tco granskar: hur Väga upp Våra koldioxidutsläpp? #09/

Transkript

1 ILL: mostphotos, istockphoto tco granskar: hur Väga upp Våra koldioxidutsläpp? #09/13 TCO arbetar strategiskt med frågor som rör ekonomin, jobben och väl färden. I det arbetet har frågorna om hur den ekonomiska utvecklingen ska bli socialt och ekologiskt hållbar blivit allt viktigare. Inte minst gäller detta energianvändning och klimatutsläpp, vilka dessutom är viktiga konkurrenskraftsfaktorer. Som en del i det arbetet rangordnar TCO världens länder utifrån hur de med hjälp av ändrade produktionsmönster, ökad energieffektivitet och andel förnybar energi samt minskad kolintensitet lyckats balansera den ökning av koldioxidutsläpp som befolkningsökning och ökad medelinkomst leder till

2 Författare Kristian Skånberg Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO tel: hur väga upp våra koldioxidutsläpp? TCO ganskar nr

3 Innehållsförteckning Förord 4 Sammanfattning 5 Inledning 7 Läshjälp och kort metodgenomgång 10 Resultat 11 Rankningslistor 13 Vilka länder har tyngt ned sin klimatgungbräda mest på grund av befolkningsökning och ökad medelinkomst? 13 Vilka länder har kommit längst med att minska de energirelaterade koldioxidutsläppen? 15 Vilka länder har lyckats bäst med utsläppsminskande teknik- och beteendeförändringar? 17 Vilka länder har kommit längst vad gäller att minska varuandelen? 19 Vilka länder har energieffektiviserat mest? 20 Vilka länder har kommit längst vad gäller att minska andelen ändlig energi? 21 Vilka länder har kommit längst vad gäller att få sin mix av ändlig energi så «ren» som möjligt? 23 Vilka länder har störst andel energirelaterad koldioxid i sina växthusgasutsläpp? 24 Referenser 26 Appendix A: Data och metod 27 Appendix B: Lista på ingående länder och fullständig tabell 31 hur väga upp våra koldioxidutsläpp? TCO ganskar nr

4 Förord TCO arbetar strategiskt med frågor som rör ekonomin, jobben och välfärden. I det arbetet har frågorna om hur den ekonomiska utvecklingen ska bli socialt och ekologiskt hållbar blivit allt viktigare. Inte minst gäller detta energianvändning och klimatutsläpp, som dessutom är viktiga konkurrenskraftsfaktorer. Som en del i det arbetet rangordnar TCO världens länder utifrån hur de med hjälp av ändrade produktionsmönster, ökad energieffektivitet, ökad andel förnybar energi och minskad kolintensitet i den ändliga energimixen lyckats balansera den ökning av koldioxidutsläpp som befolkningsökning och ökad medelinkomst leder till. FNs klimatpanel kommer snart med sin femte utvärdering. För varje utvärdering har den ökade kunskapen visat att de stundande klimatproblemen verkar bli värre än vad som spåddes förra gången. FNs medlemsländer samlas i månadsskiftet november-december för att klimatförhandla står Polen för värdskapet och förhandlingarna syftar till att få till ett bindande avtal som ska ersätta Kyotoprotokollet som löpte ut Målet nu är att ett nytt avtal ska kunna presenteras 2015, även om de i avtalet inskrivna utsläppsbegränsningarna troligen inte kommer börja gälla förrän år Ska de energirelaterade koldioxidutsläppen hålla sig inom dessa uppsatta begränsningar handlar det i praktiken om att «skruva på de reglage» som beskrivs i denna rapport. TCO presenterar i denna TCO Rio Rankingrapport klimatförhandlingsrelaterade data för över 100 länder för åren Den öppna databasen tco.se/riorank, som utgör grund för denna rapport, ger möjligheter för alla att analysera varför de energirelaterade koldioxidutsläppen har ökat och minskat för alla i databasen ingående länder och år, samt att skapa olika sorts rankningslistor för valda länder och tidsperioder. Detta möjliggörs genom att databasen och rapporten lyckats separera sex av de vanligaste huvudorsakerna till att de energirelaterade koldioxidutsläppen ökar respektive minskar över tiden, nämligen förändringar i befolkning, medelinkomst, ekonomisk struktur, energieffektiviseringen, andel förnybar energi samt energimixen i den icke förnybara energiandelen. Vår förhoppning är att databasen används för att lära av de goda exempel på utveckling som går att utläsa i toppen på de i rapporten befintliga, eller egenskapade, rankningslistor, så att vi framöver kan se att allt fler länder utvecklas åt rätt utsläppsminskande håll. TCO anser, liksom världsfacket IFS, att det är hög tid att gå från ord till handling när det gäller hållbar utveckling. En del i detta är att börja mäta och utvärdera uppställda mål. Med denna rapport vill TCO bidra till dessa processer och vara med och ta ansvar för den nödvändiga omställningen. Eva Nordmark, ordförande, TCO 4 hur väga upp våra koldioxidutsläpp? TCO ganskar nr

5 Sammanfattning Världens utsläpp av växthusgaser ökar. Den viktigaste växthusgasen är koldioxid och huvuddelen av koldioxidutsläppen i världen är energirelaterade. I de flesta länder ökar befolkningen och medelinkomsten. Båda dessa ökningar driver på de energirelaterade koldioxidutsläppen. Med tekniska förbättringar och ändrat beteende kan dock koldioxidutsläppen fås att minska. Denna kamp mellan sådant som tendererar att öka utsläppen och sådant som tenderar att minska utsläppen är vad som kommer att avgöra vår gemensamma klimatframtid. I denna rapport visas hur olika länder klarat denna kamp mellan åren 1990 och Därmed visas goda exempel på vad som är möjligt att göra. De fackliga organisationerna är nyckelaktörer för att de goda exemplen ska spridas och följas på flera sätt. Facket kan lokalt på arbetsplatser försöka se till att möjliga växthusgasminskande teknik- och beteendeförändringar genomförs, men de kan också nationellt och globalt agera för att underlätta de politiska beslut som krävs för att möjliggöra större samhälleliga förändringar. Globalt har de energirelaterade koldioxidutsläppen ökat med 38 procent under åren , det vill säga lite förenklat med två procent om året. Under samma period har världens BNP, det vill säga befolkningsökningen och medelinkomstökningen sammantaget, ökat med 78 procent. Det innebär att olika slags teknik-och beteendeförändringar tillsammans har lyckats minska de globala utsläppen med 23 procent. Globalt sett har ökad energieffektivitet stått för mer eller mindre hela denna förbättring. Minskningen av andelen ändliga fossila energi, som innebär att den förnybara andelen ökar, stannade vid mindre än en halv procent. Minskningen av andelen producerade varor, som då motsvaras av en ökning av andelen producerade tjänster, som är mycket mindre energi- och utsläppsintensiva till sin karaktär, bidrog en knapp procent till minskande utsläpp. Av den ändliga energin ökade det smutsiga kolet mer än den renare naturgasen, vilket gjorde att den ändrade ändliga energimixen bidrog till att öka utsläppen, om än med bara några promille. Andelen förnybar energi ökar alltså knappt alls och av de fossila bränslen man väljer att använda så bidrar valen till ökade utsläpp, inte minskade. Bättre energieffektivitet är av godo men kan inte ensam väga upp för befolkningsökningen och medelinkomstökningen. Framför allt förslår den inte om några av de andra teknik- och beteendevalen går åt fel håll. hur väga upp våra koldioxidutsläpp? TCO ganskar nr

6 Vanlig teknisk utveckling, som i sig ger produktivitetsvinster och möjligheter till inkomstökning, sägs förbättra energieffektiviteten med runt en procent om året, så att den globala energieffektiviseringen stannade på 23 procent på 20 år tyder inte på att några större satsningar faktiskt gjorts. På ländernivå finns det å andra sidan många positiva exempel. Tyskland och Japan har båda lyckats minska andelen varor så den faktorn bidragit med att minska utsläppen med över 15 procent. Att Kinas utsläpp inte ökat mer än de gjort beror på att man lyckats energieffektivisera med nästan 60 procent. Både Island och Zambia har nästan halverat andelen ändlig energi i sin energimix. Tyskland har minskat kolintensiteten i sin ändliga energianvändning med sju procent och USA sin med fem procent, trots att bägge länderna själva bryter kol. De goda exemplen visar vad som är möjligt. Alla länder har inte förutsättningar att bli bäst i varje delmoment. De länder som konsekvent tar de beslut som är möjliga för dem att ta gällande alla tekniska och beteendemässiga faktorer som finns till hands, kommer dock antagligen att kunna mer än väga upp både sin befolkningsökning, och sin medelinkomstökning, utsläppsmässigt. På lång sikt är det dock att få ned användningen av fossil energi som är nyckeln till framgång. Det sker bäst genom stora satsningar på förnybar energi och genom stora energieffektivitetssatsningar. I detta långsiktiga arbete måste alla goda krafter samlas både lokalt och globalt. De fackliga organisationerna kan spela viktiga roller både på alla arbetsplatser och inför alla de beslut som ska tas i styrelserum, i den nationella politiken och på de globala toppmötena. 6 hur väga upp våra koldioxidutsläpp? TCO ganskar nr

7 Inledning Man kan se de klimatutsläpp som sker som resultatet av en balansakt på en gungbräda. På ena sidan av gungbrädans balanspunkt finns sådant som gör att utsläppen ökar och på andra sidan finns sådant som gör att utsläppen minskar. Blir vi fler människor på jorden så ökar utsläppen allt annat lika. Producerar medelvärldsmedborgaren mer ekonomisk aktivitet, innebärande att BNP-per-capita ökar i genomsnitt globalt sett, så ökar utsläppen också allt annat lika. På alla FN-förhandlingsmöten, inklusive de om miljö och klimat, är minskad fattigdom, bättre försörjningsmöjligheter, ökande inkomster och stigande produktion vad man önskar. Allt detta önskvärda ska dock ske med så liten miljöpåverkan som möjligt, det vill säga ökad ekonomisk aktivitet ska ske med gröna förtecken. Förhoppningarna är att detta ska säkerställa att bättre teknik och mer miljömedvetet beteende ska tynga ned klimatgungbrädans andra sida och leda till att utsläppen minskar istället för att öka. Förhoppningarna är alltså att trots att gungbrädans ena sida tyngs ned av befolkningsökning och ökad genomsnittsinkomst så ska teknikoch beteendeförändringar leda till att gungbrädan först planar ut och balanserar jämnt. Helst ska klimatgungbrädan sedan också väga över åt andra hållet genom att teknikförbättringar och beteenden som minskar miljöpåverkan tar överhanden och får utsläppen att börja minska. Det är fyra företeelser som kan åstadkomma detta, åtminstone vad gäller de energirelaterade koldioxidutsläppen: att ekonomins produktions- och konsumtionsstruktur mer inriktas på tjänster som inte tar så mycket naturresurser i anspråk, på bekostnad av tillverkandet av stora tunga resursintensiva varor, att den teknologi som används för att producera blir allt mer energieffektiv, att andelen förnybar energi ökar, varvid andelen ändliga och fossila energi resurser minskar, samt att de ändliga energiresurser som används får allt lägre kolinnehåll (förändrad ändlig energimix). Hur den gungbräda som avgör hur olika länders, och världens, energirelaterade koldioxidutsläpp väger över åt olika håll och vilka faktorer som avgjort detta i olika länder de senaste två decennierna är vad denna rapport handlar om. Detta är också vad framtidens klimatförhandlingsmöten och alla medverkande länders miljö- och klimatpolitik, ekonomiska politik, energipolitik, näringspolitik, transportpolitik, arbetsmarknadspolitik måste handla om. Sedan måste beslutsfattare också diskutera klimatanpassning, hjälp till fattiga länder och hur man kan utnyttja så kallade kolsänkor, men hur väga upp våra koldioxidutsläpp? TCO ganskar nr

8 det kommer inte att förslå långt om man inte först och främst säkerställer att utsläppen minskar. Fackliga organisationer och deras medlemmar kan agera för att verksamheten ska ske så: energieffektivt som möjligt på så förnybar bas som möjligt och med så låga utsläpp som möjligt. I ett livscykelperspektiv påverkas den egna verksamhetens utsläpp av underleverantörernas utsläpp så det är också viktigt att ställa krav vid upphandlingar. De fackliga organisationerna utgör världens största medlemsorganisation. Vi har nätverk lokalt, nationell, regionalt och globalt där vi kan lära av varandra och hjälpa varandra med att ta fram information, och med hjälp av till exempel sådana rankningslistor som tagits fram här visa på bestpractice. Det globala facket, IFS, Internationella Fackliga Samorganisationen, deltar också på FNs klimatförhandlingsmöten, och försöker där underlätta en förhandlingslösning. Energiförsörjnings- och energieffektivitetsfrågor är i dessa tider av höga energipriser och utsläppshandel viktiga ekonomiska frågor. Sternrapporten 1 visar att kostnaderna av att leva med tilltagande klimatförändringar, miljöproblem och resursbrist med all sannoliket är mycket högre än att göra något åt dem. Miljöpåverkande utsläpp, både vad gäller växthusgaser som påverkar klimatet, och andra mer direkt hälsopåverkande substanser, är viktiga arbetsmiljöfrågor. Allt är frågor som är viktiga för de fackliga organisationerna. 1 uk/+/ independent_reviews/stern_review_economics_climate_change/sternreview_index. cfm Klimatfrågan är en av de stora globala framtidsfrågorna. TCOs intresse för den handlar ytterst om att vi värnar jobb, välfärd och en hållbar ekonomisk utveckling. Då blir frågor som rör energieffektivitet och hur vi ordnar energitillförseln centrala både för utsläppsnivåer och konkurrenskraft. Facket har större möjligheter, och därmed också större ansvar, än de flesta att agera i denna fråga. TCO Rio Ranking görs därför tillgänglig via internationella fackliga kanaler för att fackliga kollegor i alla länder ska kunna använda framtagna data. Ju längre världens länder väntar med att börja minska utsläppen desto kraftigare måste politiken läggas om framöver, för att inte den förväntade temperaturökningen ska bli samhällsfarligt hög. Ju längre man väntar desto större är också risken att det uppkommer försvårande omständigheter som gör uppgiften ännu besvärligare att lösa. Vi har redan tvingats börja använda resurser för att skydda oss mot klimatförändringarna istället för att kunna ägna all kraft åt att minska utsläppen som ligger bakom dem. Naturen har också börjat spela oss allt fler spratt i form av smältande isar, tinande tundror och skogsbränder som leder till att temperaturen och utsläppen ökar ännu mer. Det är alltså hög 8 hur väga upp våra koldioxidutsläpp? TCO ganskar nr

9 tid att börja skruva åt rätt håll på de utsläppsminskande reglagen och främst då på dem som kan göra störst skillnad den förnybara energiandelen och förbättrad energieffektivitet. Den databas för över 100 länder som TCO tagit fram visar anledningarna till att alla dessa länders gungbrädor vägt upp eller ned under de senaste decennierna. För den som vill botanisera i vad TCO hittills publicerat om dessa för jobb och välfärd strategiskt viktiga frågorna hänvisas till tidigare rapporter som finns att tillgå på där också databasen som hör till denna rapport finns tillgänglig. Rapporten granskar vilka länder som har förbättrats mest över tid. Eftersom länderna hade så olika utgångsläge, och hållbar utveckling är en förändringsprocess, har vi fokuserat rankningen på förändringstakt. I databasen finns dock också det absoluta läget för respektive land, så med hjälp av den kan man ranka alla länder utifrån både förändring över valfri tidsperiod och läge vid valfri tidpunkt. I den här studien har TCO granskat de av världens länder det har gått att hitta data för under tidsspannet , men för många länder finns data också för 2010 att hitta i databasen. Studien har projektletts av Kristian Skånberg, TCO. Mårten Berglund, SCBs enhet för miljöräkenskaper, har ansvarat för databearbetning. Kristian Skånberg har ansvarat för analys och rapportskrivande. hur väga upp våra koldioxidutsläpp? TCO ganskar nr

10 Läshjälp och kort metodgenomgång Rankningsresultaten nedan läses med fördel genom att man laddar ned Exceldatabasen från denna länken tco.se/riorank och hittar motsvarande fullständiga tabeller i den. Alla här i resultatdelen kortversionspresenterade tabeller kan hittas på respektive flik i sin fullständiga version i databasen. Se Appendix A för mer detaljerade instruktioner och en mer fullständig metodbeskrivning. I Appendix B framgår vilka 100 länder som ingår i denna studie, och där presenteras de samlade resultaten och då kommer länderna i bokstavsordning. Åren som studeras är från 1990 och fram till så sent data har gått att få fram för majoriteten av de studerade länderna, vilket är 2009, även om det för många länder i databasen går att hitta data även för De grunddata som använts är: förhållandet mellan varor och tjänster i ekonomins totala förädlingsvärde i olika länder och hur det förändrats över tiden, befolkningens storlek i olika länder och befolkningstillväxten, ekonomisk omsättning, BNP, i olika länder och ekonomisk tillväxt. Sedan används dessa demografiska och ekonomiska data för att på olika sätt analysera andra grunddata gällande: energitillförseln i olika länder och hur den förändrats över tiden, andelen förnybar energi i olika länders energimix, och hur den förändrats över tid, samt koldioxidutsläppen i olika länder, och hur de förändrats över tid. IPAT-uppställning Utsläppen av koldioxid delas i rapporten upp i ett antal olika drivkrafter enligt den så kallade IPAT-ekvationen. IPAT-ekvationen beskriver i sin ursprungliga form hur miljöpåverkan (I = Impact) beror av storleken på befolkningen (P = Population), levnadsstandarden (A = Affluence) och den teknologiska utvecklingen (T = Technology). I (Impact) är en produkt av dessa faktorer, så att I = P x A x T. Här har ekvationen utvidgats genom att T faktoriserats upp i fyra delfaktorer för att bättre kunna följa på vilket olika sätt T (Technology) kan bidra till att utsläppen minskar. IPAT-ekvationen har sitt ursprung i en vetenskaplig debatt i början på 1970-talet mellan forskarna Barry Commoner, Paul R. Ehrlich och John P. Holdren. Se t.ex. Ehrlich & Holdren, hur väga upp våra koldioxidutsläpp? TCO ganskar nr

11 Resultat Databasen gör det möjligt att ranka länders klimatarbete. I resultatdelen lyfter vi fram ett antal rankningslistor som vi tror kan komma att ha stor betydelse för klimatförhandlingsmötet i Polen i november 2013 och framöver. Det rör frågor som: vilka länder som av utvecklingsskäl kan behöva en ökad utsläppstilldelning för att de har hög befolkningsökning och/eller att medelinkomst har ökat, vilket varit önskvärt av fattigdomsbekämpningsskäl vilka länder som kan utgöra goda exempel genom att de kommit längst med att minska koldioxidutsläppen vad gäller att: producera mer av tjänster istället för varor, vad gäller att energieffektivisera (inom ramen för en befintlig ekonomisk struktur), vad gäller att minska andelen ändlig energi (det vill säga öka andelen förnybart), samt vad gäller att få sin mix av icke-förnybara energibärare så ren som möjligt. Generella slutsatser gällande hur olika faktorer påverkat de energirelaterade koldioxidutsläppen globalt sett under åren En gungbräda, som i denna rapport de energirelaterade koldioxidutsläppen liknas vid, väger inte över åt endera hållet bara för att det sitter fler på ena sidan än på andra sidan. Istället är det tyngden (vikten i kombination med hur långt ut på brädan någon(ting) befinner sig, som avgör hur gungbrädan rör sig. Befolkningen har ökat i nästa alla länder mellan , och det har även medelinkomsten i nästan alla länder gjort. Globalt sett har dessa två faktorer som tillsammans beskriver den globala BNP-ökningen vägt tungt åt det utsläppsökande hållet. Globalt sett är det egentligen bara energieffektiviseringen som befunnit sig på rätt utsläppsminskande sida. Faktum är dock att inte ens det har varit fallet i alla länder, utan en del länder har faktiskt blivit mindre energieffektiva. I takt med att energi blivit allt dyrare, har dock allt fler länder också blivit allt mer energieffektiva. Den ekonomiska strukturen kan sägas beskriva naturresursintensiteten i samhället, det vill säga hur mycket naturresurser som går åt för att skapa en BNP-krona. Naturresursintensiteten förändras bland annat av strukturförändringar i ekonomin, och förenklat kan de sägas bero på om varuandelen av BNP ökar på tjänsteandelens bekostnad eller tvärtom. I takt med att hur väga upp våra koldioxidutsläpp? TCO ganskar nr

12 länders befolkning blir rikare och får en högre medelålder brukar efterfrågan på tjänster öka, varvid tjänsteandelen i ekonomin brukar börja växa på varuandelens bekostnad, vilket sänker naturresursintensiteten. Länder som är i början av sin industrialiseringsprocess utvecklas däremot oftast mot ökad andel varuproduktion. Strukturomvandlingen i ekonomin har dock sammantaget under de senaste två decennierna verkat något mer åt det utsläppsminskande än utsläppsökande hållet vad gäller de energirelaterade koldioxidutsläppen. Den förnybara andelen energi i världen har legat stadigt kring 13 procent, växlandes mellan 12 procent och 14 procent, inte bara i tjugo års tid utan i fyrtio års tid. Detta måste ses som ett misslyckande globalt sett eftersom det på lång sikt huvudsakligen är denna faktor som kan minska de energirelaterade koldioxidutsläppen riktigt mycket. Oljans andel av de i världen använda fossila bränslena har minskat, men den renare gasen och det smutsigare kolet har båda ökat sina andelar med följden att den ändliga energimixen sett ur utsläppssynpunkt inte har ändrats. Globalt sett har denna faktor till och med bidragit till att höja utsläppen. Varuandelen av ekonomin, andel förnybar energi och den fossila energimixens renhet har alltså under de två decennier världen har klimatförhandlat alla suttit nära mitten av klimatutsläppsgungbrädan, och växelvis på rätt och fel sida. De har alltså hittills inte i någon större utsträckning globalt sett hjälpt energieffektiviseringen att väga upp för världens länders BNP-ökning, som ju innefattar både befolkningsökning och medelinkomstökning. Framöver måste alla länders politiker ta beslut som kan göra att de fyra möjliga utsläppsminskande företeelserna kan väga upp både den befolkningsökningen som vi vet kommer att inträffa och den ekonomiska utvecklingen som åtminstone fattiga länder behöver och som även de flesta i den rika världen hoppas att vi ska få uppleva. Det behövs en politik som främjar ökad tjänsteandel i ekonomin. De tunga investeringar som kan komma ifråga bör huvudsakligen vara sådana som är till för att förbättra energi effektiviteten och öka andelen förnybar energi. Eftersom det inte går att nå hur hög tjänste andel i ekonomin som helst går den här förändringen inte att driva hur långt som helst. Det går inte heller att få ned utsläppen till mer än maximalt hälften genom att byta ut ett fossilbränsle mot en annat. 2 Därmed ställs störst förhoppningar till satsningar som främjar energieffektivitet och förnybar energi. Det är på dessa områden som huvudfokus i klimatarbetet bör ligga framöver. Energieffektiviteten och den förnybara energiandelen kan väga tungt (sitta långt ut) på gungbrädan, och den sistnämnda kan faktiskt sitta allra ytterst på klimatutsläppsgungbrädan eftersom den kan nå 100 procent och därmed i teorin säkerställa att alla energirelaterade koldioxidutsläpp helt upphör. För att underlätta att vi snabbare får en ökad andel förnybar energi behövs energieffektiviseringssatsningar 2 Att byta kol mot naturgas i ett fossileldat kraftverk minskar koldioxidutsläppen med hälften. Vinsten av att byta från olja till naturgas är bara ungefär 25 procent. CCS, Carbon Capture and Storage, att samla in och lagra koldioxid under jord, skulle kunna minska kolintensiteten i användandet av fossila bränslen än mer, men tekniken är än så länge bara på utprovningsstadiet. De försök som hittills gjorts har också lett till protester och avsaknaden av social acceptans för CCS har gjort att en del försök lagts i malpåse. Kärnkraft skulle vara ett annat sätt att ytterligare sänka kolintensiteten i den ändliga energimixen, men även här saknas på många håll den sociala acceptansen. Dessutom är både CCS och ny kärnkraft dyrt. 12 hur väga upp våra koldioxidutsläpp? TCO ganskar nr

13 som gör att den förnybara energikapaciteten lättare och snabbare täcker upp allt mer av samhällsekonomins energitillförselbehov. Nedan presenteras resultaten för olika länder i form av rankningslistor som visar vilka länders utsläpp som minskat mest eller ökat mest utifrån hur de olika utsläppsförklarande faktorerna ökat eller minskat. Det finns rankningslistor både för faktorerna en och en och också i kombinationer. För er som vill se alla länder i rankningslistorna hänvisas till databasen, och till appendix B. De rankningslistor som presenteras här i rapporten tar bara med världens fem största ekonomier, de nordiska länderna och några länder som hamnar högst och längst ned i respektive rankning. Rankningslistor Vilka länder har tyngt ned sin klimatgungbräda mest på grund av befolk nings ökning och ökad medelinkomst? Förändringar under åren Befolkning BNP/capita Kommentar Sammantaget via ekonomisk tillväxt I de stora ekonomerna, varav ett också är i topp: Kina +17% +453% (mycket hög jämn uppgång) +548% Indien +38% +143% (uppgång 1995 och framåt) +236% USA +23% +26% (upp ffa , sedan fallit ) +54% Tyskland +3% +27% (låg men jämn uppgång) +31% Japan +3% +10% (föll ) +13% I de nordiska länderna: Island +25% +48% (fall i början och på sistone) +85% Norge +14% +43% (stadig avstannande uppgång) +63% Sverige +9% +32% (90-talskrisfallet, låg på sistone) +43% Finland +7% +29% (fall i början och på sistone) +38% Danmark +7% +21% (föll ) +30% Andra intressanta länder i sammanhanget: Vietnam +30% +206% (jämn hög uppgång) +299% Ghana +61% +58% (allt snabbare) +155% HongKong +23% +65% (låg , annars god) +103% Polen +0% +99% (jämn uppgång) +99% Zambia +62% +11% (upp ffa ) +80% Armenien -13% +67% (föll 40% åren ) +45% I botten: Georgien -8% -30% (föll 70% ) -36% Som jämförelse: EU-27 +6% +32% (mer i början, mindre på slutet) +40% Världen +29% +39% (trögt i början, mer på slutet) +78% hur väga upp våra koldioxidutsläpp? TCO ganskar nr

14 Knappt 20 länder har haft en negativ befolkningsutveckling de senaste två decennierna, och samtliga är forna Sovjetrepubliker eller forna öststater. Knappt 20 länder har också haft en negativ medelinkomstutveckling (BNP/ capita) och det rör sig om: några av de forna sovjetrepublikerna som inte hämtat sig efter Sovjetunionens fall ännu, krigsdrabbade och naturkatastrofhärjade länder, länder som isolerat sig från omvärlden och några länder med mycket hög inflyttning av gästarbetare vars låga löner mer och mer spätt ut inkomstsnittet. Bara nio länder har sammantaget en sjunkande BNP där kombinationen av befolkningsförändring och medelinkomstutveckling gör att utsläppen av energirelaterad koldioxid gått ned på grund av minskad ekonomisk aktivitet. I sju av dessa nio länder har sedan teknologi därutöver sänkt utsläppen än mer. I två länder, Serbien och Kongo-Kinshasa har teknologin inte medverkat till ytterligare sänkta utsläpp, men försämringarna var inte större än BNP-minskningen, så även i dessa två länder minskade utsläppen. Inget av dessa nio länder med sjunkande energirelaterade koldioxidutsläpp kan dock sägas vara i närheten av att ha en hållbar utveckling, på grund av sociala och ekonomiska problem. Minskande BNP, och framför allt minskade medelinkomst, åtminstone inte på de sätt som de uppnåddes i dessa länder, kan alltså knappast förespråkas som ett sätt att hållbart minska koldioxidutsläppen. De övriga 122 länderna börjar alltså sin kamp för att minska utsläppen utifrån det faktum att befolkningsökningen och/eller medelinkomstökningen först måste kompenseras innan vidare åtgärder ens börjar leda till minskande utsläpp mätt från 1990 års nivå. Ju högre befolkningstillväxt och ju högre ekonomisk tillväxt, desto svårare att få ned utsläppen. Det finns i och för sig mer arbetskraft och mer ekonomiska resurser som skulle kunna användas till omställningen, men då måste arbetskraften och de ekonomiska resurserna verkligen sättas in där. Drygt 50 av de undersökta 130 länderna har mer än fördubblat sin BNP. Luxemburg är det enda europeiska land som kvalar in på den listan, även om Polen var väldigt nära. Luxemburg klarade sin fördubbling av BNP tack vare en 30 procentig befolkningsökning (inklusive inflyttning). Polen hade ingen befolkningsökning, men däremot Europas bästa medelinkomstutveckling. Observera att för de länder vars BNP mer än fördubblats tack vare en kombination av befolkningsökning och medelinkomstökning krävs det teknikvinster (och/eller beteendeförändringar) som mer än halverar utsläppen för att ens komma ned till 1990 års utsläppsnivå. 14 hur väga upp våra koldioxidutsläpp? TCO ganskar nr

15 Vilka länder har kommit längst med att minska de energirelaterade koldioxidutsläppen? Förändring av olika länders koldioxidutsläpp från energianvändning : Utsläppsförändring Rank Kommentar I topp: Georgien -84% (1) nästan all minskning skedde Armenien -79% (3) nästan hela nedgången mellan De 16 översta är forna sovjetrepubliker och andra öststater, alla med mycket stora nedgångar I de stora ekonomierna: Tyskland -21% (24) jämnt ned förutom då utsläppen, liksom 2010, låg stilla Japan +3% (42) upp med 15% till år 2005, sedan dess ned, men upp igen 2010 USA +6% (44) upp med 20% till år 2005, sedan dess ned, men upp igen 2010 Indien +168% (107) jämn uppgång som tagit än mer fart de senaste åren Kina +208% (115) nästan all ökning sedan år 2000, utsläppen låg stilla I de nordiska länderna: Sverige -22% (23) upp till 1995, sedan ned, speciellt , upp mycket 2010 Danmark -7% (32) upp med 15% fram till 1995, sedan dess en jämn minskning Finland +1% (40) utsläppen har legat stabilt, men gick upp kraftigt 2010 Island +9% (46) upp med 15% till år 2005, sedan dess ned, även 2010 Norge +31% (54) mellan låg utsläppen stilla, dock upp igen 2010 Andra intressanta länder i sammanhanget: Zambia -33% (18) ned , upp till 2005, ned till 2009, upp 2010 Polen -16% (26) nästan hela nedgången mellan åren HongKong +39% (59) jämnt upp förutom en något svagare uppgång Ghana +236% (119) liten uppgång till 1995 som sedan accelererat med tiden I botten: Vietnam +562% (130) en jämn hög ökning av utsläppen under hela perioden Som jämförelse: EU-27-12% minskning och sedan 2005, däremellan ökning Världen +38% snabbast ökning , men ökningen fortsätter stadigt Inte ens 40 av de undersökta över 130 länderna har lyckats minska sina utsläpp. Av de som kan redovisa minskande utsläpp finns det länder som har varit ekonomiskt framgångsrika, men också länder där det är minskande befolkning och ekonomiska tillkortakommanden som ligger bakom de minskande utsläppen, men att nå sänkta utsläpp genom att genomgå ekonomiska kriser är inget att rekommendera. hur väga upp våra koldioxidutsläpp? TCO ganskar nr

16 Några forna östländer har haft högre medelinkomstutveckling och ändå uppnått större utsläppsminskningar än Sverige, men förklaringen ligger då ofta i det mycket koldioxidintensiva och energiineffektiva energisystem länderna hade före 1990 och Sovjetunionens fall. Ett land vars minskande utsläppsdata dock väcker nyfikenhet är Zambia. Vad har det landet gjort för att trots högre BNP-ökning än Sverige ändå ha halvannan gång så stor procentuell utsläppsminskning? Zambias omställning har därmed varit nästan tre gånger så stor som Sveriges, som ändå ligger bra till i rankningen. Svaret måste finnas i Zambias resultat i rankningen av de fyra återstående komponenterna i den TCO-utvidgade IPAT(4)-ekvationen: förändringar i i tur och ordning: den ekonomiska strukturen, effektiviseringen av energianvändningen, andelen förnybart och koldioxidintensiteten i den ändliga energimixen. Innan en genomgång av var och en av dessa komponenter görs för alla länder presenteras nedan deras sammanlagda effekt. 16 hur väga upp våra koldioxidutsläpp? TCO ganskar nr

17 Vilka länder har lyckats bäst med utsläppsminskande teknik- och beteendeförändringar? Förändring av de energirelaterade koldioxidutsläppen som beror på de ovan beskrivna teknik- och beteendefaktorerna Förändring Rank Kommentar I toppen: Armenien -86% (1) mycket stor förbättring , sedan dess långsam förbättring Georgien -75% (4) mycket stor förbättring mellan , sedan 2005 viss försämring Zambia -63% (13) stadig förbättring som mattades , men tog verklig fart igen till 2009 Polen -58% (17) stadig förbättring, allra snabbast gick den inför EU-förhandlingarna I de stora ekonomierna: Kina -53% (20) förbättringar till 1995, ännu mer till 2000, försämringar till 2005, sedan bättre Tyskland -40% (34) stadiga förbättringar som tappade lite fart , men sedan tagit sig igen USA -31% (42) långsamma förbättringar som i takt med höjd energipriser gått allt fortare Indien -20% (61) viss försämring till 1995 som sedan vänts till viss förbättring, speciellt Japan -9% (75) mycket små förbättringar till 2005, men sedan ökade förbättringstakten något I de nordiska länderna: Sverige -45% (25) liten försämring till 1995, men sedan dess avsevärda kontinuerliga förbättringar Island -41% (32) stadiga förbättringar sedan 1995 Danmark -29% (44) viss försämring till 1995, förbättringar till 2005, som sedan dess stannat av Finland -27% (47) försämring till 1995, stor förbättring till 2000 som saktat ned successivt, tapp 2010 Norge -20% (62) viss förbättring till 1995 som tog fart till 2000, men efter dess ingen förbättring I andra i sammanhanget intressanta länder: HongKong -32% (41) stor förbättring till 1995, som fortsatt i långsammare takt, förbättring Ghana +32% (110) viss försämring mellan 1995 och 2000, och sedan igen från år 2005 I botten: Vietnam +66% (120) stadiga försämringar Som jämförelse: EU-27-37% snabb förbättring , men också sedan 2005 Världen -23% bättre utveckling fram till år 2000, långsammare förbättring sedan dess Teknikförbättringar möjliggör i allmänhet energieffektivisering så om inte andra faktorer tar ut den förbättringseffekten så bidrar teknikutveckling till lägre utsläpp allt annat lika. I två tredjedelar av alla undersökta länder är den sammanlagda effekten av teknik- och beteendeförändringar utsläppsminskande snarare än utsläppsökande. Den sammanlagda effekten av alla teknik- och beteendeförändringar kan, som för en tredjedel av länderna, dock bli negativ för klimatet, allt annat lika, om det sker: en snabb industrialisering som ger en mer varuintensiv ekonomisk struktur, vilket ofta sammanfaller med, en snabb utbyggnad av energisystemet, som om den inte styrs mot ökad andel förnybart ofta består av snabbuppförda fossileldade kraftverk, vilket gör att den ändliga andelen av energimixen ökar, och hur väga upp våra koldioxidutsläpp? TCO ganskar nr

18 om dessutom dessa kraftverk eldas med kol så kan dessutom koldioxidintensiteten i den ändliga delen av energimixen öka samt slöseri i största allmänhet som visar sig i försämrad energieffektivitet Med tanke på att ökande befolkning och medelinkomstökningar först måste kompenseras av utsläppsminskande teknik- och beteendeförändringar, och att världens länder sedan därutöver måste minska utsläppen till år 2050 med ytterligare 50 i snabbväxande och uppemot ytterligare 95 procent i rika länder, lite beroende på respektive lands utgångsläge, så kommer mycket stora förbättringar att krävas teknik- och beteendemässigt. 20 länder har dock redan tack vare sådana förbättringar lyckats halvera utsläppen för en producerad BNP-enhet under de senaste två decennierna. Tre länder har lyckats med bedriften två gånger om, det vill säga fått ned utsläppen för en producerad BNP-enhet till mindre än en fjärdedel, och ytterligare två länder kommer om deras teknikförbättringstrend håller i sig att sälla sig till denna skara snart. Alla dessa fem länder är dock forna östländer som började med fossileldade energisystem och en ineffektiv varuproduktion. Studeras var och en av teknik- och beteendefaktorerna för sig framträder följande bild av hur de bidrar positivt eller negativt till förändrade utsläpp i respektive land: 18 hur väga upp våra koldioxidutsläpp? TCO ganskar nr

19 Vilka länder har kommit längst vad gäller att minska varuandelen? 3 (och därmed producera mer av tjänster istället) Förändring av andelen varor i olika länders produktionsvärde under åren Förändring Rank Kommentar Hong-Kong -43% (1) en jämn snabb förskjutning mot tjänster, men allra högst förändringstakt I topp: I de stora ekonomierna: Japan -17% (20) stark trend mot ökande tjänsteandel , sedan dess långsammare fortsättning Indien -17% (22) en stadig jämn förskjutning mot ökad tjänsteandel Tyskland -17% (23) stark trend mot ökande tjänsteandel , sedan dess långsammare fortsättning USA -8% (59) började med ökande varuandel som sedan 1995 bytts mot ökande tjänsteandel Kina -6% (67) i början ökade varuandelen, men sedan 1995 en långsam förskjutning mot tjänster I de nordiska länderna: Island -21% (15) stadigt sjunkande varuandel under hela perioden, utom under deras bankkris 2010 Danmark -11% (47) minskningen av varuandelen börjar 2000 och har ökat sedan 1995 Norge -8% (57) varuandelen ökar 1995, men minskar sedan något, och mer till 2009 och vidare 2010 Finland +5% (107) minskad varuandel fram till 1995, sedan ökande till 2005, därefter minskning Sverige +6% (111) ökande varuandel fram till 2005, en minskning till 2009, men ökar igen 2010 Andra intressanta länder i sammanhanget: Armenien -23% (12) varav nästan all minskning skedde som en följdverkning av Sovjets fall Georgien -22% (14) varav det mesta av minskning skedde som en följdverkning av Sovjets fall Ghana -12% (37) varav den ökade tjänsteandelen huvudsakligen skedde mellan Zambia -7% (64) där den minskade varuandel med 10% under 90-talet stannade av Vietnam +2% (97) där tjänstandelen ökade något i början men där det nu vänts till en ökad varuandel) I botten: Polen +76% (131) varav nästan all ökning skedde som en industriell reaktion på murens fall Som jämförelse: EU-27-9% hälften av den minskade varuandelen skedde , resten sedan 2005 Världen -1% minskning av varuandelen fram till 2000, sedan dess har den ökat något igen Runt 90 av de undersökta 130 länderna hade en strukturomvandling i ekonomin bort från energiintensiva och därigenom ofta utsläppsintensiva varor och mot en ökad andel tjänster. Bortemot 50 länder minskade varuandelen i ekonomin med tio procent eller mer, och 15 länder med mer än 20 procent eller mer. Det finns många förklaringar till detta, till exempel det faktum att när befolkningen i ett land blir äldre och rikare efterfrågas ofta en större andel tjänster än tidigare. Dessutom innebär ofta en större offentlig sektor, eller ökad offentlig finansiering av en privat sjukvårds- och utbildningssektor, en högre andel tjänster i ekonomin. Slutligen har globaliseringen inneburit en viss specialisering där världens varutillverkande verkstäder allt mer samlats i länder med låga lönekostnader. 40 länder har på grund av en industrialisering som skjutit fart i globaliseringens kölvatten således ökat varuandelen i ekonomin, och 10 länder gjorde det 3 Vi har här valt av praktiska skäl, både vad gäller de matematiska möjligheterna att hålla ekvationen enkel, men också pga tillgången på data, att föra alla energirelaterade koldioxidutsläpp i ett land till dess varuproduktion, och ingenting alls till tjänsteproduktionen, Detta är en förenkling som ger denna faktor (minskad varuandel i produktionen) en något större betydelse i ekvationen än i verklighet, där vissa koldioxidutsläpp givetvis hör samman med tjänsteproduktion. Se metodavsnittet i Appendix A för ett klargörande för en kategorisering av vad som räknas som varor, samt en uppskattning hur stor felkälla vårt förenklande antagande har på resultatet. hur väga upp våra koldioxidutsläpp? TCO ganskar nr

20 så att varuandelen ökade med mer än tio procent. Polen har nästan fördubblat sin varuandel, och den stora ökningen kom när landet började EU-anpassningen efter Sovjetunionens fall och Östeuropas öppnande runt Sammantaget har den ekonomiska strukturförändringen globalt sett suttit nära gungbrädans mittpunkt så att dess effekten på utsläppsnivåerna varit relativt små. Hongkongs strukturomvandling mot mer av lönsamma finansiella tjänster och handelstjänster, och en nedstängning och utflyttning av stora delar av varutillverkningen, är dock där den mest betydelsefulla faktorn till att utsläppen inte ökat än mer än de faktiskt gjorde. I Polens fall är den kraftigt ökade varuandelen en stark utsläppsökande faktor, men energieffektiviseringen har varit ännu större, och till och med så stor att den också kunnat kompensera en fördubbling av medelinkomsten, varvid Polen lyckats minska utsläppen totalt sett med 16%. Vilka länder har kommit längst vad gäller att energieffektivisera? Förändring av energieffektiviten under åren 1990_2009 Förändring Rank Kommentar I toppen: Polen -74% (4) mycket stor effektivisering , sedan något avstannande I de stora ekonomierna: Kina -58% (11) åren energieffektiviserades Kina mycket, sedan dess långsammare Indien -23% (44) en långsam stadig effektivisering som gick lite fortare åren USA -20% (45) en långsam stadig effektivisering år från år Tyskland -17% (51) en långsam stadig effektivisering år från år Japan +15% (111) en försämring första ekonomiska krisåren , men efter det ingen förändring I de nordiska länderna: Sverige -36% (22) en mycket snabb effektivisering , därefter långsam effektivisering Finland -19% (47) försämring till 1995 men sedan dess stadig förbättring Norge -10% (67) en effektivisering fram till 2005 har, som sedan försämrats en del till 2009 Danmark -9% (70) förbättring på 20% under åren sedan dess långsam försämring Island +77% (124) stadig försämring, speciellt åren på grund av industriell utbyggnad I andra i sammanhanget intressanta länder Georgien -50% (15) en försämring fram till 1995, och sedan en mycket stor effektivisering Vietnam -27% (37) en snabb effektivisering fram till 2000 och sedan har ingen effektivisering skett Ghana -26% (39) en försämring fram till 1995 har sedan förbytts i snabb effektivisering Zambia -13% (56) en försämring fram till år 2000 har följts av en snabb effektivisering I botten: HongKong +49% (120) försämringen inträffade åren , en förbättring har skett ) Som jämförelse: EU-27-21% ingen förbättring fram till 1995, men sedan energieffektivare i stadig takt Världen -22% ingen förbättring fram till 1995, men sedan energieffekitivare i stadig takt 20 hur väga upp våra koldioxidutsläpp? TCO ganskar nr

21 I botten tillsammans med HongKong, och Island, som har haft en ännu sämre utveckling, ligger en rad oljeproducerande arabemirat. Island och vissa emirat har på knappt 20 år försämrats så de nu bara är hälften så energieffektiva. Knappt en tredjedel av de undersökta länderna har haft en negativ utveckling, men bara drygt tio har haft en försämring på mer än en procent om året. 40 länder har dock energieffektiviserat mer än den procent om året som sedvanlig teknikutveckling sägs leda till, det vill säga med mer än en procent per år, eller i runda slängar mer än 20 procent på 20 år. Femton länder har fördubblat sin energieffektivitet, det vill säga minskat sin energianvändning per vara med hälften sedan Sverige är inte riktigt där på sin 20:e plats i rankningen, men med 36% förbättring så har vi inget rikt konkurrentland framför oss. 4 Observera att det är förändringen av den ändliga energin i energimixen som mäts, det vill säga den procentuella förändringen från den andel den ändliga energin hade i energimixen förändringen av det förnybara andelen kan man därmed inte ange från siffrorna nedan utan att göra några extraberäkningar, men ett minus i andelen ändligt blir automatiskt ett plus i andelen förnybart och tvärtom. Vilka länder har kommit längst vad gäller att minska andelen ändlig energi 4 (och därmed fått större andel förnybar energi)? Förändring av andelen ändlig energi åren Förändring Rank Kommentar I toppen: Zambia -45% (2) åren halverades den ändliga energins andel, och där är nivå stabil I de nordiska länderna: Island -45% (3) åren , samt efter 2005 byggdes den förnybara kraften ut mycket Sverige -14% (11) stadigt ökad andel förnybar energi, framför allt sedan 2005 Danmark -13% (14) från en låg nivå ökar andelen förnybart, speciellt sedan år 2000 pga vindkraften Finland -6% (22) långsamt ökat andelen förnybart över tiden Norge +24% (100) olje- och gasproduktionen får siffrorna att hoppa, men trenden är ökad ändlig andel I de stora ekonomierna: Tyskland -7% (19) en något ökad andel förnybart har skett år från år, med mest ökning mot slutet USA +0% (54) marginella förändringar år från år och sammantaget samma ändliga andel nu som då Japan +0% (62) marginella förändringar år från år och sammantaget samma ändliga andel nu som då Kina +16% (94) trots snabb utbyggnad av det förnybara så ökar den ändliga andelen energi år från år Indien +32% (105) den ändliga delen av energianvändningen ökar stadigt I andra i sammanhanget intressanta länder: Georgien -28% (7) åren ökade andelen förnybart ordentligt, men liten minskning sedan dess Polen -5% (25) en långsam minskning av andelen ändlig energi Armenien -5% (27) minskad andel ändlig energi sedan dess bara marginella förändringar HongKong +0% (65) marginella förändringar år från år och sammantaget samma ändliga andel nu som då Ghana +55% (115) framför allt kom ökningen när den ekonomiska tillväxten började ta fart I botten: Vietnam +145% (123) från en relativt låg nivå har en snabb ökning skett som avstannat något efter 2005 Som jämförelse: EU-27-5% efter en trög start så minskar nu andelen ändlig energi något mindre långsamt Världen -0,4% andelen ändlig energi har gått upp och ned med någon procent under perioden hur väga upp våra koldioxidutsläpp? TCO ganskar nr

22 Av 130 länder i studien har bara runt 60 skruvat andelen förnybart åt rätt håll och på så sätt minskat andelen ändlig mestadels fossil energi i energi mixen. 16 länder har lyckats minska sin andel ändliga energi i energimixen med mer än 10 procent. Resten, det vill säga runt 70 länder, har ökat sina utsläpp genom att deras andel ändlig energi i energimixen ökat. 24 länder har ökat sin andel ändlig energi i energimixen med mer än 25 procent. Ska utsläppen av koldioxid minska är detta den enskilt viktigaste faktorn att främja. Detta är den enda faktorn som kan få utsläppen till noll. Energieffektivitetsförbättringar kan hjälpa till att snabbt öka andelen förnybart eftersom det möjliggör att stänga fossila kraftverk och minska användingen av fossila drivmedel. Så länge det används fossila bränslen så har det också betydelse för koldioxidutsläppen vilka bränsle som används. För samma tillförd energimängd så blir utsläppen dubbelt så stora om man använder kol istället för naturgas. Olja ligger mittemellan vad gäller kolintensitet. De länder som har kärnkraft, som baseras på ett ändligt men icke-fossilt bränsle, kan ha ännu lägre kolintensitet i sin ändliga energianvändning än länder som enbart använder naturgas. De länder som eventuellt lyckas avskilja koldioxid från fossil förbränning och kan lagra den i underjorden, och om de får folklig acceptans för denna så kallade CCS-teknik, kan på samma sätt få ett kolintensitetsvärde för sin ändliga energianvändning som är lägre än de länder som bara använder naturgas. 22 hur väga upp våra koldioxidutsläpp? TCO ganskar nr

23 Vilka länder har kommit längst vad gäller att få sin mix av icke-förnybara energibärare så «ren» som möjligt? Förändring av kolintensiteten i den ändliga energimixen under åren Förändring Rank Kommentar I toppen Armenien -35% (1) mest minskade kolintensiteten mellan , speciellt åren I de nordiska länderna: Island -24% (2) mest har kolintensiteten minskat sedan 2005 Norge -21% (6) mest har kolintensiteten sjunkit sedan 2005 då fokus skiftat än mer från olja till gas Finland -8% (34) en viss ökning till 1995 vändes till minskande kolintensitet till 2005, upp sedan dess Sverige -5% (42) en ökning fram till år 2000 vändes till en snabb minskning till 2005, upp sedan dess Danmark +0% (80) kolintensiteten ökade fram till 1995, sedan ned till 2005, och något upp sedan dess I de stora ekonomierna: Tyskland -7% (39) nedgång i kolintensiteten fram till 2005, och en liten uppgång sedan dess USA -5% (43) långsam nedgång under hela perioden, och skiffergasen kan påskynda nedgången Japan -4% (49) nedgång till år 2000, sedan dess en lite ökning av kolintensiteten Indien -4% (50) nedgång till år 2005 och sedan dess har kolintensiteten legat stilla Kina +3% (88) en kolintensitetsökning till 1995 vändes till en minskning till 2000, sedan åter upp I andra i sammanhanget intressanta länder: HongKong -20% (11) snabb nedgång i kolintensitet till år 2000, sedan dess något upp och på slutet ned Zambia -16% (16) en uppgång mellan 1995 och 2000 har följdes av en snabb nedgång till år 2005 Georgien -10% (27) ökning till 1995, snabb minskning till 2005, sedan dess en ökning Vietnam -10% (30) en nedgång av kolintensiteten fram till år 2005, och sedan dess ingen förändring Polen -3% (57) mycket långsamt jämnt minskande kolintensitet genom åren I botten: Ghana +31% (122) en minskning av kolintensiteten fram till år 1995, sedan dess snabb ökning Som jämförelse: EU-27-8% den största minskningen skedde i början, sedan allt långsammare minskning Världen +0,3% det skedde en minskning fram till år 2000, sedan en ökar kolintensiteten allt mer) 70 länder hade minskat sin ändliga energisektors kolintensitet. Tio länder har minskat denna kolintensitet med mer än 20 procent, och nästan 20 länder har minskat den med mer än 10 procent. Norge som gått från mer av oljeproduktion till mer av gasproduktion har minskat sin kolintensitet med över 20 procent. Förvissa kolanvändande länder skulle det enbart genom bränslebyte gå att minska sina koldioxidutsläpp tillräckligt för att möta EUs krav på 20 procent minskande utsläpp till år länder hade ökat sin kolintensitet, varav drygt tio länder med mer än 10 procent. och hälften av dessa länder har ökat den med mer än 20 procent. En av förklaringarna till Kinas ökande utsläpp är att de eldar eget kol i de egna nybyggda kraftverken. Det syns både i den ökande andelen ändlig hur väga upp våra koldioxidutsläpp? TCO ganskar nr