräntan kostnaden för att hålla pengar. En högre bankränta torde därför innebära att du efterfrågar mindre pengar och hellre har du din förmögenhet i räntebärande värdepapper eller på räntebärande konton på banken. Notera att jag här har en snäv definition på pengar (M1). Dvs. sparkonton räknas inte in i penningmängdsmåttet. Om vi använder en bredare definition av pengar som även inkluderar bankinlåning (som ger ränta), då är ränteskillnaden mellan bankinlåning och obligationer styrande för hur mycket pengar du efterfrågar. En ökad räntedifferens innebär en lägre efterfrågan på pengar. Dvs. alternativkostnaden för att hålla pengar är räntedifferensen. Men vi går nu tillbaka till vårt ursprungliga antagande att det finns 2 finansiella tillgångar i ekonomin: Pengar som inte ger ränta, och obligationer som ger en ränta. Penningefterfrågan antas minska om bankräntan går upp och öka om inkomsten ökar eftersom pengar används som betalningsmedel och transaktionerna ökar med inkomsten. Till exempel så brukar den privata konsumtionen öka med disponibel inkomst. Och då behövs mer pengar. Matematiskt skriver vi den real penningefterfrågan på följande sätt. d M ålunda: L( i, Y ) P Där i= bankräntan och Y är den reala inkomsten, d M är den nominella efterfrågan på pengar. i r M/P i 2 i 1 M/p PPP L(i,Y1 L ))' ((r,y) M/p,PP Diagrammet ovan visar att den reala penningefterfrågan beror negativt på bankräntan och positivt på realinkomsten, Y. En högre inkomst, Y, skiftar L(i,Y)-kurvan till höger. Ett ökat realt penningutbud sänker bankräntan. Den vertikala linjen skiftar till höger.

6 I OP-boken används ett diagram utgår ifrån nominella kvantiteter: d Nominell penningefterfrågan (i kronor) är: M P L( i, Y ) Där P är prisnivån och L(i,Y) är den reala penningefterfrågan. Vi ser att om prisnivån fördubblas så fördubblas även den nominella penningefterfrågan. Om räntan ökar eller real BNP (Y) minskar så minskar den nominella penningefterfrågan. Med andra ord, i detta diagram så skiftar kurvan för den nominella penningefterfrågan utåt om prisnivån ökar eller om real BNP ökar. Jämvikt på penningmarknaden innebär: d M M P L( i, Y ) M P L( i, Y ) M / P L( i, Y ) Dvs. i jämvikt är realt penningutbud lika med real penningefterfrågan. Avsnitt 16.4: ambandet mellan penningmängd och inflation på lång sikt: Kvantitetsekvationen för pengar: M V P Y M=nominellt penningutbud i kronor V= inkomstomloppshastigheten för pengar. Den talar om hur många gånger en genomsnittlig sedel används för inköp av nyproducerade varor och tjänster under ett år. P = prisnivån. Y= real BNP. P*Y= BNP i löpande priser = Nominell BNP. Notera att denna ekvation är en identitet vilket innebär att den håller per definition. Kvantitetsteorin för pengar som gäller på lång sikt: Antagande 1. Mängden inputs bestämmer via produktionsfunktionen real BNP: Y F( A, K, L) Kvantitetsteorin för pengar är en teori för den långa sikten, eftersom den antar att real BNP är oberoende av penningmängden och endast beroende av tillgången på inputs. Dvs. faktisk real BNP är lika med real BNP vid full sysselsättning Antagande 2. Omloppshastigheten är konstant. ålunda, förändringar i M, innebär förändringar endast i P. Om kvantitetsekvationen skrivs i termer av procentuella förändringar: M/M + V/V = P/P + Y/Y Ex. 1: Om V/V och Y/Y är 0 och penningmängden ökar med 10 procent, då blir inflationen: = P/P + 0. ålunda: inflationen blir 10 procent.

7 Ex. 2: Om V/V = 0 och Y/Y=3, och penningutbudet ökar med 10 procent, då blir inflationen: 10 % + 0 = inflation + 3 ålunda: inflationen blir 7 procent. Ex. 3: Om V/V = 0 och Y/Y=3, och centralbanken har ett inflationsmål på 2 procent, med hur många procent skall centralbanken öka penningmängden ifall den vill uppnå sitt inflationsmål? M/M + 0 = = 5 procent. Den reala penningefterfrågan, dvs nominella efterfrågan på pengar (i kronor) dividerad med prisnivån, enligt KLAIK teori. ålunda, penningefterfrågan i termer av hur många varor och tjänster pengarna räcker till. Vi antar att om prisnivån fördubblas så fördubblas även hushållens nominella efterfrågan på pengar. d M k Y, där k är en positiv siffra t ex 2 eller 0,5 eller något annat. P Om k är en hög siffra så efterfrågar hushållen mycket reala pengar I relation till sin real inkomst. Notera att klassikernas funktion för penningefterfrågan inte inkluderar bankräntan. Dvs klassikerna antog inte att penningefterfrågan påverkas negativt av räntan. Penningefterfrågefunktionen ovan visar att när realinkomsten, Y, ökar så ökar även den reala efterfrågan på pengar. Det beror på att vi antar med ökad inkomst så ökar konsumtionsutgifterna och därmed behövs mer pengar eftersom pengar används som betalningsmedel. Jämvikt på penningmarknaden och kvantitetsteorin för pengar: Jämvikt på penning (och obligations) marknaden: Realt penningutbud = Real penningefterfrågan M P M P D ky, där k är en siffra som är större än 0. M Om k=1/v, så (1/ V) Y P M V PY, vilket är kvantitetsekvationen för pengar. ålunda: kvantitetsekvationen innebär jämvikt på penningmarknaden när den reala penningefterfrågan är = k*y.

8 HUR BETÄM BANKRÄNTAN PÅ LÅNG IKT: dvs i genomsnitt? Empiriskt sett finns ingen tidstrend i realräntan över längre tidsperioder. Med andra ord realräntan är relativt konstant sett över längre tidsperioder. Enligt Fischer ekvationen, som gäller på lång sikt (i genomsnitt), så bestäms realräntan av reala faktorer (dvs av ekvationen, =I(r) se ej obl. läsning nedan). Fischer effekten innebär därmed att om inflationen ökar så ökar nominalräntan (räntan) med lika mycket: Realräntan, r= bankräntan (nominal räntan, i) inflationen. Fischer ekvationen: i=r+inflation. Från kvantitetsekvationen för pengar så kan vi bestämma inflationstakten på lång sikt. edan kan vi räkna ut nominalräntan på basis av Fischer ekvationen. Ex.: Om omloppshastigheten (V) för pengar är konstant, och tillväxttakten i real BNP är 2 procent, och tillväxttakten i nominellt penningutbud är 8 procent, och realräntan är 3 procent. Vad är inflationen och vad är bankräntan? En mer realistisk Fischer-ekvationen: Antag: En bunden bankränta (i) bestäms för det kommande året innan vi vet vad inflationen blir under denna period. i= förväntad r + förväntad inflation Realistisk penningefterfrågan och kvantitetsteorin för pengar: Om den reala penningefterfrågan beror negativt på bankräntan, så innebär det att pengars omloppshastighet (V) ökar med bankräntan, vilken i sin tur beror av inflationen (bankräntan = realräntan + inflationen). En högre inflation innebär en högre nominalränta och därmed en lägre real penningefterfrågan och en högre omloppshastighet för pengar. Exempel: Om L(i, Y) = f(i)*y. f(i) är en term som visar hur den reala penningefterfrågan beror av bankräntan. Vi antar att om bankräntan (i) f(i) T ex f(i) = 1/(200*i) (=OB! jag vet inte om detta är en realistisk funktion, men den uppfyller åtminstone antagandet att den reala penningefterfrågan minskar när nominalräntan ökar. Jämvikt på penningmarknaden innebär: M/P=f(i)*Y M*(1/f(i)) = P*Y. M*V(i) = P*Y. Om bankräntan (i) f(i), V(i). Dvs. en högre bankränta (t ex pga. en högre inflation) ökar omloppshastigheten för pengar (V).

9 EJ OBLIGATORIK LÄNING: Obligation i mer detalj: Obligationer är ett sätt att låna pengar. Låntagaren den aktör som utfärdar obligationen lovar att betala en bestämd summa pengar x (kupongen) varje år ända till ett särskilt datum T (the maturity date), vid vilket låntagaren betalar summan F (the face value) till innehavaren av obligationen. ålunda: så ser kassaflödet ut på följande sätt: (x,x,x,x,x,,,,f). Om bankräntan (i) är konstant, då är nuvärdet av en sådan obligation: x x x F Nuvärde... 2 (1 i) (1 i) (1 i) T För att någon skall vara villig att köpa en obligation så måste räntan vara minst lika hög som räntan på alternativa finansiella investeringar som har liknande risk. venska statsobligationer är säkra. Om du köper/betalar 100 kronor för en ny statsobligation (=F)som har en kupon på 10 kronor, då är räntan 10 procent. Nuvärdet på en obligation (PV=Present Value) av en utgiven obligation minskar om marknadsräntan ökar. Det finns en väl utvecklad andrahandsmarknad för statsobligationer. En särskilt typ av obligation ger en kupong för all framtid. Antag att kupongen är $x: x x Nuvärde... 2 (1 i) (1 i) Nuvärde=x/i. För denna obligation är det enkelt att se att en ökad ränta minskar priset (=nuvärdet) av obligationen. Antag att när obligationen ges ut (säljs av Riksgäldskontoret) så ger är räntan 10 procent, t ex 10 kronor. Nuvärdet är 100 kronor. Antag att marknadsräntan ökar från 10 till 20 procent det innebär att priset på andrahandsmarknaden för obligationer faller till 50 kronor.

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

5. Riksbanken köper statspapper och betalar med nytryckta sedlar. Detta leder till ränta och obligationspris på obligationsmarknaden.

5. Riksbanken köper statspapper och betalar med nytryckta sedlar. Detta leder till ränta och obligationspris på obligationsmarknaden. Följande nationalräkenskapsdata gäller för uppgift 1-4 Privat konsumtion = 1100 Privat bruttoinvestering = 350 Offentlig sektors köp (G) = 450 Export av varor och tjänster = 1000 Import av varor och tjänster

Läs mer

Det cirkulära flödet, pengar, och ränta

Det cirkulära flödet, pengar, och ränta Kapitel 3 Det cirkulära flödet, pengar, och ränta 1. BNP, kvantitetsteoremet, och inflation MV = PY. När mängden pengar eller omloppshastigheten dubbleras, dubbleras prisnivån på lång sikt, medan Y, real

Läs mer

Moment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap

Moment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap Moment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap. 16-18. Den Keynesianska modellen för en sluten ekonomi på kort och lång sikt Läs FJ kap. 16. IS-LM-modellen. P är

Läs mer

Kap Aggregerat utbud, inflation och arbetslöshet

Kap Aggregerat utbud, inflation och arbetslöshet Kap 11-13 Aggregerat utbud, inflation och arbetslöshet 1 Pengar och dess funktioner Bytesmedel Pengar fungerar som bytesmedel för varor och tjänster effektiviserar handel Räkenskapsenhet Anger priser och

Läs mer

Det cirkulära flödet

Det cirkulära flödet Del 3 Det cirkulära flödet 1. Kokosnötsön Här bygger vi upp en enkel ekonomi med företag och hushåll som producerar respektive konsumerar, och lägger till en finansiell sektor, en centralbank, och en stat.

Läs mer

2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde? A) vinst B) utgifter på insatsvaror C) löner D) ränteutgifter

2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde? A) vinst B) utgifter på insatsvaror C) löner D) ränteutgifter 1. Vad räknas inte till privata investeringar? A) Nyproduktion av bostäder B) En ökning av lager C) Nyproducerade fabriker D) Företags inköp av begagnade maskiner 2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde?

Läs mer

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Försörjningsbalansrjningsbalans. Hur bestäms produktionen påp

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Försörjningsbalansrjningsbalans. Hur bestäms produktionen påp Blanchard kapitel 3-43 Varumarknaden och penningmarknaden BNPs komponenter F2: sid. Hur bestäms produktionen påp kort sikt? Hur bestäms räntan? r Vad gör g r riksbanken? F2: sid. 2 (Privat) Konsumtion

Läs mer

O vningsuppgifter Makroekonomi Del 1

O vningsuppgifter Makroekonomi Del 1 O vningsuppgifter Makroekonomi Del 1 Uppgift 1 a) Visa hur tillväxten i ett land påverkas av att dödligheten i sjukdomar minskar kraftigt. b) Hur påverkas tillväxten i ett land av att benägenheten att

Läs mer

KEYNES ENKLA MODELL 1. Den aggregerade efterfrågans komponenter för en sluten ekonomi: AD = C+I+G Föreläsning:

KEYNES ENKLA MODELL 1. Den aggregerade efterfrågans komponenter för en sluten ekonomi: AD = C+I+G Föreläsning: KENES ENKLA MODELL. Den aggregerade efterfrågans komponenter för en sluten ekonomi: AD = C+I+G Föreläsning: C C( T) a b ( T), där C(-T) betecknar funktion av -T. Intercept Lutningskoefficient Den (linjära)

Läs mer

TENTAMEN. Karlstad Business School Handelshögskolan vid Karlstads universitet. NEGAOl. Makroekonomi 10.5 hp. Måndagen den 4 juni

TENTAMEN. Karlstad Business School Handelshögskolan vid Karlstads universitet. NEGAOl. Makroekonomi 10.5 hp. Måndagen den 4 juni Karlstad Business School Handelshögskolan vid Karlstads universitet TENTAMEN NEGAOl Makroekonomi 10.5 hp Datum: Tid: Lärare: Måndagen den 4 juni 2012 14-18 Joakim Persson Tentamen omfattar totalt 35 poäng.

Läs mer

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

DET CIRCULÄRA FLÖDET, PENGAR, OCH KONJUNKTUR. Pengar

DET CIRCULÄRA FLÖDET, PENGAR, OCH KONJUNKTUR. Pengar DET CIRCULÄRA FLÖDET, PENGAR, OCH KONJUNKTUR ROB HART Kvantitetsteorin. Pengar Kvantitetsteorin kan summeras enkelt med en ekvation: MV= PY. Här är M mängden pengar i ekonomin, V

Läs mer

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Hur bestäms produktionen påp. kort sikt? Vad gör g r riksbanken?

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Hur bestäms produktionen påp. kort sikt? Vad gör g r riksbanken? Blanchard kapitel 3-43 Varumarknaden och penningmarknaden Hur bestäms produktionen påp kort sikt? Hur bestäms räntan? r Vad gör g r riksbanken? F2: sid. 1 BNPs komponenter F2: sid. 2 (Privat) Konsumtion

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Föreläsning 2. Varumarknaden och penningmarknaden. Hur bestäms produktionen på kort sikt? Hur bestäms räntan? Vad gör riksbanken? Försörjningsbalans

Föreläsning 2. Varumarknaden och penningmarknaden. Hur bestäms produktionen på kort sikt? Hur bestäms räntan? Vad gör riksbanken? Försörjningsbalans Föreläsning 2 Varumarknaden och penningmarknaden Hur bestäms produktionen på kort sikt? Hur bestäms räntan? Vad gör riksbanken? F2: sid. 1 3-1 Försörjningsbalans Tabell 3.1 BNPs komponenter BNP (Y) 1.

Läs mer

Moment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap. 16-18.

Moment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap. 16-18. Moment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap. 16-18. Den Keynesianska modellen för en sluten ekonomi på kort och lång sikt Läs FJ kap. 16. IS-LM-modellen. P är

Läs mer

Tentamen i Makroekonomi 1 (NAA126)

Tentamen i Makroekonomi 1 (NAA126) Mälardalens högskola, nationalekonomi Tentamen i Makroekonomi 1 (NAA126) Kurspoäng: 7,5 högskolepoäng Lärare: Johan Lindén Datum och tid: 2017-04-28, 14.30-18.30 Hjälpmedel: miniräknare Betygsgränser,

Läs mer

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden Kursens innehåll Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sikt Arbetsmarknad och inflation AS-AD modellen Ekonomin på lång sikt Ekonomisk tillväxt över

Läs mer

Föreläsning 7 - Faktormarknader

Föreläsning 7 - Faktormarknader Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-09-14 Emma Rosklint Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan

Läs mer

F7 Faktormarknader Faktormarknader Arbetskraft. Kapital. Utbud av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft

F7 Faktormarknader Faktormarknader Arbetskraft. Kapital. Utbud av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft F7 Faktormarknader 2011-11-21 Faktormarknader Arbetskraft Utbud av arbetskraft Individen Samhället Efterfrågan på arbetskraft Kapital Efterfrågan på kapital Investeringsbeslut 2 1 Antaganden Rationalitetsantagandet

Läs mer

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström AEplan 45 o 1 0 Idioten i duschen Aggregerad prisnivå

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för:

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Finansiell ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 23/8 13 Tid: 09:00 14:00 Hjälpmedel: Miniräknare SFE011 Nationalekonomi

Läs mer

Sätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag

Sätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag Dagens föreläsning Sätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag Efterfrågekurvan (AD-relationen) Phillipskurvan Nominell kontra real

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Det cirkulära flödet

Det cirkulära flödet Kapitel 3 Det cirkulära flödet I det här kapitlet koncentrerar vi oss på att lära oss begrepp, och att spåra pengarnas väg genom ekonomin. Vi tacklar inte våra huvudmål, alltså att förklara konjunktur,

Läs mer

1. FLACK RÄNTA Med flack ränta ska vi här mena att räntan är densamma oavsett bindningstid

1. FLACK RÄNTA Med flack ränta ska vi här mena att räntan är densamma oavsett bindningstid STOCKHOLMS UNIVERSITET MATEMATISKA INSTITUTIONEN Avd. för Matematisk statistik Thomas Höglund Version 02 10 25. RÄNTA 1. FLACK RÄNTA Med flack ränta ska vi här mena att räntan är densamma oavsett bindningstid

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för:

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Finansiell ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 21FE1B Nationalekonomi 1-30 hp 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum:

Läs mer

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns?

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns? Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns? Riksbankschef Stefan Ingves SNS/SIFR Finanspanel SNS 6 mars 2015 Vad kan en centralbank

Läs mer

Beslutsunderlag. Köp av statsobligationer. Förslag till direktionens beslut. Bakgrund. Överväganden

Beslutsunderlag. Köp av statsobligationer. Förslag till direktionens beslut. Bakgrund. Överväganden Beslutsunderlag DATUM: 2015-02-11 AVDELNING: Avdelningen för marknader SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se www.riksbank.se

Läs mer

U t+1 = (1 f)u t + s (1 U t ) = (1 f s)u t + s:

U t+1 = (1 f)u t + s (1 U t ) = (1 f s)u t + s: Några tentafrågor, jag har modi erat dem lite för att stämma med årets kurs och min smak. Fråga, December00. Kortsvarsfrågor - maximalt en sida per fråga a) I Mankiw nns en enkel modell för hur jämviktsarbetslösheten

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för:

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Finansiell ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: 21FE1B Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 18/3 16 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Miniräknare, rutat papper,

Läs mer

DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN DISPOSITION

DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN DISPOSITION DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN Fredrik Wahlström U.S.B.E. - Handelshögskolan vid Umeå universitet Avdelningen för redovisning och finansiering 901 87 Umeå Fredrik.Wahlstrom@fek.umu.se 090-786 53 84 DISPOSITION

Läs mer

Penningpolitik med inflationsmål

Penningpolitik med inflationsmål Penningpolitik med inflationsmål Penningpolitiken i media Road map Vad är penningpolitik? Vad innebär ett inflationsmål? Hur påverkar penningpolitiken ekonomin? Vägen till ett penningpolitiskt beslut Penningpolitik

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Fondbolagens förening 25 maj 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Konjunkturen förbättras God BNP-tillväxt Arbetsmarknaden stärks Anm. Årlig procentuell

Läs mer

Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004

Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Makroekonomi, 5 poäng, 5 december 2004 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten och lämna bara in den. Ringa gärna först in dina svar på frågeblanketten

Läs mer

Tentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14.

Tentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14. STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Mats Persson Tentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14.

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för:

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Finansiell ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 27/3 2015 Tid: 14:00 19:00 21FE1B Nationalekonomi 1-30 hp, omtentamen

Läs mer

Tentamen i Makroekonomisk analys (NAA117)

Tentamen i Makroekonomisk analys (NAA117) Mälardalens högskola, nationalekonomi Tentamen i Makroekonomisk analys (NAA117) Kurspoäng: 7,5 högskolepoäng Lärare: Johan Lindén Datum och tid: 2016-05-13, 8.30-12.30 Hjälpmedel: miniräknare Betygsgränser,

Läs mer

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år):

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år): Makroekonomiska begrepp, balanser och samband Förkortningar: Y: BNP = Nationalinkomst C: Privat konsumtion G: Offentlig konsumtion KONS =C+G = total konsumtion I: Investeringar X: Export M: Import S: Sparande

Läs mer

DEN KEYNESIANSKA MODELLEN. Keynes förklarat genom det cirkulära flödet

DEN KEYNESIANSKA MODELLEN. Keynes förklarat genom det cirkulära flödet DEN KEYNESIANSKA MODELLEN ROB HART Keynes förklarat genom det cirkulära flödet I slutet på förra föreläsningen såg vi hur, om vi antog fasta priser, en minskning i penningmängden

Läs mer

PENNINGSYSTEMET 1. I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock

PENNINGSYSTEMET 1. I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock PENNINGSYSTEMET 1 I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock Text till kort 1 Pengarnas tre funktioner Dagens pengar har fler funktioner

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 1, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 onsdag 25 april 2012. Kursansvarig: Magnus Carlsson Tillåtna hjälpmedel: miniräknare Tentamen består

Läs mer

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Föreläsning III i) Avvägning inflation, arbetslöshet ii) Penningpolitik i) Samband mellan inflation och arbetslöshet

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik

Läs mer

Föreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q

Föreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q Föreläsningsnoteringar 2009 03 7 Bengt Assarsson Real BN identitet Y CI G X Q Y BN i reala termer C hushållens konsumtionsutgifter i reala termer I investeringar i reala termer G offentliga utgifter i

Läs mer

Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi

Läs mer

n Penningpolitik när styrräntan är noll

n Penningpolitik när styrräntan är noll n Penningpolitik när styrräntan är noll av Ulf Söderström och Andreas Westermark Författarna är verksamma vid forskningsenheten på avdelningen för penningpolitik. Båda författarna är docenter i nationalekonomi

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

Avdelningen för marknader och avdelningen för penningpolitik

Avdelningen för marknader och avdelningen för penningpolitik Protokollsbilaga B DATUM: 2016-04-20 AVDELNING: Avdelningen för marknader och avdelningen för penningpolitik SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21

Läs mer

3. Förklara hur en skattehöjning inte nödvändigtvis kommer att innebära att vi arbetar mindre. Visa!!

3. Förklara hur en skattehöjning inte nödvändigtvis kommer att innebära att vi arbetar mindre. Visa!! Övning 7 den 24 september 2009 Faktormarknaderna Frank kap 14-15 1. Hur kan man förklara den i relation till spridningen i marginalproduktivitet låga lönespridningen på arbetsplatser? Läs The Internal

Läs mer

URVALSPROVET FÖR AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 2014

URVALSPROVET FÖR AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 2014 URVALSPROVET FÖR AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 2014 PROV 2 Miljöekonomi Man ska få minst 14 poäng i urvalsprovet så att han eller hon för vardera A- och B-delen får minst 10 poäng. Om det poängtal

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

Riksbankens kompletterande penningpolitiska åtgärder

Riksbankens kompletterande penningpolitiska åtgärder Riksbankens kompletterande penningpolitiska åtgärder PENNINGPOLITISK RAPPORT FEBRUARI 215 39 Riksbankens direktion har beslutat att göra penningpolitiken mer expansiv. Om detta inte räcker för att inflationen

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

KAPITALMARKNADEN (S.84-98)

KAPITALMARKNADEN (S.84-98) FLASKHALS Definition: flaskhalsar bromsar upp processer tillfälligt och hämmar utökandet. Kan vara i t.ex. arbetsmarknaden, produktionen eller försäljningen. Detta kan uppstå för att företaget lider brist

Läs mer

Ekonomi. Makroekonomi. Makroekonomi. Plan för makroekonomi. Ekonomi hur man allokerar knappa resurser. Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9

Ekonomi. Makroekonomi. Makroekonomi. Plan för makroekonomi. Ekonomi hur man allokerar knappa resurser. Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9 Makroekonomi Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9 Ekonomi Ekonomi hur man allokerar knappa resurser Mikroekonomi studerar individer och företag (enskilda individer) Makroekonomi studerar aggregerade variabler

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Kursexaminator Sammanfattning Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar

Läs mer

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008 n Ekonomiska kommentarer I den dagliga nyhetsrapporteringen avses med begreppet ränta så gott som alltid den nominella räntan. Den reala räntan är emellertid mer relevant för konsumtions- och investeringsbeslut.

Läs mer

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten,

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten, Frågor på Arbetsmarknaden. Reviderad: 2012-12-05. Definition i FJ: Strukturell arbetslöshet = Naturlig arbetslöshet =klassisk arbetslöshet (=arbetslöshet till följd av att reallönen är för hög) + friktionsarbetslöshet.

Läs mer

Det allmänna ränteläget är för närvarande

Det allmänna ränteläget är för närvarande Vad är en normal nivå på reporäntan? Det allmänna ränteläget är för närvarande lågt i ett historiskt perspektiv, såväl i Sverige som i t ex euroområdet. I takt med ett stigande inflationstryck väntas ränteläget

Läs mer

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag Diagram A. Räntor på nya bolåneavtal till hushåll och reporänta 8 9 Genomsnittlig boränta Kort bunden boränta Lång bunden

Läs mer

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi

Läs mer

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera)

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Produktion Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Företaget i ekonomisk teori Produktionsresurser FÖRETAGET färdiga produkter (inputs) (produktionsprocesser) (output) Efterfrågan

Läs mer

Finansiell ekonomi Föreläsning 1

Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Presentation lärare - Johan Holmgren (kursansvarig) Presentation kursupplägg och examination - Övningsuppgifter med och utan svar - Börssalen - Portföljvalsprojekt 10p

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Finanskrisen och centralbankernas. balansräkning. FÖRDJUPNING

Finanskrisen och centralbankernas. balansräkning. FÖRDJUPNING Fördjupning i Konjunkturläget mars 29 (Konjunkturinstitutet) Finansmarknader och penningpolitik FÖRDJUPNING Finanskrisen och centralbankernas balansräkningar Till följd av den finansiella krisen har många

Läs mer

Ytterligare övningsuppgifter Makroekonomi, NA0133

Ytterligare övningsuppgifter Makroekonomi, NA0133 Ytterligare övningsuppgifter Makroekonomi, NA0133 Rob Hart 24 april 2013 Inledning Dessa ytterligare uppgifter är ett komplement till uppgifterna som Daniel går igenom. De delas i 5 grupper, i likhet med

Läs mer

Övningsuppgifter på derivator för sf1627, matematik för ekonomer (rev. 1) Produktregeln: derivera 1. 2. 3. 4.

Övningsuppgifter på derivator för sf1627, matematik för ekonomer (rev. 1) Produktregeln: derivera 1. 2. 3. 4. Övningsuppgifter på derivator för sf627, matematik för ekonomer (rev. ) Produktregeln: derivera. 2. 3. 4. 5. 6. Kvotregeln: derivera. 2. 3. 4. 5. Kedjeregeln: derivera. 2. 3. 4. 5. 6. Logaritmisk derivering

Läs mer

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Skulder, bostadspriser och penningpolitik Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net

Läs mer

1. BNP, sysselsättning, arbetskraft, arbetslöshet, inflation - centrala begrepp i makroekonomin (kap. 2)

1. BNP, sysselsättning, arbetskraft, arbetslöshet, inflation - centrala begrepp i makroekonomin (kap. 2) Stockholms universitet Nationalekonomiska institutionen VT09 Grundkurs i nationalekonomi Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Gruppövningar Gruppövning 1 1. BNP, sysselsättning, arbetskraft,

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 November 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Redogörelse för penningpolitiken 2016

Redogörelse för penningpolitiken 2016 Redogörelse för penningpolitiken 2016 Diagram 1.1. BNP utveckling i Sverige och i omvärlden Index, 2007 kv4 = 100, säsongsrensade och kalenderkorrigerade data Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat,

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare.

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare. Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare. Maximal poängsumma: 24 För betyget G krävs: 12 För VG: 18 Antal frågor:

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

Aggregerat Utbud. Härledning av AS kurvan

Aggregerat Utbud. Härledning av AS kurvan Blanchard kapitel 7 edellång sikt S- modellen 7-1 ggregerat Utbud F5: sid. 1 IDG: Gifta ihop alla marknader vi diskuterat. Vad bestämmer priser och produktion (samt arbetslöshet, shet, ränta r och löner)

Läs mer

Övningsuppgifter för sf1627, matematik för ekonomer. 1. Förenkla följande uttryck så långt det går: 6. 7. 8. 9. 10. 2. Derivator 1. 2. 3. 4. 5. 6.

Övningsuppgifter för sf1627, matematik för ekonomer. 1. Förenkla följande uttryck så långt det går: 6. 7. 8. 9. 10. 2. Derivator 1. 2. 3. 4. 5. 6. KTH matematik Övningsuppgifter för sf1627, matematik för ekonomer Harald Lang 1. Förenkla följande uttryck så långt det går: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. Svar: 1. 2. 5 3. 1 4. 5 5. 1 6. 6 7. 1 8. 0 9.

Läs mer

Del 13 Andrahandsmarknaden

Del 13 Andrahandsmarknaden Del 13 Andrahandsmarknaden Strukturakademin Strukturakademin Srukturinvest Fondkommission 1 Innehåll 1. Produktens värde på slutdagen 2. Produktens värde under löptiden 3. Köp- och säljspread 4. Obligationspriset

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

Kort sikt: Keynes och konjunktur

Kort sikt: Keynes och konjunktur Kapitel 4 Kort sikt: Keynes och konjunktur Det här kapitlet handlar om konjunktur, framförallt att förstå vad som driver konjunkturcyklar utifrån ett Keynesianskt perspektiv, och att förstå hur finanspolitik

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2015:1)

Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2015:1) REGERINGSRAPPORT 1 (4) Hanteringsklass: Öppen 2015-03-13 Dnr 2015/215 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet

Läs mer

Den senaste utvecklingen på den korta interbankmarknaden

Den senaste utvecklingen på den korta interbankmarknaden 26 7 6 5 4 3 2 2 7 6 5 4 3 2 Diagram R1:1. Skillnaden mellan den korta interbankräntan och Riksbankens reporänta 3 4 Grå yta i detalj 5 6 jan apr jul okt jan apr jul Anm. Grafen illustrerar skillnaden

Läs mer

Övningsfrågor 3. a) Hur påverkas multiplikatorn och utgiftsfunktionen i en öppen ekonomi jämfört med en sluten ekonomi

Övningsfrågor 3. a) Hur påverkas multiplikatorn och utgiftsfunktionen i en öppen ekonomi jämfört med en sluten ekonomi Övningsfrågor 3 1. Den öppna ekonomin a) Hur påverkas multiplikatorn och utgiftsfunktionen i en öppen ekonomi jämfört med en sluten ekonomi Svar: Då vi har en öppen ekonomi så kommer en inkomstökning resultera

Läs mer

Räntemodeller och marknadsvärdering av skulder

Räntemodeller och marknadsvärdering av skulder Räntemodeller och marknadsvärdering av skulder Fredrik Armerin Matematisk statistik, KTH Aktuarieföreningen 17-18 november 2004 Dag 1 INTRODUKTION TILL RÄNTEMARKNADEN 1 Kreditmarknaden Penningmarknaden

Läs mer

Del 4 Emittenten. Strukturakademin

Del 4 Emittenten. Strukturakademin Del 4 Emittenten Strukturakademin Innehåll 1. Implicita risker och tillgångar 2. Emittenten 3. Obligationer 4. Prissättning på obligationer 5. Effekt på villkoren 6. Marknadsrisk och Kreditrisk 7. Implicit

Läs mer

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Wall Street har ingen aning om hur dåligt det är därute. Ingen aning! Ingen aning! Dom är idioter! Dom förstår ingenting! Jim Cramer, programledare CNN (tre veckor före finanskrisen) Grundkurs i nationalekonomi,

Läs mer

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Läs mer

» Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering

» Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering » Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering Norrköping 2013-01-29 Magnus Moberg Magnus Moberg 1 FÖ7 Investeringskalkylering» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition» Frågor? Magnus Moberg 2 » Definition

Läs mer

1 STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Harry Flam Tentamen i Nationalekonomi I EC1211 Makroteori med tillämpningar 15 hp Lördagen den 15 januari 2011 kl 9-14. -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Makroekonomi med mikrofundament

Makroekonomi med mikrofundament Makroekonomi med mikrofundament Per Krusell Institutet för Internationell Ekonomi (och Princeton U) 14 Oktober 2008 14 Oktober 2008 1 / 12 Bakgrund: Keynesiansk makroteori Ett antal ekvationer i våra makrovariabler.

Läs mer

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är

Läs mer

Bostadspriserna i Sverige

Bostadspriserna i Sverige Bostadspriserna i Sverige 56 Trots att svensk ekonomi befinner sig i en djup lågkonjunktur ökar bostadspriserna. Det finns tecken på att bostadspriserna för närvarande ligger något över den nivå som är

Läs mer