Klimatstrategi Statusrapport
|
|
- Jan Nyström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Klimatstrategi Statusrapport
2 INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med att skydda samhället mot effekterna av klimatförändringarna. Gällande klimatstrategin antogs av kommunfullmäktige 13/ Här redovisas nuläget samt vad som har hänt sedan antagandet. Observera att SCB och RUS (Regional utsläppsstatistik) publicerar klimatstatistik med två års eftersläpning. 2011: Vindbruksplanen antogs samtidigt av fullmäktige 2011 efter en mångårig debatt som ett tematiskt tillägg till översiktsplanen 2011: Kommunen genomförde 2011 en stor gasbilsupphandling och blev enligt Trafikverket sverigebäst det året på upphandling med låg klimatpåverkan 2011: Kristianstad blev 2011 uttagen som "Role model" i den stora FN-kampanjen för Resilient cities med över 1000 medverkande städer i hela världen 2012: Kommunens fjärde och sista klimatinvesteringsprogram avslutades : Ett kanadensiskt TV-team besökte Kristianstad och en fotograf från National Geographic fotograferade till en stor artikel om metan (biogas). Artikeln publicerades i december : Vindkraftsproduktionen uppgick 2013 till ca 132 GWh, motsvarande hushållsel till hushåll. Allöverket levererar årligen näst intill fossilbränslefri värme och el Biogasförsäljningen ökar år från år och nådde redan under 2012 reningsanläggningarnas kapacitetstak. Fler investeringar krävs nu om produktionen av fordonsgas ska kunna fortsätta att öka. Bygget av vallar för att skydda staden mot översvämning fortsätter. Arbetet med att se över planeringsförutsättningarna vid kusten med tanke på framtida högre havsnivåer fortsätter. Miljöbarometern innehåller alla väsentliga klimatdata
3 Utsläpp av växthusgaser Mål: Utsläppen av växthusgaser ska minska med 40 % till 2020 jämfört med Målet gäller även koldioxid separat. Måluppfyllelse: Utsläppen har växthusgaser har minskat med 30 % år 2011 jämfört med Allmänt Ca 40 % av det totala utsläppet av växthusgaser (räknat som koldioxidekvivalenter) i kommunen utgörs av metan och lustgas. Största delen av utsläppen av metan och lustgas kommer från jordbruket. Andelen är stor i jämförelse med hur det ser ut på nationell nivå där summan av metan och lustgasutsläppen är ca 20 % av det totala utsläppet. Det beror på att Kristianstads kommun är en utpräglad jordbrukskommun med hög djurtäthet och mycket odlad mark. Cirka en tredjedel av kommunens yta är åkerareal jämfört med ca 8 % i Sverige. Jordbruket är den största källan till utsläpp av metan och lustgas i kommunen och utsläppen ökar på grund av förändrad gödselhantering. Växthusgasutsläpp i Kristianstad 2011 Lustgas (N₂O) 21% HFC, PFC och SF₆ 2% Metan (CH₄) 19% Koldioxid (CO₂) 58% - 3 -
4 CO 2 -ekvivalenter 12,00 Växthusgaser/invånare 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 Lösningsmedel Industriprocesser Avfall och avlopp Arbetsmaskiner Energiförsörjning Jordbruk Transporter 0, Växthusgasutsläpp fördelat per sektor (RUS) 2011 var de direkta utsläppen av växthusgaser i Kristianstads kommun ca ton koldioxidekvivalenter. Utsläppen har minskat med ca 30 % jämfört med basåret 1990 då utsläppen var ca ton. Minskningarna har framförallt skett inom sektorn för energiförsörjning. Även utsläppen från lantbruk samt avfall och avlopp har minskat. Effektivare energianvändning Mål: Energianvändningen per invånare ska minska med 15 % till 2020 jämfört med Kommunkoncernen ska effektivisera energianvändningen för bostäder och lokaler med 8 % till 2014 och 16 % till 2020 jämfört med Måluppfyllelse: Geografiskt område: Minskning med 9 % mellan 2008 och Använd energi Energianvändningen per invånare i Kristianstads kommun år 2008 var 34,1 MWh/inv var användningen beräknat som 3-årsmedelvärde 31,1 MWh/invånare, en minskning med 9 %
5 Energianvändning MWh/invånare Övriga tjänster Transporter Offentlig verksamhet Jordbruk, skogsbuk och fiske Industri,byggverksamhet Hushåll Energianvändning fördelat per sektor (SCB + egen inventering av industrins gasolanvändning) Inom kommunkoncernen Nedanstående tabell visar de uppsatta målen för byggnader förvaltade av ABK och kommunen. MÅL 2009 till 2014 till 2020 MWh MWh % MWh % Kristianstads kommun Lokaler % % ABK Lokaler och bostäder % % AB Allön Lokaler % % Kommunen deltar i det nationella programmet för energieffektivisering som pågår med statligt stöd mellan 2010 och De uppsatta målen som inrapporterats framgår ovan. Ett energisparprogram (ESP) för kommunens byggnader antogs av tekniska nämnden Byggnadsbeståndet har inventerats och åtgärdsförslag har tagits fram inom ramen för ESP. Energisparprogrammet (ESP) är ett även ett kostnadsprojekt som fokuserar på att sänka C4 Tekniks energikostnader, detta uppfylls genom dels konverteringsvinster dels minskad energiförbrukning. Fossilbränslefri kommun Mål: Andelen förnybar energi i kommunens geografiska område ska öka från 34 % 2007 till 50 % Kommunens egen verksamhet ska vara fossilbränslefri år 2020 Måluppfyllelse: Andelen förnybart var 47 % år var kommunkoncernens energianvändning till 92 % förnybar. För transporterna var andelen förnybart 31 %
6 Använd energi Diagrammet visar hur den använda energin i det geografiska området fördelade sig under Den fossila andelen är ca 39 % (fossila drivmedel, oljor och gasol). El 39% Energianvändning i Kristianstad 2011 (2264 GWh) Bensin och diesel 26% RME/Etanol 2% Biogas 1% Olja 5% Fjärrvärme 15% Trädbränslen 4% Gasol 8% Kristianstads kommun 2011, geografiskt område (SCB + komplettering med gasol och biogas) Nedanstående diagram visar andelen förnybar energi i energisystemet i Kristianstad. Andelen har ökat över åren huvudsakligen tack vare att biomassa har ersatt stora mängder fossila bränslen för uppvärmning. SCB statistik samt svensk elmix och lokal vindkraft. 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Andel förnybar energi
7 Anm: Andelen förnybar i el i diagrammet har beräknats med hjälp av andelen förnybart i den svenska elmixen på följande sätt: Elbehovet i Kristianstad minskas med den lokalt producerad elkraften. Därefter multipliceras den aktuella svenska elmixen med nettoimportbehovet vilket tillsammans med den lokala produktionen ger summa förnybar el i Kristianstad. Den tillförda elen är till stor del baserad på kärnkraft och vattenkraft och ger därför inte upphov till några nämnvärda utsläpp av koldioxid. Det svenska elsystemet är sammanbundet med våra grannländers, och i det sammankopplade elsystemet sker marginalelproduktionen i fossileldade anläggningar. En ökad eller minskad användning av el i Kristianstads kommun påverkar därför de globala koldioxidutsläppen. Förnybar el Mål: År 2025 ska den landbaserade vindkraftsproduktionen i Kristianstad vara 500 GWh/år Måluppfyllelse 2013: 132 GWh/år (26 % av målet) vindkraft produceras i 42 vindkraftverk Att öka mängden förnybar el som produceras i Kristianstad är ett viktigt långsiktigt mål. I kommunen finns ett vattenkraftverk (Torsebro) som producerar ca 25 GWh/år. Allöverkets produktion uppgick till ca 74 GWh 2013 med en bedömd framtida potential på ca 100 GWh fanns två solcellsanläggningar i Kristianstad, en på Österäng och en på naturum. Diagrammet visar hur den förnybara elproduktionen i Kristianstad utvecklats sedan 1998: 250 Förnybar el GWh/år Vattenkraft Kraftvärme Vindkraft Källa: C4 Energi + egna beräkningar av vindkraftsproduktionen - 7 -
8 Fjärrvärme Kommunens satsning på biobränslebaserad fjärrvärme är den investering som haft störst betydelse för att minska de lokala utsläppen av koldioxid. Fjärrvärmesatsningen i Kristianstad har 2013 minskat CO2-utsläppen med ca ton/år jämfört med fossil uppvärmning. Det förnybara bränsle som används är huvudsakligen träflis, men även biogas från utvinning på Härlövstippen och bioolja används. Andelen förnybar energi överstiger 99 %. Utsläppen för fjärrvärmekunderna i Kristianstad är så låga som 0,72 kg CO2/MWh värme. 600,00 Fjärrvärmeproduktion 500,00 400,00 300,00 200,00 100,00 0,00 Biogas Träflis Pellets Bioolja Rökgaskondensering Olja LPG El Data från C4 Energi till och med 2013 Fossilbränslefri kommun - kommunkoncernen Ett av de viktiga målen i klimatstrategin är att kommunen ska bli fossilbränslefri i den egna verksamheten. Analysen av energianvändningen under 2013 visar att koncernen är fri från fossila bränslen inklusive drivmedel till ca 92 %. Av diagrammet på nästa sida framgår att en viktig faktor är att merparten av elen som upphandlas är förnybar
9 Fossila drivmedel 4,7% Fossilbränslefri kommunkoncern 2013: 92 % Förnybara drivmedel 2,2% Fossil värme 3,3% Fossil el 0,1% Förnybar el 31,9% Förnybar värme 57,7% Källa: Egen statistik Kristianstads kommun har sedan 1998 genomfört omfattande investeringar för att minska beroendet av fossila bränslen i de egna lokalerna. Till största delen har det skett genom anslutning av kommunala byggnader till fjärrvärmenätet. Utanför fjärrvärmenätet har 43 byggnader konverterats till pellets. Diagrammet visar hur oljeförbrukningen har sjunkit över tiden. Oljeanvändning mellan (C4 Teknik) - 9 -
10 BIOGAS Mål: År 2020 ska 260 GWh biogas produceras i kommunen (Klimatstrategin 2011) Biogasproduktionen ska i första hand användas som fordonsbränsle. Måluppfyllelse: 2012 producerades ca 68 GWh biogas i Kristianstad varav 37 GWh såldes som fordonsbränsle Biogas från deponi I Kristianstads kommun är Härlövsdeponin det största avfallsupplaget där det fortfarande utvinns metan. Produktionen kommer successivt att klinga av. Idag tas det mesta av denna metan till vara och allt förbränns i Allöverket. Biogas från reningsverket Vid omhändertagande av avloppsslam i reningsverk bildas också metan. Före 1999 användes ungefär hälften av gasen för internt bruk och resten facklades bort. Numera används hälften av biogasen som bildas i reningsverket för fordonsdrift. Biogas från rötningsanläggning I Karpalund samrötas gödsel, organiskt avfall från livsmedelsindustrin och organiskt hushållsavfall. Biogasanläggningen i Karpalund producerar ca 40 GWh årligen. Av den biogas som bildas i Karpalund och i reningsverket går numera i stort sett all produktion till fordonsgasförsäljning. Utbyggnaden med en tredje reaktor under 2011 gör det möjligt att ytterligare öka produktionen Biogasproduktion MWh/år Härlövsdeponin Reningsverket Karpalund Mängden producerad biogas i Kristianstads kommun (C4 Energi + C4 Teknik)
11 För att minska utsläppen av koldioxid från transportsektorn förädlas biogasen till fordonsbränsle. Den sammanlagda mängden biogas från Karpalund och reningsverket som kan ersätta fossila bränslen i transportsektorn uppgår till motsvarande ca 4,4 miljoner liter bensin/diesel per år. Biogas till fordon, MWh/år "Export" Mackar Tunga fordon Mängden såld biogas till fordon (Kristianstads Biogas AB) Biogasutvinningen medför dessutom andra fördelar när gödsel rötas och rötresten återförs till lantbruket, både ur klimatsynpunkt och genom minskat behov av konstgödsel. TRANSPORTER Mål: Utsläppen från transportsektorn i Kristianstad ska minska med 10 % till 2015 jämfört med Kommunkoncernens transporter ska vara fossilbränslefria till 2020 och 5 % respektive 10 % effektivare åren 2014 och 2020 jämfört med Måluppfyllelse: Geografiskt område: Utsläppen har minskat med 5 % från 2007 fram till Kommunkoncernen: Andel förnybara bränslen 31 % Inom Kristianstads kommun År 2012 såg den drivmedelsfördelningen i det geografiska området ut på följande sätt:
12 Etanol 3% Biogas 5% Drivmedel 2012 Biodiesel 4% Bensin 38% Diesel 50% Bensin och diesel dominerar fortfarande stort som drivmedel. Andelen förnybart har dock ökat under senare år främst tack vare övergången till biogas i regiontrafiken. Etanol används dels som rent bränsle (E85) dels som låginblandning i bensin. Biodiesel används också rent i liten utsträckning (som RME) men främst som låginblandning i diesel. Andel förnybara drivmedel i Kristianstad 12,00% 10,00% 8,00% 6,00% 4,00% Biodiesel Etanol Biogas 2,00% 0,00% Uppgifterna till diagrammet baseras på beräkningar av andelen etanol och biodiesel enligt publikationen Transportsektorns energianvändning 2012 utgiven av Statens Energimyndighet samt egna uppgifter på försäljning av biogas i Kristianstad. Diagrammet visar att utsläppen från transporter har minskat sedan 2007 beräknat som ett rullande 3-årsmedelvärde. Minskningen från 2007 uppgår till 5 % fram till
13 Ton CO CO2-utsläpp från transporter Källa RUS Transporter inom kommunkoncernen Energianvändningen för fordon i kommunkoncernen uppgår till sammanlagt ca 16 GWh/år. Andelen förnybara bränslen är ca 31 %. Drivmedel i kommunkoncernen; 2013 Biogas 25% Tallolja 3% El 0% Diesel 61% E85 0% Låginblandning förnybart 3% Bensin 8% Källa: Drivmedelsinköp (Kristianstads kommun och bolagen)
14 Antal fordon Nedanstående diagram visar hur antalet personbilar och lätta lastbilar inom kommunkoncernen fördelat på bränsleslag förändrats under de tre senaste åren. Vid utgången av 2013 var 40 % gasbilar, 39 % dieselbilar och 20 % bensinbilar. En procent av fordonen drevs med el och etanol mm. 300 Fordon per drivmedel Bensin Diesel Gas Källa: Miljöfordon Syds miljöfordonsdiagnos 2012 betalades milersättning ut för ca mil i kommunens förvaltningar. De förvaltningar som betalar ut mest bilersättning är: Barn och utbildningsförvaltningen Arbete- och välfärdsförvaltningen Omsorgsförvaltningen mil mil mil JORDBRUK Mål: Jordbrukets utsläpp av metan och lustgas ska minska per djurenhet och brukad enhet Utsläppen av koldioxid från fossila bränslen inom sektorerna jordbruk, skogsbruk och fiske ska minska med 5 % till år 2015 jämfört med 2007 Måluppfyllelse: Från år 1990 till 2007 minskade utsläppen av metan och lustgas från jordbruket. Det berodde framförallt på en minskad djurhållning. De senaste åren har utsläppen ökat något igen. När det gäller gödsel har utsläppen från hästhållning ökat de senaste åren. De utsläpp som har ökat mest är kopplade till lustgasutsläppen från mark (denitrifikation). Det kan bero på minskat trädesbruk, minskad användning av fånggrödor och ökade kvävegivor
15 ton CO2-ekvivalenter Tarmgaser från idisslare Metan från gödsel Övrigt Användning av gödsel för biogasproduktion bidrar till att minska utsläppen av både metan och lustgas. Diagrammet visar mängden invägd gödsel och återföringen av rötresten till lantbruket från Karpalund. Biogödsel och flytgödsel Rötad flytgödsel Biogödsel Rötning av flytgödsel och återförd biogödsel, 2013 (ton/år) Etablering av gårdsanläggningar för biogas är viktigt ur många aspekter, inte minst för att minska klimatpåverkan från lantbruket men även för att möta den stora efterfrågan som finns på biogas som fordonsbränsle. Kristianstad saknar för närvarande gårdsanläggningar men flera intressenter finns
16 AVFALL Kommunens övergripande mål är att avfallshanteringen ska präglas av en fortsatt ökad återanvändning och återvinning av restprodukter. Avfallsplanens handlingsplan förväntas bl.a. öka återvinning av energiinnehållet i avfallet. Genom avfallsbehandling i biogasanläggningen i Karpalund återvinns avfallets energiinnehåll samtidigt som näringsämnen kan återföras till kretsloppet. Samrötning med gödsel ger ytterligare minskad klimatpåverkan genom att metanutsläppen från lantbrukets gödselhantering minskar samtidigt som biogas kan ersätta fossila bränslen i transportsektorn. Genom energiutvinning av den brännbara fraktionen återvinns energi för produktion av el och fjärrvärme. Ökad återvinning av material och förpackningar minskar uttaget av naturresurser och energiåtgången för att producera nya material. Återanvändning och återvinning Ökad återanvändning (second-hand) samt återvinning av material och förpackningar minskar uttaget av naturresurser och energiåtgången för att producera nya material och därmed klimatpåverkan. Organiskt avfall I Kristianstad har omvandling till biogas blivit det huvudsakliga sättet att minska avfallets negativa påverkan på miljön och istället använda det som en energiresurs och återföra näring till lantbruket. Det nationella miljömålet att 35 % av matavfallet ska samlas in för biologisk behandling har redan uppnåtts. Kristianstads nya mål enligt aktuellt förslag till ny avfallsplan är att insamlingsgraden ska öka till 70 %. Diagrammet visar hur andelen insamlat matavfall har ökat över tid. Insamlat matavfall (%) 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Brännbart avfall När det organiska avfallet sorterats ut går resterande hushållsavfall samt träavfall till förbränning. År 2012 skickades ca ton hushållsavfall till förbränning. Ett ton avfall ger vid förbränning ungefär 3 MWh, vilket innebär att hushållsavfallet från Kristianstad genererade ca MWh under Kärlavfallet förbrändes i Hässleholm och grovavfallet i Malmö
17 Källor: 1. Miljöbarometern med underlag från RUS och SCB (SCB publicerar klimatdata i juni med två års eftersläpning, RUS data publiceras med två års eftersläpning i september årligen. 2. C4 Energi 3. C4 Teknik 4. Renhållningen Kristianstad 5. Kristianstad Biogas AB 6. Skånetrafikens hemsida 7. Egna beräkningar
Klimatstrategi Statusrapport 2013-12-04
Klimatstrategi Statusrapport 2013-12-04-1 - INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med att skydda samhället mot effekterna av klimatförändringarna.
Läs merKlimatstrategi Lägesrapport 2015-11-17
Klimatstrategi Lägesrapport 215-11-17-1 - INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med att skydda samhället mot effekterna av klimatförändringarna. Gällande
Läs merKlimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 -
Klimatstrategi för minskad klimatpåverkan Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 216-4-19-1 - INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med
Läs merKlimatberedningen. Klimatredovisning april Kristianstads kommun Klicka eller tryck här för att ange text. 1
Klimatberedningen Klimatredovisning april 217 Kristianstads kommun Klicka eller tryck här för att ange text. 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Utsläpp av växthusgaser... 3 Energieffektivisering...
Läs merKlimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04
Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se
Läs merKlimatredovisning Kristianstads kommun Klicka eller tryck här för att ange text. 1
www.kristianstad.se Klimatredovisning 218-4-9 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Utsläpp av växthusgaser... 3 Energieffektivisering... 4 Produktion av förnybar energi... 4 Förnybar el... 4 Fjärrvärme...
Läs merBiogasstrategi Uppföljning av mål och handlingsplan 2016-04-01
Biogasstrategi Uppföljning av mål och handlingsplan 2016-04-01-1 - MÅL ANVÄNDNING Biogasproduktionen ska i första hand användas som fordonsgas. År 2020 ska 80 GWh/år lokalt producerad fordonsgas säljas.
Läs merKlimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd
Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala
Läs merEnergibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com
Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori
Läs merHenrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
Läs merBiogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ
Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa
Läs merEnergi och koldioxid i Växjö 2012
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö 212 Inledning Varje år sedan genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
Läs merFossilfria transporter handlingsplan Kristianstads kommun Klicka eller tryck här för att ange text.
www.kristianstad.se Fossilfria transporter handlingsplan 2018-04-25 1 Innehållsförteckning Bakgrund och uppdrag... 3 Drivmedel... 3... 4 Övriga resor: Privatbil i tjänsten, tåg och flyg... 4 Privat bil
Läs merFörnybarenergiproduktion
Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:
Läs merÅrsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se
Årsrapport 216 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning 217-12-1 Linköpings kommun linkoping.se Trend i korthet: Foto: Stångåstaden Energianvändningen i byggnader minskar Koldioxidutsläppen från
Läs mer1. SAMMANFATTNING 2 2. VARFÖR BEHÖVS EN LOKAL KLIMATSTRATEGI? 3 3. VAD ORSAKAR KLIMATFÖRÄNDRINGAR? 4 4. LOKALA EFFEKTER AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR 6 5.
Klimatstrategi och energiplan inkl strategi för energieffektivisering Bakgrund och nulägesbeskrivning Kommunfullmäktige 2011-09-13 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING 2 2. VARFÖR BEHÖVS EN LOKAL KLIMATSTRATEGI?
Läs merBiogasstrategi Vision, Mål och handlingsplan Kommunfullmäktige 2015-05-19
Biogasstrategi Vision, Mål och handlingsplan Kommunfullmäktige 2015-05-19-1 - INLEDNING Kristianstad är tillväxtmotor i Skåne Nordost. Öresundsregionen har en stark tillväxt i Sverige och anges i många
Läs merÅrsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se
Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet
Läs merFramtidens kretsloppsanläggning
Framtidens kretsloppsanläggning Kretsloppsanläggningen i Högbytorp förvandlar det som ingen vill ha till sådant som alla behöver. Här gör vi el, värme, biogas och biogödsel av avfall. Varför bygger vi
Läs merKlimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar
Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets
Läs merEnergiöversikt Arjeplogs kommun
Energiöversikt Arjeplogs kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merEnergianvändning och utsläpp av växthusgaser i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Version 1
Energianvändning och utsläpp av växthusgaser i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Version 1 Verksamhet miljö och bygg 2017 1. Energiförbrukning Energiförbrukningen för Mariestad, Töreboda och Gullspång
Läs merMarknadsanalys av substrat till biogas
Marknadsanalys av substrat till biogas Hur substratmarknaden bidrar till Biogas Västs mål på 1,2 TWh rötad biogas till 2020 Finansiärer VGR Avfall Sverige Region Halland Region Skåne Bakgrund Ökat intresse
Läs merFÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER
Malmö biogas FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö satsar på biogas Ett av världens tuffaste miljömål Malmö stad har ett av världens tuffaste miljömål uppsatt - år 2030 ska hela Malmö försörjas med förnybar
Läs merLokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen
Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Mårten Ahlm, Skånes Energiting 2012-06-12 - Biogas Syd är en regional samverkansorganisation för biogasintressenter i södra
Läs merfossilbränslefri kommun
Kristianstad fossilbränslefri kommun? Ronneby 2006-03-29 Lennart Erfors & Staffan Branting Teatern, februari 2002 Översvämmas vid + 3 m 200-300 Mkr investeras i skyddsvallar mot Hammarsjön och Helge Å
Läs merTorsdagen den 6 september 2018 kl. 13:00 rum 110. Redovisning av delegeringsbeslut. Delårsbokslut 2018 (handlingar skickas ut senast 4/9)
KALLELSE MED FÖREDRAGNINGSLISTA 1 (2) Kultur- och fritidsnämnden Nämnd/Styrelse: Sekreterare: Peter Rosengren Tfn: 044-135694 E-post: peter.rosengren@kristianstad.se Tid och plats Torsdagen den 6 september
Läs merEnergiläget för Södermanland 2016
Energiläget för Södermanland 2016 Rapport 2016:11 Titel: Energiläget för Södermanland 2015 Utgiven av: Länsstyrelsen Södermanland Utgivningsår: 2016 Författare: Emelie Österqvist Foto framsida: Staffan
Läs merBORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri stad
BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB Miljöåret 2013 Vår dröm - en fossilbränslefri stad MILJÖ 2013 Borås Energi och Miljö strävar efter att ta tillvara på material- och energiflöden i Borås. Genom återvinning och
Läs merPiteå Biogas AB Bild:BioMil AB
Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag bildat av ett flertal lantbruksföretag med målsättning att etablera en biogasanläggning inom Piteå kommun för produktion
Läs merStatus och Potential för klimatsmart energiförsörjning
Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA
Läs merEnergigas en klimatsmart story
Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft
Läs merStrategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne
Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till
Läs merBiogasens möjligheter i Sverige och Jämtland
Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall
Läs merSysselsättningseffekter
BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012
Läs merSÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21
SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så
Läs merBilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan
Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras
Läs merRAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014
RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 Ragn-Sells klimatredovisning 2014 RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 Klimatmål 2020 ska Ragn-Sells ha minskat CO 2 -utsläppen från hela verksamheten med 20 % jämfört med
Läs mer2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN
Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket
Läs merKlimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning
Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning Denna vägledning beskriver hur man ska beräkna minskade utsläpp av växthusgaser i ansökningar till Klimatklivet. Växthusgasutsläpp vid utvinning,
Läs merJordbruk, biogas och klimat
214-12- Biogas och klimatnytta Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 3-46 22, 76-1 73 4 Jordbruk, biogas och klimat Mycket prat om KOLDIOXID från fossila
Läs merEnergiöversikt Överkalix kommun
Energiöversikt Överkalix kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merTingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010
Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag
Läs merAlternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall
Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december
Läs merIndikatornamn/-rubrik
Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan
Läs merVägval för energi och klimat
Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon
Läs merNu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel
Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt
Läs merVälkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda
Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Nedan finns en sammanställning om projektet Vid mötet ger vi
Läs merPowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER
PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter
Läs merEn sammanhållen klimat- och energipolitik
En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala
Läs merKlimatprogram För Kumla kommun
Klimatprogram För Kumla kommun Antaget av Kommunfullmäktige 2011 05 16 Sammanfattning Klimatet håller på att förändras och de här förändringarna påverkar oss alla. Redan nu syns förändringarna i vårt samhälle
Läs merBilaga 3 Uppföljning av föregående avfallsplan
Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner Sida 1 av 5 Bilaga 3 Uppföljning av föregående avfallsplan 2009-2012 Mål 1: Minskade avfallsmängder Mängden säck- och kärl avfall till förbränning skall minska
Läs merVarför en avfallsplan?
Varför en avfallsplan? Enligt miljöbalken är varje kommun skyldig att ha en avfallsplan. Planen ska omfatta allt slags avfall men fokuserar på det avfall som kommunen ansvarar för. Planen beskriver kommunernas
Läs merEnergiöversikt Arvidsjaurs kommun. F r a m t a g e n
Energiöversikt Arvidsjaurs kommun F r a m t a g e n 2 0 1 8 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna
Läs merDepartment of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari
Department of Technology and Built Environment Energiflödesanalys av Ljusdals kommun Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Examensarbete 30 hp, D-nivå Energisystem 1 Bakgrund Beställare av denna analys
Läs merVilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se
Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Alviksgården Biosling
Läs merVision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.
Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.
Läs merBilaga 1: Miljökonsekvensbeskrivning
Bilaga till avfallsplan 2010-04-22 Bilaga 1: Miljökonsekvensbeskrivning Bakgrund Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket (NFS 2006:6) ska en miljöbedömning
Läs merUppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning
Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat
Läs merIllustrerade energibalanser för Blekinges kommuner
2016:14 Illustrerade energibalanser för Blekinges kommuner Användning av fossil och förnybar energi inom olika samhällssektorer, år 2013. Länsstyrelsen Blekinge län www.lansstyrelsen.se/blekinge Miljömål
Läs merVälkommen till Kristianstad The Biogas City
Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad
Läs merKLIMATSTRATEGI 2005. Antagen av kommunstyrelsen 2005-10-25 Diarienummer 525/05
KLIMATSTRATEGI 25 Antagen av kommunstyrelsen 25-1-25 Diarienummer 525/5 1 Innehåll Laholms klimatstrategi 3 Vad innehåller strategin? 3 Övergripande mål 4 Delmål och åtgärder 4 Energi 4 Transporter 4 Avfall
Läs mer2016 Trollhättan Energi
Klimat bokslut 2016 Trollhättan Energi 12 juni 2017 Klimatbokslut för energiföretag Hantera utvecklingsarbetet Utvärdera åtgärder Följa upp och redovisa utvecklingen Utökat klimatbokslut Konsekvensmetoden
Läs merMaterialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål. SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö. Nordic Road Safety AB
Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö Nordic Road Safety AB 2017-09-06 GLOBALA HÅLLBARHETSMÅL 2030 3 SVERIGES KLIMATMÅL 3 TRAFIKVERKETS
Läs merBilaga: Beräkningsunderlag
Bilaga: Beräkningsunderlag Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Klimateffekter... 1 Klimateffekt fordonsgas... 1 Klimateffekt Industriell användning... 2 Klimateffekt minskad användning av handelsgödsel...
Läs merEnergiläget för Hylte kommun år Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010
Energiläget för Hylte kommun år 2008 Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010 Sammanfattning År 2008 uppgick den totala energitillförseln i Hylte kommun till 2 480 GWh, vilket är
Läs merBiogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland
Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 5 februari 2009 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel,
Läs merBilaga 3. Framtidsbild Nyköping
Datum 2014-12-17 Bilaga 3. Framtidsbild Nyköping Vad kan Nyköping uppnå från 2015 och till år 2020 när det gäller energieffektivisering, förnyelsebar energi och utsläpp av bland annat koldioxid? Om vi
Läs merEuropas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers
Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro
Läs merÖkad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft
Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft Biogasseminarium med Centerpartiet Fredagen den 30 mars 2012 Anders Mathiasson Energigas Sverige enar branschen 175 medlemmar Biogasseminarium med Energigas
Läs merKlimat- bokslut 2010
K li m a t- bokslut 2010 Vi tror på handling Sedan 2004 redovisar E.ON Sverige vad vi gör för att minska koldioxidutsläppen i vår egen verksamhet och tillsammans med kunderna. I och med verksamhetsåret
Läs merAVRAPPORTERING AV VÄXTHUSGASUTSLÄPP I STOCKHOLM ÅR 2009
SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2009-12-17\dagordning\tjänsteutlåtande\23.doc MILJÖFÖRVALTNINGEN SID 1 (5) 2009-11-30 Adi Musabasic Handläggare Telefon 08-508 28
Läs merBiogas och miljön fokus på transporter
och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,
Läs merSVENSK KLIMATSTATISTIK 2017
SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017 OCH EN FÖRSTA UPPFÖLJNING AV KLIMATMÅLET 2030 FRUKOSTSEMINARIUM 30 NOVEMBER 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-11-30 1 Sveriges territoriella
Läs merEnergi- och klimatstrategi för Nässjö kommun
1 (7) Datum 2016-08-05 Diarienummer KS 2016-203 Handläggare Dennis Lundquist Direkttelefon 0380-51 80 38 E-postadress dennis.lundquist@nassjo.se Kommunstyrelsen Energi- och klimatstrategi för Nässjö kommun
Läs merEnergiöversikt Kiruna kommun
Energiöversikt Kiruna kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merBIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB
BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en
Läs merSamhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län. Sara Anderson, 2050 Consulting
Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län Sara Anderson, 2050 Consulting Innehåll Mål och syfte. Vad är samhällsnytta och vad innebär samhällsekonomisk analys? Biogasens olika nyttoeffekter.
Läs merUtmaningar inom utveckling av biologisk behandling
Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling Åke Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se System för biogasproduktion
Läs merBensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket
Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bakgrund Utsläppen från transportsektorn var 2005 ca 20 miljoner ton
Läs merBiogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk
Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI
Läs merEnergiöversikt Pajala kommun
Energiöversikt Pajala kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merKlimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019
Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019 Sveriges klimatmål Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser
Läs merKlimatpåverkan av rötning av gödsel
Klimatpåverkan av rötning av gödsel Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Röta stallgödsel hur påverkar det växthusgasutsläppen? ± Utsläpp från lager? - Utsläpp
Läs merEnergiöversikt Haparanda kommun
Energiöversikt Haparanda kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merBIOGAS SYD. - ett nätverk för samverkan
BIOGAS SYD - ett nätverk för samverkan »Biogas Syd ska med nätverket som plattform vidareutveckla regionens position som ledande biogasregion i Sverige.« Biogas Syd Ett nätverk för samverkan Biogas Syd
Läs merEnergibalans 2012. Nybro kommun
Energibalans 2012 Nybro kommun Dokumentinformation: Titel: Sammanställt av: Utgivare Energibalans 2012, Nybro kommun Annamaria Sandgren och Per-Olof Johansson (Grontmij AB) Regionförbundet i Kalmar län
Läs merBiogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné
Biogas från skogen potential och klimatnytta marita@biomil.se 046-101452 2011-02-10 Konsulttjänster inom biogas och miljö Över 30 års erfarenhet av biogas Unika expertkunskaper Erbjuder tjänster från idé
Läs merBiogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd
Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Trelleborg den 27 september 2012 Biogas Syd arbetar med biogaspusslets olika sektorer Miljömål Ökad sysselsättning Klimatmål Klimatmål Ökad försörjningsgrad
Läs merRent vatten idag och i framtiden
Biogas i Sundsvall Rent vatten idag och i framtiden Micael Löfqvist Vd Övergripande gå igenom: MittSverige Vatten AB Ska VA-huvudmännen syssla med Biogas / Fordonsgas? Mål och resursplan 2011 (MRP) Sundsvalls
Läs merBiodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv
Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Maria Grahn Fysisk resursteori, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet (el, värme och transportbränslen) står
Läs merBiogasstrategi för Östersund kommun
Biogasstrategi för Östersund kommun 2 1.1 Biogasstrategi I majoritetens budgetdirektiv som antogs av fullmäktige den 27 mars 2012 anges att kommunen ska arbeta fram en biogasstrategi för att långsiktigt
Läs merÅtervinning. Vår väg till ett bättre klimat.
Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och
Läs merSVENSKA UTSLÄPP AV KLIMATGASER
Brodderad av Mo-Gerda 92 år på Mogården, Dalarna. År 1991. L Lars Brolin B li Projektchef P j kt h f Scandinavian Biogas Tfn: 0707 95 98 78 l lars.brolin@scandinavianbiogas.com b li @ di i bi UTSLÄPP AV
Läs merKLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER
KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER JOHANNES MORFELDT, KLIMATMÅLSENHETEN INFORMATIONSDAG FÖR VERKSAMHETSUTÖVARE 6 NOVEMBER 218 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 218-11-19
Läs merTryck på gasen för matavfall!
Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om
Läs mer2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi
2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen
Läs merSABOs Energiutmaning Skåneinitiativet
Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter
Läs mer7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder
Läs mer