Ungdomsidrett i Sverige 18 februari 2016

Transkript

1 Ungdomsidrett i Sverige 18 februari 2016

2 2015

3 1982

4 Den tidiga starten, ombytligheten och prestationsinriktningen gör att föreningarna idag ställs inför det faktum att många ungdomar väljer bort deras aktivitet i års ålder. Andra intressen, prestationskraven eller behovet av ökad träning i specialgrenen blir en övermäktig konkurrent. I många fall är det inte ungdomarnas intresse som svalnar. Det är hur den idrottsliga verksamheten är organiserad som är orsak till att ungdomarna slutar. Det föreningarna erbjuder stämmer inte överens med de förutsättningar och livssituation som dagens högstadie- och gymnasieungdomar har. Källa: Framtidsstudien (Morgondagens idrott) som presenterades av RF 1989 med sikte mot 2000-talet

5 Vad kan det bero på att trots bättre vetande har utvecklingen fortsatt?

6 Elitidrott Elitförberedande idrott Ungdomsidrott Barnidrott 0-12 Idrottens kärnlogik Den kännetecknas av en idrott som med ungas stigande ålder blir alltmer: prestations- och resultatinriktad tränings- och tävlingsintensiv tidskonsumerande selekterande och rangordnande ledd av ledare som förkroppsligar och praktiserar kärnlogiken ointresserad av breddad verksamhet byggd på olika individers självbestämda ambitionsnivåer

7 Så många Så länge Så bra Elitidrott Elitförberedande idrott Ungdomsidrott Mindset! Barnidrott 0-12 Livslångt idrottande i förening

8 Om vi verkligen vill vara en idrottsrörelse som siktar mot att så många som möjligt ska vilja/kunna och få vara med så länge som möjligt Så krävs en sån bra verksamhet som möjligt

9

10 Förändringsstrategier Struktur - Organisering - Tränings- och tävlingsverksamhet Styrsystem - Ekonomiska prioriteringar - Belöning och uppmärksamhet - Resursfördelning Kultur - Värderingar - Attityder - Beteende (vad vi gör och säger) Saklig förändring Värderingsmässig förändring (Känslomässig förändring)

11 Välutbildade tränare/ledare Livslångt idrottande = Bättre Folkhälsa Idrottande i förening = Stärkt föreningsliv Så många som möjligt (Rekrytera) Föreningsmiljön En attraktiv idrott för utövaren (så bra som möjligt!) Kvalité i träning och tävling Anläggningstillgång Så länge som möjligt (Behålla) Om våra grundvärderingar färgar in i utvecklingsarbetet så kommer de gröna på köptet Integration, jämställdhet mm Starkare samhällsaktör

12 Rätt verksamhet? Bemötande? Påverkansmöjligheter? Jobbet med de aktiva Förbundsutveckling Organisation? Flexibilitet? Status? Struktur? Regler & Bestämmelser? Rätt träning? Kompetens? Utbildningsstruktur? Lärandet? Idrottsträning & tävling Tränar- & Ledarutveckling Så många Så länge Så bra Föreningsutveckling Miljön? Kompetensen? Flexibilitet? Anläggnings -utveckling Rätt? Urbanisering? Kapacitetskrav?

13 Färre Ungdomar

14 83% av totalen

15 Svensk gymnastik Peakålder Svensk fotboll Peakålder Män Kvinnor Svensk golf Peakålder Män Kvinnor Män Kvinnor

16 Forskning visar att möjligheten att kunna utöva sin idrott när det passar en själv bäst är en av de starkast bidragande faktorerna till att ungdomar väljer att lämna föreningsidrotten och istället börjar idrotta individuellt till exempel på gym eller i löparspåret

17 De som blir utvalda vs. alla som spelar fotboll i 15 års ålder Pojkar Är tidigt urval och specialisering en förutsättning för att bli bäst? Forskning om idrottens selektionssystem har visat att ungdomar Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 Pojkar Pojkar totalt Fotbollförbundet organiserar och genomför särskilda talangutvecklingsprogram till vilka särskilt talangfulla ungdomar selekteras. Utvecklade med syfte att stimulera talangers utveckling mot elitutövande i vuxen ålder. Flickor födda tidigt under året har större sannolikhet att bli uttagna (den relativa ålderseffekten, RAE) (se t.ex. Coté, Baker & Abernethy, 2007; Helsen et al., 2012; Henrikssen, 2010; Hughes, 2008; Neville, Atkinson &; Peterson, 2004). Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 Flickor Flickor totalt Tor Söderström, Change The Game 2015, Umeå

18 Tveksam verksamhet

19

20 Vad premieras i idrotten/föreningen? För vad blir man sedd som tränare? DET styr verksamheten oavsett vad ni och vi säger för övrigt System Strukturer Exempel: Belöningssystem Bidragssystem Bedömningskriterier Tävlingsstrukturer Rankingsystem Kvalsystem Organisationsstruktur

21

22

23 Ju mer allvar desto mer tid och resurser satsas det. Internationellt tävlande Landslag SMtävlingar Distriktstävlingar Regioner och distrikt Förening Tränare och föräldrar

24

25 Förändringsmotstånd!

26

27

28