HANDLEDNING FÖR ATT SKAPA EN KOMMUNAL PLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING

Transkript

1 HANDLEDNING FÖR ATT SKAPA EN KOMMUNAL PLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING 1

2 Förord Den här handledningen har tagits fram inom ramen för projektet Visa Väst som pågår mellan 2013 och 2015 i Västra Götaland. Visa Väst står för Vägledning i Stdier och Arbetsliv i Västra Götaland och är ett samarbete mellan Göteborgsregionens Kommnalförbnd (GR), Fyrbodals Kommnalförbnd, Skaraborgs Kommnalförbnd och Sjhärad - Boråsregionens Kommnalförbnd. Målet med projektet är att bidra till en likvärdig och kvalitativ stdie- och yrkesvägledning i regionens 49 medlemskommner samt att öka arbetsmarknadsknskapen i skolan. Projektet finansieras av Tillväxtverket och Västra Götalandsregionen. Ett av delmålen i projektet Visa Väst är att ta fram stödmaterial för att stärka det systematiska kvalitetsarbetet inom stdie- och yrkesvägledningen rnt om i kommnerna. Vi har valt att göra det i form av en handledning för hr en kommnal plan för stdie- och yrkesvägledning kan skapas. Målsättningen är att ge konkreta exempel på hr en plan kan tformas, vilka som är involverade i arbetet, hr teman och aktiviteter kan tformas samt hr arbetet med stdie- och yrkesvägledning kan tvärderas. Målgrppen är politiker, verksamhetschefer, tbildningschefer, rektorer, stdie- och yrkesvägledare och övrig personal på skolan. D kan läsa mer om Visa Väst och ta del av materialet i digital form på projektets hemsida: Vi önskar er lycka till och hoppas att ni finner det ni behöver för ert tvecklingsarbete! Materialet har tagits fram av: Josefin Claesson, processledare Visa Väst, GR Utbildning Angela Lyrhagen Eliasson, Kompetenscentrm i Kngsbacka Hans-Olov Lndin, Kompetenscentrm i Kngsbacka. För grafiken står Ingibjörg Sigrðardóttir. Materialet är Copyright GR Utbildning Pedagogiskt Centrm Materialet får fritt kopieras och användas i tbildningsverksamhet så länge källa anges. 2

3 Innehåll Bakgrnd 4 Inledning 5 Definitioner 6 Utgångspnkter i arbetet med att skapa en kommnal SYV-plan Professioner som berörs i arbetet med en SYV-plan Styrdokment & riktlinjer Att sätta mål med stdie- och yrkesvägledningen Genomförandeprocessen 9 10 Karriärvägledning i grndskolan årskrs ett till nio 11 Årskrs 1-3: Väcka nyfikenhet 12 Årkrs 4-6: Framtidsinspiration 13 Årskrs 7: Möjligheternas vägar 14 Årskrs 8: Jag och omvärlden 16 Årskrs 9: Gymnasieknskap 17 Karriärvägledning i gymnasiet år 1 till 3 År 1: Insikt År 2: Översikt År 3: Utsikt Karriärvägledning för vxna 24 Uppföljning & tvärdering 26 Hr tvärderas SYV-planen? 27 Bilaga 28 Om stdie- och yrkesvägledning: Profession - Individ - Samhälle 28 Referenslista 31 3

4 BAKGRUND Förändringarna i omvärlden idag är omfattande, komplexa och sker i allt snabbare takt. Det gäller inte minst arbetsmarknaden och tbildningsvärlden, vilket ställer krav på både individ och organisation avseende flexibilitet, nytänkande och korta omställningstider. Det är ofta avgörande att göra bra val. Det blir allt viktigare men också allt svårare. De goda effekterna av en fngerande stdie- och yrkesvägledning som ett stöd i den personliga karriärtvecklingen är väldokmenterade. Trots detta visar rapporter från både Skolinspektionen (2013) och Skolverket (2007) att densamma ofta är lågt prioriterad i landets kommner. Det saknas styrning, ledning och ppföljning av arbetet med stdie- och yrkesvägledning och den är inte alltid en integrerad del i övrig verksamhet i kommnen. Det är synd, eftersom barn, ngdomar och vxna behöver omfattande stöd i att tforska, formlera och tveckla sina möjligheter. Det handlar om betydligt mer än att skaffa sig information för att göra ett enda val. Individen behöver både tveckla sin självkännedom, sin förmåga att göra val och ta vara på möjligheter samt skaffa sig knskap om omvärlden. Projektet Visa Väst har sitt avstamp i det avsltade kompetenstvecklingsprojektet GR SYVO som med ESF-medel pågick i Göteborgsregionen mellan 2011 och En av sltsatserna från GR SYVO var behovet av kommnövergripande strategier för att tveckla arbetet med stdie- och yrkesvägledning. Ett sådant arbete kan med fördel beskrivas i en kommnövergripande SYV-plan som sedan konkretiseras på varje enhet. Det finns idag en hel del SYV-planer rnt om i landet, men det är sällan de sträcker sig från årskrs 1 i grndskolan till åk 3 på gymnasiet och där det också görs ett systematiskt kvalitetsarbete hela vägen från grndskolevägledning till vxenvägledning. Projektet Visa Väst har tagit fram denna handledning för att ge exempel på hr en kommnal plan för stdieoch yrkesvägledning kan se t. I materialet beskrivs vilka professioner och yrkesroller som bör vara involverade i processen, hr målformleringar kan se t, hr teman och aktiviteter kan tformas samt hr vägledningen kan tvärderas. Vi tror att många kommner behöver ett konkret stöd i kvalitetsarbetet och det vill vi bidra med genom det här materialet. Handledningen är en del av SYVonlines metodbank för arbetet med stdie- och yrkesvägledning. De rekommendationer som nämns bygger på styrdokmenten, Allmänna Råd för arbetet med stdie- och yrkesvägledning, BRUK (Skolverkets självskattningsmaterial för att tvärdera skola-omvärldsarbetet) samt knskap om hr en kommns systematiska kvalitetsarbete fngerar. En referenslista med hänvisningar till vidare läsning finns i sltet av handledningen. Ytterligare stöd i arbetet med stdie- och yrkesvägledning finns på projektets webbplats 4

5 INLEDNING EN OVANLIG KOMMUN Stdie- och yrkesvägledningen ingår kommnens och enhetens systematiska kvalitetsarbetet i syfte att kartlägga, kvalitetssäkra och tveckla stdie- och yrkesvägledningen tifrån individens behov av vägledning och personalens behov av kompetensteckling. Målen för kommnens stdie- och yrkesvägledning och syftet med olika aktiviteter är tydliga för personal och för elever/vxna. Kommnen arbetar aktivt för att vidga elevers/vxnas perspektiv och motverka begränsningar. Stdie- och yrkesvägledning är ett delat ansvar på skolorna. En central vägledning finns för alla kommninvånare, bemannad med professionella stdie- och yrkesvägledare. Elever/ vxna har inflytande över sin stdie- och yrkesvägledning. Verksamheten präglas av omvärldsknskap och arbetslivsanknytning i alla ämnen genom alla tbildningsnivåer. Stdie- och yrkesvägledaren stödjer den övriga personalen i deras stdie- och yrkesorienterande insatser genom alla tbildningsnivåer. Hr sklle ett drömläge se t i en kommn som arbetar med livslång vägledning för alla kommninvånare? I enlighet med Skolverkets Allmänna Råd om arbete med stdie- och yrkesvägledning (2013) och med inspiration från Skolinspektionens beskrivning av kvaliteten i grndskolans stdie- och yrkesvägledning (2013:5) där det talande exemplet En ovanlig skola får illstrera önskeläget för en skola, används i det här materialet benämningen En ovanlig kommn för illstrera önskeläget för en hel kommn. En ovanlig kommn arbetar med en kvalitativ, livslång vägledning i både vid och snäv bemärkelse för alla invånare i kommnen. Arbetet med stdie- och yrkesvägledning är en del av kommnernas övergripande ppdrag och det är viktigt att detta arbete görs likvärdigt på alla kommnens skolor. Utgångspnkten är att eleverna, oavsett skola, ska ppleva att de genom tbildningen lär för livet och att all personal på skolan arbetar för att varje elev ska få en helhet och känsla av sammanhang. Därtill behövs möjlighet till vägledning även i vxen ålder. Idag får en sådan kommn nog betraktas som jst ovanlig, men målsättningen är att det ska känneteckna en helt vanlig kommn. I rtan till vänster sammanfattas önskeläget för en kommn som arbetar med livslång stdie- och yrkesvägledning för alla kommninvånare. 5

6 DEFINITIONER EUS ÅTTA NYCKELKOMPETENSER: Denna eropeiska referensram definierar åtta nyckelkompetenser som har identifierats som nödvändiga i ett föränderligt och flexibelt knskapssamhälle. Nyckelkompetenserna för livslångt lärande är en kombination av knskaper, färdigheter och rätt attityd till olika sammanhang och bör förvärvas av nga som förbereder sig för yrkeslivet och för vxna genom hela livet. 1. Kommnikation på modersmålet. 2. Kommnikation på främmande språk. 3. Matematiskt knnande och grndläggande vetenskaplig och teknisk kompetens. 4. Digital kompetens. 5. Lära att lära. 6. Social och medborgerlig kompetens. 7. Initiativförmåga och företagaranda. 8. Kltrell medvetenhet och kltrella ttrycksformer. Arbetet med stdie- och yrkesvägledning tgår alltid från en bred vetenskaplig grnd och beprövad erfarenhet. Inför skapandet av en kommnal SYV-plan kan det vara värdefllt att lta sig mot en gemensam bild av de olika begrepp och definitioner som återkommer i arbetet och som är vanligt förekommande inom stdie- och yrkesvägledningen. De definitioner som avses i det här materialet är: Kvalitet. Kan tolkas på så många olika sätt, men här menar vi att SYV- planen vilar på vetenskaplig grnd och att den hela tiden tvärderas för att hållas levande och att den ppdateras när förändringar sker. Det får inte bli ett statiskt dokment. Stdie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse. Stdie- och yrkesvägledning behöver bli en natrlig del i alla ämnen i skolan och för alla professioner som möter elever. Det vill säga den måste bli hela skolans ansvar. Stdie- och yrkesvägledning i snäv bemärkelse. Här menas vägledning tifrån stdie-och yrkesvägledarens roll, till exempel genom vägledningssamtal enskilt och i grpp. Processinriktad vägledning. En ständigt ökad självkännedom och inventering av omvärlden, för att knna sätta pp nya mål och genomföra dem, i syfte att öka förståelsen för varför vi går i skolan och för att hitta den egna motivationen. Valkompetens. Handlar om att skaffa sig knskap och strategier för att knna fatta bra beslt för sig själv och få en inblick i besltsprocessen. Hela skolan. I arbetet särskiljs inte särskolan eller sfi (svenska för invandrare). Utgångsläget är att det går att använda samma övningar på dessa skolformer. Samverka och samarbeta. Med samverkan avses något som görs på ett mer övergripande plan, tifrån god knskap om vad olika instanser eller personer gör. Samarbeta är något som görs mer regelbndet, att arbeta mer tillsammans i vardagen. Karriärvägledning. Denna benämning kommer fortsättningsvis att användas i texten som ett alternativ till vägledning då karriärvägledning mer beskriver det som vägledare arbetar med. Karriärvägledningsteoretiker menar att karriär innebär allt det en individ har gjort och tänker sig göra, vad gäller arbete, tan någon värdering. Det handlar alltså inte om att göra karriär. Kompetens. Kompetens definieras här som en kombination av knskaper, färdigheter och attityder som är anpassade till det aktella området. Nyckelkompetens är den kompetens som alla individer behöver för personlig tveckling och tveckling, aktivt medborgarskap, social integration och sysselsättning. 6

7 UTGÅNGSPUNKTER I ARBETET MED ATT SKAPA EN KOMMUNAL SYV-PLAN Det kan ibland felaktigt ppfattas som att ansvaret för arbetet med stdie- och yrkesvägledning är den enskilda stdie- och yrkesvägledarens, eventellt i samarbete med övriga vägledare på skolan eller i en kommn. I stället är det många olika professioner som bör ingå i både planeringen, genomförandet och tvärderingen av SYV-arbetet. Vilka som är involverade i arbetet med att skapa en SYV-plan kan se olika t beroende på hr styrningen är strktrerad i olika kommner, men för att planen ska bli långsiktigt verksam och komma alla till del krävs att planen förankras hos politikerna i kommnen och att direktiv går t till alla berörda verksamheter. Professioner som berörs i arbetet med en SYV-plan Den kommnövergripande SYV-planen bör skapas av en grpp som består av olika kompetenser. Ytterst verkar en styrgrpp bestående av till exempel förvaltningschef, verksamhetschef, skolledare, tvecklingsledare och chefen för vägledningen i kommnen samt stdie- och yrkesvägledare. Styrgrppen arbetar för att planen tarbetas så att alla invånare i kommnen får en likvärdig stdie- och yrkesvägledning i vid och snäv bemärkelse efter behov. På den enskilda enheten kan det vara en lokal arbetsgrpp bestående av stdie- och yrkesvägledare, verksamhetschefer/rektorer och förstelärare/lärare som arbetar fram enhetens SYV-plan. För att tydliggöra hr olika professioner bidrar till skapandet av en kommnal plan för stdie- och yrkesvägledning är tgångspnkten skolans stydokment för arbetet med stdie- och yrkesvägledning som sedan kopplas samman med knskap om kommners interna besltsprocesser. Detta måste förstås anpassas efter lokala förtsättningar och behov. Politiker. Inhämtar knskap, sätter övergripande mål och riktlinjer, ger resrser. Förvaltningschefer. Inom för- och grndskola, gymnasim och vxentbild- ning. Samverkar kring var och ens del i givna kommnala mål och riktlinjer, samt inklderar berörda verksamhetschefer. Verksamhetschefer. Samverkar kring givna kommnala mål och riktlinjer och för vidare till rektorer/skolledare för vidare konkretisering. Rektorer/Skolledare. Samarbetar inom varje förvaltning och med stdie- och yrkesvägledare, förstelärare/lärarrepresentant, samt samverkar med övriga berörda förvaltningar. Stdie- och yrkesvägledare. Samarbetar med rektor, förstelärare/lärare för att binda samman och konkretisera Skolverkets riktlinjer gällande stdie- och yrkesvägledning, samt kommnens mål och riktlinjer med skolornas knskapskrav. Samverkar även med stdie- och yrkesvägledare inom övriga berörda verksamheter. 7

8 Förstelärare. Samarbetar med stdie-och yrkesvägledare för att binda STYRDOKUMENT OCH RIKTLINJER Skollagen 2010:800 Lgr 11 (2.2, 2.4, 2.6) Lgy 11 (2.1, 2.4, 2.6) Lvx 12 (Kap 1, 2.2, 2.4) Allmänna Råd om arbetet med stdie- och yrkesvägledning Resoltions on Lifelong Gidance (2004; 2008). The Eropean Lifelong Gidance Policy Network, (ELGPN, samarbetsorgan som syftar till att stödja Eropeiska Unionens medlemsländer att samarbeta kring livslång vägledning både i tbildningsoch arbetssektorn) Kommnens vision och mål kring stdie-och yrkesvägledningsarbetet Vägledarföreningens etiska riktlinjer samman och konkretisera Skolverkets riktlinjer gällande stdie-och yrkesvägledning, samt kommnens mål och riktlinjer med skolornas knskapskrav. Samverkar även med förstelärare/lärare inom övriga berörda verksamheter. Lärare. Samarbetar med stdie-och yrkesvägledare och förstelärare för att binda samman och konkretisera Skolverkets riktlinjer gällande stdie-och yrkesvägledning, samt kommnens mål och riktlinjer med skolornas knskapskrav. Samverkar även med förstelärare/lärare inom övriga berörda verksamheter. Elevhälsan. Har knskap kring hr skolan arbetar med stdie- och yrkesvägledning och vad stdie- och yrkesvägledare kan bidra med i arbetet med att eleverna ser sina möjligheter. Övrig skolpersonal. Har knskap kring hr skolan arbetar med stdieoch yrkesvägledning och vad stdie-och yrkesvägledare kan bidra med i arbetet med att eleverna ser sina möjligheter. Styrdokment och riktlinjer För att säkerställa att arbetet tgår från de bestämmelser och föreskrifter som reglerar arbetet med stdie- och yrkesvägledningen bör det finnas hänvisningar till styrdokmenten. Det finns även andra dokment som bör ligga till grnd för den långsiktiga planeringen för stdie- och yrkesvägledning i kommnen. I listan till vänster ser ni de dokment och riktlinjer vi anser är viktiga att känna till. VISION 8

9 ATT SÄTTA MÅL MED STUDIEOCH YRKESVÄGLEDNINGEN En förtsättning för att arbeta långsiktigt och systematiskt med stdie- och yrkesvägledningen är att det finns tydliga mål att sträva mot. Ett första steg i den processen är att göra en inventering och kartläggning av hr arbetet med stdie-och yrkesvägledningen ser t i kommnen idag. Då kan följande frågor besvaras både i kommnen som helhet och på den enskilda enheten: EXEMPEL PÅ EN KOMMUNS MÅL MED STUDIEOCH YRKESVÄGLEDNING: Andelen elever som ppfyller behörighetskraven till gymnasiet ska öka. Andelen elever som hoppar av gymnasiet ska minska. Andelen elever som sltar gymnasiet med gymnasieexamen ska öka. Antalet elever som är nöjda med stdie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse ska öka. Antalet elever som är nöjda med stdie- och yrkesvägledning i snäv bemärkelse skall öka. Arbetslösheten ska minska. Behovet av försörjningsstöd ska minska. Möjligheten för hjälp i omställningssitationer för kommnens anställda ska öka. Den interna rörligheten ska öka. Utvecklingsmöjligheter för kommnens anställda ska öka. Vilka måldokment finns idag? Har vi någon vägledningspolicy? Hr ser organisationen t? Vem har vilket ansvar? Vad görs idag? Varför ser det t som det gör? Hr vill vi att verksamheten skall förändras och förbättras? Vilken prioritetsordning har vi på det som behöver förändras? Vem/vilka gör det som vi vill ppnå? När skall det göras? När de mätbara målen sätts pp är det viktigt att det anges hr mycket eller lite ett mål skall sänkas eller ökas med per år. Här är det ofta fördelaktigt att sätta pp mätbara mål för tre till fyra år framåt. När det görs en SYV-plan i en kommn i enlighet med det systematiska kvalitetsarbetet är det synnerligen viktigt att låta det ta tid så att det går att göra mätningar över lång tid. När en kommn arbetar systematiskt i snäv och vid bemärkelse med karriärvägledning från årskrs ett i grndskolan till år 3 på gymnasiet tar det 12 år innan man det går att mäta hela kedjan av det systematiska SYV-arbetet. Men, givetvis går det att se förändringar relativt snabbt på olika nivåer, förtsatt att all personal håller sig till den plan som är tarbetad. VISION Det kan också vara bra att ta hjälp av kommnens besltsmodell för att få en tydlig strktr i själva skapandet av planen. Här är ett exempel på hr en sådan kan se t. Exempel på en kommnal besltmodell. KOMMUNFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL KOMMUNFULLMÄKTIGES INRIKTNING KOMMUNFULLMÄKTIGES DIREKTIV NÄMNDERNAS RESULTATMÅL NÄMNDERNAS INRIKTNING NÄMNDERNAS DIREKTIV FÖRVALTNINGARNAS OCH VERKSAMHETERNAS GENOMFÖRANDEPLANER OCH ÖVERENSKOMMELSER UPPFÖLJING analys av verksamheten analys av hr omvärlden påverkar oss förslag förändringsområden UPPFÖLJING analys av verksamheten analys av hr omvärlden påverkar oss förslag förändringsområden UPPFÖLJING analys av verksamheten analys av hr omvärlden påverkar oss förslag förändringsområden 9

10 GENOMFÖRANDEPROCESSEN Teman och aktiviteter från grndskola till gymnasim och genom vxenlivet I detta avsnitt ges förslag på teman och aktiviteter som syftar till att nå de ppsatta målen för enskild individ, enhet och kommn, genom grndskola, gymnasietbildning och hela vxenlivet. Aktiviteterna är indelade i de tre kategorierna: grndskola, gymnasim och vxentbildning, och för varje årskrs ges ett förslag på övergripande tema. Detta för att synliggöra den röda tråden från lägre åldrar pp till vxenlivet. Varje avsnitt inleds med en kort hänvisning till styrdokmenten för att sedan ge förslag på teman och aktiviteter för respektive skolform. De flesta aktiviteter hänvisar till en teorianknytning för att stärka kopplingen till relevant forskning och vetenskaplig grnd för arbetet. Särskolan och SFI särskiljs inte i detta dokment då alla förslag på övningar är tänkta att individanpassas efter behov. Vad gäller karriärvägledning för vxna kan detta ske inom ramen för kommnal vxentbildning. Det bör dock framhållas att karriärvägledning för vxna inte bara erbjds vxna som går i skolan, tan alla kommnens invånare kan behöva stöd i sina vägval genom arbetslivet. För fler metoder, se gärna Metodbanken på 10

11 KARRIÄRVÄGLEDNING I GRUNDSKOLAN ÅRSKURS ETT TILL NIO SKOLLAGEN GRUNDSKOLA Elever i alla skolformer tom förskolan och förskoleklassen ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida tbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Utbildningen i grndskolan tformas så att den förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grnd för fortsatt tbildning. Varje hvdman inom skolväsendet ska på hvdmannanivå systematiskt och kontinerligt planera, följa pp och tveckla tbildningen. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras nder medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. UTDRAG UR LGR 11 Rektorn har ett särskilt ansvar för: att den stdie- och yrkesorienterande verksamheten organiseras så att eleverna får vägledning inför de olika val som skolan erbjder och inför fortsatt tbildning. att samverkan med skolor och arbetslivet tanför skolan tvecklas så att eleverna får konkreta erfarenheter av betydelse för deras val av fortsatt tbildning och yrkesinriktning. Alla som arbetar i skolan ska: verka för att tveckla kontakter med kltr- och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter tanför skolan som kan berika den som en lärande miljö. ansvara för att varje elev efter genomgången grndskola kan göra välnderbyggda val av fortsatt tbildning och yrkesinriktning. bidrar till att elevernas stdie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kltrell bakgrnd. Läraren ska: medverka till att tveckla kontakter med mottagande skolor samt med organisationer, företag och andra som kan bidra till att berika skolans verksamhet och förankra den i det omgivande samhället. bidra med nderlag för varje elevs val av fortsatt tbildning. Stdie- och yrkesvägledaren eller den personal som fllgör motsvarande ppgifter ska: informera och vägleda eleverna inför den fortsatta tbildningen och yrkesinriktningen och ppmärksammas möjligheterna för elever med fnktionsnedsättning. vara till stöd för den övriga personalens stdie- och yrkesvägledande insatser. 11

12 Årskrs 1-3: Väcka nyfikenhet Här handlar det om att väcka eller behålla den natrliga nyfikenheten hos barn till att öka knskapen kring omvärlden och förståelsen till varför vi går i skolan. Exempel: Temaarbete kopplat till yrken/arbetsliv/samhälle. Bjd in exempelvis en bibliotekarie, barnboksförfattare som får berätta om sina yrken i samband med att barnen får berätta om sin favoritbok. Syfte: Att öka knskapen kring olika arbeten som finns och se sambanden mellan skolan och arbetslivet, samt träna på att ttrycka sig mntligt Teorianknytning: Samtalsmetodik. Ansvarig är lärare med stöttning av stdie- och yrkesvägledare. Jobba kring frågor som berör bland annat varför vi går i skolan. Varför ett arbete är viktigt för såväl individ som samhälle och sätta detta i relation till sig själv. Syfte: Att öka förståelsen för varför vi går i skolan och träna på att sätta ord på hr man är och tänker om sig själv. Teorianknytning: Samtalsmetodik. Ansvarig är lärare med stöttning av stdie- och yrkesvägledare. Miniprao hos anhörig som redovisas i klassen. Syfte: Att öka knskapen kring vad ett arbete innebär och sätta det i relation till sig själv. Teorianknytning: Samtalsmetodik. Ansvarig är lärare med stöttning av stdie-och yrkesvägledare. Göra Collage om vad var och en vill ha i sin framtid och disktera kring hr vägen dit kan se t, vad behöver man tänka på i skolan o.s.v. Syfte: Sätta igång fantasin kring framtidsdrömmar, se möjligheter, men också att få en förståelse för sin egen del i att nå dit man vill. Teorianknytning: Karriärvägledningsteorier, vägledningsteorier och samtalsmetodik. Ansvarig är lärare med stöttning av stdie-och yrkesvägledare. Göra en sammanställning av sina omvärldsknskaper man hittills har skaffat sig, en personlig portfolio. Syfte: Att knna reflektera över sina erfarenheter och knskap kring sig själv och omvärlden så att den egna processen blir tydlig. Teorianknytning: Karriärvägledningsteorier, vägledningsteorier och samtalsmetodik. Ansvarig är lärare med stöttning av stdie-och yrkesvägledare. 12

13 Årskrs 4-6: Framtidsinspiration Aktiviteter som syftar till att väcka lst och ytterligare nyfikenhet kring olika yrken och arbetsliv och en introdktion i vad karriärvägledning handlar om, det vill säga att bli medveten om sig själv, medveten om alternativ (omvärlden), hjälp att lära sig fatta beslt och hjälp med verktyg för själva genomförandet (Borhagen & Lovén 1991). Exempel: Använda visa korta filmer där personer berättar om sina yrken och varför de trivs med dem. Jobba i smågrpper och redovisa för varandra. Syfte: Att visa på olika typer av arbeten, väcka nyfikenhet, reflektera över sina egna reaktioner inför det man hör och ser. Teorianknytning: Karriärvägledningsteorier, vägledningsteorier, samtalsmetodik. Ansvarig är lärare med stöttning av stdie-och yrkesvägledare. Göra inventeringar av skolans närmiljö och arbetsliv. Syfte: Att få eleverna att förstå nyttan med varje skolämne i relation till hr skolämnena kan kopplas till knskap som används inom olika yrken och arbetslivet vid exempelvis start av elevernas krsmål eller ett arbete/ tema de ska jobba med. Ansvarig är lärare med stöttning av stdie-och yrkesvägledare. Stdiebesök/prao i det lokala näringslivet tifrån ett genstänk. Diskssion och grpparbete tifrån fördelningen manligt, kvinnligt på olika typer av arbetsplatser och varför det är så. Syfte: Att försöka vidga perspektiv och se bortom traditionella yrkesval. Teorianknytning: Karriärvägledningsteorier. Ansvarig är lärare med stöttning av stdie-och yrkesvägledare. Jobba kring hr vi agerar i möten med andra människor, kroppsspråkets betydelse genom rollspel och diskssioner i smågrpper. Syfte: Att lära känna sig själv och andra och betydelsen av hr vi agerar tillsammans med andra. Teorianknytning: Vägledningsteorier, samtalsmetodik. Ansvarig är stdieoch yrkesvägledare med stöttning av lärare och krator. Temaarbete kopplat till yrken/arbetsliv/samhälle. Kartlägga ett företag/ yrke. Ta fram olika frågeställningar/ppgifter. Gå t och skgga företaget/ yrket. Eleverna får redovisa sina arbeten, där även branscher, företag och yrken kan bjdas in. Syfte: Att ytterligare öka och fördjpa knskaperna kring olika yrken och reflektera kring arbetslivet i sig. Teorianknytning: Karriärvägledningsteorier, samtalsmetodik Ansvarig är lärare med stöttning av stdie- och yrkesvägledare. 13

14 Exempel: Göra en sammanställning av sina omvärldsknskaper och knskaper om sig själva från mellanstadiet och samla dem i sin personliga portfolio. Syfte: Att fortsätta reflektera över sina ytterligare erfarenheter och ökande knskap kring sig själv och sin tveckling och omvärlden. Att se progressionen i den egna processen. Teorianknytning: Karriärvägledningsteorier, vägledningsteorier och samtalsmetodik. Ansvarig är stdie-och yrkesvägledare med stöttning av lärare. Årskrs 7: Möjligheternas vägar Årskrs 7-9 har vi valt att konkretisera ner till varje årskrs för att ytterligare tydliggöra besltsprocessen när det börjar närma sig de flesta individers första riktigt stora val som görs för en själv, gymnasievalet samt vikten av att börja den processen i tid. Här är det viktigt att tveckla arbetet med att öka medvetenheten kring hr man är, styrkor, tvecklingsbara sidor och förmågan att sätta in sig själv i olika sammanhang och motivera till att se framåt. Stöd i detta har eleverna i sin portfolio från tidigare år. Exempel: Vem är jag? Lektion kring egenskaper, starka sidor, tvecklingsbara sidor. Hr kan jag tänka kring mig själv och hr påverkar det mina val? Syfte: Öka självkännedomen och förståelsen för hr vi påverkas av vår omgivning för att knna fatta bra beslt för sig själva. Teorianknytning: Karriärvägledningsteorier, samtalsmetodik. Ansvarig är stdie-och yrkesvägledaren med stöttning av lärare. Ett tips är att använda sig av det eleven kommer fram till i tvecklingssamtalen med mentorerna eller vice versa. Göra en handlingsplan kring de saker eleven kommer fram till nder lektionen vem är jag som hen vill tveckla. Syfte: Att konkretisera införskaffad knskap om sig själv och vad man vill tveckla för att komma närmare sitt mål. Teorianknytning: MI, (motiverande samtalsmetodik) lösningsfokserad samtalsmetodik, coachning. Ansvarig är stdie-och yrkesvägledare med stöttning av lärare. Lektion i valkompetens, hr man skaffar sig det. Diskssioner och workshops. Syfte: Att få knskap kring vad man behöver tänka på innan man gör ett val, vad/vilka som påverkar oss. Hitta strategier för att sålla och prioritera bland olika val. Teorianknytning: Karriärvägledningsteorier, vägledningsteorier. Ansvarig är stdie-och yrkesvägledare med stöttning av lärare. 14

15 Exempel: Få besök av gymnasieelever som kommer och berättar om hr det är att gå på gymnasiet som helhet, inte reklam för skolor eller specifika program. Syfte: Att ge eleverna en bild av vad som väntar r ett elevperspektiv. Teorianknytning: Karriärvägledningsteorier. Ansvarig är rektor, lärare med stöttning av stdie-och yrkesvägledare. Roadtrip. Gymnasieelever tillsammans med yrkeslärare på gymnasiet kommer t till grndskolorna och presenterar yrkesprogrammen som en rllande mässa, med material som eleverna kan testa. Syfte: Att synliggöra yrkesprogrammen och dess möjligheter. Viktigt att det inte blir reklam för särskilda gymnasier. Övergripande ansvar här har de som arbetar med samverkan mellan grndskolan och gymnasiet. På plats, lärare tillsammans med stdie-och yrkesvägledare. Övergripande knskap om gymnasieprogrammen, behörighetsregler, skillnader mellan högskoleförberedande program och yrkesprogram. Syfte: Att eleverna ska börja få en inblick i vilka program som finns och vad som krävs för att knna söka olika gymnasieprogram. Teorianknytning: Karriärvägledningsteorier, vägledningsteorier. Ansvarig är stdie-och yrkesvägledare med stöttning av lärare. Ta vara på närliggande företagskontakter och pprätta samarbeten med dem. Det kan till exempel röra sig om jobbskggning, träna på intervj, stdiebesök, mentorskap, prao. Syfte: Att Synliggöra och fördjpa knskapen kring olika yrken och arbetsplatser och vad arbetslivet handlar om och ökad förståelse för nyttan med att gå i skolan. Teorianknytning: Karriärvägledningsteorier Ansvarig är rektor, lärare med stöttning av stdie-och yrkesvägledare. Göra en sammanställning av sina ytterligare omvärldsknskaper och knskaper om sig själva nder året och samla dem i sin personliga portfolio. Syfte: Att fortsätta reflektera över sina ytterligare erfarenheter och ökande knskapen kring sig själv och sin tveckling och omvärlden. Att se progressionen i den egna processen. Teorianknytning: Karriärvägledningsteorier, vägledningsteorier och samtalsmetodik. Ansvarig är stdie-och yrkesvägledare med stöttning av lärare. Vägledningssamtal, enskilt/i grpp. Syfte: Att samla ihop tankar kring framtiden, reflektera över vem hen är, synliggöra starka och tvecklingsbara sidor, sätta pp delmål framåt. Teorianknytning: Karriärvägledningsteorier, vägledningsteorier, samtalsmetodik. Ansvarig är stdie-och yrkesvägledare. 15

16 Årskrs 8: Jag och omvärlden N är det viktigt att fortsätta tveckla arbetet med att öka medvetenheten kring hr man är, styrkor, egenskaper, tvecklingsbara sidor och förmågan att sätta in sig själv i olika sammanhang. Exempel: Fördjpa knskapen om alla program på gymnasiet med hjälp av filmer, grpparbeten, diskssioner. Syfte: Att hjälpa eleverna att se alla alternativ på ett djpare plan och få chans att reflektera kring dem. Teorianknytning: Karriärvägledningsteorier, vägledningsteorier. Ansvarig är stdie- och yrkesvägledare med stöttning av lärare. Utveckla jag-knskapen genom att låta eleverna skgga någon på en arbetsplats, träna på intervj på en arbetsplats eller göra stdiebesök/ vara på Prao och intervja anställda. När de kommer tillbaka till skolan får eleverna analysera sina erfarenheter tifrån ett jag perspektiv. Syfte: Att öka medvetenheten om sig själva, att lära sig sätta sig själv i olika sammanhang och reflektera över hr man förhåller sig i olika sitationer. Teorianknytning: Karriärvägledningsteorier, vägledningsteorier Ansvarig är rektor, lärare med stöttning av stdie-och yrkesvägledaren. Lektion i omvärldsknskap. Hr såg arbetsmarknaden t förr, n, i framtiden. Vi lever i en global värld. Visa filmen Världen förändras från Svenskt Näringsliv. Disktera förändringarna i arbetslivet. Vad vill arbetsgivarna ha? Diskssion kring kompetenser, egenskaper, anställningsbarhet. Syfte: Att ge eleverna perspektiv på hr arbetsmarknaden och tbildningen i världen har förändrats över tid. Teorianknytning: Karriärvägledningsteorier. Ansvarig är lärare med stöttning av stdie-och yrkesvägledare. Göra en sammanställning av sina ytterligare omvärldsknskaper och knskaper om sig själva nder året och samla dem i sin personliga portfolio. Syfte: Att fortsätta reflektera över sina ytterligare erfarenheter och ökande knskapen kring sig själv och sin tveckling och omvärlden. Att se progressionen i den egna processen. Teorianknytning: Karriärvägledningsteorier, vägledningsteorier och samtalsmetodik. Ansvarig är stdie-och yrkesvägledare med stöttning av lärare. Vägledningssamtal enskilt/i grpp. Återknyt till elevens egenskaper, starka sidor och framtidstankar sedan tidigare som nderlag i samtalet. Syfte: Att hjälpa eleven att komma framåt i besltsprocessen. Teorianknytning: Vägledningsteorier, samtalsmetodik, karriärvägledningsteorier. Ansvarig är stdie-och yrkesvägledare. 16

17 Årskrs 9: Gymnasieknskap När eleverna har kommit så här långt bör de ha en hel del omvärldsknskap vad gäller arbetsliv och yrken med sig och en förmåga att relatera dessa erfarenheter till sig själva (större självkännedom). Utifrån mer omvärldsknskap och större självkännedom blir det mycket foks på Gymnasieprogram och själva besltsprocessen inför gymnasievalet i årskrs nio. Exempel: Workshop i val och väljande. Disktera olika strategier som kan användas för att sålla bland alternativ och rangordna dem. Syfte: Att synliggöra det egna ansvaret i besltsprocessen och att ge verktyg för att knna ta det ansvaret. Teorianknytning och exempel på metod: Karriärvägledningsteorier och Egans (2011) modell gällande besltsprocessen. Ansvarig är stdie- och yrkesvägledare med stöttning av lärare. Genomgång av programmen i smågrpper med diskssioner i klassen efteråt. Syfte: Att eleverna ska få en bra knskap kring alla program. Det är lika viktigt att veta vad man väljer bort som vad man väljer när det kommer till väl nderbyggda val. Teorianknytning: Karriärvägledningsteorier och vägledningsteorier, samtalsmetodik. Ansvarig är stdie- och yrkesvägledare. Besök på Gymnasiemässan på skoltid. Syfte: Viktigt att visa på bredden som finns, att arbetssätt kan skilja sig från skola till skola även om de erbjder samma program. Det blir också en träning i att ta ett aktivt ansvar för att själv skaffa information inför valet. Ansvarig är rektor och lärare. Förbered eleverna inför besöket genom att disktera frågor som är bra att ställa och att kritiskt granska det som sägs. Uppmntra elever att gå på Öppet hs på intressanta skolor. Ansvarig är stdie- och yrkesvägledare med stöttning av lärare. Göra en sammanställning av sina omvärldsknskaper och knskaper om sig själva nder året och samla dem i sin personliga portfolio. N kan eleven se sin progression i den egna besltsprocessen från årskrs ett till nio. föräldrar, lärare och andra se är portfolion fll med Syfte: Att fortsätta reflektera över sina ytterligare erfarenheter om omvärlden och sin ökande knskap kring sig själv och sin tveckling. Att se progressionen i den egna processen och tifrån detta knna fatta bra beslt kring sin framtid. Teorianknytning: Karriärvägledningsteorier, vägledningsteorier och samtalsmetodik. Ansvarig är stdie-och yrkesvägledare med stöttning av lärare. 17

18 Exempel: ÖVNINGAR För fler övningar, använd gärna Metodbanken på Enskilda ppföljningssamtal. Var är eleven i sin besltsprocess? Syfte: Att göra en form av sammanfattning, reflektion kring tidigare vägledningssamtal och en avstämning av nläget och hr processen ska fortsätta framåt. Använd portfolion. Teoribakgrnd och exempel på metod: Karriärvägledningsteorier och vägledningsteorier samt samtalsmetodik med hjälp av Norman Amndsons Karriärhjl, L. Andergren, Samtala, (2014). Ansvarig är stdie- och yrkesvägledare. 18

19 KARRIÄRVÄGLEDNING I GYMNASIET ÅRSKURS 1 TILL 3 SKOLLAGEN GYMNASIUM Även den som avser att påbörja en tbildning ska ha tillgång till vägledning. Utbildningen i grndskolan tformas så att den förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grnd för fortsatt tbildning. Rektorn och förskolechefen besltar om sin enhets inre organisation och fattar i övrigt de beslt och har det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter i denna lag eller andra författningar. Hvdmannen ansvarar för att tbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i denna lag, föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och de bestämmelser för tbildningen som kan finnas i andra författningar. Sådan planering, ppföljning och tveckling av tbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskoleoch skolenhetsnivå. UTDRAG UR LGY 11 Rektor har ett särskilt ansvar för: samverkan med niversiteten och högskolorna samt arbetslivet tanför skolan tvecklas så att eleverna får en kvalitativt god tbildning samt en förberedelse för yrkesverksamhet och fortsatt tbildning. stimlera till internationella kontakter, samverkan och tbyten i tbildningen. att tbildningen organiseras så att den så långt möjligt anpassas efter elevernas önskemål och val av krser och att återvändsgränder i stdiegången ndviks samt att stdie- och yrkesvägledningen organiseras så att eleverna får information om och vägledning inför de olika val som skolan erbjder och inför val av framtida tbildning och yrke. att ndervisningen, elevhälsan och stdie- och yrkesvägledningen tformas så att elever som behöver särskilt stöd eller andra stödåtgärder får detta. 19

20 Alla som arbetar i skolan ska: sträva efter att varje elev tvecklar sin självkännedom och förmåga till stdieplanering. nära samverka med de obligatoriska skolformerna, arbetslivet, niversiteten och högskolorna samt med samhället i övrigt. Detta krävs för att eleverna ska få en tbildning av hög kvalitet och få nderlag för val av krser inom tbildningen och för vidare stdier eller yrkesverksamhet. Det är särskilt viktigt att skolan samarbetar med arbetslivet om yrkestbildningen. sträva efter att varje elev medvetet kan ta ställning till fortsatt stdie- och yrkesinriktning på grndval av samlade erfarenheter och knskaper och ökar sin förmåga att analysera olika valmöjligheter och bedöma vilka konsekvenser dessa kan ha. Efter en av rektorn gjord arbetsfördelning, bidra med nderlag för elevernas val av tbildning och yrke, informera och vägleda eleverna inför deras val av krser, fortsatt tbildning och yrkesverksamhet och motverka sådana begränsningar i valet som grndar sig på föreställningar om kön och på social eller kltrell bakgrnd, i informationen och vägledningen tnyttja de knskaper som finns hos eleverna, hos skolans personal och i samhället tanför skolan, i ndervisningen tnyttja knskaper och erfarenheter från arbets- och samhällsliv som eleverna har eller skaffar sig nder tbildningens gång, i tbildningen tnyttja kontakter med det omgivande samhället och dess arbets-, förenings- och kltrliv, och bidra till att presmtiva elever får information om skolans tbildningar. 20

21 År 1: Insikt Exempel: Olika övningar i självinsikt där eleverna tgår från sig själva i diskssioner med andra elever. Vem är jag, vad är viktigt för mig, vilka värderingar och intressen har jag. Syfte: Att bli medveten om betydelsen av hr man är och vad man tycker om saker och ting i förhållande till vad man vill arbeta med och ha med sig i livet. Teorianknytning: Vägledningsteorier, samtalsmetodik. Ansvarig är stdie- och yrkesvägledare med stöttning av lärare. Lektion i att sätta pp mål och delmål. Syfte: Att ge eleverna redskap för att knna konkretisera sina mål och vägen dit, för att öka motivationen och lsten att lära och att se varför man går i skolan. Teorianknytning: Karriärvägledningsteorier, vägledningsteorier, samtalsmetodik. Utveckla jag-knskapen genom att låta eleverna skgga någon på en arbetsplats, träna på intervj på en arbetsplats eller göra stdiebesök/ vara på Praktik och intervja anställda. När de kommer tillbaka till skolan får eleverna analysera sina erfarenheter tifrån ett jag perspektiv. Syfte: Att öka medvetenheten om sig själva, att lära sig sätta sig själv i olika sammanhang och reflektera över hr man förhåller sig i olika sitationer och träna på sociala kontakter. Teorianknytning: Karriärvägledningsteorier, vägledningsteorier Ansvarig är rektor, lärare med stöttning av stdie-och yrkesvägledaren. Göra en sammanställning av stdie- och yrkesvägledande aktiviteter nder året, att samla i sin portfolio. Syfte: Att se vad man har med sig, vad man vill ha mer tav, vad man kanske saknar. Teorianknytning: Karriärvägledningsteorier, vägledningsteorier Ansvarig är stdie-och yrkesvägledare med stöttning av lärare, mentor. Erbjda vägledningssamtal kring framtidsmål och vägen dit. Underlag Portfolion. Syfte: Att motivera och ppmntra till att driva sig själva framåt, sätta pp mål och delmål. Teorianknytning: Vägledningsteorier, samtalsmetodik, till exempel, coaching, MI. Ansvarig är stdie- och yrkesvägledare. 21

22 År 2: Översikt Exempel: Fler övningar i självinsikt, att relatera till olika yrken tifrån egna kompetenser, färdigheter, värderingar och egenskaper. Syfte: Att börja fndera kring vad man tycker om och inte och varför, vad man har lätt för, fndera på yrken/arbetsområden och arbetsplatser som verkar lockande tifrån knskapen om sig själv, kompetenser, intressen och färdigheter. Teorianknytning: Karriärvägledningsteorier, vägledningsteorier Ansvarig är stdie- och yrkesvägledare med stöttning av lärare. Lektion om Livet efter trean diskssioner i smågrpper om vad eleverna ser framför sig efter examen. Syfte: Att få ngdomarna att lyfta blicken och börja fndera ett steg längre, tanför skolans värld. Vart vill man vara på väg då? Ansvarig är lärare med stöttning av stdie-och yrkesvägledare. Erbjda ppföljande vägledningssamtal kring framtidsmål och vägen dit. Underlag portfolion. Syfte: Följa pp mål och delmål. Teorianknytning: Vägledningsteorier, samtalsmetodik, till exempel, coaching, MI. Ansvarig är stdie- och yrkesvägledare. 22

23 År 3: Utsikt Exempel: Bjd in Arbetsförmedlingen för information om vad de kan hjälpa till med på vägen t i arbetslivet. Syfte: Att öka förståelsen för arbetslivet och dess villkor. Ansvarig är rektor och lärare. Övningar i hr man skriver ett CV och personligt brev med stöd av sin personliga portfolio. Syfte: Att öka medvetenheten om vikten av att knna ttrycka vem man är och vad man kan och knna formlera sig i tal och skrift samt att nderlätta vid jobbsök. Teorianknytning: Vägledningsteorier, samtalsmetodik. Ansvarig är stdie-och yrkesvägledare. Övningar i intervjträning. Tre i varje grpp där en är observatör som ger feedback, växla så alla får pröva rollen som intervad, rekryterare och observatör. Använd intervjfrågor som var och en får svara på enskilt, skriftligt först. Syfte: Att träna på att vara i en intervjsitation, få feedback, ge feedback, se kroppsspråkets inverkan, träna på att salföra sig själv. Ansvarig är stdie-och yrkesvägledare med stöttning av lärare. Bjd in rekryterare från Kommnen eller exempelvis ett bemanningsföretag. Syfte: Att ge ngdomarna möjligheter att höra hr arbetsgivare tänker inför en rekrytering och ställa frågor. Ansvarig är rektor, lärare med stöttning av stdie- och yrkesvägledare. Erbjd vägledningssamtal med portfolion som nderlag Syfte: följa pp mål och delmål och knyta ihop säcken. Teorianknytning: Vägledningsteorier, samtalsmetodik, till exempel,coaching, MI. Ansvarig är stdie- och yrkesvägledare. 23

24 KARRIÄRVÄGLEDNING FÖR VUXNA UTDRAG UR LVUX12: Vxentbildningen ska bidra till att eleverna tvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovation. Därigenom tvecklar eleverna förmågor som är värdeflla i arbets- och samhällslivet och vid vidare stdier samt nderlättar för dem att starta och driva företag. Vxentbildningen ska säkerställa att eleverna ges en grndläggande knskap om arbetsmarknaden. Rektorn ansvarar för att stdie- och yrkesvägledningen organiseras så att eleverna får information om och vägledning inför de olika val som vxentbildningen erbjder samt inför val av framtida tbildning och yrke. Personalen ska, efter en av rektorn gjord arbetsfördelning motverka sådana begränsningar av valet som grndar sig på föreställningar om kön och på social eller kltrell bakgrnd. Personalen ska, efter en av rektorn gjord arbetsfördelning bidra med nderlag för elevernas val av tbildning och yrke samt informera och vägleda eleverna inför deras val av krser, vidare tbildning och yrkesverksamhet. Eleverna ska ppmntras att tveckla sina intressen tan fördomar om vad som kan ppfattas som kvinnligt och manligt. Ett livslångt lärande förtsätter möjligheter till livslång vägledning. Med tanke på den värld vi lever i där det inte längre är självklart med långa fasta anställningar och där näringslivet förtsätter att de anställda är mer flexibla och beredda att lära nytt krävs en möjlighet att få karriärvägledning även som vxen. Kommner ska erbjda vägledning för alla kommnens invånare (Skollagen 2010:800) så man kan få hjälp av kvalificerade stdie- och karriärvägledare för att knna tillgodose det livslånga lärandet. Detta, oavsett om den vxne fnderar på att stdera eller fnderar på att byta yrkesbana genom att använda sina kompetenser och färdigheter inom en annan bransch. I och med att alla vxna har olika bakgrnd och livserfarenher med sig finns det inte några färdiga mallar som passar alla vxna. I mötet med den vxne får den professionelle vägledaren arbeta med övningar från sin verktygslåda och använda sin skicklighet i att bemöta och lyssna in var varje individ befinner sig jst där och då vid varje nikt möte. Vad gäller kommnal vxentbildning och SFI är det styrdokmenten för respektive skolform som är tgångspnkten för arbetet. Nedan följer exempel på hr den specifika knskap som stdie- och yrkes/karriärvägledare har kan användas för att effektivisera besltsprocessen hos vxna. 24

25 Exempel: Karriärvägledning innebär att man erbjds ett professionellt vägledningssamtal som följer exempelvis Egans modell (se sid 32) där man gör en kartläggning kring hr det var tidigare, vilken sitation som råder n och vart man vill i framtiden. Syfte: Att individen får berätta om sin tidigare karriär, hr nläget ser t, vilka förtsättningar man ser sig ha och önskad framtidssitation, för att få en grnd att tgå ifrån i samtalet. Teorianknytning: Karriärvägledningsteorier, vägledningsteorier, samtalsmetodik. Sätta pp mål och delmål. Syfte: Att ge individen verktyg för att själv knna identifiera mål och möjligheter, att själv göra en handlingsplan för att nå det önskade målet. Teorianknytning: Karriärvägledningsteorier, vägledningsteorier och samtalsmetodik. I samtalet kan man använda sig av många olika metoder, här ger vi två exempel på arbetsmaterial där R Vance Peavy (2000) ligger till grnd. 25

26 UPPFÖLJNING & UTVÄRDERING Som redskap för att göra ppföljning och tvärdering kan PDSA-hjlet användas. Plan (Planera), Do (Genomföra), Stdy (Utvärdera) och Act (Förbättra) användas. Hjlet består av fyra olika pnkter som styrgrpperna använder sig av för att kontinerligt hålla förbättringsprocessen igång. 1. I den första fasen, planeringsfasen, fastställer man var organisationen befinner sig i SYV-arbetet och vad delmål och sltmål för den bestämd period skall vara. 2. I nästa fas som är genomförandefasen bestämmer man hr målen skall nås. 3. I den tredje fasen, tvärderingsfasen, stäms resltatet av och analyseras. 4. I den fjärde och sista fasen i PDSA- hjlet besltas det hr förbättringsprocessen i SYV-arbetet skall fortsätta. Där efter går arbetet in i fas 1 igen i det ständigt roterande PDSA-hjlet. För att knna mäta kvaliteten krävs natrligtvis ppföljning och tvärderingar så man vet att man är på rätt väg. Här har vi förslag på hr detta sklle knna göras. SYV-planen för kommnen bör kontinerligt följas pp av styrgrppen som kan bestå av förvaltningschef, verksamhetschef, skolledare, tvecklingsledare och chefen för vägledningen i kommnen. Tänk på att löpande informera politikerna hr det går. På den enskilda enheten kan det vara följande professioner som tvärderar SYV-planen: stdie- och yrkesvägledare, verksamhetschefer/rektorer och förstelärare/lärare. Ett annat verktyg som kan användas för att tvärdera SYV-planen är Skolverkets självskattningsinstrment BRUK som är ppbyggt efter skollagen och de två första avsnitten från läroplanerna. I BRUK är det hela arbetslaget eller personalen för en enhet som tillsammans jobbar fram ett resltat. En av fördelarna med BRUK är att man här kan jämföra sina resltat över tid för att på det sättet knna se åt vilket håll tvecklingskrvan pekar. Genom BRUK fås tre olika färgskalor. Röd färg betyder att det är något som skall åtgärdas omgående. Gl färg indikerar att det är något som behöver förändras på långsikt. Grön färg är något som är bra och behöver säkras så att det inte försämras. Förbättringsprocessen (PDSA-hjlet) Hr arbetar vi vidare? Var är vi och vad ska vi ppnå? Förbättra Planera Utvärdera Genomför Hr blev resltatet? Analys Hr ppnår vi det? Edwards Deming, PDSA Plan, Do, Stdy, Act 26

27 Här ges några exempel på hr en tvärdering kan göras HUR UTVÄRDERAS SYV-PLANEN? Styrgrppen tvärderar SYV-planen kontinerligt genom PDSA-hjlet. Skolans personal svarar på enkäter för att deras erfarenheter och reflektioner skall tas till vara efter varje syv-aktivitet. Hr kan man använda/bearbeta resltatet? Resltaten från enkäter och djpintervjer som gjorts med elever och personal behöver sammanställas och analyseras av, förslagsvis, styrgrppen på enheten för att se hr arbetet ska fortskrida för att förbättra och vidaretveckla SYV-planen och det systematiska kvalitetsarbetet. Exempel: -Hr mottog eleverna övningen vi gjorde? -Skall vi fortsätta att ha den här övningen? -Om ja, kan vi förbättra den på något sätt? -Om nej, vad skall vi ersätta den med? Skolans personal använder sig av BRUK för att säkerställa kvalitetsarbetet. Eleverna får efter varje syv-aktivitet svara på en Google Drive-enkät där frågeställaren får ett svarsresltat direkt. Enkäterna har också ett pedagogiskt syfte eftersom eleverna får öva sig i att tveckla sina förmågor i att tvärdera och ta beslt. Exempel: -Vilka var de viktigaste erfarenheterna som jag fick med mig från PRAO:n, stdiebesöket, skggningen? -Idag jobbade vi med kroppsspråk, vad lärde jag mig av det? -Vilka egenskaper bör man ha för att jobba inom ett teknikföretag? -Har jag de egenskaper som behövs inom ett teknikföretag? -Har jag en individell stdieplan? -Har jag fått bra kännedom olika yrkesbranscher? Djpintervjer av elever och involverad personal är ett komplement till enkäterna. Vid djpintervj kan man använda enkätfrågorna som tgångsfrågor och sedan kan man ställa följdfrågor tifrån de individella svaren. Statistik används över tid för att knna analysera effekterna av systematiskt SYV-arbete genom SYV-planen. Det är lämpligt att styrgrppen för kommnen samlar in resltaten från alla enheter för att sammansälla och analysera dem. Här kan man med fördel använda PDSA-hjlet, (s. 19), så att arbetet kommer in i en återkommande process. Resltaten stäms av med ppsatta mål för att se om man är på rätt väg eller om något behöver revideras. De mål som tas fram lämnas till enheterna som konkretiserar stdie- och yrkesvägledningsarbetet mot ppsatta mål. På så sätt säkerställs att alla kommnens invånare, från grndskola till vxen och genom hela arbetslivet får likvärdig stdie- och yrkesvägledning och att vägledningsarbetet kvalitetssäkras. Avsltning Det här materialet är tänkt att användas som en handledning i hr en SYV-plan skapas för alla elever och invånare i en kommn. Materialet behöver dock inte följas från pärm till pärm, tan arbetsgången beror på kommnens nläge. Till exempel kan det vara intressant att börja titta på olika sätt att börja tvärdera kommnens vägledning eller att skapa en arbetsgrpp eller styrgrpp på varje enhet för arbetet med stdie- och yrkesvägledning. Kommnens och organisationens förtsättningar får styra arbetet. På lång sikt är målbilden att alla kommners arbete med stdie- och yrkesvägledningen kan beskrivas som i önskeläget En ovanlig kommn, men då omdöpt till En vanlig kommn. Vi tror att en kommnal SYV-plan är ett stort steg på väg. 27