UMEÅ FRIIDROTTSGYMNASIUM

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UMEÅ FRIIDROTTSGYMNASIUM"

Transkript

1 UMEÅ FRIIDROTTSGYMNASIUM VERKSAMHETSBESKRIVNING 2004/2005 Svenska Friidrottsförbundet Kommun Dragonskolan Utvecklingschef SFIF Skoldirektör Gymnasiechef Kerstin Rosen Ann-Sofi Tapani Olof Lindberg Tel Fax e-post: Enhetschef Tränare Elever Henrik Ragnvaldsson Niklas Lindskog Anna Jonsson Tel Urban Arhun Martin Billberg Fax Kent Lennerfjäll e-post: Annelie Johansson SVENSKA FRIIDROTTSFÖRBUNDET BOX STOCKHOLM

2 Innehållsförteckning Översikt Sid 3 1. Organisation och ledarskap A. Svenska Friidrottsförbundets styrning och uppföljning av Sid 8 Riksfriidrotsgymnsiernas verksamhet B. RIG-verksamhetens ledarskap för ständiga förbättringar Sid Målstyrning Sid 13 2

3 Översikt Historik Riksfriidrottsgymnasiet (FIG eller RIG) i Umeå startades 1981 med åtta intagningsplatser under ledning av Lars Rydell. FIG Umeå blomstrade direkt och ett stort antal landslagsaktiva har kommit fram. Efter Lars död 1987 tillträdde Bertil Lundquist som projektledare. Bertil valde andra arbetsuppgifter var Niklas Lindskog projektledare, därefter kom Bertil Lundquist tillbaka två år till då som rektor. Från ht 2000 leds verksamheten av enhetschef Henrik Ragnvaldsson. Från start har Umeå FIG, som enda FIG i norrland, varit inriktat på att täcka alla friidrottens grenar. Under några år rekryterades färre elever än kvoten, framför allt beroende på att dåvarande inomhuslokaler inte var konkurrenskraftiga. Under samma period förekom vi dessutom bland de RIG som var nedläggningshotade, vilket då gjorde rekryteringen problematisk påtalades lokalproblemet för kommunledningen och i maj 1997 beslutade kommunstyrelsen i Umeå kommun att ge Nolia AB i uppdrag att bygga en ny kombinerad friidrotts och innebandyhall. Hallen stod klar hösten 1998 och kostade 32 miljoner kronor och är av yppersta klass, bland annat avgjordes inomhuslandskampen mellan Sverige, Finland och Baltikum i hallen den 24 februari Ungefär 180 elever har tagit examen på FIG Umeå, av dessa har 68 tävlat för Sverige i U-, J- och/eller A-landslag. Något som inneburit mycket de senaste åren har varit samarbetet mellan Umeå Universitet, Svenska Friidrottsförbundet och Umeå kommun om uppstartandet av ett Friidrottsuniversitet. Projektet går ut på att studenter skall få möjlighet att studera och träna på elitnivå samtidigt. Detta möjliggörs genom att studenterna har möjlighet till extra lärarhjälp, flytt av tentor, hjälp med sin studieplanering samt tränarhjälp. För att detta inte skulle dra resurser från FIG verksamheten så anställdes en extra tränare på heltid för detta ändamål, kostnaden för tjänsten delas av Umeå kommun (67%), Umeå Universitet (33%). De studenter som tagits in på Friidrottsuniversitet håller alla minst ungdomslandslagsnivå. För närvarande finns det 20 studenter på Friidrottsuniversitetet. Dessa studenter tillsammans med FIG eleverna gör att träningsmiljön vid Umeå FIG är mycket stimulerande. Vid Umeå Friidrottsgymnasium tillsammans med Friidrottsuniversitetet har vi nu 4.25 tjänster utspridda på 5 personer, 3 heltidsanställda, 1 på 75% och 1 på 50%. Dessa fem personer är specialister på varsin grengrupp d.v.s. hopp, kast, sprint/häck och medel/långdistans samt 1 person som är samordnare. I Umeå är avståndet mellan träning och skola 100m. Detta plus en bra schemaläggning gör att skoldagen kan utnyttjas mycket effektivt. Elevboendet ligger 800m från skolan. Vårt samarbete med Idrottsmedicin och övriga Universitetet, t.ex. idrottspedagoger, dietister och psykologer, är mycket givande. De möjligheter som Universitetet medför var en viktig faktor när Umeå valdes ut till FIGort och är fortfarande ett betydelsefullt argument för att behålla FIG i Umeå. Universitetets studenter ger Umeå en ungdomlig profil med ett livaktigt kultur- och fritidsliv. Många FIG-elever väljer att stanna kvar i Umeå efter gymnasietiden, bland annat för att studera vid Universitetet och Friidrottsuniversitetet. Kommunikationerna mellan Umeå och övriga Norrland, samt södra Sverige är mycket goda med buss, tåg och flyg. 3

4 Kunder/kundgrupper, intressenter och samarbetspartners och deras viktigaste behov, krav, önskemål och förväntningar. Inom friidrott elitsatsande gymnasieelever i friidrott är våra viktigaste kunder. Dessa söker till oss för att få möjlighet att kombinera studier med en elitsatsning. Övriga behov och förväntningar som eleverna och deras föräldrar och klubbar har är att den sociala biten skall fungera när de kommer till en ny stad, även ett fungerande boende är en viktig faktor. På RIG Umeå har vi ett tillvägagångssätt som gör att skall känna sig välkomna och trygga när de kommer till oss. Ett annat stort behov som eleverna har är om/när det sker en skada. Tjänster som vi erbjuder. Vi erbjuder elitsatsande ungdomar en möjlighet att på ett optimalt sätt under kvalificerad ledning kunna kombinera träning med studier. Vi har ett elevboende med 18 rum dit i stort sett samtliga nya elever flyttar. Där kan de känna trygghet och trivsel med övriga RIG elever. På gymnasieskolan anordnas vid terminsstart en 2 dagars skolintroduktion för samtliga nya elever för att komman in i skolan och lära känna sina klasskamrater, denna introduktion sker före det att de äldre eleverna (åk 2-3) börjar för att de nya eleverna lättare skall kunna smälta intrycken av en ny stor skola. För att det lättare skall gå att bedriva elitidrott i kombination med studier så anpassas schemat efter RIG eleverna. Vi har utvecklat ett samarbete med Idrottsmedicinska enheten i Umeå och lokala naprapater/sjukgymnaster. Enhetschef RIG arbetar även för att det skall finnas en kontinuerlig kontakt mellan RIG instruktörer och elevhandledare för ökat samförstånd avseende RIG elevernas unika situation. Konkurrenssituation: Vilka är våra konkurrenter, vad utmärker konkurrenssituationen? Våra konkurrenter är främst de lokala idrottsgymnasier i Norrland, dessa ligger i Östersund och Skellefteå. Även de Riksrekryterande idrottsgymnasierna i Falun, Lidingö, Sollentuna, Karlstad, Växjö och Malmö är i viss mån konkurrenter. Konkurrenssituationen med de övriga gymnasierna gör att det blir en viss dragkamp om eleverna., detta gäller främst de lokala gymnasierna. Mellan friidrottens riksrekryterande gymnasier råder mer samarbete än konkurrens. Ramar och regler som styr verksamheten (t ex lagar och förordningar). Skolverket i samråd med RF och Kommunförbundet har formulerat regelverket för RIG. Det övergripande regelverket för gymnasieskolan uttrycks i skollagen. Avtal mellan Umeå kommun och Svenska Friidrottsförbundet styr verksamheten avseende bl.a. lärartjänster, rekrytering och avtalspartners åtaganden. Styrkor i verksamheten. Vi har mycket bra träningsmöjligheter både vad gäller lokaler och träningstider. Vi har närhet mellan skola, träning och elevhem. Vi har välutbildade, motiverade och meriterade instruktörer som täcker in hela friidrottens grenprogram som tar hand om eleverna. Vi har en engagerad skolledning som hjälper till och löser eventuella problem som uppstår. Vi har ett starkt kommunstöd Vi har ett starkt engagemang från specialidrottsförbundet 4

5 Svagheter i verksamheten. Vissa lärare på skolan är inte införstådda i RIG elevernas unika situation. Vi har ingen bra lösning på middagsalternativ. På grund av att läkarna på Idrottsmedicin ibland forskar mycket kan väntan ibland bli lång för att komma dit. Skulle vara önskvärt med någon form av studiestöd på elevhemmet på kvälarna. Framtida hot och möjlighet för verksamheten. Nya gymnasieförordningen kan göra att vi får färre sökande om det växer upp många bra lokala/regionala idrottsgymnasier. Nya gymnasieförordningen kan leda till att vi kan ta in fler elever och därmed växa om vi får fler sökande med bra kvalité. Kommunen hårdsatsar på nybyggnationer av idrottsanläggningar på området vilket kan leda till ökat samarbete och utveckling över idrottsgränserna. IOGT-NTO har varit i kontakt med Skolstyrelsens ordförande Mikael Berglund angående ett samarbete gällande byggnation och drift av ett nytt elevhem för våra RIG elever. Verksamhetsidé. Hela idén med RIG verksamheten är att skapa förutsättningar för elitsatsande ungdomar att kunna kombinera studier och elitidrott. Detta skall på sikt ge fler konkurrenskraftiga aktiva på nationella och internationella mästerskap. Detta skall ske genom ett arbetssätt som sätter eleven i fokus. Vision. Profilering Riksidrottsgymnasium med friidrott, innebandy och eventuellt ytterliggare RIG. Vi vill arbeta för ett gemensamt elevhem med anställd husmor. Eleverna har möjlighet till studiestöd i samband med läxläsning. RIG är med och styr landslagsverksamheten. Vi har en anställd läkare, naprapat och sjukgymnast på deltid. Grundläggande Värderingar. Vi vill att vår verksamhet skall kännetecknas av målmedvetenhet, drivkraft/ambition, kvalitet, engagemang, glädje, jämställdhet, demokrati, öppenhet och utveckling. 5

6 Faktauppgifter: RIG-gruppen består av: Ordf. Mikael Berglund, ordförande gymnasie- & vuxenutbildningsnämnden Ann-Sofie Tapani, Skoldirektör gymnasie-& vuxenutbildningsförvaltningen Leif Jonsson, Ekonomichef gymnasie-& vuxenutbildningsförvaltningen (stf. Skoldirektör) Olof Lindberg, Gymnasiechef Dragonskolan Henrik Ragnvaldsson, Enhetschef Riksidrottsgymnasierna Peter Svensson, Instruktör Riksinnebandygymnasiet Kerstin Rosén, Utvecklingschef Svenska Friidrottsförbundet Anders Jonsson, Utbildningsansvarig Svenska Innebandyförbundet Tomas Wallgren, Regionalt elitidrottscentrum Jan Åhman/Ingemar Ericson, Umeå Universitet Föräldrarepresentant friidrott Föräldrarepresentant innebandy Monica Ohlsson lärarrepresentant Dragonskolan Elevrepresentant RIG Medarbetare (antal, kategorier, utbildningsnivåer). Tränare Anställni År som År som yr Civil utbildning ng tränare tot kestränare tim/vecka Enhetschef för RIG Friidrott och Innebandy Henrik Ragnvaldsson Urban Aruhn Tränare Medel/lång Kent Lennerfjäll Tränare Kast och handikapp Jonas Arnsten Tränare Hopp (vikariat) Annelie Johansson Tränare Sprint/häck och handikapp Niklas Lindskog Tränare Hopp (sjukskriven) Specialtränar/lär ar linjen 140p vid Idrottshögskolan i Stockholm Legitimerad akupunktör Gymnasiet Livsmedelstekni sk linje Högsta friidrottsutbildning. Specialtränar/lärar linjen 140p vid Idrottshögskolan i Stockholm. Juniortränarutbildnin gen Elittränarutbildning i medel- och långdistanslöpning. Friidrottskonsulent utbildning, 6mån i Malmö Civilekonom Bas allmän och Bas speciell Legitimerad akupunktör Fil kand på kemistlinjen samt 40p engelska vid Umeå Universitet. Elittränatutbildning i sprint/häck Ungdomstränare i hopp Elittränarutbildning i sprint/häck. 6

7 Antal elever. 31 elever totalt, 27 riksrekryterande varav 4 som läser sitt 4:e år samt 4 lokalt intagna elever Tillgängliga Idrottsanläggningar, skollokaler och andra anläggningar av betydelse samt dess ändamål. I tabellens första fyra kolumner graderas respektive anläggning i en skala från 1-5, där 1 står för högsta elitklass och 5 står för klara brister. Anläggning Byggna tion Utrust ning Skötsel Tillgång/ användning Avstånd från skolan i km Inomhushall Utomhus IP Styrkehall Gymnastiksal Löpslingor Simhall Specialutrustning Testresurser Anläggning saknas Umeå Fritid ansvarar för utomhusanläggningen Gammliavallen. FIG får använda anläggningen under hela sommarhalvåret till en kostnad av 200 kronor per elev, då har vi även tillgång till Gammliavallens styrkegym. Idrottssalen i Dragonskolan sköts av skolans personal och FIG får nyttja dem utan särskild kostnad. Umeå Kommun driver Noliahallen där FIG är hyresgäst. Skolan centralt ger särskilda medel till Dragonskolan för att betala hyran. Vår huvudsakliga träningsanläggning som används större delen av läsåret är en modern inomhusarena i direkt anslutning till Dragonskolan. Vid ritandet av hallen fanns Niklas Lindskog med och fick bestämma i stort sett hur han ville att den skulle se ut. Hallen har 4 rundbanor på 200m, 8 stycken 60 m banor för tävling samt 4 stycken 90 meters rakbanor för träning. Det finns två höjdhopp, två längdhoppsgropar, ett stavhopp, en kulring, en spjutansatsbana med fångsnät samt en kastbur för slägga och diskus med fångstnät. Faciliteter för alla friidrottsgrenar finns. Gammliavallen är en friidrottsarena med 400m rundbana och faciliteter för alla friidrottsgrenar utom slägga, diskus och spjut. För dessa grenar har en separat kastarena byggts upp. FIG har tillgång till omklädning, dusch, toalett samt ett eget, väl tilltaget, förråd. Vi använder ibland även Nolias fotbollshall som har ett mjukt underlag av konstgräs. Friidrottshallen är så gott som komplett men utvecklas ständigt för att möte de krav som finns i framtiden. Sponsorer RIG i Umeå har inga externa sponsorer utan vår ekonomi regleras av avtal mellan Umeå Kommun och Svenska Friidrottsförbundet. Klubbar RIG i Umeå vänder sig framförallt till sökande ifrån klubbar från Norrland. Inga av dessa har någon styrande funktion över RIG verksamheten, däremot så är deras åsikter viktiga och är ett sätt för oss att utveckla vår verksamhet för att bli så bra som möjligt för alla parter. 7

8 Organisation och ledarskap A. Svenska Friidrottsförbundets (SFIF:s) styrning oh uppföljning av Riks- Friidrottsgymnasiernas (FIG:s) verksamhet 1. Redogör för hur SF genom personligt engagemang stöder, styr och följer upp RIGverksamheten mot en ökad kultur för kundorientering Förbundsstyrelsen antog i september 1997 gällande policy för FIG-verksamheten. En översyn av densamma gjordes i september I förbundsstyrelsen har en ledamot särskilt ansvar för elitidrott och studier. På kansliet är en person, Kerstin Rosén (KR), i nära samarbete med förbundskapten (FK), ansvarig och samordnare för SFIF:s sju FIG). Vid varje FIG finns en verksamhetschef som är SFIF:s förlängda arm. Dessa sju verksamhetschefer, KR och FK utgör FIG:ens centrala ledningsgrupp/rig-grupp. Denna ledningsgrupp träffas minst två gånger per år för överläggningar av gemensamma policyfrågor, t ex vid elevantagningar och vid uppföljning av kvalitetsarbetet. Därutöver telefon- och mailkommunikation. KR medverkar i varje FIG:s RIG-grupp, minst en gång per läsår, deltar i av RF anordnade utbildningar för RIG-grupper och på RF:s RIG-konferens. Vart tredje år genomför SFIF en konferens (FIG-konferensen) för företrädare för FIG-orternas kommun och skola samt FIG:ens verksamhetschefer. Uppföljning av den gångna avtalsperioden och riktlinjer för den kommande diskuteras. Även SFIF:s ordförande deltar och har tillsammans med KR ett individuellt möte med representanterna för varje RIG grupp. 2. SF:s kortsiktiga och långsiktiga mål med RIG-verksamheten samt hur dessa mål är kopplade till SF:s övriga mål gällande elitverksamheten. Långsiktiga mål: Friidrottsgymnasierna ska erbjuda talangfulla ungdomar en högkvalitativ verksamhet så att en optimal idrottslig utveckling kan uppnås i kombination med gymnasiestudier. Verksamheten vid FIG ska utgöra en tyngdpunkt i SFIF:s prestationsutvecklingsprogram och ett direkt samband mellan landslagen och RIG-verksamheten ska kunna avläsas." (Utdrag ur SFIF:s policy) A. Idrottsliga mål 30 % av de svenska deltagarna vid ungdoms och juniorlandskamper ska komma från FIG. 50% av de svenska deltagarna vid Internationella Mästerskap för 19 år och yngre ska komma från FIG. (Vid internationella mästerskap är truppstorleken mindre) B. Studiemål 1. Samtliga elever ska efter slutförd gymnasieutbildning ha uppnått grundläggande högskolebehörighet. En förutsättning för att nå de idrottsliga målen respektive studiemålen är nöjda elever och arbetsmotiverade tränare. C. Övergripande mål/nöjda elever: 1. Medelvärdet för helhetsbetyget hur väl alla FIG-elever upplever att FIG:en uppfyller deras behov och förväntningar ska vara 4.5 i RF:s elevenkät med 5-gradig skala. D. Övergripande mål/ arbetsmotiverade tränare Medelvärdet för hur väl engagemang och stöd från SFIF uppfyllts ska vara 4.0 på den 5-gradiga skalan i RF:s tränarenkät. Skillnaden mellan Viktigt och Uppfyllt ska vara högst

9 Kortsiktigt mål att alla FIG genomför SFIF:s elevenkät eget ansvar samtidigt med RF:s elevenkät Hur målen för RIG-verksamheten förankras och följs upp samt vilka forum som används för detta. Ovanstående gemensamma mål har arbetats fram i den centrala RIG-gruppen och förankrats och kompletterats i de lokala RIG-grupperna. Mål A och B följs årligen upp i statistik, mål C genom elevenkäter, antingen RF:s elevenkät eller SFIF:s egen. Vart tredje år genomför alla FIG RF:s elevenkät, 2005 är nästa gång. Mål D följs upp genom att årligen delta i RF:s tränarenkät. Enkäternas resultat följs upp av de regionala RIG-grupperna, av KR och i den centrala RIG-gruppen samt genom en rapport till styrelsen. 4.SF:s resultat med RIG- verksamheten jämfört med målen och påvisbara trender. De idrottsliga målen har uppfyllts varje år, vissa år med råge. Nivån är stabil med vissa svängningar från år till år utan att man kan utläsa någon speciell trend. Vi mäter på sju olika mästerskap och landskamper sedan Studiemålen uppnås oftast med råge och genomsnittligt har FIG-eleverna högre betygssnitt och kurspoäng än övriga avgångselever. Meelvärdet på helhetsbetyget i RF:s elevenkät år 2002 var SFIF:s och FIG:s egna elevenkäter visar god måluppfyllelse på en stabil hög nivå. Tränarenkäten visar på små förbättringar från men har ännu inte uppnått målet. 5. Hur SF förvissar sig om att olika problem inom RIG-verksamheten tas om hand och att orsakerna analyseras och undanröjs. I första hand har RIG-grupperna och verksamhetscheferna ansvar att analysera, ta hand om och undanröja aktuella problem. Vid speciella frågor och problem har KR, och ibland FK, personliga kontakter via telefon med och/eller besök hos verksamhetscheferna, vid några tillfällen även direktkontakt med elever. Vid problem gemensamma för alla FIG är det i första hand den centrala RIG-gruppen som tar ansvar för dem, ytterst styrelsen. Våren 2004 genomfördes, av en utomstående person och på styrelsens uppdrag, en omfattande översyn av Elitfriidrott och studier. En speciellt tillsatt arbetsgrupp med styrelseledamoten som ordförande fick därefter i uppdrag att följa upp översynen. Gruppen förelade styrelsen förslag till beslut vid dess möte i oktober. Översynen gällde såväl gymnasiala som postgymnasiala studier i kombination med elitfriidrott. 6. Hur SF försäkrar sig om att varje RIG har en väl fungerande RIG-grupp som tillsammans tar ansvar för utveckling av hela verksamheten. Genom att * KR:s medverkar i RIG-grupperna med målsättningen minst en gång per läsår. * KR läser och följer upp RIG-gruppernas mötesanteckningar/protokoll. * KR deltar i RF:s utbildningar där delar av RIG-grupperna deltar. * SFIF anordnar FIG- konferensen vart tredje år som är en viktig avstämning 9

10 7. Hur SF stimulerar och tar initiativ till att RIG:en lär av föredömen inom olika områden nationellt och internationellt SFIF uppmuntrar FIG:en att delta i RF:s RIG-konferens, att ha egna utbyten FIG:en emellan samt med andra RIG, att FIG:en är aktiva i RF:s EIC och har deltagare i utbildningar bl a RF/SISU:s HTU-kurs och i internationella kurser. Den årliga tränarkonferensen och egna möten i centrala RIGgruppen är också exempel på att lära av varandra. KR har deltagit i Golfens referensgrupp för sitt pilotprojekt och har kontakt med andra SF i olika RIG-frågor. 8. Hur SF säkerställer elevens fortsatta utveckling efter gymnasiet. Säkerställa är svårt men vi försöker ta ansvar genom att via avtal med fyra universitet/högskolor Umeå, Karlstad, Växjö, Dalarnas Högskola samt kontakter med Campus Haninge och Malmö Idrottsakademi skapa förutsättningar för att bedriva elitfriidrott och postgymnasiala studier som ett alternativ till de möjligheter college i USA erbjuder. SFIF har kontakt med vissa college i USA för att följa upp deras kvalitet och för att kunna rekommendera aktiva det för dem bästa alternativet. Landslagsaktuella och deras hemmatränare finns med i SFIF:s uppföljningsgrupper som utöver den idrottsliga utvecklingen följer individens totala situation och förutsättningar. 9. Hur utvärderar och förbättrar SF de arbetssätt/angreppssätt som redovisas ovan (punkt A1- A8) Genom diskussioner vid nämnda konferenser, centrala RIG-gruppens möten och den årliga FIGtränarkonferensen samt vid personliga besök och kontakter med FIG:ens RIG-grupper. 10. Vilka förbättringar som genomförts. Tydligare ansvar i styrelsen där nu en ledamot har speciellt ansvar för FIG- verksamheten. Översynen på styrelsens uppdrag i maj 2004 som bl a ledde till tydligare och närmre samarbete med övrig elit- och landslagverksamhet. En av verksamhetscheferna är medlem i FK:s ledningsgrupp. FK deltar i centrala RIG-gruppens möten och den årliga tränarkonferensen. FIG-tränarna får en tydligare roll och specifika uppdrag och kompetensutvecklingar inom övrig elitverksamhet. De lokala RIG- gruppernas tillkomst och arbetet i dessa. Användningen av RF:s elev- och tränarenkäter och uppföljningen av desamma. Kvalitetssäkringsarbetet har blivit en tydligare del av verksamheten än när det började. SFIF:s påverkan av RF:s modell för verksamhetsutveckling. 10

11 Organisation och ledarskap B. RIG-verksamhetens ledarskap för ständiga förbättringar Redogör för: RIG-gruppens syfte samt hur gruppen har satts samman med roller, ansvar och befogenheter RIG gruppen är sammansatt utifrån vår grundtanken med eleven i fokus och att alla skall känna delaktighet i det arbetet. Ordförande är Skolstyrelsens ordförande Mikael Berglund, Mikaels roll är att finnas med på RIG rådsmötena och sedan ta med sig den informationen för att kunna arbeta med RIG frågor på politiker nivå. Skoldirektör Ann-Sofi Tapani tillsammans med stf. Skoldirektör tillika ekonomichef Leif Jonsson finns också med för att få sin bild av verksamheten så att de utifrån detta kan vara med och utveckla verksamheten samt sätta de ekonomiska ramarna. Gymnasiechef Olof Lindberg som är den personen Enhetschef RIG arbetar mot dagligdags rörande Skolfrågor finns med så att han kan anpassa skolverksamheten utifrån elevernas bästa. Lärarrepresentant, föräldrarepresentant, tränarrepresentant samt elevrepresentant finns med för att kunna ge sin syn på verksamheten direkt till de styrande. Svenska friidrottsförbundets utvecklingschef Kerstin Rosen besöker Umeå minst en gång per år för att träffa och RIG gruppens medlemmar. 2. hur ledningen för kommunen och skolan personligen engagerar sig i utvecklingen av RIG:et Direktkontakt mellan Gymnasiechef Olof Lindberg och Enhetschef Henrik Ragnvaldsson sker nästan dagligdags, Henrik sitter även med på de Skolledarkonferenser som är varje fredag, på dessa finns samtliga Programrektorer för gymnasieskolan med vilket gör att det blir en enkel och rak kommunikation. Henrik har även direktkontakt med Skoldirektör Ann-Sofi Tapani och Ekonomichef Leif Jonsson för att få hjälp i frågor av större karaktär. Exempel på kommunens engagemang är att ekonomichef Leif Jonsson har tagit på sig ansvaret att driva frågan om ett samarbete mellan IOGT- NTO och kommunen om byggandet av ett nytt elevhem för RIG eleverna. 3. hur och hur ofta RIG-gruppen arbetar för att ta ett helhetsansvar genom uppföljning och styrning av hela RIG-verksamheten samt dess förbättringsarbete RIG gruppen sammanträder i sin helhet en gång per år. Detta möte sker efter det att elevrna gjort sin årliga elevenkät, denna är ett bra diskussionsunderlag för att driva utvecklingen av verksamheten framåt. När problemfrågor diskuterats görs en arbetsordning upp för hur vi skall gå tillväga för att lösa problemet. Ett möte per år för RIG gruppen anser vi tillräckligt då problem/ möjligheter/ utveckling runt RIG enklast löses genom direktkontakt fortlöpande mellan inblandade parter efter det att vi tillsammans satt upp riktlinjerna på RIG gruppsmötet. 4. hur medarbetarnas och organisationens samlade kompetens utvecklas för att uppfylla kundernas, verksamhetens och övriga intressenters krav idag och i framtiden RIG har en budget som möjliggör att tränarna kan utveckla sin kompetens inom sitt kunskapsgebit. Vi utnyttjar främst Svenska Friidrottsförbundets samt RF s fortbildningsutbud. I avtalet mellan Svenska Friidrottsförbundet och Umeå Kommun så står inskrivet att friidrottsförbundet har rätt att disponera varje anställd dagar per år i sin verksamhet. Att arbeta som ledare för det svenska landslaget är en av de bästa fortbildningar en ledare kan få och det ses som en styrka att detta skrivits in i avtalet. Utvecklingschef Kerstin Rosén och Förbundskapten Thomas Engdahl är de från förbundshåll som arbetar för att så många RIG instrukörer som möjligt skall ges möjlighet till förbundsuppdrag. Kommunens representanter i RIG gruppen deltar i den fortbildning som RF genomför angående kvalitetsarbetet. Dessa deltar även vart tredje år i en två dagars utbildning som Svenska friidrottsförbundet arrangerar för att de även skall känna till förbundets verksamhet. 11

12 5. hur ni utvärderar och förbättrar de arbetssätt/angreppssätt som redovisas ovan (B1-B4) Genom den årliga elevenkäten får vi svar på vilka behov och förväntningar som våra elever har. På detta sätt kan vi arbeta på bästa sätt med utgångspunkten eleven i centrum. Årliga enkäter genomförs även för instruktörerna för att ta reda på deras behov och förväntningar. Vi har även direktkontakt med övriga intressenter för att höra deras syn på utvecklingsmöjligheter av verksamheten. På RFs senaste möte angående kvalitetsarbete i Luleå diskuterade vi hur kommunen skall kunna ta ett större ansvar i RIG frågor och det resulterade bland annat i att Leif Jonsson tog på sig att driva frågan om nytt elevhem. 6. vilka förbättringar som har genomförts. Sedan förra verksamhetsbeskrivningen så har ytterliggare ett RIG, innebandy, kommit till Umeå. Detta har möjliggjort att en person, Enhetschef Henrik Ragnvaldsson, numera enbart arbetar administrativt för att knyta ihop verksamheten mellan dessa och ännu bättre kan arbeta med RIG frågor mot skolledning samt att arbeta med utvecklingsfrågor runt RIG. Även RIG gruppen är ny sedan förra verksamhetsbeskrivningen vilket gör att kommun och skolledning bättre kan känna samhörighet och delaktighet i RIG verksamheten. Åtaganden runt verksamhetsförbättringar har på ett tydligare sätt delats upp inom RIG gruppen där alla blivit mer delaktiga. Annläggningsmässigt så har det byggts upp en ny kastarena med samtliga kastgrenar. Diskus och släggringen är eluppvärmda vilket möjliggör kastning tidigt på våren och sent på hösten. Även en ny stuga med fikamöjligheter och tv/video har byggt i direkt anslutning till kastarenan. Arenan konkurrerar inte om tider med någon annan idrott vilket gör att den är disponibel dygnet runt. På elevhemmet så har det gemensamma köket delvis renoverats samt dusch utrymmet i källaren har totalrenoverats. 12

13 2. Målstyrning RIG:ets arbete med att ta fram mål och nå resultat A. Förutsättningar. 1. Redogör för hur RIG-gruppen gör för att ta reda på elevernas, tränarnas, föräldrarnas och övriga intressenters behov, krav och förväntningar? Genom den årligen återkommande RF elevenkäten får vi veta elevernas behov, förväntningar och krav. Genom att skapa ett öppet arbetsklimat med förtroende mellan elever och tränare så kan även varje elev framföra sina åsikter när de vill under året. Även tränarna har en RF enkät som återkommer årligen där de kan ge sina synpunkter på verksamheten. Tränarna fyller även i en medarbetarenkät varje år som kommunen genomför, där har de möjlighet att ge sin syn på verksamheten samt sin ledares arbetssätt. Vi har veckomöten där samtliga instruktörer samt enhetschef deltar, där diskuteras problem och möjligheter i verksamheten utifrån tränarnas och våra kunders behov och förväntningar. Föräldrarnas behov/krav/förväntningar tar vi reda på genom direktkontakt via telefon, mail eller när vi träffar dessa på tävlingarna samt genom att vi har föräldrarepresentanter med i RIG gruppen. De flesta föräldrar besöker oss dessutom minst en gång per år. Då har vi gått om tid att sitta ner med varje enskild elevs föräldrar och prata om hur de ser på verksamheten samt informera dem om hur läget är. 2. Redogör de viktigaste behoven, kraven och förväntningarna i punktform. Elever, föräldrar: Idrottslig utveckling Klara av studierna på ett tillfredställande sätt Trivas på det sociala planet Instruktörer: Ha en lön som kompenserar ett omfattande kvälls- och helgarbete. Ha en verksamhetsbudget som motsvarar verksamhetens behov. Hinna med den personliga uppbackningen av de aktiva som man har ansvaret för. Få stimulans och utveckling genom att få träffa tränarkollegorna från andra FIG-orter i ordnade former (utanför tävlingsarenorna) och få tillfälle till erfarenhetsutbyte. Få stimulans och utveckling genom målgruppsstyrd friidrottsspecifik fortbildning Få stimulans och utveckling genom att få möjlighet att deltaga som ledare i landslagssammanhang. 13

14 B. Redogör för målen inom RIG-verksamheten 1. Kortsiktiga (1 år) resp. långsiktiga (3 år) mål för följande målområden: Nöjda elever (baserat på elevernas viktigaste behov, krav och förväntningar) Mätbara mål nöjda elever Nuläge 1 år 3 år Ansvarig Träningen skall hålla hög kvalité 4,52 4,70 4,90 HR+tränarna Utbildningen/schemat skall vara anpassat 3,28 3,50 4,30 HR + OL till att jag går på ett RIG Det skall finnas en bra gemenskap mellan 3,92 4,20 4,70 HR+tränarna eleverna på vårt RIG Tränarnas arbetsmotivation (baserat på tränarnas viktigaste behov och förväntningar) Mätbara mål tränarnas arbetsmotivation Nuläge 1 år 3 år Ansvarig Det går att kombinera jobbet med familj och privatliv 3,31 3,60 4,0 KR, HR,+ RIG ansvariga Jag får regelbundet utveckla min kompetens 3,38 3,70 4,0 KR, HR,+ RIG ansvariga Eleverna är motiverade och gör framsteg inom idrotten 4,24 4,40 4,5 KR, HR,+ RIG ansvariga Idrottsresultat Mätbara mål idrottsresultat Nuläge 1 år 3 år Ansvarig 100% skall uppnå betyget MVG i specialidrott A 100% 100% 100% HR+tränarna 100% skall uppnå betyget MVG i specialidrott B 78% 90% 100% HR+tränarna 90% skall uppnå MVG i specialidrott C 50% 80% 90% HR+tränarna 70% skall uppnå MVG i specialidrot D 50% 70% 80% HR+tränarna Studieresultat Våra avgångselever skall ha ett genomsnittsbetyg som är högre än snittet på skolan 100% 95% 95% Rektorer+ HR+tränarna +elevhandledare +elever Övriga intressenter (hemmaklubb). Att få information om RIG verksamheten och hur det går för deras elev Att få information/rekommendation på tävlingar 2. Hur och när har målen tagits fram? Målen är framtagna genom att dessa punkter är de viktigaste på den årligen återkommande elevenkäten. För instruktörerna gäller målframtagandet utifrån vad vi fått fram på tränarenkäten. Studieresultat för eleverna har enhetschef och instruktörerna satt upp eftersom att vi tycker studierna är så viktiga. Fungerar inte studierna brukar väldigt sällan träningen fungera. Även de idrottsliga målen är uppsatta av instruktörerna och enhetschef RIG. Vilka har deltagit vid framtagandet av målen? Målen har tagits fram av eleverna själva genom elevenkäten samt av enhetschef och RIG instruktörerna, dessa mål fastställs sedan av RIG gruppen på den årliga RIG gruppsträffen. 14

15 C. Redogör för RIG:ets arbetssätt/angreppssätt och aktiviteter 1. Hur arbetar ni för att uppnå era mål Arbetssätt nöjda elever Se till så att tränarna får den fortbildning de behöver Genom införandet av idrottsprogram så möjliggörs morgon träning 3-4 dagar i veckan Genom att vi arrangerar sociala aktiviteter tillsammans samt att tränarna öppnar upp för samarbete mellan grengrupperna Arbetssätt tränarnas arbetsmotivation Genom att täcka upp för varandra både på träning och tävling så att inte alla tränare behöver åka på alla tävlingar och läger Täcka upp för varandra så att tränaren känner att det är tidsmässigt möjligt att åka på fortbildning och ändå leva upp till punkt 1 Genom noggrant urval vid intagningen samt att vi tillsammans arbetar med stämningen och miljön på RIG Ansvarig HR HR+OL HR+tränarna Ansvarig HR + tränarna HR+tränarna HR+tränarna Arbetssätt idrottsresultat Genom en noggrann uttagningsprocess Genom en noggrann uttagningsprocess och högkvalitativ verksamhet Genom en högkvalitativ verksamhet som sätter eleven i centrum Genom en högkvalitativ verksamhet som sätter eleven i centrum Arbetssätt studieresultat Genom tydlig kommunikation mellan samtliga ansvariga skall en plan uppföras för att uppnå uppsatta mål och samtliga elever skall kunna klara sina studier på tillfredsställande sätt. Ansvarig HR+tränarna HR+tränarna HR+tränarna HR+tränarna HR+Rektorer 2. Vilka är de viktigaste handlingsplanerna/aktiviteterna för att uppnå respektive mål? En väl utvecklad och förankrad verksamhetsplan. Kursplanerna för ämnet specialidrott A-D Kompetensutvecklingsplan för instruktörerna Träningsplaner för varje enskild elev D. Redovisa resultat utifrån uppsatta mål 1. Redogör för resultatet i form av trender och nivåer. Jämför med era uppsatta mål och med omvärlden (lära av andra). Resultaten får vi genom elevenkäten, studieresultat samt träning och tävlingsresultat. Se redovisade resultat under punkten 2 B 1 ovan. 2. Redogör för hur och hur ofta målområdena/målen följs upp. Vanligtvis sker det en gång pr år inför ett nytt läsår, men vissa mål ses över och revideras kontinuerligt. De långsiktiga målen ses över vart tredje år men kontrolleras ändå regelbundet för att se att vi är på rätt väg. 15

16 E. Redogör för hur utvärdering leder till förbättringar 1. Hur och hur ofta genomförs utvärdering/analys av uppnådda resultat? Utvärdering är en levande process som ständigt behöver ses över för att kunna arbeta mot de uppsatta målen. 2. Hur och hur ofta genomförs utvärdering av valda mål (målens relevans)? Utvärdering av valda mål sker årligen genom elevenkäten och tränar/medarbetarenkäten genom att vi jämför enkäternas resultat och uppsatta mål. Studieresultaten följs upp vid varje termins slut och jämförs med uppsatta mål. Idrottsresultaten följs upp under och efter tävlingssäsong. Om resultaten skiljer sig mycket från uppsatta mål kan det vara läge att revidera målsättningen eller att ändra arbetssätt. 3. Hur och hur ofta genomförs utvärdering av arbetssätt/angreppssätt? Efter säsong eller efter avslutad termin eller kurs. 4. Hur bedriver ni förbättringsarbete utifrån genomförda utvärderingar? Utvärderingarna talar om för oss vilka viktiga arbetsområden vi behöver prioritera för att utveckla verksamheten. 5. Vilka förbättringar har ni genomfört? Vi har genom samråd med skolledningen infört så att våra elever har möjlighet att läsa på idrottsprogrammet vilket medför at eleverna schemamässigt kan träna 3-4 gånger på morgon under veckan. Detta gör att eleverna får mer tid på eftermiddagarna till läxor och socialt liv. Annläggningsmässigt så har det byggts upp en ny kastarena med samtliga kastgrenar. Diskus och släggringen är eluppvärmda vilket möjliggör kastning tidigt på våren och sent på hösten. Även en ny stuga med fikamöjligheter och tv/video har byggt i direkt anslutning till kastarenan. Arenan konkurrerar inte om tider med någon annan idrott vilket gör att den är disponibel dygnet runt. Detta har möjligtgjorts genom samverkan mellan fritidsförvaltningen och skolan. Vi har skapat en RIG grupp i enlighet med RF:s modell för verksamhetsutveckling. RF:s elevenkät har gjort att vi på ett tydligt och enkelt sätt kan få reda på elevernas behov och förväntningar och på så sätt kan arbeta utifrån eleven i centrum. 16

RIKSIDROTTSGYMNASIET Löpargymnasiet Sollentuna

RIKSIDROTTSGYMNASIET Löpargymnasiet Sollentuna RIKSIDROTTSGYMNASIET Löpargymnasiet Sollentuna Återföringsrapport, 2011/2012 Jenny Svender Återföringsrapport Riksidrottsgymnasier 2011/2012 Ort och datum: Sollentuna, 28 mars 2012 Deltagare: Namn Funktion

Läs mer

ELIT GÖTEBORG DEN MEST ATTRAKTIVA FRIIDROTTSMILJÖN I SVERIGE

ELIT GÖTEBORG DEN MEST ATTRAKTIVA FRIIDROTTSMILJÖN I SVERIGE ELIT GÖTEBORG DEN MEST ATTRAKTIVA FRIIDROTTSMILJÖN I SVERIGE Visionen är att Göteborg ska ha den mest attraktiva friidrottsmiljön i Sverige BAKGRUND På distriktsårsmötet 2009 beslutade Göteborgsklubbarna

Läs mer

Fritidsnämnden 2015-08-27 Kraftcentrum för medel- och långdistanslöning i Malmö

Fritidsnämnden 2015-08-27 Kraftcentrum för medel- och långdistanslöning i Malmö SIGNERAD 2015-08-06 Malmö stad Fritidsförvaltningen 1 (3) Datum 2015-08-19 Vår referens Rebecka Olofsson Enhetschef rebecka.olofsson@malmo.se Tjänsteskrivelse Fritidsnämnden 2015-08-27 Kraftcentrum för

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 2011 Löpargymnasiet Sollentuna kommun

Verksamhetsbeskrivning 2011 Löpargymnasiet Sollentuna kommun Verksamhetsbeskrivning 2011 Löpargymnasiet Sollentuna kommun Verksamhetsbeskrivning 2011, Löpargymnasiet Sollentuna kommun Faktauppgifter för vårt RIG Beskriv vilka som ingår i RIG-gruppen (namn och funktion).

Läs mer

LOKALT IDROTTSGYMNASIUM FÖR TJEJER & KILLAR MED FOTBOLLEN OCH STUDIERNA I FOKUS

LOKALT IDROTTSGYMNASIUM FÖR TJEJER & KILLAR MED FOTBOLLEN OCH STUDIERNA I FOKUS FOTBOLLEN OCH STUDIERNA I FOKUS LOKALT IDROTTSGYMNASIUM FÖR TJEJER & KILLAR MED STUDERA MED FOKUS Bor du i Östergötland? Spelar du fotboll i ett klubblag? Är du målmedveten med din träning? Är du minst

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Verksamhetsinriktning 2014-2020

Verksamhetsinriktning 2014-2020 Verksamhetsinriktning 2014-2020 Vår verksamhetsidé IF Göta Karlstad skall bedriva och skapa möjlighet för en bredd och elitverksamhet för alla som vill delta, oavsett ambition och målsättning, i syfte

Läs mer

Motion till Förbundsmötet 2014. Motion nr 1 Nationell Idrottsutbildning, gymnasiesamarbete

Motion till Förbundsmötet 2014. Motion nr 1 Nationell Idrottsutbildning, gymnasiesamarbete Motion till Förbundsmötet 2014 Ankom 13 11 24 114 73 Stockholm Motion nr 1 Nationell Idrottsutbildning, gymnasiesamarbete Bakgrund: har aldrig engagerat sig i idrottsgymnasier i någon form. S.k. profilerade

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

Idrottsprogram för Dalsjö GK

Idrottsprogram för Dalsjö GK DALSJÖ GOLFKLUBB Idrottsprogram för Dalsjö GK 2015-2019 Ett handlingsprogram för hela klubben Styrelsen 2015-03-05 Inledning, inriktning, vision, övergripande mål, delmål, långsiktiga mål, aktiviter, utbildning,

Läs mer

Verksamhet Verksamhetsutveckling Allerum GK

Verksamhet Verksamhetsutveckling Allerum GK Verksamhet Verksamhetsutveckling Allerum GK Verksamhetsidé Allerum GK är en golfklubb, som är verksam på Allerum Golf AB:s anläggning och som har lokal förankring i Helsingborg med omnejd med tyngdpunkt

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

NVGF projektplan för juniorutveckling 2013

NVGF projektplan för juniorutveckling 2013 NVGF Juniorprojektet 2013 Sida 1 (8) NVGF projektplan för juniorutveckling 2013 Allmänt I samband med Norr- och Västerbottens golfförbunds planeringskonferens i Piteå den 21-22 november 2009 tog ordförande

Läs mer

Verksamhetsidé - VOIB

Verksamhetsidé - VOIB Verksamhetsidé - VOIB VOIB ansvarar för all landslagsverksamhet för svenska badmintonspelare. VOIB ska tillse bästa förutsättningar för landslagsspelare i kvalitetssäkrade miljöer och tillsammans med individen

Läs mer

Måldokument Svenska Styrkelyftförbundet 2014-2018

Måldokument Svenska Styrkelyftförbundet 2014-2018 Måldokument Svenska Styrkelyftförbundet 2014-2018 VISION Svensk styrkelyft - Idrotten som lyfter Svensk Styrkelyft ska sträva mot att utveckla alla individer på alla nivåer. Vi ska arbeta för att utveckla

Läs mer

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 2013-11-26 Madeleine Sjöstrand Dnr: KSL/13/0111 Ärendegång: KSLs styrelse Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 Förslag till beslut 1. Styrelsen beslutar

Läs mer

Lorem ipsum suas. Dubbla karriärer. Framgång i idrott och studier med ADC/TDC Växjö

Lorem ipsum suas. Dubbla karriärer. Framgång i idrott och studier med ADC/TDC Växjö Dubbla karriärer Framgång i idrott och studier med ADC/TDC Växjö 1 ADC/TDC Växjö är en satsning för framtiden Athletics Development Center (ADC) och Tennis Development Center (TDC) i Växjö erbjuder dig

Läs mer

Strategi för att uppnå Junior & Elitverksamhetens vision och mål.

Strategi för att uppnå Junior & Elitverksamhetens vision och mål. Innehåll Verksamhetsplan Junior- och Elitverksamheten vid Sölvesborgs GK...3 Vision...3 Målsättning t o m 2015...3 Strategi för att uppnå Junior & Elitverksamhetens vision och mål....3 Värdegrund...4 Handlingsplan

Läs mer

Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner

Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner -12-18 1 (8) Rapport Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner Sammanfattning Nackanätverket är ett samarbete mellan sex kommuner som handlar om fritidsgårdar och

Läs mer

Strategisk plan 2013-2016

Strategisk plan 2013-2016 Strategisk plan 2013-2016 1 Förord Detta är IKSU:s strategiska plan för perioden 2013-2016. Planen är IKSU:s överordnade och styrande dokument. Den är antagen av IKSU:s styrelse. Alla i beslutande och

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 6 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Oleby Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått 1.1 Analys

Läs mer

Svenska Orienteringsförbundets strategi för elitutvecklingsmiljöer

Svenska Orienteringsförbundets strategi för elitutvecklingsmiljöer 2015-01-27 s strategi för elitutvecklingsmiljöer (SOFT) har till uppgift att främja, utveckla och administrera den svenska orienteringsidrotten och att företräda denna nationellt och internationellt. Förbundet

Läs mer

STORVIKEN MARIEBY- TANDSBYNS förskolor. Arbetsplan för systematiskt kvalitetsarbete (ASK) 2012-2013

STORVIKEN MARIEBY- TANDSBYNS förskolor. Arbetsplan för systematiskt kvalitetsarbete (ASK) 2012-2013 STORVIKEN MARIEBY- TANDSBYNS förskolor Arbetsplan för systematiskt kvalitetsarbete (ASK) 2012-2013 Förutsättningar Presentation av enheten Förskolorna Backen, Dungen, Storviken, Marieby och Tandsbyn med

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Nationell idrottsutbildning

Nationell idrottsutbildning Delegationsbeslut Handläggare: Gunilla Ericsson 2011-06-20 GN 2011.0225 Degerfors IF Nationell idrottsutbildning Sammanfattning Degerfors IF har inkommit med ett brev angående genomförande av nationell

Läs mer

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958 Huvudmän inom skolväsendet 1 (10) Information om Matematiklyftet I detta dokument finns information om Matematiklyftet samt hur man som huvudman ska gå tillväga om man vill ansöka om statsbidrag för matematikhandledare

Läs mer

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN/IDROTTSPROGRAM ÅR 2011-14

VERKSAMHETSPLAN/IDROTTSPROGRAM ÅR 2011-14 VERKSAMHETSPLAN/IDROTTSPROGRAM ÅR 2011-14 Led motiv 3G klubben Golf, Glädje och Gemenskap. Detta är ledmotivet i verksamheten för ledare och juniorer. Golfen skall alltid stå i fokus vi skall premiera

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se P O L H E M POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se Vision Mål och mått Polhemsskolans processer Huvudprocess Ledningsprocess Informationsprocess Stödprocess Alla elever ska klara sin utbildning

Läs mer

Verksamhetsplan för Sundsvalls Friidrott 2013 (SuF:s lilla rödblå)... 1 VISION... 2 MÅL... 3. Ekonomiska mål 2013... 3. Volymmål... 3. Aktiva...

Verksamhetsplan för Sundsvalls Friidrott 2013 (SuF:s lilla rödblå)... 1 VISION... 2 MÅL... 3. Ekonomiska mål 2013... 3. Volymmål... 3. Aktiva... Verksamhetsplan för Sundsvalls Friidrott 2013 (SuF:s lilla rödblå) Innehåll Verksamhetsplan för Sundsvalls Friidrott 2013 (SuF:s lilla rödblå)... 1 VISION... 2 MÅL... 3 Ekonomiska mål 2013... 3 Volymmål...

Läs mer

Enkätresultat, Medarbetare - Övrig personal, gymnasieskolor

Enkätresultat, Medarbetare - Övrig personal, gymnasieskolor Tom 1. TRIVSEL 1.1 Jag upplever att det råder en positiv stämning på min arbetsplats 1.2 Jag upplever att vi kan föra en öppen diskussion på min arbetsplats 1.3 Jag upplever att det är roligt att gå till

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Information om verksamhetsplanen Verksamhetsplanen är en del av det ständigt pågående kvalitetsförbättringsarbetet i skolan. I verksamhetsplanen formuleras

Läs mer

Enkätresultat, Medarbetare - Lärare i gymnasieskolan

Enkätresultat, Medarbetare - Lärare i gymnasieskolan 1. TRIVSEL 1.1 Jag upplever att det råder en positiv stämning på min arbetsplats 3,94 4,15 3,80 4,17 3,25 4,64 1.2 Jag upplever att vi kan föra en öppen diskussion på min arbetsplats 1.3 Jag upplever att

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014 ANTAGEN PÅ DISTRIKTSÅRSMÖTET 2013-11-21

VERKSAMHETSPLAN 2014 ANTAGEN PÅ DISTRIKTSÅRSMÖTET 2013-11-21 VERKSAMHETSPLAN 2014 ANTAGEN PÅ DISTRIKTSÅRSMÖTET 2013-11-21 I Göteborgsdistriktet arbetar vi föreningar och förbund tillsammans under namnet Göteborg Friidrott utifrån nedanstående vision och verksamhetsidé.

Läs mer

Svensk orientering Världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Verksamhetsinriktning för Svensk orientering

Svensk orientering Världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Verksamhetsinriktning för Svensk orientering Svensk orientering Världens bästa Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Verksamhetsinriktning för Svensk orientering Svensk orienterings vision dit vill vi Svensk orientering vill vara

Läs mer

Rosersbergs IK. Den stora klubben i det lilla samhället. Alla får vara med!

Rosersbergs IK. Den stora klubben i det lilla samhället. Alla får vara med! Rosersbergs IK Den stora klubben i det lilla samhället Alla får vara med! rosersbergsik.se Det du håller i din hand är information till dig som aktiv, ledare/ tränare, förälder, medlem eller blivande medlem.

Läs mer

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 måndag den 9 september 2013 1 (6) Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 Chef Beskrivning av anordnaren Christina Spjuth Academedia Eductus AB ingår i Academediakoncernen, Sveriges största utbildningsföretag

Läs mer

Enkät & Analysmetoden

Enkät & Analysmetoden 3a Verktyg för verksamhetsutveckling Modellen är en sak - Arbetssätten många. Följande tre underlag används i Utmärkelsen Svensk Kvalitet 2013 för organisationer med färre än 200 medarbetare och i Kvalitetsutmärkelsen

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

ANSÖKAN OM GODKÄND NATIONELL IDROTTSUTBILDNING (NIU) - I ämnet specialidrott orientering

ANSÖKAN OM GODKÄND NATIONELL IDROTTSUTBILDNING (NIU) - I ämnet specialidrott orientering ANSÖKAN OM GODKÄND NATIONELL IDROTTSUTBILDNING (NIU) - I ämnet specialidrott orientering Ort och datum Underskrift av behörig företrädare för huvudman förtydligande Sökande Huvudman Organisationsnummer

Läs mer

Utbildningsplan tra nare (7-17 a r) (Turebergs FK, Hammarby IF, Täby IS, IFK Lidingö friidrott)

Utbildningsplan tra nare (7-17 a r) (Turebergs FK, Hammarby IF, Täby IS, IFK Lidingö friidrott) Utbildningsplan tra nare (7-17 a r) (Turebergs FK, Hammarby IF, Täby IS, IFK Lidingö friidrott) 1 Introduktion till friidrott Friidrottens föräldrautbildning är en nätbaserad utbildning för föräldrar till

Läs mer

ASPERO. Elitidrottsgymnasiet på Prioritet Serneke Arena. www.aspero.nu. Du hänger la med! IDROTTSGYMNASIUM GÖTEBORG

ASPERO. Elitidrottsgymnasiet på Prioritet Serneke Arena. www.aspero.nu. Du hänger la med! IDROTTSGYMNASIUM GÖTEBORG ASPERO IDROTTSGYMNASIUM GÖTEBORG Elitidrottsgymnasiet på Prioritet Serneke Arena Du hänger la med! www.aspero.nu i Modern utbildning ASPERO EKONOMI inriktning ekonomi Om du vill bli ekonom, ekonomichef,

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015 GÖTEBORGS FRIIDROTTSFÖRBUND

VERKSAMHETSPLAN 2015 GÖTEBORGS FRIIDROTTSFÖRBUND VERKSAMHETSPLAN 2015 GÖTEBORGS FRIIDROTTSFÖRBUND BAKGRUND Under år 2013 och 2014 har Göteborgs Friidrottsförbund tillsammans med distriktets 15 arenaföreningar* arbetat fram en långsiktig vision för år

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Idrottsgymnasier för golf. Hej! Vi söker dig som är engagerad och vill göra en elitsatsning

Idrottsgymnasier för golf. Hej! Vi söker dig som är engagerad och vill göra en elitsatsning Idrottsgymnasier för golf. 2015 2016 Hej! Vi söker dig som är engagerad och vill göra en elitsatsning 2 SVENSKA GOLFFÖRBUNDET SVENSKA GOLFFÖRBUNDET 3 Elitsatsning mot toppen. Att välja gymnasium är ett

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

GRÖNT LJUS JUNIORVERKSAMHET SOM GER RESULTAT. Golfdistriktsförbunden. Golfklubb, styrelse, junior- och elitkommitté, ledare och tränare

GRÖNT LJUS JUNIORVERKSAMHET SOM GER RESULTAT. Golfdistriktsförbunden. Golfklubb, styrelse, junior- och elitkommitté, ledare och tränare Golfklubb, styrelse, junior- och elitkommitté, ledare och tränare GRÖNT LJUS juniorverksamhet som ger resultat. JUNIORVERKSAMHET SOM GER RESULTAT Golfdistriktsförbunden 2 svenska golfförbundet Fakta Grönt

Läs mer

Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109

Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2014-03-04 77 Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109 KF Beslut Kommunstyrelsen tillstyrker kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola

Läs mer

INTERNATIONELL HANDLINGSPLAN

INTERNATIONELL HANDLINGSPLAN INTERNATIONELL HANDLINGSPLAN Svenska Baseboll och Softboll Förbundet Om SBSFs Internationella Handlingsplan Denna handlingsplan skall utgöra riktmärke och ange ambitionsnivå för Svenska Baseboll och Softboll

Läs mer

Bakgrund Omvärld Framtid Framgångsrik skola Kvalitetsplan Nuläge - Var är vi?

Bakgrund Omvärld Framtid Framgångsrik skola Kvalitetsplan Nuläge - Var är vi? Bakgrund Omvärld Globala frågor får en allt större betydelse i samhället. Vi är beroende av varandra både nationellt och internationellt. Teknikutvecklingen formligen exploderar. Grundkunskap får för gemene

Läs mer

Tyresö Enskilda Gymnasium

Tyresö Enskilda Gymnasium När valet mellan utbildning och elitidrott inte är ett alternativ Ta chansen att optimera dina förutsättningar på alla plan. På ENGY Tyresö enskilda gymnasium ges du möjlighet att satsa på din idrott fullt

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Revisionsrapport Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Mora kommun November 2009 Författare Robert Heed Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund och revisionsfråga... 3 1.2 Metod...

Läs mer

ASPERO. Aspero skapar vinnare. www.aspero.nu IDROTTSGYMNASIUM. studiemässigt, idrottsligt och socialt KARLSKRONA

ASPERO. Aspero skapar vinnare. www.aspero.nu IDROTTSGYMNASIUM. studiemässigt, idrottsligt och socialt KARLSKRONA ASPERO IDROTTSGYMNASIUM KARLSKRONA Aspero skapar vinnare studiemässigt, idrottsligt och socialt www.aspero.nu i Utbildningen ASPERO EKONOMI inriktning ekonomi Om du vill bli ekonom, ekonomichef, säljare,

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015

VERKSAMHETSPLAN 2015 Vision 2023 Friskis&Svettis Linköping År 2023 ler människor när de tänker på träning och vi erbjuder lustfylld träning av hög kvalitet till Linköpingsborna. Med fler och nya sätt att mötas för träning

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

Kartläggning 2012-06-19. Första delen av projektet. S.A.N.N Samverkan.Antidoping.Nätverk.Norrbotten

Kartläggning 2012-06-19. Första delen av projektet. S.A.N.N Samverkan.Antidoping.Nätverk.Norrbotten S.A.N.N Samverkan.Antidoping.Nätverk.Norrbotten S.A.N.N är ett samverkansprojekt med aktörer från samhället och idrotten, finansierat av Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet, Norrbottens läns landsting

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 Löpargymnasiet Sollentuna kommun

Verksamhetsplan 2012 Löpargymnasiet Sollentuna kommun Verksamhetsplan 2012 Löpargymnasiet Sollentuna kommun Grundläggande värderingar för verksamhetsutveckling inom RIG Engagerat ledarskap För att skapa en kultur som sätter målgrupperna (eleven med flera)

Läs mer

Medarbetarenkät 2008

Medarbetarenkät 2008 SIDAN Medarbetarenkät 00 (medelvärden) Om undersökningen USK har på uppdrag av stadsledningskontorets personalstrategiska avdelning genomfört enkäter med stadens medarbetare. Undersökningen är genomförd

Läs mer

Arbetsgrupper. Svenska Orienteringsförbundet Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. info@orientering.se www.orientering.se

Arbetsgrupper. Svenska Orienteringsförbundet Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. info@orientering.se www.orientering.se Arbetsgrupper Svenska Orienteringsförbundet Heliosgatan 3. 120 30 Stockholm. Sweden. info@orientering.se www.orientering.se Arbetsgrupper Ny grupp från Förbundsmöte 2014 Gren -specifika grupper Skid-O

Läs mer

PERSONALBAROMETER 2004-03-04. Frekvens Tabeller. 1 Kön. Frekvens Procent Kvinna 181 53,7 153 45,4. Man. 334 99,1 Bortfall 3,9 Total 337 100,0.

PERSONALBAROMETER 2004-03-04. Frekvens Tabeller. 1 Kön. Frekvens Procent Kvinna 181 53,7 153 45,4. Man. 334 99,1 Bortfall 3,9 Total 337 100,0. 1 PERSONALBAROMETER 2004-03-04 Frekvens Tabeller 1 Kön Kvinna 181 53,7 Man 153 45,4 Total 334 99,1 Bortfall 3,9 2 Ålder 18-34 83 24,6 35-49 50-65 138 40,9 113 33,5 Total 334 99,1 Bortfall 3,9 3 Föseland

Läs mer

Svenska Judoförbundet Verksamhetsmål och handlingsplan 2015-2017

Svenska Judoförbundet Verksamhetsmål och handlingsplan 2015-2017 Svenska Judoförbundet Verksamhetsmål och handlingsplan 2015-2017 2015-03-12 Alf Tornberg Vår vision 2020 20 000 2 000 200 20 2 medlemmar fler kvinnor klubbar riksutbildningar OS-medaljer Våra verksamhetsmål

Läs mer

Verksamhetsinriktning 2016 för Svensk Bowling

Verksamhetsinriktning 2016 för Svensk Bowling Verksamhetsinriktning 2016 för Svensk Bowling Verksamhetsidé Vision Bowlingsporten ska vara framgångsrik, kul, socialt engagerande och tillgänglig för alla. Bowling en sport för alla En idrott alla kan

Läs mer

ID-begrepp L17_8. Dokumentnamn Dokumenttyp Giltig från Kvalitetspolicy Policy 2014-01-31. Verkställande direktör 2015-02-28.

ID-begrepp L17_8. Dokumentnamn Dokumenttyp Giltig från Kvalitetspolicy Policy 2014-01-31. Verkställande direktör 2015-02-28. 1 (5) Kvalitetspolicy Inom Praktikertjänstkoncernen Antagen vid styrelsemöte den 31 januari 2014 2 (5) Innehåll 1 Kvalitet 3 2 En god och säker vård 3 2.1 Ledstjärnor för kvalitet och utveckling... 3 3

Läs mer

ASPERO. Elitidrottsgymnasiet. www.aspero.nu. Du hänger la med! IDROTTSGYMNASIUM. GÖTEBORG in 2015!

ASPERO. Elitidrottsgymnasiet. www.aspero.nu. Du hänger la med! IDROTTSGYMNASIUM. GÖTEBORG in 2015! ASPERO IDROTTSGYMNASIUM GÖTEBORG Göteborg s Nya Ar ena Aspero fl yttar in 2015! Elitidrottsgymnasiet Du hänger la med! www.aspero.nu i Modern utbildning ASPERO EKONOMI inriktning ekonomi Om du vill bli

Läs mer

Effektrapport. Rasmus Ornstein Fredlund

Effektrapport. Rasmus Ornstein Fredlund 2014 Effektrapport Rasmus Ornstein Fredlund Om Mattecentrum Mattecentrum grundades 2008 av Johan Wendt, som är utbildad civilingenjör på Lunds Tekniska Högskola. Genom en personligt upplevd händelse, då

Läs mer

Träning och studier - en oslagbar kombination Samhällsvetenskap (SA) Träning och hälsa (BF) www.hbgsportgymnasium.com Utmana dig själv! Härlig gemenskap Vill du kombinera dina studier med tuff och rolig

Läs mer

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet?

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. Målet med samverkansavtalet är en väl fungerande verksamhet med hög delaktighet från medarbetarna i vardagsfrågor och en god relation mellan

Läs mer

Styrkort Gotlands folkhögskola 2012 2015

Styrkort Gotlands folkhögskola 2012 2015 Gymnasie- och Vuxenutbildningsnämnden Region Gotland 1 (7) Ekonomiperspektiv Vision/ verksamhetsidé Kund/brukarperspektiv Processperspektiv Styrkort Gotlands folkhögskola 2012 2015 Medarbetare/ ledarperspektiv

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

LFK skall som Svensk fäktning i övrigt präglas av värderingarna nytänkande, hederlighet, gemenskap, glädje och tradition.

LFK skall som Svensk fäktning i övrigt präglas av värderingarna nytänkande, hederlighet, gemenskap, glädje och tradition. Vision Linköpings fäktklubb (LFK) ska främja intresset för fäktidrotten och kunna ta emot alla som önskar att träna och tävla inom alla discipliner inom fäktningen. LFK skall verka för att vara den främsta

Läs mer

Barsebäck Golf & Country Club

Barsebäck Golf & Country Club Barsebäck Golf & Country Club Policy för verksamheten Antagen av Styrelsen 2013-12-22 Innehåll Inledning...3 Värdegrund...3 Visioner och mål...3 Medlemskap...3 Träning och tävling...4 Riktlinjer för ledare

Läs mer

SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY

SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY Man kan se det som att vi alla har två arbeten - ett arbete där vi utför de arbetsuppgifter vi är utbildade för, och ett arbete där vi aktivt bidrar till att utveckla verksamheten.

Läs mer

Checklista Hur fungerar det att ta emot en lärling?

Checklista Hur fungerar det att ta emot en lärling? Checklista Hur fungerar det att ta emot en lärling? Detta är en checklista och guide för dig som funderar på att ta emot en lärling i ditt företag. Checklistan är applicerbar på den nuvarande gymnasiala

Läs mer

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9 INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9 Varje elev till nästa nivå 1 innehåll Välkommen till JENSEN - skolan som tränar eleverna för verkligheten! Vi på JENSEN grundskola brinner för ditt barns rätt till en bra

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖR KOMMUNÖVERGRIPANDE SÄRSKILD UNDERVISNINGSGRUPP HÅJUM

LOKAL ARBETSPLAN FÖR KOMMUNÖVERGRIPANDE SÄRSKILD UNDERVISNINGSGRUPP HÅJUM LOKAL ARBETSPLAN FÖR KOMMUNÖVERGRIPANDE SÄRSKILD UNDERVISNINGSGRUPP HÅJUM VERKSAMHETSIDÉ - Särskild undervisningsgrupp Håjum utgår från elevernas resurser och erbjuder en skolgång som ger förutsättningar

Läs mer

Remiss: Internationella riktlinjer

Remiss: Internationella riktlinjer Remiss: Internationella riktlinjer Remiss: Remissinstanser: Riksidrottsstyrelsen (RS) har, utan eget ställningstagande, beslutat att revideringen av de internationella riktlinjerna ska skickas på remiss

Läs mer

Fritidspolitiska mål. Fritidsnämnden. Växjö kommun

Fritidspolitiska mål. Fritidsnämnden. Växjö kommun Fritidspolitiska mål Fritidsnämnden Växjö kommun Fritidspolitiska mål 1. Stöd till fritidsverksamhet Föreningslivet i Växjö kommun stimuleras genom olika stödformer till verksamheter som ger kommuninnevånarna

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Juniorkommittén

Verksamhetsplan 2015 Juniorkommittén Verksamhetsplan 2015 Juniorkommittén Nulägesanalys Det blev en framgångsrik juniorverksamhet på Melleruds GK under 2014, även om antalet juniorer var mindre än förväntat. Under 2014 hade vi på Melleruds

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD

KVALITETSPOLICY FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD Dnr. 19-2005-76 Kvalitetspolicy för Högskolan i Halmstad KVALITETSPOLICY FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD Fastställd av styrelsen för Högskolan i Halmstad, juni 2011 Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet,

Läs mer

IDROTTS LYFTET. Svenska Dragkampförbudets utvecklingsplan för idrottslyftet år 1-4. År ett 2007-0701- 2008-06-30

IDROTTS LYFTET. Svenska Dragkampförbudets utvecklingsplan för idrottslyftet år 1-4. År ett 2007-0701- 2008-06-30 IDROTTS LYFTET Svenska Dragkampförbudets utvecklingsplan för idrottslyftet år 1-4 År ett 2007-0701- 2008-06-30 Svenska Dragkampförbundet vill bli ett tydligt förbund Inriktning på idrottslyftet Öppna dörrarna

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM

VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM 2009/2010 1. Vision Gångsätra gymnasium är en skola i tiden där kunskap, kommunikation, kultur och kreativitet är i fokus. Alla på skolan skall i samverkan utveckla

Läs mer

Verksamhetsplan 2014/2015. Malmö FBC och Malmö FBC Ungdom

Verksamhetsplan 2014/2015. Malmö FBC och Malmö FBC Ungdom Verksamhetsplan 2014/2015 Malmö FBC och Malmö FBC Ungdom Vår verksamhet Malmö Floorball Clubs organisation består idag av två föreningar. Malmö FBC, org.nr 802439-1164, och Malmö FBC Ungdom, org.nr 802419-4279.

Läs mer

Verksamhetsplan Vimarskolan åk 7-9 2014/2015

Verksamhetsplan Vimarskolan åk 7-9 2014/2015 Tillsammans når vi toppen! Tre prioriterade utvecklingsområden för skolområde ÖST Höja måluppfyllelse och resultat Nationella prov Betyg Enkätresultat Elevhälsa VÄRDEGRUNDSARBETE Förebyggande arbete Samordna

Läs mer

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde 2013-04-25 Bildningsnämnden Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta bildningsnämndens ordförande Carina Boberg (FP), telefon 013-20 69 37 Ärende 5 Preliminär

Läs mer

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande:

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande: Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för ökad jämställdhet. Planen är främst avsedd för arbetsledare och medarbetare i organisationen och den förtydligar

Läs mer

Chefs- och ledningspolicy

Chefs- och ledningspolicy STYRDOKUMENT DATUM 2012-12-03 Chefs- och ledningspolicy Detta dokument ersätter Ledningspolicy antagen av kommunstyrelsen 2000-05-15, KS 4.05. Inledning Verksamheten i Älvsbyns kommun ska vara visions-

Läs mer

Rapport från återbesök på Lernias gymnasiala vuxenutbildning 2 oktober 2012

Rapport från återbesök på Lernias gymnasiala vuxenutbildning 2 oktober 2012 TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN UPPFÖLJNING SENHETEN SID 1 (7) 2012-10-16XX EXTERN UTVÄRDERARE LENA KAE V 08-508 33 977 MEDBEDÖMARE ; MARIE EKLUND REKTOR VUXENUTBILDNINGEN I SOLLENTUNA STAFFAN STRÖM REKTOR

Läs mer

Myndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan

Myndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan Myndighetens syn på ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan 1 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2011 Dnr: YH 2011/491 ISBN-nr: 978-91-978684-5-7 Elanders 2011 Ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan

Läs mer