handledning för att skapa en kommunal plan för studie- och yrkesvägledning

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "handledning för att skapa en kommunal plan för studie- och yrkesvägledning"

Transkript

1 handledning för att skapa en kommnal plan för stdie- och yrkesvägledning 1

2 Förord Den här handledningen har tagits fram inom ramen för projektet Visa Väst som pågår mellan 2013 och 2015 i Västra Götaland. Visa Väst står för Vägledning i Stdier och Arbetsliv i Västra Götaland och är ett samarbete mellan Göteborgsregionens Kommnalförbnd (GR), Fyrbodals Kommnalförbnd, Skaraborgs Kommnalförbnd och Sjhärad - Boråsregionens Kommnalförbnd. Målet med projektet är att bidra till en likvärdig och kvalitativ stdie- och yrkesvägledning i regionens 49 medlemskommner samt att öka arbetsmarknadsknskapen i skolan. Projektet finansieras av Tillväxtverket och Västra Götalandsregionen. Ett av delmålen i projektet Visa Väst är att ta fram stödmaterial för att stärka det systematiska kvalitetsarbetet inom stdie- och yrkesvägledningen rnt om i kommnerna. Vi har valt att göra det i form av en handledning för hr en kommnal plan för stdie- och yrkesvägledning kan skapas. Målsättningen är att ge konkreta exempel på hr en plan kan tformas, vilka som är involverade i arbetet, hr teman och aktiviteter kan tformas samt hr arbetet med stdie- och yrkesvägledning kan tvärderas. Målgrppen är politiker, verksamhetschefer, tbildningschefer, rektorer, stdie- och yrkesvägledare och övrig personal på skolan. D kan läsa mer om Visa Väst och ta del av materialet i digital form på projektets hemsida: Vi önskar er lycka till och hoppas att ni finner det ni behöver för ert tvecklingsarbete! Materialet har tagits fram av: Josefin Claesson, processledare Visa Väst, GR Utbildning Angela Lyrhagen Eliasson, Kompetenscentrm i Kngsbacka Hans-Olof Lndin, Kompetenscentrm i Kngsbacka För grafiken står Ingibjörg Sigrðardóttir Materialet är Copyright Pedagogiskt Centrm Materialet får fritt kopieras och användas i tbildningsverksamhet så länge källa anges. 2

3 Innehållsförteckning Bakgrnd 4 Inledning 5 Definitioner 6 Utgångspnkter i arbetet med att skapa en kommnal SYV-plan 7 Professioner som berörs i arbetet med en SYV-plan 7 Styrdokment & riktlinjer 8 Att sätta mål med stdie- och yrkesvägledningen 9 Genomförandeprocessen 10 Karriärvägledning i grndskolan årskrs ett till nio 11 Årskrs 1-3: Väcka nyfikenhet 12 Årkrs 4-6: Framtidsinspiration 13 Årskrs 7: Möjligheternas vägar 14 Årskrs 8: Jag och omvärlden 16 Årskrs 9: Gymnasieknskap 17 Karriärvägledning i gymnasiet år 1 till 3 19 År 1: Insikt 21 År 2: Översikt 22 År 3: Utsikt 23 Karriärvägledning för vxna 24 Uppföljning & tvärdering 26 Hr tvärderas SYV-planen? 27 Bilaga 28 Om stdie- och yrkesvägledning: Profession - Individ - Samhälle 28 Referenslista 31 3

4 Bakgrnd Förändringarna i omvärlden idag är omfattande, komplexa och sker i allt snabbare takt. Det gäller inte minst arbetsmarknaden och tbildningsvärlden, vilket ställer krav på både individ och organisation avseende flexibilitet, nytänkande och korta omställningstider. Det är ofta avgörande att göra bra val. Det blir allt viktigare men också allt svårare. De goda effekterna av en fngerande stdie- och yrkesvägledning som ett stöd i den personliga karriärtvecklingen är väldokmenterade. Trots detta visar rapporter från både Skolinspektionen (2013) och Skolverket (2007) att densamma ofta är lågt prioriterad i landets kommner. Det saknas styrning, ledning och ppföljning av arbetet med stdie- och yrkesvägledning och den är inte alltid en integrerad del i övrig verksamhet i kommnen. Det är synd, eftersom barn, ngdomar och vxna behöver omfattande stöd i att tforska, formlera och tveckla sina möjligheter. Det handlar om betydligt mer än att skaffa sig information för att göra ett enda val. Individen behöver både tveckla sin självkännedom, sin förmåga att göra val och ta vara på möjligheter samt skaffa sig knskap om omvärlden. Projektet Visa Väst har sitt avstamp i det avsltade kompetenstvecklingsprojektet GR SYVO som med ESF-medel pågick i Göteborgsregionen mellan 2011 och En av sltsatserna från GR SYVO var behovet av kommnövergripande strategier för att tveckla arbetet med stdie- och yrkesvägledning. Ett sådant arbete kan med fördel beskrivas i en kommnövergripande SYV-plan som sedan konkretiseras på varje enhet. Det finns idag en hel del SYV-planer rnt om i landet, men det är sällan de sträcker sig från årskrs 1 i grndskolan till åk 3 på gymnasiet och där det också görs ett systematiskt kvalitetsarbete hela vägen från grndskolevägledning till vxenvägledning. Projektet Visa Väst har tagit fram denna handledning för att ge exempel på hr en kommnal plan för stdieoch yrkesvägledning kan se t. I materialet beskrivs vilka professioner och yrkesroller som bör vara involverade i processen, hr målformleringar kan se t, hr teman och aktiviteter kan tformas samt hr vägledningen kan tvärderas. Vi tror att många kommner behöver ett konkret stöd i kvalitetsarbetet och det vill vi bidra med genom det här materialet. Handledningen är en del av SYVonlines metodbank för arbetet med stdie- och yrkesvägledning. De rekommendationer som nämns bygger på styrdokmenten, Allmänna Råd för arbetet med stdie- och yrkesvägledning, BRUK (Skolverkets självskattningsmaterial för att tvärdera skola-omvärldsarbetet) samt knskap om hr en kommns systematiska kvalitetsarbete fngerar. En referenslista med hänvisningar till vidare läsning finns i sltet av handledningen. Ytterligare stöd i arbetet med stdie- och yrkesvägledning finns på projektets webbplats 4

5 Inledning En ovanlig kommn Stdie- och yrkesvägledningen ingår kommnens och enhetens systematiska kvalitetsarbetet i syfte att kartlägga, kvalitetssäkra och tveckla stdie- och yrkesvägledningen tifrån individens behov av vägledning och personalens behov av kompetensteckling. Målen för kommnens stdie- och yrkesvägledning och syftet med olika aktiviteter är tydliga för personal och för elever/vxna. Kommnen arbetar aktivt för att vidga elevers/vxnas perspektiv och motverka begränsningar. Stdie- och yrkesvägledning är ett delat ansvar på skolorna. En central vägledning finns för alla kommninvånare, bemannad med professionella stdie- och yrkesvägledare. Elever/ vxna har inflytande över sin stdie- och yrkesvägledning. Verksamheten präglas av omvärldsknskap och arbetslivsanknytning i alla ämnen genom alla tbildningsnivåer. Stdie- och yrkesvägledaren stödjer den övriga personalen i deras stdie- och yrkesorienterande insatser genom alla tbildningsnivåer. Hr sklle ett drömläge se t i en kommn som arbetar med livslång vägledning för alla kommninvånare? I enlighet med Skolverkets Allmänna Råd om arbete med stdie- och yrkesvägledning (2013) och med inspiration från Skolinspektionens beskrivning av kvaliteten i grndskolans stdie- och yrkesvägledning (2013:5) där det talande exemplet En ovanlig skola får illstrera önskeläget för en skola, används i det här materialet benämningen En ovanlig kommn för illstrera önskeläget för en helt kommn. En ovanlig kommn arbetar med en kvalitativ, livslång vägledning i både vid och snäv bemärkelse för alla invånare i kommnen. Arbetet med stdie- och yrkesvägledning är en del av kommnernas övergripande ppdrag och det är viktigt att detta arbete görs likvärdigt på alla kommnens skolor. Utgångspnkten är att eleverna, oavsett skola, ska ppleva att de genom tbildningen lär för livet och att all personal på skolan arbetar för att varje elev ska få en helhet och känsla av sammanhang. Därtill behövs möjlighet till vägledning även i vxen ålder. Idag får en sådan kommn nog betraktas som jst ovanlig, men målsättningen är att det ska känneteckna en helt vanlig kommn. I rtan till vänster sammanfattas önskeläget för en kommn som arbetar med livslång stdie- och yrkesvägledning för alla kommninvånare. 5

6 Definitioner Es åtta nyckelkompetenser: Denna eropeiska referensram definierar åtta nyckelkompetenser som har identifierats som nödvändiga i ett föränderligt och flexibelt knskapssamhälle. Nyckelkompetenserna för livslångt lärande är en kombination av knskaper, färdigheter och rätt attityd till olika sammanhang och bör förvärvas av nga som förbereder sig för yrkeslivet och för vxna genom hela livet. 1. Kommnikation på modersmålet. 2. Kommnikation på främmande språk. 3. Matematiskt knnande och grndläggande vetenskaplig och teknisk kompetens. 4. Digital kompetens. 5. Lära att lära. 6. Social och medborgerlig kompetens. 7. Initiativförmåga och företagaranda. 8. Kltrell medvetenhet och kltrella ttrycksformer. Arbetet med stdie- och yrkesvägledning tgår alltid från en bred vetenskaplig grnd och beprövad erfarenhet. Inför skapandet av en kommnal SYV-plan kan det vara värdefllt att lta sig mot en gemensam bild av de olika begrepp och definitioner som återkommer i arbetet och som är vanligt förekommande inom stdie- och yrkesvägledningen. De definitioner som avses i det här materialet är: Kvalitet. Kan tolkas på så många olika sätt, men här menar vi att SYVplanen vilar på vetenskaplig grnd och att den hela tiden tvärderas för att hållas levande och att den ppdateras när förändringar sker. Det får inte bli ett statiskt dokment. Stdie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse. Stdie- och yrkesvägledning behöver bli en natrlig del i alla ämnen i skolan och för alla professioner som möter elever. Det vill säga den måste bli hela skolans ansvar. Stdie- och yrkesvägledning i snäv bemärkelse. Här menas vägledning tifrån stdie-och yrkesvägledarens roll, till exempel genom vägledningssamtal enskilt och i grpp. Processinriktad vägledning. En ständigt ökad självkännedom och inventering av omvärlden, för att knna sätta pp nya mål och genomföra dem, i syfte att öka förståelsen för varför vi går i skolan och för att hitta den egna motivationen. Valkompetens. Handlar om att skaffa sig knskap och strategier för att knna fatta bra beslt för sig själv och få en inblick i besltsprocessen. Hela skolan. I arbetet särskiljs inte särskolan eller sfi (svenska för invandrare). Utgångsläget är att det går att använda samma övningar på dessa skolformer. Samverka och samarbeta. Med samverkan avses något som görs på ett mer övergripande plan, tifrån god knskap om vad olika instanser eller personer gör. Samarbeta är något som görs mer regelbndet, att arbeta mer tillsammans i vardagen. Karriärvägledning. Denna benämning kommer fortsättningsvis att användas i texten som ett alternativ till vägledning då karriärvägledning mer beskriver det som vägledare arbetar med. Karriärvägledningsteoretiker menar att karriär innebär allt det en individ har gjort och tänker sig göra, vad gäller arbete, tan någon värdering. Det handlar alltså inte om att göra karriär. Kompetens. Kompetens definieras här som en kombination av knskaper, färdigheter och attityder som är anpassade till det aktella området. Nyckelkompetens är den kompetens som alla individer behöver för personlig tveckling och tveckling, aktivt medborgarskap, social integration och sysselsättning. 6

7 Utgångspnkter i arbetet med att skapa en kommnal SYV-plan Det kan ibland felaktigt ppfattas som att ansvaret för arbetet med stdie- och yrkesvägledning är den enskilda stdie- och yrkesvägledarens, eventellt i samarbete med övriga vägledare på skolan eller i en kommn. I stället är det många olika professioner som bör ingå i både planeringen, genomförandet och tvärderingen av SYV-arbetet. Vilka som är involverade i arbetet med att skapa en SYV-plan kan se olika t beroende på hr styrningen är strktrerad i olika kommner, men för att planen ska bli långsiktigt verksam och komma alla till del krävs att planen förankras hos politikerna i kommnen och att direktiv går t till alla berörda verksamheter. Professioner som berörs i arbetet med en SYV-plan Den kommnövergripande SYV-planen bör skapas av en grpp som består av olika kompetenser. Ytterst verkar en styrgrpp bestående av till exempel förvaltningschef, verksamhetschef, skolledare, tvecklingsledare och chefen för vägledningen i kommnen samt stdie- och yrkesvägledare. Styrgrppen arbetar för att planen tarbetas så att alla invånare i kommnen får en likvärdig stdie- och yrkesvägledning i vid och snäv bemärkelse efter behov. På den enskilda enheten kan det vara en lokal arbetsgrpp bestående av stdie- och yrkesvägledare, verksamhetschefer/rektorer och förstelärare/lärare som arbetar fram enhetens SYV-plan. För att tydliggöra hr olika professioner bidrar till skapandet av en kommnal plan för stdie- och yrkesvägledning är tgångspnkten skolans stydokment för arbetet med stdie- och yrkesvägledning som sedan kopplas samman med knskap om kommners interna besltsprocesser. Detta måste förstås anpassas efter lokala förtsättningar och behov. Politiker. Inhämtar knskap, sätter övergripande mål och riktlinjer, ger resrser. Förvaltningschefer. Inom för- och grndskola, gymnasim och vxentbildning. Samverkar kring var och ens del i givna kommnala mål och riktlinjer, samt inklderar berörda verksamhetschefer. Verksamhetschefer. Samverkar kring givna kommnala mål och riktlinjer och för vidare till rektorer/skolledare för vidare konkretisering. Rektorer/Skolledare. Samarbetar inom varje förvaltning och med stdie- och yrkesvägledare, förstelärare/lärarrepresentant, samt samverkar med övriga berörda förvaltningar. Stdie- och yrkesvägledare. Samarbetar med rektor, förstelärare/lärare för att binda samman och konkretisera Skolverkets riktlinjer gällande stdie- och yrkesvägledning, samt kommnens mål och riktlinjer med skolornas knskapskrav. Samverkar även med stdie- och yrkesvägledare inom övriga berörda verksamheter. 7

8 Styrdokment och riktlinjer Skollagen 2010:800 Lgr 11 (2.2, 2.4, 2.6) Lgy 11 (2.1, 2.4, 2.6) Lvx 12 (Kap 1, 2.2, 2.4) Allmänna Råd om arbetet med stdie- och yrkesvägledning Resoltions on Lifelong Gidance (2004; 2008). The Eropean Lifelong Gidance Policy Network, (ELGPN, samarbetsorgan som syftar till att stödja Eropeiska Unionens medlemsländer att samarbeta kring livslång vägledning både i tbildningsoch arbetssektorn) Kommnens vision och mål kring stdie-och yrkesvägledningsarbetet Vägledarföreningens etiska riktlinjer Förstelärare. Samarbetar med stdie-och yrkesvägledare för att binda samman och konkretisera Skolverkets riktlinjer gällande stdie-och yrkesvägledning, samt kommnens mål och riktlinjer med skolornas knskapskrav. Samverkar även med förstelärare/lärare inom övriga berörda verksamheter. Lärare. Samarbetar med stdie-och yrkesvägledare och förstelärare för att binda samman och konkretisera Skolverkets riktlinjer gällande stdie-och yrkesvägledning, samt kommnens mål och riktlinjer med skolornas knskapskrav. Samverkar även med förstelärare/lärare inom övriga berörda verksamheter. Elevhälsan. Har knskap kring hr skolan arbetar med stdie- och yrkesvägledning och vad stdie- och yrkesvägledare kan bidra med i arbetet med att eleverna ser sina möjligheter. Övrig skolpersonal. Har knskap kring hr skolan arbetar med stdieoch yrkesvägledning och vad stdie-och yrkesvägledare kan bidra med i arbetet med att eleverna ser sina möjligheter. Styrdokment och riktlinjer För att säkerställa att arbetet tgår från de bestämmelser och föreskrifter som reglerar arbetet med stdie- och yrkesvägledningen bör det finnas hänvisningar till styrdokmenten. Det finns även andra dokment som bör ligga till grnd för den långsiktiga planeringen för stdie- och yrkesvägledning i kommnen. I listan till vänster ser ni de dokment och riktlinjer vi anser är viktiga att känna till. VISION 8

9 Exempel på en kommns mål med stdieoch yrkesvägledning: Andelen elever som ppfyller behörighetskraven till gymnasiet ska öka. Andelen elever som hoppar av gymnasiet ska minska. Andelen elever som sltar gymnasiet med gymnasieexamen ska öka. Antalet elever som är nöjda med stdie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse skall öka. Antalet elever som är nöjda med stdie- och yrkesvägledning i snäv bemärkelse skall öka. Arbetslösheten ska minska. Behovet av försörjningsstöd ska minska. Möjligheten för hjälp i omställningssitationer för Kommnens anställda bör öka. Den interna rörligheten bör öka. Utvecklingsmöjligheter för kommnens anställda bör öka. Att sätta mål med stdieoch yrkesvägledningen En förtsättning för att arbeta långsiktigt och systematiskt med stdie- och yrkesvägledningen är att det finns tydliga mål att sträva mot. Ett första steg i den processen är att göra en inventering och kartläggning av hr arbetet med stdie-och yrkesvägledningen ser t i kommnen idag. Då kan följande frågor besvaras både i kommnen som helhet och på den enskilda enheten: Vilka måldokment finns idag? Har vi någon vägledningspolicy? Hr ser organisationen t? Vem har vilket ansvar? Vad görs idag? Varför ser det t som det gör? Hr vill vi att verksamheten skall förändras och förbättras? Vilken prioritetsordning har vi på det som behöver förändras? Vem/vilka gör det som vi vill ppnå? När skall det göras? När de mätbara målen sätts pp är det viktigt att det anges hr mycket eller lite ett mål skall sänkas eller ökas med per år. Här är det ofta fördelaktigt att sätta pp mätbara mål för tre till fyra år framåt. När det görs en SYV-plan i en kommn i enlighet med det systematiska kvalitetsarbetet är det synnerligen viktigt att låta det ta tid så att det går att göra mätningar över lång tid. När en kommn arbetar systematiskt i snäv och vid bemärkelse med karriärvägledning från årskrs ett i grndskolan till år 3 på gymnasiet tar det 12 år innan man det går att mäta hela kedjan av det systematiska SYV-arbetet. Men, givetvis går det att se förändringar relativt snabbt på olika nivåer, förtsatt att all personal håller sig till den plan som är tarbetad. VISION Det kan också vara bra att ta hjälp av kommnens besltsmodell för att få en tydlig strktr i själva skapandet av planen. Här är ett exempel på hr en sådan kan se t. KOMMUNFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL NÄMNDERNAS RESULTATMÅL KOMMUNFULLMÄKTIGES INRIKTNING NÄMNDERNAS INRIKTNING KOMMUNFULLMÄKTIGES DIREKTIV NÄMNDERNAS DIREKTIV UPPFÖLJING analys av verksamheten analys av hr omvärlden påverkar oss förslag förändringsområden UPPFÖLJING analys av verksamheten analys av hr omvärlden påverkar oss förslag förändringsområden Exempel på en kommnal besltmodell. FÖRVALTNINGARNAS OCH VERKSAMHETERNAS GENOMFÖRANDEPLANER OCH ÖVERENSKOMMELSER UPPFÖLJING analys av verksamheten analys av hr omvärlden påverkar oss förslag förändringsområden 9

10 GENOMFÖRANDEPROCESSEN Teman och aktiviteter från grndskola till gymnasim och genom vxenlivet I detta avsnitt ges förslag på teman och aktiviteter som syftar till att nå de ppsatta målen för enskild individ, enhet och kommn, genom grndskola, gymnasietbildning och hela vxenlivet. Aktiviteterna är indelade i de tre kategorierna: grndskola, gymnasim och vxentbildning, och för varje årskrs ges ett förslag på övergripande tema. Detta för att synliggöra den röda tråden från lägre åldrar pp till vxenlivet. Varje avsnitt inleds med en kort hänvisning till styrdokmenten för att sedan ge förslag på teman och aktiviteter för respektive skolform. De flesta aktiviteter hänvisar till en teorianknytning för att stärka kopplingen till relevant forskning och vetenskaplig grnd för arbetet. Särskolan och SFI särskiljs inte i detta dokment då alla förslag på övningar är tänkta att individanpassas efter behov. Vad gäller karriärvägledning för vxna kan detta ske inom ramen för kommnal vxentbildning. Det bör dock framhållas att karriärvägledning för vxna inte bara erbjds vxna som går i skolan, tan alla kommnens invånare kan behöva stöd i sina vägval genom arbetslivet. För fler metoder, se gärna Metodbanken på 10

11 Karriärvägledning i grndskolan årskrs ett till nio SKOLLAGEN GRUNDSKOLA Elever i alla skolformer tom förskolan och förskoleklassen ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida tbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Utbildningen i grndskolan tformas så att den förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grnd för fortsatt tbildning. Varje hvdman inom skolväsendet ska på hvdmannanivå systematiskt och kontinerligt planera, följa pp och tveckla tbildningen. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras nder medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Utdrag r Lgr 11 Rektorn har ett särskilt ansvar för: att den stdie- och yrkesorienterande verksamheten organiseras så att eleverna får vägledning inför de olika val som skolan erbjder och inför fortsatt tbildning. att samverkan med skolor och arbetslivet tanför skolan tvecklas så att eleverna får konkreta erfarenheter av betydelse för deras val av fortsatt tbildning och yrkesinriktning och att den stdie och yrkesorienterande verksamheten organiseras så att eleverna får vägledning inför de olika val som skolan erbjder och inför fortsatt tbildning. att den stdie och yrkesorienterande verksamheten organiseras så att eleverna får vägledning inför de olika val som skolan erbjder och inför fortsatt tbildning. Alla som arbetar i skolan ska: verka för att tveckla kontakter med kltr- och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter tanför skolan som kan berika den som en lärande miljö. ansvara för att varje elev efter genomgången grndskola kan göra välnderbyggda val av fortsatt tbildning och yrkesinriktning. bidrar till att elevernas stdie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kltrell bakgrnd. Läraren ska: medverka till att tveckla kontakter med mottagande skolor samt med organisationer, företag och andra som kan bidra till att berika skolans verksamhet och förankra den i det omgivande samhället. bidra med nderlag för varje elevs val av fortsatt tbildning. Stdie- och yrkesvägledaren eller den personal som fllgör motsvarande ppgifter ska: informera och vägleda eleverna inför den fortsatta tbildningen och yrkesinriktningen och ppmärksammas möjligheterna för elever med fnktionsnedsättning. vara till stöd för den övriga personalens stdie- och yrkesvägledande insatser. 11

12 Årskrs 1-3: Väcka nyfikenhet Här handlar det om att väcka eller behålla den natrliga nyfikenheten hos barn till att öka knskapen kring omvärlden och förståelsen till varför vi går i skolan. Exempel: Temaarbete kopplat till yrken/arbetsliv/samhälle. Bjd in exempelvis en bibliotekarie, barnboksförfattare som får berätta om sina yrken i samband med att barnen får berätta om sin favoritbok. Syfte: Att öka knskapen kring olika arbeten som finns och se sambanden mellan skolan och arbetslivet, samt träna på att ttrycka sig mntligt Teorianknytning: Samtalsmetodik. Ansvarig är lärare med stöttning av stdie- och yrkesvägledare. Jobba kring frågor som berör bland annat varför vi går i skolan. Varför ett arbete är viktigt för såväl individ som samhälle och sätta detta i relation till sig själv. Syfte: Att öka förståelsen för varför vi går i skolan och träna på att sätta ord på hr man är och tänker om sig själv. Teorianknytning: Samtalsmetodik. Ansvarig är lärare med stöttning av stdie- och yrkesvägledare. Miniprao hos anhörig som redovisas i klassen. Syfte: Att öka knskapen kring vad ett arbete innebär och sätta det i relation till sig själv. Teorianknytning: Samtalsmetodik. Ansvarig är lärare med stöttning av stdie-och yrkesvägledare. Göra Collage om vad var och en vill ha i sin framtid och disktera kring hr vägen dit kan se t, vad behöver man tänka på i skolan o.s.v. Syfte: Sätta igång fantasin kring framtidsdrömmar, se möjligheter, men också att få en förståelse för sin egen del i att nå dit man vill. Teorianknytning: Karriärvägledningsteorier, vägledningsteorier och samtalsmetodik. Ansvarig är lärare med stöttning av stdie-och yrkesvägledare. Göra en sammanställning av sina omvärldsknskaper man hittills har skaffat sig, en personlig portfolio. Syfte: Att knna reflektera över sina erfarenheter och knskap kring sig själv och omvärlden så att den egna processen blir tydlig. Teorianknytning: Karriärvägledningsteorier, vägledningsteorier och samtalsmetodik. Ansvarig är lärare med stöttning av stdie-och yrkesvägledare. 12

13 Årskrs 4-6: Framtidsinspiration Aktiviteter som syftar till att väcka lst och ytterligare nyfikenhet kring olika yrken och arbetsliv och en introdktion i vad karriärvägledning handlar om, det vill säga att bli medveten om sig själv, medveten om alternativ (omvärlden), hjälp att lära sig fatta beslt och hjälp med verktyg för själva genomförandet (Borhagen & Lovén 1991). Exempel: Använda visa korta filmer där personer berättar om sina yrken och varför de trivs med dem. Jobba i smågrpper och redovisa för varandra. Syfte: Att visa på olika typer av arbeten, väcka nyfikenhet, reflektera över sina egna reaktioner inför det man hör och ser. Teorianknytning: Karriärvägledningsteorier, vägledningsteorier, samtalsmetodik. Ansvarig är lärare med stöttning av stdie-och yrkesvägledare. Göra inventeringar av skolans närmiljö och arbetsliv. Syfte: Att få eleverna att förstå nyttan med varje skolämne i relation till hr skolämnena kan kopplas till knskap som används inom olika yrken och arbetslivet vid exempelvis start av elevernas krsmål eller ett arbete/ tema de ska jobba med. Ansvarig är lärare med stöttning av stdie-och yrkesvägledare. Stdiebesök/prao i det lokala näringslivet tifrån ett genstänk. Diskssion och grpparbete tifrån fördelningen manligt, kvinnligt på olika typer av arbetsplatser och varför det är så. Syfte: Att försöka vidga perspektiv och se bortom traditionella yrkesval. Teorianknytning: Karriärvägledningsteorier. Ansvarig är lärare med stöttning av stdie-och yrkesvägledare. Jobba kring hr vi agerar i möten med andra människor, kroppsspråkets betydelse genom rollspel och diskssioner i smågrpper. Syfte: Att lära känna sig själv och andra och betydelsen av hr vi agerar tillsammans med andra. Teorianknytning: Vägledningsteorier, samtalsmetodik. Ansvarig är stdieoch yrkesvägledare med stöttning av lärare och krator. Temaarbete kopplat till yrken/arbetsliv/samhälle. Kartlägga ett företag/ yrke. Ta fram olika frågeställningar/ppgifter. Gå t och skgga företaget/ yrket. Eleverna får redovisa sina arbeten, där även branscher, företag och yrken kan bjdas in. Syfte: Att ytterligare öka och fördjpa knskaperna kring olika yrken och reflektera kring arbetslivet i sig. Teorianknytning: Karriärvägledningsteorier, samtalsmetodik Ansvarig är lärare med stöttning av stdie- och yrkesvägledare. 13

14 Exempel: Göra en sammanställning av sina omvärldsknskaper och knskaper om sig själva från mellanstadiet och samla dem i sin personliga portfolio. Syfte: Att fortsätta reflektera över sina ytterligare erfarenheter och ökande knskap kring sig själv och sin tveckling och omvärlden. Att se progressionen i den egna processen. Teorianknytning: Karriärvägledningsteorier, vägledningsteorier och samtalsmetodik. Ansvarig är stdie-och yrkesvägledare med stöttning av lärare. Årskrs 7-9: Möjligheternas vägar Årskrs 7-9 har vi valt att konkretisera ner till varje årskrs för att ytterligare tydliggöra besltsprocessen när det börjar närma sig de flesta individers första riktigt stora val som görs för en själv, gymnasievalet samt vikten av att börja den processen i tid. Här är det viktigt att tveckla arbetet med att öka medvetenheten kring hr man är, styrkor, tvecklingsbara sidor och förmågan att sätta in sig själv i olika sammanhang och motivera till att se framåt. Stöd i detta har eleverna i sin portfolio från tidigare år. Exempel: Vem är jag? Lektion kring egenskaper, starka sidor, tvecklingsbara sidor. Hr kan jag tänka kring mig själv och hr påverkar det mina val? Syfte: Öka självkännedomen och förståelsen för hr vi påverkas av vår omgivning för att knna fatta bra beslt för sig själva. Teorianknytning: Karriärvägledningsteorier, samtalsmetodik. Ansvarig är stdie-och yrkesvägledaren med stöttning av lärare. Ett tips är att använda sig av det eleven kommer fram till i tvecklingssamtalen med mentorerna eller vice versa. Göra en handlingsplan kring de saker eleven kommer fram till nder lektionen vem är jag som hen vill tveckla. Syfte: Att konkretisera införskaffad knskap om sig själv och vad man vill tveckla för att komma närmare sitt mål. Teorianknytning: MI, (motiverande samtalsmetodik) lösningsfokserad samtalsmetodik, coachning. Ansvarig är stdie-och yrkesvägledare med stöttning av lärare. Lektion i valkompetens, hr man skaffar sig det. Diskssioner och workshops. Syfte: Att få knskap kring vad man behöver tänka på innan man gör ett val, vad/vilka som påverkar oss. Hitta strategier för att sålla och prioritera bland olika val. Teorianknytning: Karriärvägledningsteorier, vägledningsteorier. Ansvarig är stdie-och yrkesvägledare med stöttning av lärare. Få besök av gymnasieelever som kommer och berättar om hr det är 14

15 Exempel: att gå på gymnasiet som helhet, inte reklam för skolor eller specifika program. Syfte: Att ge eleverna en bild av vad som väntar r ett elevperspektiv. Teorianknytning: Karriärvägledningsteorier. Ansvarig är rektor, lärare med stöttning av stdie-och yrkesvägledare. Roadtrip. Gymnasieelever tillsammans med yrkeslärare på gymnasiet kommer t till grndskolorna och presenterar yrkesprogrammen som en rllande mässa, med material som eleverna kan testa. Syfte: Att synliggöra yrkesprogrammen och dess möjligheter. Viktigt att det inte blir reklam för särskilda gymnasier. Övergripande ansvar här har de som arbetar med samverkan mellan grndskolan och gymnasiet. På plats, lärare tillsammans med stdie-och yrkesvägledare. Övergripande knskap om gymnasieprogrammen, behörighetsregler, skillnader mellan högskoleförberedande program och yrkesprogram. Syfte: Att eleverna ska börja få en inblick i vilka program som finns och vad som krävs för att knna söka olika gymnasieprogram. Teorianknytning: Karriärvägledningsteorier, vägledningsteorier. Ansvarig är stdie-och yrkesvägledare med stöttning av lärare. Ta vara på närliggande företagskontakter och pprätta samarbeten med dem. Det kan till exempel röra sig om jobbskggning, träna på intervj, stdiebesök, mentorskap, prao. Syfte: Att Synliggöra och fördjpa knskapen kring olika yrken och arbetsplatser och vad arbetslivet handlar om och ökad förståelse för nyttan med att gå i skolan. Teorianknytning: Karriärvägledningsteorier Ansvarig är rektor, lärare med stöttning av stdie-och yrkesvägledare. Göra en sammanställning av sina ytterligare omvärldsknskaper och knskaper om sig själva nder året och samla dem i sin personliga portfolio. Syfte: Att fortsätta reflektera över sina ytterligare erfarenheter och ökande knskapen kring sig själv och sin tveckling och omvärlden. Att se progressionen i den egna processen. Teorianknytning: Karriärvägledningsteorier, vägledningsteorier och samtalsmetodik. Ansvarig är stdie-och yrkesvägledare med stöttning av lärare. Vägledningssamtal, enskilt/i grpp. Syfte: Att samla ihop tankar kring framtiden, reflektera över vem hen är, synliggöra starka och tvecklingsbara sidor, sätta pp delmål framåt. Teorianknytning: Karriärvägledningsteorier, vägledningsteorier, samtalsmetodik. Ansvarig är stdie-och yrkesvägledare. 15

16 Årskrs 8: Jag och omvärlden N är det viktigt att fortsätta tveckla arbetet med att öka medvetenheten kring hr man är, styrkor, egenskaper, tvecklingsbara sidor och förmågan att sätta in sig själv i olika sammanhang. Exempel: Fördjpa knskapen om alla program på gymnasiet med hjälp av filmer, grpparbeten, diskssioner. Syfte: Att hjälpa eleverna att se alla alternativ på ett djpare plan och få chans att reflektera kring dem. Teorianknytning: Karriärvägledningsteorier, vägledningsteorier. Ansvarig är stdie- och yrkesvägledare med stöttning av lärare. Utveckla jag-knskapen genom att låta eleverna skgga någon på en arbetsplats, träna på intervj på en arbetsplats eller göra stdiebesök/ vara på Prao och intervja anställda. När de kommer tillbaka till skolan får eleverna analysera sina erfarenheter tifrån ett jag perspektiv. Syfte: Att öka medvetenheten om sig själva, att lära sig sätta sig själv i olika sammanhang och reflektera över hr man förhåller sig i olika sitationer. Teorianknytning: Karriärvägledningsteorier, vägledningsteorier Ansvarig är rektor, lärare med stöttning av stdie-och yrkesvägledaren. Lektion i omvärldsknskap. Hr såg arbetsmarknaden t förr, n, i framtiden. Vi lever i en global värld. Visa filmen Världen förändras från Svenskt Näringsliv. Disktera förändringarna i arbetslivet. Vad vill arbetsgivarna ha? Diskssion kring kompetenser, egenskaper, anställningsbarhet. Syfte: Att ge eleverna perspektiv på hr arbetsmarknaden och tbildningen i världen har förändrats över tid. Teorianknytning: Karriärvägledningsteorier. Ansvarig är lärare med stöttning av stdie-och yrkesvägledare. Göra en sammanställning av sina ytterligare omvärldsknskaper och knskaper om sig själva nder året och samla dem i sin personliga portfolio. Syfte: Att fortsätta reflektera över sina ytterligare erfarenheter och ökande knskapen kring sig själv och sin tveckling och omvärlden. Att se progressionen i den egna processen. Teorianknytning: Karriärvägledningsteorier, vägledningsteorier och samtalsmetodik. Ansvarig är stdie-och yrkesvägledare med stöttning av lärare. Vägledningssamtal enskilt/i grpp. Återknyt till elevens egenskaper, starka sidor och framtidstankar sedan tidigare som nderlag i samtalet. Syfte: Att hjälpa eleven att komma framåt i besltsprocessen. Teorianknytning: Vägledningsteorier, samtalsmetodik, karriärvägledningsteorier. Ansvarig är stdie-och yrkesvägledare. 16

17 Årskrs 9: Gymnasieknskap När eleverna har kommit så här långt bör de ha en hel del omvärldsknskap vad gäller arbetsliv och yrken med sig och en förmåga att relatera dessa erfarenheter till sig själva (större självkännedom). Utifrån mer omvärldsknskap och större självkännedom blir det mycket foks på Gymnasieprogram och själva besltsprocessen inför gymnasievalet i årskrs nio. Exempel: Workshop i val och väljande. Disktera olika strategier som kan användas för att sålla bland alternativ och rangordna dem. Syfte: Att synliggöra det egna ansvaret i besltsprocessen och att ge verktyg för att knna ta det ansvaret. Teorianknytning och exempel på metod: Karriärvägledningsteorier och Egans (2011) modell gällande besltsprocessen. Ansvarig är stdie- och yrkesvägledare med stöttning av lärare. Genomgång av programmen i smågrpper med diskssioner i klassen efteråt. Syfte: Att eleverna ska få en bra knskap kring alla program. Det är lika viktigt att veta vad man väljer bort som vad man väljer när det kommer till väl nderbyggda val. Teorianknytning: Karriärvägledningsteorier och vägledningsteorier, samtalsmetodik. Ansvarig är stdie- och yrkesvägledare. Besök på Gymnasiemässan på skoltid. Syfte: Viktigt att visa på bredden som finns, att arbetssätt kan skilja sig från skola till skola även om de erbjder samma program. Det blir också en träning i att ta ett aktivt ansvar för att själv skaffa information inför valet. Ansvarig är rektor och lärare. Förbered eleverna inför besöket genom att disktera frågor som är bra att ställa och att kritiskt granska det som sägs. Uppmntra elever att gå på Öppet hs på intressanta skolor. Ansvarig är stdie- och yrkesvägledare med stöttning av lärare. Göra en sammanställning av sina omvärldsknskaper och knskaper om sig själva nder året och samla dem i sin personliga portfolio. N kan eleven se sin progression i den egna besltsprocessen från årskrs ett till nio. föräldrar, lärare och andra se är portfolion fll med Syfte: Att fortsätta reflektera över sina ytterligare erfarenheter om omvärlden och sin ökande knskap kring sig själv och sin tveckling. Att se progressionen i den egna processen och tifrån detta knna fatta bra beslt kring sin framtid. Teorianknytning: Karriärvägledningsteorier, vägledningsteorier och samtalsmetodik. Ansvarig är stdie-och yrkesvägledare med stöttning av lärare. 17

18 Exempel: ÖVNINGAR För fler övningar, använd gärna Metodbanken på Enskilda ppföljningssamtal. Var är eleven i sin besltsprocess? Syfte: Att göra en form av sammanfattning, reflektion kring tidigare vägledningssamtal och en avstämning av nläget och hr processen ska fortsätta framåt. Använd portfolion. Teoribakgrnd och exempel på metod: Karriärvägledningsteorier och vägledningsteorier samt samtalsmetodik med hjälp av Norman Amndsons Karriärhjl, L. Andergren, Samtala, (2014). Ansvarig är stdie- och yrkesvägledare. 18

19 Karriärvägledning i gymnasiet årskrs 1 till 3 SKOLLAGEN GYMNASIUM Även den som avser att påbörja en tbildning ska ha tillgång till vägledning. Utbildningen i grndskolan tformas så att den förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grnd för fortsatt tbildning. Rektorn och förskolechefen besltar om sin enhets inre organisation och fattar i övrigt de beslt och har det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter i denna lag eller andra författningar. Hvdmannen ansvarar för att tbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i denna lag, föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och de bestämmelser för tbildningen som kan finnas i andra författningar. Sådan planering, ppföljning och tveckling av tbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskoleoch skolenhetsnivå. Utdrag r Lgy 11 Rektor har ett särskilt ansvar för: samverkan med niversiteten och högskolorna samt arbetslivet tanför skolan tvecklas så att eleverna får en kvalitativt god tbildning samt en förberedelse för yrkesverksamhet och fortsatt tbildning. Samt att stimlera till internationella kontakter, samverkan och tbyten i tbildningen att tbildningen organiseras så att den så långt möjligt anpassas efter elevernas önskemål och val av krser och att återvändsgränder i stdiegången ndviks samt att stdie- och yrkesvägledningen organiseras så att eleverna får information om och vägledning inför de olika val som skolan erbjder och inför val av framtida tbildning och yrke. att ndervisningen, elevhälsan och stdie- och yrkesvägledningen tformas så att elever som behöver särskilt stöd eller andra stödåtgärder får detta. Alla som arbetar i skolan ska: sträva efter att varje elev tvecklar sin självkännedom och förmåga till stdieplanering. nära samverka med de obligatoriska skolformerna, arbetslivet, niversiteten och högskolorna samt med samhället i övrigt. Detta krävs för att eleverna ska få en tbildning av hög kvalitet och få nderlag för val av krser inom tbildningen och för vidare stdier eller yrkesverksamhet. Det är särskilt viktigt att skolan samarbetar med arbetslivet om yrkestbildningen. sträva efter att varje elev medvetet kan ta ställning till fortsatt stdie- och yrkesinriktning på grndval av samlade erfarenheter och knskaper och ökar sin förmåga att analysera olika valmöjligheter och bedöma vilka konsekvenser dessa kan ha. efter en av rektorn gjord arbetsfördelning, i ndervisningen tnyttja knskaper och erfarenheter från arbets- och samhällsliv som eleverna har eller skaffar sig nder tbildningens gång, tveckla kontakter med niversitet och högskolor samt med handledare och andra inom arbetslivet som kan bidra till att målen för tbildningen nås och i tbildningen tnyttja kontakter med det omgivande samhället och dess arbets-, förenings- och kltrliv. 19

20 Riktlinjer Personalen ska, efter en av rektorn gjord arbetsfördelning, bidra med nderlag för elevernas val av tbildning och yrke, informera och vägleda eleverna inför deras val av krser, fortsatt tbildning och yrkesverksamhet och motverka sådana begränsningar i valet som grndar sig på föreställningar om kön och på social eller kltrell bakgrnd, i informationen och vägledningen tnyttja de knskaper som finns hos eleverna, hos skolans personal och i samhället tanför skolan, i ndervisningen tnyttja knskaper och erfarenheter från arbets- och samhällsliv som eleverna har eller skaffar sig nder tbildningens gång, i tbildningen tnyttja kontakter med det omgivande samhället och dess arbets-, förenings- och kltrliv, och bidra till att presmtiva elever får information om skolans tbildningar. Forts. efter en av rektorn gjord arbetsfördelning informera och vägleda eleverna inför deras val av krser, fortsatt tbildning och yrkesverksamhet och motverka sådana begränsningar i valet som grndar sig på föreställningar om kön och på social eller kltrell bakgrnd. efter en av rektorn gjord arbetsfördelning bidra med nderlag för elevernas val av tbildning och yrke och i informationen och vägledningen tnyttja de knskaper som finns hos eleverna, hos skolans personal och i samhället tanför skolan. 20

21 År 1: Insikt Exempel: Olika övningar i självinsikt där eleverna tgår från sig själva i diskssioner med andra elever. Vem är jag, vad är viktigt för mig, vilka värderingar och intressen har jag. Syfte: Att bli medveten om betydelsen av hr man är och vad man tycker om saker och ting i förhållande till vad man vill arbeta med och ha med sig i livet. Teorianknytning: Vägledningsteorier, samtalsmetodik. Ansvarig är stdie- och yrkesvägledare med stöttning av lärare. Lektion i att sätta pp mål och delmål. Syfte: Att ge eleverna redskap för att knna konkretisera sina mål och vägen dit, för att öka motivationen och lsten att lära och att se varför man går i skolan. Teorianknytning: Karriärvägledningsteorier, vägledningsteorier, samtalsmetodik. Utveckla jag-knskapen genom att låta eleverna skgga någon på en arbetsplats, träna på intervj på en arbetsplats eller göra stdiebesök/ vara på Praktik och intervja anställda. När de kommer tillbaka till skolan får eleverna analysera sina erfarenheter tifrån ett jag perspektiv. Syfte: Att öka medvetenheten om sig själva, att lära sig sätta sig själv i olika sammanhang och reflektera över hr man förhåller sig i olika sitationer och träna på sociala kontakter. Teorianknytning: Karriärvägledningsteorier, vägledningsteorier Ansvarig är rektor, lärare med stöttning av stdie-och yrkesvägledaren. Göra en sammanställning av stdie- och yrkesvägledande aktiviteter nder året, att samla i sin portfolio. Syfte: Att se vad man har med sig, vad man vill ha mer tav, vad man kanske saknar. Teorianknytning: Karriärvägledningsteorier, vägledningsteorier Ansvarig är stdie-och yrkesvägledare med stöttning av lärare, mentor. Erbjda vägledningssamtal kring framtidsmål och vägen dit. Underlag Portfolion. Syfte: Att motivera och ppmntra till att driva sig själva framåt, sätta pp mål och delmål. Teorianknytning: Vägledningsteorier, samtalsmetodik, till exempel, coaching, MI. Ansvarig är stdie- och yrkesvägledare. 21

22 År 2: Översikt Exempel: Fler övningar i självinsikt, att relatera till olika yrken tifrån egna kompetenser, färdigheter, värderingar och egenskaper. Syfte: Att börja fndera kring vad man tycker om och inte och varför, vad man har lätt för, fndera på yrken/arbetsområden och arbetsplatser som verkar lockande tifrån knskapen om sig själv, kompetenser, intressen och färdigheter. Teorianknytning: Karriärvägledningsteorier, vägledningsteorier Ansvarig är stdie- och yrkesvägledare med stöttning av lärare. Lektion om Livet efter trean diskssioner i smågrpper om vad eleverna ser framför sig efter examen. Syfte: Att få ngdomarna att lyfta blicken och börja fndera ett steg längre, tanför skolans värld. Vart vill man vara på väg då? Ansvarig är lärare med stöttning av stdie-och yrkesvägledare. Erbjda ppföljande vägledningssamtal kring framtidsmål och vägen dit. Underlag portfolion. Syfte: Följa pp mål och delmål. Teorianknytning: Vägledningsteorier, samtalsmetodik, till exempel, coaching, MI. Ansvarig är stdie- och yrkesvägledare. 22

23 År 3: Utsikt Exempel: Bjd in Arbetsförmedlingen för information om vad de kan hjälpa till med på vägen t i arbetslivet. Syfte: Att öka förståelsen för arbetslivet och dess villkor. Ansvarig är rektor och lärare. Övningar i hr man skriver ett CV och personligt brev med stöd av sin personliga portfolio. Syfte: Att öka medvetenheten om vikten av att knna ttrycka vem man är och vad man kan och knna formlera sig i tal och skrift samt att nderlätta vid jobbsök. Teorianknytning: Vägledningsteorier, samtalsmetodik. Ansvarig är stdie-och yrkesvägledare. Övningar i intervjträning. Tre i varje grpp där en är observatör som ger feedback, växla så alla får pröva rollen som intervad, rekryterare och observatör. Använd intervjfrågor som var och en får svara på enskilt, skriftligt först. Syfte: Att träna på att vara i en intervjsitation, få feedback, ge feedback, se kroppsspråkets inverkan, träna på att salföra sig själv. Ansvarig är stdie-och yrkesvägledare med stöttning av lärare. Bjd in rekryterare från Kommnen eller exempelvis ett bemanningsföretag. Syfte: Att ge ngdomarna möjligheter att höra hr arbetsgivare tänker inför en rekrytering och ställa frågor. Ansvarig är rektor, lärare med stöttning av stdie- och yrkesvägledare. Erbjd vägledningssamtal med portfolion som nderlag Syfte: följa pp mål och delmål och knyta ihop säcken. Teorianknytning: Vägledningsteorier, samtalsmetodik, till exempel,coaching, MI. Ansvarig är stdie- och yrkesvägledare. 23

24 Karriärvägledning för vxna UTDRAG UR LVUX12: Vxentbildningen ska bidra till att eleverna tvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovation. Därigenom tvecklar eleverna förmågor som är värdeflla i arbets- och samhällslivet och vid vidare stdier samt nderlättar för dem att starta och driva företag. Vxentbildningen ska säkerställa att eleverna ges en grndläggande knskap om arbetsmarknaden. Rektorn ansvarar för att stdie- och yrkesvägledningen organiseras så att eleverna får information om och vägledning inför de olika val som vxentbildningen erbjder samt inför val av framtida tbildning och yrke. Personalen ska, efter en av rektorn gjord arbetsfördelning motverka sådana begränsningar av valet som grndar sig på föreställningar om kön och på social eller kltrell bakgrnd. Personalen ska, efter en av rektorn gjord arbetsfördelning bidra med nderlag för elevernas val av tbildning och yrke samt informera och vägleda eleverna inför deras val av krser, vidare tbildning och yrkesverksamhet. Eleverna ska ppmntras att tveckla sina intressen tan fördomar om vad som kan ppfattas som kvinnligt och manligt. Ett livslångt lärande förtsätter möjligheter till livslång vägledning, det har vi sagt tidigare och med tanke på den värld vi lever i där det inte längre är självklart med långa fasta anställningar och där näringslivet förtsätter att de anställda är mer flexibla och beredda att lära nytt krävs en möjlighet att få karriärvägledning även som vxen. Kommner ska erbjda vägledning för alla kommnens invånare (Skollagen 2010:800) så man kan få hjälp av kvalificerade stdieoch karriärvägledare för att knna tillgodose det livslånga lärandet. Detta, oavsett om den vxne fnderar på att stdera eller fnderar på att byta yrkesbana genom att använda sina kompetenser och färdigheter inom en annan bransch. I och med att alla vxna har olika bakgrnd och livserfarenher med sig finns det inte några färdiga mallar som passar alla vxna. I mötet med den vxne får den professionelle vägledaren arbeta med övningar från sin verktygslåda och använda sin skicklighet i att bemöta och lyssna in var varje individ befinner sig jst där och då vid varje nikt möte. Vad gäller kommnal vxentbildning och SFI är det styrdokmenten för respektive skolform som är tgångspnkten för arbetet. Nedan följer exempel på hr den specifika knskap som stdie- och yrkes/karriärvägledare har kan användas för att effektivisera besltsprocessen hos vxna. 24

25 Exempel: Karriärvägledning innebär att man erbjds ett professionellt vägledningssamtal som följer exempelvis Egans modell som vi visat tidigare där man gör en kartläggning kring hr det var tidigare, vilken sitation som råder n och vart man vill i framtiden. Syfte: Att individen får berätta om sin tidigare karriär, hr nläget ser t, vilka förtsättningar man ser sig ha och önskad framtidssitation, för att få en grnd att tgå ifrån i samtalet. Teorianknytning: Karriärvägledningsteorier, vägledningsteorier, samtalsmetodik. Sätta pp mål och delmål. Syfte: Att ge individen verktyg för att själv knna identifiera mål och möjligheter, att själv göra en handlingsplan för att nå det önskade målet. Teorianknytning: Karriärvägledningsteorier, vägledningsteorier och samtalsmetodik. I samtalet kan man använda sig av många olika metoder, här ger vi två exempel på arbetsmaterial där R Vance Peavy (2000) ligger till grnd. 25

26 Uppföljning & Utvärdering Som redskap för att göra ppföljning och tvärdering kan PDSA-hjlet användas. Plan (Planera), Do (Genomföra), Stdy (Utvärdera) och Act (Förbättra) användas. Hjlet består av fyra olika pnkter som styrgrpperna använder sig av för att kontinerligt hålla förbättringsprocessen igång. 1. I den första fasen, planeringsfasen, fastställer man var organisationen befinner sig i SYV-arbetet och vad delmål och sltmål för den bestämd period skall vara. 2. I nästa fas som är genomförandefasen bestämmer man hr målen skall nås. 3. I den tredje fasen, tvärderingsfasen, stäms resltatet av och analyseras. 4. I den fjärde och sista fasen i PDSA- hjlet besltas det hr förbättringsprocessen i SYV-arbetet skall fortsätta. Där efter går arbetet in i fas 1 igen i det ständigt roterande PDSA-hjlet. För att knna mäta kvaliteten krävs natrligtvis ppföljning och tvärderingar så man vet att man är på rätt väg. Här har vi förslag på hr detta sklle knna göras. SYV-planen för kommnen bör kontinerligt följas pp av styrgrppen som kan bestå av förvaltningschef, verksamhetschef, skolledare, tvecklingsledare och chefen för vägledningen i kommnen. Tänk på att löpande informera politikerna hr det går. På den enskilda enheten kan det vara följande professioner som tvärderar SYV-planen: stdie- och yrkesvägledare, verksamhetschefer/rektorer och förstelärare/lärare. Ett annat verktyg som kan användas för att tvärdera SYV-planen är Skolverkets självskattningsinstrment BRUK som är ppbyggt efter skollagen och de två första avsnitten från läroplanerna. I BRUK är det hela arbetslaget eller personalen för en enhet som tillsammans jobbar fram ett resltat. En av fördelarna med BRUK är att man här kan jämföra sina resltat över tid för att på det sättet knna se åt vilket håll tvecklingskrvan pekar. Genom BRUK fås tre olika färgskalor. Röd färg betyder att det är något som skall åtgärdas omgående. Gl färg indikerar att det är något som behöver förändras på långsikt. Grön färg är något som är bra och behöver säkras så att det inte försämras. Förbättringsprocessen (PDSA-hjlet) Hr arbetar vi vidare? Var är vi och vad ska vi ppnå? Förbättra Planera Utvärdera Genomför Hr blev resltatet? Analys Hr ppnår vi det? Edwards Deming, PDSA Plan, Do, Stdy, Act 26

HANDLEDNING FÖR ATT SKAPA EN KOMMUNAL PLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING

HANDLEDNING FÖR ATT SKAPA EN KOMMUNAL PLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING HANDLEDNING FÖR ATT SKAPA EN KOMMUNAL PLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING 1 Förord Den här handledningen har tagits fram inom ramen för projektet Visa Väst som pågår mellan 2013 och 2015 i Västra Götaland.

Läs mer

PLAN MED RIKTLINJER FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING FÖR SAMTLIGA AV UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER I

PLAN MED RIKTLINJER FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING FÖR SAMTLIGA AV UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER I 2016-12-20 1 (5) PLAN MED RIKTLINJER FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING FÖR SAMTLIGA AV UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER I INLEDNING SKOLLAG Elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen ska

Läs mer

Arbetet med studie- och yrkesvägledning ska ingå som en naturlig del i förskolornas verksamhet och i den ordinarie undervisningen i kommunens skolor.

Arbetet med studie- och yrkesvägledning ska ingå som en naturlig del i förskolornas verksamhet och i den ordinarie undervisningen i kommunens skolor. Studie- och yrkesvägledningen i Staffanstorp skall fortsätta utvecklas så att den har fokus på det livslånga lärandet. Såväl den enskilde individen som samhället tjänar på att barn, ungdomar och vuxna

Läs mer

Bildningsförvaltningen

Bildningsförvaltningen Bildningsförvaltningen 1(11) 2013-04-19 Handlingsplan för studie- och yrkesorientering i alla skolformer i Åstorps kommun Pål Olsson Ulla Dahlgren Gunilla Maltesson Lizen Johansson Helena Larsson 2(11)

Läs mer

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Planen fastställd av bildningsnämnden 20 maj 2015 Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Entreprenörskap från förskola till vuxenutbildning 2 Vägledning från förskola till vuxenutbildning

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Rapport 2013:5 Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Skolinspektionen har granskat studie- och yrkesvägledningen i totalt 34 grundskolor i hela landet. På varje skola

Läs mer

Utbildningsförvaltningen Sida 1 (6) Bäckahagens skola PLAN FÖR STUDIE-OCH YRKESVÄGLEDNING

Utbildningsförvaltningen Sida 1 (6) Bäckahagens skola PLAN FÖR STUDIE-OCH YRKESVÄGLEDNING Utbildningsförvaltningen Sida 1 (6) Bäckahagens skola 2015-10-22 PLAN FÖR STUDIE-OCH YRKESVÄGLEDNING PLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING VID BÄCKAHAGENS SKOLA Vår vision: Att all personal på skolan ska

Läs mer

1 (8) Lärandeförvaltningens handlingsplan för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning. Handlingsplan. Grund- och grundsärskola

1 (8) Lärandeförvaltningens handlingsplan för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning. Handlingsplan. Grund- och grundsärskola Handlingsplan 1 (8) Lärandeförvaltningens handlingsplan för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning Grund- och grundsärskola 2 (8) Sveriges bästa kommun att leva och verka i 2020 År 2020

Läs mer

Grundsärskolan i Sjöbo. Arbetsplan för studie- och yrkesvägledningen vid Grundsärskolan i Sjöbo.

Grundsärskolan i Sjöbo. Arbetsplan för studie- och yrkesvägledningen vid Grundsärskolan i Sjöbo. Grundsärskolan i Sjöbo Arbetsplan för studie- och yrkesvägledningen vid Grundsärskolan i Sjöbo. Upprättad: 20160614 av rektor, syv och mentorer Revideras juni 2017 Inledning Bestämmelserna i Läroplan för

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Plan för Studie- och yrkesvägledning i Utbildningsförvaltningen, Alingsås kommun

Plan för Studie- och yrkesvägledning i Utbildningsförvaltningen, Alingsås kommun Plan för Studie- och yrkesvägledning i Utbildningsförvaltningen, Alingsås kommun Antagen av Utbildningsförvaltningen XXXXXX Endast reviderad upplaga enl. beslut i Utbildningsnämnden xx Innehåll Plan för

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med Studie- och yrkesvägledning vid Edenskolan

Riktlinjer för arbetet med Studie- och yrkesvägledning vid Edenskolan Riktlinjer för arbetet med Studie- och yrkesvägledning vid Edenskolan En konkretisering av vad de nationella målen för studie- och yrkesvägledning innebär för Edenskolan Enligt skollagen ska elever i alla

Läs mer

Handlingsplan för studie- och yrkesvägledning i Hofors kommun

Handlingsplan för studie- och yrkesvägledning i Hofors kommun Handlingsplan för studie- och yrkesvägledning i Hofors kommun Vad är studie- och yrkesvägledning? Studie- och yrkesvägledning är en viktig del i det livslånga lärandet och ett stöd i en individs ständigt

Läs mer

Examensmålet: Ämnen i relation till examensmålet samverkan i programarbetslaget

Examensmålet: Ämnen i relation till examensmålet samverkan i programarbetslaget Utvecklingspaket 2012-06-13 Examensmålet: Ämnen i relation till examensmålet samverkan i programarbetslaget Introduktion Examensmålet ska ligga till grund för planeringen av utbildningen och undervisningen

Läs mer

November 2010 Karina Ruderfors. Plan för studie- och yrkesorienteringen Prästängsskolan läsåret 10/11

November 2010 Karina Ruderfors. Plan för studie- och yrkesorienteringen Prästängsskolan läsåret 10/11 November 2010 Karina Ruderfors Plan för studie- och yrkesorienteringen Prästängsskolan läsåret 10/11 Bakgrund Frågan om studie- och yrkesorienteringen har aktualiserats på nationell nivå de senaste åren.

Läs mer

Arbetsplan för Samverkan mellan Skola och Arbetsliv

Arbetsplan för Samverkan mellan Skola och Arbetsliv Arbetsplan för Samverkan mellan Skola och Arbetsliv Förord Under våren 2013 hade Vansbro Kommun besök av Skolinspektionen som påvisade en brist av studie- och yrkesorienteringen, främst i de lägre åldrarna.

Läs mer

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning För elever i grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och komvux Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Vad är studie- och

Läs mer

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun BOU2015/393 nr 2015.2996 Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Studie- och yrkesvägledning... 4 Ansvar... 5 Huvudmannens ansvar... 5

Läs mer

1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4.

1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4. 1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll 2.1 Definition av SAK...flik 1 2.2 SAK planering för klass...flik 2 2.3 Branschöversikt...flik 3 2.4 Individuell handlingsplan...flik

Läs mer

Arbetsplan. Studie- och yrkesvägledning

Arbetsplan. Studie- och yrkesvägledning Arbetsplan för Studie- och yrkesvägledning Nybyggeskolan 2013-2014 Linda Brüdigam Studie- och yrkesvägledare, Nybyggeskolan, Västerås 2013-14 Innehållsförteckning Studie- och yrkesvägledning på Nybyggeskolan

Läs mer

Arena för Samverkan Skola Arbetsliv. Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16

Arena för Samverkan Skola Arbetsliv. Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16 Arena för Samverkan Skola Arbetsliv Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16 Samverkan skola - arbetsliv Är det nödvändigt och betydelsefullt för skolan och eleven? Möjlighet

Läs mer

Åstorps kommuns. Kommunikationsstrategi

Åstorps kommuns. Kommunikationsstrategi Åstorps kommuns Kommunikationsstrategi 2(15) Innehållsförteckning 1 Styrdokument... 3 1.1 Förskola... 4 1.2 Grundskola/Grundsärskola... 4 3 Ansvarsfördelning förskola/grundskola... 6 5 Handlingsplan för

Läs mer

Plan för. Studie- och yrkesvägledning. Båstads kommun

Plan för. Studie- och yrkesvägledning. Båstads kommun 1 (11) Antagen i kommunstyrelsen den 1 februari 2017, 36. Dnr: KS 001483/2016-600 Plan för Studie- och yrkesvägledning Båstads kommun 2017-2022 2 (11) Inledning Planen syftar till att utveckla och säkerställa

Läs mer

Arbetsplan för studie- och yrkesvägledning läsåret

Arbetsplan för studie- och yrkesvägledning läsåret Arbetsplan för studie- och yrkesvägledning läsåret 2015-2016 Vad är studie- och yrkesvägledning? Studie- och yrkesvägledning är en processinriktad verksamhet vars syfte är att underlätta för skolans elever

Läs mer

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning Verksamhetsplan yrkesvägledning Reviderad juni 2013 Innehållsförteckning Inledning... 2 Organisation... 2 Vägledningsverksamhetens övergripande mål och syfte... 2 Bakgrund... 3 yrkesvägledning allt viktigare

Läs mer

Handlingsplan med riktlinjer för studie- och yrkesorientering i Ystad kommun

Handlingsplan med riktlinjer för studie- och yrkesorientering i Ystad kommun Handlingsplan med riktlinjer för studie- och yrkesorientering i Ystad kommun Studie- och yrkesorientering är en lång process och en väl fungerande studie- och yrkesorientering skapar en betydelsefull grund

Läs mer

Att rusta eleverna inför morgondagens arbetsmarknad för framtiden. grskolaarbetsliv.se praktikplatsen.se

Att rusta eleverna inför morgondagens arbetsmarknad för framtiden. grskolaarbetsliv.se praktikplatsen.se Att rusta eleverna inför morgondagens arbetsmarknad för framtiden Upplägg Sammanhangsmarkering, dagens utmaningar Hur hänger det ihop? Vad säger forskning och styrdokument? Vinsterna med samverkan skola

Läs mer

Utvecklingsplan för studie- och yrkesvägledning

Utvecklingsplan för studie- och yrkesvägledning 1(8) 2(8) Fredrik Aksell Fredrik.aksell@svedala.se Grundskola och gymnasium Utvecklingsplan för studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning kan beskrivas som en

Läs mer

Full fart mot Framtiden

Full fart mot Framtiden Strategidokument gäller from hösten 2013 Studie- och arbetsmarknadsfrågor Grundskola / Gymnasieskola Full fart mot Framtiden Strategi för Studie- och arbetsmarknadsfrågor - för utveckling i Södertäljes

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015

Studie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015 Studie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015 Sunne kommun . Studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning i snäv bemärkelse är den personliga vägledningen genom vägledningssamtal individuellt och

Läs mer

Samverkan med närsamhället/studieoch yrkesvägledning

Samverkan med närsamhället/studieoch yrkesvägledning Samverkan med närsamhället/studieoch yrkesvägledning Anette Christoffersson Utvecklingsledare Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll... 1 Inledning... 3

Läs mer

Strategi 1 (7) Lärandeförvaltningens strategi för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning

Strategi 1 (7) Lärandeförvaltningens strategi för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning Strategi 1 (7) Lärandeförvaltningens strategi för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning 2 (7) Sveriges bästa kommun att leva och verka i 2020 År 2020 ska Hudiksvalls kommun vara Sveriges

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledning

Plan för studie- och yrkesvägledning 160113 Plan för studie- och yrkesvägledning Inledning Under läsåret 2015 har Långbrodalsskolan arbetat fram en lokal arbetsplan för studie- och yrkesvägledning. Den ska syfta till att eleverna på Långbrodalsskolan

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledningen i Lunds kommun

Plan för studie- och yrkesvägledningen i Lunds kommun Plan för studie- och yrkesvägledningen i Lunds kommun Fastställd 141217 av skoldirektörerna Ann- Britt Wall Berséus, Stefan Norrestam och Mats Jönsson 1 ETT Lund EN Plan Att barn och unga ska få sitt behov

Läs mer

Utvecklingsplan för studie- och yrkesvägledning

Utvecklingsplan för studie- och yrkesvägledning 1(8) 2(8) Fredrik Aksell Fredrik.aksell@svedala.se Grundskola och gymnasium Utvecklingsplan för studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning kan beskrivas som en

Läs mer

Revisionsrapport 2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna Januari 2014. Kävlinge kommun. Granskning av kommunens arbetsmarknadspolitiska

Revisionsrapport 2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna Januari 2014. Kävlinge kommun. Granskning av kommunens arbetsmarknadspolitiska Revisionsrapport 2013 Genomförd på ppdrag av revisorerna Janari 2014 Kävlinge kommn Granskning av kommnens arbetsmarknadspolitiska åtgärder Innehåll Sammanfattning...2 1. Inledning...3 1.1. Bakgrnd...3

Läs mer

ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN. Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun

ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN. Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun 2013-2016 Innehållsförteckning Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde Grundläggande värden Ramar Utvecklingsområden

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Plan för studie-och yrkesvägledningför Abrahamsbergsskolan F-9

Plan för studie-och yrkesvägledningför Abrahamsbergsskolan F-9 2016 Plan för studie-och yrkesvägledningför Abrahamsbergsskolan F-9 2016-01-01 Innehåll Plan för studie-och yrkesvägledning...2 för Abrahamsbergsskolan F-9...2 Abrahamsbergsskolans vision....2 Ansvar...2

Läs mer

Likvärdig studie- och yrkesvägledning för barn, ungdomar och vuxna

Likvärdig studie- och yrkesvägledning för barn, ungdomar och vuxna Regionala rekommendationer för Östergötland och Tranås Kontaktuppgifter: Helene Sjöberg Utbildningsstrateg, Regionförbundet Östsam 013-26 27 40 072-539 91 83 helenesjoberg@ostsamse Dokumentinformation:

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledning Adolfsbergsskolan F-6

Plan för studie- och yrkesvägledning Adolfsbergsskolan F-6 Plan för studie- och yrkesvägledning Adolfsbergsskolan F-6 Planen utgår från skolverkets allmänna råd, läroplan och skollag. Det är hela skolans ansvar att vägleda eleverna i deras studier för att ge dem

Läs mer

Nya Allmänna råd för studie- och yrkesvägledningen

Nya Allmänna råd för studie- och yrkesvägledningen Nya Allmänna råd för studie- och yrkesvägledningen Allmänna råd bygger på lag och förordningar Styrdokumenten Vad är Allmänna råd? Rekommendationer till hur huvudmannen, rektorn, studie- och yrkesvägledaren

Läs mer

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning Verksamhetsplan yrkesvägledning Reviderad augusti 2014 Innehållsförteckning Inledning... 2 Organisation... 2 Vägledningsverksamhetens övergripande mål och syfte... 2 Bakgrund... 3 yrkesvägledning allt

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledning. Stockholms stads grundskolor

Plan för studie- och yrkesvägledning. Stockholms stads grundskolor Plan för studie- och yrkesvägledning i Stockholms stads grundskolor 2014 2014 2015 Utgiven av utbildningsförvaltningen, Stockholms stad, 2014 Adress: Box 22049, 104 22 Stockholm Tel: 08-508 33 000 (vx)

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledning

Plan för studie- och yrkesvägledning Plan för studie- och yrkesvägledning Döderhults skolområde 1 Inledning Studie- och yrkesvägledning är en angelägenhet för hela skolan och för samhället i stort. Att göra val inför framtiden är en ständigt

Läs mer

Verksamhetsplan. Barn- och utbildningsförvaltningen. Studie- och yrkesvägledning. Barn- och utbildningsförvaltningen Hässleholms kommun.

Verksamhetsplan. Barn- och utbildningsförvaltningen. Studie- och yrkesvägledning. Barn- och utbildningsförvaltningen Hässleholms kommun. www.hassleholm.se Barn- och utbildningsförvaltningen Hässleholms kommun sida2 Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning För elever i grundskola, grundsärskola, gymnasieskola

Läs mer

Riktlinjer för Studie- och karriärvägledning vid Uppsala universitet

Riktlinjer för Studie- och karriärvägledning vid Uppsala universitet Dnr 2013/135 Riktlinjer för Studie- och karriärvägledning vid Uppsala universitet Fastställd av rektor 2014-09-02 Innehållsförteckning Inledning 3 Syfte: 3 Mål: 4 Organisation och ansvar 4 Studie- och

Läs mer

SAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV

SAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV VARFÖR samverkan? Idag kan vi vittna om en relativt hög ungdomsarbetslöshet i åldrarna 18-25 år. Vi har en stor andel elever som inte fullföljer sina gymnasiestudier eller går ut med ett fullständigt gymnasiebetyg.

Läs mer

Plan för. Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun

Plan för. Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun Plan för Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun Innehållsförteckning Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun... 2 Definition av studie- och yrkesvägledning... 2 Mål för studie- och yrkesvägledningen...

Läs mer

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar 2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet Kvalitet i studie- och yrkesvägledning hela skolans ansvar Skolverkets vision och dokumentation Gränslös kunskap och lustfyllt lärande Skolverket visar vägen Utveckla

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Vimarskolan grundsärskolan Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 STYRKORT... 3 INLEDNING... 4 EKONOMI I BALANS... 5 UTVECKLINGSBEHOV...

Läs mer

Mål och riktlinjer för. Studie- och yrkesvägledning. Välkommaskolan

Mål och riktlinjer för. Studie- och yrkesvägledning. Välkommaskolan Mål och riktlinjer för Studie- och yrkesvägledning på Välkommaskolan Alla vinner på väl underbyggda val! Sammanställt av Erika Larsson och Ulla Wallgren Studie- och yrkesvägledare vid Välkommaskolan utifrån

Läs mer

2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017

2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017 2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017 Vad är studie- och yrkesvägledning? I Vellinge kommun finns studie- och yrkesvägledarna samlade

Läs mer

Program för välfärd och hållbar utveckling

Program för välfärd och hållbar utveckling Program för välfärd och hållbar tveckling Programperiod 2006-2010 Antaget av kommnfllmäktige 2007-04-23 Program för välfärd och hållbar tveckling 2006-2010 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Värdegrnd

Läs mer

SYV konferens. Stockholm 6 november 2015 Katharina Lindhe Rektor Mårtenskolan F-5

SYV konferens. Stockholm 6 november 2015 Katharina Lindhe Rektor Mårtenskolan F-5 SYV konferens Stockholm 6 november 2015 Katharina Lindhe Rektor Mårtenskolan F-5 Rektors uppdrag Varför anställa en syv på F-5 skola? Varför prioritera SYV/SSA? Attraktiv tjänst i ett 1-16 års perspektiv

Läs mer

Lär känna ett yrke ÅRSKURS: Gymnasiet KURSER: Svenska 1

Lär känna ett yrke ÅRSKURS: Gymnasiet KURSER: Svenska 1 Lära känna ett yrke sida 1 Lär känna ett yrke ÅRSKURS: Gymnasiet KURSER: Svenska 1 Lära känna ett yrke sida 2 ELEVSIDA Lär känna ett yrke ÅRSKURS: Gymnasiet KURSER: Svenska 1 OMFATTNING: 2-3 lektionstimmar

Läs mer

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Arbetsmaterial för Sandviksskolan och Storsjöskolan 2015-08-11 Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Innehållsförteckning Fritidshem - Skolverket

Läs mer

Kompletterande Aktör

Kompletterande Aktör VÄLKOMMEN! Kompletterande Aktör Kompletterande Aktör Regeringen har bestämt att Arbetsförmedlingen ska anlita externa (kompletterande) aktörer. Tanken är att Furuboda Arbetsmarknad ska kunna jobba med

Läs mer

2. Övergripande mål och riktlinjer

2. Övergripande mål och riktlinjer 2. Övergripande mål och riktlinjer I de övergripande målen anges de normer och värden samt de kunskaper som alla e lever bör ha utvecklat när de lämnar grundskolan. en anger inriktningen på skolans arbete.

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02 Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor Version 1.0a 2011-02-02 Vision för IT i skolan, Umeå Kommun Alla barn och ungdomar i Umeå kommuns förskolor

Läs mer

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN 2016-2017 Innehåll 2016-05-11 Presentation Förskolans värdegrund och uppdrag Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Samverkan med förskoleklass,

Läs mer

Lokal pedagogisk planering - ett exempel. Inge-Marie Svensson

Lokal pedagogisk planering - ett exempel. Inge-Marie Svensson Lokal pedagogisk planering - ett exempel Inge-Marie Svensson Att leva i närområdet, åk 3 Förankring i kursplaners syfte: Den ämnesövergripande undervisningen ska syfta till att eleverna ges möjligheter

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledning

Plan för studie- och yrkesvägledning Barn- och utbildningsförvaltningen Datum Diarienummer 2014-12-03 Ks 2014.357.600 1 (13) Plan för studie- och yrkesvägledning Antagen av Kommunstyrelsen 2014-11-25, 282. Postadress: BOXHOLMS KOMMUN, Barn-

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning i Östra Göinge kommun

Studie- och yrkesvägledning i Östra Göinge kommun Studie- och yrkesvägledning i Östra Göinge kommun För elever i grundskola och grundsärskola FRAMTIDEN Innehållsförteckning INLEDNING Förord s 3 Syfte och mål s 4 Nationella styrdokument s 5 Definitioner

Läs mer

Skola-arbetsliv. foto:leif Johansson, bildarkivet.se. Handlingskraft Nyskapande Stolthet

Skola-arbetsliv. foto:leif Johansson, bildarkivet.se. Handlingskraft Nyskapande Stolthet Skola-arbetsliv foto:leif Johansson, bildarkivet.se Handlingskraft Nyskapande Stolthet Handlingsplan skola-arbetsliv Inledning I läroplanerna samt i flera dokument på nationell nivå betonas vikten av att

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning i Varbergs kommun

Studie- och yrkesvägledning i Varbergs kommun Studie- och yrkesvägledning i Varbergs kommun Syftet med studie- och yrkesvägledning är att ge eleverna förutsättningar att hantera frågor som rör val av studier och yrken Studie- och yrkesvägledning kan

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Verksamhetsplan för studie- och yrkesvägledning i Karlsborgs kommun läsåret 2017/18

Verksamhetsplan för studie- och yrkesvägledning i Karlsborgs kommun läsåret 2017/18 Verksamhetsplan för studie- och yrkesvägledning i läsåret 2017/18 Innehållsförteckning Inledning... 3 Organisation... 3 Verksamhetens övergripande mål... 3 Vägledningsverksamhetens syfte... 3 Bakgrund...

Läs mer

Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete. vägledning och struktur

Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete. vägledning och struktur Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete vägledning och struktur Det gemensamma systematiska kvalitetsarbetet på Lidingö En viktig utgångspunkt i allt kvalitetsarbete är att barnets bästa sätts

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning i skolan

Studie- och yrkesvägledning i skolan Studie- och yrkesvägledning i skolan Nässjö kommun Lars Edstrand Utvecklingsstrateg Nu hjärnvägars! Med glädje och fiffighet vässar vi Smålands höjdpunkt. Nässjö 2030 världens rum för människor och möten.

Läs mer

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap Hjärtligt välkommen till ENTRIS konferensen Idéer för pedagogiskt entreprenörskap 2010-01-20 ENTRIS Entreprenörskap i skolan Kompetensutvecklingsinsats 2009-2010 Drivs av: Finansieras av: Kommunförbundet

Läs mer

Alla elever ska ha tillgång till studie- och yrkesvägledning.

Alla elever ska ha tillgång till studie- och yrkesvägledning. Skollagen 2 kap. 29 Alla elever ska ha tillgång till studie- och yrkesvägledning. Skollagen 21 kap 2 Eleven ska ges möjlighet att stärka sin ställning i arbetsoch samhällslivet. 1 Läroplan för gymnasiesärskolan

Läs mer

Samverkansplanen fokuserar på tre målgrupper inom grundskolan: Lärare, studie- och yrkesvägledare och elever samt näringslivet.

Samverkansplanen fokuserar på tre målgrupper inom grundskolan: Lärare, studie- och yrkesvägledare och elever samt näringslivet. Samverkansplan Skola-Näringsliv Tingsryds kommun 2014-2016 Syfte Samverkansplanens syfte är att stimulera en god och naturlig samverkan mellan skola och näringslivet i Tingsryds kommun. Ett väl fungerande

Läs mer

VUXENUTBILDNINGEN. Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6. www.skolverket.se

VUXENUTBILDNINGEN. Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6. www.skolverket.se VUXENUTBILDNINGEN Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6 www.skolverket.se Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-post:

Läs mer

Gefle Montessoriskolas. plan för studie-och yrkesvägledning. Läsåret 2015/2016

Gefle Montessoriskolas. plan för studie-och yrkesvägledning. Läsåret 2015/2016 Gefle Montessoriskolas plan för studie-och yrkesvägledning Läsåret 2015/2016 Kunskap är glädje Planen är framtagen i september 2015 och omfattar förskoleklass och skola åk 1-6. Planen revideras i augusti

Läs mer

Innehåll: 1. Verksamhetsvisioner... s. 3. 2. Systematiskt kvalitetsarbete i Gnosjö kommun... s. 4

Innehåll: 1. Verksamhetsvisioner... s. 3. 2. Systematiskt kvalitetsarbete i Gnosjö kommun... s. 4 Innehåll: 1. Verksamhetsvisioner..... s. 3 2. Systematiskt kvalitetsarbete i Gnosjö kommun.... s. 4 3. Modell för systematiskt kvalitetsarbete.... s... 5 4. Innehåll i det systematiska kvalitetsarbetets

Läs mer

Framtida organisation för studie- och yrkesvägledning

Framtida organisation för studie- och yrkesvägledning Utbildningsförvaltningen Datum: 2014-03-20 Utbildningsförvaltningen Handläggare: Anna Gullberg Direktnr: Beteckning: 2014.048 UN Framtida organisation för studie- och yrkesvägledning 1. Bakgrund Utbildningsförvaltningen

Läs mer

Måldokument. En väg in, många vägar ut! FÖR VUXENUTBILDNINGEN PERIODEN 2015-2020

Måldokument. En väg in, många vägar ut! FÖR VUXENUTBILDNINGEN PERIODEN 2015-2020 Måldokument FÖR VUXENUTBILDNINGEN PERIODEN 2015-2020 En väg in, många vägar ut! Överlämnad 2014-04-03 av beredningen för lärande Antagen av Kommunfullmäktige 2014- Innehåll FÖRORD... 3 VISION OCH MÅL...

Läs mer

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 3 (jan mars), läsåret

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 3 (jan mars), läsåret Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 3 (jan mars), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Samverkan Skola Arbetsliv

Samverkan Skola Arbetsliv Vetlanda kommun Barn- och utbildningskansliet 2011-03-09 Arbetsplan för Samverkan Skola Arbetsliv Gällande fr. o. m 2011-08-01 Bakgrund I skolans uppdrag ingår att eleverna ska vara aktiva och deltagande

Läs mer

Samordnad studie- och yrkesvägledning. Ett utredningsuppdrag för Karlstads-Hammarö kommun

Samordnad studie- och yrkesvägledning. Ett utredningsuppdrag för Karlstads-Hammarö kommun Samordnad studie- och yrkesvägledning Ett utredningsuppdrag för Karlstads-Hammarö kommun Karlstad/Hammarö idag - Invånarantalet ökar - Många är välutbildade - Låg arbetslöshet - Utbildningsort - Residensstad

Läs mer

Förskolechefen och rektorn

Förskolechefen och rektorn Juridisk vägledning Reviderad augusti 2013 Mer om Förskolechefen och rektorn Bestämmelser om förskolechef och rektor finns i skollagen. En förskolechef eller rektor får vara det för flera förskole- respektive

Läs mer

Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016

Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016 Kvalitetsplan Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016 2015-08-14 Innehåll Kvalitetsplan... 2 Prioriterade område läsåret 2015-2016... 3 Förväntansdokument... 6 Kvalitetsuppföljning... 6 Kvalitetsplan Huvudman,

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning 2015

Studie- och yrkesvägledning 2015 Studie- och yrkesvägledning 2015 Sunne kommun Sunne kommuns studie- och yrkesvägledning Sunne skolors vision Att göra val inför framtiden är en ständigt pågående process. Genom hela skoltiden skall studie-

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning i Trelleborgs kommun

Studie- och yrkesvägledning i Trelleborgs kommun Studie- och yrkesvägledning i Trelleborgs kommun Lite om Trelleborg Cirka 3 400 anställda i Trelleborgs kommun varav ca 1 500 inom bildningsförvaltningen Trelleborg Palmernas stad Vikingar, Trelleborgen

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Perspektiv Barnomsorg, Daghem, Dagis, Förskola (Förskolan nr 1. 2006) Finns

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Mora kommun Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Mora kommun Tillsyn i Mora kommun Beslut 2(10) har genomfört tillsyn av Mora kommun under hösten 2016. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK

Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK Vad innebär kvalitetsarbete inom skolväsendet? 4 kap. 3-8 skollagen Kvalitet och inflytande Systematiskt kvalitetsarbete Varje huvudman och varje förskole- och skolenhet

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING I GISLAVEDS KOMMUN

ARBETSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING I GISLAVEDS KOMMUN 2014-01-10 1 ARBETSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING I GISLAVEDS KOMMUN Fastställd av barn- och utbildningsnämnden 2014-02-10, 1 2014-01-10 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL SKOLAN!

VÄLKOMMEN TILL SKOLAN! VÄLKOMMEN TILL SKOLAN! VI BYGGER SAMHÄLLET I takt med att vi blir allt fler Kungälvsbor bygger vi ut vår verksamhet. Varje år utökas verksamheterna med nya förskolor och/eller grundskolor, fler pedagoger

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledning. Grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola

Plan för studie- och yrkesvägledning. Grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola Plan för studie- och yrkesvägledning Grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola Kramfors kommun, Barn-, kultur- och utbildningsförvaltningen, 2016 Omslagsbild: Skandinav bildbyrå Olivia

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Skoli.nspektionen Gotlands kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Gotlands kommun 2 (7) Tillsyn i Gotlands kommun har genomfört tillsyn av Gotlands kommun under våren 2015. Tillsynen har avsett

Läs mer

Digital kompetens och pedagogisk digital kompetens

Digital kompetens och pedagogisk digital kompetens Digital kompetens och pedagogisk digital kompetens 1 EU:s åtta nyckelkompetenser 2 I slutet av 2006 presenterade EU 8 nyckelkompetenser som man ansåg att alla medborgare inom EU behövde för den personliga

Läs mer

Plan för. Studie- och yrkesvägledning/-orientering i Ydre kommun. Antagen av Kommunstyrelsen 2014-10-27, 147

Plan för. Studie- och yrkesvägledning/-orientering i Ydre kommun. Antagen av Kommunstyrelsen 2014-10-27, 147 Plan för Studie- och yrkesvägledning/-orientering i Ydre kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2014-10-27, 147 Innehållsförteckning STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING/-ORIENTERING I YDRE KOMMUN...3 DEFINITION AV

Läs mer