Växthusgasutsläppsredovisning. Kristian Skånberg - Maj 2014
|
|
- Margareta Larsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Växthusgasutsläppsredovisning Kristian Skånberg - Maj 2014
2 Inledning FN:s klimatpanel har nu kommit med sina tre utvärderingsrapporter av vad forskningen vet om klimatförändringar, vad de kan föra med sig, och vad vi kan göra för att minska både växthusgasutsläpp och mildra effekterna av de klimatförändringar som är ofrånkomliga. Rapporterna slår fast att världens växthusgasutsläpp fortsätter att öka, och att ökningstakten dessutom dessvärre också ökar. Eftersom FNs klimatförhandlingar är fulla av låsningar, och det är bråttom att hitta lösningar, har FN i den senaste rapporten börjat redovisa utsläpp på alternativa sätt. Globalt sett blir de totala utsläppen givetvis desamma oavsett bokföringsmetod. Ansvaret för utsläppen kan dock skifta beroende på om man fokuserar på: Produktionsperspektivet, dvs. var geografiskt (inom vilket lands nationella gränser) utsläppen sker, eller Konsumtionsperspektivet, dvs. vem (i vilket land bor personen) som konsumerar de varor och tjänster som i långa globala varu-kedjor gett upphov till utsläppen, eller Inkomstperspektivet, dvs. hos vem (i vilket land, i vilken bransch, i vilken inkomstgrupp) hamnar de penningflöden, som genereras av de aktiviteter som orsakar utsläppen. FN använder sig av produktionsperspektivet i sitt förhandlingsarbete. Fördelen med det är att politiker som förhandlar också har rådighet över den nationella klimatpolitik som kan minska utsläppen på hemmaplan. Konsumtionsperspektivet åberopas allt mer av varutillverkande utvecklingsländer vars utsläpp ökar för att de rika ländernas konsumenter efterfrågar allt mer importerade billiga varor. Inkomstperspektivet, som ännu inte figurerat mer än i forskningstidskrifter, skulle kunna bli intressant framöver när FN-förhandlingarna allt mer måste börja handla om att finansiera åtgärder för att minska utsläpp och/eller anpassa utsatta platser för klimatförändringarnas effekter. Spelar det någon roll hur man redovisar utsläppen? För många länder spelar det inte så stor roll hur man redovisar utsläppen som registreras på dem skiljer sig inte nämnvärt åt oavsett redovisningsmetod. Ju mer ett land skiljer sig från världsgenomsnittet med avseende på industristruktur och energitillförsel, och ju mer handelsberoende ett land är, det vill säga ju mer specialiserat ett land är, speciellt vad gäller energi, desto mer kan valet av redovisningsmetod påverka landets utsläppssiffra. Ju högre produktion desto högre produktionsbaserade utsläpp. Ju tyngre energikrävande industriell produktion, desto högre produktionsbaserade utsläpp. Ju mer fossilt baserat energisystem, desto högre produktionsbaserade utsläpp. Detsamma gäller givetvis konsumtionen, ju mer man konsumerar, ju mer fokus på energikrävande varor konsumtionen har, och ju större andel av denna energi som kommer från fossila bränslen, desto högre konsumtionsbaserade utsläpp. De stora skillnaderna mellan produktionsbaserade och konsumtionsbaserade utsläpp uppstår när ett land inte producerar det de själva konsumerar i så hög utsträckning. Ju mer ett land skiljer ut sig med avseende på vad de producerar, konsumerar, exporterar och importerar, desto mer kan det skilja utsläppsmässigt beroende på om man väljer att bokföra utsläppen på landets produktion eller konsumtion. Ju mer landet dessutom skiljer ut sig från omvärlden vad gäller sitt energisystem, speciellt med avseende på hur fossilt baserat det är, desto större skillnad kan det alltså bli på de produktionsbaserade och de konsumtionsbaserade utsläppen. 2
3 När det gäller redovisning av utsläpp enligt inkomstperspektivet är det ytterligare några saker som får stor betydelse för resultatet. Följer man pengarna som i olika led tjänas i samband med att fossilbränslen tas upp och används visar det sig att det ofta är i den rika världens fossilutvinnande, och i de länder som har hög andel fossilanvändande branscher, som mycket av pengarna hamnar. Rika länder äger ofta direkt eller indirekt också fossilenergibolag i utvecklingsländer, och har dessutom ofta utvecklat ett kunnande som de säljer i form av konsulttjänster och specialistutrustning till olje-, kol- och gasindustrin i mindre utvecklade länder. Löner, ersättning till kapital och vinster som härstammar från aktiviteter med höga koldioxidutsläpp letar sig ofta hem till rika länder, även om utsläppen kanske skedde utomlands. Ökningstakt, historiska utsläpp och redovisningsmetod Nedanstående figur som presenteras redan i introduktionskapitlet i the International Panel on Climate Change s senaste utvärderingsrapport om hur utsläppsminskningar bäst ska kunna komma till stånd lyfter fram hur utsläppen från rika respektive fattigare länder har utvecklats över tiden, både ur ett produktions- och ett konsumtionsperspektiv. Figur 1: Utsläpp vid olika mätmetoder för olika grupper av länder. Figuren visar att utsläppen ökar snabbast i de snabbväxande utvecklingsländerna, men att utsläppen fortfarande är högst i den rika världen, speciellt om man mäter utifrån var konsumtionen snarare än produktionen sker. Det är dessutom bara i de rika länderna som konsumtionsutsläppen är högre än produktionsutsläppen, och över tiden förstärks den tendensen. Utsläppsdata längre tillbaka i tiden är inte av samma goda kvalitet, men med kunskap om ländernas ekonomiska utveckling och energianvändning, och bara genom att titta på figuren, så kan man förstå att utsläppen i utvecklingsländerna tidigare var låga, medan de i flera decennier före 1990 varit höga i de rika länderna. Det historiska ansvaret, som ibland åberopas i debatten, vilar alltså tungt på den rika världen. 3
4 Vad händer utsläppsmässigt i enskilda länder? Sverige är ett av de rika länder där de produktionsbaserade koldioxidutsläppen minskat mest mellan 1990 och De konsumtionsbaserade utsläppen har dock ökat något. De konsumtionsbaserade utsläppen för medelsvensken är nu hela 77 % högre än de produktionsbaserade (olika studier redovisar lite olika siffror, men i samma härad), vilket är en större skillnad än i nästan alla andra länder. För världsekonomins framväxande nya verkstäder, till exempel Kina, är de produktionsbaserade utsläppen större än de konsumtionsbaserade. Bägge utsläppsmåtten ökar fort i Kina, men utsläppen kopplade till produktionen växer fortare än utsläppen kopplade till vad kineserna själva konsumerar. Medelkinesens produktionsbaserade koldioxidutsläpp på 6 ton var år 2010 högre än medelsvenskens produktionsutsläpp på drygt 5 ton, medan svenskens konsumtionsutsläpp på över 9 ton var nästan dubbelt så högt som medelkinesens på 5 ton. Verkligt fattiga länder och människor har mycket låga utsläpp oavsett om man ser till produktions- eller konsumtionsutsläpp. Medeletiopiern släpper ut runt 100 kilo koldioxidutsläpp per person och år oavsett redovisningsmetod. Medelsvensken har alltså 50 gånger högre produktionsutsläpp och nästan 100 gånger högre konsumtionsutsläpp än världens fattigaste. För den som vill veta mer om utsläpp och utveckling i enskilda länder hänvisas till t ex rapporten Konsumerar svensken upp sina egna utsläppsminskningar? 1 Individ- eller landnivå? På ett sätt är det fel att i ett konsumtionsperspektiv prata om rika länder, utan snarare handlar det om hur många individer, och hur stor andel av befolkningen, i varje land som anammat den rika världens konsumtionsvanor. Teoretiskt går det att vara rik och ha låga utsläpp det är till och med så att det ibland krävs att man är riktigt rik för att ha råd med den riktigt snåla, förnybart baserade, miljövänliga teknik som gör det möjligt att upprätthålla det moderna livets alla funktioner den rika världen vant sig vid med riktigt låga utsläpp. Ska man undvika aktiviteter som vanligtvis ger höga utsläpp så är det fråga om att ha råd, och också välja, snabbtåg istället för flyg om man måste resa långt, att bo i välisolerade hus med värmepump, ha (egen) el från solpaneler och vindkraftverk, samt ha en elbil om man inte klarar sig med kollektivresande. Utan politiska investeringsbeslut om järnväg, kollektivtrafik, elbilsladdningsstationer, smart-grids-elnät går det inte alltid att göra sådana val. Utan politiska skattebeslut som gör det hushålls- och företagsekonomiskt lönsamt att agera miljövänligt och klimatsmart är det inte heller säker att alla kommer att (ha råd) välja rätt. Avkarbonisering Vare sig hushållens privatkonsumenter, företagsledarna såsom privatproducenter, eller politikerna i sina roller som både offentliga producenter och konsumenter, använder idag mer än i undantagsfall sina ekonomiska resurser till att investera i de teknikval som skulle kunna säkerställa att de framöver skulle kunna uppfylla sina konsumtionsbehov utan stora utsläpp. I dagens världsekonomi, som fortfarande till 80% är driven av fossil energi, följer utsläppen nästan alltid med upp när inkomstnivåerna ökar. Det är bara att titta på figuren ovan det är i de snabbväxande ekonomierna utsläppen ökar snabbast. 1 Kristian Skånberg. TCO granskar nr Konsumerar Sverige upp sina egna utsläppsminskningar
5 Eftersom vi blir allt fler människor på jorden, och de tillkommande miljarderna föds i fattiga länder där det krävs inkomstökningar för att säkerställa allas tillgång på drägliga levnadsförhållanden, behöver världsekonomin ställas om mot både hållbar produktion och hållbar konsumtion. Då gäller det för världens länder att kompensera för sina vanligtvis utsläppsökande befolknings- och medelinkomstförändringar, genom att få till potentiellt utsläppsminskande förändringar av: Ekonomins struktur (genom att gå från mer av varutillverkning mot mer av tjänstetillhandahållande) Ekonomins energieffektivitet inom ramen för befintlig struktur (genom att varje process som ger en bransch en viss mängd inkomster sker med hjälp av mindre energi) Den icke-förnybara energiandelen av energitillförseln (genom att börja minska denna andel som varit konstant i 40 år, och det måste ske med besked, och gå fort) Den (kvarvarande) icke-förnyelsebara energitillförselns koldioxidintensitet (som minskar, tillsammans med utsläppen, om naturgas vinner marknadsandelar på oljan, eller ännu hellre kolets bekostnad) För att uppnå detta krävs stora investeringar i energieffektivitet i hela ekonomin, och ännu mycket större satsningar på förnybar energi än vad som sker idag. Dessa investeringar underlättas om alla direkta och indirekta subventioner till icke-förnybar energi tas bort, och sedan att olja, kol, och gas också beskattas utifrån sin klimat- och miljöpåverkan. Slutligen måste ekonomiernas affärsidé och struktur göras om så att alla de varor vi människor behöver inte måste bytas ut hela tiden, utan att det blev lönsamt att upprätthålla och uppgradera funktionen snarare än att köpa nytt. Faktorer som påverkat koldioxidutsläppen Denna bild från samma IPCC-rapport visar hur några av de faktorer som bestämmer hur höga koldioxidutsläppen i praktiken blir har förändrats de senaste decennierna globalt: Figur 2: Förändring av utsläpp per årtionde uppdelat i olika faktorer. 5
6 Befolkningen (ljusblått) ökar och inte minst inkomstutvecklingen (mörkblått) ökar. Energieffektiviseringen (ljusgul) gör dock att mängden energi som behövs till att försörja världsekonomin, inte ökar i samma takt som den sammantagna befolknings- och inkomstutvecklingen. Åren bidrog också en liten kontinuerlig minskning av den använda energins koldioxidintensitet till att utsläppen inte ökade i samma takt som världsekonomin växte. Tyvärr reverserades den processen åren när fossilanvändare började övergå till att bränna mer skitigt kol istället för (något) renare gas i energi- och industrianläggningar. Andelen förnybar energi i världen har under hela denna period legat relativt stilla på runt 13%, vilket gör att IPCC inte ens valt att särredovisa den förnybara energiandelens förändringar i figuren, för den hade ändå inte synts, utan den får istället ingå i förändringar i hela energitillförseln kolintensitet. På samma sätt har ekonomins struktur globalt sett inte ändrat karaktär nämnvärt, och de små sådana förändringar som skett gömmer sig i figuren i energieffektiviseringssiffran. För den som vill följa utvecklingen i enskilda länder, och se förändringarna i alla de fyra tänkbara faktorer som kan hjälpa till att få ned koldioxidutsläppen hänvisas till rapporten Hur väga upp sina koldioxidton? 2 Slutsats För att nå uppsatta klimatmål krävs sammanfattningsvis både en hållbar produktion och en hållbar konsumtion, varvid dagens fokus på produktionsutsläppsansvar måste utvidgas åt konsumtionsutsläppsansvarshållet. För att finansiera FNs gröna fond och alla de investeringar i energieffektiveringar, förnybar energi, och en modernare cirkulär ekonomisk struktur (plus anpassningar) måste antagligen utsläppsansvar utkrävas även ur ett inkomstperspektiv. Slutligen spelar det ju ingen som helst roll hur vi väljer att redovisa utsläppen om vi inte kan börja minska dem, vilket kräver att världens länder, producenter och konsumenter först tar till sig forskningsrönen om klimatfrågas allvar. Sedan måste också alla börja agera i enlighet med vad forskningen säger krävs, vilket innebär att de fyra utsläppsminskande faktorerna måste börja gå åt rätt håll, och mycket snabbare n vad befolkningen och medelinkomsterna ökar. Framför allt gäller det att mycket kraftigt öka andelen förnybar energi, och dessutom satsa stort på att energieffektivisera, så att den förnybara andelen av energiförsörjningen kan öka ännu fortare. 2 Kristian Skånberg. TCO granskar nr Hur väga upp våra koldioxidutsläpp?
7 Global Utmaning är en fristående tankesmedja. Vi är ett kvalificerat nätverk från samhälle, näringsliv och forskning som verkar för lösningar på de globala utmaningar som rör ekonomi, miljö och demokrati. Birger Jarlsgatan Stockholm
Varifrån kommer elen?
Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera
Läs mer*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.
PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla
Läs merGröna, smarta Haninge. Klimatstrategi
Gröna, smarta Haninge Klimatstrategi Haninge kommun arbetar för ett hållbart samhälle. För att ta de rätta stegen, göra kloka vägval måste vi veta var vi befinner oss och i vilken riktning vi bör gå. Syftet
Läs merInnovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid
Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution
Läs merSå ska vi bli fossilfria inom en generation
Så ska vi bli fossilfria inom en generation Lasse Ejeklint Maj 2018 1 Sverige har satt målet att vara klimatneutralt år 2045 72-1% 53-5% 11 1990 2016 2045 Växthusgasutsläpp Sverige, MtCO2e N men då måste
Läs merUNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015
UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN Fyrisöverenskommelsen 2015 Nedanstående klimatavtal har förhandlats fram vid Fyrisskolans COP21-förhandling den 3-10 december 2015. Avtalet kommer att ersätta Kyotoprotokollet
Läs merKonsumtionens Klimatpåverkan 26 november Konjunkturinstitutets miljöekonomiska enhet
Konsumtionens Klimatpåverkan 26 november 2015 Konjunkturinstitutets miljöekonomiska enhet Miljö, ekonomi och politik seminarium 10:e december (anmälan 30:e november): Utsläppsminskningar på väg ett klimatekonomiskt
Läs merFramtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version
Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen
Läs merTrafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet
Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet Håkan Johansson Nationell samordnare - klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se 1 2011-09-16 Klimatmål för transportsektorn Hänsynsmålets
Läs merFörslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050.
MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-12-19 Handläggare: Örjan Lönngren Telefon: 08-508 28 173 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-02-05 p. 17 Förslag till Färdplan för
Läs merBilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan
Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras
Läs merFörnybara energikällor:
Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas
Läs merKoldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser
Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar
Läs merKlimatrörelsens checklista för den klimatpolitiska handlingsplanen
Klimatrörelsens checklista för den klimatpolitiska handlingsplanen Sju av åtta riksdagspartier har antagit ett mål om att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären,
Läs merNytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan
Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av Trafikverket
Läs merSå minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas
Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur
Läs merFöreställ dig en morgondag, där mängden avfall minskar. Där städer kan förädla sitt avfall till energi, till förmån för invånarna.
EN RENARE MORGONDAG Det ledande nordiska energibolaget Gasum vill bidra till utvecklingen mot ett koldioxidneutralt samhälle tillsammans med sina samarbetspartners. 1 Föreställ dig en morgondag, där mängden
Läs merEkologiskt fotavtryck och klimatfotavtryck för Huddinge kommun 2015
2018-01-11 Ekologiskt fotavtryck och klimatfotavtryck för Huddinge kommun 2015 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Ekologiskt fotavtryck... 3 3 Huddinges ekologiska fotavtryck... 4 4 Huddinges
Läs mertco granskar: konsumerar sverige upp sina egna utsläppsminskningar
Ill.: Mostphotos tco granskar: konsumerar sverige upp sina egna utsläppsminskningar #08/13 TCOs Rio Ranking 2013:1 rankar världens länders utifrån hur stora koldioxidutsläpp deras produktion respektive
Läs merRamverk för färdplan 100% förnybar energi
Ramverk för färdplan 100% förnybar energi 1 En omställning som brådskar Sverige har genom energiöverenskommelsen mellan fem partier från 2016 ett mål om 100 % förnybar elförsörjning till år 2040. Det är
Läs merBehövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014
Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara
Läs merSVENSK KLIMATSTATISTIK 2017
SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017 OCH EN FÖRSTA UPPFÖLJNING AV KLIMATMÅLET 2030 FRUKOSTSEMINARIUM 30 NOVEMBER 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-11-30 1 Sveriges territoriella
Läs merHANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9
HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9 Sverige bidrar till utsläpp utomlands I Sverige minskar utsläppen av växthusgaser men det vi konsumerar ger utsläpp utomlands. Om materialet Årskurs: 7 9 Lektionslängd:
Läs merUtveckling och hållbarhet på Åland
Lätt-Läst Utveckling och hållbarhet på Åland Det här är en text om Åland och framtiden. Hur ska det vara att leva på Åland? Nätverket bärkraft.ax har ett mål. Vi vill ha ett hållbart Åland. Ett Åland som
Läs merKlimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.
Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga
Läs merStoppa utsläppen inte utvecklingen
Stoppa utsläppen inte utvecklingen Stoppa utsläppen inte utvecklingen Sommaren 2018 kan bli en vändpunkt i den svenska klimatdebatten. Sverige har fått uppleva vad extremväder kan orsaka för skada för
Läs merVäxthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering
Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar
Läs merFör en bred energipolitik
2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande
Läs merKlimatsmart Affärssmart
Klimatsmart = Affärssmart FAS 2 Viktiga steg till stärkta affärer! - med hållbarhet i fokus! Frågeformulär för djupintervjuer I samverkan med: IUC Norrbotten, LTU Affärsutveckling (f d Centek) och Almi
Läs merKlimat. bokslut. Jämförelsetal. Halmstads Energi & Miljö
Klimat bokslut 2017 Halmstads Energi & Miljö Jämförelsetal 2018-04-27 ,3 För varje kg CO2e som HEMs verksamhet gav upphov till under 2017 så bidrog HEM samtidigt till att utsläpp av 2,3 kg CO2e kunde undvikas
Läs merDnr 2017:1287
2017-09-21 Dnr 2017:1287 Hur stora investeringar har var och en av AP-fonderna (AP1-4 och AP7) i företag som är involverade i fossil energi respektive förnybar energi och hur har detta förändrats under
Läs merKlimatfärdplan. Sammanställning från Workshop om energi
Klimatfärdplan Sammanställning från Workshop om energi Inledning Under FN:s klimatkonferens i Paris kom deltagarna från världens länder överens om målet att inte överstiga en global temperaturökning på
Läs merVÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD
Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.
Läs merBehovet av ledarskap i klimatpolitiken. Temperaturkoll svensk klimatpolitik. Sverige och EU: klimat- och energipaketet mm
Knäckfrågorna inför Köpenhamn Cemus, 2/12 2008 Behovet av ledarskap i klimatpolitiken Temperaturkoll svensk klimatpolitik Sverige och EU: klimat- och energipaketet mm FN-förhandlingarna: Poznan och vidare
Läs merBiobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
Läs merPowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI
PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken
Läs merÅsa Eklund Öberg Klimat- och energisamordnare
Åsa Eklund Öberg Klimat- och energisamordnare 010-225 1297 Sök klimatinvesteringsstöd och förverkliga dina idéer! Tillsammans kan vi minska samhällets påverkan på klimatet Tillsammans kan vi investera
Läs merÅtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial
Åtgärdsworkshop Valdemarsvik Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 22? Hemläxa och bakgrundsmaterial 1 Detta dokument innehåller de fakta kring Valdemarsviks nuläge, alternativ
Läs merEftermiddagens program
Eftermiddagens program 13.00-13.30 Inledning 13.30-14.30 Miljö och klimat 14.30-15.00 Fika 15.00-15.30 Energi 15.30-16.30 Energieffektivisering 16.30-16.50 Goda exempel 16.50-17.00 Avslutning och Utvärdering
Läs merVärme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning
Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på
Läs merFram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.
De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning
Läs merOm klimat, miljö och energi
Om klimat, miljö och energi Årskurs 4-6 Bild/framsida Inledning Den här lektionen handlar om hur energiförsörjningen fungerar, vilka energikällor som finns och hur klimatet påverkas av vår energianvändning.
Läs merKompletterande handlingar
Kompletterande handlingar Innehåll Grön Ungdoms representant i Miljöpartiet i Stockholmsregionens valbrednings verksamhetsberättelse 3 Motion 1 DivesteraStockholmsregionen nu! 4 Årsbokslut 6 Representant
Läs merframtider Energisystemet 2020
Fyraframtider framtider Fyra Energisystemetefter efter Energisystemet 2020 2020 Plattformsdagarna Malmö 9 december 2016 Åsa Tynell Energimyndigheten Energimyndigheten.se/fyraframtider #fyraframtider Vad
Läs merKLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER
KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER JOHANNES MORFELDT, KLIMATMÅLSENHETEN INFORMATIONSDAG FÖR VERKSAMHETSUTÖVARE 6 NOVEMBER 218 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 218-11-19
Läs merKlimatanpassat transportsystem. Lena Erixon
Klimatanpassat transportsystem Lena Erixon Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan
Läs merNy klimat- och energistrategi för Skåne
Ny klimat- och energistrategi för Skåne Landskrona Miljöforum 4 oktober 2017 Tommy Persson, Länsstyrelsen Skåne Ny klimat- och energistrategi för Skåne Strategin ska ge vägledning och stöd för att utveckla
Läs merSwedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:
Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans
Läs merFossilfritt Göteborg vad krävs? Slutkonferens, Nettan
Fossilfritt Göteborg vad krävs? Slutkonferens, Nettan Bakgrund - Göteborg Befolkning 2017 564 000 7 400 ökning 344 000 arbetsplatser Göteborgs Stad Antalet anställda är cirka 55 000 personer. Omsättning
Läs merFör lite eller för mycket olja?
För lite eller för mycket olja? De fossila bränslena är till stor del boven i dramat om växthuseffekten och hotet mot vårt klimat. Vi har under några hundra år släppt ut kol (CO 2 ) som det tagit naturen
Läs merMiljöredovisning 2014
Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.
Läs merUppföljning målområde transporter 2017
Miljöavdelningen, Koncernkontoret Västra Götalandsregionen 2018-04-05 Uppföljning målområde transporter 2017 Mål i miljöplan 2017-2020 Utfall 2016 Utfall 2017 Trend Västra Götalandsregionens person- och
Läs merDelba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015
Delba2050 www.delba2050.se Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn 17/03/2015 Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH Delba2050 - Projekt www.delba2050.se Syf t e: öppna
Läs merVolontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation
Volontärutbildning Modul 1: Introduktion / Motivation Välkommen och program för dagen MODUL 1: Introduktion / Motivation Mål med utbildningen Introduktion Energi och klimatförändringar Klimatförändringar
Läs merKlimatutredning för Karlstads kommun
Klimatutredning för Karlstads kommun Fossilfritt Karlstad Vad innebär det, och vad krävs för att nå dit? Miljöförvaltningen, 2019-06-27 Detta är en 5 sidor kort sammanfattning av utredningen som miljönämnden
Läs merSIDAN 1 Färdplan 2050 Ett fossilbränslefritt Stockholm Fossilbränslefritt inom våra systemgränser Transporter Energiproduktion Byggnader Övrig elanvändning och gasanvändning Kompensation av kvarstående
Läs merSamråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet
Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag Rädda vår planet 1. Utmaningen Idag står Europa inför utmaningen att åstadkomma hållbar utveckling: En utveckling som
Läs merTrafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd
Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd ...för att minska transportsektorns energianvändning och klimatpåverkan Vad är Trafikverket? I huvudsak en sammanslagning av Vägverket och
Läs merMEDBORGARDIALOG KLIMATSMART BYGGANDE
MEDBORGARDIALOG KLIMATSMART BYGGANDE Sammanställning till webbsidan Medborgardialog klimatsmart byggande Måndagen den 29 september 2014 genomförde Samhällsbyggnadsnämnden en medborgardialog om klimatsmart
Läs merFärdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING STRATEGISKA AVDELNIN GEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2013-05-08 Handläggare: Solveig Nilsson Telefon: 08-508 04 052 Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 2013-06-13
Läs merFossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling
MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering
Läs merEU:s HANDLINGSPLAN 2020
EU:s HANDLINGSPLAN 2020 Minskat koldioxidutsläpp med 20% till 2020 (i Sverige 40%) Energieffektivisering med 20% till 2020 Ökat andel förnybart med 20% till 2020 (i Sverige 50%) Användning av minst 10%
Läs merMindre och bättre energi i svenska växthus
kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller
Läs merEn regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.
En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.
Läs merSABOs Energiutmaning Skåneinitiativet
Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter
Läs merMiljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi
Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi Så påverkar vår konsumtion av mat, boende, transporter och prylar vår globala miljö - exempel från sex skånska kommuner Malmö 26 oktober, 2012
Läs merPreems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01
Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett
Läs merEnergigas en klimatsmart story
Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft
Läs merEtt urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030
Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 23 Struktur hos nyckeltal och index Index som visar grad av måluppfyllelse Övergripande nyckeltal Detaljerade nyckeltal som
Läs mer7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder
Läs merTa ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi
Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Framtagen av Länsstyrelsen i Skåne län 2012 Foton: Roza Czulowska och Björn Olsson Energihushållning är allas
Läs merMiljömålet Begränsad klimatpåverkan: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på
Miljömålet Begränsad klimatpåverkan: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet
Läs merÖka andelen förnybar energi
RÅDSLAG VÅRT KLIMAT K L I M A T F R Å G A N Ä R VÅ R T I D S Ö D E S F R Å G A att hindra den globala upp värmningen är avgörande för framtidens livsvillkor. Om temperaturen fortsätter att stiga i samma
Läs merStrategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar
Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det
Läs merEnergisituation idag. Produktion och användning
Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft
Läs merFörslag på matcher Klimatrådet 29 nov
Förslag på matcher Klimatrådet 29 nov Förslag till ställningstagande Att Klimatrådet ställer sig bakom en av nedanstående förslag på match Transportmatchen, Platsmatchen eller. Att inventering sker hos
Läs merFyra framtider Energisystemet efter 2020
Fyra framtider Energisystemet efter 2020 Klimatsynk 17 november 2016 Christine Riber Marklund Energimyndigheten Energimyndigheten.se/fyraframtider #fyraframtider Vad kan hända? Vägval och utmaningar för
Läs merENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR
ENERGIKÄLLOR Vindkraft släpper i stort sett inte ut någon koldioxid alls under sin livscykel Har inga bränslekostnader. Påverkar det omgivande landskapet och ger upphov till buller Beroende av att det
Läs merKlimat och ekonomi. Bruttoregionalprodukt, Stockholms län Befolkning CO2- Utsläpp 100
Klimat och ekonomi 300 250 200 150 Bruttoregionalprodukt, Stockholms län Befolkning CO2- Utsläpp 100 50 0 1 Traffic work Emissions Traffic work and emissions Ett klimatsmart Stockholm Charlotta Hedvik,
Läs merVägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?
Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska
Läs mer2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten
EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av
Läs merKommunstyrelsen. Ärende 16
Kommunstyrelsen Ärende 16 TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2019-09-02 Sida 1(3) Kommunförvaltningen Anders Andersson, 0571-281 05 anders.andersson@eda.se Svar på medborgarförslag - Eda kommun bör stärka sitt engagemang
Läs merFÖRSLAG TILL RESOLUTION
Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-0184/2019 11.3.2019 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av uttalanden av rådet och kommissionen i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen om en europeisk
Läs merGRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram
En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/
Läs merAtmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes
Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.
Läs merUppvärmning? Tänk 100%!
Uppvärmning? Tänk 1%! 1% värmande besked till dig som vill ha både värme och framtid. Funderar du på smarta alternativ till att värma upp ditt hus? Egentligen är det enkelt du vill förmodligen ha ett system
Läs merKlimatfärdplan För en fossilfri och konkurrenskraftig stålindustri i Sverige. Sammanfattning
Klimatfärdplan För en fossilfri och konkurrenskraftig stålindustri i Sverige Sammanfattning Svensk stålindustri vill göra skillnad för det globala klimatet. Redan idag har svenska stålprodukter ett lågt
Läs merKlimatbokslut 2007. Klimatbokslut 2007. Om hur små steg kan göra stor skillnad.
Klimatbokslut 2007 Klimatbokslut 2007. Om hur små steg kan göra stor skillnad. 2 Innehållsförteckning Lämnar du ett stort eller litet avtryck efter dig? 4-5 Så här kan vi tillsammans minska ditt fotspår.
Läs merMiljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid
Miljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid Miljöfrågorna är viktiga för oss. För Sundsvall Energi står miljöfrågorna i fokus. Det är en del av vår vardag och vi jobbar aktivt för att ständigt
Läs merEnergiöversikt Arjeplogs kommun
Energiöversikt Arjeplogs kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merUppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi
Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser
Läs merUTSKOTT KLIMATPOLITISKA MÅL OCH LAGAR
Sammanställning av grupparbeten om Klimatriksdagens utskott UTSKOTT KLIMATPOLITISKA MÅL OCH LAGAR Vilka områden bör utskottet arbeta med? Två principer bör vara vägledande för utskottets arbete: dels Parisagendans
Läs mer1,3% Minskningstakt av koldioxidintensiteten sedan år 2000
Koldioxidindex 2015 Trendbrott mellan klimatutsläpp och tillväxt November 1,3% Minskningstakt av koldioxidintensiteten sedan år 2000 3% Den minskningstakt av koldioxidinstensitet som länder åtagit sig
Läs merEnergiöversikt Pajala kommun
Energiöversikt Pajala kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merJorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se
Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Mänskligheten sedan 1800 Befolkningsökning 1 7 miljarder Industrialisering Energianvändning: 40x
Läs merPowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER
PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter
Läs merAvfallets roll i framtidens energisystem
Avfallets roll i framtidens energisystem Ambjörn Lätt Futureheat konferens, 2018-11-21 ARFEN Bakgrund Litteraturstudie ARFEN Scenarier Slutsatser Intervjustudie Bakgrund Recap Energiåtervinning uravfall
Läs merAlla -ismer där vi stannat är sekunda, inte störst. Klimatet måste komma först. Gör det inte det, min vän, Får vi ingen chans igen.
Alla -ismer där vi stannat är sekunda, inte störst. Klimatet måste komma först. Gör det inte det, min vän, Får vi ingen chans igen. (fritt efter Tage Danielsson) Vi människor har ställt till det, nu måste
Läs merUTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER
UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig
Läs merKlimat, konsumtion och det goda livet
Klimat, konsumtion och det goda livet www.tidsverkstaden.se fredrik@tidsverkstaden.se www.tidsverkstaden.se Fredrik Warberg fredrik@tidsverkstaden.se Hur bra var Sverige 2000-2008?..när det gäller utsläpp
Läs mer