1. SAMMANFATTNING 2 2. VARFÖR BEHÖVS EN LOKAL KLIMATSTRATEGI? 3 3. VAD ORSAKAR KLIMATFÖRÄNDRINGAR? 4 4. LOKALA EFFEKTER AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR 6 5.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. SAMMANFATTNING 2 2. VARFÖR BEHÖVS EN LOKAL KLIMATSTRATEGI? 3 3. VAD ORSAKAR KLIMATFÖRÄNDRINGAR? 4 4. LOKALA EFFEKTER AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR 6 5."

Transkript

1 Klimatstrategi och energiplan inkl strategi för energieffektivisering Bakgrund och nulägesbeskrivning Kommunfullmäktige

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING 2 2. VARFÖR BEHÖVS EN LOKAL KLIMATSTRATEGI? 3 3. VAD ORSAKAR KLIMATFÖRÄNDRINGAR? 4 4. LOKALA EFFEKTER AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR 6 5. UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER Utsläpp av växthusgaser i Skåne Utsläpp av växthusgaser i Kristianstads kommun 9 Utsläpp av koldioxid 10 Utsläpp av metan och lustgas 11 Övriga växthusgaser SEKTORER/ÅTGÄRDSOMRÅDEN Fossilbränslefri kommun - energi Effektivare energianvändning Transporter Biogas 22 Biogasutveckling i Sverige och Internationellt 24 Biogasproduktion i Skåne 24 Biogasproduktion i Kristianstads kommun Avfall 28 Återanvändning och återvinning 28 Organiskt avfall 28 Brännbart avfall Jordbruk Stärkt energiperspektiv i planering Anpassning Information REFERENSER 35 1

3 1. Sammanfattning Kommunfullmäktige antog 2007 lokala miljömål för Kristianstads kommun. Klimatstrategin fördjupar och kompletterar miljömålen, framförallt delmålen för begränsad klimatpåverkan. Kristianstads kommun arbetar sedan länge aktivt med att gå över från fossila bränslen till förnyelsebar energi och därmed minska utsläppen av koldioxid. Kommunstyrelsen deklarerade 1999 att kommunens långsiktiga vision är en fossilbränslefri energianvändning. Kristianstads kommun har också undertecknat borgmästaravtalet för europeiska städer som åtar sig att minska sina koldioxidutsläpp med mer än 20 % senast 2020 genom att utforma handlingsplaner för hållbar energi. De övergripande målsättningarna för klimatstrategin säger att: Utsläppen av koldioxid i Kristianstads kommun ska minska med 40 % till år 2020 jämfört med Utsläppen av växthusgaser i Kristianstads kommun ska minska med 30 % till år 2020 jämfört med Kristianstads kommuns egen verksamhet ska vara fossilbränslefri år Senast 2012 ska alla kommunala nämnder och bolag ta hänsyn till framtida klimatförändringar i sin verksamhet och planering. Anpassningen avser både att minska riskerna i befintlig verksamhet/bebyggelse och åtgärder vid nyanläggningar/ny planering. Målsättningarna ska förverkligas genom att: 1. Energi ska användas effektivare. 2. El- och värmeproduktion ska baseras på förnyelsebara bränslen och andelen lokalt producerad energi ska öka. 3. Energikonsumtion i form av fossila bränslen för omvandling till elektricitet och värme ska ersättas av förnyelsebar energi, i första hand fjärrvärme där det är möjligt och i andra hand med lokalt tillförd bioenergi. 4. Användningen av bensin och diesel för transporter ska minska genom effektivisering och infasning av förnybara bränslen 5. Det totala trafikarbetet och utsläppen av luftföroreningar ska minska, bl a genom väl fungerande kollektivtrafik och förändrade beteenden. 6. En större del av avfallets energiinnehåll ska tas tillvara, i första hand genom rötning till biogas och i andra hand genom förbränning. 7. Mängden gödsel och andra grödor från jordbruket som används för biogasproduktion ska öka. 8. Kunskapen om utsläppen av andra växthusgaser än koldioxid, främst metan och lustgas, och möjligheter att minska dessa ska öka. 9. Kommunen ska genom information försöka att påverka andra intressenters energival och utsläpp av växthusgaser. 10. Åtgärderna i programmet för klimatanpassning genomförs. 2

4 2. Varför behövs en lokal klimatstrategi? Hotet om klimatförändringar är den svåraste miljöfrågan som människan ställts inför och den viktigaste att lösa för framtiden. Utsläpp av växthusgaser påverkar klimatet oavsett var de sker och effekterna av klimatförändringar berör alla. Insatser krävs både för att minska utsläppen av växthusgaser och för att anpassa oss till kommande klimatförändringar. Ur ett regionalt perspektiv lyfts klimatfrågan fram som ett viktigt område för Skåne. Det gäller både i det regionala miljömålsarbetet och i det regionala utvecklingsprogrammet för Skåne. Utvecklingsprogrammet för Skåne har visionen att Skåne ska vara världsledande på miljö- och klimatfrågor. Klimat- och energifrågor prioriteras liksom utvecklad kollektivtrafik och ökade investeringar i järnvägsspår för att öka tillgängligheten. För att åstadkomma de förändringar som krävs för att säkra klimatet för kommande generationer behövs ett målinriktat och långsiktigt arbete inom samhällets alla områden. Kommunerna har en viktig roll genom sitt ansvar för energiplanering, infrastruktur, fysisk planering, drift av tekniska anläggningar och tillsyn. Kommunen har även stora möjligheter att påverka utvecklingen genom sitt ansvar för utbildning, information och rådgivning. I Skåne finns också flera kommuner som driver ett aktivt klimatarbete och samverkar genom det nationella klimatnätverket Klimatkommunerna. Kristianstads kommun är en av dessa kommuner som långsiktigt arbetar för att minska de lokala utsläppen av växthusgaser och att anpassa kommunen till ett förändrat klimat. Genom klimatstrategin klargörs hur vi inom Kristianstads kommun ska arbeta för att minska utsläpp av växthusgaser och förbereda oss inför klimatförändringar. Klimatstrategin ska: Beskriva den lokala utsläppssituationen för växthusgaser för att visa var insatser behöver göras. Beskriva mål och åtgärder för kommuninvånare och skapa förutsättningar för samverkan med andra aktörer. Beskriva vilka anpassningar som behöver göras till lokala klimatförändringar Vara kommunkoncernens styrdokument för energieffektivisering Ge stöd för planering av projekt/åtgärder och eventuella ansökningar om extern medfinansiering Klimatstrategin fokuserar på de förändringar som orsakas av människors utsläpp av växthusgaser. 3

5 3. Vad orsakar klimatförändringar? Klimatförändringar kan beskrivas som betydande förändringar av vädermönster över en längre tid. De klimatförändringar som oftast tas upp i samband med mänsklig klimatpåverkan är kraftigare regn, kraftigare vindar, mildare vintrar, stigande havsnivåer och smältande glaciärer. De finns olika orsaker till klimatförändringar: 1. Externa orsaker till klimatförändringarna t.ex. - Solens varierande aktivitet - Jordens varierande omloppsbana och lutning - Meteoriter 2. Av naturen orsakade förändringar p.g.a. - Vulkanutbrott - Återkopplingsmekanismer (t.ex. mörkt hav tar åt sig mer värme än vit is, havsströmmar som ändrar styrka och riktning etc.) - Oförutsedda naturfenomen (Vi vet inte allt om naturen och våra beräkningsmodeller är inte perfekta. Ett aktuellt exempel är upptäckten av att regnskogen för närvarande binder mer kol än vad vi tidigare har mätt upp) 3. Förändringar som orsakas av människan - Utsläpp av växthusgaser (stannar kvar i atmosfären och har en värmande effekt i ca hundra år) - Utsläpp av partiklar (stannar kvar i atmosfären och har mestadels en kylande effekt, i ca en vecka) - Avskogning, jorderosion, jordbruk I atmosfären finns det gaser som hindrar en del av värmen från den inströmmande solstrålningen att åter strömma ut i rymden. Gaserna fungerar på samma sätt som glaset i ett växthus. Utan denna naturliga växthuseffekt skulle jordens klimat vara C kallare (proposition 2001/02:55). Det som skiljer den klimatförändring vi idag upplever från denna naturliga effekt är att människans utsläpp förändrar atmosfärens kemi och därigenom förstärker växthuseffekten. De viktigaste växthusgaserna är vattenånga och koldioxid. Vattenånga omfattas inte av Kyotoprotokollet, som behandlar följande sex växthusgaser; koldioxid (CO2), metan (CH4), lustgas (N2O), fluorklorväten (HFC), perfluorkolväten (PFC) och svavelhexafluorid (SF6). För att kunna jämföra gaser räknar man om bidraget från varje enskild gas till den mängd koldioxid (så kallade koldioxidekvivalenter ) som har samma inverkan på klimatet (se tabell 1). 4

6 Tabell 1. Fakta om olika växthusgaser. Växthusgas Ex. på utsläppskällor i Sverige (GWP-faktor*) Koldioxid (CO2) Förbränning av fossila bränslen 1 Metan (CH4) Utsöndring från idisslande boskap, läckage från avfallsupplag 25 Lustgas (N2O) Avgång från jordbruksmark, förbränning av bränslen 298 Ofullständigt halogenerade Läckage från kylskåp, värmepumpar och fluorkarboner (HFC) brandsläckarutrustning Ca 1000 Svavelhexafluorid (SF6) Läckage från tyngre elektrisk apparatur * Omräkningstal, som används för att kunna räkna om påverkan från olika växthusgaser, så att de kan jämföras med den växthuseffekt som orsakas av koldioxid. GWP betyder Global Warming Potential. Källa: IPCC AR Den gas som bidrar mest till växthuseffekten är koldioxid. Utsläppen av koldioxid från fossila bränslen beräknas ensamt stå för ca 56 % av växthuseffekten (IPCC, 2007). Atmosfärens koldioxidhalt är idag 35 % högre än förindustriell tid (Naturvårdsverket 2008). Utsläppen av de övriga fem gaserna är betydligt mindre än koldioxidutsläppen, men de har starkare påverkan på klimatet. Halterna av växthusgaserna metan och lustgas i atmosfären har ökat kraftigt. Sedan 1860 har jordens medeltemperatur ökat med 0,7 C. De två senaste decennierna har varit de varmaste under 1900-talet. Temperaturhöjningen är antagligen den snabbaste de senaste 1000 åren. Hur mycket av temperaturhöjningen som ingår i en naturlig temperaturvariation är omtvistat. Inom ramen för FN: s expertpanel för klimatfrågor (IPCC) samlas ett stort antal forskare för att studera växthuseffekten och dess påföljder. Forskarna i panelen hävdar att människans aktiviteter står för merparten av den temperaturhöjning som skett under de senaste hundra åren och för varje rapport som har lagts fram har resultaten blivit allt mer entydiga. De studier som har gjorts av IPCC visar att jordens medeltemperatur höjs med 1,1 6,4 C under de kommande hundra åren om inga åtgärder vidtas för att hejda klimatförändringen (IPCC, 2007). 5

7 4. Lokala effekter av klimatförändringar Ur ett svenskt perspektiv kommer nederbörden öka, mest i norra och västra Sverige. Ökad nederbörd och mer intensiva regnfall ökar risken för översvämningar. Det leder till att översvämningar blir vanligare längs kuster samt längs sjöar och vattendrag. I södra Sverige blir ökningen av regnmängderna mindre. Sydöstra Sverige kan till och med komma att få mindre mänger regn samtidigt som avdunstningen ökar. Detta kan leda till vattenbrist i dessa områden. Temperaturhöjningen förväntas bli 3-5 C till år 2080 (Naturvårdsverket, 2008). Precis som andra låglänta områden i världen är Skånes kuster översvämningshotade. Klimatförändringen kan innebära en rad konsekvenser för Sveriges del. Effekter vi ser redan idag inkluderar algblomning och en ökad spridning av de fästingburna sjukdomarna TBE och Borrelia. Som underlag för att bedöma kommande klimatförändringar har SMHI tagit fram regionala klimatscenarier. För Kristianstads kommun gäller scenariot för sydvästra Götaland, men man kan även snegla åt sydöstra Götaland eftersom vi ligger nära gränsen och genom regnskuggan från åsarna har ett torrare klimat än västra Skåne. Nedan redovisas några punkter från SMHI:s klimatindex för sydvästra Götaland. Punkterna visar utvecklingen fram mot slutet av århundradet. Det blir betydligt varmare, upp till cirka 5 grader högre årsmedeltemperatur. Värmeböljor blir betydligt vanligare. Uppvärmningsbehovet minskar kraftigt, cirka % minskning. Samtidigt ökar behovet av kylning. Årsnederbörden ökar något, med en redan inledd ökning av extrem nederbörd under enstaka dygn eller hela veckor. Vegetationsperioden blir 2-3 månader längre. Skånes jordbruk står inför stora förändringar med längre odlingssäsonger och eventuellt nya grödor. Det blir mindre med snö och is. I en underlagsrapport om klimatanpassning görs en mer ingående genomgång av det regionala och lokala scenariot. Rapporten finns tillgänglig på 6

8 5. Utsläpp av växthusgaser De svenska utsläppen av växthusgaser var 59,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter år Det motsvarar cirka 6,4 ton växthusgaser per person. De svenska utsläppen per person är låga i jämförelse med andra industriländer. Utsläppen år 2009 ligger 17 procent under 1990 års utsläpp. Utsläppen har till största delen minskat genom en övergång från olja till biobränslen i produktionen av fjärrvärme. Inrikes transporter står för den största andelen av utsläppen med 34 procent. Därefter följer utsläppen från industri, el- och värmeproduktion och jordbruk. (Naturvårdsverkets hemsida och tabeller under Aktuell utsläppsstatistik version ) För en globalt hållbar utveckling bör vi enligt FN:s klimatpanel IPCC minska utsläppen av växthusgaser med % till år 2050 jämfört med Av den vanligaste växthusgasen, koldioxid, släppte vi i Sverige ut cirka 5,0 ton per person under (Naturvårdsverkets hemsida Utsläpp per person version ). Figur 1. Olika växthusgasers andel av de svenska utsläppen av växthusgaser under (Naturvårdsverkets hemsida utsläpp av växthusgaser ). Fluorkarboner (FC), ofullständigt fluorerade kolväten (HCF) och svavelhexafluorid (SF6) står för cirka 2 % av de nationella utsläppen (Naturvårdsverket, 2011). Dessa gaser släpps ut när de används som köldmedier, vid brandbekämpning och i tyngre elektronisk apparatur. De bildas också som föroreningar vid aluminiumtillverkning. HCF är den enda växthusgasen som visar en trend av ökande utsläpp jämfört med Anledningen är att HCF har använts för att ersätta freoner som varit skadliga för ozonskiktet Utsläpp av växthusgaser i Skåne Trots kraftig ekonomisk tillväxt och befolkningsökning har de totala skånska utsläppen av växthusgaser minskat med cirka 30 % mellan (RUS). Produktionen av förnybar energi har ökat samtidigt som energianvändningen per person minskat. 7

9 Figur 2. Utsläpp av växthusgaser i Skåne under åren (RUS). Försvarsnedläggningar, minskad djurhållning inom jordbruket och minskad uppvärmning med fossila bränslen har bidragit till de minskade utsläppen. Utsläppen från energiförsörjning har minskat med cirka 60 %. Utsläppen i det skånska jordbruket minskade med cirka 12 %. Minskningen kan förklaras både av att antalet djur och den brukade arealen har minskat. Utsläppen från avfalls- och avloppssektorn minskade med 46 %. Det beror bland annat på ökad utvinning av deponigas, deponiförbud och deponiskatter. Utsläppen från transporter och arbetsmaskiner ökar däremot och svarar för cirka 40 procent av de totala skånska klimatpåverkande utsläppen (fig. 2). För att minska utsläppen ytterligare måste ökningen av vägtrafiken måste bromsas, bilarna bli bränslesnålare, användningen av förnybara bränslen slå igenom i alla samhällssektorer och arbetet med energieffektivisering fortsätta. Koldioxid är den dominerande växthusgasen och står för 74 % av utsläppen i Skåne (fig. 3). Figur 3. Olika växthusgasers andel av de Skånska utsläppen av växthusgaser 2008 (RUS). 8

10 5.2 Utsläpp av växthusgaser i Kristianstads kommun 2008 var de direkta utsläppen av växthusgaser i Kristianstads kommun ca 6,3 ton koldioxidekvivalenter per invånare och år. Det är minskning jämfört med 1990 då utsläppen var 9,7 CO2-ekv./invånare. Utsläppen i kommunen motsvarade sammanlagt ut ca ton koldioxidekvivalenter under Det motsvarar en minskning med knappt 26 % jämfört med Minskningarna har framförallt skett inom sektorn för energiförsörjning (fig. 4). Även utsläppen från lantbruk samt avfall och avlopp har minskat. Utsläppen från transportsektorn har däremot ökat kontinuerligt. Figur 4. Utsläpp av växthusgaser fördelat på sektorer (RUS) Nedan (fig. 5) visas fördelningen av utsläppen mellan olika växthusgaser. Fördelningen av utsläppen av växthusgaser skiljer sig från utsläppen på nationell nivå. Det beror på att Kristianstads kommun är en kommun med omfattande odling och djurhållning Figur 5. Olika växthusgasers andel av utsläppen i Kristianstads kommun 2008 (RUS) 9

11 Utsläpp av koldioxid Utsläppen av koldioxid har minskat med 23 % jämfört med basåret 1990 (RUS). Det är framförallt utsläpp från energiförsörjning som har minskat. Den största minskningen beror på att industri och småhusägare har ersatt olja med andra alternativ för uppvärmning. Här har utbyggnaden av biobränslebaserad fjärrvärme haft stor betydelse. Utsläppen av koldioxid från transporter och arbetsmaskiner har däremot ökat jämfört med Det bör observeras att invånarnas privata flygresor inte är inräknade i statistiken, som inte tar upp internationell flygtrafik. I den svenska statistiken saknas även utsläppen från produktion av varor som vi använder och som har tillverkats utomlands. Tabell 2. Källor till lokala utsläpp av koldioxid 1990, 2007 och 2008 (RUS) Utsläppskälla 1990 (ton CO2/år) 2007 (ton CO2/år) 2008 (ton CO2/år) Energiförsörjning Transporter Arbetsmaskiner Lösningsmedelsanvändning Industriprocesser Totalt Utsläpp/invånare 5,8 ton CO2/inv. 4,17 ton CO2/inv. 3,79 ton CO2/inv. Figur 6. Utsläpp av koldioxid i Kristianstads kommun 2008, fördelat på olika utsläppskällor. Källa: RUS De lokala utsläppen av koldioxid kommer framförallt från transporter, som stod för 58 % av utsläppen år När det gäller transporter dominerar vägtrafiken med drygt 90 % av utsläppen (RUS). 10

12 Figur 7. Utsläpp av koldioxid i Kristianstads kommun (RUS) Utsläpp av metan och lustgas Ca 38 % av det totala utsläppet av växthusgaser (räknat som koldioxidekvivalenter) i kommunen är metan och lustgas (fig. 5). Största delen av utsläppen av metan och lustgas kommer från jordbruket. Andelen är stor i jämförelse med hur det ser ut på nationell nivå där summan av metan och lustgasutsläppen är ca 20 % av det totala utsläppet. Det beror på att Kristianstads kommun är en utpräglad jordbrukskommun med hög djurtäthet och mycket odlad mark. Cirka en tredjedel av kommunens yta är åkerareal jämfört med ca 8 % i Sverige. Jordbruket är den största källan till utsläpp av metan och lustgas i kommunen (se fig. 8-9) och utsläppen ökar på grund av förändrad gödselhantering. Mer information om utsläpp av metan och lustgas finns i kunskapsunderlaget om lantbruk. Figur 8. Utsläpp av metan fördelat på sektorer (RUS) 11

13 Figur 9. Utsläpp av lustgas fördelat på sektorer (RUS) I sektorn övrigt ingår lösningsmedel från produkter och utsläpp från behandling av avloppsvatten. Övriga växthusgaser De främsta källorna till utsläpp av HFC (fluorkolväten) är användningen av dessa köldmedier i kyl-, frysoch klimatanläggningar samt i värmepumpar. I Kristianstads kommun stod HFC år 2007 för cirka 96 % av den installerade köldmediemängden på drygt 17 ton, i anmälda anläggningar med freoner. HCFC stod för resterande del. Runt 1 ton fylls årligen på i anläggningarna, vilket innebär att läckaget ligger i samma storleksordning. Utvecklingen av utsläppen beror till stor del på hur många maskiner med HCF som köldmedium som kommer att installeras i framtiden och hur dessa tas om hand vid skrotning. De nationella utsläppsprognoserna för de fluorerade växthusgaserna pekar på en mindre ökning av utsläppen. Vid en snabbare utfasning av HFC som köldmedium kan utsläppen dock minska. Det finns ingen anledning att tro att trenden skulle vara annorlunda i Kristianstads kommun. Fluorkarboner (FC), ofullständigt fluorerade kolväten (HCF) och svavelhexafluorid (SF6) står för cirka 2 % av de totala utsläppen av växthusgaser i kommunen. 12

14 6. Sektorer/åtgärdsområden Under 2008 fastställdes en Klimat- och energistrategi för Skåne. Strategins övergripande vision är att: I Skåne är det både lätt och lönsamt att leva, bo och resa energieffektivt och fossilfritt. Skåne tar täten i arbetet för ett långsiktigt hållbart energisystem med effektiv och låg energianvändning med minimal miljö- och klimatpåverkan. Strategin pekar tolv åtgärdsområden med stor potential: 1. Energieffektivisering i bostäder, tjänsteföretag och offentliga lokaler 2. Energieffektivisering inom industrin 3. Effektivare transporter 4. Främjande av fjärr- och kraftvärme 5. Övergång till vind-, sol- och bioenergi för el- och värmeproduktion 6. Övergång till förnybara energikällor för drivmedel 7. Minskad klimatpåverkan från jordbruket 8. Minskad klimatpåverkan från avfall och avlopp 9. Stärkt energiperspektiv i planering och förbättrad kunskap 10. Offentlig upphandling och verksamhet som förebild 11. Forskning och näringslivsutveckling 12. Klimatanpassning av beteende och konsumtion I det regionala utvecklingsprogrammet för Skåne framhålls bl.a. följande åtgärder som prioriterade: klimatanpassning, klimatmedveten offentlig upphandling, marknadsutveckling för miljöteknik, energieffektivisering, satsning på lågenergihus, biogas för transporter och satsningar på kollektivtrafik. Inom Kristianstads kommun prioriteras följande åtgärdsområden: 1. Fossilbränslefri kommun (värme och el) 2. Effektivare energianvändning 3. Transporter 4. Biogas 5. Avfall 6. Minskad klimatpåverkan från lantbruk 7. Klimatsmart mat 8. Stärkt energiperspektiv i planering och förbättrad kunskap 9. Klimatanpassning 10. Information för minskade utsläpp av växthusgaser 13

15 6.1 Fossilbränslefri kommun - energi Den huvudsakliga källan till koldioxidutsläpp är förbränning av fossila bränslen. Fossila bränslen används för uppvärmning, inom industrin och inte minst som drivmedel för transporter. Inriktning för arbetet i Kristianstads kommun El- och värmeproduktion ska baseras på förnyelsebara bränslen och andelen lokalt producerad energi ska öka. Energikonsumtion i form av fossila bränslen för omvandling till elektricitet och värme ska ersättas av förnyelsebar energi, i första hand fjärrvärme där det är möjligt och i andra hand med lokalt tillförd bioenergi. Tillförd energi Diagrammet visar att energitillförseln varit relativt stabil sett över åren från De tydliga förändring som kan ses är att andelen fossila bränslen har minskat medan användningen av förnybara bränslen ökat. Figur 10. Bruttotillförsel av energi i Kristianstads kommun (SCB) Den tillförda elen är till stor del baserad på kärnkraft och vattenkraft och ger därför inte upphov till några utsläpp av koldioxid. Det svenska elsystemet är sammanbundet med våra grannländers, och i det sammankopplade elsystemet sker marginalelproduktionen i fossileldade anläggningar. En ökad eller minskad användning av el i Kristianstads kommun påverkar därför de globala koldioxidutsläppen, även om de uppstår utanför kommunens och landets gränser. Förnybar lokalt tillförd energi Av den energi som tillfördes i kommunen 2008 kom ca 607 GWh från lokala källor, vilket motsvarar ca 23 % av energibehovet i kommunen. 14

16 Förnybar el Att öka mängden förnybar el som produceras i Kristianstad är ett viktigt långsiktigt mål. I kommunen finns ett vattenkraftverk (Torsebro) som producerar ca 25 GWh/år. Allöverkets produktion uppgick 2010 till ca 74 GWh med en bedömd framtida potential på ca 100 GWh. Vindkraften byggs successivt ut och producerade ca 75 GWh Den vindbruksplan som behandlas under 2011 bedöms ge möjlighet att bygga ut vindkraften på land till en årsproduktion om ca 500 GWh finns två solcellsanläggningar i Kristianstad, en på Österäng och en på det nybyggda Naturum. Diagrammet visar hur den förnybara elproduktionen i Kristianstad utvecklats sedan 1990: Figur 11. Lokalt producerad förnybar el mellan åren Använd energi Energianvändningen per invånare i Kristianstads kommun år 2008 var 32,8 MWh/inv. (SCB). Riksgenomsnittet ligger på 43 MWh/invånare. (SCB) Medelvärdet för hela landet dras upp av den höga energianvändningen i kommuner med energiintensiv basindustri och av kommuner i norra Sverige som har större uppvärmningsbehov. Jämfört med 1990 då energianvändningen var 31,9 MWh/invånare ökade energianvändningen i kommunen fram till år Därefter har energianvändningen minskat igen som en följd av lågkonjunktur och energieffektivisering. Användningen av fossila bränslen för uppvärmning har en tydligt minskande trend. Däremot har användningen av fossila drivmedel ökat de senaste åren. Uppvärmning Den kommunala satsningen på biobränslebaserad fjärrvärme är den investering som haft störst betydelse för att minska de lokala utsläppen av koldioxid. Fjärrvärmesatsningen i Kristianstad hade t.o.m minskat CO 2 -utsläppen med ca ton/år jämfört med fossil uppvärmning. Det bränsle som används är framförallt flis, men även biogas från utvinning på Härlövstippen och biogasanläggningarna vid Karpalund och vid avloppsreningsverket i Kristianstad. År 2008 var ca bostäder anslutna till fjärrvärmenätet. 15

17 Fjärrvärme Andelen förnyelsebara bränslen och den totala energiproduktionen i kommunens fjärrvärmesystem har ökat snabbt de senaste decennierna tillfördes 472 GWh bränslen, dessutom utvanns motsvarande 53 GWh med hjälp av rökgaskondensering. Andelen förnybar energi var 98,6 % av bränslet, varav flis är huvuddelen (se figur 12). För varje såld enhet värme kan ca 20 % förnybar el produceras i Allöverkets turbiner. Ca 70 GWh el producerades under 2010, vilket är ca 7 % av kommunens elbehov. Figur 12. Bränslemix för värme och elproduktion (C4 Energi AB). Uppvärmning av småhus, fördelning Fördelningen av värmekällor i småhus såg 2009 ut som i figur 13. Direktverkande el dominerar fortfarande som uppvärmningskälla, men har minskat med 13 procentenheter sedan Värmepump har nu blivit betydligt vanligare än olja. Den procentuella fördelningen bygger på antalet hus och inte på mängden använd energi och vissa siffror bygger på uppskattningar. Figur 13. Fördelningen av energislag till småhusuppvärmning,

18 Antalet oljeeldade småhus minskar i rask takt och bedöms på sikt försvinna helt Många har gått över till värmepumpar samtidigt som allt fler hus värms upp av fjärrvärme eller pellets. Kommunens egen verksamhet Kristianstads kommun har sedan 1998 genomfört omfattande investeringar för att minska beroendet av fossila bränslen. Till största delen har det skett genom anslutning av kommunala byggnader till fjärrvärmenätet. Utanför fjärrvärmenätet har ett stort antal kommunala byggnader fått pelletsbrännare och på Önnestadsgymnasiet har kommunen installerat en halmpanna. 43 byggnader har konverterats till pellets, men efter detta har två byggnader övergått till andra ägare och nu finns 41 kommunägda byggnader som värms med pellets. Figur 14. Energianvändning i fastigheter förvaltade av C4 Teknik (MWh), I figur 14 ovan ingår gasolvärme i Tollarp i kategorin biobränslen t.o.m och därefter i kategorin olja. I kategorin biobränslen ingår också halmeldningen i Önnestad. Anledningen till att den totala energianvändningen minskat under senare år beror inte främst på effektiviseringar utan på att en del fastigheter sålts till andra aktörer, främst ABK. De fastigheter som finns i ABK:s regi värms nästan enbart upp med fjärrvärme. 6.2 Effektivare energianvändning Inriktning för arbetet i Kristianstads kommun Energi ska användas effektivare Det finns en stor potential för energieffektivisering i bostäder, lokaler och företag. Vid nybyggnation finns också möjlighet att bygga mer energieffektiva hus bl.a. så kallade passivhus. De första passivhusen i kommunen byggs under 2009 i två nya villaområden i Åhus. Kartläggningar av företag i Sydsverige visar också att det finns möjlighet att i genomsnitt spara procent av företagens totala energianvändning. Några företag i kommunen deltar i det nationella PFE-programmet för energieffektivisering. Miljö- och hälsoskyddskontoret har deltagit i projekt där tillsynsmetoder utvecklats för att i högre utsträckning ta upp frågor om val av energikällor och energieffektivisering med företag och andra verksamheter. Inom kommunkoncernen 17

19 Ett energisparprogram (ESP) för kommunens byggnader antogs av tekniska nämnden Byggnadsbeståndet har inventerats och åtgärdsförslag har tagits fram inom ramen för ESP. Åtgärdsförslagen innehåller installation av reglerutrustning, optimering av ventilation och värmesystem, vindsisolering, revision och utbyte av belysning samt utbildning av drifts- och förvaltningspersonal som fortlöpande ska genomföras. Uppföljning av den genomförda planen ska ske under 9 år. Kristianstads kommun köper varje år in varor och tjänster för cirka 1 miljard kronor per år. Som stor konsument har kommunen möjlighet att påverka produktion av varor och tjänster genom att välja klimatsmarta alternativ. När det gäller klimatstrategin och upphandling är det viktigt att ställa energikrav på all utrustning som är energikrävande. Det innebär också att tillämpa livscykelkostnader för att bedöma varors inköpspris tillsammans med driftskostnader. Kommunen deltar i det nationella programmet för energieffektivisering som pågår med statligt stöd mellan 2010 och Sista mars 2011 rapporterades följande grunddata för år 2009 in till energimyndigheten. Tabell 3. Area Enhet (Atemp eller typ BRA) Summa energi MWh Huvudman Kategori Kristianstads kommun Lokaler* BRA ABK Lokaler Atemp ABK Bostäder* Atemp AB Allön Lokaler Atemp SIKAB Lokaler 0 C4 Elnät AB Lokaler Atemp Renhållningen Lokaler Atemp 566 Åhus Hamn Lokaler Atemp 576 Kristianstad Airport Lokaler Atemp Summa Energianvändningens fördelning, inklusive all elanvändning, sammanlagt ca MWh i byggnader ägda av kommunen framgår av följande diagram (figur 15): Figur 15. Energianvändning i kommunala byggnader (MWh)

20 Energianvändningen för byggnader ägda av de kommunala bolagen, sammanlagt ca MWh, framgår av följande diagram (fig 16). I diagrammet ingår inte elanvändning som betalas av hyresgäster. Figur 16. Energianvändning i kommunala byggnader (MWh) 2009 Kostnaderna för den köpta energin till kommunkoncernens byggnader uppgick 2009 till sammanlagt ca 158 Mkr. 19

21 6.3 Transporter Inriktning för arbetet i Kristianstads kommun Användningen av bensin och diesel för transporter ska minska genom effektivisering och infasning av förnybara bränslen Det totala trafikarbetet och utsläppen av luftföroreningar ska minska, bl a genom väl fungerande kollektivtrafik och förändrade beteenden. Kopplingen mellan föroreningar och energiförbrukning är stark så länge som fossil energi dominerar i transportsystemet. Transportsektorn är idag helt beroende av fossila bränslen och domineras av vägsystemet. Trots att fordonen blivit energieffektivare har utsläppen i Sverige ökat sedan 1990 i takt med ökade transportvolymer, Användningen av energi i transportsektorn i Kristianstad beräknas 2008 ha uppgått till totalt ca 801 GWh. Användningen av bensin och diesel medför utsläpp av ca ton koldioxid. Det motsvarar 2,4 ton/invånare. Infasning av biogas, etanol och rapsmetylester (RME) bidrar till att begränsa ökningarna av utsläppen från transportsektorn. Bensin och diesel dominerar som drivmedel. Användningen av fossila drivmedel har minskat totalt sett, men användningen av diesel ökar (se figur 17). Användningen av biogas som drivmedel ökar (läs mer under 6.4 Biogas). Etanol används till viss del som rent bränsle (E85) men främst som låginblandning i bensin (E05). Biodiesel används också rent i liten utsträckning (som RME) men främst som låginblandning i diesel. Figur 17. Bensin- och dieselförbrukning per invånare Cykeltrafik I kommunen fanns år 2010 cirka 210 km gång- och cykelvägar plus 78 km turiststråk på gamla banvallar. Cykel- och gångvägarna byggs ut kontinuerligt. Cirka 160 km av gång och cykelvägarna snöröjs.sedan 2001 har kommunen cykelräknare som mäter cykeltrafikutvecklingen på olika punkter i staden. Räkningarna visar att trafiken ligger på en relativt stabil nivå med vissa årsvisa fluktuationer. Kollektivtrafik 20

22 Kollektivtrafiken ökar successivt. Inte minst den regionala tågtrafiken inom Skåne har ökat kraftigt (se fig 18). Det beror på regionförstoringen genom tillkomsten av Skåne län och Öresundsbron. Även regionbusstrafik och stadsbusstrafiken ökar. Figur 18. Antal resor per år med tåg i Skåne Flygtrafik Trafiken från Kristianstad Airport har minskat kraftigt under senare år. Antalet landningar minskade med 54 % mellan 2000 och Vägtrafik Vägverket mäter trafiken på de statliga vägarna som antal fordon per årsmedeldygn. På E22:an i höjd med Linderöd var medeldygnstrafiken 2009 i genomsnitt drygt 4500 fordon per dygn. Av de fordonen var drygt 500 fordon lastbilar. Trafikflödet har ökat under många år, men ökningen har planat ut något de senaste åren. Figur 19. Medeldygnstrafik per år vid Linderöd Utsläppen från förbränning inom transportsektorn svarar för en mycket stor del av de lokala utsläppen av växthusgaser. Det är därför viktigt att åtgärder sätts in inom denna sektor. Åtgärder inom denna sektor leder främst till minskade utsläpp av koldioxid men även minskning av andra miljö- och hälsofarliga 21

23 utsläpp. Figur 20. Körsträcka per kommuninvånare Den genomsnittsliga körsträckan per person i Kristianstads kommun var 709 mil under 2009 (se fig. 20). Det är en minskning jämfört med Detta kan vara en tillfällig minskning på grund av lågkonjukturen. Eftersom fler åker kollektivt har även det bidragit till minskningen. Nuläget för kommunkoncernen Sista mars 2011 rapporterades följande grunddata för 2009 för transporter med fordon < 3,5 ton in till energimyndigheten. Tabellen visar även energianvändningen för fordon >3,5 ton samt summerat för samtliga fordon. Drivmedel 2009 Bensin Diesel Biogas Summa MWh MWh MWh MWh Lätta fordon < 3,5 ton tunga fordon > 3,5 ton Totalt kommunkoncernen Ovanstående energianvändning illustreras uppdelat på följande två diagram. Det övre diagrammet (se fig. 21) visar bränslet till de fordon som ingår i uppföljningen till energimyndigheten (< 3,5 ton) och det undre (se fig. 22) tyngre fordon. 22

24 Figur 21. Bränslefördelning 2009 för kommunkoncernens fordon < 3,5 ton. Figur 22. Bränslefördelning 2009 för kommunkoncernens fordon > 3,5 ton. Kostnaden för den köpta energin till transporter har uppskattats till sammanlagt ca 18 Mkr 2009 varav 8,3 Mkr för bränsle till fordon < 3,5 ton. Utöver detta betalar kommunkoncernen ut ca 1,4 Mkr i bilersättning för körning med egen bil i tjänsten. Sträckan uppgår till mil, eller ca 18 varv runt jorden varje år. 23

25 6.4 Biogas Biogasutveckling i Sverige och Internationellt Biogas produceras på två sätt, dels genom rötning under syrefria förhållanden och dels genom förgasning av organiskt material. I nuläget är rötning den vanligaste metoden medan de största potentialerna finns inom förgasningsområdet. Potentialen för biogas från avfall och restprodukter i Sverige är cirka 74 TWh (Biomil AB och Environ AB 2008). Den totala biogasproduktionen i Sverige var år 2006 cirka 1,2 TWh och producerades och användes enligt följande (Energimyndigheten och Biogasföreningen). Figur 19. Procentuell fördelning av biogasproduktion baserat på anläggningstyp i Sverige år Figur 23. Fördelning av biogasens användning i Sverige år Biogas är just nu det mest miljövänliga bränslet som finns att tillgå. Eftersom biogas kan produceras ur en mängd olika råvaror och restflöden kan den fungera som en del i kretsloppet av näring och energi mellan stad och landsbygd. Detta gör att miljönyttan blir mycket stor. Biogasproduktionen utvecklas starkt, men utifrån en låg nivå. Tyskland har byggt cirka 4000 gårdsanläggningar medan vi i Sverige har knappt ett tiotal. Intresset för biogas som fordonsbränsle ökar. Merparten av de biogasanläggningar som idag finns i Sverige och Tyskland är inte inkopplade på naturgasnätet. Det finns en stor potential i att utveckla biogasproduktionen i symbios med övrig gasinfrastruktur. I Sverige utgjorde biogas 58 procent av den sålda volymen fordonsgas år Biogasproduktion i Skåne 24

26 De skånska förutsättningarna för biogas är ovanligt goda men bristen på distributionsnät är en stor begränsning. Frågan om potentialen kommer att utnyttjas är kraftigt beroende av prisdifferensen gentemot de fossila bränslena och om distributionsnäten kommer att byggas ut. Biogasens energipotential i Skåne enbart beräknat på avfall och restprodukter (exklusive skogens restprodukter) är omkring 4 TWh/år. Det finns ett stort intresse för biogasproduktion inom lantbruket men företagsekonomiskt är det med nuvarande prisbilder och miljöersättningar svårt att få lönsamhet. Figur 24. Befintliga biogasanläggningar i Skånes kommuner 2008 (Länsstyrelsen, 2009). Tabell 3. Biogasproduktionen i Skåne och Sverige Produktionen är fördelad på olika typer av anläggningar och redovisad som årlig produktion, angiven som energimängd samt andel av totala produktionen(länsstyrelsen, 2009). Biogasproduktion Skåne Sverige GWh Procent GWh Procent Lantbruk 2,1 0,7 13,9 1 Samrötning avfall 66, ,9 15 Deponier 125, ,4 28 Avloppsreningsverk 99, ,0 56 Summa 294, ,2 100 Region Skåne vill lyfta fram Skåne som ett pilotlän för biogas. Förutom miljöeffekter kan en biogasutveckling ge Skåne goda möjligheter tillväxt och export av kunskap och miljöteknik. Biogasproduktion i Kristianstads kommun Biogas från deponi I Kristianstads kommun är Härlövsdeponin det största avfallsupplaget där det fortfarande bildas metan. Produktionen kommer successivt att klinga av. Idag tas det mesta av denna metan, ca två tredjedelar, till vara och allt förbränns i Allöverket gav den uppsamlade gasen från Härlövsdeponin ca 20 GWh. Biogas från reningsverket Vid omhändertagande av avloppsslam i reningsverk bildas också metan. Biogasen som bildas i reningsverket uppgår till ca 9 GWh per år (se figur 22). Före 1999 användes ungefär hälften av gasen för internt bruk och resten facklades bort. Numera används hälften av biogasen som bildas i reningsverket för fordonsdrift. Ett visst läckage av metan sker i samband med insamlandet. Förlusterna är dock mindre än 2 % av inkommande metan. Biogas från rötningsanläggning 25

27 I Karpalund samrötas gödsel, organiskt avfall från livsmedelsindustrin och organiskt hushållsavfall. Av det som rötades i Karpalund 2010 var 5 % organiskt hushållsavfall (4 530 ton), 68 % var industriavfall ( ton) och 27 % var gödsel ( ton). Biogasanläggningen i Karpalund beräknas ge ca 40 GWh årligen. Av den biogas som bildas i Karpalund och i reningsverket går ca 27 GWh till fordonsgasförsäljning och resten används för fjärrvärmeproduktion i Allöverket. Utbyggnaden med en tredje reaktor under 2011 gör det möjligt att ytterligare öka produktionen. Figur 25. Mängden producerad biogas i Kristianstads kommun, För att minska utsläppen av koldioxid från transportsektorn satsar kommunen på att förädla biogasen till fordonsbränsle. Den sammanlagda mängden biogas från Karpalund och reningsverket som kan ersätta fossila bränslen i transportsektorn uppgår till motsvarande ca 4,4 miljoner liter bensin/diesel per år. Biogasutvinningen medför dessutom andra fördelar när gödsel rötas och rötresten återförs till lantbruket, både ur klimatsynpunkt och genom minskat behov av konstgödsel. Försäljningen av biogas till fordon har ökat de senaste åren (figur 24). En viktig anledning är att exporten av biogas till andra kommuner har ökat kraftigt. Den totala försäljningen under 2010 var MWh varav MWh transporterades i container till bland annat Åhus, Hässleholm, Karlshamn, Olofström och Ystad. 26

28 Figur 26. Försäljning av biogas

29 6.5 Avfall Den huvudsakliga inriktning på arbetet med avfallet i Kristianstads är att en större del av avfallets energiinnehåll ska tas tillvara, i första hand genom rötning till biogas och i andra hand genom förbränning. Avfallshantering är starkt sammankopplad med energi- och klimatfrågan i och med att avfall både kan ge upphov till utsläpp av växthusgaser och vara en viktig resurs i arbetet med att komma bort från fossila bränslen. Ett exempel på utsläpp är metanutsläpp från avfallsdeponier. Metan står i Sverige för 8 % av utsläppen av växthusgaser och 3 % kommer från deponier. Näst efter djurhållning är avfallsdeponier den vanligaste källan till metanutsläpp. I Sverige står metanutsläppen från avfallsdeponier för drygt 2 % av de totala utsläppen av växthusgaser (RUS). I Kristianstad var motsvarande andel år 2010 ca 7 % (RUS). Kristianstads kommun har goda förutsättningar för en bra avfallshantering med relativt liten påverkan på miljön och klimatet. Allöverket, ett biobränsleeldat kraftvärmeverk, biogasanläggningen i Karpalund, och Kretsloppsparken i Snårarp är viktiga förutsättningar för detta, tillsammans med sorteringen av hushållsavfallet i fraktionerna matavfall och brännbart avfall. För att avfallet ska kunna tas om hand på ett optimalt sätt i regionens behandlingsanläggningar delas det in i två fraktioner, organiskt och brännbart. Återanvändning och återvinning Ökad återvinning av material och förpackningar minskar uttaget av naturresurser och energiåtgången för att producera nya material. Organiskt avfall I Kristianstad har omvandling till och omhändertagande av biogas blivit det huvudsakliga sättet att minska avfallets negativa påverkan på miljön och istället använda det som en energiresurs och återföra näring till lantbruket. Biogasutvinningen och dess miljövinster beskrivs närmare under rubriken Biogas. Det finns även 63 gamla, nedlagda avfallsupplag i kommunen. Utsläppen av metan från dessa bedöms idag vara marginella med hänsyn till att organiskt avfall tidigare till stor del brändes öppet vid deponierna och att det organiska materialet till största delen redan brutits ned i dessa äldre deponier. Ett visst metanläckage kan dock inte uteslutas. Brännbart avfall När det organiska avfallet sorterats ut går resterande hushållsavfall samt träavfall till förbränning. År 2007 skickades ca ton hushållsavfall gick till förbränning. Ett ton avfall ger vid förbränning ungefär 3 MWh, vilket innebär att hushållsavfallet från Kristianstad genererade ca MWh under Om mängden verksamhetsavfall som gick till förbränning från Snårarp räknas med uppgick energimängden till ca MWh. Kommunens övergripande mål är att avfallshanteringen ska präglas av en fortsatt ökad återanvändning och återvinning av restprodukter. Avfallsplanens handlingsplan förväntas bl.a. öka återvinning energiinnehållet i avfallet. Genom avfallsbehandling i biogasanläggningen i Karpalund återvinns avfallets energiinnehåll samtidigt som näringsämnen kan återföras till kretsloppet. Samrötning med gödsel ger ytterligare minskad klimatpåverkan genom att metanutsläppen från lantbrukets gödselhantering minskar samtidigt som biogas kan ersätta fossila bränslen i transportsektorn. Genom energiutvinning av den brännbara fraktionen återvinns energi för produktion av el och fjärrvärme. Ökad återvinning av material 28

30 och förpackningar minskar uttaget av naturresurser och energiåtgången för att producera nya material. 29

31 6.6. Jordbruk Inriktning på arbetet i Kristianstads kommun: Mängden gödsel och andra grödor från jordbruket som används för biogasproduktion ska öka. Kunskapen om utsläppen av andra växthusgaser än koldioxid, främst metan och lustgas, och möjligheter att minska dessa ska öka. I Kristianstad finns Sveriges största koncentration av livsmedelsproduktion med ett högt utvecklat och rationellt jordbruk som producerar råvaror av hög kvalitet. Att behålla goda förutsättningar för jordbruk och livsmedelsindustri är viktigt för kommunen. Den höga djurtätheten och det intensiva jordbruket bidrar dock till utsläpp av växthusgaser. Utsläppen av metan och lustgas från jordbruket står för cirka 30 % av utsläppen av växthusgaser inom kommunen. Samtidigt ger jordbruket och livsmedelsindustrin restprodukter som ger förutsättningar för lokal energiproduktion och kretslopp av näringsämnen. Sektorn har stor potential som producent av bioenergi. Fig. 27. Utsläpp av metan och lustgas från jordbruk i Kristianstads kommun (Källa: RUS). Jämfört med 1990 har utsläppen av metan och lustgas från jordbruket i kommunen minskat med cirka 13 %. Det beror framförallt på en minskad djurhållning. Metanutsläppen från gödselhantering har ökat. Orsaken är att fler väljer att lagra gödsel som flytgödsel. Ökad flytgödselhantering är ändå positivt eftersom det bidrar till minskade utsläpp av att lustgas (lustgas är en starkare växthusgas). Även lustgasutsläppen från mark (denitrifikation) har minskat. Det är en följd av mer trädesbruk, fånggrödor och rätt spridning av stallgödsel och minskade kvävegivor. Det finns möjligheter att minska utsläppen av metan och lustgas från lantbruk och även en viss potential för energieffektivisering. Avgången av lustgas från odlad mark beror bl.a. på om det finns överskott av kväve från kvävegödsling. Projektet Greppa näringen utvecklar därför en rådgivningsdel för klimatfrågor. En viktig framtidsfråga är att utveckla bättre förutsättningar för biogas på gårdsnivå. Statliga bidrag har införts för investeringar i biogasanläggningar, men lantbrukare behöver även vara säkra på att få avsättning för gasen. Infrastruktur för att leverera gas till det Skånska stomnätet är en pusselbit som krävs för fler satsningar. 30

32 För Kristianstads del går det att följa utvecklingen av invägd mängd gödsel till biogasproduktion liksom återförd rötrest. Mängden rötad gödsel i Kristianstads kommun har ökat mellan 2003 och 2009, se figur 27. Mängden rötrest som återfördes till jordbruket år 2009 var ton. Läs mer under den tidigare rubriken biogas. Figur

33 6.7 Stärkt energiperspektiv i planering Samhällsplaneringen spelar en viktig roll för att minska utsläppen av växthusgaser genom minskad energianvändning och hållbara transporter, samtidigt som det är ett viktigt verktyg för att anpassa samhället till förändrade förutsättningar. Översikts- och detaljplaner utgör en viktig funktion för anpassning till klimatförändringarna, t.ex. genom var ny bebyggelse lokaliseras, hur den placeras i terrängen och hur grundläggning av byggnader ska anpassas. Översikts och detaljplanering ska användas för att: Få en energisnål stadsstruktur. Lokalisera nya bostäder och olika typer av verksamheter utmed kollektivtrafikstråk eller som förlängningar av stadens framtida starka kollektivtrafiktråk. Skapa förutsättningar för ett väl utbyggt gång- och cykelvägnät. Lokalisera ny bebyggelse så att den effektivt kan försörjas med fjärrvärme. Vid planering av stadsdelar och kvarter kan dessutom hänsyn till sol- och vindförhållanden minska bebyggelsens uppvärmningsbehov. Klimatanpassa bebyggelse och infrastruktur och ta hänsyn till risker för översvämningar och erosion. Skapa förutsättningar för en god dagvattenhantering. Kommunfullmäktige har antagit en fördjupad översiktsplan för Kristianstad stad Kristianstad Växer en stad i balans som uttrycker kommunens viljeinriktning. Arbete pågår med att ta fram en ny översiktsplan som ger uttryck för kommunens visioner och redovisa pågående och framtida markanvändning i hela kommunen fram till år I denna process är det viktigt att klimatstrategiska aspekter tas till vara. Det har även tagits fram en vindbruksplan som anger riktlinjer för vindkraftens utbyggnad i Kristianstads kommun. Vindbruksplanen visar vilket utrymme som finns för utbyggnad av vindkraft i kommunen och pekar ut områden med goda förutsättningar för vindkraft samt att ge riktlinjer för hur etableringar kan utformas. Vindenergin i kommunen ska utnyttjas optimalt utan att andra värden påverkas negativt. I nya hus kan kommunen påverka energieffektiviteten genom policydokument, vars innebörd säkerställs i exploateringsavtal/försäljningsavtal. Region Skånes strategiska program för klimatarbete tar också hur klimatförändringar kommer att ställa krav på ökad planering av hur marken i Skåne ska användas. Klimatförändringar ställer ökade krav på produktion av mat och energi. All markanvändning bör ske så att högproduktiv mark bara används för grön produktion och en uppsplittring av landskapet motverkas. Andra exempel på aspekter som lyfts fram är naturens mångfald, robusthet och produktionsförmåga, mark- och vattenanvändning inom jord- och skogsbruk, hur klimatsmart exploatering bör se ut. Olika former av klimatanpassning blir ett viktigt moment i kommande planer. 32

34 6.8 Anpassning Framtidens förväntade klimatförändringar kan få många olika konsekvenser för Kristianstads kommun. För vissa samhällssektorer kan ett förändrat klimat vara till gagn, men i sin helhet tros förändringarna vara negativa. Vår kommun behöver börja inventera vilka klimatförändringar som är sannolika och hur vi kan förhålla sig till dem. Vissa åtgärder kan vi kanske vänta med tills de behövs, andra åtgärder berör omfattande samhällsförändringar som därför behöver inledas i god tid. En åtgärdsplan för klimatanpassning är nödvändig för att strukturera arbetet. Det största hotet för Kristianstads del är den ökade översvämningsrisken. Delar av kommunen är mycket lågt belägna och på många håll ligger bebyggelsen nära vattnet. Nederbörden beräknas öka med % och väderextremer, t.ex. långvariga regnperioder kommer att bli vanligare i framtiden. Detta tros öka risken för högvatten i Kristianstad, med översvämningar i samma storleksordning som t.ex. de som förekom 2002 och 2007 som följd. Förstärkningar av vallarna kring staden Kristianstad visat hur en kommun kan genomföra stora projekt för att skydda sig mot naturkrafter som kraftiga översvämningar, något som andra samhällen framöver kan behöva göra. Sedan 2002 pågår det praktiska arbetet med att permanent skydda staden genom att ersätta och komplettera de gamla invallningarna och pumpstationerna. Vallarna utformas för att klara ett av SMHI beräknat högsta flöde i Helge å med maximalt ogynnsamma förutsättningar när det gäller nederbörd, snösmältning och markvattenförhållanden. Kommunens ambition är att systemet av vallar och pumpar ska vara fullt utbyggt år Fysisk planering Kristianstads kommun har visat hur fysisk planering kan utformas med hänsyn till kommande klimatförändringar genom den pågående planeringen för utveckling av Åhuskusten, där hänsyn tas till stigande havsnivåer, högre grundvatten och ökade erosionsrisker. I en underlagsrapport om klimatanpassning görs en mer ingående genomgång av det regionala och lokala scenariot. Rapporten finns tillgänglig på Under våren 2011 arrangerade länsstyrelsen och kommunen gemensamt ett seminarium om anpassning till kommande klimatförändringar. Seminariet var en kick-off för fortsatt arbete med klimatstrategins handlingsprogram. Seminariet hade ett brett deltagande av politiker och tjänstemän. 33

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 -

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 - Klimatstrategi för minskad klimatpåverkan Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 216-4-19-1 - INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med

Läs mer

Klimatstrategi Statusrapport 2013-12-04

Klimatstrategi Statusrapport 2013-12-04 Klimatstrategi Statusrapport 2013-12-04-1 - INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med att skydda samhället mot effekterna av klimatförändringarna.

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport 2015-11-17

Klimatstrategi Lägesrapport 2015-11-17 Klimatstrategi Lägesrapport 215-11-17-1 - INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med att skydda samhället mot effekterna av klimatförändringarna. Gällande

Läs mer

Klimatstrategi Statusrapport

Klimatstrategi Statusrapport Klimatstrategi Statusrapport 2014-06-10-1 - INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med att skydda samhället mot effekterna av klimatförändringarna.

Läs mer

Klimatberedningen. Klimatredovisning april Kristianstads kommun Klicka eller tryck här för att ange text. 1

Klimatberedningen. Klimatredovisning april Kristianstads kommun Klicka eller tryck här för att ange text. 1 Klimatberedningen Klimatredovisning april 217 Kristianstads kommun Klicka eller tryck här för att ange text. 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Utsläpp av växthusgaser... 3 Energieffektivisering...

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Klimatredovisning Kristianstads kommun Klicka eller tryck här för att ange text. 1

Klimatredovisning Kristianstads kommun Klicka eller tryck här för att ange text. 1 www.kristianstad.se Klimatredovisning 218-4-9 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Utsläpp av växthusgaser... 3 Energieffektivisering... 4 Produktion av förnybar energi... 4 Förnybar el... 4 Fjärrvärme...

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Biogasstrategi Uppföljning av mål och handlingsplan 2016-04-01

Biogasstrategi  Uppföljning av mål och handlingsplan 2016-04-01 Biogasstrategi Uppföljning av mål och handlingsplan 2016-04-01-1 - MÅL ANVÄNDNING Biogasproduktionen ska i första hand användas som fordonsgas. År 2020 ska 80 GWh/år lokalt producerad fordonsgas säljas.

Läs mer

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi Gröna, smarta Haninge Klimatstrategi Haninge kommun arbetar för ett hållbart samhälle. För att ta de rätta stegen, göra kloka vägval måste vi veta var vi befinner oss och i vilken riktning vi bör gå. Syftet

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019 Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019 Sveriges klimatmål Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser

Läs mer

Energiöversikt Arjeplogs kommun

Energiöversikt Arjeplogs kommun Energiöversikt Arjeplogs kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen

Läs mer

Energi och koldioxid i Växjö 2012

Energi och koldioxid i Växjö 2012 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö 212 Inledning Varje år sedan genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö biogas FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö satsar på biogas Ett av världens tuffaste miljömål Malmö stad har ett av världens tuffaste miljömål uppsatt - år 2030 ska hela Malmö försörjas med förnybar

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

1. Begränsad klimatpåverkan

1. Begränsad klimatpåverkan 1. Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 216 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning 217-12-1 Linköpings kommun linkoping.se Trend i korthet: Foto: Stångåstaden Energianvändningen i byggnader minskar Koldioxidutsläppen från

Läs mer

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Ny klimat- och energistrategi för Skåne

Ny klimat- och energistrategi för Skåne Ny klimat- och energistrategi för Skåne Landskrona Miljöforum 4 oktober 2017 Tommy Persson, Länsstyrelsen Skåne Ny klimat- och energistrategi för Skåne Strategin ska ge vägledning och stöd för att utveckla

Läs mer

fossilbränslefri kommun

fossilbränslefri kommun Kristianstad fossilbränslefri kommun? Ronneby 2006-03-29 Lennart Erfors & Staffan Branting Teatern, februari 2002 Översvämmas vid + 3 m 200-300 Mkr investeras i skyddsvallar mot Hammarsjön och Helge Å

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

ETT SNABBARE, ÖPPNARE OCH SMARTARE JÖNKÖPINGS LÄN

ETT SNABBARE, ÖPPNARE OCH SMARTARE JÖNKÖPINGS LÄN ETT SNABBARE, ÖPPNARE OCH SMARTARE JÖNKÖPINGS LÄN 02 ETT SNABBARE, ÖPPNARE OCH SMARTARE JÖNKÖPINGS LÄN Jönköpings län ska vara ett plusenergilän 2050. För att nå dit måste du och jag, vi alla, minska våra

Läs mer

Energianvändning och utsläpp av växthusgaser i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Version 1

Energianvändning och utsläpp av växthusgaser i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Version 1 Energianvändning och utsläpp av växthusgaser i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Version 1 Verksamhet miljö och bygg 2017 1. Energiförbrukning Energiförbrukningen för Mariestad, Töreboda och Gullspång

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Hållbart Resande ur ett Boxholmsperspektiv

Hållbart Resande ur ett Boxholmsperspektiv ur ett Boxholmsperspektiv Fakta om Boxholm 5 222 invånare Kommunens areal 527,6 kvkm 9,9 invånare per kvkm Skattesats 31:84 Centralt läge utmed södra stambanan och riksväg 32 Stålverk, sågverk, osttillverkning,

Läs mer

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR) Albedo Ett mått på en ytas förmåga att reflektera solens strålar och kasta tillbaka ljuset till rymden. När måttet är 1.00 betyder det att 100% reflekteras. Havsytans X är 0.08 medan nysnö har 0.9 (reflekterar

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål. SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö. Nordic Road Safety AB

Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål. SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö. Nordic Road Safety AB Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö Nordic Road Safety AB 2017-09-06 GLOBALA HÅLLBARHETSMÅL 2030 3 SVERIGES KLIMATMÅL 3 TRAFIKVERKETS

Läs mer

Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014

Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014 Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2009-09-07 Detta är en populärversion av den första kombinerade energi- och klimatstrategin för Västerviks kommun.

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Bilaga 3. Framtidsbild Nyköping

Bilaga 3. Framtidsbild Nyköping Datum 2014-12-17 Bilaga 3. Framtidsbild Nyköping Vad kan Nyköping uppnå från 2015 och till år 2020 när det gäller energieffektivisering, förnyelsebar energi och utsläpp av bland annat koldioxid? Om vi

Läs mer

Framtidens kretsloppsanläggning

Framtidens kretsloppsanläggning Framtidens kretsloppsanläggning Kretsloppsanläggningen i Högbytorp förvandlar det som ingen vill ha till sådant som alla behöver. Här gör vi el, värme, biogas och biogödsel av avfall. Varför bygger vi

Läs mer

Energiöversikt Arvidsjaurs kommun. F r a m t a g e n

Energiöversikt Arvidsjaurs kommun. F r a m t a g e n Energiöversikt Arvidsjaurs kommun F r a m t a g e n 2 0 1 8 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna

Läs mer

Energi- och klimatstrategi

Energi- och klimatstrategi 1(9) Energi- och klimatstrategi Godkänd KU 63 2009-03-13 2(9) Inledning Att fossilbränsleanvändning påverkar den globala uppvärmningen är inget nytt, däremot måste vi hitta nya och effektivare vägar för

Läs mer

Information. om remiss av ny klimat- och energistrategi

Information. om remiss av ny klimat- och energistrategi Information om remiss av ny klimat- och energistrategi Dagordning Bakgrund Nuläge Förslag på ny strategi o Vision och mål o o Fokusområden Gemensamma satsningar och vägval Remissen Frågor Bakgrund Hur

Läs mer

Sysselsättningseffekter

Sysselsättningseffekter BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012

Läs mer

RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014

RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 Ragn-Sells klimatredovisning 2014 RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 Klimatmål 2020 ska Ragn-Sells ha minskat CO 2 -utsläppen från hela verksamheten med 20 % jämfört med

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Begränsad klimatpåverkan

Begränsad klimatpåverkan BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN Begränsad klimatpåverkan Gotländska delmål 18 Avgränsningar mot andra miljömål 18 Regionalt miljötillstånd 18 Hur når vi målen? 21 Konsekvenser om inga åtgärder vidtas 23 17 Begränsad

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Marknadsanalys av substrat till biogas

Marknadsanalys av substrat till biogas Marknadsanalys av substrat till biogas Hur substratmarknaden bidrar till Biogas Västs mål på 1,2 TWh rötad biogas till 2020 Finansiärer VGR Avfall Sverige Region Halland Region Skåne Bakgrund Ökat intresse

Läs mer

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ingenjörsmässig Analys Klimatförändringarna Föreläsning 2 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Mårten Ahlm, Skånes Energiting 2012-06-12 - Biogas Syd är en regional samverkansorganisation för biogasintressenter i södra

Läs mer

Förnybarenergiproduktion

Förnybarenergiproduktion Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING STRATEGISKA AVDELNIN GEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2013-05-08 Handläggare: Solveig Nilsson Telefon: 08-508 04 052 Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 2013-06-13

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

TEKNISK FÖRSÖRJNING ENERGI

TEKNISK FÖRSÖRJNING ENERGI ENERGI Övergripande mål med anknytning till energi EU:s klimatmål till 2020 Nationella energimål Regionala energimål Regionala energi och klimatmål för Skåne TOMELILLA KOMMUN Fossilbränslefritt Förutom

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Lokala perspektiv och hållbarhet

Lokala perspektiv och hållbarhet Lokala perspektiv och hållbarhet Temabok: Lokala perspektiv Vad kommer temaboken att innehålla? Lokala förutsättningar Klimat och demografiska förutsättningar De lokala aktörerna konkurrenssituationen

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Energiöversikt Överkalix kommun

Energiöversikt Överkalix kommun Energiöversikt Överkalix kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland

Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 5 februari 2009 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel,

Läs mer

BIOGAS SYD. - ett nätverk för samverkan

BIOGAS SYD. - ett nätverk för samverkan BIOGAS SYD - ett nätverk för samverkan »Biogas Syd ska med nätverket som plattform vidareutveckla regionens position som ledande biogasregion i Sverige.« Biogas Syd Ett nätverk för samverkan Biogas Syd

Läs mer

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag bildat av ett flertal lantbruksföretag med målsättning att etablera en biogasanläggning inom Piteå kommun för produktion

Läs mer

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! FAKTABLAD Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! sida 2 Så här producerar

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Energiöversikt Pajala kommun

Energiöversikt Pajala kommun Energiöversikt Pajala kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun Miljöutbildning Miljödiplomering i Laxå kommun Finns det miljöproblem? Klimatförändringen vår tids största miljöproblem! Utsläpp av ämnen som är hälsofarliga, förorenar, övergöder och försurar Avfall

Läs mer

Ålands energi- och klimatstrategi till år Presentation av förslag 20 april 2017 kl Kaptenssalen Hotell Arkipelag

Ålands energi- och klimatstrategi till år Presentation av förslag 20 april 2017 kl Kaptenssalen Hotell Arkipelag Ålands energi- och klimatstrategi till år 2030 Presentation av förslag 20 april 2017 kl. 13.00-15.30 Kaptenssalen Hotell Arkipelag Agenda Presentation Kaffeservering Diskussion där synpunkter antecknas

Läs mer

Värdera metan ur klimatsynpunkt

Värdera metan ur klimatsynpunkt Värdera metan ur klimatsynpunkt Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 35-465 22 The Global Warming Potential (GWP) is defined as the timeintegrated

Läs mer

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Maria Grahn Fysisk resursteori, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet (el, värme och transportbränslen) står

Läs mer

Energi- och klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2010-2011

Energi- och klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2010-2011 Energi- och klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2010-2011 Antagen av Kommunfullmäktige 2010-04-26 1 INLEDNING...3 BAKGRUND...4 VÄXTHUSEFFEKTEN OCH KLIMATFÖRÄNDRINGARNA...4 KALMAR LÄN ETT PILOTLÄN...4

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 1 - klimatförändringen TEMA 1 KLIMATFÖRÄNDRINGEN

PowerPoint-presentation med manus för Tema 1 - klimatförändringen TEMA 1 KLIMATFÖRÄNDRINGEN PowerPoint-presentation med manus för Tema 1 - klimatförändringen TEMA 1 KLIMATFÖRÄNDRINGEN Så fungerar växthuseffekten Källa: Klimatresan, Svenska Naturskyddsföreningen Den naturliga växthuseffekten fungerar

Läs mer

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun 2010-2020 2010-06-09 Reviderad 2016-XX-XX 1 Förord Klimatfrågorna har under de senare åren hamnat i fokus i takt med att nya forskningsrapporter visar på ökande

Läs mer

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun 1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning

Läs mer

Klimatoch energistrategier

Klimatoch energistrategier www.gislaved.se Klimat- och energi åtgärdsplanen 2011 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-09-29 118 Gemensam åtgärdsplan 2011-2014 för Gislaveds kommuns Klimatoch energistrategier Reviderad. juni 2011 Inledning

Läs mer

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 PM GL 2012-10-10 Utsläppen minskade Efter en kraftig uppgång 2010 minskade de svenska utsläppen av växthusgaser igen år 2011. Tillgänglig statistik inom nyckelområden

Läs mer

Energiöversikt Kiruna kommun

Energiöversikt Kiruna kommun Energiöversikt Kiruna kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen

Läs mer

KLIMATSTRATEGI 2005. Antagen av kommunstyrelsen 2005-10-25 Diarienummer 525/05

KLIMATSTRATEGI 2005. Antagen av kommunstyrelsen 2005-10-25 Diarienummer 525/05 KLIMATSTRATEGI 25 Antagen av kommunstyrelsen 25-1-25 Diarienummer 525/5 1 Innehåll Laholms klimatstrategi 3 Vad innehåller strategin? 3 Övergripande mål 4 Delmål och åtgärder 4 Energi 4 Transporter 4 Avfall

Läs mer

Kraftsamling Biogas Skåne. Skåne som pilot för Biogas 2009-09-07. Skånes förutsättningar goda. Vad har hänt? Planering. Idé.

Kraftsamling Biogas Skåne. Skåne som pilot för Biogas 2009-09-07. Skånes förutsättningar goda. Vad har hänt? Planering. Idé. Skånes förutsättningar goda Störst råvarutillgångar av Sveriges län Skåne som pilot för biogas Goda förutsättningar för avsättning av biogas och rötrester Stor andel av de svenska företag som levererar

Läs mer

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri stad

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri stad BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB Miljöåret 2013 Vår dröm - en fossilbränslefri stad MILJÖ 2013 Borås Energi och Miljö strävar efter att ta tillvara på material- och energiflöden i Borås. Genom återvinning och

Läs mer

Biogasstrategi Vision, Mål och handlingsplan Kommunfullmäktige 2015-05-19

Biogasstrategi Vision, Mål och handlingsplan Kommunfullmäktige 2015-05-19 Biogasstrategi Vision, Mål och handlingsplan Kommunfullmäktige 2015-05-19-1 - INLEDNING Kristianstad är tillväxtmotor i Skåne Nordost. Öresundsregionen har en stark tillväxt i Sverige och anges i många

Läs mer