Verksamhetsplanering för RIG-Umeå

Transkript

1 Verksamhetsplanering för RIG-Umeå Verksamhetsplanering Översikt Behov Mål Utvärdera och förbättra Arbetssätt Aktiviteter AFFÄRSHUSET FAKTA AB Organisation resurser

2 Innehållsförteckning 1. Översikt Historik Verksamhetsidé och långsiktiga vägval Vision och värderingar Styrkor och svagheter / hot och möjligheter 5 2. Behov 6 3. Mål, arbetssätt och aktiviteter Mål och arbetssätt - nöjda elever Mål och arbetssätt - tränarnas arbetsmotivation Mål och arbetssätt - idrottsresultat Mål och arbetssätt - studieresultat Aktiviteter nöjda elever, tränarnas arbetsmotivation, idrottsresultat, studieresultat 9 4. Utvärdering och förbättring Organisation och resurser för RIG-gruppen 11

3 1. Översikt 1.1 Historik Riksfriidrottsgymnasiet (FIG eller RIG) i Umeå startades 1981 med åtta intagningsplatser under ledning av Lars Rydell. FIG Umeå blomstrade direkt och ett stort antal landslagsaktiva har kommit fram. Efter Lars död 1987 tillträdde Bertil Lundquist som projektledare. Bertil valde andra arbetsuppgifter var Niklas Lindskog projektledare, därefter kom Bertil Lundquist tillbaka två år till då som rektor. Från ht 2000 leds verksamheten av enhetschef Henrik Ragnvaldsson. Från start har Umeå FIG, som enda FIG i norrland, varit inriktat på att täcka alla friidrottens grenar. Under några år rekryterades färre elever än kvoten, framför allt beroende på att dåvarande inomhuslokaler inte var konkurrenskraftiga. Under samma period förekom vi dessutom bland de RIG som var nedläggningshotade, vilket då gjorde rekryteringen problematisk påtalades lokalproblemet för kommunledningen och i maj 1997 beslutade kommunstyrelsen i Umeå kommun att ge Nolia AB i uppdrag att bygga en ny kombinerad friidrotts och innebandyhall. Hallen stod klar hösten 1998 och kostade 32 miljoner kronor och är av yppersta klass, bland annat avgjordes inomhuslandskampen mellan Sverige, Finland och Baltikum i hallen den 24 februari Ungefär 180 elever har tagit examen på FIG Umeå, av dessa har 68 tävlat för Sverige i U-, J- och/eller A-landslag. Något som inneburit mycket de senaste åren har varit samarbetet mellan Umeå Universitet, Svenska Friidrottsförbundet och Umeå kommun om uppstartandet av ett Friidrottsuniversitet. Projektet går ut på att studenter skall få möjlighet att studera och träna på elitnivå samtidigt. Detta möjliggörs genom att studenterna har möjlighet till extra lärarhjälp, flytt av tentor, hjälp med sin studieplanering samt tränarhjälp. För att detta inte skulle dra resurser från FIG verksamheten så anställdes en extra tränare på heltid för detta ändamål, kostnaden för tjänsten delas av Umeå kommun (67%), Umeå Universitet (33%). De studenter som tagits in på Friidrottsuniversitet håller alla minst ungdomslandslagsnivå. För närvarande finns det 20 studenter på Friidrottsuniversitetet. Dessa studenter tillsammans med FIG eleverna gör att träningsmiljön vid Umeå FIG är mycket stimulerande. Vid Umeå Friidrottsgymnasium tillsammans med Friidrottsuniversitetet har vi nu 4.25 tjänster utspridda på 5 personer, 3 heltidsanställda, 1 på 75% och 1 på 50%. Dessa fem personer är specialister på varsin grengrupp d.v.s. hopp, kast, sprint/häck och medel/långdistans samt 1 person som är samordnare. I Umeå är avståndet mellan träning och skola 100m. Detta plus en bra schemaläggning gör att skoldagen kan utnyttjas mycket effektivt. Elevboendet ligger 800m från skolan. Vårt samarbete med Idrottsmedicin och övriga Universitetet, t.ex. idrottspedagoger, dietister och psykologer, är mycket givande. De möjligheter som Universitetet medför var en viktig faktor när Umeå valdes ut till FIG-ort och är fortfarande ett betydelsefullt argument för att behålla FIG i Umeå. Universitetets studenter ger Umeå en ungdomlig profil med ett livaktigt kultur- och fritidsliv. Många FIG-elever väljer att stanna kvar i Umeå efter gymnasietiden, bland annat för att studera vid Universitetet och Friidrottsuniversitetet. Kommunikationerna mellan Umeå och övriga Norrland, samt södra Sverige är mycket goda med buss, tåg och flyg.

4 1.2 Verksamhetsidé och långsiktiga vägval Vem finns vår verksamhet till för? Vilka är deras grundläggande behov? Vilken verksamhet skall vi bedriva för att lösa deras grundläggande behov? Inom friidrott elitsatsande gymnasieelever. Möjlighet att kombinera studier med elitsatsning. Elevhem Sociala aktiviteter Skolintroduktion Anpassat schema för att möjliggöra satsning på både studier och elitidrott. Enhetschef RIG sitter med på skolledarkonferens på fredagar för att kunna vara med och påverka i frågor som rör RIG. Kontinuerlig kontakt mellan RIG instruktörer och elevhandledare för ökat samförstånd avseende RIG elevernas unika situation. Anställda instruktörer som arbetar för att optimera träningen för varje enskild elev såväl praktiskt som teorretiskt. Samarbete mellan RIG och landslag. Samarbete med Idrottsmedicinska enheten och lokala naprapater/sjukgymnaster. Vilka långsiktiga vägval skall vi göra för att uppnå uthålliga effekter för idrottsresultat, studieresultat, nöjda elever och tränarnas arbetsmotivation? Förbättra rekryteringen för att rätt elever skall söka och tas in. Att tydligare marknadsföra RIG verksamheten. Att RIG blir en central del i Svenska Friidrottsförbundets elitutveckling. 1.3 Vision och värderingar Hur ser vårt framtida önsketillstånd ut? En person gemensamt Innebandy-Friidrott som arbetar med praktiska frågor kring RIG, Kommun, SF,Universitet, boende, utvecklingsfrågor, testverksamhet och skadade aktiva. Önskat antal anställda instruktörer: 1 person sprint/häck, 1 person för kast, 1 person för medel/lång, 1 person för hopp, 1 person ansvarig damlag, 1 person ansvarig herrlag, 1 person ansvarig för dagträning. Profilering Riksidrottsgymnasium med friidrott, innebandy och eventuellt ytterliggare RIG. Gemensamt elevhem med husmor. 40 platser på innebandygymnsaiet. Eleverna har möjlighet till studiestöd i samband med läxläsning. RIG är med och styr landslagsverksamheten. Anställd läkare, naprapat och sjukgymnast på deltid. Vilka värderingar vill vi kännetecknas av? Målmedvetenhet Drivkraft/ambition Kvalitet Engagemang Glädje Utveckling

5 1.4 Styrkor och svagheter / hot och möjligheter Vilka är våra styrkor och svagheter? Vilka hot och möjligheter ser vi? Styrkor Träningsmöjligheter Närhet, skola, träning och elevhem Välutbildade och meriterade instruktörer Engagerad skolledning Starkt kommunstöd Starkt engagemang från specialidrottsförbund Svagheter Delar av lärarkårens oförstående för elevernas unika situation Dåliga lösningar på middagsalternativ Ibland lång väntetid för kontakt med läkarexpertis Hot Nya gymnasieförordningen kan göra att vi får färre sökande om det växer upp många bra lokala/regionala idrottsgymnasier. Möjligheter Nya gymnasieförordningen kan leda till att vi kan ta in fler elever och därmed växa. Kommunen hårdsatsar på nybyggnationer av idrottsanläggningar på området vilket kan leda till ökat samarbete och utveckling över idrottsgränserna. Samarbete med IOGT-NTO angående byggnation av nytt elevhem. Vilka strävar efter att lösa samma grundläggande behov hos eleverna som vi gör? (Dvs. vilka är våra konkurrenter?) Lokala idrottsgymnasier i Norrland i Östersund och Skellefteå. Riksidrottsgymnasierna i Falun, Lidingö, Sollentuna, Karlstad, Växjö och Malmö. Vad utmärker konkurrenssituationen? Dragkamp om eleverna.

6 2. Behov Vilka är elevernas viktigaste behov och förväntningar? Idrottslig utveckling Klara av studierna på ett tillfredställande sätt Trivas på det sociala planet Vilka är våra viktigaste intressenter? (Föräldrar, tränare, skolledning, klubbar, kommun, lärare, övrig skolpersonal etc) RIG-tränare Föräldrar Klubbar Lärare Skolledning Vilka är deras viktigaste behov och förväntningar? För tränarnas del är de viktigaste behoven och förväntningarna utifrån ovannämnda behovsanalys att tränarna ska: Ha en lön som kompenserar ett omfattande kvälls- och helgarbete. Ha en verksamhetsbudget som motsvarar verksamhetens behov. Hinna med den personliga uppbackningen av de aktiva som man har ansvaret för. Få stimulans och utveckling genom att få träffa tränarkollegorna från andra FIG-orter i ordnade former (utanför tävlingsarenorna) och få tillfälle till erfarenhetsutbyte. Få stimulans och utveckling genom målgruppsstyrd friidrottsspecifik fortbildning Få stimulans och utveckling genom att få möjlighet att deltaga som ledare i landslagssammanhang. Vid direktkontakt med föräldrar och klubbar så sammanstämmer deras förväntningar med elevernas men en enkät för att ta reda på detta mer noggrant bör tas fram. Vid direktkontakt med lärare skolledning så vet vi att deras viktigaste i förväntning är att de skall bli informerade om aktiviteter som RIG eleverna genomför som kan påverka deras skolarbete.

7 3. Mål, arbetssätt och aktiviteter 3.1. Mål och arbetssätt - nöjda elever Vilka målbilder/mätbara mål och arbetssätt har vi för målområdet nöjda elever? Målbild nöjda elever Tidpunkt för uppfyllelse Mätbara mål nöjda elever Nuläge 1 år 3 år Ansvarig Träningen skall hålla hög kvalité 4,52 4,70 4,90 Utbildningen/schemat skall vara anpassat 3,28 3,50 4,30 HR + OL till att jag går på ett RIG Det skall finnas en bra gemenskap mellan 3,92 4,20 4,70 eleverna på vårt RIG Arbetssätt nöjda elever Se till så att tränarna får den fortbildning de behöver Genom införandet av idrottsprogram så möjliggörs morgon träning 3-4 dagar i veckan Genom att vi arrangerar sociala aktiviteter tillsammans samt att tränarna öppnar upp för samarbete mellan grengrupperna Ansvarig HR HR+OL 3.2 Mål och arbetssätt - tränarnas arbetsmotivation Vilka målbilder/mätbara mål och arbetssätt har vi för målområdet tränarnas arbetsmotivation? Önskvärt är om vi kan få samanställningen av enkäten på enheten Umeå RIG friidrott + innebandy. Målbild tränarnas arbetsmotivation Tidpunkt för uppfyllelse Mätbara mål tränarnas arbetsmotivation Nuläge 1 år 3 år Ansvarig Det går att kombinera jobbet med familj och privatliv 3,31 3,60 4,0 KR, HR,+ RIG ansvariga Jag får regelbundet utveckla min kompetens 3,38 3,70 4,0 KR, HR,+ RIG ansvariga Eleverna är motiverade och gör framsteg inom idrotten 4,24 4,40 4,5 KR, HR,+ RIG ansvariga Arbetssätt tränarnas arbetsmotivation Genom att täcka upp för varandra både på träning och tävling så att inte alla tränare behöver åka på alla tävlingar och läger Täcka upp för varandra så att tränaren känner att det är tidsmässigt möjligt att åka på fortbildning och ändå leva upp till punkt 1 Genom noggrant urval vid intagningen samt att vi tillsammans arbetar med stämningen och miljön på RIG Ansvarig HR + tränarna HR + tränarna HR + tränarna

8 3.3 Mål och arbetssätt - idrottsresultat Vilka målbilder/mätbara mål och arbetssätt har vi för målområdet idrottsresultat? Målbild idrottsresultat Tidpunkt för uppfyllelse Mätbara mål idrottsresultat Nuläge 1 år 3 år Ansvarig 100% skall uppnå betyget MVG i specialidrott A 100% 100% 100% 100% skall uppnå betyget MVG i specialidrott B 78% 90% 100% 90% skall uppnå MVG i specialidrott C 50% 80% 90% 70% skall uppnå MVG i specialidrot D 50% 70% 80% Arbetssätt idrottsresultat Genom en noggrann uttagningsprocess Genom en noggrann uttagningsprocess och högkvalitativ verksamhet Genom en högkvalitativ verksamhet som sätter eleven i centrum Genom en högkvalitativ verksamhet som sätter eleven i centrum Ansvarig 3.4 Mål och arbetssätt - studieresultat Vilka målbilder/mätbara mål och arbetssätt har vi för målområdet studieresultat? Målbild studieresultat Tidpunkt för uppfyllelse Mätbara mål studieresultat Nuläge 1 år 3 år Ansvarig Våra elever skall ha ett genomsnittsbetyg som är högre än snittet på skolan 90% 95% Rektorer+ +elevhandledare +elever Arbetssätt studieresultat Genom tydlig kommunikation mellan samtliga ansvariga skall en plan uppföras för att uppnå uppsatta mål och samtliga elever skall kunna klara sina studier på tillfredsställande sätt. Ansvarig HR+Rektorer

9 3.5 Aktiviteter nöjda elever, tränarnas arbetsmotivation, idrottsresultat, studieresultat Vad skall vi göra för att infria våra mål? Aktiviteter Start Klart Ansvarig Vad skall vi sluta att göra för att kunna infria våra mål?

10 4. Utvärdering och förbättring När skall måluppfyllelse och aktiviteter utvärderas och av vem? När Ansvarig RFs elevenkät Årligen HR Hur skall vi uppmuntra och belöna när målen har uppnåtts? På de återkommande veckomötena med eleverna går vi igenom prestationer som varit under veckan. Om eleverna presterar bra så anordnar vi någon extra social aktivitet.

11 5. Organisation och resurser för RIG-gruppen Vilka resurser finns det? (kompetens, budget, tid, lokaler, information etc.) En samordnare på heltid för Riksfriidrottsgymnasiet och Riksinnebandygymnasiet. En hopptränare på heltid i samarbete med friidrottsuniversitetet och rikshandikappgymnasiet En kasttränare på heltid i samarbete med friidrottsuniversitetet och rikshandikappgymnasiet En medeldistanstränare på heltid i samarbete med friidrottsuniversitetet och rikshandikappgymnasiet En sprint/häcktränare på heltid i samarbete med friidrottsuniversitetet och rikshandikappgymnasiet Total budget under ett år är: Löner :-, drift :-, hallhyra :- Intäkter kommer från RF :-, Kommun :-, Umeå Universitet :- Vår huvudarena för träning Noliahallen som ligger i direkt anslutning till skolan disponeras samtliga vardagar mellan klockan , under dessa dagar bestämmer vi om det skall få finnas någon annan verksamhet i lokalen. Utöver dessa tider så har eleverna träningskort så att de även fritt kan träna varje dag fram till klockan om det behövs. Utomhus har vi en nybyggd arena för kast som vi har full tillgänglighet. Utomhusarena för övriga grenar kolliderar däremot ofta med fotboll vilket inte är tillfredsställande. Informationen RIG och SFIF fungerar mycket bra då SFIF har en person anställd at arbeta med RIG och utvecklingsfrågor. Kommunikationen RIG och skola fungerar bra då enhetschef RIG har full insikt i skolan frågor då han sitter med i skolledarkonferensen som håls varje fredag. Vilka resurser behövs? (kompetens, budget, tid, lokaler, information etc.) Vad gäller personella resurser så följer vi RFs direktiv vilket känns tillfredställande. Även driftsbudgeten känns tillräcklig. Lokaltillgängligheten för vår huvudarena är fullt tillräcklig däremot så arbetar vi för en ny arena utomhus för enbart friidrott. Skall arbeta för att få lärare/elevhandledare mer insatta i vår verksamhet. Hur skall vi fördela ansvar och befogenheter i RIG-gruppen? Att ta upp i samband med RIG rådsmöte