Verksamhetsplanering Roddgymnasiet

Transkript

1 Verksamhetsplanering Roddgymnasiet

2 Innehållsförteckning Omslag sid 1 Innehållsförteckning 2 Del 1 Att leda, styra och verksamhetsplanera RIG Inledning 4 Avvecklingsplan 4 Faktauppgifter 6 Organisation och ledarskap 7 A) Specialidrottsförbundets (SF) styrning och uppföljning för att utveckla RIG 7 B) RIG-verksamhetens lokala ledarskap för utveckling av verksamheten 10 C) Redovisning av föregående års resultat 12 Del 2 Att verksamhetsplanera RIG 17 1) Vi och vår omvärld Historik/företagskultur samt vår omvärld och trender Viktigaste kundgrupper, samarbetspartners och intressenter Vilka tjänster erbjuder vi Hur utvecklas våra tjänster Finns det nya sätt att lösa kundgruppernas grundläggande behov? Hur definierar vi vår marknad och konkurrenssituation Vilka utmanare finns det? Vilka ramar och regler styr vår verksamhet Styrkor och svagheter/hot och möjligheter 21 2) Verksamhetsidé Verksamhetsidé 23 3) Vision och värderingar Vision Värderingar 24 4) Långsiktiga vägval/strategier/framgångsfaktorer Vägval 25 5 Mål och aktiviteter Mål och aktiviteter nöjda elever Mål och aktiviteter samverkan SF RIG Mål och aktiviteter rekrytering Mål och aktiviteter nöjda klubbar och föräldrar Mål och aktiviteter nöjda tränare 27 2

3 6 Övriga aktiviteter 28 7 Organisation och resurser 29 3

4 Inledning Riksidrottsförbundet har informerat Svenska Roddförbundet att pga. lågt ansökningsantal av elever de senaste tre dimensioneringarna kan Strömstad inte få fortsatt behörighet att driva RIG för rodd. Inför den kommande dimensioneringen 2017/2019 har Sandagymnasiet i Jönköping ansökt om och blivit beviljade RIG för rodd. Uppdraget 2016/17 är att fortsatt erbjuda RIG för rodd på Strömstad Gymnasium samt att erbjuda de elever som går åk 2 att flytta med till Jönköping till åk 3 eller att de erbjuds en alternativ skolgång på Strömstad Gymnasium. Verksamhetsplanen ser med andra ord annorlunda ut i år. Som SF har vi lärt oss att 1. Vi behöver förändra vårt sätt att rekrytera elever till RIG-rodd 2. Vi behöver integrera RIG rodd i hela vår verksamhet Avvecklingsplan RIG-Strömstad Syfte Att avsluta SRs verksamhet i Strömstad. Mål Att SR avslutar RIG och tar med oss den erfarenhet som har byggts upp under åren RIG har bedrivits i Strömstad. Säkerställer skolgången för de elever som studerar på RIG Strömstad under avvecklingsperioden. Att SR avtackar Strömstad kommun för deras arbete med RIG. Skapar en brygga mellan Strömstad och Sanda avseende kunskap och möjligheter till att ta över material. Övergripande processer Tid Aktivitet Detalj Ansvarig Avvecklingsgrupp Per L leder PL Joachim B stöttar Catarina B administrativt stöd Carter A lokal kontaktyta Båt och tränings-materiel Vilken materiel tillhör SR? Kan Sanda köpa/ta över materiel? Kursplaner, kurslitteratur övrig Överförs till Sanda. PL materiel Erfarenhetsbank Intervju med Bernt + PL skolledare Juridiskt stöd Vid tvist SR Kontaktyta Strömstad och Erfarenhetsutbyte PL 4

5 Sanda Information under avvecklingen Verksamhet för nuvarande studenter. Avtackning Strömstad Gymnasium och kommun SRs kanaler ev. lokalmedia Erbjudande om att flytta med. Säkerställa skolgången för de som fullföljer utbildningen i Strömstad. Kommun, skolledning, tränare, elever CB Strömstad Gymn. PL LÅ 16/17 17/18 18/19 Avveckling Strömstad Uppbyggnad Sanda Uppstart Sanda 5

6 Faktauppgifter för vårt RIG Beskriv vilka som ingår i RIG-gruppen (namn och funktion). Bernt Spielberger, Tränare RIG. Catarina Bergström, Generalsekreterare, Svenska Roddförbundet. Per Lundberg, Utbildningsansvarig, Svenska Roddförbundet. Kent Hansson, Kommunrepresentant, förvaltningsekonomi. Helen Larsholt, Skolrepresentant, biträdande rektor. Medarbetare (antal, kategorier, utbildningsnivåer). Bernt Spielberger (Fil kand. GIH, fysiologi 60hp Karolinska institutet, idrottspsykologi 45hp Växjö universitet, master i Arbetshälsovetenskap Gävle Högskola) Antal elever, pojkar respektive flickor 2pojkar 1flicka Tillgängliga idrottsanläggningar, skollokaler och andra anläggningar av betydelse samt dess ändamål. Båthus, buss+trailer, följebåtar, ett antal lagbåtar, roddmaskinsrum, gym, roddrum, omklädningsrum. Sponsorer och ägare samt deras krav. Svenska Roddförbundet Strömstads kommun Strömstads gymnasium Riksidrottsförbundet Sponsorer (Bazar, Båtia och Asian Town) (Deras krav finns beskrivna på sid 16-18) Klubbar som deltar i verksamheten och som har ett speciellt intresse i verksamheten. Strömstads Roddklubb. Här är värt att nämna att en stor del av verksamheten i klubben under de senaste 15 åren till stor del försvunnit in i RIG verksamheten. Under RIG perioden har klubbens egen aktivitet minskat och är idag mycket liten. När RIG avvecklas blir en konsekvens att även klubbens verksamsamhet riskerar försvinna helt. 6

7 1. Organisation och ledarskap A) Specialidrottsförbundets (SF) styrning och uppföljning för att utveckla Riksidrottsgymnasiernas (RIG) verksamhet Redogör för: 1. hur SF stödjer, styr och följer upp RIG-verksamheten Stödjer: SF kallar till RIG-gruppens möten GS redovisar på SRs styrelsemöten om RIGs löpande verksamhet SF bjuder in RIG-tränare till seminarier, utbildningar och andra aktiviteter som kan stödja och utveckla verksamheten. SF samordnar transporter till läger och tävlingar där RIG är deltagare. SF använder sina kanaler för att marknadsföra RIG och nå ut vid rekrytering. Styr: SF säkrar avtal mellan RIG, RF, SR och Strömstad Kommun SF säkrar att rapportering görs till RF SF vill att Bernt fortsätter den kompetensutveckling han startat Följer upp: Uppföljning sker med GS, Utbildningskommittén och landslagsledningen. 2. SF:s kortsiktiga och långsiktiga mål med RIG-verksamheten samt hur dessa mål är kopplade till SF:s övriga mål gällande talang- och elitutveckling. Oavsett var SRs RIG är placerat är RIG-verksamheten kopplat till SRs mål: Tävling RIG skall vara den bästa utvecklingsmiljön för att utveckla framtida seniorlandslagsroddare i åldern år. Rekrytering Både på kort och lång sikt är det viktigaste målet att öka antalet sökande till RIG. Inom två år ha ett söktryck som innebär att fyra platser per år kan fyllas med ungdomar som har landslagsambition med sin rodd. Utbildning Att samtliga RIG-elever avslutar sina studier med godkänd gymnasieexamen. Att de elever som vill fortsätta att kombinera rodd med studier vägleds till RIU eller liknande idrottsvänliga studiemiljöer. 3. hur målen för RIG-verksamheten förankras och följs upp samt vilka forum som används för detta GS tar upp RIG som en punkt på styrelsemöte. 7

8 Joachim Brischewski är ny juniorförbundskapten och är en del av landslagsledningen. Han ingår i RIG-gruppen. Ett samarbete mellan RIG och juniorlandslaget är viktigt för att stärka banden mellan SR och RIG. Den kontaktytan måste upprätthållas. 4. SF: s resultat med RIG-verksamheten jämfört med målen samt dess resultatutveckling, om möjligt över 3 år eller mer (trenderna) Mål: 2016 noll rekrytering, vilket ger 3 elever i Strömstad 2017 rekrytering av Sandagymnasiet, de 3 elever som nu går i Strömstad erbjuds plats där Träningsgruppen skall utgöras av roddare från samtliga rodd distrikt i Sverige. Resultat: 2016 går 3 elever samtliga elever kvalificera sig till JNM samtliga elever kvalificera sig till JNM. Minst en JVM besättning skall delvis eller helt utgöras av RIG-elever. 5. hur SF förvissar sig om att olika problem inom RIG-verksamheten tas om hand och att orsakerna analyseras och undanröjs RIG gör en utvärdering med elever, tränare och rektor en gång/termin, analys och sammanställning diskuteras med RIG-gruppen. Tränare genomför kontinuerliga utvecklingssamtal med eleverna. Förbättringsåtgärder genomförs omgående om behov upptäcks. 6. hur SF försäkrar sig om att varje RIG har en väl fungerande RIG-grupp som tillsammans tar ansvar för utveckling av hela verksamheten SR har en stående punkt på dagordningen om verksamhetsrapportering från RIG. Generalsekreteraren är ansvarig för rapporteringen. GS, ledamot och jun-fk har regelbundna samtal med tränare och rektor samt göra besök på RIG-et minst en ggn/termin. 7. hur ni säkerställer att tränarnas kompetens utvecklas för att möta kravet på att RIG:et skall skapa en internationell elit Årligen 1. Tränaren skall delta i juniorlandslagets verksamhet på läger och tävling. 2. Tränaren skall delta på utvecklingskonferenser för RIG 3. Tränaren skall delta på lämpliga kurser i ledarskap och ämnen kopplade till träningslära. 4. Tränaren skall finnas med i utbildningskommitténs planering och vara aktuell då SR skickar ledare på utbildningar. 8 hur SF underlättar/säkerställer elevens fortsatta utveckling efter gymnasiet 8

9 RIG-tränare upprättar med elever individuella målsatta utvecklingsplaner som sträcker sig tom U23. Dessa planer bygger på elevens studiemål, personliga mål samt mål som roddare. Dessa planer kan stöttas av juniorlandslaget och seniorlandslagets förbundskaptener genom att de aktiva lämnar träningsrapporter till förbundet. Detta görs för att de skall stämma av mot SR kravanalys och utvecklingstrappa. RIG-elever har möjlighet att involveras som ledare inom SFs-kommittéer, arbetsgrupper och annan verksamhet som kan ingå i hens utvecklingsplan(unga ledare) 9 hur ni utvärderar och förbättrar ovanstående beskrivna arbetssätt Vi gör utvärderingar två gånger om året genom fysiologiska tester. I framtiden räknar vi att utveckla testbatteriet till att innehålla tester i både fysiologi, psykologi, medicin samt i nutrition Tobias Elghs på Bosön arbetar med att utveckla och kvalitetssäkra kravprofilen och utvecklingstrappan. 10 vilka väsentliga förbättringar som har genomförts gällande arbetssätten för SF s styrning och uppföljning för att vidareutveckla RIG-verksamheten Att stärka samarbetet med juniorlandslaget med nya kopplingar blir som sagt en viktig punkt. GS, SR ledamot, ansvarig för utbildning och juniorförbundskapten är med i RIG-gruppen med möten två ggr per år. GS har arbetat metodiskt och tagit stort ansvar för att RIG-gruppen fungerar och följer upp de viktigaste punkterna i gruppens arbete. Styrelseledamot ansvarig för utbildning är numera med i RIG-gruppen. 9

10 B) RIG-verksamhetens lokala ledarskap för utveckling av verksamheten Redogör för: 1. RIG-gruppens syfte samt hur gruppen har satts samman med roller, ansvar och befogenheter Övergripande är att sammanlänka skola, kommun, SR och tränare. Huvudansvaret för gruppen blir att avsluta RIG verksamheten i Strömstad på ett sätt som: 1: Tar ansvar för kvarvarande elever och tränare. 2: Att skapa förutsättningar som möjliggör för respektive organisation att ta tillvara på resurser knutna till RIG-verksamheten på ett bra sätt. Bernt Spielberger tränare: Skall fungera som tränare för de elever som finns kvar under kommande läsår. Största delen av tjänsten kommer nästa år att vara som idrottslärare på skolan. Catarina Bergström, generalsekreterare roddförbundet: Per Lundberg, SF styrelseledamot: Kent Hansson (kommunrepresentant) Bevaka och stödja roddgymnasiets avveckling utifrån ett kommunalt perspektiv Helen skolrepresentant: Bevaka och stödja roddgymnasiets avveckling utifrån skolperspektiv. Att bevaka och stödja elevernas förutsättningar att prestera i både skola och rodd. Helen de Leuw Arbetsgivaransvar för tränare 2. Hur ledningen för kommunen och skolan engagerar sig i utvecklingen av RIG:et Rektor och kommun bevakar att de elever som är kvar får möjlighet att fullfölja sina 400poäng specialidrott som skolan är skyldig att ge inom ramen för RIG verksamhet. Det sker under läsåret 16/17. Under läsåret 17/18 finns inte längre något avtal kring RIG-verksamhet för Strömstads Kommun. I dagsläget har det inte diskuterats om eller vad som kan erbjudas för nuvarande elever om de vill läsa sina sista 200poäng specialidrott. 10

11 3. hur och hur ofta RIG-gruppen arbetar och möts för att ta ett helhetsansvar genom uppföljning och styrning av RIG-verksamheten RIG gruppen kommer tillsammans under läsåret att lägga en plan för kvarvarande elever så att de erbjuds en fullvärdig skolgång. 4. hur ni utvärderar och förbättrar ovanstående beskrivna arbetssätt När detta år är slut kommer verksamheten inte finnas kvar och det är tveksamt om det fyller någon funktion att utveckla och förbättra. 5. vilka väsentliga förbättringar som har genomförts gällande det lokala ledarskapets arbetssätt Det ledarskap som kvarstår är arbetsgivaransvaret gentemot Bernt samt ett eventuellt behov av ledarskap gentemot de tre kvarvarande eleverna under deras tredje läsår. Bernt har även ett ledaransvar under läsåret 16/17 inför kvarvarande roddare. Eftersom rodd blir en liten del av uppdraget är det svårt att genomföra förbättringar. Det handlar mer om att vara smart och använda tiden effektivt. 11

12 C Redovisning av föregående års resultat Redovisa resultat utifrån uppsatta mål (för samtliga målområden) 1. Redogör för förra årets resultat i förhållande till uppsatta mål samt dess resultatutveckling, om möjligt över 3 år eller mer (trenderna) Nöjda elever: Eleverna har varit mycket nöjda under det senaste året. Vilket framgår tydligt i den dagliga verksamheten för de som är involverade i denna. För utomstående blir det tydligt i elevenkät. Missnöje har dock uttryckts i samband med att RIG i Strömstad avvecklas. Nedanstående är citat från elevenkäten som representerar detta: Roddförbundet suger. Jag skulle önska att personer inom förbundet kunde sluta att agera efter eget intresse och se till alla klubbars fördel. Jag är faktiskt jävligt trött på roddförbundet. Men jag gillar roddgymnasiet!!!! Jag tycker att tiden på roddgymnasiet varit väldigt givande och jag tycker att det är synd att den läggs ned eftersom det är något som roddsverige verkligen skulle behöva för att fortsatt kunna ha duktiga juniorroddare. Det är slöseri att RIG ska lägga ned. Rodd folk fattar inte hur bra det är att gå i Strömstad. Skulle aldrig fått samma framgång om jag inte gått på roddgymnasiet. Rekrytering Det har inte bedrivits något efter beskedet om avveckling. RIG tränare har haft kontakt med tre intresserade ungdomar och förklarat läget. Nöjda Tränare Bernts egen synpunkt är att det varit tufft att arbeta med RIG inom Svensk Rodd och att det ligger närmare till hands att beskriva tränaruppdraget på RIG som ett arbete som leder till utbrändhet snarare än nöjdhet. Det som vägt upp är kontakten med eleverna och att få arbeta fritt med dessa. Klubbar och föräldrar: Tränare på RIG har haft en nära kontakt med samtliga elevers föräldrar. 12

13 2. Redogör/beskriv hur Ni gör jämförelser med de bästa nationellt och internationellt samt hur ni ligger till Hur vi gör: Vi har erfarenhet från internationella mästerskap. Vi deltar i internationella tävlingar varje år. Vi tittar på SR s kravprofil Vi har en mycket god kontakt med norsk rodd i landslagsrodd i och därmed en viss inblick i ett av världens mest utvecklade system för uthållighetsidrott. Vi använder internationella mästerskap som tekniskt jämförelsematerial i vår portfolio. Det som skulle vara intressant att jämföra är: 1: Resultat på vattnet hos juniorer i andra nationer som får framgångar som seniorer 2: Resultat på roddmaskin hos juniorer i andra nationer som får framgångar som seniorer 3: Styrketester mot roddjuniorer i andra länder och även inom liknande idrotter. 4: Syreupptagningsförmåga samt tröskelkapacitet mot roddjuniorer i andra länder men även liknande idrotter. 5: Jämföra metoder för teknikanalys mot andra länder. 6: Allmän atletisk kompetens hos roddare i andra länder. Hur vi ligger till: Våra två kvarvarande manliga roddare har mycket stor potential. De är uttagna i Baltic Cup laget trots att de med största sannolikhet kommer bli lättviktare som seniorer. Intressant att notera är att det trots samma födelsedatum skiljer nästan ett kalenderår. Den yngsta har inte lika utmärkande resultat just nu men den brantaste utvecklingskurvan och en brinnande motivation. Båda har potential att prestera som seniorer men deras olika förutsättningar idag och i en framtidsprognos illustrerar hur svårt det är att förutsäga vem som ligger bäst till inför framtiden. Vilket är en mycket betydelsefull insikt för dem som arbetar resultatinriktat med ungdomar och juniorer inom rodd. Den största utmaningen de senaste fem till tio åren har varit att motivera individer att fortsätta efter junioråren. Vilket är förståeligt med tanke på den insats som behöver göras, men synd eftersom någon av dessa ungdomar sannolikt nått mycket långt om de fått träna på i några år till. Det behövs någonting att erbjuda som gör det värt att fortsätta satsa på rodd även för dem som för tillfället inte tillhör internationell elit men befinner sig i en utveckling som kan leda till dit, men kanske lika gärna inte gör det. Flera lovande ungdomar som gått på RIG de senaste åren har inte tyckt det varit värt att fortsätta. För att de skulle gjort ett sådant val skulle det behövts andra förutsättningar i Svensk Rodd. Förutsättningar där de upplevt ett värde i att hålla på bara för att det är så givande under tiden man satsar, oavsett om de stora resultaten skulle utebli. I dag upplever många att man måste nå framgångar internationellt i framtiden för att det skall vara värt att lägga ned jobbet idag. 13

14 Historiskt har vi nedanstående reflektioner: 1: På vattnet har vi resultat mellan plats 7 och 20 på JVM de senaste 10 åren. Tittar vi på de senaste tjugo åren är vår observation att deltagande på JVM varit en dålig indikator på framgång som senior. Vi misstänker att U23VM är en viktigare tävling att delta och prestera på för att lyckas som senior. Att hitta nyckelfaktorer som får juniorer att ta klivet att bli satsande U23 roddare tror vi därför är minst lika intressant som att lyckas på juniormästerskap. 2: När det gäller resultat på roddmaskin räcker vi generellt inte till mot internationell elit. Även om detta är en viktig jämförelse att göra bör man dock ha i åtanke att det inte alltid är en relevant jämförelse. Till exempel blir det missvisande mot de som har liten träningsbakgrund, som är framtida lättviktare och ungdomar som är sent utvecklade. Det kan också vara så att man saknar fysiska eller andra förutsättningar att satsa mot yttersta elit men ändå passar att gå på RIG. 3: När det gäller styrketester har vi börjat med att systematiskt mäta individuell kapacitet. Dessa resultat använder vi dock framförallt som ett mått på individuell utveckling och väljer medvetet att inte jämföra mellan individer. Däremot hade det varit intressant med ett jämförelsematerial från andra idrotter och roddjuniorer i andra länder för att få referenspunkter. 4: När det gäller syreupptagningsförmåga har vi goda förutsättningar att mäta detta vilket görs i relativt stor uppfattning. Men vi har ingen egentlig erfarenhet av att jämföra juniorresultat internationellt. 5: Tekniskt tror vi oss på RIG ha en god uppfattning om vad som är en effektiv teknik. Vi grundar vår uppfattning på personlig erfarenhet och på att våra elever ofta hävdar sig mot fysiskt starkare roddare. Vi har gjort ett arbete i syfte att systematisera vår teknikutveckling med hjälp av portfolion. Här ser vi en möjlighet att kliva före många andra nationer. 6: Begreppet allmän atletisk kompetens är svårare att definiera med hjälp av specifika tester. Exempel på vad vi skulle kunna mäta är koordination, kroppshållning, rörlighet, styrka i komplexa rörelser under hög hastighet. Vi har en god uppfattning om att detta är ett underutvecklat område även i en internationell jämförelse. Här skulle vi kunna ha en möjlighet att få en fördel mot våra konkurrenter. Värt att notera är: Att besöken på Bosön varit ett steg mot att arbeta med punkt 3+4. Att koppla ihop punkt 5 och 6 är ett intressant område att utveckla. 3. Vilka arbetssätt har utvärderas och förbättrats 14

15 I träningsprocessen har vi utvecklat systemet att ge återkoppling till eleverna på deras insats. Genom att 1: Fokusera på att tydliggöra progression på fler sätt och mer vardagligt, istället för att lägga tyngden på resultat från tävlingar och tester. Exempel videologgbok för teknisk utveckling, progressionstabeller under grundstyrkeperiod etc. 2: Steg två har varit att koppla det som står i träningsdagboken till dessa verktyg genom coaching samtal. På så sätt har resultat gjorts till någonting eleverna upplever kontroll över själva istället för en bedömning. 4. Vilka har varit de väsentligaste aktiviteterna för att uppnå målen 1: Fokus på de elever vi har i verksamheten med daglig och systematisk träning med aktiv coaching. 2: Att skapa en positiv träningsgrupp som ska vara den viktigaste faktorn i en bra utvecklingsmiljö. 3: Träningsläger både på vattnet och i andra miljöer (skidor, cykel) 4: Att individualisera träningen både på kort och lång sikt. 5: Att lära ut fler idrottsaktiviteter än rodd för att öka den atletiska kompetensen och ge fler träningsalternativ. 5. Vilka väsentliga förbättringar har Ni genomfört Flera av nedanstående punkter står kvar från föregående år. De är en förbättring för att vi fortsatt utveckla och förbättra dem. Beslutet att RIG skall läggas ned visste eleverna om innan jul och har påverkat verksamheten mindre än förväntat. Vi har gjort en gång i veckan genomfört sociala aktiviteter tillsammans för att göra vardagen trygg, sällskaplig och rolig. Vi har fortsatt arbeta systematiskt med att koppla ihop resultat med träning och även individualiserat träningen mer. Vi har arbetat med sociala medier kontinuerligt för att sprida information från RIG, dels för praktiska ändamål och dels för att visa upp vad vi faktiskt gör som är bra. Vi har arbetat tydligare med planering både av aktiviteter och av träningsupplägg över ett år. Vi har börjat med att utbilda eleverna i idrottslig kompetens med hjälp av andra utanför skolan. Till exempel på Bosön. I samband med resor har vi genomfört aktiviteter i syfte att göra det roligt att tillhöra träningsgruppen utöver det idrottsliga. Vi har arbetat aktivt med beteendemål. 15

16 Vi har låtit en utbytesstudent vara med i verksamheten 6. Redogör för hur Ni lär/lärt av andra/de bästa för att nå/bibehålla internationell nivå Vi har haft tät kontakt med Norges landslag och har arrangerat/deltagit på två läger i internationell miljö. Vi har tävlat i Norge under tre tillfällen. 7. Vad kunde Ni gjort bättre under föregående år, kopplat till målen Eftersom vi relativt tidigt under läsåret fick besked om att RIG i Strömstad inte skulle finnas kvar blev många av målen som fanns i VP inaktuella. Skall frågan fylla någon funktion bör den byta perspektiv. Det känns inte helt relevant att koppla vad vi kunde gjort bättre kopplat till målen utan att nämna detta. Frågan kan dock fylla en viktig funktion, kanske framförallt ur SF s perspektiv. För SF kan den vara viktig att kunna svara på om de vill lyckas bättre med ett nytt RIG. Roddförbundets svar på denna fråga torde även vara ur ett stort intresse för RF när de skall fördela sina resurser på bästa möjliga vis. Föräldrar och elever: Här har måluppfyllelsen varit väldigt god. Med undantag för punkten portfolio som inte fullföljts. Förklaringen till detta är att skolan bytt lärplattform från Fronter till SharePoint vilket varit mindre lyckat. I år byter dock skolan lärplattform ännu en gång men om det kommer användas i RIG verksamheten är för tidigt att säga något om. Planen är dock att åtminstone använda den nya plattformen för att systematisera teknikanalys. Om RIG fortsatt är plattformen något som säkerligen skulle bli ett lyft i arbetet med ett bra portfoliosystem. Aktiviteter: Vi har i stort sett genomfört de aktiviteter som stod i förra VP. Nöjda tränare: Målen som berör arbetstid och att vara involverad i SF s verksamhet har i stort runnit ut i sanden och kunde följts upp mycket bättre av både SF och skola. Tränare har blivit erbjuden kompetensutveckling från SF, vilket avböjdes av tränare på RIG. 16

17 Att verksamhetsplanera RIG:et 1. Vi och vår omvärld 1.1 Historik/företagskultur samt omvärld och trender (flik 4) Vad är väsentligt i vår historia, vilka resultat har vi uppnått, vad händer i omvärlden etc.? Strömstad har gedigen roddkultur med internationella framgångar sedan många årtionden. Roddgymnasiet startade 1994 (RIG 1996). De första ledarna Fredrik Hulten och Johan Flodin byggde vidare på och förstärkte en positiv rodd och träningskultur i Strömstad. En kultur som med RIG som draghjälp involverade fler roddare än eleverna. Det är en kultur som fortfarande lämnar avtryck i form ett gott renommé hos kommunens invånare och kommunala ledare. Under de sista åren blev den dagliga RIG verksamheten mer systematisk och fokuserade allt mer på kärnverksamheten, att utveckla roddungdom i gymnasieålder. Vilket dock inte varit tillräckligt för att fylla antalet platser på RIG. En tanke är att fokus på kärnverksamheten till och med varit något negativt för RIG. Tidigare har RIG i perioder gjort stora insatser åt SF i form av transporter, träna landslag etc., vilket kan ha upplevts som ett bidrag till svensk rodd även om det i egentlig mening inte hör till RIG verksamhet. Den idrottsliga verksamheten skördade i början på 2000-talet sina första internationella framgångar på seniornivå. Före detta roddgymnasieelever bland annat har tagit tre silvermedaljer på U23 VM, en bronsmedalj på VM, medaljer på Baltic Cup och deltagande på ett stort antal internationella mästerskap kröntes verksamheten med den ultimata framgången då Frida Svensson vann dam singeln på VM! Den idrottsliga kvalitén på eleverna har dock varit mycket varierande och elitprägeln har naturligt skiftat utifrån detta. Intressant att notera är även att tränare på roddgymnasiet varit eftertraktade som coacher internationellt och det främsta exemplet på detta är att det är två före detta RIG-tränare som varit ansvariga för norska roddlandslagets succé under OS i Rio. Varför lyckas inte svensk rodd ta tillvara den kompetens som uppenbarligen finns? Söktrycket till roddgymnasiet har alltid varit lågt men har under de sista tio åren blivit kritiskt. Vilket sammanfaller med att svensk rodd som helhet minskat från att vara en liten idrott till en ännu mindre. Det finns väldigt få roddare i ålder att söka till gymnasiet, speciellt om det ställs idrottsliga krav. Roddgymnasiet har i de flesta avseenden tidigare varit en verksamhet vilken bedrivits som en egen verksamhet utan att roddförbundet engagerat sig aktivt. Tidigare har till och med förhållandet till RIG präglats av protektionism från vissa delar av svensk rodd. När det nu sätts punkt för RIG verksamheten borde en viktig sak vara att reflektera och lära av det som varit. Kanske är detta av störst betydelse för SF och RF som kommer ha eventuella fortsatta gymnasieprojekt gemensamt. Vänder blickarna utåt är roddvärlden förhållandevis statisk jämfört med för tjugo år sedan, i alla fall med avseende på topprestationer och träning. Om vi ändå försöker hitta trender kan det vara: Betydelsen av anaerob effekt tror vi ökat något. Fler länder jobbar mer systematiskt med talangjakter. Vilket i och för sig gjordes i stor skala i gamla öststater. 17

18 Olika typer av core -styrka samt funktionell träning är en självklar del i alla nationers träningsprogram. Den yppersta eliten har blivit bredare och fler länder är med och konkurrerar om platserna strax under den yppersta eliten. Resultat på roddmaskin tillskrivs mycket stor betydelse vilket fått stort genomslag på flera fronter som träningsmetodik, teknik och synen på talang. Vänder vi blickarna mot ungdomarna tror vi oss se följande trender. Livsstilen att satsa på rodd och därmed vara aktuell för att söka till RIG har blivit allt mer konkurrensutsatt. Vi upplever att föräldrar och ungdomar tycker det är ett större steg att flytta hemifrån. Man förväntar sig att få mer. 1.2 Viktigaste kundgrupper, samarbetspartners och intressenter (flik 5) Vilka är våra viktigaste kundgrupper som är mottagare av våra tjänster? Roddgymnasiets övergripande syfte har varit att möjliggöra för roddungdom att utveckla sin talang och kompetens mot elitrodd. Utan att de behövt kompromissa med sina gymnasiestudier. Samtidigt har det varit en lika viktigt del att ge en meningsfull, utvecklande och rolig tid även om den inte inneburit en elitkarriär som senior. Det delade syftet som nämns ovan har inte upplevts vara i motsättning, tvärtom har de berikat varandra. Praktiskt i avvecklingsfasen finns det ett par intressenter i verksamheter det finns anledning att ta hänsyn till: 1: De elever som är kvar. Det är seriösa ungdomar med ett stort roddintresse och vilja att satsa på att bli bättre. När de inledde gymnasiet gjorde de sina val i tron att de skulle få möjlighet att utvecklas i RIG s verksamhet under tre år. Att verksamheten nu fasas ut gör ej deras individuella val mindre betydelsefulla sett ur deras perspektiv. Även om det är omöjligt att bedriva verksamheten på samma sätt som tidigare vore det ett svek att prioritera ned deras val. Det kan vara på sin plats att tillägga att det inte finns något elevintresse att flytta under ett tredje år. 2: Strömstad Roddklubb har som tidigare nämnts under perioden RIG funnits minskat sin verksamhet till en kritisk nivå. Antagligen är en faktor som bidragit till detta att en stor del av den verksamhet som funnits skett i samband med RIG s verksamhet. Ett sätt att se på detta är att RIG utarmat klubbens verksamhet, även om det säkerligen finns fler förklaringar. Inte desto mindre kan det finnas ett moraliskt ansvar från skola och kommun att göra någon form av insats för att en nedläggning av RIG inte betyder en avveckling av Strömstad Roddklubb. Att fråga sig om även SF har ett liknande ansvar skulle även det kunna vara befogat då det har stått bakom och beviljat RIG-verksamheten. 18

19 Vilka är deras viktigaste behov och förväntningar? Ungdomarnas grundläggande behov och förväntningar (under avvecklingsfasen) är dessa: Att de blir sedda, hörda och respekterade! Att de drabbas så lite som möjligt av nedläggningen och inte upplever sig bortglömda eller bortprioriterade av skola eller förbund. Fortsatt träning på skoltid Information och rådgivning om individuellt val. Struktur. Att träning skola och vardag bedrivs med rutiner och tydlighet. Roliga träningar som bjuder på överraskningar. Trygghet i sin idrottssatsning och att de inte behöver oroa sig för om de kommer kunna fortsätta sin påbörjade satsning under gymnasietiden. Individuella lösningar vid skador, sociala situationer eller i andra sammanhang när tillvaron inte går på räls. Framgång. Att man får uppleva att man lyckas ofta idrottsligt, socialt och i skolan. Vuxna förebilder. Kamratskap inom och även utanför träningsgruppen. Förståelse och stöd från sina lärare för att kombinera skola och träning. Tillfällen till återhämtning. Föräldrarnas grundläggande behov och förväntningar är dessa: Förtroende för skola och tränare. Kännedom om att deras barn har en trygg social miljö med kompisar och förebilder. En planering som sträcker sig över kommande säsong. Strömstad Roddklubbs grundläggande behov och förväntningar är dessa: Det grundläggande behovet är att starta upp en verksamhet som utgår från klubben och inte gymnasiet. Strömstads gymnasium och kommuns viktigaste behov och förväntningar är dessa: Att avvecklingen av RIG sköts på ett sätt där ingångna avtal fullföljs. Att avvecklingen av RIG sköts på ett resurseffektivt sätt. Vilka är våra viktigaste intressenter och samarbetspartners? (Föräldrar, tränare, skolledning, klubbar, kommun, lärare, övrig skolpersonal etc.) Lärarna Att vi är tydliga med när vi tar tid i anspråk från eleverna. Gymnasiets tränare. Att det är tydligt vad som är arbetstid och inte. Det kommer bli mindre tid i tjänsten till rodd vilket är rimligt och självklart. Samtidigt finns det kvar ett antal arbetsuppgifter som inte minskar i omfattning. Det finns fortfarande en både uttalad och outtalad förväntan om mer stöd än vad den vad vanliga kurser innebär. Att det finns någon form av plan för vad som händer med anställningen efter detta läsår. Sponsorer (Asian Town, Bazar och Båtia) Att få synas på våra kläder och vårt material Kommentar: Vi har haft lite svårt att skilja på kundgrupper och intressenter och det är möjligt att dessa svar går ihop men förhoppningsvis kompletterar de varandra. 19

20 Redogör för hur RIG-gruppen gör för att ta reda på elevernas, tränarnas, föräldrarnas och övriga intressenters behov, krav och förväntningar? RIG gruppen fyller inte längre någon praktisk funktion för verksamheten i Strömstad. Det kommer ske genom att rektor har samtal med tränare tränare har samtal med elever 1.3 Vilka tjänster erbjuder vi? (flik 6) Vi kommer under avvecklingen inte kunna ha ett lika stort tjänsteutbud som tidigare eftersom den viktigaste resursen tränarskap kommer begränsas. För att fortsätta använda samma terminologi kommer dock även efterfrågan att minska eftersom vi har få elever. Nedanstående är dock ambitionen inför läsåret 16/17. En möjlighet till personlig utveckling utöver det idrottsliga. Vi vill visa våra ungdomar omgivningen bredvid roddresan. Till exempel vill vi göra mer än att bara åka till MC Donalds på träningsläger, vi vill så ofta som möjligt visa på andra värden och inbjuda till att våga göra nya saker. Tre träningspass i veckan med coaching. En på skoltid, en morgonträning och på klubben under kvällstid. Vi skall åka på ett längre träningsläger och ett helgläger under läsåret. Vi skall satsa på deltagande i ett skidlopp som en stimulerande del av vinterträningen. Vi skall försöka åka på en internationell regatta. Att få ett genomtänkt och långsiktigt träningsprogram/utvecklingsplan. Coaching samtal en/två gånger i månaden. Där ingår professionell återkoppling på träningsdagboken. 1.4 Hur utvecklas våra tjänster? (flik 6) Videologgning av teknisk utveckling är läsårets projekt. 20

21 1.5 Finns det nya sätt att lösa kundgruppernas grundläggande behov? (flik 6) Lokal roddverksamhet som ind.valkurs på Strömstad Gymnasium. 1.6 Hur definierar vi vår marknad och konkurrenssituation (flik 6) Vilka strävar efter att lösa samma grundläggande behov hos kund-/målgrupperna som vi gör? Eftersom vi inte kommer konkurrera på marknaden i framtiden finns inget behov att analysera frågan. 1.7 Vilka utmanare finns det? (flik 6) Som inte idag men kanske imorgon, bättre kommer att tillfredsställa kund-/målgruppernas grundläggande behov? Den stora utmaningen för att få ungdomar att satsa på att bli duktiga i rodd är att ha tillräckligt att erbjuda. Det måste vara tillräckligt givande för tillräckligt många att våga satsa mot elitidrott oavsett om det leder till en OS-medalj eller ej. Vilket är svårt i Svensk Rodd i dag för alla utom de som har en uppenbar möjlighet att nå internationella framgångar. 1.8 Vilka ramar och regler styr vår verksamhet? (flik 6) Klimatet i Sverige Skolåret Ekonomi, lagar och förordningar Skolverkets kursplaner i specialidrott SR och landslagets planering Tiden vi har till förfogande 1.9 Styrkor och svagheter/hot och möjligheter (flik 7) Vilka är våra styrkor och svagheter (prioriterade)? Vilka hot och möjligheter ser vi (prioriterade)? Styrkor I Strömstad finns en lång erfarenhet av hur man skapar en positiv och utvecklande idrottskultur för gymnasieungdomar. I Strömstad finns god kunskap om RIG systemet, gymnasieutbildning och ämnet Specialidrott. Tränarkompetensen är hög. Det ungdomar som finns kvar är ansvarstagande, motiverade och kompetenta. Strömstads logistik och träningsfaciliteter är Sveriges bästa om man vill träna rodd. Att Strömstads kommun och skola traditionellt haft en positiv inställning till rodd. 21

22 Närheten och kontakterna med norsk rodd. I Strömstad finns ett kontaktnät internationellt. En lite mindre träningsgrupp ger mer uppmärksamhet när tränare är på plats. En positiv och trevlig träningsgrupp. Träningen är systematisk och långsiktig. Svagheter Att tränarskapet är beroende på en person. Att träningsgruppen är lite för liten. Att det är svårt att erbjuda ett spännande alternativ. Att tränaren 16/17 har begränsat på tid. Att det är svårt att hitta tid på schemat för specialidrottskurserna. Hot Det känns fel att ta upp hot i den aktuella situationen. Möjligheter För Strömstads kommun innebär avvecklingen av RIG att man kan lokalisera resurser från RIG på annat håll. 22

23 2. Verksamhetsidé 2.1 Verksamhetsidé (flik 8) Vem finns vår verksamhet till för? Vilka är deras grundläggande behov? Vilken verksamhet skall vi bedriva för att lösa deras grundläggande behov? Eftersom verksamheten nu avvecklas bör verksamhetsidén omvärderas helt. Dels ur ett lång-, dels kortsiktigt perspektiv. I ett kortsiktigt perspektiv delar RIG gruppen ansvaret för en viktig punkt: Att de ungdomar som är kvar får möjlighet att fullfölja på ett rimligt och roligt sätt. Ur ett långsiktigt perspektiv bör respektive huvudman ta ansvar för sin organisations intressenter och deras behov. Ur ett Strömstads perspektiv framstår nedanstående som viktigt. Att resurserna som skola och kommun kopplat till RIG tas tillvara på ett sätt som fyller nya intressenters behov. Att det finns en plan för vad som händer med tränartjänsten. 23

24 3. Vision och värderingar 3.1 Vision (flik 9) Hur ser vårt framtida önsketillstånd ut? Rodd fortsätter i en livskraftig förening i Strömstad och har inom två år en vital och energifylld plats i det lokala idrottslivet. Att våra kvarvarande ungdomar får den framgång de förtjänar. 3.2 Värderingar (flik 9) Vilka värderingar vill vi kännetecknas av? Vilka värderingar ska vi prioritera? Vilka förbättringar skall vi prioritera och genomföra kopplat till värderingarna Vi tar del av RF s värderingar. Vilka egna värderingar vi vill kännetecknas av: Vi älskar att träna. Vi strävar efter att individen utvecklas. Vi vill att en idrottssatsning ger ett mervärde förutom idrottsresultat. Vi visar och sprider glädje och väljer att inte sprida negativa impulser. Vi försöker göra det bästa av varje situation. Vi accepterar andra för den de är. Vi är inte rädda för att arbeta hårt. Vi kombinerar ödmjukhet med att vara offensiva. Vi är snälla och hjälpsamma med varandra och andra. Vi lever med insikten att jag och ingen annan bär ansvaret för min egen utveckling. När vi lämnar en plats skall det upplevas positivt att vi varit där. Varje dag försöker vi bli medvetna om vilka konsekvenser mina långsiktiga mål får idag. Fair play Vilka förbättringar skall vi genomföra kopplat till värderingarna: Vi skall bli ännu bättre på att göra individuella utvecklingsplaner. 24

25 4. Långsiktiga vägval/strategier/framgångsfaktorer Vilka långsiktiga vägval skall vi göra för att uppnå uthålliga effekter för t ex idrottsresultat, studieresultat, nöjda elever och tränarnas arbetsmotivation? (flik 10) Det långsiktiga vägval som finns är att RIG i Strömstad avvecklas och det vi kan bjuda på under denna punkt är framförallt en kort historisk tillbakablick: Långsiktiga och uthålliga vägval har inte kännetecknat samarbetet i RIG gruppen även om de funnits på papper. Skall någon part lyftas historiskt är det på plats att lyfta Strömstads Kommun som haft uthållighet i sitt stöttande av RIG och tränarna som kämpat för de roddare som finns på plats. 25

26 5. Mål och aktiviteter (flik 11) 5.1. Mål och aktiviteter - nöjda elever Vilka mätbara mål och aktiviteter har vi för målområdet nöjda elever? Övergripande mål Nuläge 1 år 2 år Ansvarig Kvarvarande elever upplever att de får möjlighet att fullfölja sin idrottssatsning De är osäkra Mycket väl uppfyllt Uppfyllt Tränare Skola Nedbrutna/operativa mål Nuläge 1 år Ansvarig Coachning samtal 1-2ggr månad ja Ja Tränare skola Coaching på skoltid 1gång vecka Nej Ja Tränare skola Coaching morgonträning 1gång vecka Ja Ja Tränare skola Coaching kvällstid tillsammans med klubben 1gång vecka Ja Ja Tränare skola Porfoliosystem för teknisk återkoppling via video NJa Ja Tränare skola Skidlopp nej Ja Tränare skola Skidläger helg Nej Ja Tränare skola Skidläger vecka. Nej Ja Tränare skola Möjlighet att åka på alla svenska tävlingar nej Ja????? Att det under innestående läsår tas en diskussion om de sista kurserna i specialidrott-kommer skolan kunna erbjuda något för de sista 200poängen i Specialidrott nej Vilka är våra viktigaste arbetssätt för att uppnå målen Hur vi arbetar Att kommunicera förväntningar med elever Tydlighet inför elever Sträva efter idrottslig utveckling varje vecka Ge instruktion och återkoppling veckovis Vi hittar på nya saker Ansvarig Tränare 5.2 Mål och aktiviteter Samverkan SF RIG Vilka mätbara mål och aktiviteter har vi för målområdet Inga mål och aktiviteter kommer finnas läsåret

27 5.3 Mål och aktiviteter - Rekrytering Vilka mätbara mål och aktiviteter har vi för målområdet rekrytering? Det är inte aktuellt att med mål för rekrytering eftersom verksamheten avvecklas. 5.4 Mål och aktiviteter nöjda klubbar och föräldrar Vilka mätbara mål och aktiviteter har vi för målområdet nöjda klubbar och föräldrar? Att det finns en tydlig planering inför kommande läsår. Där skall schema ingå och en kalender där det tydligt framgår vilka aktiviteter som skall genomföras inom den kvarvarande RIGverksamheten. Vilka är våra viktigaste arbetssätt för att uppnå målen Hur vi arbetar Att det finns en plan för aktiviteterna som är tydlig. Att ett träningspass i veckan görs tillsammans med klubben. Att eleverna får träning under skoltid och att skolan tar ansvar för deras utveckling. Ansvarig Tränare RIG Tränare RIG Rektor skola 5.5 Mål och aktiviteter nöjda tränare Vilka övriga målområden har vi? Övergripande mål Nuläge 1år 3 år Ansvarig Att det finns tillräckligt med tid för att göra ett bra idrottsligt arbete med de elever som är kvar. Att det finns förståelse från skolan att ovanstående tar arbetstid. Att det finns en plan för arbetstiden efter RIG. Ja Ja Rektor Ja Ja Rektor Nej Ja Rektor Vilka är våra viktigaste arbetssätt för att uppnå målen Hur vi arbetar Ansvarig 27

28 6. Övriga aktiviteter Vad skall vi för övrigt göra för att infria våra mål? Aktiviteter Start Klart Ansvarig Vad skall vi sluta att göra för att kunna infria våra mål? 28

29 7. Organisation och resurser Vilka resurser finns det? (kompetens, budget, tid, lokaler, information etc.) Materiellt och kompetensmässigt är det detsamma som tidigare och det finns inga brister. Tränartiden minskar dock mycket till detta läsår. Däremot är det bara tre elever och räknat per elev behöver inte tränartillgängligheten brista. Ekonomiskt är det mer osäkert vad elevbidraget räcker till då en större del slukas av kostnader som inte är kopplade till individuella aktiviteter. Till exempel kostnader för fordon och följebåtar. Allt material kopplat till RIG tillhör kommun och skola. Det behöver göras en inventering av detta och en plan för vad som skall ske med detta material. Vilka resurser behövs? (kompetens, budget, tid, lokaler, information etc.) Hur skall vi fördela roller, ansvar och befogenheter i RIG-gruppen? Respektive representant i RIG-gruppen tar ansvar för sin verksamhets resurser inför framtiden. 29