Kallelse till sammanträde med Utbildningsnämnden

Transkript

1 Kallelse till sammanträde med Utbildningsnämnden Datm: Tisdagen den 0 september 016 Tid och plats: kl. 10:00, Astrakanen Grpp 1 i Ingrid: Förskolechefer: Helena Strid, Ssanne Jng, Mats Lndberg Grpp i Astrakanen: Grndskolor F-6 + fritidshemmen: Rektorer F-6, Ingrid Zäther, Carolin Gräbner, Kerstin Johansson (ersättare för Erik Helbl) Grpp 3 i Marie: Grndskolor 7-9 samt gymnasiet: Rektorer 7-9 och rektor Akademi Båstad, Marie-Loise Nilsson, Stefan Olsson, Linda Ivarsson (ersättare för Åsa Ragnarsson) Ersättare är välkomna! Ärendemening Handläggare Besltsinstans Upprop Sidnr 1. Val av jsteringsperson Johan Peterson UN 1. Godkännande av dagordning Johan Peterson UN 3. Årlig nlägesbedömning av målppfyllelse och det systematiska kvalitetsarbetet 016. Grppindelning enligt ovan kl.10:00-1:00. Mikaela Sönnerstedt Olsberg UN Uppföljningsrapport om elevenkät 015 Mikaela Sönnerstedt Olsberg UN Nationella prov och betyg för gymnasiet vårterminen 016 Henrik Andersson UN Nämndsplan 017 Birgitte Dahlin/ Henrik Andersson UN Bdgetppföljning tertial Barn och skola samt Bildning och arbete Birgitte Dahlin/ Henrik Andersson UN Anmälda delegationsbeslt tbildningsnämnden 016 Birgitte Dahlin UN Delgivningar tbildningsnämnden 016 Birgitte Dahlin UN Besltslogg tbildningsnämnden 016 Birgitte Dahlin UN Informationsärenden tbildningsnämnden 016 Birgitte Dahlin UN Båstad den 13 september 016 Helena Stridh ordförande Johan Peterson Sekreterare

2 Tjänsteskrivelse 1 1 (1) Datm: Handläggare: Johan Peterson Dnr: UN / Till: Utbildningsnämnden Val av jsteringsperson Sammanfattning av ärendet Jstering av protokollet ska ske samtidigt av ordförande och jsterare på dag och tid som nämnden besltar vid varje sammanträde. Nämnden kan beslta att en paragraf ska jsteras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt innan nämnden jsterar den. Förslag till beslt Utbildningsnämnden besltar att: 1. Mats Lndberg (L) tses till jsterare och Stefan Olsson (C) till ersättare. Jsteringen äger rm på kommnkontoret i Båstad, tisdagen den 7:e september kl. 17:00 Båstad enligt ovan Johan Peterson Nämndsekreterare Kommnledningskontoret \fel! talet kan inte representeras i angivet format.\bm

3 Tjänsteskrivelse 1 (1) Datm: Handläggare: Johan Peterson Dnr: UN / Till: Utbildningsnämnden Godkännande av dagordning Sammanfattning av ärendet Ordförande planerar nämndens arbete och ansvarar för nämndens möten och dagordningar. Planeringen sker i samråd med förvaltningen. Förslag till beslt Utbildningsnämnden besltar: 1. Dagordningen godkänns. Båstad enligt ovan Johan Peterson Nämndsekreterare Kommnledningskontoret \fel! talet kan inte representeras i angivet format.\bm

4 Tjänsteskrivelse 3 1 (1) Datm: Handläggare: Mikaela Sönnerstedt Olsberg Dnr: UN / Till: Utbildningsnämnden Besltet skall expedieras till: Skolledare i Båstads kommn Bilagor till tjänsteskrivelsen: Förskole- och skolenheternas nlägesbedömningar Årlig nlägesbedömning av det systematiska kvalitetsarbetet Sammanfattning av ärendet Den årliga nlägesbedömningen syftar till att beskriva läsårets målppfyllelse samt enheternas arbete med det systematiska kvalitetsarbetet. I nlägesbedömningarna analyseras grndskolans och gymnasieskolans målppfyllelse. De tvecklingsområden som lyftes i SKA-planen lyfts och smmeras. Desstom så identifieras förbättrings-/tvecklingsområden tifrån behovsinventeringen i ett bredare perspektiv. Bakgrnd Nlägesbedömningen är en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Skollagen 4 kapitlet 3 Varje hvdman inom skolväsendet ska på hvdmannanivå systematiskt och kontinerligt planera, följa pp och tveckla tbildningen. Aktellt Förskolorna och skolorna i kommnen har en god systematik i sitt systematiska kvalitetsarbete. Skollagen 4 kapitlet Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras nder medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektor och förskolechef ansvarar för att arbetet genomförs. Följande ligger till grnd för det systematiska kvalitetsarbetet: Sammanställningar av knskapsresltat i alla ämnen, betyg och nationella prov, gäller för grndskolan, planen mot diskriminering och kränkande behandling, elevenkäter, gäller för grndskolan, vårdnadshavarenkäter samt övrigt av vikt. Övervägande/framtid De skriftliga nlägesbedömningarna samt dialogen mellan kommnens skolledare och tbildningsnämnden skapar goda förtsättningar för att öka förståelsen för tvecklingsområden och nläget. Det är därför av vikt att Utbildningsnämnden smmerar de tvecklingsområden som har lyfts och sedan återkopplar sina tankar till förvaltningen. Förslag till beslt 1) Att nämnden tar till sig informationen. ) Att de viktigaste tvecklingsområdena identifieras nder Utbildningsnämndens sammanträde ) Att ärendet återkommer på sammanträdet Båstad Mikaela Sönnerstedt Olsberg Utvecklingsledare, Barn och skola \fel! talet kan inte representeras i angivet format.\s

5 IT1J BÅSTADS KOMMUN BÅSTADS KOMMUN Utbildningsnämnden Barn & skola Dnr.. \!.... Q.Qf?..:S_Q()}.... QJ.b..:::.. Q.Q Arlig nlägesbedömning av målppfyllelse och det systematiska kvalitetsarbetet Östra Karps skola och fritidshem 016

6 IHJ BÅSTADS KOMMUN Barn & skola Årlig nlägesbedömning av målppfyllelse och det systematiska kvalitetsarbetet 5 Syfte: Del 1 Grndskolan: Smmera elevernas målppfyllelse och analysera resltaten på organisationsnivå Del Förskola och grndskola: Göra en bedömning av resltatet av tvecklingsområdena som lyftes i SKA-planen och analysera resltaten Del 3 Förskola och grndskola: Identifiera förbättrings-/tvecklingsområden tifrån ovan nämnda pnkter samt tifrån behovsinventering i ett bredare perspektiv Del 1 målppfyllelse (rör grndskola) Elevernas målppfyllelse, bilagda avidentifierade betygskataloger Organisationsanalys av resltaten: Målppfyllelsen på skolan är överlag god. De elever som inte når godkända resltat i skolår 6 har ppmärksammats tidigt i sin skolgång och haft olika former av stödinsatser. De stödinsatser vi kan konstatera ger resltat är bland annat tillgång till specialpedagog, individella stöd ex skrivhjälp, individella instrktioner och halvklassndervisning. Vi kan konstatera att eleverna haft en god tveckling nder de senaste skolåren. Färre elever nådde inte målen i klass 6 i förhållande till målppfyllelsen i klass 3 för samma klass. Tidiga kartläggningar, liknande det n obligatoriska bedömningsstödet för skolår 1-3, har medfört att eleverna har knnat få tidiga insatser. Under året har skolan tagit emot många nyanlända elever. Dessa elever har nder sin korta tid haft anpassad stdiegång där svenska språket har prioriterats. Den korta tiden i svensk skola är förklaringen till varför de i dagsläget inte når godkända resltat och varför målppfyllelsen i svenska som andraspråk är låg. En framgångsfaktor för god målppfyllelse är att vi knnat organisera oss så att det är två pedagoger i varje klass. Detta skapar möjligheter för individaliserad ndervisning. Strktrella faktorer som påverkar lärandet negativt är vår trångboddhet där bristen på ändamålsenliga klassrm och grpprm medför att vi inte kan organisera verksamheten på ett optimalt sätt för att nå en högre målppfyllelse. Ombyggnation av ventilation med flytt till tillfälliga lokaler i kombinerat med ett ökat antal elever på skolan har varit påfrestande för all personal. För de flesta eleverna ser vi inte att detta har påverkat målppfyllelsen. Svårigheter att rekrytera pedagogisk personal vilket lett till täta personalbyten har påverkat resltaten negativt vilket vi ser har påverkat årets resltat på nationella prov i skolår 3. Vår analys är också att provets tformning, att elever inte får tillgång till kompensatoriska hjälpmedel, gör att elever i behov av stöd inte vid jst detta tillfälle ges möjlighet att visa sin flla potential.

7 ITil BÅSTADS KO MMUN Barn & skola Vi har en lägre målppfyllelse i ämnet Idrott och hälsa vilket orsakas av att eleverna inte når kravet på simknnighet. För att nå detta mål behöver vi knna erbjda sim ndervisning vilket inte har varit möjligt nder läsåret 015/016 av organisatoriska skäl - tillgången av lokal (simbassäng). Avgörande för målppfyllelsen är att elever i behov av olika former av stöd får detta tidigt i sin skolgång ex stdiehandledning, hjälpmedel så som srfplattor, högre personaltäthet. Exempelvis ser vi att nyanlända elever som har haft stdiehandledning har en högre målppfyllelse eftersom ndervisande pedagog har haft möjlighet att bedöma målppfyllelsen tifrån elevens faktiska knskap och inte tifrån språkknskap. Samverkan mellan skolans olika verksamheter är en framgångs faktor. Det är en stor fördel att exempelvis fritidspedagoger haft en del av sin tjänst förlagd nder skoldagen - både nder lektionstid och nder raster. Årets gemensamma morgonkonferenser med representanter från respektive klass och fritidshemsavdelning har ökat våra förtsättningar att tillsammans stödja eleverna i deras tveckling. Fri tidshemmets tökade antal dagar för kompetens- och verksamhetstveckling har varit positivt för en ökad samverkan och samsyn mellan de olika verksamheterna och därmed förtsättningar för ökad målppfyllelse.

8 L 11 i BÅSTADS KOMMUN Barn & skola Del Utvärdering av arbetet med planen för Systematiskt kvalitetsarbete (rör förskola och grndskola) 7 Utvecklingsområde 1: Läsförmåga "Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommnicera och lära. Genom språket tvecklar människor sin identitet, ttrycker känslor och tankar och förstår hr andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefllt för att knna förstå och verka i ett samhälle där kltrer, livsåskådningar, generationer och språk möts." Lgr Svenska "Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i hvdsak fngerande sätt." Lgr Svenska och Svenska som andraspråk(knskapskrav för godtagbara knskaper i sltet av årskrs 3) "Eleven kan läsa skönlitteratr och sakprosatexter för barn och ngdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i hvdsak fngerande sätt." Lgr Svenska och Svenska som andraspråk (Knskapskrav för betyget E i sltet av årskrs 6)

9 BÅSTADS KOMMUN Barn & skola Vilken förväntad effekt var tänkt att ppnå? Hr blev resltatet? Vilka insatser genomfördes? Analys 8 Ökad målppfyllelse i läsning Ökad målppfyllelse i samtliga ämnen Goda läsare Lstfyllt lärande Lgn start på skoldagen Elever har förbättrat sin förmåga att läsa olika typer av texter. Vi har en lgn start på skoldagen. Intresset för läsning har ökat vilket bland annat visar sig i tlåningen på skolbiblioteket. Läsning 15 minter varje morgon fö r samtliga elever F-6- läsglädje. Att skriva sig till läsning - årskrs 1 Lässtrategier - gemensamma begrepp tifrån "En läsande klass" mot eleverna. Läsförståelsestrategier till innehållet i SO/NO texter. Läsa gemensam litteratr i klassen för att knna bearbeta innehållet. Vilka insatser gav Övrigt (krävs ytterligare resltat? insatser, har det framkommit nya tvecklingsområden? m.m.) Arbetet av att vi aktivt arbetat Vi behöver fördjpa vår med läsförståelse på olika sätt kompetens - all personal deltar i har visat att eleverna har Läs lyftet nder läsåret förbättrat sin förmåga att läsa 016/017. olika typer av texter. Vi behöver se över vår Det är svårt att dra sltsatser målformlering för att få större över vilka specifika insatser möjlighet att se om som har gett bäst resltat. målppfyllelsen ökar på grnd av våra läsinsatser. Målet kvarstår nästa läsår. Recensera den litteratr som läses genom att använda olika IKTverktyg. Tillgång till skönlitteratr på olika språk. Använda de didaktiska frågorna i samtliga ämnen och verksamheterna: När? Var? Hr? Varför? Vad?

10 [11J BÅSTADS KOMMUN Barn & skola Utvecklingsområde : Likvärdig bedömning "Betyget ttrycker i vad mån den enskilda eleven har ppnått de nationella knskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika knskapskrav för olika betygssteg." Lgr 11Avsnitt.7Bedömning och betyg 9 "Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och tvecklar sådana knskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grnd för fortsatt tbildning." Lgr 11Avsnitt. Knskaper "Skolans mål är att varje elev tvecklar förmågan att själv bedöma sina resltat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förtsättningarna" Lgr 11Avsnitt.7 Bedömning och betyg "Läraren ska tifrån krsplanernas krav allsidigt tvärdera varje elevs knskapstveckling, mntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektor." Lgr 11Avsnitt.7 Bedömning och betyg

11 BÅSTADS KOMMUN Barn & skola Vilken förväntad effekt var tänkt att ppnå? Hr blev resltatet? Vilka insatser genomfördes? Analys Vi gör likvärdig bedömning oberoende av varandra. Vi har kontinerligt diskterat bedömning och vår samsyn har ökat. Vi gör allihop matriser, men var och en gör sina egna tifrån det som berörs. Det viktiga är att vi är överens om vad de olika kvaliteterna/ värdeorden i knskapskraven innebär. Kompetensfortbildningsinsats - Unikm och IKT. Kommngemensam konferens tillsammans med övriga skolor i kommnen Samrättning och bedömning av nationella prov. Gemensam bedömning av elevarbeten Pedagogiska samtal kring Dylan Wiliams bok " Att följa lärande". Vilka insatser gav Övrigt (krävs ytterligare resltat? insatser, har det framkommit nya tvecklingsområden? m.m.) Kommngemensamma Fortbildning i Unikm och GAFE - konferenser ger ökad samsyn. Hr kan dessa användas som hjälpmedel i Samrättning av nationella bedömningsprocessen? Hr prov är ett bra lärtillfälle för dokmenterar vi i Unikm - vad pedagogerna- ökar samsynen kan vi göra lika för att nderlätta på bedömning och vad som för vårdnadshavare med barn i krävs för olika betygssteg. olika klasser. Kollektivt lärande genom pedagogiska diskssioner ger samsyn kring olika begrepp t.ex. vad begreppet resonemang innebär på olika nivåer. Diskssioner både på skolan och i ämneskonferensgrpperna tifrån Dylan Wiliams bok "Att följa lärande" Samrättning för nationella prov bör fortsätta. Viktigt att tidsanpassa när rättningen görs för fortsatt formativt arbete på respektive skola. Målet kvarstår nästa läsår.

12 ITiJ BÅSTADS KOMMUN Barn & skola Utvecklingsområde 3: Synligt lärande på fritidshemmet 11 "Fritidshemmet kompletterar tbildningen i förskoleklassen, grndskolan, grndsärskolan, specialskolan, sameskolan och särskilda tbildningsformer som skolplikt kan fllgöras i. Fritidshemmet ska stimlera elevernas tveckling och lärande samt erbjda dem en meningsfll fritid och rekreation. Utbildningen ska tgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov." Skollagen 14 kap (010:800) "Skolan ska stimlera varje elev att bilda sig och växa med sina ppgifter" Lgr 11Avsnitt 1. Skolans värdegrnd och ppdrag "Personalen i fritidshemmet bör... ge eleverna möjlighet till nya och fördjpade knskaper och erfarenheter över tid genom att skapa en progression i verksamheten... " Allmänna råd för fritidshemmet s. 3 Vilken förväntad effekt var Hr blev resltatet? Vilka insatser genomfördes? Analys tänkt att ppnå? Vilka insatser gav resltat? Övrigt (krävs ytterligare insatser, har det framkommit nya tvecklingsområden? m.m.) Elever känner sig delaktiga och får ett Elever och vårdnadshavare har Arbeta fram rtiner för att Pedagogiska samtal med Kompetensfortbildning - IKT som ökat intresse för verksamheten. fått ökad förståelse och inblick i synliggöra lärandet på tgångspnkt i boken redskap i verksamheten hr verksamhetens aktiviteter fritidshemmet via vår lärplattform? "Fritidshemmets didaktik". Elever och vårdnadshavare har större kopplas till Lgr 11. Se bifogad För att knna vidaretveckla insyn och knskap om verksamheten. matris. Kompetensfortbildning Gemensam konferens - skola verksamheten behöver vi vara "Fritidshemmets didaktik" - Lärande och fritidshem - med vaksamma på hr den tökade Eleverna stannar kvar på Elevernas delaktighet i samtal i arbetslaget representanter från timplanen påverkar elevernas fritidshemmet längre pp i åldrarna. planering och tvärdering har respektive klass och närvaro och ork på ökat. Vidaretveckla progressionen i fritidshemsavdelning. eftermiddagen. Hr behöver vi verksamheten i takt med elevernas förändra för att möta elevernas Vi har ngefär samma ålder, förmågor och intressen. Veckoinformation på Unikm behov? elevnderlag som tidigare. Vi till elever och vårdnadshavare ser ingen trend i att eleverna är Konferens - varje vecka -respektive samt veckoschema kopplat till Nytt avsnitt i läroplanen om inskrivna längre pp i åldrarna fritidshemsavdelning och Lgr 11. (se bild på fritidshemmet. Behöver vi göra i förhållande till föregående år. klassföreståndare försättsbladet) några förändringar i verksamheten?

13 ITiJ BÅSTADS KOMMUN Barn & skol a Utvecklingsområde 4: Elevhälsoplan 1 "Skollagen föreskriver att tbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmet ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas. Normerna för likvärdigheten anges genom de nationella målen. En likvärdig tbildning innebär inte att ndervisningen ska tformas på samma sätt överallt eller att skolans resrser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förtsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för tbildningen. Därför kan ndervisningen aldrig tformas lika för alla''. Lgr 11Avsnitt1 Skolans värdegrnd och ppdrag, En likvärdig tbildning Vilken förväntad effekt var Hr blev resltatet? Vilka insatser genomfördes? Analys tänkt att ppnå? Vilka insatser gav Övrigt (krävs ytterligare resltat? insatser, har det framkommit nya tvecklingsområden? m.m.) Tydliga handlingsplaner som Vi-känslan i elevhälsoarbetet Tagit fram individella Alla insatser har bidragit till Arbetet kommer att fortsätta men nderlättar det förebyggande arbetet. har ökat. handlingsplaner för skolans ett bättre elevhälsoarbete. avsltas som prioriterat mål. elevhälsoarbete exempelvis En vi-känsla på skolan/fritidshemmet Handlingsplaner har börjat Riktlinjer för att främja närvaro. att vi - pedagoger och elevhälsoteam - tarbetas vilket nderlättar det tillsammans arbetar med gemensamma elevhälsoarbetet. Kompetensfortbildning för elevhälsoppdraget tifrån våra olika elevhälsoteamet - Petri Partanen. kompetenser.

14 BÅSTADS KOMMUN Barn & skola Del 3 Verksamhetens tvecklingsbehov tifrån målppfyllelse och tvärderingen av arbetet med SKA-planen 13 Vilka mål bör fortsätta tvecklas, vilka bör tas bort och vilka ska läggas till, motivera: Att tveckla elevernas läsförmåga (tvecklingsområde 1) och likvärdig bedömning (tvecklingsområde ) är långsiktiga mål som kommer att kvarstå kommande år. Läsförmåga är en kompetens som påverkar knskapstvecklingen i samtliga skolans ämnen. En god läsförmåga är viktig för alla elever. För att fördjpa pedagogernas komptetens kring läsning kommer all skolpersonal att delta i Läslyftet. Bedömning är sbjektivt men för att stärka rättsäkerheten kring exempelvis betygssättning är det av stor vikt att pedagogerna ges möjligheter och att tillsammans disktera, bedöma och analysera förmågor tifrån gällande styrdokment. Utifrån ett förändrat elevnderlag, fler elever med annat modersmål än svenska, finns ett tvecklings behov kopplat till Läroplanens kapitel 1 och. För fritidshemmet kommer målet synligt lärande att avsltas och nytt tvecklingsmål kommer att arbetas fram i början av läsåret tifrån det behov som finns baserat på innehållet i läroplanens nya kapitel för fri tidshemmet samt tifrån den personalsammansättning som finns efter personalbyte. Övrigt av vikt, exempelvis resrskrävande investeringar tanför befintlig bdget med motivering: Östra Karps skola är en skola som, tifrån den samhällstveckling som sker i området, växer. I Östra Karp pågår ett generationsskifte när det gäller bostäder och nya bostadsområden håller på att exploateras (Östra Karps och Tvelyckan) vilket vi redan ser ger en ökad inflyttning. Lokalerna som idag finns tillgängliga räcker inte till för att ta emot en ökad inflyttning. För att knna leva pp till Båstads kommns mål som en framgångsrik skolkommn behöver lokaler anpassas till dagens och framtidens krav på tidsenlig tformning och inredning för både elever och personal exempelvis fngerade IKT, arbetsrm för personal och klassrm för elever i behov av särskilt stöd. Rekrytering och att behålla kompetent legitimerad personal inom skola och fritidshem är en stor tmaning. Hr kan vi bli attraktivare som arbetsgivare? Administrativt stöd för både pedagoger och skolledning behöver finnas. Vi ser positiva effekter av det lilla administrativa stöd som lågstadiesatsingen har knnat ge pedagogerna. En tökning av detta stöd kan verka positivt i att både behålla och rekrytera pedagogisk personal.

15 ITiJ BÅSTADS KOMMUN Barn & skola Det ökande antalet nyanlända elever medför att vi behöver ökad tillgång till stdiehandledare på flera olika språk, modersmålsndervisning, svenska som andraspråkslärare, elevhälsa, tolkar för att knna kommnicera med vårdnadshavarna mm. Vi behöver också kompetensfortbildning för personalen kring hr man ndervisar elever som inte har svenska som modersmål. För våra elever i behov av särskilt stöd måste det finnas resrser så att de kan nå så långt som möjligt tifrån sina förtsättningar. ös:;; OJ! Ssanne Kaczmarek, rektor

16 3 4 5 ' 6! I Betygskatalog ppgifter om betyg Elevernas namn Persannr,, Cl // OsfrCi l<or171 skolc.. VT 010 Moderna Moderna Modersmål c:,,.. språk, språk, " ".. c: c: elevensval språkval I!! ""....c.!!,, " '5 ;.c - c:..,,, c: - o E g 't: " - l!'. E e -.>< e c: c, :J Cl Cl Cl.. ".c - Cl E" 0.s 'E "".?:'....?:'.?:' ;;;.a "" 'E... ti :J 0 ;;; c: '* " " g :!! :;; c. c. m m " :;; E >o w m z.. iii.. " (!I iii c B D A D c c D 0 c c B D C A c B c c c c E F E D F E E E E F B D C A D B D D c c c F B D c ' c D E c D D D D D D c E E E c.... c. c. - - c c.il.il c!!! c 0.><.s : >.c "",, U) E c ;; Q) 0:: :;:.. iii 6i c c D D D c c c c D E F F E F c D D D D E D E c D c c D c E... "" E 0- 'I!! c. g c: i!l I!! ] > c """ (,).. {!!..>< c.>< t- " Anm c D D D D c Grndskola 15 Poäng 3,5 4,5 105,0 7,5 197,5 05,0 7 I I 11 I I I E E F c POL B E D D D F B E D C c B c D c D E E E A c E c D B c c D D A c c c D c c E F E C F D E E E E c F E D E c E E E E c c E B D c D D c D B B C D D c c D c c c D C B D c E E D D E c E E D E E E E D c E D A c D D c D c A B B A A A B B B A A A B A c A B B B B B c C D c B c c c c E D E E c E D E E, - '- - F E F E E D E B c c c D D E D D D D D E E E E F F E E E E c D E D E B c c D c D D E D D E D E E E c D E B D A A c c B c A c c B c c c c c E E E E D -- F E c c c D E c D D E D B c c E I 130,0,5 15,0 5,0 140,0 15,5 1,5 35,0 05,0 0,0 17,5 0,0 9,5 80,0 4,5 16,5 B Betygskatalog ppgifter om betyg,,[ c:.. Moderna Moderna Modersmål,, c. " " c. - språk, språk, c: c elevens val språkval I!!,,.il "" " c c -.c.x "fi äi.c,,, a.il.il ;I (,) o E.. Il> 't: " 0 iiii]i!!! E - e c c, e.. c 't: 0 Cl Cl Cl -" ' " E "... ;;; CD.?:' z -".., 'E.s c,.c,, Cl 1;;".?:' 0 ;;_ 0 E c c. c. Q) " " " Elevernas namn Persannr iii w :!! :::;: m ca ll'.l :::;: iii (!I!i: lii F F ARA F E F F ARA E F F E E -- E 0.X.... "" i:.x - U) U) c i!l i!! > > c {!!. " ".., (,).. F F F -" ] {!!. Anm 3 3 Grndskola Poäng 10,0 0,0 10,0 3

17 ljn ooosoo/0\ [ilj BÅSTADS KOMMUN Bildning & arbete Akademi Båstad Nlägesbedömning 015

18 BÅSTADS KO MMUN Bildning & arbete Årlig nlägesbedömning av målppfyllelse och det systematiska kvalitetsarbetet Syfte: Del 1: Smmera elevernas målppfyllelse och analysera resltaten på organisationsnivå Del : Göra en bedömning av resltatet av tvecklingsområdena som lyftes i SKA-planen och analysera resltaten Del 3: Identifiera förbättrings-/tvecklingsområden tifrån ovan nämnda pnkter samt tifrån behovsinventering i ett bredare perspektiv Del 1 målppfyllelse Elevernas målppfyllelse, bilagd betygsstatistik bland avgångselever Organisationsanalys av resltaten: Gymnasieexamen ppnåddes av 94% av eleverna (54 av 57). Riksgenomsnittet för gymnasieexamen år 015 var 88,5%. En ppdelning i högskoleförberedande- och yrkesexamen visar på följande resltat för Akademi Båstad Gymnasim; 94% ( 44 av 4 7) samt % (10 av 10). De elever som inte ppnådde högskoleförberedande- eller yrkesexamen erhöll stdiebevis. Statistiken kan jämföras med förra läsårets; gymnasieexamen ppnåddes sammantaget av 88% av eleverna efter 93% högskoleförberedande examen och 75% yrkesförberedande examen. Genomsnittligt meritvärde på högskoleförberedande program är 14,3 och på yrkesförberedande program 11,4 att jämföra med förra årets genomsnittliga meritvärden som var 14,5 och 10,. Riksgenomsnittet var år ,5 på högskoleförberedande program och 1,9 på yrkesförberedande program. Vad ger resltat i klassrmmet? Förstärka elevernas motivation genom varierade ndervisningsmetoder, individalisering och elevinflytande. Formativ bedömning/förhållningssätt. Tydligt ledarskap i klassrmmet. Datorn som pedagogiskt hjälpmedel. Medvetet arbete kring trygghet och stdie ro. Något strktrellt som hade knnat förbättras för att nå bättre resltat? Fördjpat kollegialt lärande Fnktionella klassrm som möjliggör varierad ndervisning.

19 BÅSTADS KOMMUN Bildning & arbete Del Utvärdering av arbetet med planen för Systematiskt kvalitetsarbete 18 Utvecklingsområde 1: Systematisera kvalitetsarbetet i syfte att tveckla resltat och kvalite i alla delar av verksamheten. Mål enligt skollagen 010:800 och Lgy 11 Enligt skollagen 4 kap. 3-8 (010:800) skall hvdman och skolenhet kontinerligt och på ett systematiskt sätt arbeta med ppföljningar av verksamheten genom analys av resltat i förhållande till de nationella målen och tifrån det skapa en fortsatt planering och tveckla tbildningen. I Lgy 11 avsnitt 1 och.6 ttrycks likaså krav på systematiskt kvalitetsarbete.

20 BÅSTADS KOMMUN Bildning & arbete Vilken förväntad effekt var tänkt att ppnå? Hr blev resltatet? Vilka insatser genomfördes? Analys 19 Utvecklingsområden skall tydliggöras, definieras och avgränsas för att sedan följas pp regelbndet. Hr går det, behöver vi backa ett par steg eller ändra krs? Vid tvärdering av detta tvecklingsområde skall minst 85% av personalen ppleva hög nöjdhet med förstärkandet av det systematiska kvalitetsarbetet. Vid tvärderingen av årets Efter analys i hela foksområden pplevde personalgrppen definierade 86%, 1 av de 14 svarande i rektor tvecklingsområdena och personalen, hög nöjdhet kommnicerade vid pprepade med förstärkandet av det tillfällen nder läsåret när och systematiska hr dessa sklle följas pp och kvalitetsarbetet. tvärderas. Vilka insatser gav resltat? Övrigt I de fall där Ses som ett långsiktigt tvecklingsarbetet har tvecklingsområde då det inte tgått från enbart är en metod tan ett frågeställningarna; förhållningssätt som inbegriper alla skolans - Vad fngerar processer och all personal. respektive - fngerar inte? Att skapa strktr och rtiner Varför fngerar för att tveckla kvaliten i en - det inte? dynamisk skolvärld med ny Vad kan vi göra personal och en stor andel nya annorlnda för att elever kräver långsiktighet. det skall fngera bättre? har förbättrade resltat ppnåtts. Exempelvis i arbetet gällande ppföljning av elevernas knskapsresltat i syfte att sätta in åtgärder som leder till att eleverna tvecklas så långt de kan. Men även i arbetet kring trygghet och stdiero där vi arbetat med platsanalys, lika be handlingsplan, förebyggande/främjande aktiviter och elevenkät.

21 0 BÅSTADS KOMMUN Bildning & arbete Utvecklingsområde : Undervisning och lärande samt grndläggande värden och inflytande i syfte att få lärarna att tgå från elevernas behov, erfarenheter, förtsättningar och tänkande samt ge eleverna ett reellt inflytande över arbetssätt, arbetsformer och ndervisningens innehåll. Mål enligt skollagen 010:800 och Lgy 11 I skollagen 3kap. 3 (010:800) framgår att alla elever skall ges den stimlans och ledning som de behöver i sitt lärande och för personlig tveckling för att knna tvecklas så långt som möjligt. I Lgy 11avsnitt.1 framgår att läraren skall tgå från den enskilda elevens behov, förtsättningar, erfarenheter och lärande. Vidare så står det i skollagens 4 kap. 9 (010:800) att eleverna skall ges inflytande över tbildningen samt stimleras till att ta aktiv del i arbetet med att tveckla tbildningen. I Lgy 11 avsnitt.3 anges att läraren skall ansvara för att alla elever får inflytande över arbetssätt, arbetsformer och innehåll i ndervisningen för att tillsammans knna planera och tvärdera ndervisningen.

22 l1ti BÅSTADS KOMMUN Bildning & arbete Vilken förväntad effekt var tänkt att ppnå? Hr blev resltatet? Vilka insatser genomfördes? Analys 1 Lärare arbetar i större tsträckning med individalisering och formativ bedömning i syfte att nå alla elever. Målet är att 90% av eleverna vid nästa års elevenkät ttrycker att de är mycket nöjda med ndervisning och lärande. Medvetandegöra och öka elevinflytandet. Målet är att 90% av eleverna vid nästa års elevenkät ttrycker att de har möjlighet till inflytande över sin tbildning. På frågan om man som elev får arbeta på många olika sätt i skolan tex individellt, i grpp eller nder lärares ledning så visar elevenkäten att 0% av eleverna aldrig pplever detta, 1% ibland, 46% för det mesta och 4% alltid. På frågan om lärarna tgår från vad jag som elev kan så visar elevenkäten att 4% av eleverna aldrig pplever detta, 4% ibland, 45% för det mesta och 7% alltid. På frågan om tvecklingssamtalen är framåtsyftande så visar elevenkäten att 6% av eleverna aldrig pplever detta, 17% ibland, 4% för det mesta och 36% alltid. På frågan om man som elev får vara med och planera skolarbetet så visar elevenkäten att 0% av eleverna aldrig pplever detta, 18% ibland, 51 % för det mesta och 31% alltid. - Tydligare kartläggningar Vilka insatser gav resltat? Övrigt av elevernas behov och intressen. Den insats som gett mest Ses som ett långsiktigt - Lärare erhöll resltat är asklterande i tvecklingsområde då insatser överlämningar av triader - samtliga insatser såsom; specialpedagog kring hr behöver dock fortsatt arbetas man arbetar med elever i in och fördjpas. - Gemensamma behov av särskilt stöd. krstvärderingar - Analys av de - Organisation för lärande elevtvärderingar som genom kollegialt gjordes i syfte att ompröva lärande och förnya krser. - Individalisering - Synliggjorde centralt - Formativ bedömning innehåll, knskapskrav och - IKT betygskriterier. - Asklterande i triader vid Behöver arbetas in och fördjpas. två tillfällen nder läsåret. - Gemensam mall för foksområden och frågeställningar vid tvecklingssamtal arbetades fram. - Skolans lärare har haft en Såväl ökad öppenhet i dialog Då flera nyanställningar har dialog med elever och gentemot elever och kollegor gjorts nder sommaren och en kollegor om elevinflytande som elevkårens engagemang stor andel nya elever börjat på i syfte att medvetandegöra har bidragit till resltatet. skolan så krävs en fortsatt dialog och öka detsamma. kring elevinflytande. - Elevkårens engagemang har tagits tillvaro i syfte att öka elevinflytande och delaktighet kring exempelvis trivselskapande aktiviteter.

23 BÅSTADS KOMMUN Bildning & arbete Utvecklingsområde 3: Trygghet och stdiero i syfte att tydliggöra åtgärder och förebygga och förhindra att elever tsätts för kränkande behandling. Mål enligt skollagen 010:800 Enligt skollagen 6 kap. 6 8 (010:800) framgår att vid varje skolenhet skall en plan mot kränkande behandling pprättas. Vilken förväntad effekt var Hr blev resltatet? Vilka insatser genomfördes? Analys tänkt att ppnå? Kartläggning och analys av På frågan om man som elev - Diskssioner fördes med Vilka insatser gav resltat? Övrigt riskområden ska ingå i känner sig trygg på skolan så eleverna kring ett likabehandlingsplanen. Arbetet med visar elevenkäten att % av normcentrerat för Samtliga insatser påverkade Även detta tvecklingsområde likabehandling och mot kränkande eleverna aldrig pplever detta, hållningssätt för att knna resltatet. kräver ett långsiktigt arbete inte behandling ska systematiseras. Målet 9% ibland, 47% för det mesta arbeta fram en gemensam minst mot bakgrnd av att det är är att % av eleverna vid nästa års och 4% alltid. policy. en stor andel nyanlända elever elevenkät pplever skolmiljön som - Platsanalys genomfördes. som blivit en del av skolan. trygg. - Likabehandlingsplanen Skolan behöver arbeta med presenterades och inkldering och ytterligare diskterades. insatser som diskterats är; - Stdiedagar planerades och genomfördes i syfte att - Bygga in fler främja likabehandling. elevkontakter genom att - På mentorsmötestiden ändra diskterades diverse frågor schemastrktren och för likabehandling och mot blanda elevskåpen. kränkande behandling. - Tydliggöra - Lärare anknöt till olika elevhälsoplanen. teman för inkldering och - Tillsätta ett gemenskap såsom integrationsråd med diskrimineringsgrnderna representanter från i den ordinarie elever, lärare och ndervisningen. skolledning. Skolan ska erbjda stdiero som På frågan om man som elev får - På mentorsmötestiden Att föra diskssioner med Hänger ihop med ovanstående. skapar goda förtsättningar för den stdiero man behöver i diskteras hr stdieron eleverna kring stdiero samt knskap och lärande. Målet är att skolan så visar elevenkäten att kan förbättras. att som lärare behålla % av eleverna vid nästa års 3% av eleverna aldrig pplever - Ökat läraransvar och bättre eleverna i klassrmmet

24 [fij BÅSTADS KOMMUN Bildning & arbete elevenkät pplever att skolan erbjder goda förtsättningar för knskap och lärande. detta, 9% ibland, 44% för det tnyttjande av lokaler påverkar stdieron positivt. mesta och 5% alltid. genom att större tsträckning låta eleverna arbeta i lektionssalarna. 3 Del 3 Verksamhetens tvecklingsbehov tifrån målppfyllelse och tvärderingen av arbetet med SKA-planen Vilka mål bör fortsätta tvecklas, vilka bör tas bort och vilka ska läggas till, motivera: Arets tvecklingsområden har valts t med anknytning till resltat från elevenkäten 015 och 016, och sko/inspektionens regelbndna tillsynsrappor 013 och 014. Samtliga dessa tre tvecklingsområden kommer vi att fortsätta tveckla då de är långsiktiga och arbetet är påbörjat. De/målen kommer att revideras. Övrigt av vikt, exempelvis resrskrävande investeringar tanför befintlig bdget med motivering: Skolan tar emot en ökad andel nyanlända elever vilka kräver stdiehandledning på modersmål samt stora insatser i svenska som andraspråk varför personal behöver rekryteras. Skolan tar emot en ökad andel elever i behov av särskilt stöd vilka kräver resrser i form av specialpedagog/lärare och assistens. Kompetenstveckling krävs i lärargrppen gällande formativ bedömning och datorn som pedagogiskt hjälpmedel i syfte att öka skolans må/ppfyllelse. Elever och personal pplever inte arbetsmiljön gällande ventilationen som tillfredsställande varför detta behöver ses över. Alla skolors viktigaste framgångs/aktar är skickliga lärare och rekryteringarna inför kommande läsår har visat ett betydligt svagare söktryck i jämförelse med tidigare år. Båstad kommn behöver därför arbeta aktivt på kort och lång sikt för att vara attraktiv som arbetsgivare. För att rektor skall knna foksera på kärn ppgiften, elevers lärande, krävs ett ökat administrativt stöd i skolan när elevantalet är ökande. 'H:.{=- M: {:c..g,.\ Jc.J:::_oso ('

25 Betygsstatistik 4 Krs BIOBIOOI Biologi I BIOBI00 Biologi EN Engelska, grndskola ENGENG05 Engelska ENGENG06 Engelska ENTENRO Entreprenörskap HISHISO!al Historia!al HISHISO!b Historia I b Gy-poäng IDRIDOOI Idrott och hälsa I - specialisering IDRIDROI Idrott och hälsa I KEMKEMOI Kemi I MATMATO!a Matematik I a MATMATO!b Matematik I b MATMATOlc Matematik I c MATMAT0a Matematik a MATMAT0b Matematik b MATMAT0c Matematik c MATMAT03b Matematik 3 b MATMAT03c Matematik 3c MODDEUOI Moderna språk I MODDEU03 Moderna språk MODDEU04 Moderna språk 4 MODFRAOI Moderna språk I MODSPAOI Moderna språk I MODSPA0 Moderna språk MODSPA03 Moderna språk 3 MODSPA04 Moderna språk NAKNAKO!al 50 Natrknskap I al NAKNAKO!b Natrknskap I b RELRELOI 50 Religionsknskap I 0 50 Betyg % F % E % D % 4 50,0 5,0 5,0 I,0 1 8,6 8 19,0 3 8, ,9 4 1,1 3 15,8 4 40,0 4 40, ,4 4 1,5 c % B % 5,0 1,5 1, ,0 5 11, ,l 5 13,9 3 15,8 10,5 0,0 9 8,1 3 9,4 16,7 A % 1,5 3 37,5 4 9,5,8 Antal betyg , , , ,1 9 1,4 7 16,7 1 8,6 11 6, ,3, 3 33,3 11, ,0 0, ,8 8 34,8 8,7 8,7 3 11,1 11,1 5 55,6, 9 0,0 4 80, , ,5 5 1,7 4,3 3 I!,I,, 3 33,3 11, ,5 5,0 1,5 5, ,5 1,5 5,0 5, ,0 33,3 16,7 6 0,0 40,0 0,0 0,0 5 5,0 50,0 5,0 4 I,0 0,0 40,0 I 0,0 0,0 5 50,0 50,0 6,7 13,3 3 0,0 6 40,0 3 0,0 15 9,1 4 36,4 4 36,4 18, Il 10,0 5 50,0 0,0 10,0 10, ,5 3 1,5 4 16,7 8,3 6 5, ,8 10 3,8 9 1,4 6 14,3 7 16,7 4 Kjgebs04.rpt Sida 1 /

26 Betygsstatistik 5 Krs SAMSAMO!al Samhällsknskap I a I SAMSAMOI b Samhällsknskap I b SAM SAM Samhällsknskap SOISOOO Sociologi - SVASVAOI Svenska som andraspråk I SV ÄSV AOi Gy-poäng 50 Betyg Svenska som andraspråk SVESV Svenska I SVESVE0 Svenska % L _ SVESVE03 Svenska 3 v:.\r.v ARo Vård- och omsorgsarbete I smlita > BILBILO!b Bild och form I b ELLPRAO Praktisk ellära ELRELFO Elkraftteknik ENGENG07 Engelska 7 FASFAEO-- Fastighetsservice - VYS FASFAVO Fastighetsservice - ytor FIOFIOOI Filosofi I FOTFOTOI Fotografisk bild I FYSFYSO!a Fysik la FYSFYS0 Fysik FORFÖROI Företagsekonomi I GEOGEOOI Geografi I GRAGRAOI Grafisk kommnikation 1-3soo GYARNA Gymnasiearbete Natrvetenskapsprogrammet GYARSA --- Gymnasiearbete Samhällsvetenskapsprogrammet GYARVF ioo Gymnasiearbete YVS- och fastighetsprogrammet oyar ---- Gymnasiearbete Vård- och omsorgsprogrammet HISHIS0a-- Historia a F % E % D % c % B % A 0,0 5 50,0 3 30,0 4 1, ,4 1 37,5 3 9, j ! , ,8 4 17,4 4 17,4 I 6,7 I 6,7 6 40,0 3 0,0 ---! I 33,3 66,7 % 6,3 8,7 4 6,7 Antal betyg I 33,3 66, , , ,5 4 10,3 3 7, j ,3 7 18,4 5 13, 13 34, 10 6,3 I, ,6 9 6, , 5 14, l----l I 16,7 I 16,7 33,3 33, ,0 4, ! , l C ,9 3 17,6 3 17,6 3 17,6 4 3,5 3 17, ,0 5,0 4,0 3 1,5 5 0,8 8 33,3 5 0,8 3 --l l ,5 4 50,0 50,0 5 6,5 1,5 5,0 8 1,5 3 37,5 5,0 1, !------!---- 1,5 8 I 0,0 4 40,0 5 50, ,9 14,3 3 4, ,0 50,0 8,0 8 4,0 4 4,0 4 6,0 6 14,3 8,6 14,3 14,3 8,6 7 Kjgebs04.rpt Sida /

27 L Betygsstatistik 6 Krs Gy-poäng HUMHUMOOS Hmanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering HÄLHALO Wö Hälsopedagogik HÄLKOMO Komplementärmedicin HÅLMiro Miljö- och energiknskap IDRID00 Idrott och hälsa - specialisering IDRIDR0 Idrott och hälsa ---- JURPRIO Privatjridik JURRATO -- Rätten och samhället KEMKEM0 Kemi -- LEDLEDO Ledarskap och organisation MATMAT04 Matematik4 MATMAT05 Matematik 5 MEDMED Medicin 1 MEEJOU01 Jornalistik, reklam och information MEETETO Textkommnikation MEPME!Ol Medieprodktion 1 MERMEEOI -- Medier, samhälle och kommnikation 1 MODDEU Moderna språk MODDEU05 - Moderna språk MODFRA0 Moderna språk MODFRA03 Moderna språk MODFRA04 Moderna språk MODFRA05 Moderna språk MODFRE01 Moderna språk MODFRE03 Moderna språk 3 MoDSPA Moderna språk MODSWAOl Moderna språk 1 MANETW Etik och människans livsvillkor NAKNAK0 Natrknskap Betyg % ' F _I - -f % E % D % c % B % A 1 9,1 5 45,5 9,1 18, 18, Il L ,7 4 66,7 1 16, ,0 1 5,0 I 5,0 4 % Antal betyg 1 1,5 4 50,0 5,0 1 1,5 8 33,3 4 66, ' I 1,5 1 1,5 5,0 4 50,0 8 -c ,3 1 14,3 4 57,1 1 14, ,3 1 14,3 3 4,9 8, ,0 1 1,5 5,0 I 1, ,0 5 33,3 13,3 13,3 15 j _ ,0 5,0 I 1,5 1 1, ,1 8,6 1 14,3 7 ' ,7 4 66,7 I 16, ,0 1 50, , I 50,0 I 50,0 1 50,0 I 50,0 1,0 I 50,0 50,0 j,0 1,0 1, ,0 I 5,0 50,0 4,0 1 33,3 66,7 3 8,6 3 4,9 8, ,0 I,0 1 16,7 1 16,7 3 50,0 I 16,7 6 5,0 5,0 3 37,5 1 1,5 8 Kjgebs04. rpt Sida

28 Betygsstatisti k 7 Betyg Antal Krs Gy-poäng % F % E % D % c % B % A % betyg PEDKOUO Kommnikation 13,3 7 46,7 13,3 4 6, PEDPEGO Pedagogiskt ledarskap 5, PSKPSYOI Psykologi I I 3,3 4 13,3 4 13,3 6 0,0 6 0,0 9 30, PSKPSY0a Psykologi a I 5,9 7 41, 11,8 7 41, PSYPSYOI Psykiatri I 1 16,7 33,3 3 50, f RELREL0 50 Religionsknskap 3 4,9 1 14,3 I 14,3 8, SAMINEO Internationell ekonomi 4 57,1 I 14,3 8,6 7 50,0 I 16, SAMSAM01a 50 Samhällsknskap I a I 16,7 I 16,7 3 SAMSAM03 - Samhällsknskap 3 I 14,3 8,6 I 14,3 I 14,3 8,6 7 stdako ' [ Aktsjkvård 33,3 I 16,7 3 50, SJUHEMO Hemsjkvård I 5,0 50,0 I 5, SJURADO Räddningsmedicin 3 50,0 I 16,7 33, SOIETNO Etnicitet och kltrmöten I 10,0 4 40,0 0,0 1 10,0 0, SPCSPEOI Specialpedagogik I I 16,7 3 50,0 33,3 6 L SPEIDS Idrottsspecialisering I I 0,0 3 60,0 I 0, SPEIDS Idrottsspecialisering I 0,0 I 0,0 3 60, SPEIDSfö Idrottsspecialisering 3 I 0,0 4 80, SPETRÄÖ-1 -- Tränings- och tävlingslära I I 0,0 I 0,0 3 60, I SPETRA0 Tränings- och tävlingslära I 0,0 I 0,0 3 60,0 5 SPETRÄ t l Tränings- och tävlingslära 3 I 0,0 4 80,0 5 SYSINJO Injsteringsteknik 50,0 50,0 4 SYSS-YTO I Systemppbyggnad 4, SYSVÄMO , f Värme lära 4, f--- TEIVVSO VYS-isolering 4, r r VEKVEKO Verktygs- och materialhantering 3 75,0 I 5, VVSENTO Entreprenadteknik 3 75,0 I 5, VVSSANOI Sanitetsteknik I 50,0 I 5,0 I 5, VVSSAN0 Sanitetsteknik 50,0 50, VVSVVGO VVS gassvetsning rör 50,0 50, i f r----- VVSVVIO YVS TIG-svetsning rör 66,7 I 33, L Kjgebs04.rpt Sida

29 Betygsstatisti k 8 Krs Gy-poäng vvsvvso YVS svets och lödning rör Betyg % F % E VVSVVTO 00 VYS-teknik 3 VVSVÄR.ITT Värmeteknik I 3 - VVSVAR0 Värmeteknik 3 - VÅRVÅR0 150 Vård- och omsorgsarbete % D % 5,0 3 75,0 75,0 5,0 75,0 5, ,0 I 5,0 16,7 3 50,0 c % B % A ,3 % Antal betyg Kjgebs04.rpt Sida

30 UNooo50o/016-60o 9 ll1j BÅSTADS KOMMUN Barn & skola Strandängsskolan 7-9 Nlägesbedömning 015

31 [i1j BÅSTADS KO MMUN Barn & skola Årlig nlägesbedömning av målppfyllelse och det systematiska kva I it etsa rbetet Syfte: Del 1 Grndskolan: Smmera elevernas målppfyllelse och analysera resltaten på organisationsnivå Del Förskola och grndskola: Göra en bedömning av resltatet av tvecklingsområdena som lyftes i SKA-planen och analysera resltaten Del 3 Förskola och grndskola: Identifiera förbättrings-/tvecklingsområden tifrån ovan nämnda pnkter samt tifrån behovsinventering i ett bredare perspektiv Del 1 målppfyllelse (rör grndskola) Organisationsanalys av resltaten: Förra årets höga notering gällande meritvärdena återpprepas inte i år. Hvdfaktorn är en ökad migration. Inte bara emigrationen, tan omflyttningar inom landet. I år nio hade vi sex nya elever med ofllständig skolbakgrnd som valde Strandängsskolan nder sitt sista läsår. På den korta tid får vi väldigt svårt att fylla de lckor som ppstått nder lång tid. De elever som vi ansvarar för från år 7-9 är resltatet fortsatt gott, dock är vi aldrig fllt tillfreds förrän alla når godkända resltat. Genomsnittligt meritvärde: 9a: 8 9b:,5 9c:7 9d: 37,5 Sammanlagt genomsnittligt värde: 8 I våra tvärderingar har vi landat i nedanstående framgångsfaktorer. Kan man som lärare förhålla sig till de riktlinjerna finns förtsättningarna för en god och ändamålsenlig ndervisning: Vilka arbetssätt i klassrmmen är tifrån er erfarenhet framgångsrika för elever. Att det råder stdiero i klassrmmen Att läraren tydligt i starten av lektionen går igenom vad lektionen ska innehålla Att läraren i sltet av lektionen sammanfattar vad lektionen har innehållit Att strktren på lektionerna är någorlnda lika och därmed förtsägbara Att grpprm enbart används för elever som klara av att arbeta där, inte som ett sätt att "bli av med" stökiga elever Att mobiltelefonerna lämnas in i början av lektionen

32 ITiJ BÅSTADS KO MMUN Barn & skola Att elever får genomgångsanteckningar innan lektionen startar för att därmed få en förförståelse Att genomgångar hålls på en "begriplig" nivå så att alla elever kan hänga med Att läraren använder bilder för att förtydliga Att samköra ämnen för att nderlätta arbetsbördan för eleverna Att ppmntra eleverna att tala om när de gör fel - att det är av misstagen man lär sig Att eleverna har med sig sitt material från start när de kommer till lektionen, ipad nderlättar där de kan samla materialet Vilka faktorer är viktiga för att elever blir motiverade, stimlerade och pplever att de lyckas? Relationen till läraren är det allra viktigaste Att eleverna känner att de lyckas Att eleverna känner att de inte är ensamma i sina svårigheter tan att läraren är där för att hjälpa och stötta dem Att inte få hela långa planeringar tan i små bitar istället (även prov) Att det råder en kontinitet och en förtsägbarhet Att de vet när resrspersonerna är i klassen Att det råder stdiero Att de vxna visar respekt för elevernas känslor Tid - att eleverna pplever att det finns tid att hinna med det som ska göras och för läraren att hinna med de lever som behöver extra Vad kan vi hela tiden tveckla i vår ndervisning för att i högre tsträckning möta elevers olika inlärningssätt? Att inkldera alla elever i planeringen, så att arbetet passar alla Att omfånget inte är för stort och nivån inte är för hög i planeringen från början, tan att man "fyller på" för de dktiga eleverna efterhand så att de tvecklas - en progression Att lärare reflekterar över sin ndervisning-varför blir det som det blir? Att man skapar relationer i högre tsträckning t.ex. vara te på några raster (inte bara som rastvakt), vistas bland eleverna Uppmntra bra beteenden Ha ett tydligt ledarskap och en disciplin som skapar stdiero Få göra prov mntligt direkt och inte bara vid omprov efter att de har misslyckats Låta eleverna veta exakt vad som ska komma på provet på E-nivå -förstå att detta inte är fsk När samverkan spec- ämneslärare fngerar, hr ser det t då? Vad är viktigt för att knna samordna, hålla en god kvalite och tnyttja de resrser vi har på bästa sätt? Att resrslärare fått info innan lektionen om vad som ska göras - att man pratas vid Att det är ämnesläraren som gör prov mntligt med eleverna och inte resrsläraren Att det finns en mix av olika erfarenheter inom spec.grppen Att spec.grppen hålls ihop, bra med både spec.ped centralt och spec.ped te, viktigt att det finns en samordning så att schemat fås ihop Att läraren tänker till kring innehållet i lektionen när det finns en resrs i klassen, så att den tnyttjas. 31

33 3 Uil BÅSTADS KO MM UN Barn & skola Övrigt: Att alla elever på "Klassens timme" får trymme och vägledning i hr de ska planera sin vecka gällande skolarbetet. Var/när/vad det är lämpligt att lägga in hemarbete osv. Detta som ett led i ett arbete för att skapa strktr, minska stress och få eleverna att blir medvetna om sitt eget lärande och hr de kan påverka det.

34 ITi] BÅSTADS KOMMUN Barn & skola Del Utvärdering av arbetet med planen för Systematiskt kvalitetsarbete (rör förskola och grndskola) Utvecklingsområde 1: Vision 00 Mål enligt Lpfö 98/010 eller Lgr 11 Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska tvecklas för att berika varje elevs mångsidiga tveckling och lärande. 33 Vilken förväntad effekt var Hr blev resltatet? Vilka insatser Analys tänkt att ppnå? genomfördes? Gemensam vision för Vi har skapat en Den gemensamma Vilka insatser gav Övrigt (krävs ytterligare Strandängsskolan. gemensam vision som tvecklingsgrppen f-9 resltat? insatser, har det är kommnicerad med har planerat och framkommit nya samtliga medarbetare. genomfört en process som tvecklingsområden? involverat alla m.m.) medarbetare i skapandet av gemensam vision. Gemensam N ska vi implementera tvecklingsgrpp som den gemensamma planerat process. visionen och målet med det är att tveckla trygghet och stdiero i den gemensamma lärmiljön. insatser - ppmntra enkla samarbeten mellan pedagoger och elever. Samarbete i skolrestarangen - pedagogisk lnch. Arbete för gemensam