Kallelse till sammanträde med Utbildningsnämnden

Transkript

1 Kallelse till sammanträde med Utbildningsnämnden Datm: tisdagen den 18 oktober 016 Tid oh plats: kl. 13:00, Astrakanen Ärendemening Handläggare Besltsinstans Upprop Sidnr 1. Val av jsteringsperson Johan Peterson UN 1. Godkännande av dagordning Johan Peterson UN 3. Sammanträdesdagar för tbildningsnämnden/tbildningsnämndens Johan Peterson UN 3-4 arbetstskott Nlägesbedömningar läsåret ppföljning Mikaela Sönnerstedt Olsberg UN Plan för öppen förskola oh familjeentralsliknande verksamhet Ingrid Berg Brynje UN Kltrskoleplan Anna Johansson UN Försäljning av villan Lyan, tillfällig skollokal i Östra Karp Birgitte Dahlin UN Anmälda delegationsbeslt tbildningsnämnden 016 Birgitte Dahlin UN Delgivningar tbildningsnämnden 016 Birgitte Dahlin UN Besltslogg tbildningsnämnden 016 Birgitte Dahlin UN Informationsärenden tbildningsnämnden 016 Birgitte Dahlin UN 07-8 Båstad den 11 oktober 016 Helena Stridh ordförande Johan Peterson Sekreterare

2 Tjänsteskrivelse 1 1 (1) Datm: Handläggare: Johan Peterson Dnr: UN / Till: Utbildningsnämnden Val av jsteringsperson Sammanfattning av ärendet Jstering av protokollet ska ske samtidigt av ordförande oh jsterare på dag oh tid som nämnden besltar vid varje sammanträde. Nämnden kan beslta att en paragraf ska jsteras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt innan nämnden jsterar den. Förslag till beslt Utbildningsnämnden besltar att: 1. Mats Lndberg (L) tses till jsterare oh Stefan Olsson (C) till ersättare. Jsteringen äger rm på kommnkontoret i Båstad, tisdagen den 5:e oktober kl. 17:00 Båstad enligt ovan Johan Peterson Nämndsekreterare Kommnledningskontoret \fel! talet kan inte representeras i angivet format.\bm

3 Tjänsteskrivelse 1 (1) Datm: Handläggare: Johan Peterson Dnr: UN / Till: Utbildningsnämnden Godkännande av dagordning Sammanfattning av ärendet Ordförande planerar nämndens arbete oh ansvarar för nämndens möten oh dagordningar. Planeringen sker i samråd med förvaltningen. Förslag till beslt Utbildningsnämnden besltar: 1. Dagordningen godkänns. Båstad enligt ovan Johan Peterson Nämndsekreterare Kommnledningskontoret 166\fel! talet kan inte representeras i angivet format.\s

4 Tjänsteskrivelse 3 1 () Datm: Handläggare: Johan Peterson Dnr: UN / Till: Utbildningsnämnden Besltet skall expedieras till: Kommnkansliet Barn- oh skolakontoret Individ oh familj Samråd har skett med: Utbildningsnämndens presidim Sammanträdesdagar för tbildningsnämnden/tbildningsnämndens arbetstskott 017 Sammanfattning av ärendet nligt tbildningsnämndens reglemente 13 ska nämndens sammanträden hållas enligt i förväg fastställd årsplan. tt förslag på sammanträdesdagar för tbildningsnämndens arbetstskott oh tbildningsnämnden för 017 har tagits fram. Aktellt Förslag på sammanträdestider: Utbildningsnämndens arbetstskott 10 janari kl. 08:00 4 janari kl. 08:00 8 febrari kl. 08:00 8 mars kl. 08:00 5 april kl. 08:00 30 maj kl. 08:00 13 jni kl. 08:00 9 agsti kl. 08:00 6 september kl. 08:00 4 oktober kl. 08:00 8 november kl. 08:00 1 deember kl. 08:00 Utbildningsnämnden 4 janari kl. 13:00 8 febrari kl. 13:00 8 mars kl. 13:00 5 april kl. 13:00 30 maj kl. 13:00 13 jni kl. 13:00 9 agsti kl. 13:00 6 september kl. 13:00 4 oktober kl. 13:00 8 november kl. 13: \fel! talet kan inte representeras i angivet format.\s

5 4 () Förslag till beslt Utbildningsnämnden besltar: 1. Godkänna förslaget till sammanträdesdagar för tbildningsnämndens arbetstskott oh tbildningsnämnden 016. Båstad Johan Peterson Nämndsekreterare

6 Tjänsteskrivelse 5 1 (3) Datm: Handläggare: Mikaela Sönnerstedt Olsberg Dnr: UN / Till: Utbildningsnämnden Besltet skall expedieras till: Förskolehefer oh rektorer Bilagor till tjänsteskrivelsen: Nlägesbedömningar från grndskolorna oh förskolorna Nlägesbedömningar läsåret ppföljning Bakgrnd Nlägesbedömningen är en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Skollagen 4 kapitlet 3 Varje hvdman inom skolväsendet ska på hvdmannanivå systematiskt oh kontinerligt planera, följa pp oh tvekla tbildningen. Syftet med nlägesbedömning är för grndskolan att smmera målppfyllelsen oh analysera resltaten på organisationsnivå. För förskolan oh grndskolan är syftet även att göra en bedömning av resltatet av tveklingsområdena som lyftes i planen för systematiskt kvalitetsarbete oh analysera resltatet samt identifiera förbättrings-/tveklingsområden tifrån ovan nämnda pnkter. Nlägesbedömningen redovisas årligen vid höstterminens start oh följs av en ppföljande dialog mellan förskolehefer, rektorer oh nämnden. n tidigare avstämning av arbetet med planen för systematiskt kvalitetsarbete har gjorts vid årets början. Denna avstämning benämns som nlägesbeskrivningen oh även den har följts av en dialog. Aktellt Förskolorna oh skolorna i kommnen har en god systematik i sitt systematiska kvalitetsarbete. Skollagen 4 kapitlet Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras nder medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal oh elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare oh elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektor oh förskolehef ansvarar för att arbetet genomförs. Följande ligger till grnd för det systematiska kvalitetsarbetet: Sammanställningar av knskapsresltat i alla ämnen, betyg oh nationella prov, gäller för grndskolan, planen mot diskriminering oh kränkande behandling, elevenkäter, gäller för grndskolan, vårdnadshavarenkäter samt övrigt av vikt. Övervägande/framtid Gemensamt för kommnens förskolor oh skolor är behovet av oh svårigheterna i att rekrytera legitimerad personal. Bristen på legitimerad personal påverkar verksamheten på flera sätt. ndast den som har legitimation får anställas som lärare eller förskollärare i skolväsendet tan tidsbegränsning Skollagen kapitlet 0. Det blir tidsförlst oh resrsförlst varje gång en rektor eller förskolehef måste visstidsanställa en ike-legitimerad pedagog. 166\fel! talet kan inte representeras i angivet format.\s

7 6 (3) n eventell brist på legitimerade lärare innebär ökad arbetsbelastning för de lärare som är legitimerade. Detta eftersom personal tan lärarlegitimation inte får sätta betyg självständigt. Förskolehefer oh rektorer har nder flera år ppmärksammat lokalernas försämrade skik. Lokalerna som barnen oh eleverna vistas i är slitna oh ike-ändamålsenliga. Flera av kommnens skolor är desstom trångbodda. Förtom att det är för få klassrm oh grpprm, så är matsalar för trånga. Fnktionella arbetsplatser för pedagoger är i antal ej anpassade efter behovet. n väl fngerande temiljö kan stimlera till lek oh lärande, flertalet av förskolorna har en god temiljö, men det finns fortfarande en del tveklingsområden. Grndskolorna har i de flesta fall en begränsad temiljö. Gemensamt för förskolan oh grndskolan är att många av lokalerna har ndermålig ventilation oh ljd- oh ljsmiljö. n investering i den fysiska miljön sklle ge barnen oh eleverna bättre förtsättningar till ett lstfyllt lärande. n satsning på pedagogernas arbetsplatser sklle innebära bättre möjligheter för pedagogerna att arbeta på ett kvalitetssäkert sätt. Satsningar inom IKT (informations- oh kommnikationsteknik) behöver fortgå. De medel som är besltade om i bdget för 016 räker endast till att bibehålla den nivå som hittills har ppnåtts. För att ta nästa steg för att nå en god digital miljö krävs investeringar i teknisk trstning, infrastrktr, datorer oh srfplattor samt kostnader för olika system. Desstom krävs att förskolorna oh skolorna prioriterar arbetet med digitala verktyg. Skolledningen lyfter även behovet av resrser för elever i behov av särskilt stöd. Skolledningen oh pedagogerna gör sitt yttersta för att få alla elever att lykas med sina stdier. Trots detta så når inte alla elever -betyg eller högre. xtra resrser kan hjälpa till att organisera arbetet på ett mer gynnsamt sätt. Medel för stdiehandledning på modersmål, modersmålsndervisning oh svenska som andraspråk är viktiga insatser för att få nyanlända elever att nå knskapskraven. Behovet av en simhall i kommnen lyfts för att ge eleverna bättre förtsättningar att nå målppfyllelsen i ämnet idrott oh hälsa. Simknnighet är ett krav för att nå lägsta godkända nivå i ämnet idrott oh hälsa Så som simndervisningen organiseras idag, går värdefll lektionstid åt till bsstransport till närliggande kommner. Det är desstom svårt att organisera för de elever som behöver extra simndervisning. n simhall i närområdet hade ökat flexibiliteten. För att bättre knna samverka efterlyser politiker oh skolledare än tätare dialog. Förslagsvis kan skolledare bjdas in för dialogsamtal kvartalsvis alternativt att skolledare bjds in för att föredra olika ärenden. Förslag till beslt Utbildningsnämnden besltar: 1. Följande tveklingsområden beaktas i bdgetarbetet inför 018, 019 oh 00: Utveklingsområden som gäller alla skolformer: A) personalrekrytering/kompetensförsörjning för att täka behovet av behörig oh legitimerad personal, B) strategiska satsningar på löner för förskolans oh skolans personal C) översyn av skolpengen för att bland annat täka behovet av kompetenstvekling för pedagoger D) öka tilläggsbeloppet ) tidigt stöd till barn oh elever i behov av särskilt stöd oh elevhälsans resrser

8 7 3 (3) F) administrativt stöd, samt stöd i resrs av HR oh ekonomi, till förskolehefer oh rektorer för att skapa goda förtsättningar för det pedagogiska ledarskapet Utveklingsområden som gäller förskola oh grndskola: G) investeringar i den fysiska miljön H) fortsatta satsningar i verksamheterna gällande IT oh IKT Förskolan: I) beakta barnens ökade vistelsetid i förskolan i relation till skolpengen J) beakta en organisation med mer flexibla öppettider Grndskolan: K) skapa förtsättningar för att tillgodose knskapskravet i simning i ämnet Idrott oh hälsa, tan att ndervisning används på längre resvägar än nödvändigt Utveklingsområden gällande grndskolan oh gymnasiet: L) ökat stöd för att täka elevernas behov i stdiehandledning på modersmål, modersmålsndervisning samt svenska som andraspråk. Införa dialogtillfällen kvartalsvis med skolledningen. Båstad Mikaela Sönnerstedt Olsberg Utveklingsledare

9 IT1J BÅSTADS KOMMUN BÅSTADS KOMMUN Utbildningsnämnden Barn & skola Dnr.. \!.... Q.Qf?..:S_Q()}.... QJ.b..:::.. Q.Q Arlig nlägesbedömning av målppfyllelse oh det systematiska kvalitetsarbetet Östra Karps skola oh fritidshem 016

10 IHJ BÅSTADS KOMMUN Barn & skola Årlig nlägesbedömning av målppfyllelse oh det systematiska kvalitetsarbetet 9 Syfte: Del 1 Grndskolan: Smmera elevernas målppfyllelse oh analysera resltaten på organisationsnivå Del Förskola oh grndskola: Göra en bedömning av resltatet av tveklingsområdena som lyftes i SKA-planen oh analysera resltaten Del 3 Förskola oh grndskola: Identifiera förbättrings-/tveklingsområden tifrån ovan nämnda pnkter samt tifrån behovsinventering i ett bredare perspektiv Del 1 målppfyllelse (rör grndskola) levernas målppfyllelse, bilagda avidentifierade betygskataloger Organisationsanalys av resltaten: Målppfyllelsen på skolan är överlag god. De elever som inte når godkända resltat i skolår 6 har ppmärksammats tidigt i sin skolgång oh haft olika former av stödinsatser. De stödinsatser vi kan konstatera ger resltat är bland annat tillgång till speialpedagog, individella stöd ex skrivhjälp, individella instrktioner oh halvklassndervisning. Vi kan konstatera att eleverna haft en god tvekling nder de senaste skolåren. Färre elever nådde inte målen i klass 6 i förhållande till målppfyllelsen i klass 3 för samma klass. Tidiga kartläggningar, liknande det n obligatoriska bedömningsstödet för skolår 1-3, har medfört att eleverna har knnat få tidiga insatser. Under året har skolan tagit emot många nyanlända elever. Dessa elever har nder sin korta tid haft anpassad stdiegång där svenska språket har prioriterats. Den korta tiden i svensk skola är förklaringen till varför de i dagsläget inte når godkända resltat oh varför målppfyllelsen i svenska som andraspråk är låg. n framgångsfaktor för god målppfyllelse är att vi knnat organisera oss så att det är två pedagoger i varje klass. Detta skapar möjligheter för individaliserad ndervisning. Strktrella faktorer som påverkar lärandet negativt är vår trångboddhet där bristen på ändamålsenliga klassrm oh grpprm medför att vi inte kan organisera verksamheten på ett optimalt sätt för att nå en högre målppfyllelse. Ombyggnation av ventilation med flytt till tillfälliga lokaler i kombinerat med ett ökat antal elever på skolan har varit påfrestande för all personal. För de flesta eleverna ser vi inte att detta har påverkat målppfyllelsen. Svårigheter att rekrytera pedagogisk personal vilket lett till täta personalbyten har påverkat resltaten negativt vilket vi ser har påverkat årets resltat på nationella prov i skolår 3. Vår analys är okså att provets tformning, att elever inte får tillgång till kompensatoriska hjälpmedel, gör att elever i behov av stöd inte vid jst detta tillfälle ges möjlighet att visa sin flla potential.

11 ITil BÅSTADS KO MMUN Barn & skola Vi har en lägre målppfyllelse i ämnet Idrott oh hälsa vilket orsakas av att eleverna inte når kravet på simknnighet. För att nå detta mål behöver vi knna erbjda sim ndervisning vilket inte har varit möjligt nder läsåret 015/016 av organisatoriska skäl - tillgången av lokal (simbassäng). Avgörande för målppfyllelsen är att elever i behov av olika former av stöd får detta tidigt i sin skolgång ex stdiehandledning, hjälpmedel så som srfplattor, högre personaltäthet. xempelvis ser vi att nyanlända elever som har haft stdiehandledning har en högre målppfyllelse eftersom ndervisande pedagog har haft möjlighet att bedöma målppfyllelsen tifrån elevens faktiska knskap oh inte tifrån språkknskap. Samverkan mellan skolans olika verksamheter är en framgångs faktor. Det är en stor fördel att exempelvis fritidspedagoger haft en del av sin tjänst förlagd nder skoldagen - både nder lektionstid oh nder raster. Årets gemensamma morgonkonferenser med representanter från respektive klass oh fritidshemsavdelning har ökat våra förtsättningar att tillsammans stödja eleverna i deras tvekling. Fri tidshemmets tökade antal dagar för kompetens- oh verksamhetstvekling har varit positivt för en ökad samverkan oh samsyn mellan de olika verksamheterna oh därmed förtsättningar för ökad målppfyllelse.

12 L 11 i BÅSTADS KOMMUN Barn & skola Del Utvärdering av arbetet med planen för Systematiskt kvalitetsarbete (rör förskola oh grndskola) 11 Utveklingsområde 1: Läsförmåga "Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommniera oh lära. Genom språket tveklar människor sin identitet, ttryker känslor oh tankar oh förstår hr andra känner oh tänker. Att ha ett rikt oh varierat språk är betydelsefllt för att knna förstå oh verka i ett samhälle där kltrer, livsåskådningar, generationer oh språk möts." Lgr Svenska "leven kan läsa bekanta oh elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i hvdsak fngerande sätt." Lgr Svenska oh Svenska som andraspråk(knskapskrav för godtagbara knskaper i sltet av årskrs 3) "leven kan läsa skönlitteratr oh sakprosatexter för barn oh ngdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i hvdsak fngerande sätt." Lgr Svenska oh Svenska som andraspråk (Knskapskrav för betyget i sltet av årskrs 6)

13 BÅSTADS KOMMUN Barn & skola Vilken förväntad effekt var tänkt att ppnå? Hr blev resltatet? Vilka insatser genomfördes? Analys 1 Ökad målppfyllelse i läsning Ökad målppfyllelse i samtliga ämnen Goda läsare Lstfyllt lärande Lgn start på skoldagen lever har förbättrat sin förmåga att läsa olika typer av texter. Vi har en lgn start på skoldagen. Intresset för läsning har ökat vilket bland annat visar sig i tlåningen på skolbiblioteket. Läsning 15 minter varje morgon fö r samtliga elever F-6- läsglädje. Att skriva sig till läsning - årskrs 1 Lässtrategier - gemensamma begrepp tifrån "n läsande klass" mot eleverna. Läsförståelsestrategier till innehållet i SO/NO texter. Läsa gemensam litteratr i klassen för att knna bearbeta innehållet. Vilka insatser gav Övrigt (krävs ytterligare resltat? insatser, har det framkommit nya tveklingsområden? m.m.) Arbetet av att vi aktivt arbetat Vi behöver fördjpa vår med läsförståelse på olika sätt kompetens - all personal deltar i har visat att eleverna har Läs lyftet nder läsåret förbättrat sin förmåga att läsa 016/017. olika typer av texter. Vi behöver se över vår Det är svårt att dra sltsatser målformlering för att få större över vilka speifika insatser möjlighet att se om som har gett bäst resltat. målppfyllelsen ökar på grnd av våra läsinsatser. Målet kvarstår nästa läsår. Reensera den litteratr som läses genom att använda olika IKTverktyg. Tillgång till skönlitteratr på olika språk. Använda de didaktiska frågorna i samtliga ämnen oh verksamheterna: När? Var? Hr? Varför? Vad?

14 [11J BÅSTADS KOMMUN Barn & skola Utveklingsområde : Likvärdig bedömning "Betyget ttryker i vad mån den enskilda eleven har ppnått de nationella knskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspeifika knskapskrav för olika betygssteg." Lgr 11Avsnitt.7Bedömning oh betyg 13 "Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar oh tveklar sådana knskaper som är nödvändiga för varje individ oh samhällsmedlem. Dessa ger okså en grnd för fortsatt tbildning." Lgr 11Avsnitt. Knskaper "Skolans mål är att varje elev tveklar förmågan att själv bedöma sina resltat oh ställa egen oh andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna oh förtsättningarna" Lgr 11Avsnitt.7 Bedömning oh betyg "Läraren ska tifrån krsplanernas krav allsidigt tvärdera varje elevs knskapstvekling, mntligt oh skriftligt redovisa detta för eleven oh hemmen samt informera rektor." Lgr 11Avsnitt.7 Bedömning oh betyg

15 BÅSTADS KOMMUN Barn & skola Vilken förväntad effekt var tänkt att ppnå? Hr blev resltatet? Vilka insatser genomfördes? Analys Vi gör likvärdig bedömning oberoende av varandra. Vi har kontinerligt diskterat bedömning oh vår samsyn har ökat. Vi gör allihop matriser, men var oh en gör sina egna tifrån det som berörs. Det viktiga är att vi är överens om vad de olika kvaliteterna/ värdeorden i knskapskraven innebär. Kompetensfortbildningsinsats - Unikm oh IKT. Kommngemensam konferens tillsammans med övriga skolor i kommnen Samrättning oh bedömning av nationella prov. Gemensam bedömning av elevarbeten Pedagogiska samtal kring Dylan Wiliams bok " Att följa lärande". Vilka insatser gav Övrigt (krävs ytterligare resltat? insatser, har det framkommit nya tveklingsområden? m.m.) Kommngemensamma Fortbildning i Unikm oh GAF - konferenser ger ökad samsyn. Hr kan dessa användas som hjälpmedel i Samrättning av nationella bedömningsproessen? Hr prov är ett bra lärtillfälle för dokmenterar vi i Unikm - vad pedagogerna- ökar samsynen kan vi göra lika för att nderlätta på bedömning oh vad som för vårdnadshavare med barn i krävs för olika betygssteg. olika klasser. Kollektivt lärande genom pedagogiska diskssioner ger samsyn kring olika begrepp t.ex. vad begreppet resonemang innebär på olika nivåer. Diskssioner både på skolan oh i ämneskonferensgrpperna tifrån Dylan Wiliams bok "Att följa lärande" Samrättning för nationella prov bör fortsätta. Viktigt att tidsanpassa när rättningen görs för fortsatt formativt arbete på respektive skola. Målet kvarstår nästa läsår.

16 ITiJ BÅSTADS KOMMUN Barn & skola Utveklingsområde 3: Synligt lärande på fritidshemmet 15 "Fritidshemmet kompletterar tbildningen i förskoleklassen, grndskolan, grndsärskolan, speialskolan, sameskolan oh särskilda tbildningsformer som skolplikt kan fllgöras i. Fritidshemmet ska stimlera elevernas tvekling oh lärande samt erbjda dem en meningsfll fritid oh rekreation. Utbildningen ska tgå från en helhetssyn på eleven oh elevens behov." Skollagen 14 kap (010:800) "Skolan ska stimlera varje elev att bilda sig oh växa med sina ppgifter" Lgr 11Avsnitt 1. Skolans värdegrnd oh ppdrag "Personalen i fritidshemmet bör... ge eleverna möjlighet till nya oh fördjpade knskaper oh erfarenheter över tid genom att skapa en progression i verksamheten... " Allmänna råd för fritidshemmet s. 3 Vilken förväntad effekt var Hr blev resltatet? Vilka insatser genomfördes? Analys tänkt att ppnå? Vilka insatser gav resltat? Övrigt (krävs ytterligare insatser, har det framkommit nya tveklingsområden? m.m.) lever känner sig delaktiga oh får ett lever oh vårdnadshavare har Arbeta fram rtiner för att Pedagogiska samtal med Kompetensfortbildning - IKT som ökat intresse för verksamheten. fått ökad förståelse oh inblik i synliggöra lärandet på tgångspnkt i boken redskap i verksamheten hr verksamhetens aktiviteter fritidshemmet via vår lärplattform? "Fritidshemmets didaktik". lever oh vårdnadshavare har större kopplas till Lgr 11. Se bifogad För att knna vidaretvekla insyn oh knskap om verksamheten. matris. Kompetensfortbildning Gemensam konferens - skola verksamheten behöver vi vara "Fritidshemmets didaktik" - Lärande oh fritidshem - med vaksamma på hr den tökade leverna stannar kvar på levernas delaktighet i samtal i arbetslaget representanter från timplanen påverkar elevernas fritidshemmet längre pp i åldrarna. planering oh tvärdering har respektive klass oh närvaro oh ork på ökat. Vidaretvekla progressionen i fritidshemsavdelning. eftermiddagen. Hr behöver vi verksamheten i takt med elevernas förändra för att möta elevernas Vi har ngefär samma ålder, förmågor oh intressen. Vekoinformation på Unikm behov? elevnderlag som tidigare. Vi till elever oh vårdnadshavare ser ingen trend i att eleverna är Konferens - varje veka -respektive samt vekoshema kopplat till Nytt avsnitt i läroplanen om inskrivna längre pp i åldrarna fritidshemsavdelning oh Lgr 11. (se bild på fritidshemmet. Behöver vi göra i förhållande till föregående år. klassföreståndare försättsbladet) några förändringar i verksamheten?

17 ITiJ BÅSTADS KOMMUN Barn & skol a Utveklingsområde 4: levhälsoplan 16 "Skollagen föreskriver att tbildningen inom varje skolform oh inom fritidshemmet ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas. Normerna för likvärdigheten anges genom de nationella målen. n likvärdig tbildning innebär inte att ndervisningen ska tformas på samma sätt överallt eller att skolans resrser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förtsättningar oh behov. Det finns okså olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för tbildningen. Därför kan ndervisningen aldrig tformas lika för alla''. Lgr 11Avsnitt1 Skolans värdegrnd oh ppdrag, n likvärdig tbildning Vilken förväntad effekt var Hr blev resltatet? Vilka insatser genomfördes? Analys tänkt att ppnå? Vilka insatser gav Övrigt (krävs ytterligare resltat? insatser, har det framkommit nya tveklingsområden? m.m.) Tydliga handlingsplaner som Vi-känslan i elevhälsoarbetet Tagit fram individella Alla insatser har bidragit till Arbetet kommer att fortsätta men nderlättar det förebyggande arbetet. har ökat. handlingsplaner för skolans ett bättre elevhälsoarbete. avsltas som prioriterat mål. elevhälsoarbete exempelvis n vi-känsla på skolan/fritidshemmet Handlingsplaner har börjat Riktlinjer för att främja närvaro. att vi - pedagoger oh elevhälsoteam - tarbetas vilket nderlättar det tillsammans arbetar med gemensamma elevhälsoarbetet. Kompetensfortbildning för elevhälsoppdraget tifrån våra olika elevhälsoteamet - Petri Partanen. kompetenser.

18 BÅSTADS KOMMUN Barn & skola Del 3 Verksamhetens tveklingsbehov tifrån målppfyllelse oh tvärderingen av arbetet med SKA-planen 17 Vilka mål bör fortsätta tveklas, vilka bör tas bort oh vilka ska läggas till, motivera: Att tvekla elevernas läsförmåga (tveklingsområde 1) oh likvärdig bedömning (tveklingsområde ) är långsiktiga mål som kommer att kvarstå kommande år. Läsförmåga är en kompetens som påverkar knskapstveklingen i samtliga skolans ämnen. n god läsförmåga är viktig för alla elever. För att fördjpa pedagogernas komptetens kring läsning kommer all skolpersonal att delta i Läslyftet. Bedömning är sbjektivt men för att stärka rättsäkerheten kring exempelvis betygssättning är det av stor vikt att pedagogerna ges möjligheter oh att tillsammans disktera, bedöma oh analysera förmågor tifrån gällande styrdokment. Utifrån ett förändrat elevnderlag, fler elever med annat modersmål än svenska, finns ett tveklings behov kopplat till Läroplanens kapitel 1 oh. För fritidshemmet kommer målet synligt lärande att avsltas oh nytt tveklingsmål kommer att arbetas fram i början av läsåret tifrån det behov som finns baserat på innehållet i läroplanens nya kapitel för fri tidshemmet samt tifrån den personalsammansättning som finns efter personalbyte. Övrigt av vikt, exempelvis resrskrävande investeringar tanför befintlig bdget med motivering: Östra Karps skola är en skola som, tifrån den samhällstvekling som sker i området, växer. I Östra Karp pågår ett generationsskifte när det gäller bostäder oh nya bostadsområden håller på att exploateras (Östra Karps oh Tvelykan) vilket vi redan ser ger en ökad inflyttning. Lokalerna som idag finns tillgängliga räker inte till för att ta emot en ökad inflyttning. För att knna leva pp till Båstads kommns mål som en framgångsrik skolkommn behöver lokaler anpassas till dagens oh framtidens krav på tidsenlig tformning oh inredning för både elever oh personal exempelvis fngerade IKT, arbetsrm för personal oh klassrm för elever i behov av särskilt stöd. Rekrytering oh att behålla kompetent legitimerad personal inom skola oh fritidshem är en stor tmaning. Hr kan vi bli attraktivare som arbetsgivare? Administrativt stöd för både pedagoger oh skolledning behöver finnas. Vi ser positiva effekter av det lilla administrativa stöd som lågstadiesatsingen har knnat ge pedagogerna. n tökning av detta stöd kan verka positivt i att både behålla oh rekrytera pedagogisk personal.

19 ITiJ BÅSTADS KOMMUN Barn & skola Det ökande antalet nyanlända elever medför att vi behöver ökad tillgång till stdiehandledare på flera olika språk, modersmålsndervisning, svenska som andraspråkslärare, elevhälsa, tolkar för att knna kommniera med vårdnadshavarna mm. Vi behöver okså kompetensfortbildning för personalen kring hr man ndervisar elever som inte har svenska som modersmål. För våra elever i behov av särskilt stöd måste det finnas resrser så att de kan nå så långt som möjligt tifrån sina förtsättningar. ös:;; OJ! Ssanne Kazmarek, rektor

20 3 4 5 ' 6! I Betygskatalog ppgifter om betyg levernas namn Persannr,, Cl // OsfrCi l<or171 skol.. VT 010 Moderna Moderna Modersmål :,,.. språk, språk, " ".. : : elevensval språkval I!! "".....!!,, " '5 ;. - :..,,, : - o g 't: " - l!'. e -.>< e :, :J Cl Cl Cl.. ". - Cl " 0.s ' "".?:'....?:'.?:' ;;;.a "" '... ti :J 0 ;;; : '* " " g :!! :;;.. m m " :;; >o w m z.. iii.. " (!I iii B D A D D 0 B D C A B F D F F B D C A D B D D F B D ' D D D D D D D il.il!!! 0.><.s : >. "",, U) ;; Q) 0:: :;:.. iii 6i D D D D F F F D D D D D D D... "" 0- 'I!!. g : i!l I!! ] > """ (,).. {!!..><.>< t- " Anm D D D D Grndskola 19 Poäng 3,5 4,5 105,0 7,5 197,5 05,0 7 I I 11 I I I F POL B D D D F B D C B D D A D B D D A D F C F D F D B D D D D B B C D D D D C B D D D D D D A D D D A B B A A A B B B A A A B A A B B B B B C D B D D, - '- - F F D B D D D D D D D F F D D B D D D D D D D B D A A B A B D -- F D D D D B I 130,0,5 15,0 5,0 140,0 15,5 1,5 35,0 05,0 0,0 17,5 0,0 9,5 80,0 4,5 16,5 B Betygskatalog ppgifter om betyg,,[ :.. Moderna Moderna Modersmål,,. " ". - språk, språk, : elevens val språkval I!!,,.il "" " -..X "fi äi.,,, a.il.il ;I (,) o.. Il> 't: " 0 iiii]i!!! - e, e.. 't: 0 Cl Cl Cl -" ' " "... ;;; CD.?:' z -".., '.s,.,, Cl 1;;".?:' 0 ;;_ 0.. Q) " " " levernas namn Persannr iii w :!! :::;: m a ll'.l :::;: iii (!I!i: lii F F ARA F F F ARA F F X.... "" i:.x - U) U) i!l i!! > > {!!. " ".., (,).. F F F -" ] {!!. Anm 3 3 Grndskola Poäng 10,0 0,0 10,0 3

21 ljn ooosoo/0\ [ilj BÅSTADS KOMMUN Bildning & arbete Akademi Båstad Nlägesbedömning 015

22 BÅSTADS KO MMUN Bildning & arbete Årlig nlägesbedömning av målppfyllelse oh det systematiska kvalitetsarbetet Syfte: Del 1: Smmera elevernas målppfyllelse oh analysera resltaten på organisationsnivå Del : Göra en bedömning av resltatet av tveklingsområdena som lyftes i SKA-planen oh analysera resltaten Del 3: Identifiera förbättrings-/tveklingsområden tifrån ovan nämnda pnkter samt tifrån behovsinventering i ett bredare perspektiv Del 1 målppfyllelse levernas målppfyllelse, bilagd betygsstatistik bland avgångselever Organisationsanalys av resltaten: Gymnasieexamen ppnåddes av 94% av eleverna (54 av 57). Riksgenomsnittet för gymnasieexamen år 015 var 88,5%. n ppdelning i högskoleförberedande- oh yrkesexamen visar på följande resltat för Akademi Båstad Gymnasim; 94% ( 44 av 4 7) samt % (10 av 10). De elever som inte ppnådde högskoleförberedande- eller yrkesexamen erhöll stdiebevis. Statistiken kan jämföras med förra läsårets; gymnasieexamen ppnåddes sammantaget av 88% av eleverna efter 93% högskoleförberedande examen oh 75% yrkesförberedande examen. Genomsnittligt meritvärde på högskoleförberedande program är 14,3 oh på yrkesförberedande program 11,4 att jämföra med förra årets genomsnittliga meritvärden som var 14,5 oh 10,. Riksgenomsnittet var år ,5 på högskoleförberedande program oh 1,9 på yrkesförberedande program. Vad ger resltat i klassrmmet? Förstärka elevernas motivation genom varierade ndervisningsmetoder, individalisering oh elevinflytande. Formativ bedömning/förhållningssätt. Tydligt ledarskap i klassrmmet. Datorn som pedagogiskt hjälpmedel. Medvetet arbete kring trygghet oh stdie ro. Något strktrellt som hade knnat förbättras för att nå bättre resltat? Fördjpat kollegialt lärande Fnktionella klassrm som möjliggör varierad ndervisning.

23 BÅSTADS KOMMUN Bildning & arbete Del Utvärdering av arbetet med planen för Systematiskt kvalitetsarbete Utveklingsområde 1: Systematisera kvalitetsarbetet i syfte att tvekla resltat oh kvalite i alla delar av verksamheten. Mål enligt skollagen 010:800 oh Lgy 11 nligt skollagen 4 kap. 3-8 (010:800) skall hvdman oh skolenhet kontinerligt oh på ett systematiskt sätt arbeta med ppföljningar av verksamheten genom analys av resltat i förhållande till de nationella målen oh tifrån det skapa en fortsatt planering oh tvekla tbildningen. I Lgy 11 avsnitt 1 oh.6 ttryks likaså krav på systematiskt kvalitetsarbete.

24 BÅSTADS KOMMUN Bildning & arbete Vilken förväntad effekt var tänkt att ppnå? Hr blev resltatet? Vilka insatser genomfördes? Analys 3 Utveklingsområden skall tydliggöras, definieras oh avgränsas för att sedan följas pp regelbndet. Hr går det, behöver vi baka ett par steg eller ändra krs? Vid tvärdering av detta tveklingsområde skall minst 85% av personalen ppleva hög nöjdhet med förstärkandet av det systematiska kvalitetsarbetet. Vid tvärderingen av årets fter analys i hela foksområden pplevde personalgrppen definierade 86%, 1 av de 14 svarande i rektor tveklingsområdena oh personalen, hög nöjdhet kommnierade vid pprepade med förstärkandet av det tillfällen nder läsåret när oh systematiska hr dessa sklle följas pp oh kvalitetsarbetet. tvärderas. Vilka insatser gav resltat? Övrigt I de fall där Ses som ett långsiktigt tveklingsarbetet har tveklingsområde då det inte tgått från enbart är en metod tan ett frågeställningarna; förhållningssätt som inbegriper alla skolans - Vad fngerar proesser oh all personal. respektive - fngerar inte? Att skapa strktr oh rtiner Varför fngerar för att tvekla kvaliten i en - det inte? dynamisk skolvärld med ny Vad kan vi göra personal oh en stor andel nya annorlnda för att elever kräver långsiktighet. det skall fngera bättre? har förbättrade resltat ppnåtts. xempelvis i arbetet gällande ppföljning av elevernas knskapsresltat i syfte att sätta in åtgärder som leder till att eleverna tveklas så långt de kan. Men även i arbetet kring trygghet oh stdiero där vi arbetat med platsanalys, lika be handlingsplan, förebyggande/främjande aktiviter oh elevenkät.

25 4 BÅSTADS KOMMUN Bildning & arbete Utveklingsområde : Undervisning oh lärande samt grndläggande värden oh inflytande i syfte att få lärarna att tgå från elevernas behov, erfarenheter, förtsättningar oh tänkande samt ge eleverna ett reellt inflytande över arbetssätt, arbetsformer oh ndervisningens innehåll. Mål enligt skollagen 010:800 oh Lgy 11 I skollagen 3kap. 3 (010:800) framgår att alla elever skall ges den stimlans oh ledning som de behöver i sitt lärande oh för personlig tvekling för att knna tveklas så långt som möjligt. I Lgy 11avsnitt.1 framgår att läraren skall tgå från den enskilda elevens behov, förtsättningar, erfarenheter oh lärande. Vidare så står det i skollagens 4 kap. 9 (010:800) att eleverna skall ges inflytande över tbildningen samt stimleras till att ta aktiv del i arbetet med att tvekla tbildningen. I Lgy 11 avsnitt.3 anges att läraren skall ansvara för att alla elever får inflytande över arbetssätt, arbetsformer oh innehåll i ndervisningen för att tillsammans knna planera oh tvärdera ndervisningen.

26 l1ti BÅSTADS KOMMUN Bildning & arbete Vilken förväntad effekt var tänkt att ppnå? Hr blev resltatet? Vilka insatser genomfördes? Analys 5 Lärare arbetar i större tsträkning med individalisering oh formativ bedömning i syfte att nå alla elever. Målet är att 90% av eleverna vid nästa års elevenkät ttryker att de är myket nöjda med ndervisning oh lärande. Medvetandegöra oh öka elevinflytandet. Målet är att 90% av eleverna vid nästa års elevenkät ttryker att de har möjlighet till inflytande över sin tbildning. På frågan om man som elev får arbeta på många olika sätt i skolan tex individellt, i grpp eller nder lärares ledning så visar elevenkäten att 0% av eleverna aldrig pplever detta, 1% ibland, 46% för det mesta oh 4% alltid. På frågan om lärarna tgår från vad jag som elev kan så visar elevenkäten att 4% av eleverna aldrig pplever detta, 4% ibland, 45% för det mesta oh 7% alltid. På frågan om tveklingssamtalen är framåtsyftande så visar elevenkäten att 6% av eleverna aldrig pplever detta, 17% ibland, 4% för det mesta oh 36% alltid. På frågan om man som elev får vara med oh planera skolarbetet så visar elevenkäten att 0% av eleverna aldrig pplever detta, 18% ibland, 51 % för det mesta oh 31% alltid. - Tydligare kartläggningar Vilka insatser gav resltat? Övrigt av elevernas behov oh intressen. Den insats som gett mest Ses som ett långsiktigt - Lärare erhöll resltat är asklterande i tveklingsområde då insatser överlämningar av triader - samtliga insatser såsom; speialpedagog kring hr behöver dok fortsatt arbetas man arbetar med elever i in oh fördjpas. - Gemensamma behov av särskilt stöd. krstvärderingar - Analys av de - Organisation för lärande elevtvärderingar som genom kollegialt gjordes i syfte att ompröva lärande oh förnya krser. - Individalisering - Synliggjorde entralt - Formativ bedömning innehåll, knskapskrav oh - IKT betygskriterier. - Asklterande i triader vid Behöver arbetas in oh fördjpas. två tillfällen nder läsåret. - Gemensam mall för foksområden oh frågeställningar vid tveklingssamtal arbetades fram. - Skolans lärare har haft en Såväl ökad öppenhet i dialog Då flera nyanställningar har dialog med elever oh gentemot elever oh kollegor gjorts nder sommaren oh en kollegor om elevinflytande som elevkårens engagemang stor andel nya elever börjat på i syfte att medvetandegöra har bidragit till resltatet. skolan så krävs en fortsatt dialog oh öka detsamma. kring elevinflytande. - levkårens engagemang har tagits tillvaro i syfte att öka elevinflytande oh delaktighet kring exempelvis trivselskapande aktiviteter.

27 BÅSTADS KOMMUN Bildning & arbete Utveklingsområde 3: Trygghet oh stdiero i syfte att tydliggöra åtgärder oh förebygga oh förhindra att elever tsätts för kränkande behandling. Mål enligt skollagen 010:800 nligt skollagen 6 kap. 6 8 (010:800) framgår att vid varje skolenhet skall en plan mot kränkande behandling pprättas. 6 Vilken förväntad effekt var Hr blev resltatet? Vilka insatser genomfördes? Analys tänkt att ppnå? Kartläggning oh analys av På frågan om man som elev - Diskssioner fördes med Vilka insatser gav resltat? Övrigt riskområden ska ingå i känner sig trygg på skolan så eleverna kring ett likabehandlingsplanen. Arbetet med visar elevenkäten att % av normentrerat för Samtliga insatser påverkade Även detta tveklingsområde likabehandling oh mot kränkande eleverna aldrig pplever detta, hållningssätt för att knna resltatet. kräver ett långsiktigt arbete inte behandling ska systematiseras. Målet 9% ibland, 47% för det mesta arbeta fram en gemensam minst mot bakgrnd av att det är är att % av eleverna vid nästa års oh 4% alltid. poliy. en stor andel nyanlända elever elevenkät pplever skolmiljön som - Platsanalys genomfördes. som blivit en del av skolan. trygg. - Likabehandlingsplanen Skolan behöver arbeta med presenterades oh inkldering oh ytterligare diskterades. insatser som diskterats är; - Stdiedagar planerades oh genomfördes i syfte att - Bygga in fler främja likabehandling. elevkontakter genom att - På mentorsmötestiden ändra diskterades diverse frågor shemastrktren oh för likabehandling oh mot blanda elevskåpen. kränkande behandling. - Tydliggöra - Lärare anknöt till olika elevhälsoplanen. teman för inkldering oh - Tillsätta ett gemenskap såsom integrationsråd med diskrimineringsgrnderna representanter från i den ordinarie elever, lärare oh ndervisningen. skolledning. Skolan ska erbjda stdiero som På frågan om man som elev får - På mentorsmötestiden Att föra diskssioner med Hänger ihop med ovanstående. skapar goda förtsättningar för den stdiero man behöver i diskteras hr stdieron eleverna kring stdiero samt knskap oh lärande. Målet är att skolan så visar elevenkäten att kan förbättras. att som lärare behålla % av eleverna vid nästa års 3% av eleverna aldrig pplever - Ökat läraransvar oh bättre eleverna i klassrmmet

28 [fij BÅSTADS KOMMUN Bildning & arbete elevenkät pplever att skolan erbjder goda förtsättningar för knskap oh lärande. detta, 9% ibland, 44% för det tnyttjande av lokaler påverkar stdieron positivt. mesta oh 5% alltid. genom att större tsträkning låta eleverna arbeta i lektionssalarna. 7 Del 3 Verksamhetens tveklingsbehov tifrån målppfyllelse oh tvärderingen av arbetet med SKA-planen Vilka mål bör fortsätta tveklas, vilka bör tas bort oh vilka ska läggas till, motivera: Arets tveklingsområden har valts t med anknytning till resltat från elevenkäten 015 oh 016, oh sko/inspektionens regelbndna tillsynsrappor 013 oh 014. Samtliga dessa tre tveklingsområden kommer vi att fortsätta tvekla då de är långsiktiga oh arbetet är påbörjat. De/målen kommer att revideras. Övrigt av vikt, exempelvis resrskrävande investeringar tanför befintlig bdget med motivering: Skolan tar emot en ökad andel nyanlända elever vilka kräver stdiehandledning på modersmål samt stora insatser i svenska som andraspråk varför personal behöver rekryteras. Skolan tar emot en ökad andel elever i behov av särskilt stöd vilka kräver resrser i form av speialpedagog/lärare oh assistens. Kompetenstvekling krävs i lärargrppen gällande formativ bedömning oh datorn som pedagogiskt hjälpmedel i syfte att öka skolans må/ppfyllelse. lever oh personal pplever inte arbetsmiljön gällande ventilationen som tillfredsställande varför detta behöver ses över. Alla skolors viktigaste framgångs/aktar är skikliga lärare oh rekryteringarna inför kommande läsår har visat ett betydligt svagare söktryk i jämförelse med tidigare år. Båstad kommn behöver därför arbeta aktivt på kort oh lång sikt för att vara attraktiv som arbetsgivare. För att rektor skall knna foksera på kärn ppgiften, elevers lärande, krävs ett ökat administrativt stöd i skolan när elevantalet är ökande. 'H:.{=- M: {:..G,.\ J.J:::_oso ('

29 Betygsstatistik 8 Krs BIOBIOOI Biologi I BIOBI00 Biologi N ngelska, grndskola NGNG05 ngelska NGNG06 ngelska NTNRO ntreprenörskap HISHISO!al Historia!al HISHISO!b Historia I b Gy-poäng IDRIDOOI Idrott oh hälsa I - speialisering IDRIDROI Idrott oh hälsa I KMKMOI Kemi I MATMATO!a Matematik I a MATMATO!b Matematik I b MATMATOl Matematik I MATMAT0a Matematik a MATMAT0b Matematik b MATMAT0 Matematik MATMAT03b Matematik 3 b MATMAT03 Matematik 3 MODDUOI Moderna språk I MODDU03 Moderna språk MODDU04 Moderna språk 4 MODFRAOI Moderna språk I MODSPAOI Moderna språk I MODSPA0 Moderna språk MODSPA03 Moderna språk 3 MODSPA04 Moderna språk NAKNAKO!al 50 Natrknskap I al NAKNAKO!b Natrknskap I b RLRLOI 50 Religionsknskap I 0 50 Betyg % F % % D % 4 50,0 5,0 5,0 I,0 1 8,6 8 19,0 3 8, ,9 4 1,1 3 15,8 4 40,0 4 40, ,4 4 1,5 % B % 5,0 1,5 1, ,0 5 11, ,l 5 13,9 3 15,8 10,5 0,0 9 8,1 3 9,4 16,7 A % 1,5 3 37,5 4 9,5,8 Antal betyg , , , ,1 9 1,4 7 16,7 1 8,6 11 6, ,3, 3 33,3 11, ,0 0, ,8 8 34,8 8,7 8,7 3 11,1 11,1 5 55,6, 9 0,0 4 80, , ,5 5 1,7 4,3 3 I!,I,, 3 33,3 11, ,5 5,0 1,5 5, ,5 1,5 5,0 5, ,0 33,3 16,7 6 0,0 40,0 0,0 0,0 5 5,0 50,0 5,0 4 I,0 0,0 40,0 I 0,0 0,0 5 50,0 50,0 6,7 13,3 3 0,0 6 40,0 3 0,0 15 9,1 4 36,4 4 36,4 18, Il 10,0 5 50,0 0,0 10,0 10, ,5 3 1,5 4 16,7 8,3 6 5, ,8 10 3,8 9 1,4 6 14,3 7 16,7 4 Kjgebs04.rpt Sida 1 /

30 Betygsstatistik 9 Krs SAMSAMO!al Samhällsknskap I a I SAMSAMOI b Samhällsknskap I b SAM SAM Samhällsknskap SOISOOO Soiologi - SVASVAOI Svenska som andraspråk I SV ÄSV AOi Gy-poäng 50 Betyg Svenska som andraspråk SVSV Svenska I SVSV0 Svenska % L _ SVSV03 Svenska 3 v:.\r.v ARo Vård- oh omsorgsarbete I smlita > BILBILO!b Bild oh form I b LLPRAO Praktisk ellära LRLFO lkraftteknik NGNG07 ngelska 7 FASFAO-- Fastighetsservie - VYS FASFAVO Fastighetsservie - ytor FIOFIOOI Filosofi I FOTFOTOI Fotografisk bild I FYSFYSO!a Fysik la FYSFYS0 Fysik FORFÖROI Företagsekonomi I GOGOOI Geografi I GRAGRAOI Grafisk kommnikation 1-3soo GYARNA Gymnasiearbete Natrvetenskapsprogrammet GYARSA --- Gymnasiearbete Samhällsvetenskapsprogrammet GYARVF ioo Gymnasiearbete YVS- oh fastighetsprogrammet oyar ---- Gymnasiearbete Vård- oh omsorgsprogrammet HISHIS0a-- Historia a F % % D % % B % A 0,0 5 50,0 3 30,0 4 1, ,4 1 37,5 3 9, j ! , ,8 4 17,4 4 17,4 I 6,7 I 6,7 6 40,0 3 0,0 ---! I 33,3 66,7 % 6,3 8,7 4 6,7 Antal betyg I 33,3 66, , , ,5 4 10,3 3 7, j ,3 7 18,4 5 13, 13 34, 10 6,3 I, ,6 9 6, , 5 14, l----l I 16,7 I 16,7 33,3 33, ,0 4, ! , l C ,9 3 17,6 3 17,6 3 17,6 4 3,5 3 17, ,0 5,0 4,0 3 1,5 5 0,8 8 33,3 5 0,8 3 --l l ,5 4 50,0 50,0 5 6,5 1,5 5,0 8 1,5 3 37,5 5,0 1, !------!---- 1,5 8 I 0,0 4 40,0 5 50, ,9 14,3 3 4, ,0 50,0 8,0 8 4,0 4 4,0 4 6,0 6 14,3 8,6 14,3 14,3 8,6 7 Kjgebs04.rpt Sida /

31 L Betygsstatistik 30 Krs Gy-poäng HUMHUMOOS Hmanistisk oh samhällsvetenskaplig speialisering HÄLHALO Wö Hälsopedagogik HÄLKOMO Komplementärmediin HÅLMiro Miljö- oh energiknskap IDRID00 Idrott oh hälsa - speialisering IDRIDR0 Idrott oh hälsa ---- JURPRIO Privatjridik JURRATO -- Rätten oh samhället KMKM0 Kemi -- LDLDO Ledarskap oh organisation MATMAT04 Matematik4 MATMAT05 Matematik 5 MDMD Mediin 1 MJOU01 Jornalistik, reklam oh information MTTO Textkommnikation MPM!Ol Medieprodktion 1 MRMOI -- Medier, samhälle oh kommnikation 1 MODDU Moderna språk MODDU05 - Moderna språk MODFRA0 Moderna språk MODFRA03 Moderna språk MODFRA04 Moderna språk MODFRA05 Moderna språk MODFR01 Moderna språk MODFR03 Moderna språk 3 MoDSPA Moderna språk MODSWAOl Moderna språk 1 MANTW tik oh människans livsvillkor NAKNAK0 Natrknskap Betyg % ' F _I - -f % % D % % B % A 1 9,1 5 45,5 9,1 18, 18, Il L ,7 4 66,7 1 16, ,0 1 5,0 I 5,0 4 % Antal betyg 1 1,5 4 50,0 5,0 1 1,5 8 33,3 4 66, ' I 1,5 1 1,5 5,0 4 50, ,3 1 14,3 4 57,1 1 14, ,3 1 14,3 3 4,9 8, ,0 1 1,5 5,0 I 1, ,0 5 33,3 13,3 13,3 15 j _ ,0 5,0 I 1,5 1 1, ,1 8,6 1 14,3 7 ' ,7 4 66,7 I 16, ,0 1 50, , I 50,0 I 50,0 1 50,0 I 50,0 1,0 I 50,0 50,0 j,0 1,0 1, ,0 I 5,0 50,0 4,0 1 33,3 66,7 3 8,6 3 4,9 8, ,0 I,0 1 16,7 1 16,7 3 50,0 I 16,7 6 5,0 5,0 3 37,5 1 1,5 8 Kjgebs04. rpt Sida

32 Betygsstatisti k 31 Betyg Antal Krs Gy-poäng % F % % D % % B % A % betyg PDKOUO Kommnikation 13,3 7 46,7 13,3 4 6, PDPGO Pedagogiskt ledarskap 5, PSKPSYOI Psykologi I I 3,3 4 13,3 4 13,3 6 0,0 6 0,0 9 30, PSKPSY0a Psykologi a I 5,9 7 41, 11,8 7 41, PSYPSYOI Psykiatri I 1 16,7 33,3 3 50, f RLRL0 50 Religionsknskap 3 4,9 1 14,3 I 14,3 8, SAMINO Internationell ekonomi 4 57,1 I 14,3 8,6 7 50,0 I 16, SAMSAM01a 50 Samhällsknskap I a I 16,7 I 16,7 3 SAMSAM03 - Samhällsknskap 3 I 14,3 8,6 I 14,3 I 14,3 8,6 7 stdako ' [ Aktsjkvård 33,3 I 16,7 3 50, SJUHMO Hemsjkvård I 5,0 50,0 I 5, SJURADO Räddningsmediin 3 50,0 I 16,7 33, SOITNO tniitet oh kltrmöten I 10,0 4 40,0 0,0 1 10,0 0, SPCSPOI Speialpedagogik I I 16,7 3 50,0 33,3 6 L SPIDS Idrottsspeialisering I I 0,0 3 60,0 I 0, SPIDS Idrottsspeialisering I 0,0 I 0,0 3 60, SPIDSfö Idrottsspeialisering 3 I 0,0 4 80, SPTRÄÖ-1 -- Tränings- oh tävlingslära I I 0,0 I 0,0 3 60, I SPTRA0 Tränings- oh tävlingslära I 0,0 I 0,0 3 60,0 5 SPTRÄ t l Tränings- oh tävlingslära 3 I 0,0 4 80,0 5 SYSINJO Injsteringsteknik 50,0 50,0 4 SYSS-YTO I Systemppbyggnad 4, SYSVÄMO , f Värme lära 4, f--- TIVVSO VYS-isolering 4, r r VKVKO Verktygs- oh materialhantering 3 75,0 I 5, VVSNTO ntreprenadteknik 3 75,0 I 5, VVSSANOI Sanitetsteknik I 50,0 I 5,0 I 5, VVSSAN0 Sanitetsteknik 50,0 50, VVSVVGO VVS gassvetsning rör 50,0 50, i f r----- VVSVVIO YVS TIG-svetsning rör 66,7 I 33, L Kjgebs04.rpt Sida

33 Betygsstatisti k 3 Krs Gy-poäng vvsvvso YVS svets oh lödning rör Betyg % F % VVSVVTO 00 VYS-teknik 3 VVSVÄR.ITT Värmeteknik I 3 - VVSVAR0 Värmeteknik 3 - VÅRVÅR0 150 Vård- oh omsorgsarbete % D % 5,0 3 75,0 75,0 5,0 75,0 5, ,0 I 5,0 16,7 3 50,0 % B % A ,3 % Antal betyg Kjgebs04.rpt Sida

34 UNooo50o/016-60o 33 ll1j BÅSTADS KOMMUN Barn & skola Strandängsskolan 7-9 Nlägesbedömning 015

35 [i1j BÅSTADS KO MMUN Barn & skola Årlig nlägesbedömning av målppfyllelse oh det systematiska kva I it etsa rbetet Syfte: Del 1 Grndskolan: Smmera elevernas målppfyllelse oh analysera resltaten på organisationsnivå Del Förskola oh grndskola: Göra en bedömning av resltatet av tveklingsområdena som lyftes i SKA-planen oh analysera resltaten Del 3 Förskola oh grndskola: Identifiera förbättrings-/tveklingsområden tifrån ovan nämnda pnkter samt tifrån behovsinventering i ett bredare perspektiv Del 1 målppfyllelse (rör grndskola) Organisationsanalys av resltaten: Förra årets höga notering gällande meritvärdena återpprepas inte i år. Hvdfaktorn är en ökad migration. Inte bara emigrationen, tan omflyttningar inom landet. I år nio hade vi sex nya elever med ofllständig skolbakgrnd som valde Strandängsskolan nder sitt sista läsår. På den korta tid får vi väldigt svårt att fylla de lkor som ppstått nder lång tid. De elever som vi ansvarar för från år 7-9 är resltatet fortsatt gott, dok är vi aldrig fllt tillfreds förrän alla når godkända resltat. Genomsnittligt meritvärde: 9a: 8 9b:,5 9:7 9d: 37,5 Sammanlagt genomsnittligt värde: 8 I våra tvärderingar har vi landat i nedanstående framgångsfaktorer. Kan man som lärare förhålla sig till de riktlinjerna finns förtsättningarna för en god oh ändamålsenlig ndervisning: Vilka arbetssätt i klassrmmen är tifrån er erfarenhet framgångsrika för elever. Att det råder stdiero i klassrmmen Att läraren tydligt i starten av lektionen går igenom vad lektionen ska innehålla Att läraren i sltet av lektionen sammanfattar vad lektionen har innehållit Att strktren på lektionerna är någorlnda lika oh därmed förtsägbara Att grpprm enbart används för elever som klara av att arbeta där, inte som ett sätt att "bli av med" stökiga elever Att mobiltelefonerna lämnas in i början av lektionen