Kallelse till sammanträde med Utbildningsnämnden

Transkript

1 Kallelse till sammanträde med Utbildningsnämnden Datm: Tisdagen den 5 september 2017 Tid och plats: Kl. 10:00 12:00 - Dialogtillfälle i Sessionssalen med förskolechefer och rektorer gällande ny nämndsplan och hr vi ppnår nämndsmålet med att bli en av Sveriges tio bästa skolkommner. Förskolecheferna och rektorerna bildar grpper med nämnden enligt följande: 1. Kerstin Johansson Stefan Olsson Ssanne Jng Grndskolor 7-9 och Akademi Båstad 2. Carolin Gräbner Mats Lndberg Helena Stridh Grndskolor F-6 3. Linda Ivarsson Marie-Loise Nilsson Ingrid Zäther Förskolor Kl. 13:00 - Sammanträde i Astrakanen Ärendemening Handläggare Besltsinstans Upprop Sidnr 1. Val av jsteringsperson UN 3 2. Godkännande av dagordningen UN 4 Bildning och arbete: Nationella prov och betyg för gymnasiet vårterminen 2017 Henrik Andersson UN Nlägesbedömningar Bildning och arbete Henrik Andersson UN Systematiskt arbetsmiljöarbete Bildning och arbete Henrik Andersson UN Barn och skola: 6. Nlägesbedömning av grndskole- och förskoleorganisationens resltat och målppfyllelse 7. Ansökan om godkännande av fristående förskola - Fjärilen förskola Övrigt: Marika Forsell UN Henrik Wagersten UN Besltslogg för tbildningsnämnden UN Delgivningar UN Anmälda delegationsbeslt UN

2 Båstads kommn Datm Sida 2(2) Sidnr Ärendemening Handläggare Besltsinstans 11. Informationsärenden 1. Nya kommnchefen Kristina Geiger presenterar sig kl.13:00 2. Arbetsmiljön på Västra Karps skola, rektor och skyddsombd 3. Information om barnrättsstrateg, Sara Damber 4. Optimal grndskoleorganisation konsekvensanalys av nämndens beslt , Sara Damber, se bilaga 5. Optimal grndskoleorgansiation norra delen, Jan Bernhardsson och Lisa Rönnberg 6. Rtin för hantering av kränkande behandling, Sara Damber 7. Allmän information från Barn och skola, Sara Damber 8. Allmän information från gymnasieskolan, Henrik Andersson 9. Allmän information från individ och familj, Henrik Andersson 10. Nämndsplan Båstad den 29 agsti 2017 Helena Stridh Ordförande Therese Zetterström Sekreterare

3 Tjänsteskrivelse 1 (1) Datm: Handläggare: Therese Zetterström Dnr: UN / Till: Utbildningsnämnden Val av jsteringsperson Förslag till beslt Utbildningsnämnden besltar att: 1. Mats Lndberg (L) tses till jsteringsperson och Stefan Olsson (C) till ersättare. 2. Jsteringen äger rm på kommnkontoret i Båstad, tisdagen den 12 september kl. 17:00. Sammanfattning av ärendet Jstering av protokollet ska ske samtidigt av ordförande och jsterare på dag och tid som nämnden besltar vid varje sammanträde. Nämnden kan beslta att en paragraf ska jsteras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt innan nämnden jsterar den. Båstad Kommnledningskontoret Therese Zetterström, Nämndsekreterare \c:\sers\thearo1\appdata\local\microsoft\windows\temporary internet files\content.ie5\kmkm1a0w\[fam c1 08e9c91c-b7c2-465a b a11e n bapp30 ciceron fam]arkivdokment.doc\tz 3

4 Tjänsteskrivelse 1 (1) Datm: Handläggare: Therese Zetterström Dnr: UN / Till: Utbildningsnämnden Godkännande av dagordning Förslag till beslt Dagordningen godkänns. Sammanfattning av ärendet Ordförande planerar nämndens arbete och ansvarar för nämndens möten och dagordningar. Planeringen sker i samråd med förvaltningen. Båstad Kommnledningskontoret Therese Zetterström, Nämndsekreterare \fel! talet kan inte representeras i angivet format.\tz 4

5 BÅSTADS KOMMUN Bildning & arbete Tjänsteskrivelse 1 (4) Datm: Handläggare: Mikael Jakobsson Dnr: \J N 0003 'SO/io\:=J. - G,00 Till: Utbildningsnämnden Bilagor till tjänsteskrivelsen: Sammanställning av skolornas nationella prov och målppfyllelse för gymnasieskolan i Engelska 5, Matematik 1 och Svenska 1 och Svenska som andraspråk 1. Nationella prov och betyg vårterminen 2017 Bakgrnd Enligt Skolverkets "Redovisning av ppdrag om avvikelser mellan provresltat och betyg i gymnasieskolan" är syftet med de nationella proven framförallt att stödja en likvärdig och rättvis bedömning samt att ge analysnderlag för i vilken tsträckning knskapskraven ppfylls på nationell nivå, hvdmannanivå och skolnivå. Det är obligatoriskt för gymnasieskolan att använda nationella prov enligt skollagen (2010:800). Eleven får ett sammanvägt provbetyg tifrån delproven som kan bestå av två, tre, fyra eller fem olika delprov. För att knna få ett sammanvägt provbetyg behöver eleven ha deltagit i samtliga delprov. Vid betygsättning skall all tillgänglig information om elevens knskaper tnyttjas för att en allsidig bedömning av elevens knskaper skall knna göras i överensstämmelse med läroplanen. Nationella proven tgör endast en del av lärarens betygsnderlag. Betygen sätts från F - A där F är nderkänt, E är lägsta godkända betyg och A är högsta betyg. Kan inte betyg sättas så markeras detta med - i betygsstatistiken, vilket exempelvis görs vid anpassad stdiegång då eleven inte läser vissa ämnen eller delar av ämnen. I denna tjänsteskrivelse behandlas resltaten i Engelska 5, Matematik 1 och Svenska 1. Redovisningen innehåller även analys av framgångsfaktorer samt orsaker till varför vissa elever inte fått betyg alternativt inte nått pp till betyget E. Aktellt Betygen står i god relation till betygen på de nationella ämnesproven i engelska, matematik och svenska. Överlag är resltaten goda för Akademi Båstad Gymnasims elever. Trots att resltaten har förbättrats i Matematik 1 är de fortsatt lägre i denna krs i jämförelse med Engelska 5 och Svenska 1. Varje elevkategori har relativt få elever och därför får varje enskild elevs resltat stort genomslag procentellt \?el \tz

6 2 (4) Gymnasieexamen Gymnasieexamen ppnåddes av 88 % av eleverna (57 av 65). En ppdelning i högskoleförberedande- och yrkesexamen visar på följande resltat; 92 % (43 av 47) samt 72 % (13 av 18). De elever som inte ppnådde högskoleförberedande- eller yrkesexamen erhöll stdiebevis. Statistiken kan jämföras med förra läsårets; gymnasieexamen ppnåddes sammantaget av 94 % av eleverna efter fördelningen 94 % högskoleförberedande examen och 100 % yrkesförberedande examen. Analys I jämförelse mellan killar och tjejer så presterar tjejer bättre resltat på nationella prov och når överlag bättre skolresltat än killar. Elever med god läsförmåga lyckas oftast bättre på de nationella proven. Eleverna på högskoleförberedande program gör bättre resltat i jämförelse med elever på yrkesförberedande program. Det finns elever vilka pplever stress och nervositet i provsitationen vilket gör att det är lätt att tappa foks. Elever i behov av särskilt stöd och elever som pplever svårigheter med språket tenderar oftare att inte ppnå godkända betyg. Flertalet elever med bristande språkknskaper tgörs av nyanlända elever vilka gått i svensk skola nder en kortare tid. Nyanlända som varit i Sverige kortare tid än fyra år gör betydligt sämre resltat i jämförelse med övriga elever enligt Skolverkets stdie "Att bana väg för nyanländas lärande- mottagande och skolgång". Akademi Båstad Gymnasim har nder de senaste två åren tagit emot en större andel nyanlända elever än tidigare. Flickor når, som nämns ovan, bättre skolresltat än killar vilket delvis förklaras av att flickor lägger ner mer tid och engagemang på skolarbetet. I syfte att skapa mindre skillnader i knskapsresltat mellan killar och tjejer väljer Akademi Båstad Gymnasim att inte göra någon skillnad i förhållningssätt mellan killar och tjejer tan att försöka förstärka motivationen hos skolans samtliga elever genom att arbeta med vad forskningen lyfter fram som framgångsfaktorer i ndervisningen efter stdier kring vad som ger resltat i klassrmmet. Framgångsfaktorer som lyfts är motiverade elever. Lärarna jobbar därför varierat med tydliga genomgångar och färdighetsträning samt att anknyta till elevernas egna erfarenheter och livet tanför skolan så att de förstår och pplever syftet med ndervisningen. För att knna variera ndervisningen i än större tsträckning används datorn som pedagogiskt hjälpmedel. Formativ bedömning använder sig lärarna av med återkommande ppföljningar om var eleven befinner sig och vilka problem som ppstått och vilka färdigheter och förmågor som behöver tvecklas och hr detta skall göras för att eleven skall knna förbättra sina resltat och nå sina mål. Motivation och resltat påverkas även av i vilken tsträckning lyckas individalisera ndervisningen och det är även viktigt att ge eleverna möjlighet till inflytande. Arbetsro och arbetsklimat som gör att eleverna känner sig trygga och vågar ställa frågor är likaså viktiga inslag för goda resltat. Under 2014 och 2015 genomgick stora delar av lärarkollegiet processledartbildningen vilket förstärkt en diskssion kring pedagogiska och didaktiska frågeställning- 6

7 3 (4) ar. Under 2016 och 2017 har skolan fortsatt att foksera på kollegialt lärande då lärarna asklterat hos varandra i syfte att ytterligare öppna pp och fördjpa diskssionen kring pedagogik och didaktik och i förlängningen skapa en organisation för lärande. Tillsammans med övriga skolor i familjen Helsingborg har en halv kompetenstvecklingsdag anordnats med foks på formativ bedömning. Lärarna har nder året fått tbildning i GAFE i syfte att erhålla fördjpade knskaper i hr man kan använda sig av datorn som pedagogiskt hjälpmedel. Skolledningen kan även se att matematiklyftet har innebrit en kvalitetshöjning. Lärarna använder sig av sambedömning för att tvecklas och säkerställa att proven kan bedömas rättsäkert. I syfte att tidigt fånga pp eleverna och få dem att nå längre i sin knskapstveckling arbetar Akademi Båstad Gymnasim med formativ bedömning i klassrmmet och gör kontinerliga ppföljningar och analyser av resltat. Pedagoger, skolledning och förvaltning jobbar med detta i olika grpper nder läsåret. Övervägande/framtid Även fortsättningsvis finns ett stort foks på matematiken med satsningar på kompetenshöjning av personal. Till hösten är målsättningen att öka samarbetet med kommnens grndskolor i syfte att nderlätta övergången till gymnasieskolan. I flertalet av de fall där eleven inte når pp till godkänt betyg i Matematik 1 läggs ndervisningen t över en längre period med ökat antal ndervisningstimmar ofta i mindre ndervisningsgrpp. I jämförelse med tidigare år så har det nder de två senaste åren varit ett betydligt färre antal elever som inte nått pp till godkänt betyg i Ma1, efter tre års gymnasiestdier hade 62 av 65 elever ett minst godkänt betyg också i Ma1. Skolans samtliga åk 3-elever hade minst ett godkänt betyg i Eng 5 och Sve 1. Skolan har valt att lägga t stöd- eller resrstid i engelska, matematik och svenska på schemat för att få eleverna att klara knskapsmålen. Att tidigt ppmärksamma elever i behov av särskilt stöd är viktigt för att knna erbjda eleven det stöd som behövs. Även om digitala hjälpmedel kan användas kompensatoriskt så är de personella resrserna av störst betydelse. Mest stöd- och resrstid avsätts i matematik där målppfyllelsen är lägst. Även om knskapsresltaten ökat till följd av tökade personella resrser så är detta inte tillräckligt. Kommnen behöver tillföra resrser som gör att alla elever får det stöd de har rätt till. Skollagen (2010:800) 3 kap 3 "Alla barn och elever skall ges den ledning och stimlans som de behöver för att knna tvecklas så långt som möjligt enlig tbildningens mål." Då andelen nyanlända elev ökar finns det ett ökat behov av stdiehandledning på modersmål och modersmålsndervisning eftersom detta ger eleverna goda förtsättningar för knskapstveckling. Skolverket lyfter att bäst resltat erhålls om skolan använder sig av en växelanvändning av modersmålet och svenska ("Stdiehandledning på modersmål",2013 s. 12). Ytterligare framgångsfaktor är att eleverna kan använda digitala verktyg för att knna jobba med exempelvis språktvecklande appar. Skolförordning (2011:185) 5 kap. Utbildningen Stdiehandledning på modersmålet 7

8 4 (4) 4 "En elev ska få stdiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det" Skollagen (2010:800) 10 kap 7 "En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjdas modersmålsndervisning i detta språk om språket är elevens mgängesspråk i hemmet och eleven har grndläggande knskaper i språket." Målppfyllelsen har tidigare år varit jämförelsevis låg i svenska som andraspråk. Undervisningen i dessa krser har därför organiserats på ett annat sätt nder läsåret vilket lett till förbättrade resltat. Mera framtid I ett längre perspektiv är det av största vikt att rekrytera personal med rätt språk och organisera ndervisningen så kostnadseffektivt som möjligt då resrserna är knappa avseende stdiehandledning på modersmål och modersmål. Akademi Båstad Gymnasim har för närvarande elever med 17 olika modersmål vilket är en tillgång men samtidigt ställer höga krav på organisation. Det är viktigt att fortsatt samverka med grndskolorna i Båstad för att knna använda skickliga pedagoger inom detta område i så stor tsträckning som möjligt. Läsfrämjande insatser tillsammans med stdieteknik och verktyg för att inhämta och bearbeta knskaper kommer att vara viktigt att arbeta med för att öka målppfyllelsen. Skolan behöver tveckla en plan/strategi och arbeta tifrån ett gemensamt förhållningssätt för att levandegöra dessa frågor. I detta arbete krävs också en dialog och samverkan med biblioteket genom skolbibliotekarien. Satsningar inom IKT (informations- och kommnikationsteknik) behöver fortgå. Investeringar behöver fortsatt göras i teknisk trstning; infrastrktr och datorer samt kostnader för olika system. Desstom krävs att skolan fortsatt prioriterar arbetet med digitala verktyg. Som en del av Akademi Båstad Gymnasims systematiska kvalitetsarbete har skolan som övergripande mål att fördjpat arbeta med formativ bedömning genom kollegialt lärande vilket kommer att kräva resrser i form av fortbildningsinsatser. Förslag till beslt Utbildningsnämnden tar till sig tjänsteskrivelsen angående Nationella prov och betyg vårterminen 2017 på Akademi Båstad Gymnasim enligt ovan. Båstad Mikael Jakobsson Rektor Akademi Båstad gymnasim 8

9 Undervisande lärare; Krs; ENG05 Betyg fördelade Betyg fördelade i Sltbetyg Sltbetyg i % efter resltat på % efter resltat NP på NP A 5 6% 9 11% B 12 15% 15 18% c 25 31% 24 29% D 14 17% 11 13% E 8 10% 12 15% F 9 11% 10 12% % 1 1% 9

10 Undervisande lärare; Krs; SVA01 A Betyg fördelade Betyg fördelade i Sltbetyg Sltbetyg i% efter resltat på % efter resltat NP på NP B c 2 22% 2 20% D 1 11% 2 20% E 6 67% 5 50% F 1 10% - 10

11 Undervisande lärare; l<rs; SVE01 Betyg fördelade Betyg fördelade i Sltbetyg Sltbetyg i% efter resltat på % efter resltat NP på NP A 4 7% 11 20% B 10 19% 6 11% c 10 19% 10 18% D 15 28% 18 32% E 12 23% 11 20% F 2 4% - 11

12 Undervisande lärare; Krs; MAT01a Betyg fördelade Betyg fördelade i Sltbetyg Sltbetyg i % efter resltat på % efter resltat NP på NP A B c D 3 17% 3 17% E 6 l 33% 6 33% F 9 50% 9 50% - 12

13 Undervisande lärare; Krs; MAT01b Betyg fördelade Betyg fördelade i Sltbetyg Sltbetyg i% efter resltat på % efter resltat NP på NP A 1 4% B 2 9% 1 4% c 6 26% 8 35% D 7 30% 7 30% E 6 26% 5 22% F 2 9% 3 13% - 13

14 Undervisande lärare; Krs; MAT01c Betyg fördelade Betyg fördelade i Sltbetyg Sltbetyg i % efter resltat på NP % efter resltat på NP A 2 17% 2 17% B 4 33% 4 33% c 3 25% 3 25% D 2 17% 2 17% E 1 8% 1 8% F

15 BÅSTADS KOMMUN Tjänsteskrivelse 1 (1) Datm: Handläggare: Henrik Andersson, Bildningschef Dnr:"N COO'l;;,c.. \ / 'l.d '::t" - CD OC Ti 11: Utbildningsnämnden Besltet skall expedieras till: Bilagor till tjänsteskrivelsen: Akademi Båstad gymnasim årlig nläges bedömning av målppfyllelse och det systematiska kvalitetsarbetet. Årlig nlägesbedömning av det systematiska kvalitetsarbetet Akademi Båstad gymnasim 2017 Förslag till beslt Utbildingsnämnden tar till sig informationen. Sammanfattning av ärendet Den årliga nlägesbedömningen syftar till att beskriva läsårets målppfyllelse samt gymnasieenhetens arbete med det systematiska kvalitetsarbetet. De tvecklingsområden som anges i SKA-planen lyfts och smmeras. Desstom så identifieras förbättrings-/tvecklingsområden. Bakgrnd Nläges bedömningen är en del av det systematiska kvalitetsarbetet enligt fastlagt årshjl. Skollagen 4 kapitlet 3 "Varje hvdman inom skolväsendet ska på hvdmannanivå systematiskt och kontinerligt planera, följa pp och tveckla tbildningen." Aktellt Den årliga nläges bedömningen för Akademi Båstad gymnasim består av tre delar: Del 1: Smmerar elevernas målppfyllelse och analysera resltaten på organisationsnivå. Del 2: I del 2 görs en bedömning av resltatet av tvecklingsområdena som lyftes i SKA-planen och en analys av resltaten. Del 3: I del 3 identifieras förbättrings-/tvecklingsområden tifrån ovan nämnda pnkter samt tifrån behovsinventering i ett bredare perspektiv. Övervägande/framtid Avseende del 1 kan en mindre nedgång konstateras avseende andelen som tar gymnasieexamen. Siffran är dock något högre än riksgenomsnittet. Samtidigt har meritvärdet för både teoretiskatbildningar och yrkestbildningar stigit och ligger väl över riksgenomsnittet. När det gäller del 2 och dess tre tvecklingsområden är det en långsiktig strategi att förbättra alla områden. Uppföljningen visar arbetet tvecklas men att det fortfarande är en bit kvar till målen. Del 3 innebär därmed att ett fortsatt foks gäller för tvecklings områdena i del 2. Där lyfts också fram hr viktigt arbetet med att var en attraktiv arbetsgivare för lärare är samt tmaningarna kring de nyanlända \7cc\ tz 15

16 BÅSTADS KOMMUN Bildning & arbete BÅSTADS KOf\ffätiUN Utbildningsnämnden Dnr.. ~N.0.~2~.\/... '20\1- -<O OC>... Årlig nlägesbedömning av målppfyllelse och det systematiska kvalitetsarbetet Syfte: Del 1: Smmera elevernas målppfyllelse och analysera resltaten på organisationsnivå Del 2: Göra en bedömning av resltatet av tvecklingsområdena som lyftes i SKA-planen och analysera resltaten Del 3: Identifiera förbättrings-/tvecklingsområden tifrån ovan nämnda pnkter samt tifrån behovsinventering i ett bredare perspektiv Del 1 målppfyllelse Elevernas målppfyllelse, bilagd betygsstatistik bland avgångselever Organisationsanalys av resltaten: Gymnasieexamen ppnåddes av 88% av eleverna (57 av 65) på Akademi Båstad Gymnasim Riksgenomsnittet för gymnasieexamen år 2016 var 87,5%. En ppdelning i högskoleförberedande- och yrkes examen visar på följande resltat för Akademi Båstad Gymnasim; 92% (43 av 47) samt 72% (13av18). De elever som inte ppnådde högskoleförberedande- eller yrkesexamen erhöll stdiebevis. Statistiken kan jämföras med förra läsårets; gymnasieexamen ppnåddes sammantaget av 94% av eleverna efter 92% högskoleförberedande examen och 100% yrkesförberedande examen. Genomsnittligt meritvärde på högskoleförberedande program är 15,6 och på yrkesförberedande program 13,5 att jämföra med förra årets genomsnittliga meritvärden som var 14,3 och 11,4. Riksgenomsnittet var år ,6 på högskoleförberedande program och 13 på yrkesförberedande program. Vad ger resltat i klassrmmet? Förstärka elevernas motivation genom varierade ndervisningsmetoder, individalisering och elevinflytande. Formativ bedömning/förhållningssätt. Tydligt ledarskap i klassrmmet. Datorn som pedagogiskt hjälpmedel. Medvetet arbete kring trygghet och stdiero. Något strktrellt som hade knnat förbättras för att nå bättre resltat? Fördjpat kollegialt lärande Fnktionella klassrm som möjliggör varierad ndervisning. 16

17 ljlj BÅSTADS ~ KOMMUN Bildning & arbete Del 2 Utvärdering av arbetet med planen för Systematiskt kvalitetsarbete Utvecklingsområde 1: Systematisera kvalitetsarbetet i syfte att tveckla resltat och kvalite i alla delar av verksamheten. Mål enligt skollagen 2010:800 och Lgy 11 Enligt skollagen 4 kap. 3-8 (2010:800) skall hvdman och skolenhet kontinerligt och på ett systematiskt sätt arbeta med ppföljningar av verksamheten genom analys av resltat i förhållande till de nationella målen och tifrån det skapa en fortsatt planering och tveckla tbildningen. I Lgy 11 avsnitt 1 och 2.6 ttrycks likaså krav på systematiskt kvalitetsarbete. 17

18 ~ BÅSTADS KOMMUN Bildning & arbete Vilken förväntad effekt var tänkt att ppnå? Hr blev resltatet? Vilka insatser genomfördes? Analys Utvecklingsområden skall tydliggöras, definieras och avgränsas för att sedan följas pp regelbndet. Hr går det, behöver vi backa ett par steg eller ändra krs? Vid tvärdering av detta tvecklingsområde skall minst 85% av personalen ppleva hög nöjdhet med förstärkandet av det systematiska kvalitetsarbetet. Vid tvärderingen av årets Efter analys i hela foksområden pplevde personalgrppen definierade 86% av de svarande i rektor tvecklingsområdena och personalen en hög nöjdhet kommnicerade vid pprepade med förstärkandet av det tillfällen nder läsåret när och systematiska hr dessa sklle följas pp och kvalitetsarbetet. tvärderas. Medarbetarenkäten som genomfördes i november 2016 visar på ett genomsnittsvärde på 74% med anknytning till styrning attjämföra med 72% från november I skolinspektionens personalenkät erhöll rektor ett medelvärde på 7,3 (av 10) med anknytning till pedagogiskt ledarskap att jämföra med 7,2 som är nationellt genomsnittsvärde. Vilka insatser gav resltat? -Elevprognoser (EWS, early warning system). -Betygsprognos i samband med mitterminskonferens och tvecklingssamtal. -Strktrerad analys av betyg. -Analys av enkäter. -Analys av nationella krsprov. Skolan har kontinerligt arbetat med ppföljning av elevernas knskapsresltat i syfte att tidigt sätta in åtgärder som leder till att eleverna tvecklas så långt de kan. Förebyggande och främjande arbete har även genomförts med anknytning till värdegrndsppdraget, liksom analys och ppföljning tifrån platsanalys, likabehandlingsplan, och elevenkät. Övrigt Ses som ett långsiktigt tvecklingsområde då det inte enbart är en metod tan ett förhållningssätt som inbegriper alla skolans processer och all personal. Att skapa strktr och rtiner för att tveckla kvaliten i en dynamisk skolvärld med ny personal och en stor andel nya elever kräver långsiktighet. 18

19 ~. KOMMUN Bildning & arbete Utvecklingsområde 2: Undervisning och lärande samt grndläggande värden och inflytande i syfte att få lärarna att tgå från. BÅSTADS elevernas behov, erfarenheter, förtsättningar och tänkande samt ge eleverna ett reellt inflytande över arbetssätt, arbetsformer och ndervisningens innehåll. Mål enligt skollagen 2010:800 och Lgy 11 I skollagen 3kap. 3 (2010:800) framgår att alla elever skall ges den stimlans och ledning som de behöver i sitt lärande och för personlig tveckling för att knna tvecklas så långt som möjligt I Lgy 11avsnitt2.1 framgår att läraren skall tgå från den enskilda elevens behov, förtsättningar, erfarenheter och lärande. Vidare så står det i skollagens 4 kap. 9 (2010:800) att eleverna skall ges inflytande över tbildningen samt stimleras till att ta aktiv del i arbetet med att tveckla tbildningen. I Lgy 11 avsnitt 2.3 anges att läraren skall ansvara för att alla elever får inflytande över arbetssätt, arbetsformer och innehåll i ndervisningen för att tillsammans knna planera och tvärdera ndervisningen. 19

20 [iij ~ BÅSTADS KOMMUN Bildning & arbete Vilken förväntad effekt var tänkt att ppnå? Hr blev resltatet? Vilka insatser genomfördes? Analys Lärare arbetar i större tsträckning med individalisering och formativ bedömning i syfte att nå alla elever. Målet är att 90% av eleverna vid nästa års elevenkät ttrycker att de är mycket nöjda med ndervisning och lärande. Medvetandegöra och öka elevinflytandet. Målet är att 90% av eleverna vid nästa års elevenkät ttrycker att de har möjlighet till inflytande över sin tbildning. På frågan om man som elev får arbeta på många olika sätt i skolan tex individellt, i grpp eller nder lärares ledning så visar elevenkäten att 1 % av eleverna aldrig pplever detta, 15% ibland, 45% för det mesta och 39% alltid. På frågan om lärarna tgår från vad jag som elev kan så visar elevenkäten att 4% av eleverna aldrig pplever detta, 22% ibland, 46% för det mesta och 28% alltid. På frågan om tvecklingssamtalen är framåtsyftande så visar elevenkäten att 4% av eleverna aldrig pplever detta, 25% ibland, 34% för det mesta och 36% alltid. På frågan om man som elev får vara med och planera skolarbetet så visar elevenkäten att 4% av eleverna aldrig pplever detta, 26% ibland, 46% för det mesta och 24% alltid. -Analys av de elevtvärderingar som Vilka insatser gav resltat? Övrigt gjordes i syfte att ompröva och förnya krser. Den insats som gett mest Ses som ett långsiktigt -Tydligare kartläggningar av resltat är fördjpat foks på tvecklingsområde då insatser elevernas behov och intressen. kollegialt lärande och formativ såsom; -Lärare erhöll överlämningar av bedömning. specialpedagog kring hr man -Organisation för lärande genom arbetar med elever i behov av kollegialt lärande särskilt stöd. -Formativ bedömning -Synliggjorde centralt innehåll, -IKT knskapskrav och betygskriterier. -Asklterande i triader vid ett Behöver arbetas in och fördjpas. tillfällen nder läsåret. - Lärarna använder sig av formativ bedömning med återkommande ppföljningar om var eleven befinner sig och vilka problem som ppstått och vilka färdigheter och förmågor som behöver tvecklas och hr detta skall göras för att eleven skall knna förbättra sina resltat och nå sina mål. -Skolans lärare har kontinerligt Såväl formativ bedömning, Utvärderingarna visar att det arbetat med formativ bedömning i ökad öppenhet i dialog även fortsättningsvis krävs en klassrmmen. gentemot elever och kollegor dialog kring elevinflytande. -Skolans lärare har haft en dialog som elevkårens engagemang med elever och kollegor om har bidragit till resltatet. elevinflytande i syfte att medvetandegöra och öka detsamma. -Elevkårens engagemang har tagits tillvaro i syfte att öka elevinflytande och delaktighet kring exempelvis trivselskapande aktiviteter. 20

21 ~ BÅSTADS KOMMUN Bildning & arbete Utvecklingsområde 3: Trygghet och stdiero i syfte att tydliggöra åtgärder och förebygga och förhindra att elever tsätts för kränkande behandling. Mål enligt skollagen 2010:800 Enligt skollagen 6 kap. 6 8 (2010:800) framgår att vid varje skolenhet skall en plan mot kränkande behandling pprättas. Vilken förväntad effekt var Hr blev resltatet? Vilka insatser genomfördes? Analys tänkt att ppnå? Kartläggning och analys av På frågan om man som elev -Varierad schemastrktr och Vilka insatser gav resltat? Övrigt riskområden ska ingå i känner sig trygg på skolan så skåpsplacering infördes i syfte att likabehandlingsplanen. Arbetet med visar elevenkäten att 2% av skapa en mer dynamisk skola med Samtliga insatser påverkade Även detta tvecklingsområde likabehandling och mot kränkande eleverna aldrig pplever detta, fler natrliga möten mellan elever. resltatet. kräver ett långsiktigt arbete inte behandling ska systematiseras. Målet 11 % ibland, 29% för det mesta -Diskssioner fördes med eleverna minst mot bakgrnd av att det är är att 100% av eleverna vid nästa års och 58% alltid. kring ett normcentrerat för en stor andel nyanlända elever elevenkät pplever skolmiljön som hållningssätt för att knna arbeta som blivit en del av skolan. trygg. fram en gemensam policy. Skolan behöver på olika sätt -Platsanalys genomfördes. arbeta med inkldering. -Lika behandlingsplanen presenterades och diskterades. -Stdiedagar planerades och genomfördes i syfte att främja likabehandling. -På mentorsmötestiden diskterades diverse frågor för likabehandling och mot kränkande behandling. -Lärare anknöt till olika teman för inkldering och gemenskap såsom diskrimineringsgrnderna i den ordinarie ndervisningen. Skolan ska erbjda stdiero som På frågan om man som elev får -På mentorsmötestiden har Att föra diskssioner med Hänger ihop med ovanstående. skapar goda förtsättningar för den stdiero man behöver i kontinerliga samtal förts kring hr eleverna kring stdiero samt knskap och lärande. Målet är att skolan så visar elevenkäten att stdieron nder lektionstid och att som lärare behålla 100% av eleverna vid nästa års 4% av eleverna aldrig pplever mellan lektioner kan förbättras. eleverna i klassrmmet elevenkät pplever att skolan detta, 34% ibland, 42% för det -Ökat läraransvar och bättre påverkar stdieron positivt. 21

22 ~ BÅSTADS KOMMUN Bildning & arbete erbjder goda förtsättningar för knskap och lärande. mesta och 21 % alltid. tnyttjande av lokaler genom att större tsträckning låta eleverna arbeta i lektionssalarna. -Dialog har förts med biblioteket om hr ljd från besökande barn som leker kan minskas. Del 3 Verksamhetens tvecklingsbehov tifrån målppfyllelse och tvärderingen av arbetet med SKA-planen Vilka mål bör fortsätta tvecklas, vilka bör tas bort och vilka ska läggas till, motivera: Arets tvecklingsområden har valts t med anknytning till resltat från elevenkäten 2015, 2016 och 2017, och sko/inspektionens regelbndna tillsynsrapportfrån 2013 och 2014 samt sko/inspektionens elev- och personalenkät från Samtliga dessa tre tvecklingsområden kommer skolan fortsatt tveckla då de är långsiktiga. Delmålen kommer att revideras. Övrigt av vikt, exempelvis resrskrävande investeringar tanför befintlig bdget med motivering: Skolan har över en kortare tidsperiod tagit emot en stor andel nyanlända elever vilka kräver stdiehandledning på modersmål samt stora insatser i svenska som andraspråk varför personal behöver rekryteras. Skolan tar emot en ökad andel elever i behov av särskilt stöd vilka kräver resrser i form av specialpedagog/lärare och assistens. Kompetenstveckling krävs i lärargrppen gällande formativ bedömning och datorn som pedagogiskt hjälpmedel i syfte att öka skolans må/ppfyllelse. Elever och personal pplever inte arbetsmiljön gällande ventilationen som tillfredsställande varför detta behöver ses över. Alla skolors viktigaste framgångs/aktar är skickliga lärare och rekryteringarna inför kommande läsår har visat ett betydligt svagare söktryck i jämförelse med tidigare år. Båstad kommn behöver därför arbeta aktivt på kort och lång sikt för att vara attraktiv som arbetsgivare. För att rektor skall knna foksera på kärnppgiften, elevers lärande, krävs även fortsättningsvis ett ökat administrativt stöd i skolan när elevantalet är ökande. 22

23 BÅSTADS KOMMUN Bildning & arbete Tjänsteskrivelse 1 (1) Datm: Handläggare: Henrik Andersson Bildningschef Dnr: UN OOöZ. 5''-"/ 2. o)~ -~oc Till: Kommnstyrelsen Besltet skall expedieras till: Iof chef, Rektor gymnasiet, Kommnchefen Bilagor till tjänsteskrivelsen: Bildningschefens sammanställning Systematiskt arbetsmiljöarbete Bildning och arbete Sammanfattning av ärendet Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska följas pp årligen. Reglerna för detta finns i föreskrifter om det systematiska arbetsmiljöarbetet, AFS 2001:1 Bakgrnd Varje chef har ansvaret för arbetsmiljön inom sitt verksamhetsområde. I det ansvaret ingår att göra en sammanställning av den årliga ppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet Aktellt Det systematiska arbetsmiljöarbetet är ett förbättringsområde inom Iof. Sitationen har varit ansträngd med chefsbyten och omsättning av personal och sjkskrivningar. För närvarande pågår arbete inom flera områden, exempelvis bättre rtiner vid våld- och hotsitationer, tvecklade handlings- och dokmentationsrtiner samt förbättring och översyn av lokaler. Inom gymnasiet behövs förbättrade rtiner för ppföljning och tvärdering av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Övervägande/framtid Gemensamt för både iof och gymnasieverksamheten är fortsatt tmaning i att rekrytera och behålla personal, liksom att hitta metoder och arbetsformer för att förebygga och minska stress i arbetet. Förslag till beslt Utbildningsnämnden besltar: 1. Godkänna sammanställningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet inom Bildning och arbete. 2. Översända ärendet till kommnstyrelsen. Båstad Henrik Andersson Bildningschef \c:\ sers\thearol \docments\gropwise\redovisning av det systematiska arbetsmiljöarbetet tjskr n.docx\tz 23

24 ITT] BÅSTADS ~ KOMMUN Sammanställning av den årliga ppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet - SAM Linjechef rapporterar till verksamhetsområdeschef i febrari Verksamhetsområdeschef rapporterar till kommnchef i mars Kommnchef rapporterar till kommnstyrelsen i april Varje chef redovisar ppföljningen i sin samverkansgrpp/apt Verksamhetsområde I Arbetsplats Bildning och arbete Båstads kommn Upprättad av: Henrik Andersson Bildningschef Ange vem som har deltagit i ppföljningen Rektor på gymnasim samt!af-chef, Bildning och arbete 1. Sltsatser av dokmentgenomgången Vad fngerar bra? I Datm Akademi Båstad Gymnasim: Styrdokmenten ppdateras kontinerligt. Rtiner för medarbetarsamtal, lönesamtal och skyddsronder är väl fngerande. Säkerhetstbildning, innehållandes bland annat brandskydd, och trymningsövningar hålls och det görs tillbdsrapporteringar, riskbedömningar och kartläggningar. Iof:Efter en lång period av hög personalomsättning och hög arbetsbelastning börjar läget kännas bättre. En del omflyttningar har gjorts och systematiskt skyddsronds arbete har återpptagits. Vad behöver vi förbättra? Akademi Båstad Gymnasim: Systematiken i arbetsmiljöarbetet kan tydliggöras genom information om de olika dokmenten och deras plats i årshjlet. Rtiner för ppföljning och tvärdering skall förstärkas Iof: Förbättrat arbete med rapportering av avvikelser och tillbd. Vid förändringar i verksamheten ska risk- och konsekvensbedömningar göras regelmässigt. Vad gör vi? Akademi Båstad Gymnasim: Avsätter tid på APT för genomgång av de olika dokmenten, när de pprättas och hr de används. Vid genomförandet av analyser och riskbedömningar pprättas en tidsplan. Iof: Lokalerna är inte ändamålsenliga men vi gör det bästa av sitationen. 2. Sltsatser av intervj/enkät Vad fngerar bra? Akademi Båstad Gymnasim: APT-möten, skyddsronder och medarbetarsamtal. Iof: Se ovan. Vad behöver vi förbättra? Akademi Båstad Gymnasim: Ventilationen. Arbeta vidare med den pplevdaoro/osäkerhet som finns då skolan är en öppen arbetsplats med flera verksamheter i en vilket innebär en stor rörlighet av individer. Psykosocialt pplevs en ökad negativ stress. Fysiska arbetsmiljön är inte optimal då barnen från öppna förskolan pplevs som bllriga i sin lek i biblioteket. Iof: Skapa ökad stabilitet i verksamheten. Vad gör vi? Akademi Båstad Gymnasim: Ventilationen skall ses över kontinerligt, dialog förs med ansvariga på Båstad hem då det tillhör fastighetens konstrktion och fnnits med från början. I syfte att öka pplevd säkerhet kommer ID-kort att delas t till elever och personal för att alla skall veta vem som går på skolan, dialog med polisen kommer att inledas. I syfte att förstärkt arbeta främjande och förebyggande skall integrationsarbetet fördjpas och strktr och rtiner kring likabehandlingsarbete ses över. Riktlinjer för betygssättning och kommnicerande av betyg skall ses över i syfte att motverka negativ stress som i flera fall handlar om den dialog som förs med elever och föräldrar kring betyg. Föra en dialog med förskola och bibliotek om den periodvis höga ljdvolymen samt ndersöka om det går att bygga bort problemet. Iof: Rekryterar och jobbar för att behålla medarbetare. En organisationsöversyn kommer genomföras hösten Som en del av den görs risk- och konsekvensanalyser. 24

25 3. Sammanfattning Sammanfatta hr ppföljningen har gått till Akademi Båstad Gymnasim: Uppföljning har genomförts med skyddsombden. Iof: Skyddsrond, samtal med medarbetare. Vad gör vi? För in åtgärderna i innevarande års handlingsplan Akademi Båstad Gymnasim: Involverar hela personalen genom att informera om hr, när och varför de olika delarna i det systematiska arbetsmiljöarbetet genomförts. Iof: Förtom förbättringarna i den fysiska arbetsmiljön så jobbar vi med detta som aktiviteter i vår VP. Underskrift Båstads kommn HR-avdelningen Postadress: BÅSTAD Besöksadress: Vångavägen 2 Telefon: (vx) Fax: bastads.kommn@bastad.se 25

26 BÅSTADS KOMMUN Tjä nstes krive lse 1 (3) Datm: Till: Utbildningsnämnden Handläggare: Marika Forsell Dnr: Klicka här för att ange text. UN OC03"\'o/Z C>\ ':l - (,,C::C Nlägesbedömning av grndskole- och förskoleorganisationens resltat och målppfyllelse Förslag till beslt Utbildningsnämnden tar till sig informationen. Sammanfattning av ärendet Nlägesbedömningen beskriver grndskolans målppfyllelse på organisationsnivå. Vidare beskriver den också de prioriterade tvecklingsområden som förskola- och grndskoleorganisationen väljer att lyfta fram i den gemensamma strävan att främja ökad måh,1ppfyllelse för samtliga barn och nga i Båstads kommn i det fortsatta planeringsarbetet. Nlägesbedömningen ligger också till grnd för det analysarbete som förvaltningen har för avsikt att töka och fördjpa i samband med pprättande av ny nämndsplan. Verksamheterna har i dialog med medarbetare insamlat resltat, tvärderat och analyserat på enhetsnivå inför höstterminsstarten. Underlaget tjänar som tgångspnkt inför vidare tvecklingsinsatser och planeringsarbete. Bakgrnd Meritvärde för sltbetygen i årskrs 9 är den indikator som anger hr väl skolan lyckats förmå eleven att nå de mål som förväntas ppnås i sltet av grndskoletbildningen. Genomsnittligt meritvärde beräknas för de elever som har minst ett godkänt betyg, dvs lägst betyg E i ett ämne, lägst meritpoäng 10. Betygstegen A, B, C, D, E omvandlas till poängen 20, 17,5, 15, 12,5, 10. Ej godkänt betyg, F är 0 poäng. Då Båstads kommn föll i SKL's ranking föregående läsår, har ett aktivt förändringsarbete inletts för att förbättra och öka kvalitet och målppfyllelse för hela Barn och skola. Tillsammans arbetar vi fram prioriterade arbetsråden för samtliga barn och nga i ett 0-16 perspektiv. Gemensamt för förskole- och grndskoleorganisationen är det fortsatta arbetet kring skolans ppdrag att digitalisera verksamheten samt det språktvecklande arbetet för alla åldrar, i alla ämnen. Aktellt Förskoleorganisationen Utifrån Skol- och tbildningsprogrammet har förskolan arbetat med två prioriterade mål: Barn och pedagoger använder informations- och kommnikationsteknologi som ett verktyg för knskapstveckling och för att stärka det entreprenöriella lärandet. Den förväntade effekten av IKT-målet är att öka den digitala kompetensen hos barn och pedagoger, öka barnens inflytande i den pedagogiska dokmentationen och att öka delaktigheten i verksamheten för vårdnadshavare med hjälp av lärplattformen Unikm. Förskolecheferna beskriver i sina nläges bedömningar att kompetensen och delaktigheten har ökat. Det finns en större pedagogisk medvetenhet kring val av appar och digitala verktyg. IPad och projektor blir mer och mer natrliga verktyg i vardagen för att öka barnens kommnikation och samspel. 26

27 2 (3) Barnen efterfrågar ipaden för att fotografera, filma och att söka fakta. De tittar också i sina lärloggar på Unikm. Gällande användandet av Unikm så är det stor spridning bland vårdnadshavare. Det finns vårdnadshavare som aldrig loggat in medan en del hittar all information från förskolan där. Det saknas översättningsmöjligheter för att Unikm ska bli en likvärdig informationskälla för alla vårdnadshavare. Den förväntade effekten av arbetet med det entreprenöriella lärandet är att barn tar ansvar och initiativ, omsätter ideer till handling samt tvecklar sin nyfikenhet, självtillit, kreativitet och har mod att ta risker. Detta kräver i sin tr en knskapstveckling hos pedagogerna för att stärka och stimlera barnens intresse för att erövra nya knskaper och färdigheter. Pedagogerna har genom fortbildning och kollegialt lärande tagit till sig begreppet entreprenöriellt lärande och tvecklat sitt arbetssätt kring barns kommnikation och samspel. Två förskoleenheter är övningsförskolor och samarbetspartner med Halmstad Högskola. Detta samarbete ställer positiva krav på att det pedagogiska arbetet på förskolorna tgår från forsning och beprövad erfarenhet. Under läsåret behöver förskolan arbeta vidare med: Hr vi kan stödja vårdnadshavare med annat modersmål. Hr vi kan möta alla vårdnadshavare likvärdigt, både digitalt och i vardagen. IKT, Grnd tbildning för nyanställda. Skolinspektionens material: Förskolans pedagogiska ppdrag för att tveckla förskolans lärmiljöer och ndervisningen tifrån barnens intresse och erfarenheter. Grndskoleorganisationen Rektorsteamet har arbetat fram en kollegial samverkansform för att öka likvärdigheten mellan och inom skolornas arbete. De så kallade kommngemensamma konferenserna äger rm kontinerligt mellan skolorna. Processledare och/eller förstelärare leder ämnesgrpper och har som gemensamt mål och syfte att höja lägsta nivån och förbättra målppfyllelsen. Prioriterade foksområden är det språktvecklande arbetet, IKT- och digitalisering av skolan, i linje med de nya kraven i Lgr11, samt att verka för ett formativt lärande och ett formativt förhållningssätt. De lokala behoven styr tvecklingsinriktningen på varje enskild skolenhet, med en gemensam nämnare; Barnets bästa. Målppfyllelse och resltat 100% 80% 60% 40% 20% 0% Målppfyllelse Läsåret visar inga större förändringar från föregående läsår gällande elevers målppfyllelse i år 9. Ett förändringsarbete har inletts för att på sikt tgöra mer kvalitativa analyser som har för avsikt att följas pp på individgrpp- och organisationsnivå. 27

28 3 (3) Resltatanalyser kommer också att följa ämnestveckling för att bättre stödja kompetenstvecklingsinsatser. Särskilt viktigt blir det att säkerställa elevens rätt till behörig och kompetent lärare Bilden visar fördelning av betyget F från föregående läsår i relation till ~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~ t----tlt---~~~~~~~~~~------~~~~~ ro...:::.:::'. ;ro E r: E 0. V>. '- -0 QJ 0-0 E o E Övrigt av vikt Gemensamt för förskole- och grndskoleorganisationen är det allt mer akta kompetensförsörjningsarbete som kräver investeringar tanför befintlig bdgetram med motivering: Attraktiv arbetsgivare - kompetensförsörjning - attraktiv lönetveckling och tbildning bland befintlig personal. Vi ser effekten av pensionsavgångar och konkrrensen som ökar bland närliggande kommner vid rekrytering. Det är av största vikt att värna om befintlig personal och att marknadsföra oss som en attraktiv tvecklingskommn. Önskvärt med översyn av förskolpeng kopplat till barnets ålder och vistelsetid. Kommnen fick delvis avslag för statsbidragen (endast tre av nio förskolor får bidrag) för att minska antal förskolebarn i barngrpp. Avslaget gör det omöjligt att hålla kvar organisationen från Gemensam tmaning för förvaltningen är att tilläggsbeloppet för barn i behov av särskilt stöd inte räcker för att möta de behov verksamheterna står inför. Administrativt stöd efterfrågas av såväl förskolechefer som rektorer för att frigöra tid till det pedagogiska ledarskapet. Besltet ska expedieras till: Klicka här för att ange text. Bilagor till tjänsteskrivelsen: Klicka här för att ange text. Samråd har skett med: Sara Dam ber, skolchef, Margaretha E-Svensson, admin.chef, Henrik Wagersten, jr. exp, Birgitta Berses, förskoletvecklare, Marika Forsell, tvecklingsledare 28

29 1Ji1 BÅSTADS ~ KOMMUN Barn & skola Årlig nlägesbedömning av målppfyllelse och det systematiska kvalitetsarbetet BÅSTADS KOMMUN Ul:bildningsnämnden Dm.. U.N ~~;3/... i.~.t:r... ~.. 9.~... Syfte: Del 1 Grndskolan: Smmera elevernas målppfyllelse och analysera resltaten på organisationsnivå Del 2 Förskola och grndskola: Göra en bedömning av resltatet av tvecklingsområdena som lyftes i SKA-planen och analysera resltaten Del 3 Förskola och grndskola: Identifiera förbättrings-/tvecklingsområden tifrån ovan nämnda pnkter samt tifrån behovsinventering i ett bredare perspektiv Del 1 målppfyllelse (rör grndskola) Elevernas målppfyllelse, bilagda avidentifierade betygskataloger Organisationsanalys av resltaten frdn Strandängsskolan 7-9 läsdret Äk9 ÄkB Äk7 Smma 3 klasser 4 klasser 4 klasser 13 klasser 74 elever 90 elever 80 elever 244 elever Av dessa elever: Började 27 i F-klass vid läsårets start Under läsåret har det anlänt ytterligare elever med början i F-klass 13 elever är berättigade tilläggsbelopp för extra stödinsatser 34 elever bedöms vara i behov av Sv A ndervisning ( inför l.å ) Betygsresltat dk 9 vdren 2017 Medelvärde av meritpoäng (max. 340) - 74 elever ,4 poäng - Antal F 43 st. varav En 2 st, Ma 2 st, Sv 1, SvA 5 Övriga ämnen 33 st fördelade på 15 elever = 20,3 % Betygsresltat åk 8 samma elever vdren 2016 Medelvärde av meritpoäng (max. 340) ,2 poäng Antal F 54 st fördelade på 13 elever = 17,6 % Betygsresltat åk 9 våren 2016 Medelvärde av meritpoäng (max. 340) - 98 elever ,0 poäng Antal F 79 st fördelade på 22 elever = 22,5 % 29

30 lill BÅSTADS ~ KOMMUN Barn & skola Observationer och kommentarer Mina referensramar för att knna bedöma och analysera resltatet i åk 9, över åren, för Strandängsskolan 7-9 är begränsade. Iakttagelserna har skett från den 6 april fram till vårterminens slt, c:a 2,5 månad. Betygsresltatet, jämförelse mellan olika åk 9-årgångar, är alltid svåranalyserat av den enkla anledningen att varje årgång är olika. Eleverna kommer från olika stdiemotiverande miljöer. Har idag olika skolbakgrnder i större omfattning m.m. En mer relevant analys hade varit att regelbndet jämföra betygstvecklingen för samma årgång från åk 6 till åk 9. Mina kommentarer bygger mer på vad jag sett nder denna korta period tifrån mina insikter och erfarenheter. Hoppas det kan bidra till en fortsatt diskssion om tvecklingsmöjligheter. 1. Av årets 74 elever kan 73 söka till gymnasieskolans olika program såsom introdktionsprogram, yrkesprogram och högskoleförberedande program. En elev går om åk 9. Fyra elever, som går introdktionsprogram, har erbjdits att få mer av Hkk, Tmsl och Txsl för att eventellt knna få med sig ett godkänt betyg från dessa ämnen inför ordinarie gymnasieprogram. Dessa elever ingår i årets åk-9-grpper nder en termin per ämne, enligt särskilt schema. 2. Andelen elever med speciella svårigheter, som är i behov av särskilt stöd, är för hela 7-9 förhållandevis många jämfört med tidigare år. Detta gäller elever med olika diagnoser, nyanlända med tidigare begränsad skolgång och elever i behov av ytterligare SvAndervisning. 3. Skolan har en kompetent pedagog- och elevassistentgrpp, som trots stora ansträngningar inte lyckas höja resltaten i önskad tsträckning. Behörighetsnivån bland pedagogerna är hög och engagemanget är stort. Dock sker en viss förbättring av resltatet i form av meritpoängsnivån från åk 8 till åk 9. Se redovisat resltat! 4. En bättre samordning av insatta stödåtgärder sklle knna gynna ett tökat samarbete mellan ansvariga pedagoger för de speciella elevernas skolresltat Detta sklle knna höja resltaten men också förbättra skolans ekonomiska resltat. 5. Att hålla ner klassernas storlek inför åk 7 är en bra strategi eftersom det vanligtvis sker en hel del inflyttning av tonårsfamiljer till Båstad. Detta gör att klasserna i åk 9 vanligtvis tökas till elever. Däremot är det ekonomiskt sett mindre bra. 6. Skolans ekonomi är inte i balans, vilket till en del kan förklaras med att extra stödåtgärder måste sättas in i en omfattning, som inte motsvarar tilldelade medel Här kommer skolans ledning i konflikt med det statliga ppdraget och det kommnala ppdraget att hålla bdgeten i balans. Enbart för de 13 elever (hela 7-9), som är berättigade tilläggsbelopp är kostnaderna c:a :- mer /månad än vad tilläggsbeloppet "täcker pp". ( c:a 1,1 miljon för 2017) 30

31 [iij BÅSTADS ~ KOMMUN Barn & skola Per Bredberg Tf rektor ( fram till 1 ag.) 31

32 Betygskatalog - ppgifter om betyg Elevernas namn g Moderna Moaerna Modersmål c:.x " " c: a. språk, språk, Il) c: "' "' c: E.X Il) Il) "' ~:ni elevens val språkval E '"' c:.c: - c:.c:.x.c: ~ 'c: "' ".:.: " "' g E " ~ Il) Il)"'.X 'C: <;:: " c: Il) 0 E 0 c: 'Si ffii ~ E 0 ; '" t:.x Cl.:.: Cl.X Cl.:.: "' ~" 0.:.:.c:- Cl ~ : l :!:! Cl E"' e... J!l.?;> e.?;> e.?;> 'iii ~ 'iii e E ; 0 a. ö Il) c: ; äi :!:! :;; a. Personnr w rn ID rn ID rn ID Z:ro: ll >:: rn o (.') a:: ~~ "' a " A* o* c* E* 2 FRA E * " " :;; " äi >- " m c: " :c 2 B* 2 o* o* D: 2 D * o* c* EU B* B* B * A* c* 2 SPA B * 2 A* 2 c* c* c: 2 B * A* B* o* c* B * A* c* 2 DEU A * 2 A* 2 B * c* B: 2 B * s* c* 3* o* 3 * 3* E* F 2 s* c* D: 2 c * c* c* E* B* E* E* E* 2 DEU E * SQI A* o * 2 E* F * F * 2 E * E * E* 2 c* A* A* B* c* 2 DEU A * 2 B* 2 A * c* B: 2 A* A* A* c* B* s* c* o* 2 FRA c * 2 c* 2 c* c* c: 2 c* B * c* A* A* A* A* A* 2 FRA A * 2 A * 2 A* A* A:2 A * A* A* o* c* o* E* o* A* 2 E * D * E: 2 D * E* o* c* s* s* s* E* 2 SPA c* 2 s* 2 c* o* D: 2 B * B * c* 0 E* E* o* o* o* o* 2 E* D * E : 2 E * E * o* 2 E* o* E * o* E* o* 2 o* E* F: 2 E * E* E* o* A* c* c* A* 2 FRA A * 2 A* 2 c* A* A: 2 A* A* A* c* E* B* E* E* s* 2 o* E * E : 2 D * o* o* 0 c* c* B* B* A* 2 SPA c* 2 B* 2 B * c* c: 2 c* c* c* 5 E* s* o* s* E* 2 FRA A * 2 c* 2 o* c* D: 2 c* c* c* 0 F* s* E* o* E* E* 2 * E* F : 2 * c* o* c* A* B * o* o* 2 FRA c* 2 s* 2 o* D * D: 2 B * c* B * s* A* A* A* B* 2 FRA c* 2 A * 2 B * B * B: 2 A* A* A* c* c* o* A* E* 2 DEU D * 2 s* 2 o* o* D: 2 c* c* c* c* A* A* s* A* 2 SPA B * 2 A * 2 B* c* B: 2 B * B * A* 0 E* B* c* o* c* 2 DEU o* 2 o* 2 c* E * E: 2 D * c* o* E* B* o* E* c* 2 SPA c * 2 o* 2 c* c* c: 2 o* c* o* c* c* c* A* A* 2 SPA c * 2 s* 2 c* c* c: 2 c * c* c* a..x Il) "' a c: E.X 0.X....X ".....!!? Il) :t.x "' ~g c: Il).X.c: Il)"' c: c: ~.X "' e E ;o.:.: rn rn " " "' " rn "'... "' r;; > > c: {!!. " o* c D * 2 2 c * B * B A * 2 2 B * s* B B * 2 2 B * c* D F * 2 2 c * E* c 2 E * 2 D * A* B A * 2 2 B * B * A B * 2 2 B * A* A A * 2 2 A * E* B D * 2 2 c * B * B B * 2 2 c * o* D 2 E * 2 D * E* E E * 2 2 D * A* D B * 2 2 B * E * c D * 2 2 c * B* A B * 2 2 B * c* D E * 2 2 D * o* - 2 F * 2 - * s* c 2 E * 2 D * A* A B * 2 2 B * c* 8 c * 2 2 c * A* B A * 2 2 c * c* B c * 2 2 c * o* D D * 2 2 c * c* D c * 2 2 c * Grndskola Anm Poäng 227,5 297,5 290,0 155,0 187,5 312,5 272,5 340,0 205,0 267,5 182,5 162,5 305,0 202,5 282,5 237,5 110,0 252,5 317,5 247,5 307,5 232,5 230,0 265, Klass l~;:'t7 Sko/enhet 9a Strandängsskolan 7-9 Kommn Båstad Kommn Skolenhetskod (åttasiffrig kod) Lgr11: A-E (Godkända nivåer), F (Eleven har änn inte ppnått målen för betyget E), - (Betygsnderlag saknas), 2 (ÄmneVåmnesblocket ingår inte i elevens tbildning), 3 (Anpassad stdiegång) * = Avser sltbetyg, avser betyg ppflyttat från tidigare termin Datm Rektorns nderskrift

33 Betygskata/og - ppgifter om betyg Elevernas namn Personnr iil w :c"" :!:! ::;; g Moderna Moderna Modersmål,, " " c: "" språk, språk, c: E "' c: "' "" "'.i :i; elevens val språkval E '"' c: " " "' -.c: c:,, "" "' :i "'.c: li.c: "" "' c: E :i 0"" "" "E ~ "" _g 0 c: " ~!il "'"' "" "' "' c: "" !!l, E e a; c, E 0 :::: Ol Ol Ol " " E ~ "... "" ;:- "" "E ;:- "" "E ;:- ;;; "" :i c: 0 "".E Ol :!:! Ol e 1ii a E~ :2'..!!l "' ~~ l!!.c:,, "" "ö ;;; 0 c: :i 1ii E 1ii "' c: "'"' c: "" ~ " 0 >. " " " " ro: c: Q; E " c: ~ ctl m m m ::;; Z:co- iil L1. >:: "'0 (!) "' "' " :i: 0:: " ",, "" "' I :S! > > c: ~ I- "" "' o* c* c* c* E* 2 SPA E * 2 c 2 o* E* E: 2 o* c* "' "' "'"' " E* o* c* c * 2 2 c * E* s* c* o* E* 2 DEU D * 2 c 2 E * E * E: 2 E * o* o* o* o* D * 2 2 E * c* s* s* c* s* 2 DEU c* SQI A* B 2 s* A* A: 2 B * B * B * s* B * B * 2 2 B * c* c* B * A* c* 2 DEU c * 2 B 2 c* c* c: 2 c* c* c* c* A* B * 2 2 B * s* A* A* B* c* 2 DEU A * 2 A 2 A* B * A : 2 A * A* A* s* A* B * 2 2 c * o* c* c* o* c* 2 SPA A * 2 c 2 c* c* D: 2 E * c* c* c* D * 2 F ~ 2 D * o* o* s* o* E* 2 DEU o* SQI A* B 2 o* E * E: 2 E * o* o* E* c* D * 2 2 E * 0 c* A* A* s* A* 2 DEU A * 2 A 2 A* A* A : 2 A* A* A* A* A* A * 2 2 B * E* E* o* F* E* 2 DEU F * 2 c 2 E* E * E : 2 F * F * E * F* o* E * 2 2 E * F* F* F * F* 2 2 ARA c* F 2 F * * F* * F 2 F * 2 3 E* F* E* o* o* c 2 o* 3 * D: 2 F * E* E * E* E * 2 F ~ 2 E * E* o* c* o* A* c 2 o* o* D: 2 o* o* o* E* c* D * 2 2 D * o* s* o* c* c* 2 SPA c * 2 A 2 c* D * D: 2 D * s* o* c* c* c * 2 2 D * o* c* o* c* o* 2 FRA E * 2 A 2 o* o* E: 2 D * c* E* o* c* D * 2 2 E * s* s* c* A* c* 2 SPA c * 2 B 2 s* c * c: 2 B * c* c* c* B * c*2 2 c * c* s* o* s* A* 2 DEU D * 2 A 2 o* o* E : 2 D * o* o* E * o* c * 2 2 E * o* o* o* o* E* 2 DEU F * 2 c 2 E* E * E: 2 E * E* E * E* c* D * 2 2 E * s* s* A* A* A* 2 DEU c * 2 B 2 B * c* c: 2 A* A* c* B * A* B * 2 2 B * o* c* o* o* E* 2 DEU o* 2 c 2 o* E* E: 2 o* c* o* E* o* D * 2 2 D * o* D * c* A* A* 2 SPA E * 2 B 2 D * E * E: 2 D * c* E* c* D * 2 2 c * o* o* E * o* E* B 2 E* 3 * 3 : 2 F * F * F * F* E* E * 2 2 E * F* E* E* A* E* 2 2 SQI c* c 2 E * E * E * 2 E * E* E * E * E * 2 E * o* o* c* c* E* 2 FRA E * 2 A 2 E * E * E: 2 E * E * E* o* o* E * c* o* 2 DEU D * 2 B 2 E* o* E: 2 D * c* E* c: E* s* D * o* c* c * 2 2 E * 2 E * Grndskola Anm Poäng 220,0 205,0 300,0 275,0 317,5 227,5 220,0 330,0 130,0 15,0 135,0 210,0 247,5 220,0 275,0 235,0 182,5 302,5 210,0 240,0 115,0 180,0 205, , Klass l~:r't1 Sko/enhet 9b Strandängsskolan 7-9 Kommn Båstad Kommn Sko/enhetskod (åttasiffrig kod) Lgr11: A-E (Godkända nivåer), F (Eleven har änn inte ppnått målen för betyget E), - (Betygsnderlag saknas), 2 (Amnevämnesblocket ingår inte i elevens tbildning), 3 (Anpassad stdiegång) =Avser sltbetyg, avser betyg ppflyttat från tidigare termin ~'~,,-"" Datm Rektorns nderskrift

34 Betygskata/og - ppgifter om betyg Elevernas namn Q ~ <Il c <Il "' ~ "'IJ:~~I~ ~ 5 g ~ -og,e~~j:? =I c: Q) 0 ""' ro mw::c.::.:::e:e e*ls*ls ls*le* E*e*o E*E* B*A*A A*A* e*e*s A*e* F~e Fe E* E * E o* E e* e* e s* o* EEFOF e*e*o s*s* s*e*s s*e* E*A*O o*o*.s *' 'e * A A * e* o* A * e e* E* B * ~ * A B * e* ii> U e*(e *Is (s*( e* E*e*o e*o* e*e*s s*e* e*o*e s*e* B*A*A A*A* ' E*e*e o*e* E*O*E E*E* E* E * E E* E* - E*- E*o* B*A*A A*A* o*e*e e*e* Moderna språk, elevens val "" -e c. (/) I"" Moderna språk, språkval.i:' E Cl CD " rn c. 2 OEU 2 I 12 2 SPA 2 FRA ~ CD e * A * _ e * 2 I rz 2 FRA B * 2 I SPA OEU OEU SPA OEU SPA FRA 2 SPA 2 SPA 2 FRA 2 SPA 2 I 12 c * _ 0 * U 0 * B * e* _ e* e * 0 * E * B * _ A * 2 SPA E * 2 I 12 2Tlz 2 2 SPA FRA B * F * Modersmål "" "E c. (/) "O " c E c " " ""1 ' c Cl 1 - ~ ~ 5 " iu CD ::E Z"" 2 I s*12 2 E* 2 2 s* 2 2 A * E* 2 2 s* 2 2 E 2 2 s* 2 2 c* 2 2 o* 2 2 s* 2 2 e* 2 2 s* 2 2 1s*12 2 e* 2 2 e* 2 2 e* 2 2 s* 2 2 o* 2 2 A* 2 2 E* 2 2 E* 2 2 A * 2 2 s* 2 c " c E '"' "O " I I~ ~ ' c 'Si I 0.::.:: -..c: c : ~ m ~ ~ lll LL ~ cno s *le *I e *12 3 * 3 * 2 * 2 A*A*A*2 e*e*e*2 EUEUEU2 E*E*E*2 e*e*e*2 FUFUFU2 s*s*s*2 s*e*o*2 e*e*o*2 s*s*s*2 0*0*0*2 A*s*s*2 s *le *le *12 O*E*E*2 0*0*0*2 e*e*e*2 A*A*A*2 E:E~E:2 E*E*E*2 E*E*E*2 0*0*0*2 A*A*A*2 e*e*e*2 c. c. "' "' E ~"" ::i :::i 0..!&:: l'!:j ~ ~ ~ as :~ ~ ~1~1~~~11~~ ~ :c ~~en J; J;~~ e *I e *I e *I e *I e *I e *12 12 F*E*E*E*E*E*2 2 s*a*a*b*a*s*2 2 e*e*o*o*s*o*2 2 FUFUFUFUEU2 FU2 E*E*E*E*o*o*2 2 o*e*e*e*e*o*2 2 FE O2 F2 s*e*s*e*e*s*2 2 c*o*e*e*s*e*2 2 E*e*o*o*s*o*2 2 s*e*e*s*s*s*2 2 o*e*e*e*s*s*2 2 s*s*s*s*a*s*2 2 o*lo*le*le*ls*(o*12 12 E*E*E*E*e*o*2 2 o*e*e*e*e*o*2 2 e*o*e*e*e*e*2 2 A*A*B*A*A*A*2 2 E*E*E*E*B*E*2 2 E*E*E*F*O*E*2 2 E*E*E*E*E*E*2 2 o*e*e*e*e*2 E*2 A*B*A*A*s*s*2 2 o*e*o*e*e*s*2 2 "" ~ ~ e * 3 *, A * _ - e * E _ 0 * _U e *!! F e *!!, c * e * B * _ 0 * _U A * e * E * _U 0 * e _ ~ 0 *' _U E * ~ _ E *. _ A * 0 Grndskola Anm Poäng 267,5 117,5 327,5 262,5 80,0 170,0 250,0 65,0 275,0 260,0 230,0 292,5 245,0 302,5 260,0 202,5 220,0 255,0 332,5 185,0 175,0 160,0 152,5 327,5 210, Klass l~~t7 9c Strandängsskolan 7-9 Kommn Båstad Kommn Sko/enhet Datm Rektorns nderskrift Skolenhetskod (åttasiffrig kod) Lgr11: A E (Godkända nivåer), F (Eleven har änn inte ppnått målen för betyget E), - (Betygsnderlag saknas), 2 (ÄmneVämnesblocket ingår inte i elevens tbildning), 3 (Anpassad stdiegång) =Avser sltbetyg, avser betyg ppflyttat från tidigare termin

35 rill BÅSTADS ~ KO MMUN Barn & skola s,&s Ar.s Kc~..., 1.. ~!ttl.j... J Utbildningsnär....:.. _., g...q~~3/ Dnr.. V..N.Z.O.. \.:i:.::.. ~co.... ( ( 0 Arlig Nlägesbedömning Förslövs skola ( (

36 ITiJ BÅSTADS ~ KOMMUN Barn & skola Årlig nlägesbedömning av målppfyllelse och det systematiska kvalitetsarbetet Syfte: o Del 1 Grndskolan: Smmera elevernas målppfyllelse och analysera resltaten på organisationsnivå Del 2 Förskola och grndskola: Göra en bedömning av resltatet av tvecklingsområdena som lyftes i SKA-planen och analysera resltaten lil Del 3 Förskola och grndskola: Identifiera förbättrings-/tvecklingsområden tifrån ovan nämnda pnkter samt tifrån behovsinventering i ett bredare perspektiv ( Elevernas målppfyllelse, bilagda avidentifierade betygskataloger Organisationsanalys av resltaten: ( Målppfyllelse elever åk 6-9 Årkrs 6. 6a: 7 elever av 29 saknade totalt 18 godkända betyg. 6b: 7 elever av 19 saknade totalt 31 godkända betyg. En av dessa elever kom till Sverige dec 2015 och saknar 14 betyg. Årkrs 7. 7 a: 6 elever av 19 saknade totalt 17 godkända betyg. 7b: 8 elever av 18 saknade totalt 34 godkända betyg. 2 av dessa elever kom till Sverige de 2015 och saknar 18 betyg 7 c: 4 elever av 17 saknade totalt 11 godkända betyg. 7 d: 3 elever av 19 saknade totalt 8 godkända betyg. Årskrs 8. Sa: 5 elever av 20 saknade 17 godkända betyg. 8b: 4 elever av 19 saknade 7 godkända betyg. Be: 3 elever av 18 salmade 16 godkända betyg. 1 elev nyinflyttad med 8 ej godkända betyg. ( Årskrs 9. 9a: 5.elever av 26 saknade 9 godkända betyg. 2 elever är nyanlända och inte medräknade. 9b: 5 elever av 30 saknade 18 godkända betyg. Resltatet av målppfyllelsen ger ett förväntat resltat. Resltatet av nationella prov och elevens prestationer nder läsåret stämmer ganska väl överens med det tänkta betyget och de kontinerliga bedömningar som har gjorts nder läsåret. Det finns dock några områden som kan förbättras och det är bla att källhänvisa vid ppsatsskrivning i åk 9, läsförståelse behöver bli bättre och vi behöver arbeta mer med den skrivdelen. Skrivandet har tvecklats i åk 9 mot tidigare år men i de yngre åren märker vi att pojkar ligger på en lägre nivå än flickor. Fnderingar finns om vi generellt skriver för lite idag? 36

37 rnj BÅSTADS ~ KOMMUN Barn &skola De yngre eleverna behöver arbeta mer med argmentation och att knna komma vidare i en diskssion. De elever som inte har lyckats så bra är flertalet nyanlända som inte haft möjlighet att få tillgång till stdiehandledning i den omfattning de har behövt. Vi ser också i skrivppgifter att elever som har en problematik tex inom NPF har svårt med givna ämnen vilket påverkar deras resltat. ( Resltatet av intagningen till gymnasiet ser väldigt bra t. Alla tom fem elever kom in på sitt första val, en elev på sitt andra val, en på sitt tredje val och två elever kommer att göra ett sent omval och kommer att bli antagen till något gymnasieprogram. ( ( ( 37

38 =- lllj BÅSTADS ~ KOMMUN. Barn & skola Del 2 Utvecklingsområde 1: Mål enligt lpfö 98/2010 e ller lgr 11 Förslövs skola - en skola Mål enligt Lgr 11. Skolans värdegrnd och ppdrag: en likvärdig tbildning Övergång och samverkan; Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fri tidshem ska tvecklas för att berika varje elevs mångsidiga tveckling och lärande. Läraren ska i samarbetet särskilt ppmärksamma elever i behov av särskilt stöd. - -,

39 .-...,.-.,, , !li1 BÅSTADS ~ KOMMUN Barn &skola Vilken förväntad effekt var tänkt att ppnå? Hr blev resltatet? Vilka insatser genomfördes? Analys Helhetssyn på eleven i ett 6-16 årsperspektiv Det är en stor fördel och ger en helhetsbild av elevernas behov av stöd samt hr vi behöver organisera på bästa sätt. Det vi ser är att antal elever i behov av särskilt stöd har ökat markant och tifrån de resrser, och d~ avser vi lokaler, personal, ekonomi mm begränsar om mycket. Det finns inte möjlighet att tillgodose varje elevs behov då dessa behov skiljer sig avsevärt. 1. Gemensam EHT. 2. Gemensam APT. 3. Gemensamma klasskonferenser. 4. Spec. grpp som arbetar efter perspektivet 6-16 år. 5. Kartläggning av tillgänglig tbilning genom värderingsverkt:yg från SPSM. De insatser vi ser ger Arbetet med övergångar resltat är ett behöver tvecklas gemensamt EHT som ger ytterligare och en en samsyn och en diskssion måste föras med tveckling av ett mer de skolor som lämnar effektivt EHTarbete. elever till åk 7 för att nå en Arbetet med en samsyn kring gemensam specgrpp överlämningar. har ökat kvaliten samt Återigen behöver vi söka en den kompentens och ny speciallärare då en har erfarenhet som grppen valt att slta. Det är stora besitter skapar större svårigheter att rekrytera förtsättningar för behöriga speciallärare eleverna att öka sin vilket inför kommande målppfyllelse. läsår innebär tappad SPSM:s material kring kompetens och risk för att kartläggning har elever inte får det påbörjats och kommer kvalificerade stöd de att fortsätta i olika behöver. handledningsgrpper läsåret 17 /18 samt i Elevhälsoteamet. 39

40 l,fij BÅSTADS M KOMMUN ' Barn & skola Utvecklingsområde 2: Mål enligt Lpfö 98/2010 eller Lgr 11 Relationellt lärande Mål enligt Lgr 11 Skolans värdegrnd och ppdrag: Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och tveckling ska prägla verksamheten r--- 40

41 r-, \TiJ BÅSTADS ~ KOMMU N Barn &skola Vilken förväntad effekt var tänkt att ppnå?.- 1 =- Hr blev resltatet? Vilka insatser genomfördes? Analys Att skapa en god lärmiljö där det finns band mellan pedagog och elev som är bärkraftiga vilket skapar förtsättningar för knskapsinlärning och ökad målppfyllelse. 1. Inläsning av litteratr och gemensam handledning. 2. Föreläsningar inom ämnet. 3. Martemeo Den litteratr som var Inläsning av litteratr och planerad att läsas våren handledning kommer att 2017 blev lagd åt sidan påbörjas hösten då kratorn som var Föreläsningar har handledare sltade vid diskteras tillsammans årsskiftet. med föräldraföreningarna. Arbeta med att förändra Martemeo har lärmiljön för elever i behov - genomförts och fem av särskilt stöd (BIBASS) lärare i åk 7-9 har så att alla elever har deltagit. Utvärderingen möjlighet att tvecklas och visar att det är positivt öka sin knskapsinlärning. och synliggör tvecklingsområden för den enskilde pedagogen. Verksamheten tifrån det relationella lärande tvecklas och elevernas lärmiljö förändras på flera olika sätt. Elever i behov av särskilt stöd (BIBASS) ökar och vi har många elever som är i behov av ett hjälp jag på flera olika sätt. Vi pratar idag om elever som behöver en egen vxen vid sin sida större delen av dagen, både i 41

42 [fij BÅSTADS ~ KO MMUN Barn & skola skolan och de elever som har behov av fritidshem. Kostnaderna för detta ökar stort. Utveckl ingsområde 3: Mål enligt Lpfö 98/2010 eller Lgr 11 IKT på Förslövs skola Mål enligt Lgr 11 Rektorns ansvar: Rektorn har ansvaret för skolans resltat och har inom givna ramar ett särskilt ansvar för att" skolans arbetsmiljö tformas så att eleverna får handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva knna söka och tveckla knskaper, t.ex. bibliotek, datorer och andra hjälpmedel. Övergripande mål och riktlinjer: Knskaper: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grndskola "kan använda modern teknik som ett verktyg för knskapssökande, kommnikation, skapande och lärande" Vilken förväntad effekt var Hr blev resltatet? Vilka insatser genomfördes? Analys tänkt att ppnå? Att skolans IKT-miljö skall vara Rektorerna genomför en Rektorerna har tvingats Arbetet med IKT fortsätter anpassad och ppdaterad så kartläggning av prioritera bort inom de ramar som finns. att verksamheten kan tveckla verksamheten med hjälp av kartläggningen då tiden Tid och ekonomi som styr. arbetet med IKT i SKL:s värderingsverktyg inte räcker till. Önskvärt vore att ha ndervisningen LIKA. Unikm används resrs er till en IKTkontinerligt som pedagog på enheten som Verksamheten använder informationskanal till knde stötta och GAFE och Unikm tifrån vårdnadshavare, elever entsiasmera både elever,,-...,-...,...-..,_,

43 -, fr BÅSTADS ~ KOMMUN Barn &skola o.- - elevens årskrs. och personal. Gafe och pedagoger. används tillsammans med eleverna tifrån elevens årskrs och har fngerat bra. Personalen och ledning har använt Gafe mycket och byggt ett system som fngerade fram till att en av rektorerna sltade och då försvann allt som vederbörande.. hade skapat. Detta blev ett stortproblem då mycket information och dokment försvann. 43

44 ijlj BÅSTADS M KOMMUN Barn & skola Del 3 Verksamhetens tvecklingsbehov tifrån målppfyllelse och tvärderingen av arbetet med SKA-planen Följande mål kommer vi att arbeta vidare med. Det tar ett antal år innan en förändring ger resltat ~ Förslövs skola En skola. Utveckla arbetet med övergångar Fortsätta det gemensamma arbetet i EHT, med specgrpp. Utveckla övergångar Relationella lärandet Litteratrstdier Föreläsningar Martemeo Lärmiljöer IKT Utveckla användandet av Unikm och Gafe Arbeta för en IKTpedagog Kostnader som inte ryms inom befintlig bdget är. Resrspersoner till elever i behov av särskilt stöd Utökning av ledningstid I KT-pedagogtjänst. Lärmiljö, fysiskt i form av förändrade lokaler, inredning, material,,-....-,,-..._,.--., 44

45 11 betyg 'C Cl Is. l'i. " 1d s.e ; ie ~~ " "' " &. c D D E F D 2 D E D 2 E E E E c D 2 E F E E F D 2 E E F 2 F E E F E F 2 : B A c c c D 2 B c B 2 c c D B D c 2 E B D D E E 2 D E E 2 D D E D E E 2 c E E D F D 2 E E D 2 E E E F c F 2 E E D F E D 2 D D D 2 E c E D D E 2 B F D - E D 2 E c E 2 c E E 3 c E 2 c B E C D D 2 c c E 2 c c E c D D 2 A A B C c D 2 c D D 2 E B E c c c 2 ~e A C B E D 2 c c D 2 D B D c c c 2 B c c B c D 2 c c D 2 D A D c B c 2 E E E E F D 2 D D E 2 E E E E D F 2 c E c c D D 2 c c D 2 D c E c c E 2 A B A c B D 2 B c B 2 c A c B B A 2 ;E D D D E 2 2 SQI D E 2 E D E 2 E E E E D E 2 :A i B D c c c 2 B c B 2 c A D c c B 2 :s B c D D c 2 c D E 2 E E E E D E 2!c c D c E D 2 c c D 2 E c E c c E 2 E E 2 F c D c E 2 F F E F E E 2 l)!j 11 "N C4 Ml "Jl ~Oj 0\ t1 r.i ~ <V,) 11'1-Gtl Grndskola ~ Moderna Moderna Modersmål c " " c a. "O "" språk, språk, E ~ rn 1'! ~ elevensval iiil "' " c "' E ~.fl c "O ",e; "" c ~ 0"' "fi ~ ".!I!.@ "' "" "... e "" <I> 0. 1'! g ~ " c.!!l o E ~ ~ "'.mg Ö) iiu Il.I {l :i:: E r: 'C 0 ;;;; Cl Cl Cl." O!: "' "" "" :E "' "' 'E " ~ g>.s :! 'C E"'.e l!l ~ ""' Q '"' Z' Z' e :i Z' c.9 c c.. ~ ~ "' i~ ""O c 0. ctt't: <U " " "'.. - "' ~!! ::;: ::;: ;;: > iii " IU (/) OJ (/) OJ (/) OJ :z :o:t m. :>.:: (/) 0 (.!) (/) (f) a; :ii i2! I- Anm Poiing " 2 E 175,0 2 E 102,5 2 c 247,5 2 E 182,5 2 E 147,5 2 D 175,0 2 E 157,5 2 c 217,5 2 c 237,5 2 c 237,5 2 c 242,5 2 D 152,5 2 E 210,0 2 A 277,5 2 E 175,0 2 B 257,5 2 c 205,0 2 E 207,5 2 D 115,0 O!\ Klass \Termin Sko/enhet 6a VTl'.7 Förslövs skola Kommn Skolenhetskod (åttas/ffrig kod) Båstad Kommn Lgr11: A-E (Godkända nlvåery, F (Eleven har änn Inte ppnå!\ målen för betyget E), - (Belygsnderlag saknas), 2 (ÅmneUämnesblocket lngär Inte i elevens tbildning), 3 (Anpassad stdiegång) =Avser sltbetyg, avser betyg ppflytlat från tidigare termin Datm Rektorns nderskrift ~fet~ Cc... /\ I" ~n t.,.v)'11--'ll L C...,r-\)<.,(... v~ '""'. Jenny Saemnd, Camilla Axelsson l'ft. -'""-~---~-~ ~- rn~ ,,.,_,~.,,~""'"'''"'-'"''""'"".''~''"''' """'""'~-"'- ~. ~'""""""""..,.,,''"""'""'"'~'"'""''~';;'0"'"'.1r'J'""''"''""""""'-

46 ~... ietyg Grndskola ~ Moderna Moderna Modersmål " ~ a. a..,,.. språk, språk, Ej E.l!l J;l ;å elevens val språkval ~ ~ ;g :@ E ~ ~.c: ~ C "g ~ ~ g~ "E m-ffwi3=ä ~ -*~i;: m: ~ ~ td ia!f ~0805 tn~ Cl.!Coc'5 ira.s,e c:.,2rr5 -m~ull;.!i!,],e~~~~ &;- e ~~ E äb~~~ e~;g~g~~ss~.. ~] :al:e:~:e=-=~ &i~ mg- (ä:,;~~m~~"' t!>5:&:cn~;r,~;~~ Anm Poäng " C E E C E 2 E E E 2 E C E D D E 2 2 D 182,5 F E F F E 2 E E E 2 E F F E F F 2 2 F 85,0 C - p D D D 2 D G E 2 E D D E D D 2 2 C 202,5 " D E D E D 2 C E E 2 D C D C D D 2 2 D 195,0 D B C D D 2 D D E 2 D C E D 8 C 2 2 C 220,0 C B C C D 2 C E D 2 C C E C C C 2 2 C 230,0 : D E' D D 2 2 SQI B D 2 E D E 2 D E E D D E 2 2 E 190,0 F E E E 2 2, 2 E 2 ' E E E 2 E E E E D E 2 2 E. 152,5 D E F E E 2 E E E 2 E D E F E F 2 2 E 135,0 F C E F 2 2 SQI 8 D 2 D D D 2 E E E E B F 2 2, D 175,0 F2FF 2 2,,2-2FFF~FFFFFF22F 0 C D C A D 2 C D D 2 C A D 8 D D 2 2 C ' 235,0 D D D C D 2 C D D 2 C C E D C, D 2 2 D 210,0 8 E D D D 2 D E D 2 E C E E E D 2 2 C 192,5 C D 8 D 2 2 SQI B D 2 D D D 2 D C D D C D 2 2 C 222,5 8 D D D D 2 D D D 2 D E E D D E 2 2 E 192,5 F D D D D 2 D D D 2 D C E E B E 2 2 E 187,5 D E F D E 2 E E E 2 E D E E E E 2 2 D 162,5 D D D D C 2 C C D 2 E 8 D B 8 D 2 2 C 227, ,_.. ~ ' I E Klass I Termin Sko/enhet Datm Rektorns nderskrift. 6b VT17 Förslövs skola (~/; ~~1/1--vd,, Covn'"'11LlkCG f\xt1{h,,) 01,.,1 Kommn Skolenhetskod (åttasiffrig kod) Båstad Kommn Lgrl 1: A-E (Godkända nivåer), F (Eleven har änn Inte ppnått målen för betyget E), - (Betygsnoerlag saknas), 2 (ÄmneUllmnesblocket Ingår Inte I elevens tbllonlng), 3 (Anpassad stdiegång) Camilla Axelsson, Jenny Saemnd =Avser sltbetyg, avser betyg ppflyttat från tidigare termin f.{l -----'"'' ~~ ~...,,---- """"p""'"~"'""-"-~"""-"'''"'"'""~" -~ -~'"'''"'""'"""'""'~--... r.c.,,,.-~.~~' ""'"''''"'""'",,-~ll'i"""""'~

47 r betyg '' [il Moderna Moderna Modersmål c:.:.:,, " " c: 0. fil språk, språk, c: E I -~ <- c:.fil "' elevensval ""' "' språkval l! ~ '"' "" ",,.. "' c:.c: fil.c: "" 1l ~ f/) "fi :g 1: "' ~~ i;: c: "" ~ ~ o E Cl " "' "" e :ä ~ ~~ l! 1: 'ai Cl " :t:: " ~ Cl E:"' i:' 'E E f! "" i:' ;;; :J c: ""' '.s ~ ] E " 0 c CL :J ~E ~~ "' " "' "' ~ " ""' ~,fil 'ai - B D. c ' 8 A 2 DEU c 2 D 2 c B c 2 c c c " 8 D c B c 2 DEU c 2 D 2 c c c 2 c c E 8 E c c 8 2 SPA c 2 D 2 D D D 2 c c E 8 E c c E 2 FRA D 2 D 2 E E E.2 D c D D E B c c 2 SPA B 2 c 2 D E D 2 c c D D c D D D 2 DEU D 2 E 2 D D D 2 D c c E F E E F 2 DEU D 2 E 2 E E E 2 E F E E E D D E 2 SPA E 2 E 2 E E E 2 E E E c E B c A 2 SPA c 2 D 2 D c D 2 c c E E D D D D 2 DEU E 2 D 2 D D D 2 E E E E F E E F 2 SPA E 2 D 2 E F E 2 E F c c c B c A 2 SPA B 2 D 2 D c D 2 c c D c c B D A 2 SPA B 2 D 2 D c D 2 c c D E E D E E 2 SPA 2 2 D 2 E E E 2 F F E D E c c c 2 DEU c 2 c 2 D c D 2 c c D -. E D D E D 2 SPA D 2 D 2 D D D U 2 c c D c F D c E 2 DEU E POL B D 2 E E E 2 D D E ~\\"~ ~? /.. ~IGJr. ~1 m ''l\~ 0. "" "' c: "' E 0"" " e. "".fil "" "'E!.. "' ~~.c:,, ""' ~ "' c: "'" c:! E :e> " ~ c: > > "' "',, c: ~ 0 "' (ij " Grndskola '.E Cl e ~ l5..!il w '.E ::;;: rn llj rn llj rn llj ::;;: Z:m llj i.: rn o :r: o::. I- Anm Poäng "' "' "'"' D F E E D 2 2 Af/.A B D 2 E E E 2 E E E E E 2 F 2 E 165,0 - D F E E E E 2 E E E 2 E E E E c F 2 2 E 147,5 c A D 2 2 B 267,5 B c c 2 2 c 252,5 c 8 c 2 2 D 240,0 D c D 2 2 E 212,5 D B D 240,0 D D D 2 2 D 217,5 E E F 2 2 F 122,5 E D E 2 2 E 177,5 c 8 c 2 2 D 245,0 E D D 2 2 D 197,5 E E E 2 2 F 127,5 D B B 2 2 c 257,5 D c B 2 2 c 252,5 E c E 2 2 E 150,0 D c B 2 2 c 240,0 D D D 2 2 E 210,0 E c 2 E 2 E 202,5 f~fl>-- ~ Klass l~t'r1 Sko/enhet 7a Förslövs skola 7-9 Kommn Båstad KommllD Skolenhetskod (åttasiffrig kod) Lgr11: A E (Godkända nivåer), F (Eleven har änn Inte ppnått målen för betyget E), - (Betygsnderl g' saknas), 2 (ÄmneUämnesblocket Ingår Inte I elevens tbildning). 3 (Anpassad stdiegång) =Avser sltbetyg, avser betyg ppfiyttatfrån tidigare termin,, Datm Rektorns nderskrift hrnrlhlrvmxr;,rrn Ingrid Johansson, Johan Rnemark 201~,;, ~---~~m~...,..,m...,.,.,..,..,,,,_,_,,,'f"_""~~""-""'',.,""'"""~'..,..,..,.,,.."'..._..,ff...,,,,,,,,"""'.,,..'""""'""'""'"~' ''''""-~"'"'"'"'"""Cl"'""""'"'' "''1'"'-"'"'~=< J1"1!ll'f'r1 m1"t 1='t""'-"'"'"'"

48 rn betyg ~ " c: 111 Ul J:!.!Q 113 o t ~ o 1~ E ~ mllu::c~:e::e ~ ~~~ ~!IE IF IFlF IF :IEIElelDIE Moderna språk, elevensval Moderna språk, språkval.:< ~ -~ m "'\""" en a. "' \"" e " a. Modersmål,, " ~ 1l c: " ~ " a. c. ~ ~ " " ~ ~ ~ : f ~~ g..?;i e.!!i E I~ I j ~1 ~ I ~ 1 s ~I"' c:.!i::(/).c: 1: ' "' ::::r N E.!:2 gz, m E " o : ro ~ 4l m en m :;; z,.,. m ::.: en ~ E,, ~ s:: ~ ;Q' il E ~ 1 a Q) "O 0..::.::: Q; "' o Cl :i: o:: en c;; ~ > c:; Il) Q) (/) U)tlff- l- 2 2 I SOM I 2 I E I 2 E IE 13 l2 IF IF IF IF IE 12. IF 12 IE ID 12 E IE 1Dl2 IE IE IE IE ID IE le Grndskola Anm Poäng 60,0 180,0 2 / i E I E I E l E I F ID 12 E IE 1El2 IE IE IE IE ID IE ID. 157,5 3 B IA I B l B I B EIEIDlDle C IA I E l D I e 2 ISPA I e I 12 le 12 B IB lel2 e IC IA IC IB IA IFRA I E I 12 ID 12 B IB 1Dl2 e ID le ID ID IE 12 2 l'c 2 I SPA I D I ARA I B I e 12 E JE lel2 E IE IE IE ID 12 IF 2 IC 290,0 222,5 220, CIBIClCIC 2 IFRA IC 2 le 12 le le lel2 ID ID le ID le le le '250,0 7 DIDlelD\E e ID I C \D I E F IF E IE I 2 IF IF l"e le IF e le ID l D I E elele\e!e DIE\E!FID D IC IBlB IB E I B I B l B I A DIDIDlDIE 11 E I B I E l F I E "2 ISPA I E 2 ID 12 ID IE I~ l2 ID IE IF IE ID IE ID 2 SPA ID 2 D 12 D D e \2 D e e D le le 2 2 c F F 2 12 F IL 12 F ID 12 I E I E I E l 2 IF I E IF I E ID I E ID 2 ISPA IE 2 ID 12 D ID I E l 2 ID I E I E I e I E I E ID 2 IFRA le 2 le 12 le le le l2 ID ID IE le le IC le 2 I 12 ILIT 2 ID 12 IE IE IE l2 IE IF IE IF IF 12 IF 12 ID 2!SPA I B 2 le 12 le IC IB l2 le ID le le IB IC IB 2 ISPA I B 2 le 12 le le IC l2 IB ID IC le IB IB le 2 ISPA ID 2IE12 le ID 1Cl2 ID IE IE IE IE 12 IE 12 IC 2 2 D 12 F IE 1El2 E IF IF IF IE IE I~ t,!f' ~ tk? Ul Uk. JL ~-Ui\i /J( "J!f J;t /fl.$e~a.c1fy ~ 185,0 230,0 137,5. 202,5 245,0 120,0 267,5 270,0 202,5 120, Klass 7b Kommn Båstad Kommn Termin VT17 Sko/enhet Datm I Rektorns nderskrift Förslövs skola 7-9 Sko/enhetskod (åltasiffrfg kod) Lgr11: A E (Godkända nivåer), F (Eleven har änn inte ppnått rilåjen filrbetyget E)~:(Betygsn-derlag saknas), 2 (Amnel/ämnesbiocket!ngå'1niel elevens tbitdning); 3 (Anpassad stul:ilegång) "'=Avser sltbetyg, avser betyg ppflyttat från tidigare termin,r: fD""Vlt'6~'v Tomas Vighlt, li,f / t- _,.4!/. 48,...,.,_,,,,..~-~ -'"""'.. ""''~"''~"'~~-~. ~. '='"' T=""'"'"'"'""""'"'"'"''="''""'~""'"'~"~' ~~ 1'J>Y"'"""

49 ~betyg '1J lä 11 Il) " "' -E a; 13 = Moderna -"' språk 1 elevensval,g ml.c -"' -"' o E 0 "' o; "' ':i :i; E Cl E 11 0 $ "" '"' c: M " ie w :X:-"' " 0 :E! ::;: c% E c D D E E c B D B.c E B C B E c D' E E i E c B C c I c c E E E Cl.?> lll " Moderna språk, språkval -"' Cl j?.?;- c. CIJ lll " SPA D SPA D SPA c SPA D SPA B DEU E Modersmål c: " " c. '1J c: 1!.~ " " "' c 'E 'C ::i J, c ""' Il) c " = 1! c: 2 c 'öi ~ "" :g ~ c: 0 "' ~ $ 'iii "" c,.a ~ ~ li g> 5..~ ~ ~ ~ lll " ::;; " ~. ii'i ~ (.!) "' "' :X: 0:: "' 0 ARA 2 E 2 E E E 2 D E c 2 D 2 c c c 2 C D E 2 c 2 c D G 2 G A G ENG 2 D 2 E E E 2 E F F 2 c 2 c c c 2 C A A 2 D 2 E E E 2 E F E c..!l! I/) c: E ::i... g~ ""'.!!l ""' 5.. Il) :;;;-.!l! J;i g Il).c ;i ~ '1J c: c ~ E :ö' "'"' O!'O 'E ~ 11! > " CIJ ; CIJ CIJ > c:: " \\l I- I- " Anm E c E 2 2 E c B c 2 2 A c G c 2 '. 2 G E D E 2 2 E ' A c B 2 2 D E c E 2 2 E Grndskola Poäng 195,0 247,5 257,5 165,0 270,0 177,5. E D E f E D cc c c c D A C D c. E Q D D D B 8 C D c SPA 2 A FRA c. DEU 2 B 2 c 2 E F E 2 F F F 2 c 2 c c D 2 c c c 2 D 2 c c c 2 c A c 2 D 2 D E D 2 D C c 2 c 2 D c c 2 c c c E D F 2 2 E A c B 2 2 D c c A 2 2 A ' E c.. E 2 2 D c B c 2 2 D " 110,0 260,0 267,5 200,0 257,5 E D C D D 2 DEU D 2 D 2 D E D 2 D C E D,9 D 2 2 c 217,5 D E D U E E D D D D D c 8 B C c c A c c B E 8 CUD E _.._ ~~ SPA E SPA D SPA' A SPA B SPA D. (0 J ~ ENG D c 2 E D E 2 E F E 2 c 2 D D E 2 c c c 2 c 2 c c c 2 D 8 c 2 c 2 c c c 2 C B c 2 c 2 D D E 2 D D c " :1L il'w". ' E B 2 F 2 E E c D 2 2 E c c B 2 2 D c c c 2 2 D c c c 2 2 E 182,5 217,5 265,0 265,0 222,5 _.. 1et) Q] 1e~ 33 1 ~ I Klass 7c Kommn Båstad Kommn Termin VT17 Skolenhet Förslövs skola 7-9 Sko/enhetskod (åttaslffrig kod) Lgr11: A E (Godl<ända nivåer), F (Eleven har änn lti\e ppnått målen för betyget E), - (BetYgsndertag saknas), 2 (AmneUämnesb\ockel ingår Inte I elevens tbildning), 3 (Anpassad stdiegång) *=Avser sltbetyg, avser betyg ppflyttat från tidigare termin Datm Rektoms nderskrift {}1.

50 111 betyg Grndskoffa g Moderna Moderna \Vlodersmål "" språk, språk, " " c. 'O c. "' j.!2 c ~ "' elevens val språkval E "" "" c "".s " "' :g E 'O.c "".si ::> c:.x: 0"" "" 'fi Ei "'c "'"" ~.X: "' i3 ~ "' "" "'.!2 oe o E ~ "' ~g c: iiij ~ c.!2 l!! mi E ; "" "" "" "" "" E "' "".X: Öl 'O.c 'E.!2.c :t: "' "' :g l!! ".i:' e.i:'., ;;; ""' ~ "" 0 ~ 0 Cl 'Cl 'E "" c '2 'Cl "" e ca e 0 li ::i ö E ~~ " "' ~'~?: lä~ ~ öi :ö' "''O.X c c. c. " " " " > > c ro UJ :!! :::E lxl lxl lxl ::;; ro le (!) :i: 0: iii rj) ~ ~ "' 0 "' "' "' "' "'"' E E D D D 2 FRA E 2 D 2 c D D 2 D E 9 D c D 2 2 c c c B B B 2 DEU A 2 E 2 c D B 2 D c c c A A 2 2 B - c D c E D D 2 D D c 2 'D E E E.c D 2 2 c. c E D D E 2 FRA E 2 c 2 c D D 2 D E E E. D c 2 2 D E B D c A 2 DEU c 2 D 2 c c D 2 D E E o.c c 2 2 c I D E c c c 2 DEU c 2 D 2 D D D 2 D D E D. C c' 2 2 c D 8 A A B 2 SPA A 2 c 2 B c B 2 c A A C. B A 2 2 B ' E D E F F D 2 E E E 2 E F F F E F 2 2 E E B E E A' 2 SPA E 2 E 2 E c E 2 D E E.E E D 2 2 c E D c B D 2 SPA c 2 D 2 D. c c 2 D D E D c D 2 2 c I c D c D D 2. SPA D 2 D 2 D c c 2 c E c D c D 2 2 c B E c c 8 2 SPA c 2 D 2 c c c 2 D c c c 8 c D B D c D 2 DEU c 2 D 2 c c c 2 D D E c. c c 2 2 c c E E E E 2 DEU E 2 D 2 E E E 2 E E E F E E 2 2 o 8 c E E E E 2 E D E 2 F F E E Q E 2 2 E I c D D D D 2 SPA D 2 E 2 D D D 2 c D c. D A c 2 2 c I c D c c A 2 DEU A 2 D 2 D c c 2 D D c c B c i E D E E E 2 SPA E 2 E 2 c C. E 2 E E E E E E 2 2 D j E D D E D 2 DEU E 2 E 2 D c D 2 D E E E D E 2 2 D ' ;~\~ 1\) i f;k-'p c c E JL- G:y ~ ji'?il ;1t ~ 1Je:r. ~i Anm. - Poäng 212,5 272,5 202,5 207,5 235,0 225,0 297,5 105,0 202,5 227,5 230,0 255,0 237,5 170,0 157,5 230,0 257,5 185,0 195,0 Klass l~r% Sko/enhet 7d Förslövs skola 7-9 Kommn Sko/enhetskod (åttaslffrig kod) Båstad Kqmmn Lgr'l 1: A-Eö (Godkända nivåer), F (Eleven har änn Inte ppnått målen rlfrfietyget E),: (Setygsr\cleiiag salo'!asj,-2-(ammiamnesblocl<et ingår Ini I elevens tblldnlng);-3 (Anpassad stdiegång) =Avser sltbetyg, avser betyg ppflyttat från tidigare termin Datm Rektorns nderskrift ~ 1)1//f_-/ ! Sigge Svensson, Camilla Appelgren 50 ~ rifd17-06-c

51 11 betyg 0. Jl! "'.. ~~I"" ";I al J:: Ql.c - "'6f g E g 1ti m l :::J ~ E ;g1gilm~~ tj m w :i::""_ ::;; D IE E UIE I E e 1 e B UIB I A 11 D IF F lf IF E ID D IB E le' I E - IB ld ID D le ID ld I E CIBIBUIBIB elbleleld EICIElEIF D IE IBUID le ElelelCIB EIEIDlEIE DIFIDUIFID AIAIBlelA ElelDlEID Moderna språk, elevens val :';ij ~ Moderna Modersmål språk, språkval - tl) "' I"" '"',_ g? I~ m "' w Cl. tl) I"" ~ 'i! Ql c. m tn 2 SPA 2 FRA 2 E A 2 2!SPA IE 2 IFRA IE 2 IFRA IE 2 ISPA I B I 1 Ql 'O ~ ~1 ~ I~ ~ ~ ~: ffi :f: 2 D 12 ID l E 2 el2 IBlA 2 D IF 2 ID 12 ID le D 18 IBle ID 2!SPA I e 2 ID 12 le/d /e/2 /e /D 1e /D /B /e /2 /2 )e e ID e D E, 2 SPA E 2 D 2 e D D 2 D D E D 18 2 lii ~..,, "".HI"" - ~~ ~ ffi 1~ il g ~ t/) 0 Cl E l2 e l2 IE le 2 12 IF E l2 IE c: "' ~ :c E B 2 E Cl. Cl. ~ ~ Il) IJ) c: c: ] ].. ~ ;g; 'E is 'tl I~ ~ &! ~ 1ii (/) E I E I e 12 e IA IB IA 2 I~ l E 12 E I E I e 12 0"" f:! : E ~ ~"" Er ""IJ) c: "'... c: ~ "" > "'"O c: " Ql (/)., I- E F 1 2 E 12 ""! D B D e 2 ID 12 le /D )e \2 /D /D /e \B /e ja \2 /2 je 2 ID 12 c UIE D l2' IE IE IE ID D le 12 2 le 2 le 12 B UIB el2 le le IC IB e.i B 12 2 IA 2 IFRA le I 12 lel2 C \D /C l2 le le IC le IB IB 12 2 _ IB 2 I SPA I F I I 2 I E I 2 E \E \E l2 IE IE IE IE IE ID 12 2 I E 2 I SPA I E I I 2 ID I 2 D /D jd l2 ID ID ID ID IB ID 12 2 IC 2 l.deu I C I I 2 I B 12 e I A. I B 12 ID 1 c ID I e I e I e 12 2 le 2 I SPA I F I 12 I E 12 E /E JE l2 IE \E IF \E ID IE 12 2 I E 2 I 12 IARA I A IE 12 DlD ID ID IC ID ID 12 IF 2 IC 2!SPA I B 2 le 12 IB Je /C /2 /e /B /A /B /A \8 /2 /2 )A 2 ISPA IE 2 ID 12 ID ld /E /2 )E /E /E /E 1e 12 /E )2 /DU" Grndskoffa ~i---t--i-~t---1--t-~-t-~t--~t---t-~-t-~-t---t---lr--=+--+~+--t-~t ~-t--+~-t---+~-t---=+-~-t----t~~~~~~~~~~~~~--1~~-1 EIDIDlEIF 2!SPA IF 2 D 2 E E E 2 E... E E E D E 2 2 E 160,0 Anm Poäng 185,0 295,q 47,5 187,5 245,0 207,5 282,5 260,0 157,5 222,5 257,5 155,0 172,5 300,0 195,0 247, J- e le e ld I E 2 SPA ID 2 ID 12 I c ID ID / 2 ID ID ID ID I B I c / 2 / 2 I B I I I I 232,5 w ~ I v~vv '.v v 'v, J ~ I E C l D I E 2 2 POL A I D I 2 I e ~J c I e 12 I e I 8 / B I 8 I c 12 I c 12 I e I I I I 245,0 41/f ~. ~!pjl ~ \ t'-") '{'--"'.\ ~~~ 16el!{? (}) \ f( Klass Sa Kommn Båstad Kom.mn Termin VT17 Skal enhet Förslövs skola 7-9 Sko/enhetskod (åttasiffrtg kod) Lgr11: A E (Godkända nivåer), F (Eleven har änn inte ppnå!! målen för betyg el E), - (Belygsnderlag saknas), 2 (ÄmneVämnesblockel Ingår Inte i elevens tbildning), 3 (Anpassad stdiegång) =Avser sltbetyg, avser betyg ppflyttat från tidigare termin Datm Reklams nderskrift 51 f.)t.

52 n betyg Grndskola g Moderna Moderna Modersmål ~ "" språk, språk, 'C " c: l1l l1l ~ c l1l E I/) elevens val språkval E "" I.? I.? s '" "" iiä c.s c E 'C.c: "" " 0.:.: lll c " " "" " ~ ~ c.:.:.>: I/) " g :g "'.El l1l ~a "''"' fil. "" o E c = E l1l c Öl "" 'E i: 0 iiii.>: :t:l ~ Cl öi Cl 0.>: '" "" E "" "" "" ~~ """.c:- I/)!Il Cl ~-~ ~ ~ :g,.c: 'C "" ;:: E"' 'E.?;>... ;;; 'El E ~ c 'C Cl.?;> ~ ~ a ö ~ E ;o' c 0. ~] " " Ci. iii " "" ".>: w en m en m en m ::;; iii en o (!) s: 0: en 1ii en Anm " " ~, lll'c: äi l1l > ~ ~ a; :ii ~ ~ D c D D D 2 DEU E 2 D 2 c D D 2 D E E D B c 2 2 c Poäng 220,0 8 8 A 8 A 2 SPA A A A A A A A A 2 2 B : E c c c D 2 FRA E 2 D 2 D D D 2 E E E D. B c 2 2.o ~. E E c D E 2 DEU E 2 D 2 c D D 2 E E E E c D 2 2 c... B B c D c 2 SPA c 2 c 2 B D c 2 A A A A c B 2 2 c,,. 322,5 215,0 202,5 280, E E E E E 2 SPA F 2 E 2 E E E 2 E E E E D E 2 2 D B A A B A 2 FRA A A B B 2 B A B A A A 2 2 B D B c c c. 2 FRA c 2 c 2 c D D 2 D D E c s. B 2 2 c c 8 A B A 2 DEU A A A A 8 A A 2. 2 B c c 8 D C 2 SPA c 2 c 2 c c.c 2 c B 8 c B c 2 2 c c c c D 8 2 DEU B SQJ /:. B 2 B D c 2 B A c D B c 2 2 c E 8 D E D 2 DEU D 2 E 2 D D E 2 D D E E D D 2 2 D E F D o E G 2 E E.E 2 E E E E 8 E 2 2 G E E E E c 2 SPA F 2 D 2 D D D 2 F F E E D E 2 2 E E B D D D 2 DEU E 2 E 2. c D c 2 c D D D c c 2 2 E. E c c c A 2 DEU D 2 E 2 B c D 2 D D c D c D 2 2 c ' 165,0 320,0 245,0 315,0 262,5 27'5,0 202,5 172,5 157,5 220,0 237, D A D D E 2 DEU c SQI A c 2 D D D 2 E D E D G B 2 2.E E E B c c 2 SPA E 2 D 2 c D D 2 E D c D B D 2 2 c D F 3 3 q., c 2 3 E D F 2 2 A J I J.Q. \' - 11\\)( f) {) i. 11.,,, I'\..rv,.].,,./'../ _,,.,r',,,a ""':'\... ;r;. bil 232,5 1225,0 82, Klass Termin Skolenhet Datm Rektorns nderskrift 8b VT17 Förslövs skola 7-9 Kommn Sko/enhetskod (åttasiffdg /cop) /; ( 1/,1,/)/11/A' /...,...- Båstad Kommn ,., U'-.A.J l'lllvl/{,,.a' '" Lgr11: A-E (Godkända nivåer), F (Eleven har änn Inte ppnått målen förbetygels (Betygsnderlag sae ' 2 (ÄmneVämnesbJocket Ingår Inte I elevens tbildning), 3 (Anpassad stdiegäng' '.exandra Andersson, Ole Bydal..._... =Avser sltbetyg, avser betyg ppflyttat från ~digare termin i;}...~~ '

53 ~betyg g.:.:.,, ~ rn; "' "fi ' ~ :E.:.:.!!! "' o E " o E "' ':::J :s " Cl E :g :tl 0 - ~ " I ffi Jlj :i:.:.: " 0 :s ::;; "' ~E E c D E!s I A c C' A,c F D D E ID D D D D E F E F F Moderna språk, elevens val ~ E Cl. Cl. t/) OJ " t/) 2 SPA 2 SPA 2 SPA 2 SPA 2 Moderna 'språk, språkval "" 'E E OJ " D c E E 2 Modersmål c:,, Cl. " " c: c, "" "' -E \:!! " "' c 'O :::J 'c.:.: <n c c 0 ".!!! E e z c;, :ta Cl "" "' "" "" Q) ""~ ~ "" ~ ]> ~ "iii "c.9. '"' w 'E E!il 0 ii " 1ii E 0.,,. " ir:- 111 'C t/) OJ :E z,.. äi ~ t/) 0 Cl "' x ~ 2 E f C D c 2 E D E 2 E 2 B B c 2 D c c 2 c 2 E D E 2 E E F 2 E 2 C D E 2 D E D 2-2 F 3-2 F 3 3 Cl. "' ili c E ~ ~ 0"".!!!... g. ffii.:.: E~ c:.c: <n.,, l:l 'O c: ~ E ;ty c: - ] " ",, " "' ~ ä) fii ~ ~ t/) iii Anm D c E 2 2 c D c s E 8 E 2 2 c D c D 2 2 c F E. F. 2 2 F Grndskola Po!Jng 207,5 267,5 180,0 210,0 30, 'B A A 8 A 'E E D D E 2 2 SPA SPA B D c 2 B 8 A 2 D 2 D D c 2 E c c 8 8 B 2 2 B c c E 2 2 D 305,0 ' 212,5 6 7 Is B D E D D c B c E E D D c c c : c -d-j. A c C. A A c A A B A D B c c B c c c D E D 8 A A B D FRA SPA DEU D c E c SPA FRA A SPA. 8 DEU B DEU FRA c D 2 E 2 c D E 2 E D D 2 D 2 c c c 2 E c c 2 D 2 E E E 2 E D E 2 c 2 c c D 2 E c D 2 c c 2 8 A A 2 c 2 B A B 2 A A A. 2 c 2 B B B' 2 A A A 2 D 2 B B c 2 D c E - 2 D 2 8 B c 2 c c D D c D 2 2 C LI c B c 2 2 B E c E 2 2 D D c D 2 2 c A 8 A 2 2 A A B A 2 2 B A c A 2 2 B c c c 2 2 c c 8 c ,0 250,0 187,5 237,5 307,5 315,0 307,5 260,0 255, E F E ~ c c 'fa.,_,~ 1v4,,yl) F F D D SPA 2 c ~ ~ SQJ D c 2 E F c 2 c c c 2 c c B.. F D 2 F 2 E B B c ,0 262, !<lass Se Kommn Båstad Kommn I Termin VT17 Sko/enhet Förslövs skola 7-9 Sko/enhetskod (åt/asiffrig kod) Lgr11: A-E (Godkända nivåer), F (Eleven har änn Inte ppnått målen för betyget E), - (Betygsnderlag saknas), 2 (ÄmneVämnesblocket ingår Inte I elevens tbildning), 3 (Anpassad sidiegång) =Avser sltbetyg, avser betyg ppfiyttat från tidigare termin Datm ~ Morgan Colliander

54 ~ ~rj.. 'i,. ~..,.::-: Klass 9a Kommn Båstad Kommn I Termin VT17 11 betyg ~ = "er I~ c: Ql ljj g """' j~ - c:.c:.,".c: " E o.l< :g E ~ ::;: ~ ffi E c: ~ ~] :E D *\E*i.E* c*lo* s*ls *\ A *ls*i A* F.*IF*IF*IF*IF* F*IF *IF*\ F*I F* e*ls*le*\s*ia* e*\s *\ D *lo*\ E* E*\o*I e *\E*\ E* o*lp*i o *\E*I E* E*\A *ID *\E*I E* s*\a 1 '\A '"\c*\a* s*ia *I c *lo*i E* E*IE*\El*ID*IE*,,c*lc*lc*lo*lo* A*lo*\o*\o*\E* D* IF*I D *IF*\ E* / ID*lo*ls*lo*lo* \ IE*\c*\E*\E*\E* s*ia *I c *le*\ e* c*\s*ia *\A*\A*,, e*ia *Is *I e*i c* f IE*lo*\ D *\o*i E* ) IE*\s*le*lo*IE* ~ IA*is*le*lo*IE* A*ls*IA *\A*\s* E*IE *I c *I E*\ E* re H "T\J \fj 7 1~*\A*\c*\o*\A~.. Moderna språk, elevensval "".% «~ $1:e " 0. Ql U) Moderna språk, språkval Modersmål I "' ~ E Cl Ql " U) 0. c c " E I!! "" 't:! "., -" "er " ""I o i:: C) :ttt $ C11 - i..w o ~ -.Cc: ~ ~ ~E:e '[fil fä.~ Ql ::i: Z maj U. :0:: UlO "".l< :g ::r :s :g o E ~ I.,,; e " 'c: -. - Jg r! ~ ~ ttl : f g. ~ ~.2:ia 7ii~g}fil gil-m lg ~ ~ g :Siitl ~ :c ~ U) Vi Jj ~[å~ 2 DEU E * 2 o*l2 lo*lo*\d*12 D *I E *ID *I c *I c *I E.*12 12 c * 2 DEU A* 2 c*l2- IA *IA *IA *12 s *IA *Is *Is *JA *IA *12 12 A * 2 2 ISOM 12 IE*l2 IF *IF *IF *12 l'r-ll-1- l \F *12 IF *12 IF* 2 2 ISOM 12 IE*l2 \F*IF*IF*l2 l"r-l'&.-ie*if*\e*\2 IF *12 IF * 1 2 IDEU Is * 2 IDEU IE* 2IDEUIE* 2ISPAIE* 2 IDEU I A * 2 I DEU I B * 2 IDEU ID* 2IDEUIE* 2 IFRA IF * c*l2 ls*ls*ls*l2 le*le*\o*id*ls*lo.*12 12 IA* 2 IE*l2 lo *IE *lo *\2 lo *\E *IE *\ E *lo *Jo *12 12 ID* 2 IE*\.2 lo*ie*ie*l2 IE*\E*IE*\E*lo*IE*l2 12 le* 2 ID*i 2 D *\ D *\ E *\ 2 I E *\ E *\ E *\ E *\.c *\ E *12 \ 2 I E 2 10*12 lo*ie*ie*l2 IE*IE*IE*IE*\o*lc*l2 lz IE* 1 2 IA*\2 \A*\s*\s*\2 ls*ls*\s*\s*\s*\a*\2 12 Is*' 2 IQ*l2 lc*lc*ls*l2 ID*lc*lc*lc*lo*\c*lz 12 IJ:?.'ir 2 10*\2 lo *lo *ID *12 IE *IE *IE *IE *Is *ID *12 12 le*' 2 lo*\2 lo*lo*lo*\2 lo*\f*\e*\e*ls*ie*l2 12 lc* 1 2 IE*l 2 o*ie*\e*\2 IF*IF*IE*IE*\o*IE*lz 12 IE* IARA IA*IE*\2 IE*IE*IE*l \i:?'ie':lo*\2 IF*l2 IE* 2 ISPA I c * 2 1c*l2 ls*lc*lc*l2 lo*ls*lc*lc*ls*lc*l2 12 IA* IE*I? E*IE*\E*\2 \E*\E*\F*\E*\E*IE*l2 12 IE*1 2 IFRA ID * 2 1c*12 e*lc*\e*\2 lc*\s*le*lc*le*ls*l2 12 lc* 1 2 IDEU IA * 2 1c*\z \s*\s*\s*\2 \s*\s*\c*\c *\A*IA*l2 12 ls* 1 2 IFRA I e * 2 1e*l2 Js *Js*ls*l2 \e*le*\o*\e*lo*ia*l2 12 IA*1 2 ISPA I E * 2 10*12 \o*\e*\e*\2 \E*\o*\E*\E*Jc*\E*\2 \2 \E*1 2 IDEU I E * 2 IE*l2 le*lo*\o*l2 lo*lo*\o*id*le*lo*l2 12 lo* 2 ISPA ID* 2 1c*l2 Is *lo *lo *12 IE :'le *le *lo *Is *Is *12 \2 IE * 2 ISPA I A * 2 1e*l2 ls*\s*\s*lz le*\s*lc*\s*\a*\a*\2 12 IA*i 2 ISPA I E * 2 IA*\2 IE*lo*IE*\2 \E*IF*IE*IE*l A*\o*\2 \2 IE* 1 2 DEU I e * 2 I e*12 e~ls*ls*12 o*lo*ie*lo*ia*lc*l2 12 Is* {.Jll. '](... Q~ ~~ \!'-~~ -t' 'J ~~.flie~t,fl % ~ "" J Grndskola Skolenhet i;"-~ Datm I Rektorns nderskrift Förslövs skola 7-9 _... Skolenhetskod (åttasifl'rig kod) :? Anm ~~~lvit si~r\~ Lgr11: A-E (Godkända nivåer), F (Eleven har änn inte ppnått målen förbetygete), - (Be\ygsnderlag saknas), 2 (ÄmneUämnesblocl<etingårlnte (elevens tbildning), 3 (Anpassad stdiegång) =Avser sltbetyg, avser betyg ppflyttat från tidigare termin... Petla ~jöm Forsberg V 54 Poäng 210,0 320,0 10,0 30,0 275,0 202,5 187,5 192,5 205,0 310,0 245,0 205,0 195,0 162,5 137,5 257,5 155,0 265,0 302,5 275,0 190,0 215,0 242,5 307,5 190,0 265,0 2017i9,B IJ8 1( 1 1: 1~ 1< 11 1E 1i 11 1~ 2( 2 2~ 2~ 21 2! 2(

55 c_betygskatalog ppgifter om betyg Grndskola g Moderna Moderna Modersmål " fil c. c. ~ m språk, språk, ~ ~ ~ ~ elevens val språkval ~ ~ 8 ~ ~.t:.!:i!. C "t:i ~ _2 a~ r:!.m-t;e;"fi:g ~!!~~ M ~ ~ r: :~g-.!!! ~::JOS~ tn~ 01~ o~ec's, mi_ee:! s::,e:rn ~~~;= l~~<u~, e ~ ~ ~ e ~ e ~ ~ ~ ~.a ~ ~ ~ a - 5i ~ -m g ~ ~ ~ ~.-c -G ~ fil fil ~ ~ :E! ::i: al' ID al' ID al' &l ::i: ~ '~ iii?:: ~ U'l 5 Cl 5: &! U'l ii3 6i 6i ; ~ ~ Anm Poäng B*A*A*A*A* 2 SPA A* 2 s*2 A*B*B*2 s*a*s*c*a*a*2 2 A* 317,5 'E*C*E*E*E* 2 :.2 2 D*2 E*E*E*2 F*E*F*E*E*D*2 2 E* 150,0 A*B*A*s*o* 2 OEU. s* 2 c*2 c*c*c*2 c*c*a*c*s*s*{ 2 A* 285,o o*o*o*d*e* 2 OEU E* 2 0*2 E*D*E*2 E*E*E*o*E*0*2 2 c* 195,0 : E* B * c * c* o* 2 SPA B * 2 o* 2 c * 0 * c * 2 c * c * c * c * c * B * 2 2 c * 250,0 o*c*c*e*o* 2 SPA o* 2 s*2 o*o*c*2 c*c*o*o*s*c*2 2 B* 240,0 s*c*a*c*o* 2 SPA s* 2 G*2 c*c*c*2 c*c*c*c*a*c*2 2 s*, 210,0 C * A * D * C * D * 2 SPA 2 2 D * 2 D * C * 0 * 2 D * D * D * D * C * 8 * 2 2 C * 225,0 E*E*D*E*o* E*2 o*c*e*2 E*E*E*o*c*E*2 2 A* 190,0 c* c * B * c* c* 2 SPA c * 2 o* 2 c * D * D * 2 0 * c * 0 * c * A * c * 2 2 B * 252,5 B * B * B * c* c* 2 SPA c * 2 o* 2 c * c * c * 2 0 * c * c * c * A * B * 2 2 B * 267,5 c*s*a*o*c* 2 FRA E* 2 c*2 c*c*c*2 c*o*o*c*a*c*2 2 c* 255,o c*c*c*c*c* 2 SPA c* 2 0*2 o*c*c*2 c*c*e*e*o*o*2 2 c* 235,o 'A * 8 * A * o* s* 2 SPA c * 2 c* 2.c * c * c * 2 c * c * c * c * A * B * 2 2 B * 277,5 ; c* F * E * F * F* 2 SPA A * 2 E* 2 D * F * F * 2 F * F * F * E * D * 2 F * 2 0 * 102,5 1C*F*E*E*E* 2 2 PRS B*o*2 E*E*E*2 E*E*E*E*0*2 F*2 E* 167,5, E* E * D * C* E"r 2 SPA E * 2 E* 2 D * E * E * 2 E * E * E * E * C * E * 2 2 E * 185,0 E*c*s*o*E* 2 DEU E* 2 0*2 0*0*0*2 E(*.E*E*E*c*o*2 2 C* 207,5 C* F * E * F * E* 2 2 PRS B * E* 2 0 * E * E * 2 E * E * F *. E * E * 2 F * 2 0 * 147,5 :B*F*O*F*E* 2 2 PRS A*E*2 o*e*e*2 E*E*E*o*c*2 F*2 D*. 172,5 ' 'A*A*s*o*c* 2 DEU c* 2 A*2 s*s*c*2 c*c*c*c*c*'s*2 2 B* 2ao,o B * C * C * C * D * 2 FRA E * 2 B * 2 D * D * 0 * 2 D * 0 * C * E * B * 0 * 2 2 C * 235,0 : c* c * c * o* o* 2 DEU D * SQI 2 c* 2 D * c * c * 2 c * c * D * c * c * c * 2 2 c * 242,5. c*o*c*e*e* 2 FRA A* 2 0*2 E*o*E*2 o*e*e*e*c*2 E*2 o* 2075 '! s*s* s*o* o* 2 FRA E* 2 $~2 o*o*e*2 o*o*c*o*s*c*2 2 c* ~'.t Cp 11,o>iil. 232,5 C * C * C * C * D * 2 DEU D * 2 E * 2 B * C * C * 2 D * C * C * D * C * C * 2 2 C * 242,5 B "I'!i A ~* j A * C* A * 2 DEU A * 2 A * 2 A * B * B * 2 A * A * B * B * A * A * 2 2 A *. 322,5 /11Vfr p '\I ~ I f) di i. J L ~ <J,) f ('.{ (//1)1 'V'6 ~ ~ l7j <";-1\l\ \\\>i' Klass \ Termin ~t~jjhet J.\Pr:O AJ ' Datm ReK{oms nderskrift 9b VTl 7 Förslövs skofa". 7~9' Kommn Sko/enhetskod (åttas/ffrlgkod) ~, -/ - / _,tz~--/,,,- ~ '\ '\'\. Båstad Kommn ctfäiwjf/!fff;!&f. ~"-'>""ö'o- "\\\... t; bssor ' >-. -" ". ' '. - - ' ; Avser sltbetyg, avser betyg ppflyttatfrån tidigare termin q 55 f.}t. i( i i: i: 1 i! 11 f il il : 2:

56 ffij BÅSTADS ~ KOMMUN Barn & skola BASTf.\DS KOr ~MUN U!bildningsnärnnden Dnr.V.~.. ~.9..~.'1.~./ QJ.l.::.~.Q Arlig nlägesbedömning av målppfyllelse och det systematiska kvalitetsarbetet agsti 2017 ÖSTRA KARUPS SKOLA OCH FRITIDSHEM Sfy;CUUL J! St; SA-N f\f e= M-k+av-- tujutt1~ kjt-l z.n AKff 56

57 Uil BÅSTADS ~ KOMMUN Barn & skola Årlig nlägesbedömning av målppfyllelse och det systematiska kva I itetsa rbetet Syfte: Del 1 Grndskolan: Smmera elevernas målppfyllelse och analysera resltaten på organisationsnivå Del 2 Förskola och grndskola: Göra en bedömning av resltatet av tvecklingsområdena som lyftes i SKA-planen och analysera resltaten Del 3 Förskola och grndskola: Identifiera förbättrings-/tvecklingsområden tifrån ovan nämnda pnkter samt tifrån behovsinventering i ett bredare perspektiv Del 1 målppfyllelse (rör grndskola) Elevernas målppfyllelse, bilae!da avidentifierade betve!skataloe!er Organisationsanalys av resltaten: Elevernas målppfyllelse: År 1 - Skolverkets kartläggningsmaterial visar att alla elever har knäckt läskoden. År 3 - alla elever har klarat godkänd nivå i matematik. En elev har inte ppnått alla kriterierna för godkänd nivå i svenska som andraspråk. År 6-25 av 29 elever ppnår minst betyget E i alla ämnen. Analysen visar att betyget F i flera fall hänger ihop med att eleven har varit en kort tid i Sverige. Elever som inte når pp till knskapskraven har haft särskilt stöd nder en längre tid. I analys av nationella prov från våra elever som gått t år 6 i år jämfört med resltat de hade i år 3 visar på ngefär samma resltat. Däremot har eleverna visat på tveckling bland annat mntligt, i andra texter och egna prodktioner. Framgångsfaktorer: Fler pedagoger arbetar tillsammans i klassrmmet/på fri tidshemmet vilket medför en större flexibilitet för att knna möta alla elever tifrån deras förtsättningar. Kollegiala samtal i arbetslag och kommngemensam konferens. Gemensam kompetensfortbildning - läslyftet, Bo Hejlskov, Äventyrspedagogik Kontinerliga möten skola - fri tidshem för att knna stötta eleverna både nder skol- och fritidshemstid. Fritidspedagoger har en del av sin tjänst i skolan både som ämneslärare (idrott och hälsa samt bild) och som resrs till elever i behov av särskilt stöd vilket medför en natrlig övergång mellan skola och fritidshem. Rastaktiviteter som skapar balans mellan lektion och avkoppling. Leder också till färre konflikter samt att alla elever har något att göra och någon att vara med på rasterna. Lst blandat med allvar Lärmatriser som gör eleverna delaktiga och ger dem inflytande och insikt om sitt eget lärande och knskapsprocess. Sambedömning och diskssion kring nationella prov och ppgifternas karaktär och innehåll. 57

58 ITiJ BÅSTADS ~ KOMMUN Barn & skola Del 2 Utvärdering av arbetet med planen för Systematiskt kvalitetsarbete (rör förskola och grndskola) Utvecklingsområde 1: Språklig förmåga Citat r Lgr 11, kap 2:2. Förskoleklass, Grndskola, Fritidshem "Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och tvecklar sådana knskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grnd för fortsatt tbildning." "Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grndskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt(... ) kan använda modern teknik som ett verktyg för knskapssökande, kommnikation, skapande och lärande. (... ) kan använda och ta del av många olika ttrycksformer såsom språk, bild, msik, drama och dans samt ha tvecklat kännedom om samhällets kltrtbd, kan använda modern teknik som ett verktyg för knskapssökande,kommnikation, skapande och lärande," "Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven(... ) får stöd i sin språk- och kommnikationstveckling. " 58

59 ~ BÅSTADS KOMMUN Barn & skola Vilken förväntad effekt var tänkt att ppnå? Hr blev resltatet? Vilka insatser genomfördes? Analys Ökad språklig förmåga Ökad målppfyllelse i samtliga ämnen Gott självförtroende Reflekterande och argmenterande samhällsmedborgare '. Socialt samspel tvecklas Elevernas språkliga förmåga har tvecklats. Resltat på nationella prov och betyg visar på en tveckling av elevernas förmågor och därmed en högre målppfyllelse Även "icke-kommnikativa" elever kommer till tals och märker att det de säger är av vikt vilket är positivt för självförtroendet. I takt med ökat självförtroende har eleverna vågat ta för sig och därigenom vågat kommnicera mer med varandra. Eleverna har tvecklat sin förmåga att reflektera över sig själv och omvärlden. Vilka insatser gav Övrigt (krävs ytterligare resltat? insatser, har det framkommit nya tvecklingsområden? m.m.) Analys av resltat nationella prov Gemensam fortbildning: Ytterligare insatser behövs för att LÄSLYFTET (Förskoleklass öka elevernas ord - och Kompetenstvecklingsinsatser: och grndskola): begreppsförråd inom alla ämnen. Läslyftet- 2016/2017 Fortbildningen har medfört en Bo Hejlskov förtydligad strktrerad Fortsätta med läslyftet nder IKT - Unikm och GAFE som ett ndervisning i ämnet svenska kommande läsår. arbetsredskap ex strktr för att skriva olika typer av texter, strategier för Arbeta vidare med Använda Unikm, GAFE. som att läsa och förstå texter. framgångsfaktorn: elevens inre redskap tillsammans med elever Ord- och begreppslistor som motivation. Hr når vi detta? lyfter fram för ämnet centrala Använda IKT för att stärka den begrepp används i flera Nya skrivningar i Lgr 11 som språkliga förmågan - fritidshemmet. ämnen. träder i kraft jli Kltrgarantin Skapande skola BO HEJLSKOV (all personal): Personalen har tvecklat sin förmåga att använda ett lågaffektivt bemötande. IKT som ett redskap i ndervisningen. IKT som redskap för att synliggöra verksamheten för vårdnadshavare, elever och personal. I.~: 59

60 1HJ BÅSTADS ~ KOMMUN Barn & skola Utvecklingsområde 2: Likvärdig bedömning Förskoleklass, Grndskola, Fritidshem Med bedömning menar vi kartläggning av elevernas knskapstveckling i förhållande till läroplanens mål. Vi tgår från följande frågor: Var är eleven? Vart ska eleven? Hr hjälper vi eleven till målet? Citat r Lgr 11, kap 2:7 "Skolans mål är att varje elev tvecklar ett allt större ansvar för sina stdier, och tvecklar förmågan att själv bedöma sina resltat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förtsättningarna." "Läraren ska (... ) tifrån krsplanernas krav allsidigt tvärdera varje elevs knskapstveckling, mntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektor." 60

61 ~ BÅSTADS KOMMUN Barn & skola Vilken förväntad effekt var tänkt att ppnå? Hr blev resltatet? Vilka insatser genomfördes? Analys Vi gör likvärdig och rättsäker bedömning., Genom arbetet med likvärdig bedömning har vi sett en ökning av elevernas inflytande över sin inlärning. Likvärdigheten har ökat ex gemensam matris i engelska för kommnens skolor, sambedömning nationella prov. Kollegiala samtal Kommngemensam konferens (förskoleklass, grndskola och fri tidshem) Vidaretveckla samrättning och bedömning av nationella prov. Kompetensfortbildningsinsats: Unikm och IKT som hjälpmedel i bedömningsprocessen av knskapskraven. Läslyftet Vilka insatser gav resltat? Kollegiala samtal i flera olika konstellationer ex arbetslag och kommngemensam konferens. Kommngemensamma konferenser har genomförts nder läsåret. Fritidshemmets foks har varit Lgr 11 revidering med ett eget kapitel för Fritidshemmet. Övrigt (krävs ytterligare insatser, har det framkommit nya tvecklingsområden? m.m.) Arbetet med en gemensam syn på knskapskrav och bedömning bör ske kontinerligt både på den egna skolan och på kommnalnivå. Skapa mötesplatser för fördjpande samtal kring innebörden i knskapskraven. Skapa en gemensam lärandematris. Under kommande läsår prioritera svenska och matematik. Sambedömning av nationella prov och elevers arbeten medför en ökad samsyn kring Sambedömningen av nationella hr målformleringarna i Lgr prov behöver tvecklas 11 ska tolkas. ytterligare för att säkerställa en likvärdig bedömning. Lärmatriser som gör eleverna delaktiga och ger dem Nya skrivningar i Lgr 11 som inflytande och insikt om sitt träder i kraft jli eget lärande och knskapsprocess. Läslyftet har gett oss andra sätt att jobba på. 61

62 lllj BÅSTADS ~ KOMMUN Barn & skola Utvecklingsområde 3: Bemötande Förskoleklass, Grndskola, Fritidshem Alla är en tillgång i verksamheten. Hr kan vi alla - personal, elever - bemöta alla tifrån sina förtsättningar exempelvis tifrån modersmål, beteende, språk, kltr, religion, diskrimineringsgrnderna, familjeförhållande och så vidare. Citat r Lgr 11, kap 2:1.Normer och värden "Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimlera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till ttryck i praktisk vardaglig handling." "Skolans mål är att varje elev respekterar andra människors egenvärd, tar avstånd från att människor tsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors sitation och tvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen... " Citat r Lgr 11, kap 4. Fritidshemmets syfte "Genom ndervisningen i fritidshemmet ska eleverna sammanfattningsvis ges förtsättningar att tveckla sin förmåga att skapa och pprätthålla goda relationer samt samarbeta tifrån ett demokratiskt och empatiskt förhållningssätt kommnicera med språkliga ttrycksformer i olika sammanhang och för skilda syften," Citat r Lgr 11, kap 4. Centralt innehåll "Språk och kommnikation Säker och ansvarsfll kommnikation, även i digitala sammanhang. Ord och begrepp som ttrycker behov, känslor, knskaper och åsikter. Hr ord och yttranden kan ppfattas av och påverkas av en själv och andra." 62

63 ~ BÅSTADS KOMMUN Barn & skola Vilken förväntad effekt var tänkt att ppnå? Hr blev resltatet? Vilka insatser genomfördes? Analys Trygghet Social kompetens Jag känner att jag får vara den jag är. Skolan har ett högre indexvärde (positivt) än genomsnittet på pnkter som "Trygghet" och "Förhindra kränkningar" i Skolenkäten. Våra kartläggningar och enkäter visar att tryggheten pplevs som störst i de lägre åldrarna. Fadderverksamhet Insatser tifrån Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Arbete med eleverna kring bemötande och gott språkbrk. Samma område i samtliga klasser. Kontinerligt nder läsåret. Samarbete med föräldrar bland annat genom föräldraräd och föräldraförening. Ä ventyrspedagogik Vilka insatser gav resltat? Alla insatserna har tillsammans bidragit till resltatet. Fadderverksamhet, där två klasser arbetat tillsammans tex. ett gemensamt IKTprojekt, har medfört att eleverna lärt känna varandra bättre. Skolans gemensamma aktiviter skapar gemenskap. Att kontinerligt arbeta hela skolan med ett område kring bemötande/gott språkbrk har varit framgångsrikt. Föräldrarådet har bjdit in samtliga föräldrar i Båstads kommn till föreläsningen "Prata så att barnen vill lyssna" med Marianne Göthlin Övrigt (krävs ytterligare insatser, har det framkommit nya tvecklingsområden? m.m.) Det förebyggande och främjande arbetet bland de äldre eleverna behöver tvecklas. Även om skolan får goda resltat i enkäter är detta ett område som behöver kvarstå. Exempelvis används fortfarande ett kränkande språkbrk. Vidaretveckla målet till att involvera kroppsspråket och bemötande på exempelvis sociala medier. Nya skrivningar i Lgr 11 som träder i kraft jli Kontinerlig fortbildning i äventyrspedagogik som medfört att alla elever har jobbat med kamratbanor. 63

64 ih:l BÅSTADS M KOMMUN Barn & skola Del 3 Verksamhetens tvecklingsbehov tifrån målppfyllelse och tvärderingen av arbetet med SKA-planen Vilka mål bör fortsätta tvecklas, vilka bör tas bort och vilka ska läggas till, motivera: Samtliga mål kvarstår nder nästa läsår men vi kommer att precisera dem tifrån årets analys. Språklig förmåga: Foks på att öka elevernas ord- och begreppsförråd inom alla ämnen. Likvärdig bedömning: Samsyn när det gäller knskapskraven. Foks på svenska och matematik. Bemötande: Foks på kroppsspråk, självkänsla och ett vårdat språk '1 Övrigt av vikt, exempelvis resrskrävande investeringar tanför befintlig bdget med motivering: Lokaler för en tidsenlig och likvärdig tbildning: Planering av skolorganisation och tillgång till lokaler i samband med att de planlagda områdena i Östra Karp och Tvelyckan bebyggs. Vår befintliga skolbyggnad rymmer inte den ppskattade inflyttningen. IKT: Utifrån revideringen av Lgr 11, som träder i kraft jli 2018, behöver kommnen satsa på adekvat trstning samt fortbildning för personalen för att vi ska knna ge eleverna en adekvat digital medie- och informationskompetens (MIK). Viktigt att teknisk spport finns att tillgå. Rekrytering: För att knna rekrytera och behålla kompetent legitimerad personal behöver vi knna erbjda heltidstjänster och konkrrenskraftiga löner. Särskilt stöd: Förtsättningar för alla elever att få det stöd de behöver både när det gäller lärmiljö, anpassningar, särskilt stöd, stdiehandledning och modersmål för att nå knskapskraven i Lgr 11. ' 1 64

65 Betygskata/og - ppgifter om betyg Moderna Moderna Modersmål språk, språk, c ~ m :\\ c. c. elevens val språkval " c " " l! :~ ~ g ~ ~ m c E. "' ~ "! ~ g.c c 0 "' ~ ". e g E "' g c ~ c ~ "' " ~ ~ ~ ~ Fm ~ i "' "' "' "' "' "' "' e ; "'.2 E ~ ~ ~ ~ ~ '[.;- ~ l.;- ~ E 0 "' e ~ ~ g B "' "il ~ ~ c ":i5' ~ "' c w ~ ~ :2 ~. Ol Ol Ol z :1t1 Ol ~ > " " c "' "' "' "' 0 (!) :i: iii "' "' "' "'. ~!! "' ~ ~ ili ~ " ~ c c C A c B 2 c c c 2 D D E c c D 2 2 c B B C A D c 2 c D c 2 D D D c c c 2 2 c c D C A c A 2 c D c 2 E c B c B c 2 2 c c B C A c B 2 c c c 2 A D c B c D 2 2 c A B E A D A 2 c D c 2 E D D c B 2 c 2 c D A B B c D 2 c c c 2 A A A A B B 2 2 D D A D B B c 2 c B c 2 E c c c c D A c c c D B 2 c c D 2 F E D c B c 2 2 D ~ Anm Grrodskoff a D D D 8 A D 2 c c D 2 E D,1 c c E 2 2 c 225,0 Poäng 235,0 237,5 245,0 252,5 240,0 267,5 242,5 220, E E E D E D D D C D D 2 c D c 2 E E E D c E 2 2 E 8 A c A 2 c c c 2 c D 1c c c c 2 2 c D A C F D c 2 c c c 2 3 F 13! D D 2 F 2 D D E c 8 c c 2 D D c 2 E E c E 8 E 2 2 c c D c D D c 2 D D D 2 E E c E B E 2 2 E 52,5 197,5 255,0 157,5 212,5! 202,5 D c c D E c 2 D D D 2 E E c D D E 2 2 c 202,5 E E D B F 2 2 SQI E D 2 D E c 2 c D B c D 2 D 2 c 210,0 B A C B c c 2 c D c 2 c E c D c 2 D 2 D I 235,0 c A c 8 A A 2 A A A A 8 A 2 2 c ,5 D I E D A E c 2 D D D 2 E E E E c E 2 2 D I 195,0 E 8 c B c c 2 8 c c 2 D D D c D c 2 2 D I 230,0 c B C A c 2 c c B 2 D c c c c D 2 2 c E F E c F E 2 E E E 2 F 2 E F E F 2 2 E 105,0 B B c A A 2 8 c c 2 D c D c B B 2 2 c 260,0 D E c B c c 2 c D c 2 D E D E c E 2 2 c D "E c D E c 2 D D D 2 E E E E c E 2 2 E I 187,5 247,5 212,5 D D D D E c 2 D D c 2 E E E D c E 2 2 D 195,0 D D D c B A 2 D D c 2 E D E D c c 2 2 D 217,5 D F E F E 2 2 ARA c E 2 E E D 2 E F E E D 2 F 2 E 142,5 I Klass l~;t7 Sko/enhet 6 Östra Karnsskola Kommn Båstad Kommn gr11: A-E (Godkända nivåer}, r (Eleven har änn Inte pp = Avser sltbetyg, avser betyg ppflyttat från tidigare termin Skolanhatskod (åttasiffrig kod) /C,.+,,,.,.,.",,1",1-- nnl ---'..., tit '-'--.. '. gäng) ~ Datm Rektorns nderskrift

66 [i1j BÅSTADS ~ KOMMUN BAST.J\Df' ['CDMMUN Ul.'.oildning::onämnden Barn & skola Dnr.. V..~... ~.99.3.:,1.~/.i~. ~3:. :::... ~.~... - Nlägesbedömning av målppfyllelse och det systematiska kvalitetsarbetet Sandlyckeskolan

67 [ill BÅSTADS ~ KOMMUN Barn & skola Årlig nlägesbedömning av målppfyllelse och det systematiska kvalitetsarbetet Syfte: Del 1 Grndskolan: Smmera elevernas målppfyllelse och analysera resltaten på organisationsnivå Del 2 Förskola och grndskola: Göra en bedömning av resltatet av tvecklingsområdena som lyftes i SKA-planen och analysera resltaten Del 3 Förskola och grndskola: Identifiera förbättrings-/tvecklingsområden tifrån ovan nämnda pnkter samt tifrån behovsinventering i ett bredare perspektiv Del 1: Organisationsanalys av resltaten på organisationsnivå I förskoleklassen har alla elever språklig medvetenhet, de flesta eleverna har börjat läsa, många är starka i matematik. Nationella ämnesproven i matematik, svenska och engelska står i god relation till sltbetygen. Vi har tydligt sett att de svårigheter som en del elever har arbetat med nder året, även ger svårigheter på de nationella proven. Årskrs 3 har alla elever ppnått kravnivåer i alla delprov i svenska. Elevernas texter låg över de som presenterades i bedömningsstödet och det visar att eleverna har kommit längre. Totalt antal 13 av 14 elever som når minst lägsta knskapskrav för årskrs 3 i matematik. Uppskattning och avrndning behöver eleverna repetera visar delprovet. Totalt 5 av 7 elever når minst godkända betyg för årskrs 6. Två elever har fått F i svenska, matematik och en 1 elev har fått F i engelska. Eleverna har överlag god social kompetens på skolan. Vi har nder perioder arbetat specifikt med grppdynamik och delaktighet. Eleverna har då haft besök av dramapedagog och haft foks på samarbete. Klasserna har även haft besök av kratorn samt av skolsköterskan när vi arbetat med olika typer av samarbetsövningar och värdegrndsövningar. Skolan har bjdit in två doktorander från Lnds niversitet på besök och de har pratat om kroppsspråk och om emotioner. Vi har som mål att alla elever ska knna genomföra samma ppgift och den är alltid individanpassad nivåmässigt. Detta för att alla ska känna att de klarar av ppgifterna och för att alla ska få känna sig delaktiga i samma arbete. Till exempel så har vi skapat en egen bok om stormaktstiden där allas texter blev något att lära sig från. Vi har även ett av våra SKA-mål kopplade till jst dessa delar och detta göra att dessa delar är ständigt närvarande i ndervisningen.. Vi arbetar även en hel del tifrån de fem stora förmågorna som är framskrivna i Lgr 11. Detta för att det blir mer synligt för eleverna vad som förväntas av dem och även för att det blir tydligare att ämnena i skolan hänger ihop. 2 67

68 lli] BÅSTADS ~ KOMMUN Barn & skola Pedagogerna har sett att användandet av Unikm och att samla ppgifter där och att arbeta tifrån en tydlig pedagogisk planering med en överskådlig matris gett ett gott resltat för våra elever. Pedagogerna har knnat ge formativ bedömning i en annan tsträckning än tidigare. Vi samlar alla på elevexempel som vi visar för eleverna och använder mallar och matriser för att hjälpa eleverna framåt i deras knskapstveckling. Pedagogerna har arbetat mycket tematiskt för att visa eleverna att flera av förmågorna återkommer i alla ämnen i skolan och att ämnena hänger samman även tanför skolan. Vi har även gemensamma diskssioner för att skapa samsyn mellan lärarna och över de olika årskrserna. Kartläggningarna är något vi alla känner har gett oss möjlighet att på ett effektivt sätt knna lägga vår ndervisning på rätt nivå för varje enskild elev. Det är förmågorna som styr hr arbetet läggs pp kring det centrala innehållet. Eleverna behöver få tydliga mål, både långsiktiga och kortsiktiga, för att de skall veta vad som förväntas av dem nder arbetspasset och så att de skall knna sätta in knskapen i ett längre perspektiv. Vi ser även en tydlig framgångsfaktor i elevgrpperna att när flera elever är stdiemotiverade så ökar resltaten för hela klassen. Att de elever som är mycket drivna skapar en atmosfär i klassen som gör att fler elever blir motiverade till sina stdier. Vi ser en fördel med att klasserna är mixade då detta ger ett annat driv över åldersgränserna. Framgångsfaktorerna kring samma elevgrpp har också varit gemensamma diskssioner för att skapa samsyn mellan lärarna och över de olika årskrserna. Att använda formativ bedömning, placering i klassrmmet och medvetna val vid grppindelningar är något vi alla arbetar med. Skolan har förändrat rastvärds schema för att skapa en lgnare miljö te. För att knskap inte går förlorad använder vi oss av Unikm, arbetar tifrån en tydlig pedagogisk planering med en överskådlig matris, arbeta mer tematiskt så har eleverna fått en större förståelse för hr de olika ämnena hänger samman. Vi sam bedömer de flesta bedömningsppgifter tillsammans i arbetslaget, nationella prov sambedöms även med flera skolor i kommnen. Vi ser alla till att tmana eleverna där de är i sin knskapstveckling, och genom våra kartläggningar samt färgschema, nderlättar det planeringen av ndervisningen. Att starta pp större områden med en kartläggning av elevernas förknskaper ger oss änn en psselbit i hr vi ska lägga pp ndervisningen. Hr får vi varje timme av vår lärgrpps- och klasstid att bli fllt tnyttjad för lärande och tveckling tillsammans? En fortsatt ökad rast bemanning har gjort att det blivit färre konflikter vilket gör att mer tid har knnat ägnas åt ndervisning. Det hade varit önskvärt att lärarna som ska ndervisa efter rasterna inte haft rastvakt då detta skapar stress samt gör att vi inte får de paser vi behöver och möjlighet att förbereda inför lektionen. Det vore även bra om vi haft tvålärarsystem för att alltid knna dela och stötta eleverna och även varandra. På detta sätt blir det mer kollegialt lärande och möjlighet till gemensamma reflektioner av ndervisningen vilket ger ökad möjlighet till förbättring. 3 68

69 fill BÅSTADS ~ KOMMUN Barn & skola Del 2: Utvärdering av arbetet med planen för Systematiskt kvalitetsarbete. Mål enligt Lgr 11. Utvecklingsområde 1: Normer och värden Respektera andra människors egenvärde tar avstånd från att mäniskor tsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor 4 69

70 [i1j BÅSTADS ~ KOMMUN Barn & skola Vilken förväntad effekt var tänkt att ppnå? Hr blev resltatet? Vilka insatser genomfördes? Analys Eleverna och vårdnadshavare till största delen ger positiv feedback på trivsel- och vårdnadsenkäten. Elevsvaren i Unikm och Skolinspektionens enkät har varit positiva både på skolan och på fritidshemmet. Eleverna - känner sig trygga i skolan, - trivs i sina klasser, - har någon kamrat att vara med om de vill, - om jag sklle bli illa behandlad får jag hjälp av de vxna i skolan och -jag känner förtroende för mina lärare. I vårdnads-havarenkäten - mitt barn känner sig tryggt i skolan, - i mitt barns skola framgår det tydligt att kränkande behandling inte accepteras och - jag pplever att mitt barns skola arbetar aktivt Vi har arbetat aktivt med vår Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling, främjande insatser, förebyggande åtgärder och rtiner för akta sitationer. Vi har arbetat mycket med värdering och samarbetsövningar. Vi har haft tydliga och kända rtiner för eleverna. Vi har haft vxenstyrda rastaktiviteter varje dag. Vi har förankrat våra ordningsregler hos eleverna. Vi har arbetet med normer och värden, de sker kontinerligt varje dag i ndervisningen och på rasterna. Vilka insatser gav Övrigt (krävs ytterligare resltat? insatser, har det framkommit Att aktivt arbeta med nya tvecklingsområden? Plan mot diskriminering m.m.) och kränkande behandling på alla plan Svaren från enkäterna blir en 1. Främjande relevant samanställning av vad insatser elever och vårdnadshavare 2. Förebyggande tycker om skolan i ett nläge. insatser Vi tar med oss synpnkterna 3. Rtiner för och diskterar hr vi kan akta förbättra oss tifrån sitationer. synpnkterna. Vxenstyrda rastaktiviteter varje dag och synliga rastvärdar te på alla raster. Vi kommer på kommnnivå arbeta med föreningen Friends och Örebro niversitet i en kartläggning och ta fram förbättringsområden kring vårt värdegrndsarbete. 5 70

71 lilj BÅSTADS ~ KOMMUN Barn & skola Pedagogerna i sina observationer ser ett positivt samspel och ett gott bemötande mellan eleverna. med att fö rhindra kränkande behandling får höga medelvärden. Eleverna åldersblandar sig på eget initiativ nder rasterna, vilket har gett positiva effekter. Alla eleverna känner sig trygga med alla på skolan. Färre konflikter. Rastaktiviteter bidrar till ett positivt samspel mellan eleverna. Vi har organiserat om på rasterna för att få en bättre överblick över eleverna vilket skapar förtsättningar för ett bättre samspel mellan eleverna nder rasterna. Begränsning av områden på skolgården, att endast vissa delar av skolgården används på olika raster för att rastvärdarna ska få en tydligare överblick över eleverna och för att eleverna ska känna sig tryggare på rasten. 6 71

72 [ilj BÅSTADS ~ KOMMUN Barn & skola Utvecklingsområde 2: Elevernas ansvar och inflytande Mål enligt Lgr 11 Skolans mål är att varje elev tar ett personligt ansvar för sina stdier och sin arbetsmiljö, sccessivt tökar allt större inflytande över sin tbildning och det inre arbetet i skolan, och har knskap om demokratins principer och tvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former Vilken förväntad effekt var Hr blev resltatet? Vilka insatser genomfördes? Analys tänkt att ppnå? Eleverna respekterar andras Eleverna respekterar till Eleverna har tränats i Vilka insatser gav Övrigt (krävs ytterligare åsikter och beslt som fattas för största delen sina demokratins principer i det resltat? insatser, har det grppen. klasskamraters åsikter. dagliga arbetet genom att framkommit nya Klassen kan ofta ta pedagogerna arbetat aktivt Det dagliga arbetet med tvecklingsområden? m.m.) gemensamma med dessa. de demokratiska demokratiska beslt vid principerna. Bland de äldre eleverna t.ex. klassråd och elevråd. behöver vi träna vidare och Att ge eleverna ge mer stödstrktrer, då Eleverna tar ansvar för att alla Eleverna tar ansvar för de stödstrktrer ex. alla elever fortfarande inte mår bra på skolan. nya eleverna som kommer pedagogerna har gett kan visa detta praktiskt. till skolan ska känna sig eleverna möjlighet med välkomna, genom att hjälp av olika metoder bjda in till lek och samtal. och strategier att träna 7 72

73 [HJ BÅSTADS ~ KOMMUN Barn & skola Eleverna reagerar och agerar för att hjälpa varandra, t.ex. om någon är ledsen eller går ensam. Eleverna är medvetna om hr de kan få en bra arbetsmiljö tex i matsalen och i klassrmmet. sig i att ttrycka sin åsikt. T.ex. fyra hörn, laget rnt. Samarbetsövningar i syfte att stärka grpperna. Elev och pedagog förbereder tillsammans tveckli ngssa mta let. Det har varit svårt att enskilt disktera elevpedagog inför samtalet men vi har haft en bra strktr och modell som eleverna har knnat följa planera och genomföra. Eleverna har tränat tillsammans med en kamrat eller en pedagog innan samtalet vilket gett eleven en trygghet i att genomföra samtalet. Responsen via mail och mntlig feedback från elever och föräldrar har varit positiv. Pedagogerna har gett eleverna stöd och strktr att ttrycka sig mntligt i olika sitationer. Varje pedagog har diskterat enskilt med eleverna inför deras tvecklingssamtal och delat pp vilket ansvar en elev kan ta fö r genomförandet av samtalet. (Var är d n? Vad är nästa steg?) I åk 4-6 har man arbetat med att gå över till att trivsel och tvärderingen av IUP-mål sker digitalt i Unikm istället för i pappersform. Eleverna i åk 4-6 har även fått tvärderat sina IUP-mål efter halva terminen (VT17) för att på så sätt lättare minnas vad de har gjort nder terminen. Genom att eleverna hade allt på Unikm så har alla elever tillgång till sina pedagogiska planeringar/tvärderingar, vilket nderlättar genomförandet av tvecklingssamtalet. Fortsätta att använda Unikm istället för pärmar så att alla elever och vårdnadshavare lätt har tillgång till sina/sitt barns tvärderingar. Ge eleverna möjlighet att tvärdera efter halva terminen. 8 73

74 l11j BÅSTADS ~ KOMMUN Barn & skola Utvecklingsområde 3: Bedömning och betyg Mål enligt Lgr 11 Varje elev tvecklar förmågan att själv bedöma sina resltat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och fö rtsättningarna. Vilken förväntad effekt var Hr blev resltatet? Vilka insatser genomfördes? Analys tänkt att ppnå? Vilka insatser gav Övrigt (krävs ytterligare resltat? insatser, har det Eleverna visar vilja att förändra Vi har sett att eleverna Eleverna har fått lära sig olika framkommit nya och förbättra sina arbeten. visar en större vilja att metoder för feedback och lära Att vi har visat eleverna tvecklingsområden? m.m.) ändra och förbättra sina sig att bedöma ett arbete exempel på olika arbeten. tifrån kända kriterier. nivåer/kriterier av Att knna använda sig av Pedagogerna har planerat in, ppgiften där det tydligt responsen i sitt nästa arbete Vi har sett att eleverna töver den ordinarie framgår vilka för att visa en tveckling. tydligare vet vad nästa ndervisningen, ett tillfälle per förväntningar och mål vi steg i deras tveckling är. termin där eleverna redovisar arbetat mot. för en annan elevgrpp. Vi har arbetat mycket med Att vi lärt eleverna olika Unikm och med matriserna metoder för feedback. där, som är en formativbedömning. Att lära eleverna att Vi ha r arbetat en hel del med bedöma arbeten tifrån 9 74

75 [HJ BÅSTADS ~ KOMMUN Barn & skola kamratrespons och kända kriterier kamratbedömning samt självskattning. Eleverna har Formativ bedömning i getts flera tillfällen att redovisa Unikm har gett gott sina knskaper. resltat på elevernas Personalen har samlat på sig knska pstveckling i elevexempel för att knna föra Åk 4-6. eleverna framåt i deras knskapstveckling samt för att tydliga göra de olika kriterierna för eleverna. Eleverna har fått redovisa för yngre elever/äldre elever för att tveckla sin förmåga att anpassa sig efter mottagaren. Eleverna använder aktivt matriser och elevexempel för att bedöma sina och kamraternas arbeten. Eleverna är mer medvetna om nästa steg i sin knskapstveckling. Eleverna har tränat pp sin metakognitiva förmåga. Uppgifter och feedback har lagts i Unikm för att eleverna, vårdnadshavarna och pedagogerna lätt ska knna överblicka knskapstvecklingen samt vad som ska göras varje vecka. Pedagogerna har arbetat med att skapa stödstrktrer, matriser och ta fram elevexempel. Pedagogerna har handlett eleverna i hr de kan använda dessa för att synliggöra nästa steg i sin knskapstveckling. Alla klasser har, efter nivå, jobbat med matriser i Unikm

76 [HJ BÅSTADS ~ KOMMUN Barn & skola Utvecklingsområde 4: Ta fram en Elevhälsoplan för Sandlyckeskolan Elevhälsa Sandlyckeskolan "NÄR MAN LÄR SIG MÅR MAN BRA" Mål enligt Lgr 11 Undervisningen och elevhälsans verksamhet tformas så att eleverna får det sä rskilda stöd och den hjälp de behöver. Vilken förväntad effekt var Hr blev resltatet? Vilka insatser genomfördes? Analys tänkt att ppnå? Vilka insatser gav Övrigt (krävs ytterligare resltat? insatser, har det framkommit nya En fngerande elevhälsoplan Vi har nått målet med vårt Vi har diskterat Att elevhälsoarbetet har tvecklingsområden? m.m.) enligt lagstiftningen som är känd arbete med en fngerande elevhä lsoa rbetet. blivit mer strktrerat och använd av alla på enheten. elevhälsoplan enligt Vi har fastställt en plan för och effektivt. Detta gör Vi fortsätter med våra lagstiftningen som är känd elevhälsoarbetet som bland att stöd till eleverna gemensamma EHToch använd av alla på annat innehåller checklistor, kommer t snabbare. konferenser med arbetslaget enheten. blanketter och adekvata och EHT-teamet nder Alla våra dokment i handlingsplaner. läsåret. elevhälsoplanen ligger Vi har tillsammans i digitalt i Gafe, vilket gör arbetslagen på skolan arbetat det till ett levande fram saltogena frågor både dokment som är lätt att r ett lärarperspektiv och r nå. Där finns bl.a. ett elevperspektiv. Specialpedagogiska 11 76

77 [HJ BÅSTADS ~ KOMMUN Barn & skola blanketter, planer, rtiner m.m. Det sltliga arbetet gjordes när vi tillsammans på skolan arbetade fram saltogena frågor både r ett lärarperspektiv och r ett elevperspektiv. Innan vi började arbetet med detta hade vi en diskssion om begreppet saltogent förhållningssätt som är en del av vår vision på skolan. Planen har kopplats till det systematiska kvalitetsarbetet

78 ~ BÅSTADS ~ KOMMUN Barn & skola Utvecklingsområde 5: Elevernas läs- och kommnikationsförmåga Mål enligt Lgr 11 Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grndskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt Genom ndervisningen i ämnet svenska ska eleverna ges förtsättningar att tveckla sin förmåga att: formlera sig och kommnicera i tal och skrift, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang. Vilken förväntad effekt var Hr blev resltatet? Vilka insatser genomfördes? tänkt att ppnå? Analys Vilka insatser gav resltat? -Övrigt (krävs ytterligare insatser, har det framkommit nya Eleverna kan formlera sig och Vi har sett positiva resltat Pedagogerna har gett eleverna Alla genomförda insatser tvecklingsområden? m.m.) kommnicera i tal och skrift. i alla ämne i årskrs F-6 stöd och strktr att ttrycka har gett resltat. samt de nationella proven i sig mntligt och skriftligt i olika Vårens analys av NP och i Eleverna år 3 och 6. sitationer. Att pedagogernas samsyn ndervisningen, visar att kan anpassa språket efter olika och diskssioner har lett eleverna behöver tveckla syften, mottagare och I förskoleklassen är alla Eleverna har anpassat språket till ett ökat foks på sin förmåga att använda sammanhang. elever språkligt medvetna efter olika syften, mottagare språktvecklingen ämnesspecifika ord och enligt logopedens och sammanhang vid tex begrepp och använda dem i genomförda Mysingar (storsamling- hela EPA som metod skapar rätt sammanhang. De språkscreening och de skolan), klassredovisningar goda förtsättningar fö r behöver även tveckla sina 13 78

79 [HJ BÅSTADS M KOMMUN Barn & skola försöker kommnicera i skrift. Den skriftliga tvecklingen har vi sett att i år 1-2 kan eleverna prodcera faktatexter med hjälp av stödord och i år 3-4 har de med stödord skapat texter på engelska samt texter i SO/NO. I år 5-6 har elever och pedagoger arbetat med läsförståelse, vilket har gett goda resltat som visat sig på de nationella delproven och DLS(diagnostisk läs och skriv). samt vid redovisning för äldre/yngre elever. Klasserna har arbetat med läsförståelse och språklig medvetenhet. Klasserna har arbetat med faktatexter med hj älp av stödord på svenska och engelska. Vi har arbetat mycket med metoden EPA (Elev, par, alla) för att alla ska få en möjlighet att tänka själv, sedan få se det från ett kompisperspektiv och till sist från allas perspektiv. Vi har även lagt mycket foks på hr man för ett samtal vidare och man håller en dialog vid liv /framåt. diskssioner i lässtrategier för att knna klassrmmet för elever i analysera och förstå texter. alla klasser. Det är ett bra Vid högläsning har vi hört att träningstillfälle för den eleverna behöver tveckla kommnikativa förmågan. sin förmåga att anpassa Det samma gäller Retorik läsningen efter textens form, och andra estetiska innehåll och mottagare. ttrycksformer. Vi kommer att arbeta vida re Arbete med texter har med gett tdelning. Eleverna elevernas kommnikativa har blivit bättre vilket förmåga, se nder pnkt 3 syns i NP, betyg och i prioriterade mål ndervisningen. Vi har arbetat dagligen med olika estetiska ttrycksformer för att eleverna ska få möjlighet att träna på att ttrycka sig. Åk 5-6 har även haft retorik där kroppspråk, röstläge, bild och msik fått 14 79

80 [ill BÅSTADS ~ KOMMUN Barn & skola samverka för att eleverna ska få knskaper om hr man kan förstärka ett bdskap på olika sätt. Under hösten har år 2-6 haft boksamtal. I åk F- 1 har det höglästs mycket och samtalas med eleverna om det som lästs. Det har höglästs både skönlitterära böcker och faktaböcker. I 2-6:an högläses det även skönlitterära böcker och facklitteratr som hör till de olika arbetsområdena. I dessa årskrser högläser även eleverna för va randra i klassen, dvs. det är inte alltid läraren som högläser. 4-S:an arbetar nder våren med bokprojektet " Klbben" som tränar läsförst åelse, läsflyt och ordförståelse. 2-3an samt 6:an har använt Tikki reader för att träna på läsförståelse. Vi har drivit "Läslyftet" i egen regi där specialpedagogerna håller i trådarna. Vi har fått 15 80

81 ITi1 BÅSTADS ~ KOMMUN Barn & skola ppgifter tifrån tvalda modler som sedan implementerats i vår ndervisning därefter har vi haft pedagogiska diskssioner i kollegiet. Det har gjort att man mer specifikt arbetat med vissa ppgifter och det har gett större insyn i kollegornas arbete i de olika årskrserna. Det har gett oss tillfälle för kollegial handledning

82 r11j BÅSTADS ~ KOMMUN Barn & skola Del 3 Verksamhetens tvecklingsbehov tifrån målppfyllelse och tvärderingen av arbetet med SKA-planenen Vilka mål bör fortsätta tvecklas, vilka bör tas bort och vilka ska läggas till, motivera: Utifrån tvärderingen kommer vi att arbeta vidare med: 1. Bemötande Mål enligt Lgr 11 Skolans mål är att varje elev respekterar andra människors egenvärde och kan leva sig in i och förstå andra människors sitation och tvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen. Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grndskola kan samspela i möten med andra människor tifrån knskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kltr, språk, religion och historia. Hr gör vi för att nå målet? Jobba med begreppen trygghet, social kompetens och respekts betydelse teoretiskt och genom praktiska övningar. T.ex. värderingsövningar, åldersövergripande aktiviteter, temaarbete. Friends kartläggning. Kartläggning över elevernas pplevelser om hr det är på olika platser/sitationer på skolan. Utifrån dessa observationer disktera med eleverna hr man kan vara mot varandra för att få en god grppkänsla. Utvärdera regelbndet grppens tveckling. Vid arbetslagsträffar delge varandra hr vi arbetar med målen 2. Elevernas kommnikativa förmåga Mål enligt Lgr 11 Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grndskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt

83 [HJ BÅSTADS ~ KOMMUN Barn & skola Eleverna ska även stimleras till att ttrycka sig genom olika estetiska ttrycksformer. Hr gör vi för att nå målet? Låta eleverna få olika stödstrktrer och mallar för att träna sin kommnikativa förmåga. Eleverna ska ges möjlighet att möta språket i olika sitationer. Låta eleverna få prova på bild, drama, msik, teknik, film etc. som ett ttrycksmedel. Använda Unikm, 1-pad, datorer för att kommnicera. 3. Likvärdig bedömning Mål enligt Lgr 11 Skolans mål är att varje elev tvecklar ett större ansvar för sina stdier, och tvecklar förmågan att själv bedöma sina resltat och ställa egna och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förtsättningarna. Läraren ska vid betygsättning tnyttja all tillgänglig information om elevens knskaper i förhållande till de nationella knskapskraven och göra en allsidig bedömning av dessa knskaper. Hr gör vi för att nå målet? Skola Skapa en samlad bank med elevexempel. Genom samsyn med mallar som skapar strktr så att eleverna vet vad som förväntas. Gemensamma bedömningar i arbetslaget av inlämnade ppgifter, prov och NP. Gemensam bedömning av NP i kommnen. Använda Skolverket bedömningsportalen. Använda mallar och göra formativ bedömning i Unikm. Skapa gemensamma knskapsmallar för alla ämnen på Unikm. Göra kamratbedömningar och ge kamratrespons

84 [i1j BÅSTADS ~ KOMMUN Barn & skola Förskoleklass/Fritidshem Att personalen finns tillgänglig för eleverna. Att skapa en gemensam strategi för att stötta elever. Intervjer, sociogram, enkäter med mera måste genomföras för att få syn på sociala konstellationer och på så sätt hjälpa eleverna vidare. Skapa en gemensam samsyn på hr eleverna ska bemötas och bedömas i sin sociala tveckling

85 [ill BÅSTADS M KOMMUN Barn & skola Övrigt av vikt, exempelvis resrskrävande investeringar tanför befintlig bdget med motivering: Det måste också finnas resrser till våra elever så det får en möjlighet att tvecklas tifrån sina förtsättningar och nå så hög målppfyllelse som möjligt. Detta kan vi ppnå genom fortsätt god kompetens hos våra lärare/ pedagoger, samarbete med Stöd och tvecklingsenheten, kompetenstbildning för våra lärare/pedagoger, tekniska hjälpmedel och om behov finns extra stöd av en pedagog eller assistent för våra elever i behov av särskilt stöd. Behovet av resrser till elever i behov av särskilt stöd har ökat. Vi har svårigheter att rekrytera fritidspedagoger och legitimerade grndskollärare. För de lärare/pedagoger som är i verksamheterna, blir arbetsbördan tyngre då bl a kraven på dokmentation har blivit tyngre samt att resrserna för elever i behov av särskilt stöd har minskat. Får vi inte tbildad personal till våra skolor kommer vi att få stora svårigheter att leva pp till att vara bland de 10 bästa skolkommnerna i landet. Vi måste ta ett samlat grepp i kommnen för att göra Båstad till en attraktiv kommn för personal att arbeta i. Därför är det viktigt att kommnen arbetar efter det personalpolitiska programmets vision: Båstads kommn är en attraktiv arbetsgivare, som kan rekrytera, tveckla och behålla kompetenta och engagerade medarbetare, som känner till sitt ppdrag och är stolta över sitt arbetsresltat. Det är nödvändigt att politikerna i kommnen tar ett beslt och pekar t riktningen för hr vi får en optimal skolorganisation 2025 tifrån lokaler, kompetensförsörjning och lärmiljö/ lärverktyg. Så länge politikerna värnar om en skola i varje tätort, måste de små skolorna såsom Sandlyckeskolan få medel, så att man ekonomiskt kan bedriva en bra verksamhet för att knna leva pp till målsättningarna i skollagen och läroplanen. Torekov Lotta Halte rektor 20 85

86 Betygskata/og ppgifter om betyg Elevernas namn Person nr m ~ m.!!! "' ~ -.c.c:;; ~ "' 0 ~ ~ ~ 0 ~ " :!2 E c iii w :i:"' "' ~ ~ ::;; E c D c c c E B c c E D c D c E F D E F c E B D E E E D E F E c c c D E E D E D Moderna språk, elevens val '!: "' 0.. en "' al "' Moderna Modersmål c språk,. c. "C c. språkval c E!.!:! e 'm!!!. E "C ' c ~.~ ~ e i. 0 "' e "' c. \<! :t'll Il! "' e ~ g..!:! ~ g ~ ~ ~ "' '!: "' ~ "' ~ ~ E ö "' ' c. E~ c. n:i ;: en al en al ::;; z :i iii ~,:! i 0 :i; ~ 0 :ei ' ~ ~ ~.fil. "' ~ "C.. ~ m ~ en o > c,!!,!! " ';: en (ii en en m Anm Poäng "' 2 2 E 2 D E D 2 D E E D D E 2 2 D 192,5 2 2 D 2 D E D 2 2 POL A D 2 D E D D 2 F F F i D 2 E E E E 2 F F F D 2 D E D 2 2 POL A D 2 D E D 2 Grndskola D c D D c D 2 2 D 212,5 2 D c D D D E 2 2 E 207,5 F F F F D F 2 2 F 57,5 4 E E E E c E 2 2 D 165,0 F F F F E F 2 2 E 72,5 D c D D D c 2 2 D 207,5 7 D E E D D E 2 2 D 192, ~~ c B B A D D 2 E E E 2 E E D E c D 2 2 E 205,0 Klass 6 l~~t7 Kommn Sko/enhet Sandlvckeskolan Skolonhotskod (ällasilfrig kod) Båstad Kommn Lgr11: A-E {Godkända nivåer), F (Eleven har änn Inte ppnått må!en för betyg.et E), - (Betygsnderlag saknas), 2 {Åmnet/ämnesb[ocket lngår inte I elevens tbl!dning), 3 (Anpassad stdiegång}.. = Avser sltbetyg, avser betyg ppflyttat från tidigare termin " Datm Rektorns nderskrift )/7 //' _,/r ",f1"' ;;//"11,.///

87 [fij BÅSTADS ~ KOMMUN Barn & skola BASTA.DS KOMMUN Uebildningsnämnden Dnr.. V..~.. ~~:3~~ /... f..~j.1: :... ~-~ ~ Årlig nlägesbedömning av målppfyllelse och det systematiska kvalitetsarbetet Syfte: Del 1 Grndskolan: Smmera elevernas målppfyllelse och analysera resltaten på organisationsnivå Del 2 Förskola och grndskola: Göra en bedömning av resltatet av tvecklingsområdena som lyftes i SKA-planen och analysera resltaten Del 3 Förskola och grndskola: Identifiera förbättrings-/tvecklingsområden tifrån ovan nämnda pnkter samt tifrån behovsinventering i ett bredare perspektiv Del 1 målppfyllelse (rör grndskola) Elevernas målppfyllelse, bilagda avidentifierade betygskataloger Organisationsanalys av resltaten: Elevernas målppfyllelse och lärande - År3-28av 38 har nått lägstanivån i ämnet svenska (klarat godkänd nivå i alla delmoment) 28 av 38 har nått lägstanivån i ämnet matematik. Framgångsfaktorer: Varierad ndervisning för att möta varje elevs behov och förtsättningar Bygga på elevens starka sidor samt att tmana varje elev. Tydlig ndervisningsstrktr tifrån hr grppen fngerar Ett gemensamt förhållningssätt hos pedagogerna genomsyrar klimatet i hela klassen. Tränar eleverna att få insikt i sitt eget lärande - att äga sitt lärande. Två lärare som har ansvarat för ndervisningen i klassen, tillsammans med ämneslärare i idrott, msik och slöjd, har varit goda förtsättningar för elevernas målppfyllelse. Samarbete mellan skola och fritidshem både nder skoltid och i övergången till fritidshemstid, har gett ökad variation, ökad trygghet och bättre stdiero. Eleverna som går på fritidshemmet, har fått möjlighet till en meningsfll fritid, rekreation och ett ökat lärande. År 6 - betygssnittet ligger på 203,Sp.~ 28 av 42 elever har nått minst godkänt i alla ämnen. Vi har haft mycket personal men tyvärr så har de resrserna blivit ppslkade av enskilda elever. Kanske har vi inte organiserat oss på rätt sätt heller. I klassen vi lämnar är skillnaderna i knskapsnivå väldigt stora. Kanske är det, det som har gjort det svårt att nå alla, från de mycket svaga till de mycket starka. Framgångsfaktorer Mer och mer arbeta ämnesintegrerat SV / SO och SV /NO. Lära eleverna tydliga modeller och strktrer för elevernas skrivande, företrädesvis enligt genrepedagogik. Lär eleverna olika lässtrategier. Mentor och ämneslärare jobbar aktivt med att lära eleverna jobba tifrån ~ förmågorna och knskapskraven. Variera bedömningsppgifter så att elever i som till exempel inte är starka skrivare, får r=f--o möjlighet att visa sina knskaper på annat _ ~ ~ ~~~ '

88 [ilj BÅSTADS ~ KOMMUN Barn & skola Del 2 Utvärdering av arbetet med planen för Systematiskt kvalitetsarbete (rör förskola och grndskola) Utvecklingsområde 1: Skola och fritidshem är en helhet för varje elevs bästa möjliga lärande Mål enligt Lpfö 98/2010 eller Lgr 11 Skola och fritidshem stödjer varje elevs mångsidiga tveckling och lärande Vi tar hänsyn till varje enskild individs behov, förtsättningar, erfarenheter och tänkande. -; 88

89 l11j BÅSTADS ~ KOMMUN Barn & skola Vilken förväntad effekt var tänkt att ppnå? ~ Hr blev resltatet? Vilka insatser genomfördes? Analys Vi har en helhetssyn på elevens tveckling och lärande i förskoleklass, skola och fritidshem, ett samspel mellan lärandeppdraget och elevhälsoppdraget. Vilka insatser gav resltat? Övrigt (krävs ytterligare insatser, har det framkommit nya tvecklingsområden? m.m.) Delmål: Eleven möter en variation gällande arbetssätt, grpperingar, innehåll/teori och praktik, över dagen, veckan, hela läsåret. Berörda pedagoger har knskap om vilken typ av stöd och/ eller ledning och stimlans, elev och grpp behöver (tifrån vad som är relevant för den kompetens man har) Varje pedagog har möjlighet och tar ansvar för att bidra med sin kompetens. Vi arbetar tifrån en gemensam strktr för pedagogisk planering. I Under läsårets fyra APT tvecklar vi tillsammans samspelet mellan elevhälsoppdraget och lärandeppdraget, genom diskssioner och föreläsningar i EHT:s regi. Föreläsning med Bo Hejlskov 21/ Detta har genomsyrat Vi har kommit långt i hr vi Apt-mötena vilket har fngerar mer och mer som varit bra. Apt-mötena en enhet, men det är svårt har varit välplanerade att få till en högre och genererat bra kontinitet i när och hr vi diskssioner. träffas alla gemensamt. En nackdel är att APT är ts12ridda nder en Förebyggande och ganska lång 12eriod. Det främjande arbete på främst är så sällan att det blir grppnivå. Modellarbete svårt att få till en röd (EHM- Elevhälsomötet) i tråd. Samtidigt som det två klasser kommande är svårt att få till tiden. läsår (f-klass och klass 5). Har gett oss lite nytt tänk, kartläggning, Hejlskov är fortfarande aktell i vårt arbete Kartläggningsarb ete tifrån Hejlskov Utveckla lektion fritids som en verkligt komplement till tbildningen i skola. Tillgängliga lärmiljöer (tifrån SPSM:s material.) 89

90 ITiJ BÅSTADS ~ KOMMUN Barn & skola Vi kommnicerar inom verksamheten hr arbetslagen arbetar så att alla har kännedom om verksamheten som helhet. Vi bemöter elever och föräldrar tifrån att vi är en skolenhet Strandängsskolan. Vi arbetar med språktvecklande arbetssätt, dvs öka elevernas språkmedvetenhet, läs-, skriv- och talförmåga i alla ämnen. Utveckla lst och glädje att läsa genom textsamtal. Eleverna har extra lektionspass med hälsa och rörelse. Kontinitet på arbetslagsmöte tifrån pedagogiska planeringar. Lektionspass har genomförts i F och 1, samt klass 4-6 Ska helst ha samma lärare inom varje klass. Någon som redan är en del av klassen. Gärna ett dokment som beskriver vad man ska göra. Kan vara ett komplement till idrotten. Vi har inga gemensamma pedagogiska planeringar, men arbetar vid behov med samma tema. Vi har samsyn och samarbete om elever och elevgrpper. Årskrsvis träffas vi och diskterar tifrån planeringar.. Vi använder grpperingsverktyget på ett medvetet sätt för elevens bästa Implementera elevhälsoplanen. Dialog i arbetslagen och årskrsen om grpperingar vid olika sitationer. Planen finns i GAFE. Specialpedagog har 90

91 ~ BÅSTADS KOMMUN Barn & skola deltagit regelbndet i alla arbetslag. ' Klasskonferenser i mitten på varje termin där både skola och fritidshemmet deltar. Vi namnger alla rm på enhetligt sätt tifrån marint tema - Sälen, Sjörmmet etc. Strandängsskolans språklyft. Väl fngerande och generar bra pedagogiska diskssioner som också tmynnar i konkreta handlingsplaner för resp klass. Skapar en enhetlighet. Namnen har inte satt sig hos alla änn, men vi fortsätter att hålla i och använda namnen. Positivt. En styrka. Bra att alla har varit med. Bra med nya verktyg och metoder. Bra att samlas f-6 för pedagogiska diskssioner..-i 91

92 1RJ BÅSTADS ~ KOMMUN Barn & skola Utvecklingsområde 2: Vision gemensam vision för Strandängsskolan F-6 och 7-9 Mål enligt Lpfö 98/2010 eller Lgr 11 Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska tvecklas för att berika varje elevs mångsidiga tveckling och lärande. Vilken förväntad effekt var Hr blev resltatet? Vilka insatser genomfördes? Analys tänkt att ppnå? Implementera den Uppmntra enkla samarbete Vilka insatser gav Övrigt (krävs ytterligare gemensamma visionen och mellan pedagoger och elever. resltat? insatser, har det målet med det är att tveckla Samarbete i skolrestarangen framkommit nya trygghet och stdiero i den - pedagogisk lnch. Arbetet på de respektive tvecklingsområden? m.m.) gemensamma lärmiljön. Arbete för gemensam enheterna har nder skolgård, t.ex. högstadiet läsåret tgått från använder också fotbolls-plan visionen och då i Vi behöver arbeta mer med på raster. synnerhet - "när jag lär ett gemensamt -' Använda det gemensamma mig mår jag bra- när jag förhållningssätt där vi möts U nikmrmmet. mår bra lär jag mig" dagligen, i första hand i skolrestarangen. Anslå och synliggöra visionen. Under läsåret har vi inte Arbeta med den haft så mycket Vi behöver konkretisera gemensamma skolgården. samarbeten, något som vad vi menar med ett f-9 - vi behöver ta pp för perspektiv och det behöver kommande läsår. då finnas nyfikenhet från de yngre åldrarna och Vi har arbetat för att ppåt, samt från de äldre knyta ihop enheterna åldrarna och neråt. genom en mltisportarena på den gemensamma skolgården. En fin plats för elever i alla åldrar att mötas. 92

93 ITiJ BÅSTADS ~ KOMMUN Barn & skola Del 3 Verksamhetens tvecklingsbehov tifrån målppfyllelse och tvärderingen av arbetet med SKA-planen Vilka mål bör fortsätta tvecklas, vilka bör tas bort och vilka ska läggas till, motivera: Vi kommer att fortsätta med tvecklingsområde Skola och fritidshem är en helhet för varje elevs bästa möjliga lärande, fast mer som en övergripande del och istället konkretiserat till tre områden enl nedan. Utvärderingarna av läsåret visar att skola och fri tidshem har närmat sig mycket i samarbetet, men vi har änn inte en helhetssyn. Vi. behöver ytterligare konkretisera vad en helhetssyn på elevens lärande faktiskt innebär. Vi ska ytterligare tveckla hr vi använder varje pedagogs kompetens för elevens lärande, både skola och fritidshem och vi ska tveckla hr vi sam tnyttjar lärmiljön. Enhetens tvecklingsområde kommer att vara följande: 1. IKT - digital ndervisning- formativ ndervisning. Här kommer vi att samarbeta med Gleerps och använda deras digitala läromedel. Vi är pilotskola. Pedagogiska möten i olika konstellationer, både på enheten och kommngemensamma konferenser syftar till att tveckla formativ ndervisning. 2. Språktvecklande arbetssätt. Alla medarbetare deltar i Skolverkets läslyft, vilket vi kallar Strandängsskolans språklyft. Vi kommer att arbeta med en modl "Från vardagsspråk till ämnesspråk" på halvfart, vilket innebär att en modl tar ett läsår att genomföra. Samtalsledarna kommer att gå en fördjpningstbildning med Skolverket. 3. Tillgänglig lärmiljö (fysisk, social och pedagogisk) - här kommer vi att arbeta i olika form såsom APT, lärarkonferens och fritidshemskonferens i processform. Lärarkonferenserna kommer att bygga på Helen Timperleys bok "Det professionella lärandets inneboende kraft" som den pedagogiska tvecklingsgrppen kommer att läsa i bokcirkel. Fritidshemskonferenserna kommer att bygga på Ann S Pihlgrens bok "Fritidshemmets mål och resltat". De två processerna sammanförs på APT. Två klasser och där tillhörande pedagoger kommer att att arbeta tillsammans med Elevhälsoteamet med modell för EHM - Elevhälsomötet., i syfte att arbeta förebyggande och främjande Övrigt av vikt, exempelvis resrskrävande investeringar tanför befintlig bdget med motivering: Upprstning av befintliga rm, och tillbyggnad av nya rm för att knna åstadkomma ändamålsenliga lärmiljöer. Vi vill fortsätta tveckla Fritidsklbbsverksamheten, en fritidsavdelning för de äldre eleverna (från klass 4 och ppåt). Nvarande lokaler för fritidsklbben räcker inte till, varken ytmässigt eller fnktionsmässigt. Skolgården, framför allt delen mellan F-6 och 7-9 behöver tvecklas för att öppna pp för en gemensam lärmiljö för yngre och äldre. Mltisportarena hade varit ett tmärkt sätt att tveckla den gemensamma skolgården. Den digitala infrastrktren måste kontinerligt byggas t och nderhållas för att knna möta dagens behov av välfngerande trådlöst nätverk. 93

94 94

95 illj BÅSTADS ~ KOMMUN Barn & skola ~ k,,,.,.'-'11 34/cz 0 BÅSTADS KOMMUN Arlig nlägesbedömning av målppfyllelse och det systema~ ~i ngsnämnden kvalitetsarbetet Västra Karps skola läsåret Syfte: Dnr.. W..~ ~~.3/ Del 1 Grndskolan: Smmera elevernas målppfyllelse och analysera reslta~~~. ~?..Z.9.. ~.. 3:.. ::~.0~ organisationsnivå Del 2 Förskola och grndskola: Göra en bedömning av resltatet av tvecklingsområdena som lyftes i SKA-planen och analysera resltaten Del 3 Förskola och grndskola: Identifiera förbättrings-/tvecklingsområden tifrån ovan nämnda pnkter samt tifrån behovsinventering i ett bredare perspektiv Del 1 målppfyllelse (rör grndskola) Organisationsanalys av resltaten: Västra Karps skola fortsätter att tvecklas och kvaliteten på lärandet förfinas ständigt. Läsåret 16/17 har för eleverna innebrit stabilitet och trygghet. Socialt har vi änn en gång inga 6:10 anmälningar (kränkande behandling) och fortsatt inga anmälningar till skolinspektionen. Två resltat som är nika för skolor i Sverige och för den delen Båstad kommn. Vårt lärande förhållningssätt bygger på att en individ, i vårt fall elever, pedagoger, rektor och övrig personal, känner att de ständigt lär sig och tvecklas. Med tydligt foks på stdiemotivation tränar och stimlerar vi varandras lärande. Vi tgår från att alla är både lika och olika, samt hjälper varandra att följa de normer som främjar en ömsesidig ödmjkhet, en god lärmiljö och synen att alla kan träna för att nå förmågor och tveckling. Vi tbildar ständigt vår lärar- och ledarskicklighet för att bemötande, ett tmanande lärande och höga förväntningar ska knna frodas. Det goda klimatet bekräftas av ny personal, besök tifrån och vid avsltningar. Vårdnadshavarna ger oss också fantastik respons på vad vi åstadkommer på Västra Karps skola. Vår målppfyllelse för åk 3 är fortsatt hög på 92 %. Resltatet i de nationella proven i matematik och svenska ligger sammanlagt på 91,2 %. Resltatet för åk 6 är 84 % målppfyllelse och även i denna klass ligger resltat på de nationella proven på samma nivå. Vi har för andra året 100% målppfyllelse i SvA vilket visar att vi även här hittat bättre strategier för språk- och knskapstveckling. I denna klass (åk 6) har vi i några år haft mer tmaningar än normalt, vilket gör att vi, tifrån förtsättningarna, bedömer resltatet som mycket gott både knskapsmässigt och socialt. Vi vet att vår tbildning gett denna årskll en mycket bra grnd för sin fortsatta skolgång. Flera av eleverna med de största tmaningarna är inflyttade från andra kommner och har alltså inte gått mer än något år hos oss. Ryktet att Västra Karps skola tar väl hand om elever med behov av särskilt stöd och andra tmaningar gör att elever /vårdnadshavare med tmaningar söker sig till oss. Faktmet att vårt pptagningsområde är socioekonomiskt svagare (tex billigare boende än övriga i Båstad), samt har 10% med annat modersmål, ökar våra tmaningar. Att få fler elever är alltid mycket positivt, men det påverkar vår målppfyllelse om inte resrsfördelningen är flexibelt fördelad i kommnen. En så här liten skola kan inte ppfylla skollagens resrskrav fllt t. Att nå detta resltat på en så liten enhet vittnar alltså om ett mycket gott kapacitetstnyttjande. Vårt kollegiala lärande, elevernas träning i att vara läranderesrs för varandra och foks på att lära sig att äga sitt eget lärande, är några av våra allra starkaste metoder och strategier. De ger oss möjlighet att både själv och tillsammans med andra nå knskaper och träning av våra förmågor. När eleven/pedagogen lär andra något man kan effekten en stark känsla av både delaktighet och kompetens. Delaktighet, att känna sig kompetent och destom behövd är tre av de viktigaste faktorerna vi människor behöver för att stimlera vår inre motivation och möjlighet till lärande. I skolan har vi fortsatt haft legitimerade lärare i alla ämnen, vilket är en stark framgångsfaktor. Att vi desstom fortbildar dem så att deras lärar- och ledarskapsskicklighet spetsas ytterligare ger oss mycket goda förtsättningar framåt. På fri tidshemmet är tyvärr inte legitimationstätheten lika bra och det är extremt svårt att rekrytera. Trots detta tvecklas lärandet mycket framgångrikt även på fritidshemmet. Vi kan se att vårt lärande förhållningssätt är långt framme när vi möter andra fritidspedagoger och förskolelärare. När Skolverket i år införde förtydligande i läroplanen (Lgr 11) hade vi redan arbetat framgångsrikt tifrån de förmågorna och det foks på lärandet i flera år. 95

96 ITiJ BÅSTADS ~ KOMMUN Barn & skola Del 2 Utvärdering av arbetet med planen för Systematiskt kvalitetsarbete (rör förskola och grndskola) Utvecklingsområde 1: Det goda lärandet - att främja och stödja elevens lärande och tveckling med hjälp av ett formativt förhållningssätt Vart ska Hr gör vi/insats? Ansvar för Uppföljning: vi/förväntad insats när, hr, vem effekt? (yrkesroll) Pedagoger och elever Rektor Förhållningssättets 5 Utveckla det tvecklar den pedagogiska Pedagoger strategier tvärderas av formativa lärandet lärande- och bedömnings- pedagoger vid avsltat processen tifrån Dylan ämnes01måde via Ökad Willams fem nyckelstra- dokmentation i pedagogiska målppfyllelse tegier (se bilaga). planeringar, Pedagogerna använder sig bedömningsnderlag, av kollegialt lärande för att omdöme och minnestveckla det formativa anteckningar i olika form. förhållningssättet tillsammans. Den 7/1-17 görs en "halvvägsavstämning" av pedagoger och rektor Utvärdering: när, hr, vem!jni -16 görs en tvärdering av hela läsårets tveckling inom området av pedagoger och rektor Hr blev resltatet Det formativa förhållningssättet och det formativa lärandet har försatt tvecklas i både kvalite och omfattning. De 5 nyckelstrategierna kan ses i alla klassrm där eleven som lärande resrs har tvecklats mest och ägandet av lärandet ökat. Målppfyllelsen är god. 96

97 lllj BÅSTADS M KOMMUN Barn & skola Utvecklingsområde 2: Det goda lärandet - att främja och stödja elevens lärande och tveckling i förmågan att ta ansvar och ha inflytande. Vart ska Hr gör vi/insats? Ansvar för Uppföljning: vi/förväntad insats när, hr, vem effekt? (yrkesroll) Eleven erbjds metoder Utvecklingen och strategier att träna sin Rektor tvärderas av Eleven tar ett ansvarsförmåga, samt för Pedagoger pedagoger vid avsltat ökat ansvar och att få inflytande över sitt ämneso1måde via har ökat lärande. dokmentation i inflytande över pedagogiska sm Eleven ges kontinerligt planeringar, knskapstveckli möjlighet att träna sin bedömningsnderlag, ng och sitt förmåga att ta ansvar och omdöme och minneslärande. ha inflytande över sitt anteckningar i olika lärande. form. Den 7 Il -1 7 Ökad görs en målppfyllelse Eleven ges många olika "halvvägsavstämning'' möjligheter att av pedagoger och återkommande reflektera rektor över sin knskapstveckling Utvärdering: när, hr, vem Hr blev resltatet Förmågan och kvaliteten på att använda metoder och strategier att lära sig med har ökat mest. De har fått träna sig i att vara lärande resrs för varandra i änn högre tsträckning detta läsår. De har också möjlighet till ett ökat inflytande över sitt lärande. Med fortsatt ökat inflytande, ökad delaktighet ökar stdiemotivationen och målppfyllelse förbättras i takt med att de äger mer och mer av sitt lärande. 97

98 ITIJ BÅSTADS M KOMMUN Barn & skola Utvecklingsområde 3: Det goda lärandet - att främja och stödja elevens lärande och tveckling inom området IKT (Informations- och kommnikationsteknik). Vart ska Hr gör vi/insats? Ansvar för Uppföljning: vi/förväntad insats när, hr, vem effekt? (yrkesroll) Eleven ges möjlighet att Rektor Utvecklingen tvärderas Öka lärandet mha tveckla sitt lärande mha Pedagoger av pedagoger vid avsltat IKT-redskap. IKT-redskap. ämnesområde via Eleven ges träning i att dokmentation i dokmen-tera och pedagogiska planeringar, Ökad kommw1icera mha IKT- bedömningsnderlag, målppfyllelse redskap. omdöme och Pedagogen ger eleven minnesanteckningar i lärmeto-der/strategier för olika form. Den 7 /1-1 7 såväl formellt som görs en informellt lärande mha IKT- "halvvägsavstämning" av redskap. pedagoger och rektor Pedagogerna använder sig av kollegialt lärande för att tveckla det formativa förhållningssättet tillsammans. Utvärdering: när, hr, vem I jni -16 görs en tvärdering av hela läsårets tveckling inom området av pedagoger och rektor Hr blev resltatet? Elevernas IKT- förmågor har fortsatt att tvecklas i en positiv riktning. En till En satsningen har gett önskat positiva effekter för både det formella och det informella lärandet. GAFE och möjligheten att dela dokment mm ger nya bra möjligheter till kollegialt lärande och elevernas samlärande. Fler Ipads i åk F-3 gör att eleverna n är bra framme i tvecklingen i tidig ålder. 98

99 UlJ BÅSTADS ~ KOMMUN Barn & skola Utvecklingsområde 4: Det goda lärandet - att främja och stödja elevens lärande och språktveckling Vart ska Hr gör Ansvar för Uppföljning: vi/förväntad vi/insats? insats när, hr, vem effekt? {yrkesroll) Rektor Pedagogerna dokmenterar Förmågan att Pedagogerna Pedagoger kontinerligt i arbetslaget använda tränar förmågan vilka metoder och strategier språktvecklande att använda som används, behöver metoder och språktveckland tillföras och hr de fngerar. strategier e metoder och Den 7/1-17 görs en i alla ämnen strategier "halvvägsavstämning" av pedagoger och rektor Förmågan att Pedagogerna kart-lägga tränar förmågan språktveckling att kartlägga språktveckling Hr blev resltatet Vi har arbetat vidare med de metoder och strategier för språktveckling vi hittade förra läsåret. Foks har framförallt hamnat på skrivandet, men också på vad som behövs framöver. Vi kan n konstatera att området behöver breddas till språk och knskaps- tveckling framöver. Utvärdering: när, hr, vem I jni -17 görs en tvärdering av hela läsårets tveckling inom området av pedagoger och rektor 99

100 ITiJ BÅSTADS M KOMMUN Barn & skola Del 3 Verksamhetens tvecklingsbehov tifrån målppfyllelse och tvärderingen av arbetet med SKA-planen Vilka mål bör fortsätta tvecklas, vilka bör tas bort och vilka ska läggas till, motivera: Vi kommer att fortsätta med vår tydliga, långsiktiga och systematiska tveckling. Ett starkt foks på kvalitet i lärandet är fortsatt den enskilt viktigaste delen i vår tveckling. Vi fortsätter vår fortbildning i lärar- och ledarskap med neroledarskap, icke verbal kommnikation, mentalträning och grppdynamik. Lärar- och ledarskickligheten är den faktorn som gör den absolt största skillnaden för eleverna och personalen nder hela skol-/arbetsdagen. Vi är en bra bit på väg, men vi förväntar oss än större tväxling i takt med att denna skicklighet ökar. Läsåret 1718 lägger vi till pls- och motorikträning för både elever och personal, en insatts som stärker hela människan från fysiken till kognitiv intelligens. Genom att vi även står inför en om- och tbyggnad kommer även lärmiljön att få ett starkare foks. Västra Karps skola - Ett bättre sätt att lära Övrigt av vikt: Det är fortsatt ytterst svårt att behålla och rekrytera legitimerade pedagoger, som tr är har vi knnat behålla alla lärare denna sommar tack vare ett fantastiskt bra kollegialt lärande och stimlerande fortbildning. Men med de yttre påtryckningar som finns behöver vi verkligen visa den personal vi har att de är extremt betydelseflla för Båstad kommn. Samtidigt behöver vi stärka våra mskler så vi kan fortsätta rekrytera de bästa pedagogerna. IKTkompetensen centralt är fortsatt i mycket stort behov av en omfattande kapacitetshöjning. Verktygen och användandet har mångdbblats de senaste åren. De synkroniseringar av system och den spport som dagens skola behöver för att fngera har vi inte än i Båstad. Det går änn inte att enkelt föra in ppgifter en gång och sedan ta t information och data för tex analysarbete på ett smidigt och användarvänligt sätt. Det krävs fortfarande alldeles för många administrativa timmar innan man tex kan få fram ett nderlag att göra en analys och ta bra beslt från. Det krävs att systemen hänger ihop och att det finns mycket sakknnig och effektiv kompetens att snabbt tillgå. Pedagogerna och skolpersonal lägger idag fortfarande alldeles för många timmar på att själv försöka lösa IKT-tvecklingen, även om flera delar blivit bättre det senaste året, Grndförtsättningen för att rektor skall knna optimera det pedagogiska ledarskapet och att pedagogernas och elevernas (samt rektorns) stressnivå skall sänkas finns fortfarande inte. Arbetsbelastningen för oss kan minska betydligt. Med en användarvänlig teknik och bra administrativa system förbättras arbetsmiljön vilket ökar möjligheten att både behålla pedagoger och att rekrytera nya. En hög pedagogtäthet, ett gott rykte och goda referenser om en bra arbetsplats är ovärderlig i dessa tider. Vi har fortsatt en ständig tmaning i att tillgodose elever med tex inlärningssvårigheter, extra anpassningar och särskilt stöd. Tyvärr hamnar begränsningen ofta tanför pedagogernas kompetens (ofta kratoriskeller psykologkompetens), samtidigt som de ekonomiska förtsättningarna är klart begränsande. Här har det n gått ytterligare ett år tan att bättre lösningar tagits fram. Hade vi haft omvända förtsättningar med tilldelning av resrser tifrån det behov som finns hade förtsättningarna varit i enlighet med skollagen. Den ökade andel nyanlända kräver också betydligt mer resrser och kompetens än vi lyckats få fram även om vi blivit bättre. Vi i Båstad har börjat forma en organisation, men bristen på resrser och kompetens ökar istället för minskar så frågan är om den på sikt kan tillgodose behovet av svenska som andraspråk, stdiehandledare och modersmålslärare. Ett fortsatt stort problem är skolans fysiska innemiljö, den måste lösas tifrån lärandets behov och ges en fysisk miljö där varken brister i ventilation eller extremt höga fläktljd skadar och stör någon. Problematiskt är här att klassrmmen är pedagogiskt begränsande, vilket medför att våra pedagogiska strategier och anpassningar /särskilt stöd kräver mer resrser. Förhoppningen är n att nya lokaler kommer att tillgodose detta. Vårt behov av lärarplatser, samtalsrm och andra viktiga rm är mycket stort, Sist men inte minst behövs det en tjänst med administrativt stöd i Västra Karp för att rektor och pedagoger ska få den tväxling i lärandet som det verkligen finns kapacitet och behov för. Rektors möjlighet till pedagogiskt ledarskap och handledning till pedagogerna i vardagen är n förtsättningen för att ge eleverna den tväxlingen de verkligen förtjänar för att nå så långt det är möjligt för dem. 100% målppfyllelse är vårt ppdrag enligt Svensk skollag och den ytterst avgörande faktor för att bli lo:de bästa skolkommn. 100

101 1 lbetyg c "' c: "' ~.. l.c: ~ ~~I~ ~ ~ 'O~E~13.!!l = 1 c Cll o... l"1 m w ~..:::: ~ ~ Moderna I Moderna språk, språk, elevens val språkval ::: "' c. (/) "' I V Z' =e <Il " (/) c. E <Il " Modersmål =E c. (/).,, " c: ~ ;: 0)..:i:. ~ e. C 1 - C) ca ~1~1~~~ -= :z :ra Cl "' ~ c: " c: E.,, '"' " ~ ~1~ 'E I~~ ~ Cll >:: ftf"c. (/) 0 Q) (!) '"' C: 0 <;; :;: g. ~ c: :J "' c:.2 S!! <; <>'. c. ~ c: :J "' "'.!!! :iii.c: E (/) "'.,, ;o Cii "' ~ > (/) g~.[ E ~"' "' - ~ U) "' c:.,.,, "'"' c: - "' " > c: " (/) "' f- ;:: "' "il f- Grndskola B I e I B I A I D I I 2 I I 2 I I 2 I e 12 I e I e I e 12 I e ID I c I e I B I B I e I I I 1250,0 E I e I D ID I E I I 2 I I 2 I I 2 I E 12 I E I E I E 12 I E I E I E I E I D 12 I E 12 I E I I 1172,5 e I E I D I E I E I I 2 I I 2 I I 2 ID 12 I E I E I E 12 I E I E ID I D I e ID 12 I 2 I E I I I I 182,5 D I B I D I D I E I I 2 I I 2 I I 2 I E 12 I D I E I E 12 I E I e I e I D I e I e I D I I I I 202,5 E I E I D I D I D I I 2 I I 2 I I 2 I E 12 I E I E I E 12 I E I E I E I D I D I E I E I I I 1172,5 D I A I e I e I e I I 2 I I 2 I I 2 I D 12 I e I e I D 12 IB I B I e I e I e I e I D I. I I 1240,0 e I A I B I e I A I I 2 I I 2 I ENG I 2 I e 12 I e I e I e 12 I e I e I B I e ID I e I e I I I 1252,5 le le ID lijil 12 I 12 l 12 IEf IE l~e * D D D e D H+-E I_] l rno,o A B A B B e 2 B B B 2 A A B e A A 2 2 B I ' I F IF I E IF I F I 12 I 12 I 12 IF f IF IF IF 12 IF IF IF F e F LU~ 125, 0 D D s e e e 2 e e e 2 cc s e s e I 2 I 2 I e I I ~o D I F I D I e I e I I 2 I I 2 I I 2 I e 12 I E I D I D 12 I E I E I E I D I e I E I D I I I 1185,0 D ID I E IE le I 12 I 12 I 12 1El2 IE IE IE 12 IE ID IE l D l D IF IE I I I 11 67,5 A B A B B e 2 B B B 2 A B A B B B 2 2 IB 287,5 D F D D D D 2 D E E 2 E E E E e 2 E 2 D I LJ LJ LJ I I E F E E F F 2 F F F 2 F F F E D F 2 2 F -, 52 5 ' I E E D E E D 2 E E E 2 E E E D e D 2 2 E I 175,0 E I E I E I E I F I 2 12 I 2 ID 12 I E IF IF I 2 IF IF IF I E l E IF I 2 I 2 IF 182,5! ~ D le ID A I ID B I E e I I : I I~ L I : I:~ I : I: liit: I: I: I: ~I : j : I: I: I: I: I I I I ~:~:: E IF IE IE IF 2 I 12 I I 2 IF 12 IF IF IF 12 IF IF IF I F I D IF IF I. I I 142,5 :::c.jpj, IL "' ~ v~ ~ ijj, Cl\LCN ~c\\.\?c i,.'rb Anm Poäng Klass 6d Kommn Båstad Kommn l ~i7t1 Skolenl1et Datm Rektorns nderskrift Västra Karos skola Sko/enhetsl<od (åffasiffrig kod) Psh~z~"---- Lgr11: A-E (Godkända nlvåer), F (Eleven har änn inte ppnått målen för betyget E), - (Belygsnderlag saknas), 2 (Åmnet/åmn esblocket ingår inte I elevens tblldning), 3 (Anpassad stdiegång) "=Avser sltbetyg, avser betyg ppflyttat från tidigare termin LinaBoman :!' 101

102 [i1j BÅSTADS ~ KOMMUN Barn & skola BASTADS KOMMUN Uibildningsnåmnden Dnr... V.N... 99~.~.~.~;... 1:.9.J..±. ~.. ~.CQ... Äppel byns-, Klockarebyns- och Fiskebyns förskola Nlägesbedömning av målppfyllelse och det systematiska kvalitetsarbetet Fiskebyns förskola Klockarebyns förskola Äppelbyns förskola Båstad kommns vision: Båstads kommn skapar ett bättre sätt att leva genom att vara en attraktiv förebild, på alla sätt i alla sammanhang.... ett b~ttre s~tt "-tt fev~ 1 102

103 _, ll1j BÅSTADS ~ KOMMUN Barn & skola Del 2 Utvärdering av arbetet med planen för Systematiskt kvalitetsarbete Utvecklingsområde 1: Mål enligt Skol- och tbildningsprogram för Båstads kommn Barn/pedagoger använder informations- och kommnikationsteknologi som ett verktyg för knskapstveckling. Vilken förväntad Hr blev resltatet? Vilka insatser Analys effekt var tänkt att genomfördes? ppnå? Ökad digital Resltaten har slagit väl t och Fortbildning enligt lokal Målet har sträckt sig över Alla har inte tagit del av kompetens för barn samtliga pedagoger använder olika IKT-plan för verksamheten två år vilket gjort att det är kompetenstvecklingen och pedagoger digitala plattformer. Kompetensen och kompetenstvecklings- lättare för pedagogerna att som erbjdits. Vi hade en hos barn och pedagoger har ökat. plan enligt bilaga i SKA- få syn på och arbeta vidare ambition om att vi sklle Det har blivit en större pedagogisk plan. med de olika tvecklings- genomföra en form av medvetenhet kring vad de digitala områdena. grndtbildning som verktygen ska användas till. samtliga pedagoger sklle Strlande teknik har ställt genomföra. Dock går Ipad har blivit ett kompletterande till det vid lärande- tvecklingen väldigt fort inlärningsverktyg för barnen. Vi ser sitationer, tvecklings- fram och det som sattes att det främjar såväl leken som samtal och vid olika pp som ett mål för ett år bildskapandet, språktvecklingen sammankomster med sedan blev inte lika och samspelet mellan dem. vårdnadshavarana. Detta aktellt. Andra måste åtgärdas inom det kompetensinsatser Den lokala IKT planen har skapat ett Kvalitetssäkra Unikms snaraste då det annars erbjöds istället. Det märks fritrymme vilket gynnat lärplattform enligt lokal tenderar att IKT- dock fortfarande en nyfikenheten och lsten hos både IKT-plan tvecklingen tappar fart. tendens till att barnen och pedagogerna. pedagogernas val av Likvärdighet innebär inte att göra Vi behöver se över våra fortbildning är beroende exakt samma saker eller att allt ska rtiner så att det erbjds av deras egna intressen vara lika. någon form av grndkrs i och behov. Framför allt 2 103

104 ITiJ BÅSTADS ~ KOMMUN Barn & skola Barnen får ökat inflytande i sin egen pedagogiska dokmentation. Barn efterfrågar och vill titta i sina lärloggar. Projektor, Bookcreator, Pic collage, QR-koder etc. används som hjälpmedel i den pedagogiska dokmentationen. Ökad användning av olika digitala lärverktyg. Ble bootar, YR-glasögon och Manico m.fl. är några av de nya verktyg som barnen tillsammans med pedagogerna använt i olika ndervisningssitationer. Det är en spännande tveckling där det blir ett gemensamt lärande för alla. vårt IKT-arbete för de nyanställda i början av deras anställning. Digitala läromedel gör det enkelt för barnen att spela in och dela med sig av det som de har pplevt. Detta öppnar pp för dialoger, reflektioner på ett lättsamt sätt. Det är dock viktigt att pedagogerna kan sätta det i ett sammanhang och att de tillsammans analyserar hr barnen gör och använder dessa läromedel. Vi ser också att barn i speciella behov många gånger hittar ett lättare och mer stimlerande lärande i detta. Inte minst i interaktionen mellan andra barn har exempelvis ipaden flera gånger skapat en social arena. införandet av Gafe har tagit mycket av pedagogernas tid och kraft. Ökad delaktighet i verksamheten för vårdnadshavare I föräldraenkäterna framgår det att vårdnadshavarna anser att de har fått ökad insyn och delaktighet via Unikm. Pedagogerna har också möjlighet att checka av de vårdnadshavare som av olika Inläggen i blogg och lärlogg på Unikm möjliggör flera olika form att berätta om förskolans arbete. Det nderlättar att på ett enkelt sätt beskriva verksamheten Svårt att lyfta och tydliggöra lärprocesser tifrån pplägget i Unikm där inläggen staplas på varandra. Alla vårdnadshavare är inte 3 104

105 l,ill BÅSTADS ~ KOMMUN Barn & skola anledningar inte läser eller är aktiva i formet. Fortfarande finns det liknande problematik som tidigare att föräldrarna får allt för många notiser, särskilt om man har flera barn inom våra olika skolformer. Motsatsen finns också som fört att de sklle vilja få mer information om vad som exempelvis händer nder dagen. r och det enskilda barnets lärande för vårdnadshavarna i digital form. positiva till att använda Unikm. Vi måste även hitta metoder för att stödja vårdnadshavare med annat modersmål så att vi kan möta alla oavsett bakgrnd eller tidigare erfarenheter av IKT. Idag har i stort sett alla vårdnadshavarana någon form av ett IKThjälpmedel. Majoriteten har någon form av smartphone som de använder dagligen. Kan vi möta pp detta IKTverktyg på ett annat sätt än det vi idag gör via Unikm?.., 4 105

106 l1i1 BÅSTADS ~ KOMMUN Barn & skola Utvecklingsområde 2: Mål enligt Skol-och tbildningsprogrammet för Båstads kommn Stärka det entreprenöriella lärandet -, Vilken förväntad effekt var Hr blev resltatet? Vilka insatser tänkt att ppnå? genomfördes? Barnet tar ansvar och Pedagogerna har närmat Pedagogerna observerar och initiativ, omsätter ideer till sig begreppet entre- reflekterar kring vilka handling samt tvecklar sin prenöriellt lärande och möjligheter barnen har att nyfikenhet, självtillit, arbetar mer medvetet omsätta sina ideer till kreativitet och har mocj,_att med att omsätta det i handling. ta risker. praktiken. Fnderingar som har väckts bland Utvecklingskonferenser där pedagogerna är vilka kollegialt lärande är i foks. frågor de ställer till barnen. Ger dessa Utvecklingsdag med Birgitta trymme för att väcka Berses i Förskolans barnens lst och pedagogiska ppdrag och Ann nyfikenhet så att de själva Pihlgrens pedagogiska träd. kommer med ideer och förslag på olika Gemensam litteratr: lösningar? Vi ser att barn Kärnämnen i förskolan av idag många gånger får Barbro Brce mycket serverat med färdiga lösningar. Spel som inte kräver eftertanke och material och leksaker som inte behöver tforskas tan som är framkonstrerade Att stärka det entreprenöriella lärandet innebär inte att vi ska lära barnen att starta företag. Det är inte heller en metod tan ett pedagogiskt förhålningssätt. Att tveckla kreativitet och nyfikenhet är viktiga egenskaper som krävs för att möta en allt mer föränderlig arbetsmarknad. Vi behöver tveckla våra sociala förmågor, vara initiativrika och hitta olika lösningar. Den kommnikativa förmågan får allt större betydelse i samhället. Egentligen är det inga nya begrepp eller förmågor men ordet Analys s 106

107 lllj BÅSTADS ~ KOMMUN Barn & skola c ;;Jt tan krav på behov av nämnvärd fantasi etc. Barn behöver motpoler till detta för att i framtiden knna ta initiativ och ansvar. Görs barnen delaktiga i, bland annat, sitt lärande bidrar det-till att vi ger dem bättre förtsättningar för att de i framtiden lättare ska knna samarbeta och dra nytta av varandra komptenser. entreprenöriellt lärande innefattar en större dimension än de olika begreppen. Vem vet vilka arbeten och krav som ställs om 20 år? Hr rstar vi våra barn för denna framtid? Knskapstveckling hos pedagoger om barns kommnikation i samspel och samtal tifrån forskning och beprövad erfarenhet. Förtsättningarna i verksamheten för barns kommnikation i samspel och samtal tvecklas. Utvärderingarna och ppföljningen av våra olika styrdokment visar på mycket goda resltat. Det är ett viktigt och angeläget område som ständigt måste pågå. Miljöerna har förändrats och anpassats för att stimlera barnens olika språkliga processer. Dokmentationen har synliggjorts för barnen vilket ökat deras inflytande och skapat en grnd för kommnikation Pedagogerna fortbildar sig inom ämnet barns kommnikation i samspel och samtal. Nätverksträffar inom kommnen. Vi har påbörjat fortbildning för samtliga pedagoger i skolverkets regi. "Läslyftet för förskolan" htrns: LLiarportalen.skolverke t.se Det framkommer tydligt att när barnen har möjlighet att delas i mindre grpper gynnas lärandet och inte minst den språkliga tvecklingen. Jag vill nderstyrka vikten av att knskap inte är något man föds med tan sker genom att man är aktiv med andra. Leken och dialogen med vxna är oerhört viktigt eftersom det är med dessa erfarenheter nya tankegångar bildas. Har För att nå en högre likvärdighet behöver miljöernas betydelse synliggöras. Det finns en varierad knskap på hr man att barns egna intressen och motivation tgör basen i allt lärande. Förskoletvecklare Birgitta Berses har handlett ett arbetslag på respektive förskola för att tveckla arbetet med de pedagogiska miljöerna. Handledningen har inspirerat och gett 6 107

108 Ui1 BÅSTADS ~ KOMMUN Barn & skola ;JF och samspel. - ~.c ~ Tecken som alternativ kommnikation, TAKK, har lyfts fram och används mer frekvent än tidigare. vi vxna inte möjligheter att ppmntra eller visa intresse för barnens nyfikenhet eller lst att lära blir barnet lätt passivt och likgiltigt vilket kan leda till negativa följder i barnets tveckling. pedagogerna nya tankebanor. Vi hade en ambition om att handledningen sklle inspirera även övriga arbetslag, dessvärre har vi inte sett denna effekt än. Detta beror säkerligen, till stor del, på att jag som förskolechef inte har haft möjlighet att följa pp arbetet på det sätt som jag önskat då jag har fått prioritera annat arbete. Del 3 Verksamhetens tvecklingsbehov tifrån målppfyllelse och tvärderingen av arbetet med SKA-planen Vilka mål bör fortsätta tvecklas, vilka bör tas bort och vilka ska läggas till, motivera: Våra två tvecklingsområden som vi arbetat med behöver prioriteras även nder detta kommande läsår. I läroplanen för förskolan Lpfö kommer digitaliseringen att lyftas fram och förslag till förändringen handlar om att förskolan änn tydligare skall lägga grnden till att barnen tvecklar ett kritiskt och ansvarsfllt förhållningssätt till digital teknik. "På så sätt får barnen förtsättningar att se möjligheter och förstå risker vid användning av digital teknik." Detta kräver att vi fortlöpande kan ge pedagogerna tbildning inom detta område. Den digitala tvecklingen går snabbt och därför är det viktigt att satsa på att alla får tillgång till de digitala möjligheterna och att de lär sig använda tekniken på sätt som verkligen tvecklar barnen och hjälper dem att förstå hr samhället ser t och fngerar. Kommnikation är mycket mer än bara det talade och skrivna ordet. Vi kommnicerar i nästan allt vi gör och ett av förskolans viktigaste ppdrag är att ge alla barn möjlighet att tveckla sina kommnikativa och språkliga förmågor. Att knna lyssna, ttrycka och förmedla sig på olika sätt är av stor betydelse genom hela livet. Språk och lärande hänger samman och vi måste hitta fler former för att skapa stimlerande språkmiljöer. Mångkltraliteten och specialpedagogiken behöver lyftas änn tydligare för att skapa fler arenor där barnen kan tvecklas till goda samhällsmedborgare. I mars 2018 är det tänkt att förslaget till den reviderade läroplanen ska vara klart och då kommer även begreppen ndervisning och tbildning bli tydligare för förskolans ppdrag. Vi har alla en spännande och tvecklande framtid att se framemot

109 U1J BÅSTADS ~ KOMMUN Barn & skola "'... Övrigt av vikt, exempelvis resrskrävande investeringar tanför befintlig bdget med motivering: Vilken kommnal förskola vill Båstad kommn ha? Vilken betydelse har förskolorna för kommnen? Ovanstående rbriker inledde jag förra årets nläges bedömning med och den löpande texten nedan är likaså densamma. Vi måste nämligen, än en gång, ställa oss samma frågor. Vad har hänt sedan sist? Ansvaret ligger på hvdmannen. Vårt ansvar som förskolechefer är att leverera det som styrdokmenten åligger oss. Jag är övertygad om att det finns en ambition hos oss alla att finna en god lösning för detta så viktiga ändamål. Kan vi som kommn skapa en hög kvalitativ verksamhet redan för våra allra yngsta medborgare genererar det till en tveckling och attraktion i alla led. Barnfamiljer väljer att flytta hit, vi får ökade chanser att rekrytera personal och Båstad kommn får ytterligare signalement att sätta på kartan. Jag vill tillsamman med er bygga en förskola i världsklass, vill och vågar ni? Vi förskolechefer har nder flera års tid flaggat för att det måste ske en förändring. Vi får allt fler yngre barn till förskolorna, den ökade vistelsetiden och tilläggsbelopp som inte täcker kostnaderna innebär att pedagogerna främst måste säkerställa barns trygghet, trivsel och säkerhet. Detta reslterar i en högre arbetsbelastning och svårigheter att genomföra våra ppdrag. Det är svårt att rekrytera behörig personal vilket gör att ansvaret blir högre för den ordinarie personalen. Generellt sett har vi i kommnen fått ett sämre resltat i föräldraenkäterna. Den digitala tekniken som krävs i lärandet måste vara tillräckligt robst för att klara barnens vardag för att den ska komma till optimal användning. Tekniken måste desstom vara lättanvänd för både pedagogerna och barnen. Det krävs att barnen kan ndersöka, experimentera, pptäcka och skapa på egen hand och tillsammans med andra. Detta är flera starka faktorer som det måste tas hänsyns till i bdgetarbetet! Det behövs med andra ord mer pengar och därför måste det ske en förändring, hr gör vi?,(tl.. Båstad

110 lill BÅSTADS ~ KOMMUN Barn & skola Årlig nlägesbedömning av målppfyllelse och det systematiska kvalitetsarbetet gällande för: Backabyns- Skogsbyns- och Ängsbyns förskolor samt Pedagogisk omsorg i Förslöv l7-08- '0 onr. \)..~ ~~3 / 2ö\l- ~Q Syfte: Del 2 Förskola och grndskola: Göra en bedömning av resltatet av tvecklingsområdena som lyftes i SKA-planen och analysera resltaten Del 3 Förskola och grndskola: Identifiera förbättrings-/tvecklingsområden tifrån ovan nämnda pnkter samt tifrån behovsinventering i ett bredare perspektiv 110

111 lill BÅSTADS ~ KOMMUN Barn & skola Del 2 Utvärdering av arbetet med planen för Systematiskt kvalitetsarbete Utvecklingsområde 1: Informations och kommnikationsteknologi Mål enligt Skol- och tbildningsprogram för Båstads kommn Barn/pedagoger använder informations- och kommnikationsteknologi som ett verktyg för knskapstveckling. 111

112 ll1j BÅSTADS ~ KOMMUN Barn & skola Vilken förväntad effekt var tänkt att ppnå? Hr blev resltatet? Vilka insatser genomfördes? Analys Ökad digital kompetens för barn och pedagoger Barnen ökar sitt inflytande i sin egen pedagogiska dokmentation. Barn och pedagogers digitala kompetens har ökat. Det finns en större pedagogisk medvetenhet kring hr, när och varför de digitala verktygen används. De digitala medlen används som ett komplement i den pedagogiska verksamheten för att t.ex. söka fakta, erövra nya knskaper och kompetenser genom specifika lärappar etc. IPaden har allt mer blivit ett lärverktyg istället för ett lekverktyg. Barnen har på olika sätt blivit allt mer medvetna om hr de kan vara med och påverka sin egen dokmentation och reflektion med hjälp av projektor, storbild, lärloggar m.m. Barnen efterfrågar och vill titta i sina lärloggar, ber om att få fotografera, Fortbildning enligt lokal IKTplan för verksamheten och kompetenstvecklingsplan enligt bilaga i SKA-plan. Tema konferens för alla pedagoger där erfarenheter och goda exempel tbyttes. Kollegialt lärande och tbyte av knskaper och erfarenheter gällande olika lärverktyg, appar m.m. Centrala IKT-tbildningar. Kvalitetssäkrat Unikms lärplattform enligt lokal IKTplan Vilka insatser gav Övrigt (krävs ytterligare resltat? insatser, har det Positivt att tvecklings- framkommit nya området har sträckt sig tvecklingsområden? över två år vilket medfört m.m.) att pedagogerna har knnat fördjpa och Fngerande och tveckla nya knskaper användarvänliga system! och kompetenser inom området. Utbyte och nyanskaffning Bra att det finns av digitalt material. fritrymme inom IKTplanen som ger flexibilitet Grndkrs för nyanställda och möjlighet att tgå i början av varje termin av ifrån barnens intresse och IKT-pedagogerna verksamhetens behov. Daglig användning i Viktigt att det finns tid för verksamheten inspirera att ta till sig ny knskap, och gör att barn och delge ny knskap och pedagoger tmanar reflektera och kritiskt varandra i användandet. granska det digitala. Kollegialt lärande. Svårt att synliggöra lärprocesser i UNIKUM$ lärloggar då inläggen ej kan "styras" till ett tidigare inlägg tan läggs efter varandra. Uppmärksamma och synliggöra barnens lärloggar för dem. Det måste finnas förtsättningar /tid för pedagogerna att arbeta 112

113 l1lj BÅSTADS ~ KOMMUN Barn & skola göra egna pic collage etc. Bookcreator används av några som hjälpmedel för den pedagogiska dokmentationen. Tyvärr begränsas detta då det kräver en mindre barngrpp och ibland arbete med enskilda barn för att det ska bli bra. med enskilda barn kontinerligt. Ökad delaktighet i verksamheten för vårdnadshavare Det är allt fler som använder nikm medan det fortfarande finns ett motstånd hos några. Glädjande att några också ger återkoppling på det som pedagogerna och förskolechefen skriver. Samtalsmallarna är kvalitetssäkrade. Vårdnadshavarenkäten visar på goda resltat när det gäller ansvar och inflytande. Skolinspektionens förskolenkät visar högt indexvärde (mycket positivt) gällande information om barnets tveckling. Pedagogerna tgår ifrån barnets lärloggar i nikm vid tvecklinssamtalen. Förskolebrev skrivs i nikm:s blogg till vårdnadshavarna, var fjortonde dag. Förskolechefen skriver all information inkl. minnesanteckningar från möte med föräldrarepresentanterna i nikm:s blogg. Strlande teknik har ställt till det vid tvecklingssamtalen och några samtal har ej knnat genomföras med hjälp av det digitala. Några vårdnadshavare är negativa till att använda nikm. Detta har medfört att några barn vid enstaka tillfälle ej varit förberedda alt. missat en aktivitet. Möjlighet att introdcera nya vårdnadshavare i nikm. Använda tolk i större omfattning för att informera om verksamheten och användandet av nikm. Ökad knskap hos pedagogerna om olika kltrer. Uppmntra vårdnads- havarna att ta del av lärloggarna tillsammans med barnen. Bra att det var en liten referensgrpp med deltagare från respektive förskolechefs område som tagit fram en gemensam mall för alla i kommnen. Ger likvärdighet. 113

114 r1lj BÅSTADS ~ KOMMUN Barn & skola Utvecklingsområde 2: Barns kommnikation i samspel och samtal Mål enligt Skol-och tbildningsprogrammet för Båstads kommn Stärka det entreprenöriella lärandet 114

115 U1J BÅSTADS ~ KOMMUN Barn & skola Vilken förväntad effekt var tänkt att ppnå? Hr blev resltatet? Vilka insatser genomfördes? Analys Barnet tar ansvar och initiativ, omsätter ideer till handling samt tvecklar sin nyfikenhet, självtillit, kreativitet och har mod att ta risker. Ett flertal exempel tas pp i pedagogernas redovisningar som bekräftar barnens tveckling inom det här området. Några "axplock" Tema arbeten/aktiviteter som tvecklats tifrån barnens intresse och initiativ. Bygg- och konstrktion både te och inne där barnen påverkat mycket av skeendet och resltatet. Skapande av både färdigt och "värdelöst" material. Motoriska aktiviteter speciellt tomhs som tvecklar mod och självtillit. Ansvarstagande både för material, miljö "hållbar tveckling" och varandra. M.M. Pedagogerna observerar och reflekterar kring vilka möjligheter barnen har att omsätta sina ideer till handling. En kompetenstvecklingsdag med tgångspnkt ifrån Skolinspektionens material: Förskolans pedagogiska ppdrag och Ann Pihlgrens pedagogiska trädet. Pedagogerna har skattat sig enskilt och fört diskssioner och reflekterat i grpp tifrån Skolinspektionens material inom det här tvecklingsområdet. Kollegialt lärande med tgångspnkt ifrån "förskolan ska vara en plats där barns intryck kommer till ttryck och gör avtryck" Några pedagoger har deltagit i Frilftsfrämjandets nya tbildning där läroplanen kopplas till Mlle och Knytte Övrigt (krävs ytterligare insatser, har det framkommit nya tvecklingsområden? m.m.) Minskat antal barn i grpperna - beakta skolverkets rekommen- dationer. Vilket är en viktig faktor /förtsättning för att knna arbeta med mindre grpper/ enskilda barn, detta för att ppnå förväntad effekt och nå målet. Vilka insatser gav resltat? En större medvetenhet och foks hos pedagogerna gällande entreprenöriellt lärande, har lett till att barnen har fått bättre förtsättningar att töva detta i praktiken. Framgångsfaktorer som lyfts fram är bl.a. Aktivt lyssnade, intresserade och inkännande pedagoger. Pedagoger som ställer tmanande frågor till barnen. Tillåtande förhållningssätt när det gäller barnens kreativitet. Inspirerande miljöer. Arbetet i mindre barngrpper. Arbetet med Frilftsfrämjandets Mlle och Knytte. 115

116 ITiJ BÅSTADS ~ KOMMUN Barn & skola Knskapstveckling hos pedagoger om barns kommnikation i samspel och samtal tifrån forskning och beprövad erfarenhet. Förtsättningarna i verksamheten för barns kommnikation i samspel och samtal tvecklas. Insikt om lärmiljöernas betydelse, som innebrit förändringar av den samma. En fördjpad knskap inom området som till viss del förändrat pedagogernas barnsyn som lett till förändringar i förhållningssätt och arbetssätt. Pedagogerna beskriver i sina redovisningar ett antal aktiviteter och sitationer som visar på goda resltat inom området som tex. Barn som spontant hjälper varandra och visar empati mot varandra. Barn som samtalar, visar på och delar känslor med varandra. Barn som i olika aktiviteter tmanar, tar hjälp och tvecklar varandra. Barn som fnnit nya kamrater och ingått i nya grppkonstellationer. Pedagogerna har fördjpat sig Skolinspektionens Kompetenstveckling hos inom området genom material: Förskolans pedagogerna om material som skolverket gett pedagogiska ppdrag. grppdynamik. t samt litteratr som tex. Pedagogerna har skattat Kraften att tgå ifrån barns sig enskilt och i grpp Fortsätta med T AKK. lek, Läroplanen för de yngsta, och Ann Pihlgrens Kärnämne i förskolan. pedagogiska trädet. Möte för kvalitetstvecklarna med förskolechef och i mindre grpper på respektive enhet. Att barn och skolas Skapa förtsättningar för Medvetet arbete tifrån tvecklingsområde har att arbeta med barnen i planen mot diskriminering varit i foks nder flera mindre grpper. Detta och kränkande behandling. år. Vilket har möjliggjort kräver en översyn av Där aktiviteter och material en fördjpning/hållbar skolpengen där hänsyn tas som Alfons Åberg, Snick och tveckling och inte bara till ökade vistelsetider, fler Snack, Stegvis och veckans blivit en "dagslända". barn i yngre åldrar och ökat kompis varit till hjälp. antal barn i behov av När möjlighet finns att särskilt stöd. Skapat lek- och lärmiljöer dela barnen i mindre som stödjer arbetet inom det grpper. Förtsättningar för att få här området. hjälp av specialkompetens När förtsättningar finns (specialpedagog, logoped, Utbildning i T AKK. för pedagogerna att barnpsykolog) inom barn knna deltaga nära och och skolas verksamhets- Arbetat med olika aktivt för att stödja och område=stu. språkstimlerande material. tmana barnen. 116

117 lilj BÅSTADS ~ KOMMUN Barn & skola Del 3 Verksamhetens tvecklingsbehov tifrån målppfyllelse och tvärderingen av arbetet med SKA-planen Vilka mål bör fortsätta tvecklas, vilka bör tas bort och vilka ska läggas till, motivera: Modersmål/annat hemspråk I pedagogernas tvärdering av SKA samt i mina möten med pedagogerna i enskilda medarbetarsamtal, arbetslagsträffar, konferenser, kvalitetsmöten, föräldrakontakter och enkäter m.m. så framkommer det på olika sätt vikten av att synliggöra alla människors lika värde. Desstom syns ett tökat behov hos barnen av att bli sedda och bekräftade samt svårigheter att samspela med andra etc. vilket bl.a. kan bero på fler yngre barn i grpperna och betydligt längre vistelsetider för barnen samt en ökad andel barn i behov av tökat stöd för sin tveckling, barn från andra kltrer som ej förstår eller kan göra sig förstådda, familjer där stress, sjkdom, ekonomi etc. påverkar barnen negativt m.m. Jag ser att områden som varit i foks nder fortfarande bör prioriteras i verksamheterna. 1. Normer och värden och arbetet med plan mot diskriminering och kränkande behandling där ett normkreativt perspektiv kan lyftas fram. 2. Utveckling och lärande med mål som berör jaget, identiteten, social kompetens och inte minst kompetenstveckling inom området modersmål/annat hemspråk/ kltr. 3. Utveckling och tbildning inom IKT (bl.a. digital kompetens för nyanställda, internetsäkerhet, kritisk granskning, sökmotorer, mapphantering etc.). Övrigt av vikt, exempelvis resrskrävande investeringar tanför befintlig bdget med motivering: Jag anser att om förskolan ska knna behålla en god kvalite =ge alla barn en trygg och säker vistelse med stimlerande och säkra miljöer, där kompetenta pedagoger genomför ppdraget enligt lagar och planer, så krävs att nivån på skolpengen höjs och tar hänsyn till barnens vistelsetid, ålder, etc. desstom bör tilläggsbeloppen täcka de merkostnader som blir för barn i behov av särskilt stöd. Kraven på pedagogernas kompetens och tveckling av verksamheten ökar kontinerligt och resrser måste finnas för detta. Det finns i dagsläget stora svårigheter att rekrytera pedagoger och då är det viktigt med bra arbetsvillkor som tex. arbetsmiljö, lön, möjlighet till kompetenstveckling etc. vilket också är nödvändigt för att knna behålla befintliga pedagoger. Jag anser att en översyn gällande förtsättningarna för ledarskapet och arbetsmiljön för chefer bör ses över. Forskning påvisar vikten av ett nära och pedagogiskt ledarskap för bra resltat och en god arbetsmiljö. Det anses att 20 st. medarbetare/chef är en riktpnkt för detta och det är en avsevärd skillnad mot de 45 st. som jag har f.n.v. Omvärden och verksamhetens behov /krav förtsätter teknisk trstning och kompetens för detta, vilket kräver resrser. Behoven inom mina verksamheter töver det som skrivits i ovanstående består i första hand av: - tökat stöd av specialpedagog, logoped och barnpsykolog för handledning åt pedagogerna när det gäller barn i behov av särskilt stöd - arbetsrm för pedagogerna på Ängs byn och Backabyns förskola 117

118 1 " 11~ 1 BÅSTADS ~ KO MM U N Ba rn & skola BÅSTADS KOMMUN BÅSTADS KOMMUN Utbildningsnämnden Dnr.\?..~.. ~';.).Y.3/.'l.O..tl.::.. (e. ~ rlig nläges bedömning Arlig nläges bedömning av målppfyllelse och det systematiska kvalitetsarbetet Päronbyns-, Malens- och Ö Karp~ förskolor 118

119 WJ BÅSTADS M KOMMUN Barn & skola Årlig nlägesbedömning av målppfyllelse och det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan Syfte: Del 1 Grndskol".ln: Smmera elevernas malppfyllelse och analysera resltaten på. organisationsnivå Del 2 Förskola och grndskola: Göra en bedömning av resltatet av tvecklingsområdena som lyftes i SKA-planen och analysera resltaten Del 3 Förskola och grndskola: Identifiera förbättrings-/tvecklingsområden tifrån ovan nämnda pnkter samt tifrån be hovsinventering i ett bredare perspektiv Del 1 målppfyllelse (rör grndskola) Elevernas målppfyllelse, bilagda avidentifierade betygskataloger Organisationsanalys av resltaten: 119

120 BÅSTADS 1.ri."1 ~ 1 KOfv1MUN Ba rn & sko la Del 2 Utvärdering av arbetet med planen för Systematiskt kvalitetsarbete (rör förskola och grnd skola) Utvecklingsområde 1: Mål enligt Skol- och tbildningsprogram för Båstads kommn Barn/pedagoger använder informations- och kommnikationsteknologi som ett.verktyg för knskapstveckling... Vilken förväntad effekt var Hr blev resltatet? Vilka insatser genomfördes? Analys tänkt att ppnå? Ökad digital Pedagogerna har nder Fortbildning enligt lokal IKT- Vilka insatser gav resltat? Övrigt (krävs ytterligare insatser, kompetens för barn året ökat sin digitala plan för verksamheten och har det framkommit nya tvecklingsområden? m.m.) och pedagoger kompetens genom kompetenstvecklingspian Förankrad lokal IKT-plan fortbildning. enligt bilaga i SKA-plan. med.ppföljning av it-ansvarig pedagog och Introdktion och fortbildning i IKT för Pedagogerna använder Fortbildning i kommnens förskolechef. nyanställda pedagoger. projektor och Apple TV i pedagogiska nätverk för IKT- det pedagogiska arbetet ansvariga. Fortbildning och kollegialt Pedagogerna efterfrågar med barnen och har en läranae. mer fortbildning i GAFE. medveten tanke om Utbildningstillfällen inom.. barnens läranqe när kommnen i bl.a. Pedagogerna pplever appar används. Barnen programmering. brist på tid avsatt för efterfrågar ipaden för att arbete med IKT. söka fakta. Avsatt tid för kollegialt lärande. Samtliga arbetslag arbetar med programmering tillsammans med barnen. 120

121 fjil BÅSTADS ~ KOMMUN Barn & skola Vilken förväntad effekt var tänkt att ppnå? Hr blev resltatet? Vilka insatser genomfördes? Analys Barnen ökar sitt inflytande i sin egen pedagogiska dokmentation. Barn efterfrågar sina lärloggar. Pedagogerna har en hög ambition att dokmentera tillsammans med barnen. Ett hinder är barnens ökade omsorgstid. Kvalitetssäkra Unikms lärplattform enligt lokal IKTplan Vilka insatser gav resltat? Övrigt (krävs ytterligare insatser, har det framkommit nya tvecklingsområden? m.m.) Svårigheter finns att läsa t barnens lärprocesser tifrån att inläggen i Uni.km staplas på varandra tillsammans med andra inlägg. Ökad delaktighet i verksamheten för vårdnadshavare Alla vårdnadshavare är inte positiva till att använda Unikm för att ta emot information. Samtalsmallarna är kvalitetssäkrade och bjder in barn och vårdnadshavare i tvecklingssamtalet på ett positivt sätt som ger barn och vårdnadshavare ett ökat inflytande och delaktighet i verksamheten. Liten effektiv grpp som haft Tydligt ppdrag med få Uppkoppling till nätet har. mandat att jobba med pedagoger som har inte fngerat vid samtalsmallar och ta beslt. mandat att tveckla och tvecklingsamtal ett antal implementera tillfällen. samtalsmallarna. Behov av stöd till Kollegialt lärande. Kollegialt lärande. vårdnadshavare med annat modersmål än Pedagoger infontjerade Information till svenska. vårdnadshavare inför vårdnadsh<ware med tvecklingssamtal och visade tydliga förväntningar. tydliga förväntningar på ökad delaktighet. 121

122 IJl.I/ BÅSTADS 1~ KorV1 rvj N Barn & skola Utvecklingsområde 2: Mål enligt Skol-och tbildningsprogrammet för Båstads kommn Stärka det entreprenöriella lärandet Vilken förväntad effekt var Hr blev resltatet? Vilka insatser genomfördes? tänkt att ppnå?. Barnet tar ansvar och initiativ, Pedagogerna ha1~ genom Kollegialt lärande omsätter ideer till handling fortbildning och kollegialt Föreläsningar samt tvecklar sin nyfikenhet, lärande tagit till sig Litteratr självtillit, kreativitet och har begreppet Material från Skolverket och mod att ta risker. entreprenöriellt lärande. Skolinspektionen. I pedagogernas Nätverksträffar inom Knskapstveckling hos dokmentation SKA syns kommnen. pedagoger om barns en progression i det kommnikation i samspel och pedagogiska samtal tifrån forskning och förhållningssättet beprövad erfarenhet. entreprenöriellt lärande och en knskap om barns kommnikation och samtal tifrån forskning och beprövad erfarenhet. Vilka insatser gav resltat? SamtJiga insatser gav resltat. Analys Övrigt (krävs ytterligare insatser, har det framkommit nya tveckjingsområden? m.m.) Utveckla arbetsmetoder som stödjer pedagogerna i barngrpper med många barn och hög omsorgstid. Förtsättningarna i verksamheten för barns kommnikation i samspel och samtal tvecklas. Pedagogerna har startat ett gemensamt projekt för förskolorna att töka ndervisning i temiljön. 122

123 IJi] BÅSTADS ~ KOMMUN Barn & skola Del 3 Verksamhetens tvecklingsbehov tifrån målppfyllelse och tvärderingen av arbetet med SKA-planen Vilka mål bör fortsätta tvecklas, vilka bör tas bort och vilka ska läggas till, motivera: Verksamhetens systematiska arbete visar att de båda tvecklingsområdena bör fortsätta prioriteras och visar på följande behov: Utvecklingsområde 1: Barn/pedagoger använder informations- och kommnikationsteknologi som ett verktyg för knskapstveckling. Upprätta rtiner för introdktion av kommnens informations- och kommnikationsteknologi för nyrekryterade pedagoger. Fortbil_dning i GAFE. Pedagogerna pplever osäkerhet i systemet. Fortsätta att tveckla lärloggarnas pedagogiska kvalite och ordningsföljd på inlägg i Unikm. Fortsatt implementering av nderlag för tvecklingssamtal med barn och vårdnadshavare i Unikm Utveckla stödfnktioner i Unikm för vårdnadshavare med annat modersmål än svenska Utvecklingsområde 2: Stärka det entreprenöriella lärandet. (Knskapstveckling hos pedagoger om barns kommnikation i samspel och samtal tifrån forskning och beprövad erfarenhet) Utveckla arbetsmetoder som stödjer pedagogerna i barngrpper med många barn och hög omsorgstid. (Fortbildning tillsammans med specialpedagog är planerad inför nästa läsår). Skolinspektionens rapport "Förskolans pedagogiska ppdrag", 2016 visar att begreppet ndervisning behöver bli tydligt för förskollärare. Verksamhetens systematiska kvalitetsarbete visar på att ndervisning vid tevistelse är ett tvecklingsområde. 123

124 l.ill BÅSTADS l~ KOMMUN Barn & skola Övrigt av vikt, exempelvis resrskrävande investeringar tanför befintlig bdget med motivering: Fördelning av förskolepeng som medger en högre bemanning tifrån att barnens omsorgstid ökat. Pedagogerna har de senaste åren fått en tökning av sina administrativa arbetsppgifter förtom dokmentation och administration kring barnen. IKT och lärplattformen Unikm kräver arbetstid och ansvar för ekonomi/inköp kräver mer tid och knskap. Försämrad arbetsmiljö är en tidstjv för pedagogerna. Päronbynsoch Malens förskolor har lagt mycket tid för att få städningen godtagbar och har inte lyckats. Fel som inte blir åtgärdade tar tid att följa pp. Resltatet blir att pedagogerna får mindre tid för sitt kärnppdrag - arbetet med barnen. Bristen på förskollärare att rekrytera påverkar förskplans förtsättningar för en god målppfyllelse. Andelen obehöriga pedagoger ökar i verksamheten. Ansvaret för ppdraget blir tyngre för de förskollärare som arbetar i Båstad kommn. Päron byns-, Malens- och Östra Karp är tsedda till Övningsförskolor i samarbete med Halmstad högskola. Syftet för verksamheten är att höja egen kompetens, påverka tbildningen men också öka söktrycket vid rekrytering. Under året har vi rekryterat fem nyexaminerade med tbildning från Halmstad förskola. Vi tar gärna emot några till men behöver främst rekrytera förskollärare med erfarenhet. Flera förskollärare med erfarenhet i verksamheten har ttryckt besvikelse över tfallet i årets löneöversyn. Statsbidrag för att minska antalet barn i barngrpperna med de yngsta barnen beviljades för Päronbyns förskola men inte för Malens- och Ö Karps förskola. Päronbyns förskola kommer att placera 12 barn i varje barngrpp nder läsåret 2017 /2018. Malens- och Ö Karps förskolor återgår till barngrpper med i genomsnitt 18 barn placerade i varje barngrpp/avdelning. Säkerställa nätppkoppling är en förtsättning för god målppfyllelse. Under läsåret 2016/2017 har det inte inkommit någon anmälan eller förekommit någon händelse enligt skollagen 6:10 Målen enligt läroplanen är ppfyllda läsåret 2016/2017. ~C...; f-a, c/ l?ö ::;-13 ~ ) r;-;;, r.rl-c <> 1 e c h-e_( 124

125 BÅSTADS KOMMUN Tjänsteskrivelse 1 (2) Datm: Handläggare: HenrikWagersten Dnr: UN / Till: Utbildningsnämnden Beslt skickas till: N Ansökan om tillstånd att få starta och driva fristående förskola Sammanfattning av ärendet ansöker om att få starta och driva en fristående förskola på Köpmansgatan 75, från och med Sltgiltig ansökan kom in och handlar om verksamhet i 2 avdelningar med 36 barn. Bakgrnd I mars 2017 inkom en första ansökan från a om att få starta förskola i Båstad på Köpmansgatan 75. Telefonsamtal, växling och möte med Na både före och efter den första ansökan reslterade i föreliggande ansökan. N har inte tidigare drivit förskola. Aktellt Sökande planerar att i samarbete med fastighetsägaren bygga om fastigheten så att den blir anpassad efter de krav som ställs på en förskolelokal. För närvarande har bland andra Stöd- och tvecklingsenheten sina kontor i lokalerna. Övervägande/framtid Lokaler Varken den närmaste tomhsmiljön eller lokalerna är i dagsläget anpassade efter förskoleverksamhet, men kan anpassas genom ombyggnad och komplettering, för att ppfylla gällande krav. Särskilt ventilationen är idag ndermålig. Även toaletttrymmen behöver göras om. Tankar finns att göra om den mindre tomhsmiljö som finns vid övre ingången (trädäck), så att den går att använda som lekyta. Vid samtal framkommer att kommnala lekområden primärt kommer att nyttjas för barnens tevistelser. Sökandes erfarenhet av att driva förskola Sökande saknar förskoleerfarenhet och erfarenhet av att leda och driva förskola, men avser att anställa personal för detta. Trafik/Parkering Då fastigheten ligger vid Köpmansgatan är det direkt olämpligt att någon form av hämtning och lämning ska ske där, då parkeringsplatserna är få och trafiken relativt tät. Hämtning och lämning kan ske vid baksidan, Nygatan, där Strandängsskolorna har sin parkering. Konsekvenstredning om ökad trafik och antal parkeringsplatser på Nygatan har inte gjorts. 125

126 2 (2) Ekonomi /nderlag/kompetensförsörjning Ekonomi styrs av nderlag. När det gäller kommnen i stort finns för närvarande lediga förskoleplatser, främst i Östra Kamp och Förslöv. I tätorten Båstad saknas förskoleplatser. Svårigheter finns att beräkna behovet då annan entreprenör avser driva fristående förskola med flera avdelningar vid Tvelyckan. N l har inte redovisat hr hon ska få behörig personal i form av förskolechef, förskollärare eller barnskötare, men sannolikt finns kontakter då hon tidigare jobbat på Arbetsförmedlingen. Förslag til I beslt Utbildningsnämnden besltar att: 1. Med tanke på den osäkerhet sorn gäller på flera områden, avslå ansökan He~k Wagersten, Bar och skola tfedare/ skolexpert 126

127 ITiJ.. BÅSTADS ~ KOMMUN Barn & skola BASTADS KOMMUN Ul:bildningsnärr,nden Dm.. V..1\\ ~. H?..5" /... ~.9\.1:.::.. ~ Datm: Ansökan avser: l8l Förskola ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE AV FRISTÅENDE FÖRSKOLA ELLER FRITIDSHEM verslon160zoz Gäller hvdman för fristående förskola eller fritidshem, enligt Skollagen 2 kap, 5-7, 8 Kap 18-19, 14 Kap Uppgifterna i ansökan är offentliga Diarienmmer: D Fritidshem* *Fristående fritidshem som inte anordnas vid skolenhet med förskoleklass och grndskola I Verksamhetens namn Fjärilen förskola Datm för planerad start (ååmmdd) Underskrifter Hvdman Kontaktperson Namnförtydligande Namnförtydligande Organisationsform (AB, HB, ek. förening, stiftelse, registrerat trossamfnd etc.) Enskild Firma DRegistreringsbevis från Bolagsverket/Länsstvrelsen 181F-skattebevis med arbetsgivarregistrering Bankgiro/Plsgiro DBolagsordning, stiftelserknd, föreningsstadqar eller motsvarande 18JBevis från bank att konto tillhör företaget Organisationsnmmer/personnmmer 8 Utdelningsadress Postnmmer E-postadress Ort Telefonnmmer 0 Mobilnmmer I Webadress Båstads kommn Barn & skola BÅSTAD Telefon: vx Plsgiro: arg.nmmer: bastads.kommn@bastad.se 127

128 2 (9) Personnmmer E-post S Mobilnmmer Telefonnmme Verksamhetens adress Postnmmer Köpmangatan Ort Båstad E-post o Webbadress Kompletterande dokment gällande lokaler Hyreskontrakt, överenskommelse Bygglovshandlingar Bifogas ansökan D [8] D [8] Ritningar (skalenliga) med angivande av lokalyta [8] D Kopia av anmälan till miljö och hälsa, om livsmedelshantering D [8] Kopia av anmälan till miljö och hälsa, om lokalen D [8] Barnsäkerhetsrond D [8] Skickas före verksamhetsstart Verksamhetens om f attnmg. Antal platser i för- 36 skola Antal platser i fritidshem Antal avdel- 2 ningar Antal avdelningar Namn Examen och ev. befattningstbildning Examensbevis I o Anställningsbevis._o Bifogas ansökan Skickas före verksamhetsstart I o 0.., ö vria persona Planerat antal anställda i barngrpp, omräknat i heltider 7 Därav behöriga förskollärare Ovrig personal (kök, städ, etc) 1 Villkor för godkännande (skriv i dokmentet eller lämna som bilagor) 128

129 3 (9) 1. För tbildningen ska de lokaler och den trstning som behövs för att ppfylla syftet med verksamheten. Lokalerna ska vara trstade med sådana säkerhetsanordningar som normalt krävs för att bedriva verksamhet riktad till barn. Utrstning och temiljö ska ppfylla de krav på säkerhet som ställs på motsvarande verksamheter i kommnen. Rtiner för att förebygga risker och olyckor i inne- och temiljön ska finnas. Hvdmannen ska visa att lokalerna är godkända och att det finns rtiner för egenkontroll enligt miljöbalken och brandskydd. Beskriv hr villkoren ska ppfyllas: Vi kommer att bygga om enligt var gränsning från fastigheter tifrån ett staket vägg för att skydda barn när de leka tifrån, Vi kommer att ha lite lekplats framför förskolan och kommer att koppla stor lekplatsen för dom till närmare lekplatsen som finns i område. Lokalen har två våningar jag kommer att använda entreplan som hvet plan för barn, vi kommer att behålla konterar och fika platsen för baren och att renovera resten för barn aktiviteter. Källarplan kommer att ha extra toaletten, individella samtal, vila platser samt andra aktiviteter. Jag kommer att bifoga lokal ritning om det behövs. Trygg och säker verksamhet: Verksamheten kommer att pprätta en checklista tifrån säkerhetskrav och vad personalen ska vara ppmärksamma för enligt följande pnkter: Handlingsplan för brand Handlingsplan när ett barn försvinner Handlingsplan om ett barn inte blir pphämtad Handlingsplan vid tvist mellan vårdnadshavare En säkerhetsrond kommer att tföras med personalen kontinerligt för att säkerställa att alla brandvarnare fngerar och finns i alla trymmen i lokalen. Vi kommer att gå igenom säkerhetsrond med personalen vid start och gäller följande: Arbetsrtiner vid tvistelse Grindar kontrolleras innan barnen går t Barn lista, pricka av barn som kommer/går hem Kontrollräkning vid in/t vid tomhsvistelse/tflykt Barnen får aldrig tvistas på qården tan personalens närvaro 2. Verksamhetside/pedagogisk inriktning Beskriv ide/inriktning Pedagogisk inriktning ide ligger på Likabehandlingsplanen Barns medbestämmande och inflytande En dialog med vårdnadshavarna Och alla pedagogiska inriktningar strävar mot samma mål att barnen ska vara trygga, självständiga, teverksamhet, msik, estetisk verksamhet, rörelse, dramatisering, sagor och matematik m.m. Samt barnens natrliga nyfikenhet och vilja att förstå ska ppmntras och fri lek är en viktig del i verksamheten. Måltider Vi kommer att servera Frkost, lnch, mellanmål och frkt från skolköket i närheten. Maten kommer att vara i höq Qrad ekoloqisk och närprodcerad. 3. Hvdmannen ska se till att barngrpperna har en lämplig sammansättning och storlek och att barnen även i övrigt erbjds en god miljö: Beskriv hr villkoren ska oofvllas: 129

130 4 (9) Vi kommer att eftersträva en så stor åldersspridning som möjligt och tillämpa viss ålders och mognadsindelning. Vi kommer att sträva efter att använda miljövänlig trstnino och material. 4. Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är behörig för viss ndervisning för bedriva ndervisningen. Utöver lärare eller förskollärare som avses, får det i ndervisningen i förskolan och fritidshemmet finnas annan personal med sådan tbildning eller erfarenet att barnens tveckling och lärande främjas. Beskriv hr villkoren ska ppfyllas: Förskolan kommer att ha behörig och knniga personal som kan hjälpa barn. Namn på personal kommer att lämna vid start. 5. Hvdmannen ska se till att all anställd personal lämnar tdrag r belastningsregistret innan anställningen påbörjas. Om hvdmannen själv avser att arbeta i verksamheten ska tdrag r belastningsregistret bifogas ansökan. Beskriv hr villkoren ska ppfyllas: Innan en anställning inom verksamheten ndertecknad ska sökanden till tjänsten lämna ett tdrag r belastningsregister. Personal kommer innan verksamhetstart att ha ppvisat registertdrag, som rekryteras oavsett om det gäller tillsvidareanställning eller kortare eller längre vikariat kommer att lämna registertdrag. 6. Hvdmannen ska se till att all personal har knskap om och kan tillämpa den tystnadsplikt för enskilt bedriven verksamhet som följer av skollagen Beskriv hr villkoren ska ppfyllas: I enlighet med bestämmelser om tystnadsplikt som finns intagna i de olika socialvårdslagarna som omfattas av tystnadsplikt (29 kap. 14 skollagen), ska all personal lämna en skriftlig sekretessförbindelse om att nder inga omständigheter får berätta för tomstående vad personal får reda på om enskild persons förhållande. Hvdmannen ansvarar för att all personal har knskap om innebörden av tystnadsplikt. Dessa bestämmelser gäller även efter anställninoens eller verksamhetens oohörande. 7. Hvdmannen ska se till att alla som arbetar i verksamheten har knskap om och kan tillämpa sin skyldighet enligt skollagen/socialtjänstlagen att anmäla misstanke om barn som far illa till Individ och familj. Beskriv hr villkoren ska ppfyllas: Rektor, förskolechef, pedagoger och annan personal ska genast göra en anmälan till socialtjänsten när de får kännedom om eller misstänker missförhållanden. Skyldigheten omfattar barn nder 18 år och gäller missförhållanden som antingen är kopplade till barnets hemmiljö eller barnets eget beteende. Det kan handla om misstanke om övergrepp eller brister i omsorgen i hemmet. Det kan också handla om att barnet har ett riskbeteende, till exempel missbrk eller kriminalitet ska anmälas till socialtjänsten. 8. Hvdmannen ska se till att det finns rtiner för vilka åtgärder sqm ska vidtas om det finns misstanke om övergrepp mot barn Beskriv hr villkoren ska ppfyllas: Det yttersta ansvaret ligger på kommnens socialnämnd. Enligt kap 1 & social tjänstslagen att alla yrkesverksamma personal på pedagogiska omsorg har en anmälningsplikt till socialnämnden när det finns en kännedom om eller misstankar att barn far illa. En handbok skapas på verksamheten där alla verksamma personal tar del av bestämmelser och instrktioner som tar pp anmälninosolikt. 130

131 5 (9) All personal dokmentera mntligt (skyddade av barnsidentitet) misstankar och oron. Anmälaren tar inte orsaker till att barnet far illa, tan socialnämnden som har ansvaret att treda sitationen. Dokmentationen ska lämnas vidare till hvdmannen på verksamheten, som i sin tr gör anmälan till socialnämnden. Ut över det rtinerna kommer att följa handlingsplanen. 9. Utbildningsanordnaren ska ha en likabehandlingsplan med en översikt av de åtgärder som behövs dels för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och dels för att främja lika rättigheter och möjligheter för de barn som deltar I eller söker till verksamheten. Denna plan ska revideras varje år. Beskriv hr villkoren ska ppfyllas Planen kommer att arbetas fram av personalen efter Skolverkets mall, synpnkter hämtas av vårdnadshavare och även från barngrppen. Arlig tvärdering kommer att ske. Varje år kommer vi att ha ett foksområde. Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykosociala eller text och bildbndna. Alla kränkningar är inte diskriminering men all kränkande behandling måste förhindras. Inget barn ska ställas tan ett säkert, tydligt och aktivt skydd. Lagen syftar till att värna och främja allas lika värde och rätt att bli behandlade som individer på lika villkor. Varje form av kränkande behandling mellan barn, mellan vxna och mellan barn och vxna är otillåten och i strid mot de grndläggande värden som ska prägla verksamheten. Lagen om förbd mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever fattades av riksdagen febrari 2006 för att främja barns lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grnd av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosppfattning, sexell läggning eller fnktionshinder. Barnens och de vxnas rättigheter och skyldigheter bygger på: FN:s konvention om barnens rättigheter bl.a. 2 kap. 5-7 samt 3 kap diskrimineringslagen och 6 kap. skollagen Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen som syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att i övrigt ppnå en god arbetsmiljö. socialtjänstlagen (14 kap. 1 )angående anmälningsskyldighet brottsbalken Mål Alla barn och vxna ska känna sig trygga i vår verksamhet Alla tar ansvar för att agera mot diskriminering och annan kränkande behandling Alla ser till att likabehandlingsplan levandegörs i det dagliga arbetet med barn Varje incident av kränkande behandling ska resltera i en reaktion från de vxna 10. Förskola och fritidshem ska tillämpa gällande läroplaner, samt Skolverkets allmänna råd. Beskriv hr villkoren ska ppfyllas: Enligt Lpfö 98 att förskolan ska sträva efter varje barn tvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors sitation samt välja att hjälpa andra, 131

132 6 (9) sin förmåga att pptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrnd och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosppfattning, sexell läggning eller fnktionsnedsättning, och Respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Vårt arbetssätt: Vår verksamhet kommer att sträva efter att varje barn tvecklar värdegrnder som respekt, demokrati, solidaritet, ansvar, inflytande och delaktighet, jämlikhet och trygghet. Att värdena ska hållas levande i arbetet med barnen innebär att barnen dagligen ska få erfarenhet av konkret tillämpning av dessa värden. Personalen ska själva vara bärare av tydliga normer och värden. Genom att tydligt visa barnen till exempel solidaritet och ansvarskänsla och konkret töva detta i vardagen. Genom att alltid bemöta andra med respekt kan också barn tveckla den förmåga. Genom att ta hänsyn till barns rätt till integritet tvecklar barnen sin känsla för egen och andras integritet. Demokrati handlar om allas rätt att komma till tals och bli hörda. Genom ett demokratiskt arbetssätt får barnen konkreta erfarenheter av demokratin genom personalens samspel med varandra, deras förmåga att knna arbeta mot gemensamma mål, tan att alltid ha samma åsikt. Verksamheten kommer att genomsyra av ett demokratiskt arbetssätt genom t.ex. Genom leken tränar barnen att vänta på sin tr. Att fatta gemensamma beslt med sina kamrater. Att tveckla förmåga att dela med sig. Att lyssna på varandra. Stimlera barnen till samarbete. Hjälpa barnen att lösa konflikter på ett konstrktivt sätt. Barnen ska få ppleva att personalen behandlar alla lika, tifrån principen om allas lika värde. Alla barn ska bemötas tifrån den individ barnet är, men värderas lika. Verksamheten ska sträva efter att: Alla kan göra allt oberoende av kön. Få barnen att förstå att alla är lika mycket värda, oavsett kön, ålder, fnktionshinder, social och kltrell bakgrnd. Flickor och pojkar ges lika villkor och möjligheter. Tryggheten är en viktig del i pedagogiska omsorgen och det ppnås genom att: Att ha bestämda rtiner. Barnen får ta del av vad som är planerad att hända. Personal finns tillhands. Att vara en god förebild för barnen. Öppen dialog med barn och vxna. 132

133 7 (9) 11. Barn ska ges inflytande över tbildningen och vårdnadshavare ska erbjdas möjlighet till inflytande över tbildningen. Beskriv hr villkoren ska ppfyllas: Enligt Lpfö 98 "vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och tveckling. Förskolan skall komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förtsättningar för att varje barn skall knna tvecklas rikt och mångsidigt" Den dagliga kontakten, öga mot öga, är ett gott form för en ömsesidig informations tbyte. Genom att ha ett inbjdande diskssionsklimat kring synen på barns tveckling och lärande får personal och föräldrar insikter om varandras sätt att tänka kring olika frågor. Vi har ett ständigt samtal kring barnets tveckling och trivsel. Vi har föräldramöte 1-2 ggr/år. Vi har tvecklingssamtal 2ggr/år. Veckobrev 1ggr/vecka. Vi kommer att delta tillsammans med föräldrar på olika högtider t.ex. jlfest, vår/sommar fest. Vi kommer att fira alla blivande 6-åringar innan avsltning. Vi kommer att ha ett öppet hs på den pedagogiska omsorgen för alla intresserade. Barns inflytande och delaktighet är en viktig del i verksamhetens arbete. Verksamheten kommer att skapa förtsättningar för barn att töva ett inflytande där personalen ger möjligheten enligt nedan: Barnen får möjligheter att tveckla olika förmågor. Barnen får möjligheter att knna ttrycka sina tankar och att knna lyssna på andra och ta ansvar för sina förhandlingar. Barnen blir tagen på allvar genom att komma till tals och få möjlighet till en mångfald av kommnikation och samspel. Barnen får möjlighet att tillåts påverka sin sitation och att personalen synliggör för barnen att deras påverkan ger resltat.barnen ska få ppleva att personalen behandlar alla lika, tifrån principen om allas lika värde. Alla barn ska bemötas tifrån den individ barnet är. Verksamheten ska sträva efter att: Alla kan göra allt oberoende av kön. Få barnen att förstå att alla är lika mycket värda, oavsett kön, ålder, fnktionshinder, social och kltrell bakgrnd. Flickor och pojkar ges lika villkor och möjligheter. Årlig enkäter kommer att användas för vårdnadshavare. Barnintervjer, samt tvevklingssamtal och pedagogisk observatiion i barngrppen kommer batt användas. 12. För att nderlätta barns övergång mellan verksamhetsformerna ska det finnas rtiner för samverkan mellan förskola, förskoleklass, skola och fritidshem. Beskriv hr villkoren ska ppfyllas: En arbetsplan ska tillsättas som framgår vilka rtiner som bör följas för att samarbeta. Vi kommer att samarbeta på olika sätt med olika aktörerna. Ambitionen är att de första kontakterna ska ske tidigt på vårterminen. Pedaqoqer kommer att bjdas in 133

134 8 (9) från mottagande förskolor, skolor och fritids och barn kommer om möjligt att besöka verksamheterna. 13. Hvdmannen ska ha skriftliga rtiner för att ta emot och treda klagomål mot tbildningen. Information om klagomålsrtinerna ska lämnas på lämpligt sätt. Beskriv hr villkoren ska ppfyllas Enligt skollagen 4 kap. 8 skall hvdmannen ha skriftliga rtiner för att ta emot och treda klagomål mot verksamheten. Vi ser som klagomål som ett tillfälle att förbättra vår verksamhet. Föräldrar har möjlighet att föra fram sina synpnkter och klagomål om det är något som inte motsvarar deras förväntningar eller om de är missnöjda med barnverksamhet. Dessa klagomål/synpnkter framför i första hand till barns pedagoger i verksamheten. Om pedagogerna inte lyckas lösa problemet och missnöjet kvarstår vänder man sig till ansvarig hvdman på verksamheten, så att verksamheten själv får möjligheten att agera. Om missnöje fortfarande står kvar finns en möjlighet att ett skriftligt klagomål på avsedd klagomålsblankett lämnas via epost eller vanlig post. Klagomålen som lämnas till hvdmannen kommer att behandlas så fort så möjligt. Och hvdmannen ger svar på klagomålet. Vid komplicerade klagomål som tar längre behandlingstid meddelas orsaken till dröjningen till de berörda. Fjäril förskola treder, följer pp och dokmenterar alla klagomål. I 14. Hvdmannen ska systematiskt följa pp och tvärdera verksamheten. Beskriv hr villkoren ska ppfyllas: Vi kommer att göra tvärdera varje planering, som var är vi? Vart ska vi? Hr gör vi? m.m. 15. Oversiktlig ekonomisk kalkyl (intäkter och kostnader) för det första verksamhetsåret Beskriv Ekonomisk kalkyl bifooas. Bestämmelser för ansökan, godkännande och tillsyn: Ansökan om att få bedriva fristående förskola eller fritidshem ska göras till Utbildningsnämnden. Beslt i ärendet fattas inom 3 månader från det att komplett ansökan kommit in. Till ansökan bifogas de ppgifter, som anges i "Att starta och driva förskola, skolbarnomsorg och pedagogisk omsorg som enskild/fristående verksamhet i Båstad kommn." Godkännande ges tillsvidare. Godkännande pphör atomatiskt om hvdmannen inte har startat verksamheten inom ett år efter godkännandet. Därefter krävs en ny ansökan och ett nytt godkännande. Om verksamheten helt eller till väsentlio del ändras eller flyttas, ska ny ansökan göras. Ansökan skickas till: Båstads kommn 134

135 9 (9) Barn och skola Box Båstad 135

136 I I I I l I JH\entre L J b 0 b 0 b 0 0 "-- or ENTREPLAN 180 kvm SKAL1:100 le [ ~ I-,_ I ontor '- Kontor Kontor._ =e~ Kontor '" <::::J Mötesplats tor - Jr.-0 B '- - V llijlj i "r\ ~ I I I 11 I T i I i - i i +0,10i i i 0 i i i i i ci +0, i - i i i i ~ ~ r)2j~ - G Pentry IQI 0 i i HKWc I I I I I, I- / I s,,,.p"li>l..,......, Il I 11 I p BILAGA 1 ~ "'" "'" ~ - 1 SP -.. ~ H ""'""'.,... B Allmän SP ar~ ~ - F Allmän E Allmän SP f= "'m 0 Allmän SP ~~~.. i fl0mll1iqq:t......,..., [ bp- 51 k\11 Allm:=!n SP "'" -\ ~ w I 0 0 t A Allmän SP ' ' ~ BET \ :.rrr ÄtlORltlC.f~t.\\/SER \ S!Gt I 0.1."'l'UM BJÄRE BYGG KONSULT ARKITEKT S.>.R Bästads kommn - Akvarellen 17 I I/'""" ;;;;;; ~eaeann ll.c".'.1.1.hsc..\r.ul ll 2!Jq ll s..l.st.l.d FÖRSLAG TILL OMBYGG~IAD ~!T!Z>l.\I,C11~T~llt"to kallarplan Planer SKALA SKALA 1:200 Båstad I ~M:~ I s'ic:!ga 1 l,l" I 136 F I oso69

137 ~--- -" /, ('l.>

138 rr~ 3. ~.r I j) c ' -.-/ Cl c '" =(=)=r! -<(' 11 4 li 5' --~ ]) 0 ' pd '" ~,~ - ~ _,~-~~----,. -;O /) (D / '-._. < > d: Q1 4~ V>~ r.1 ;~ ~~rtf --- ' - \!l '. p -;J / c /-.~ I C.,/' y (D -r -;x:: ( ( 9~ 9 -\ (0 138

139 Tjänsteskrivelse 1 (1) Datm: Till: Utbildningsnämnden Handläggare: Henrik Andersson och Sara Damber Dnr: UN / Besltslogg tbildningsnämnden Förslag till beslt Besltsloggen för tbildningsnämnden daterad godkänns. Sammanfattning av ärendet För att säkerhetsställa verkställigheten av beslt fattade av tbildningsnämnden finns en besltslogg. Vid varje sammanträde får tbildningsnämnden en förteckning över de fattade beslt som ska verkställas, återrapporteras eller remitterats för beredning. Bildning och arbete Henrik Andersson, Bildningschef Barn och skola Sara Damber, Skolchef Bilagor till tjänsteskrivelsen: Besltslogg daterad \fel! talet kan inte representeras i angivet format.\tz 139

140 Besltslogg tbildningsnämnden 2017 Besltsinstans, datm och KS , 116 Hållbar och optimal förskole- och grndskolestrktr för en tidsenlig och likvärdig tbildning (f.d vårdnadshavarenkät 2014) UN , 9 NIU (Nationell idrottstbildning) ansökan, Akademi Båstad gymnasim Dnr Beskrivning av ppdraget Ansvarig Stats (*1) Färdig-datm (*2) UN Skolchef / UN / Förvaltningen får i ppdrag att ta fram nderlag som belyser och analyserar dessa frågeställningar: - Likvärdig tbildning vid kommnens förskolor och skolor - Framtida kompetensförsörjning - Förskole- och skollokaler som lever pp till skollagens krav på tidsenliga lärmiljöer och arbetsmiljölagens krav 2. Uppdraget följs pp vid varje ordinarie sammanträde med välfärdstskottet. 1. Förvaltningen får i ppdrag att inleda samarbete med Svenska tennisförbndet avseende Nationellt godkänd idrottstbildning inom tennis. 2. Därefter ansöka hos skolverket om tillstånd att anordna sådan tbildning. Bildningschef Otimal grndskoleorganisation södra delen beslt i jni, optimal grndskoleorganisation och optimal förskoleorganisation beslt i september Ej aktellt för närvarande UN , 90 Implementering av obligatoriskt bedömningsstöd för årskrs 1-3 UN / B) Uppdrar åt förvaltningen att skapa en god systematik och strktr för registrering och ppföljning av resltat på skolnivå och kommnnivå. C) Uppföljning av resltaten på skolnivå och kommnnivå efter avsltat läsår. Utvecklingsledare * 1 Förvaltningens stats på ärendet. * 2 Förvaltningens förväntade datm för politiskt beslt i ärendet om det ska tas beslt, annars när besltet avses vara verkställt 140

141 UN , 131 Svar på motion - skolskjtsar och kamrater UN , 7 Svar på motion - skolbsstrafik UN / UN / Svar på motion - skolskjtsar och kamrater Skolchef UN besltar föreslå KF: Syskonåkning/kompiså kning ska testas nder en begränsad tid av en termin Svar på motion - skolbsstrafik Skolchef UN besltar föreslå KF: Syskonåkning/kompiså kning ska testas nder en begränsad tid av en termin * 1 Förvaltningens stats på ärendet. * 2 Förvaltningens förväntade datm för politiskt beslt i ärendet om det ska tas beslt, annars när besltet avses vara verkställt 141

142 Tjänsteskrivelse 1 (1) Datm: Till: Utbildningsnämnden Handläggare: Henrik Andersson, Sara Damber Dnr: UN / Delgivningar Förslag till beslt Redovisade delgivningar läggs till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Inkomna skrivelser om särskild vikt för nämnden delges. 1. Handräckning av transporter (dnr: UN / ) 2. Tillsynsrapport Lyckohällans förskola (dnr: UN / ) 3. Beslt - tillsynsbesök Båstad Montessori förskola (dnr: UN / ) 4. Redovisning av platser inom förskola och pedagogisk omsorg (dnr: UN / ) Båstad Bildning och arbete Henrik Andersson, Bildningschef Barn och skola Sara Damber, Skolchef \fel! talet kan inte representeras i angivet format.\s 142

143 BÅSTADS KOMMUN Barn & skola Barn- och skolkontoret 81Å.STADS K0\\!1MUN U\:bildningsnämnden z 9 onr.. V..N... C~.o.~~~ /.. '2.9.~.:r.. :::.. (o.q Redovisning av platser inom förskola och pedagogisk omsorg ?\: 0 Utnyttjade Placerade Antal platser 3 Lediga Antal barn Område Förskola platser barn som ej 3 tgångsläge platser i kö nläge börjat c :J D.l Båstad 0 - Äppelbyn Päron byn Malen Östra Karp Östra Karps förskola Västra Karp Klockare byn Torekov Fiske byn Grevie Backa byn Förs löv 0 Skogs byn Ängs byn Pedagogisk omsorg (2st) Smma förskola , Il Utnyttjade Placerade ; Antal platser Lediga Antal barn rltgångsläge platser i kö Område Förskola platser barn som ej D.l ro nläge börjat :i 0.. ro Båstad Montessori K Grevie Backa bsarna Montessori Ä Förslöv Montessori P Lyckohällan Smma förskola

144 ~ BÅSTADS KOMMUN. Barn & skola Barn- och skolkontor Sammanställning barnantal och nettokö till kommnens förskolor och pedagogisk omsorg jan 15 febr 15 mars 15 april 15maj 15 jni 25 ag. Totalt platsantal Utnyttjade platser Lediga platser Kö (garantidatm) Platser som saknas 15 sept. 15 okt. 15 nov. 15 dec. Sammanställning av födda och placerade barn inom kommnal förskola/pedagogisk omsorg samt fristående förskola(montessori, Backabsarna, Lyckohällan) År Födda Plac. Plac. Plac. Plac. Plac. Plac. Plac. Plac. Plac. Plac. Plac. 15jan 15 febr. 15 mars 15 april 15maj 15 jni 25 ag. 15 sept. 15 okt. 15 nov. 15 dec K 120 K 121 K 121 K 121 K 121 K 0 F 21 F 21 F 21 F 21 F 21 F K 99 K 99 K 97 K 97 K 97 K 101 F 32 F 32 F 32 F 31 F 32 F K 115 K 115 K 115 K 115 K 113 K 114 F 23 F 24 F 23 F 25 F 25 F K 90 K 91 K 91 K 91 K 92 K 97 F 20 F 21 F 21 F 21 F 21 F K 57 K 62 K 64 K 64 K 68 K 80 F 22 F 25 F 27 F 28 F 28 F K 0 K 4 K 6 K 6 K 11 K 44 F 0 F 0 F 0 F 0 F 1 F K =kommnal förskola/pedagogisk omsorg F =fristående förskola 144

145 U1] BÅSTADS ~ KOMMUN Barn & skola Delgivning 1 (2) Datm Handläggare Henrik Wagersten Vårtdnr UN000344/ Till Utbildningsnämnden Besltet ska expedieras till: Båstads Montessori förskola Extra ordinarie tillsynsbesök fristående förskola Sammanfattning av ärendet Tillsyns besök med anledning av flytt av verksamhet från Förslöv till Grevie kyrkby Bakgrnd Enligt Skollagen kap 26 4 ska kommnen töva tillsyn över förskola vars hvdman kommnen godkänt enligt Skollagen kap 2 7 Aktellt Båstads Montessori avdelning Pärlan har lämnat lokalerna i Förslöv och hyr en modlförskola (Expandia), som ligger på mark vid Montessoriskolan i Grevie kyrkby. Då verksamhetens lokalisering är ny har tillsyn på plats gjorts enligt Skollagen kap 26 6 gjorts för att granska om lokalerna ppfyller grndläggande krav för att få starta Sltbesked bygglov har granskats. Granskning har också skett på följande områden, att: ventilation är i gång, lokalerna har skötrm som kan användas, det pedagogiskt går att bedriva en god verksamhet i lokalerna och i tomhsmiljön (material, lekredskap, möbler etc.), det tifrån en säkerhetsaspekt kan anses vara en god miljö för barnen. Övervägande /framtid Tillsynen är en viktig del i kvalitetsarbetet för att alla förskolebarn i Båstads kommn ska få en likvärdig tbildning. Vid tidigare tillsyn nder våren 2017 av avdelningen Pärlan har konstaterats att verksamheten ppfyller de krav som kan ställas på förskolan tifrån läroplanen och skollagen, prövningen avser därför endast de nya lokalerna som i första hand hyrs nder en treårsperiod (till ). Lokalerna är nyprodcerade, nyckelfärdiga för förskoleverksamhet och med sin planering, inredning och möblering ppfyller de, enligt min bedömning, högt ställda krav tifrån skollagen och läroplanen för förskolan. Båstads kommn Barn &skola BÅSTAD Telefon: vx Plsgiro: Org.nmmer: bastads.kommn@bastad.se 145

146 2 (2) Beslt Tillsynsansvarig kan efter besöket konstatera att lokalerna ppfyller kraven för att verksamheten kan få startas eddelats mntligen till kontaktperson på Båstads Montessori, rlnd. enrik Wagers en, Barn och skola Utredare/ skolexpert 146

147 BÅSTADS KOMMUN Barn & skola Datm Handläggare Henrik Wagersten Vårt dnr UN000232/ TILLSYNSRAPPORT LYCKOHÄLLANSFÖRSKOLA SAMMANFATTNING Enligt Skollagen kap har en kommn tillsynsansvar över fristående förskola och pedagogisk omsorg. Utbildningsnämnden ansvarar för kontrollen av enskild verksamhet, så att den bedrivs i enlighet med de lagar, föreskrifter och riktlinjer som gäller för verksamheten. Förskolans verksamhet ska styras efter läroplanen för förskolan (Lpfö 98, rev 2010). Tillsynen riktas mot följande områden: Hr verksamheten tför det pedagogiska ppdraget tifrån läroplanen Hr lärmiljöerna ser t inne/te Hr det systematiska kvalitetsarbetet tförs Rtiner för synpnktshantering Handlingar (inkl. bl.a. likabehandlingsplan, dokmentation av det systematiska kvalitetsarbetet) Bedömningen av hr förskolan ppfyller de krav som ställs på verksamheten tifrån gällande lagstiftning, läroplan och kommnala villkor görs tifrån fem besltstyper: lever pp till lagens krav avstående från ingripande anmärkning föreläggande föreläggande med vite Vid ett förläggande eller anmärkning är hvdmannen skyldig att åtgärda bristerna inom stiplerad tid. Om hvdmannen inte följer nämndens föreläggande och verksamhetens brister är allvarliga kan tbildningsnämnden återkalla hvdmannens godkännande. I mycket allvarliga fall, då det finns risk för barnens hälsa eller säkerhet, kan tbildningsnämnden stänga verksamheten med ett tillfälligt verksamhetsbeslt. BAKGRUND Enligt skollagen 26 kap 4, 6-16, 18 står enskild förskola och pedagogisk omsorg nder tillsyn av den kqmmn där verksamheten bedrivs. Utbildningsnämnden har ansvar för att kontrollera att enskild verksamhet bedrivs i enlighet med de lagar, föreskrifter och riktlinjer som gäller. För förskolans verksamhet är det läroplanen för förskolan som ska vara styrande. När det gäller pedagogisk omsorg ska förskolans läroplan vara vägledande. Inledning Utbildningsnämnden har tövat bastillsyn vid Lyckohällans förskola ekonomisk förening, genom två besök i verksamheten; ett med foks på dokmentation och efterföljande av läroplan och skollag och ett med foks på pedagogik. Vid första besöket 10 april besågs 147

148 BÅSTADS KOMMUN Barn & skola Datm Handläggare Henrik Wagersten Vårt dnr UN000232/ lokalerna och förskolechef intervjades. Vid andra besöket 5 maj skedde en observation i barngrpperna. Bedömningsområdena granskas tifrån de fem besltstyperna; lever pp till lagens krav, avstående från ingripande, anmärkning, föreläggande och föreläggande med vite. Inom de områden som granskarna besltat om föreläggande och/eller anmärkning, har hvdmannen ansvar för att åtgärder vidtas inom stiplerad tid. Underlag Underlaget för tbildningsnämndens bedömning är besök i verksamheten, med observation, intervjer och dokmentation. Förskolechef har intervjats, personal och barn har observerats. Beskrivning av verksamheten Lyckohällan, som ligger i lokaler på Vantingevägen 20, startade i agsti Verksamheten drivs som ekonomisk förening, vars styrelse består av personal från förskolan. Verksamheten har för närvarande 21 barn och är ppdelat i två grpper, en småbarnsgrpp och en storbarnsgrpp. Förskolechefen är också inne i själva verksamheten som förskollärare, desstom finns 3 barnskötare och en personal som läser till förskollärare. Bedömningar Bedömningsområdena granskas tifrån de fem besltstyperna. Motivering av beslt lämnas endast när en bedömningspnkt fått ett föreläggande, anmärkning eller avstående från ingripande. Om verksamheten lever pp till lagens krav lämnas ingen motivering. Ett föreläggande påtalar brister i verksamheten som hvdmannen ska åtgärda och redovisa för tbildningsnämnden. En anmärkning påtalar smärre brister, vilka ska åtgärdas av hvdmannen och redovisas för tbildningsförvaltningen. Ett beslt om avstående från ingripande tgör endast ett påpekande och föranleder inte några direkta krav eller åtgärder. Övergripande bedömning av verksamheten tifrån en bastillsyn är att Lyckohällan lever pp till lagens krav på samtliga områden FORSKOLANS ARBETE MOT MALEN Tillsynen granskar inom detta område förskolans arbete för att stimlerabarnens tveckling och lärande och erbjda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska tgå från en helhetssyn på barnet och tformas så att omsorg, tveckling och lärande bildar en helhet. Kvaliteten i den verksamhet barnen erbjds är central, liksom arbetet för att ge god omsorg och skapa en trygg miljö. 1.1 Utveckling och lärande Utbildningen inom förskolan syftar till att barn ska tveckla knskaper och värden. Den ska främja alla barns tveckling och lärande samt en livslång lst att lära. I tbildningen ska 148

149 BÅSTADS KOMMUN Barn & skola Datm Handläggare Henrik Wagersten Vårt dnr U N000232/ hänsyn tas till barns olika behov. Barn ska ges stöd och stimlans så att de tvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att ppväga skillnader i barns förtsättningar att tillgodogöra sig tbildningen. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns allsidiga personliga tveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Inom detta bedömningsområde granskas följande: Barn och föräldrar informeras om vilka mål som finns för verksamheten. Lever pp till lagens krav Förskolan har ett varierat innehåll som stimlerar barnens tveckling och lärande, samt erbjder trygg omsorg. Lever pp till lagens krav Förskolan arbetar så att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att tveckla såväl sitt modersmål som det svenska språket. Lever pp till lagens krav Barnens tveckling och lärande följs pp, dokmenteras och tvärderas. Lever pp till lagens krav Hvdmannen tar hänsyn till barnens olika förtsättningar och behov och ser till att det är god kvalitet i verksamheten. Lever pp till lagens krav De barn i förskolan som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd får det stöd som deras speciella behov kräver. Lever pp till lagens krav Förskolans arbete sker i ett nära och förtroendefllt samarbete med hemmen. Lever pp till lagens krav. 1.2 Grndläggande värden och inflytande Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grndläggande demokratiska värderingarna som det svenska samhället vilar på. Verksamheten ska bedrivas i demokratiska forrrrer och lägga grnden till ett växande ansvar och intresse hos barnen för att de på sikt aktivt ska delta i samhällslivet. Inom detta bedömningsområde granskas följande: Förskolan arbetar systematiskt med att grndlägga och förankra de värden som vårt samhälle vilar på. Lever pp till lagens krav, vad gäller verksamheten 149

150 BÅSTADS KOMMUN Barn & skola Datm Handläggare Henrik Wagersten Vårt dnr UN000232/ Barnens bästa är tgångspnkt för verksamheten och barnen ges aktivt inflytande över tbildningen. Lever pp till lagens krav. 1.3 Trygghet och god miljö i övrigt Utbildningen ska tformas på ett sådant sätt att alla barn erbjds en god miljö. Omsorg om det enskilda barnets välbefinnande, trygghet, tveckling och lärande ska prägla arbetet i förskolan. Utbildningen ska tformas i överensstämmelse med grndläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom tbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Inom detta bedömningsområde granskas följande: Miljön i förskolan präglas av t1ygghet, omtanke om barnens välbefinnande och en god omsorg. Lever pp till lagens krav I förskolan bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering och kränkande behandling av barnen. Lever pp till lagens krav. 2. LEDNING OCH UTVECKLING AV UTBILDNINGEN Tillsynen granskar inom detta område hr hvdmannen tar ansvar för verksamheten, hr förskolan är organiserad och om kraven på kompetens och tbildningsnivå ppfylls samt om förskolan ppfyller författningarnas krav på ledningen, ppföljningen och tvecklingen av tbildningen. 2.1 Hvdmannens styrning och ledning Hvdmannen har det yttersta ansvaret för att förskolan arbetar mot de nationella målen, har en god kvalitet och ppfyller kraven i författningarna. Hvdmannen har också ett ansvar för att tveckla verksamheten för att öka målppfyllelsen. Inom detta bedömningsområde granskas följande:. \, Hvdmannen, eller företrädaren för hvdmannen, ansvarar för verksamhetens målppfyllelse och för att verksamheten bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, såsom att planera, följa pp, tvärdera och kontinerligt tveckla verksamheten, samt omsätter resltaten i åtgärder för att ppfylla de nationella målen. Lever pp till lagens krav. 150

151 BÅSTADS KOMMUN Barn & skola Datm Handläggare Henrik Wagersten Vårt dnr UN000232/ Pedagogiskt ledarskap och tvecklingen av tbildningen Som pedagogisk ledare och chef för förskollärarna och övrig personal i förskolan har förskolechefen det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Förskolechefen ansvarar för att förskolans målppfyllelse följs pp och tvärderas i förhållande till de nationella målen. Inom detta bedömningsområde granskas följande: Förskolechefen tar ansvar som pedagogisk ledare och chef, och verkar för att tbildningen tvecklas. Lever pp till lagens krav. 2.3 Ledningsstrktr och organisering av tbildningen Det pedagogiska arbetet vid förskolan ska ledas och samordnas av en förskolechef. Förskolechefen besltar om sin enhets inre organisation och fattar i övrigt de beslt och har det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter i skollagen eller andra författningar. Här ska också finnas förskollärare som har ansvar för att leda det pedagogiska arbetet så att det sker i enlighet med läroplanens mål och intentioner, att verksamheten dokmenteras, följs pp och tvärderas och har även det övergripande ansvaret för tvecklingssamtalen. Inom detta bedömningsområde granskas följande: 2.3.l Förskolans yttre och inre organisation samt ledningsstrktr överensstämmer med författningarna. Lever pp till lagens krav Det finns tillgång till förskollärare i förskolan för att leda de målstyrda processerna. Lever pp till lagens krav Arbetslagets arbetssätt och arbetsformer dokmenteras och tvärderas regelbndet. Lever pp till lagens krav. 2.4 Personalkompetens Inom det;ta bedömningsområde granskas följande: ' ( r.._. ' i.4.1 Förskolechefen har pedagogisk insikt förvärvad genom tbildning och erfarenhet. Lever pp till lagens krav 151

152 BÅSTADS KOMMUN Barn & skola Datm Handläggare Henrik Wagersten Vårt dnr U N000232/ Personalen vid förskolan har tbildning och kompetens för de ppgifter de ska bedriva Lever pp till lagens krav Personalen vid förskolan ges möjlighet till kompetenstveckling och har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för skolväsendet. Lever pp till lagens krav. 3. FÖRUTSÄTTNINGAR 3.1 Materiella resrser Inom detta bedömningsområde granskas följande: För tbildningen finns nödvändiga materiella resrser för att syftet med tbildningen ska knna ppnås. Lever pp till lagens krav Verksamheten bedrivs i ändamålsenliga lokaler. Lever pp till lagens krav. 3.2 Grppsammansättningens lämplighet Hvdmannen har ansvar för att se till att barngrpperna har en lämplig sammansättning och storlek och att barnen även i övrigt erbjds en god miljö. Förskolan ska, varhelst den anordnas, arbeta för att nå pp till de mål som ställts pp för den pedagogiska verksamheten. Hänsyn ska tas till barnens olika förtsättningar och behov och förskolan kan därför inte tformas på samma sätt överallt. Inom detta bedömningsområde granskas följande: Barngrpperna har anpassats till barnens behov så att omsorgen och det pedagogiska ppdraget i övrigt kan tillgodoses enligt de nationella målen. Lever pp till lagens krav. 4. ÖVRIGT 1;1 Inom detta bedömningsområde granskas följande: ' 4.1 Rtiner för registerkontroll Lever pp till lagens krav 4.2 Rtiner för tystnadsplikt samt anmälningsskyldighet till socialnämnden Lever pp till lagens krav. 152

153 BÅSTADS KOMMUN Barn & skola Datm Handläggare Henrik Wagersten Vårt dnr UN000232/ Rtiner för klagomålshantering Lever pp till lagens krav 4.4 Rtiner för säkerhet Lever pp till lagens krav. 4.5 Verksamheten arrangerar inte några aktiviteter för vilka vårdnadshavarna får betala något töver barnomsorgsavgiften. Lever pp till lagens krav. 4.6 Försäkringsskydd finns för personal, barn och lokaler. Lever pp till lagens krav Öppettiderna anpassas efter vårdnadshavarnas behov, och nder dagar /perioder när verksamheten är stängd tillhandahålls någon annan form av omsorg. Lever pp till lagens krav. 4.8 Köregler överensstämmer med gällande lagstiftning Lever pp till lagens krav. Ansvariga för tillsyn och rapport Birgitta Berses Förskoletvecklare Henrik Wagersten Utredare/ skolexpert I ) 153

154 9 Kriminalvården ~ Dnr.Ll.N..".?:S~.. ~. :t. ~.. ~OQ.... Q9.Qt.~ / Norrkö~ngjni 2017 Till samtliga kommner, landsting och regioner Handräckning av transporter Från och med 1 april 2017 har Kriminalvården tagit över ett stort antal transporter av frihetsberövande från Polisen. Kriminalvården har tidigare skickat t information om förändringen. N finns ny information på Kriminalvårdens webbplats för att nderlätta vid begäran om handräckning. Begäran om handräckning ska ställas till Kriminalvården - om personen är frihetsberövad och nder ppsikt på till exempel en instittion, förvar, vårdinrättning eller annan plats avsedd för att pprätthålla frihetsberövande Polisen - om personen inte är frihetsberövad. Handräckning får begäras med stöd av LPT 47 *, LRV 27 samt LVM 45. * Observera att intagningsbeslt enligt LPT 6 b måste finnas. Begäran görs via Kriminalvårdens formlär Transportbeställning - begäran om handräckning. Det ifyllda formläret skickas till Kriminalvårdens nationella transportenhet (NTE) med e-post. Se manal för begäran av handräckning från NTE för vidare instrktioner. D hittar formläret, manalen och annan information om handräckning på Kriminalvårdens webbplats Om d har frågor är d välkommen att kontakta Erling Wicklnd, projektledare på NTE. Telefon: E-post: erling.wicklnd@kri mina lvarden.se Med vänlig hälsning Johan Mellbring Enhetschef, Kriminalvårdens nationella transportenhet. 154

155 9 Kriminalvården RÅD VID BEGÄRAN OM HANDRÄCKNING 0 0 FRAN KRIMINALVARDEN När handräckning får begäras Handräckning får begäras från Kriminalvården av landsting och regioner, Migrationsverket, Polisen, Rättsmedicinalverket, socialnämnder, Statens instittionsstyrelse och Sä kerhetspolisen. Begäran om handräckning ska ställas till Kriminalvården - om personen är frihetsberövad och nder ppsikt på till exempel en instittion, förvar, vårdinrättning eller annan plats avsedd för att pprätthålla frihetsberövande Polisen - om personen inte är frihetsberövad. Handräckning får begäras med stöd av LVM p LVU 43 3 p LSU 20 1 st. andra meningen LPT 47 2 st. 6 p - observera att intagningsbeslt enligt LPT 6 b måste finnas LRV 27 första meningen Utll 10 kap 19 a PL 29 a. Innan d beställer Innan d beställer, kontrollera att det finns särskilda omständigheter som gör att transporten inte kan ske tan Kriminalvårdens särskilda befogenheter eller att det finns särskilda skäl att beställa den från Kriminalvården det är en handräckning som får begäras av Kriminalvården d som beställer har befogenhet att begära handräckning. Tänk på att vårdansvaret kvarstår hos ppdragsgivaren vilket innebär att d behöver ta ställning till om det finns behov av en medföljande stödperson. När d beställer De myndigheter som inte är ansltna till webbportalen "Kriminalvårdens transportbeställning", begär handräckning via Kriminalvårdens formlär "Transportbeställning - begäran om handräckning". Det ifyllda formläret skickas till Kriminalvårdens nationella transportenhet (NTE) med e-post. Om begäran inte kan skickas med e-post, kan begäran faxas. Se manal för begäran om handräckning för vidare instrktioner. För att säkerställa transporten hanteras på rätt sätt är det viktigt att begäran skickas in så snart behovet av transport är känt i begäran ange om det finns en legal tidfrist om hr länge klienten får vara frihetsberövad och när frihetsberövadet inte längre får kvarstå ändrade förtsättningar meddelas till NTE så snart som möjligt om ppdraget kräver stationär bevakning nder till exempel domstolsförhandling eller sjkvårdsbesök, ange information om bevakningsppdraget lämna så tförlig information som möjligt i formläret. Observera att beställaren ansvarar för inhämtandet av all nödvändig information som kan påverka planeringen och genomförandet av transporten kontakta NTE:s beredskap om en transport är brådskande och begäran skickas tanför ordinarie öppettider. En transport kan tföras tidigast nästkommande dag om begäran kommer in efter ordinarie öppettider. Kontaktppgifter NTE planeringsgrpp Telefon: E-post: NTE. planeri ng. hand rackn i ngar@kri minalvarden.se Öppettider Måndag-fredag: Lördag-söndag: Formläret och mer information om handräckning finns på lvarden.se/handrackning 155

156 Tjänsteskrivelse 1 (1) Datm: Till: Utbildningsnämnden Handläggare: Henrik Andersson, Sara Damber Dnr: UN / Anmälda delegationsbeslt Förslag till beslt Redovisade delegationsbeslt läggs till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Delegationsbeslt ska anmälas till tbildningsnämnden, enligt 6 kap KL. Beslten ska anmälas vid nämndens nästkommande sammanträde. Båstad enligt ovan Bildning och arbete Henrik Andersson, Bildningschef Barn och skola Sara Damber, Skolchef Bilagor till tjänsteskrivelsen: Anmälan av delegationsbeslt Henrik Andersson Anmälan av delegationsbeslt Henrik Wagersten, \fel! talet kan inte representeras i angivet format.\s 156

157 Barn & skola BÅSTADS KOMMUN Delegationsbeslt BÅSTADS XD:1ilr'illUN Utbi!dningsnämnden l 8 Dnr..Y... ~.. Q.QQ~~/... ~.~- -~J::. :. 4.~.... Beslt fattade enligt delegationsbestämmelser för tbildningsnämnden UN/U UN000210/ Beslt om tilläggsbelopp Skall kap Beviljas Henrik Wagersten UN/U UN000210/ Beslt om tilläggsbelopp Skall kap Beviljas Henrik Wagersten UN/U UN000180/ Beslt om tilläggsbelopp Skall kap Beviljas Henrik Wagersten UN/U UN000181/ Beslt om tilläggsbelopp Skall kap Beviljas Henrik Wagersten UN/U UN000257/ Beslt om tilläggsbelopp Skollagen kap Beviljas Henrik Wagersten , 38 UN/U008a UN000274/ Beslt om tökning av Skall kap 8 5 Beviljas Henrik Wagersten vistelsetid i förskola UN/U008a UN000275/ Beslt om tökning av Skall kap 8 5 Avslag Henrik Wagersten vistelsetid i förskola UN/U008a UN000273/ Beslt om tökning av Skall kap 8 5 Avslag Henrik Wagersten vistelsetid i förskola UN/U008a \JN000096/ Beslt om tökning av Skall kap 8 5 Beviljas Henrik Wagersten vistelsetid i förskola UN/U UN000327/ Beslt om att bevilja och avslå Skall kap Avslag Henrik Wagersten skolskjts UN/U UN000336/ Beslt om att bevilja och avslå Skall kap Beviljas Henrik Wagersten skolskjts UN/U UN000279/ Beslt om att bevilja och avslå Skall kap Avslag Henrik Wagersten skolskjts UN/U UN000280/ Beslt om att bevilja och avslå Skall kap Beviljas Henrik Wagersten skolskjts UN/U UN000263/ Beslt om att bevilja och avslå Skall kap partiellt Henrik Wagersten skolskjts avslag/ beviljande UN/U UN000288/ Beslt om att bevilja och avslå Skall kap Beviljas Henrik Wagersten skolskjts UN/U UN000266/ Beslt om att bevilja och avslå Skall kap Beviljas Henrik Wagersten skolskjts UN/U UN000267/ Beslt om att bevilja och avslå Skall kap Beviljas Henrik Wagersten skolskjts UN/U UN000265/ Beslt om att bevilja och avslå Skall kap Beviljas Henrik Wagersten skolskjts UN/U UN000197/ Beslt om att bevilja och avslå Skall kap Beviljas Henrik Wagersten skolskjts UN/U UN000243/ Beslt om att bevilja och avslå Skall kap Beviljas Henrik Wagersten skolskjts UN/U UN000291/ Beslt om att bevilja och avslå Skall kap Beviljas Henrik Wagersten skolskjts UN/U UN000241/ Beslt om att bevilja och avslå Skall kap Beviljas Henrik Wagersten skolskjts 157

158 UN/U UN000290/ Beslt om att bevilja och avslå Skoll kap Beviljas Henrik Wagersten skolskjts UN/U UN000297/ Beslt om att bevilja och avslå Skoll kap Beviljas Henrik Wagersten skolskjts UN/U UN000293/ Beslt om att bevilja och avslå Skoll kap Beviljas Henrik Wagersten skolskjts UN/U UN000294/ Beslt om att bevilja och avslå Skoll kap Beviljas Henrik Wagersten skolskjts UN/U UN000295/ Beslt om att bevilja och avslå Skoll kap Beviljas Henrik Wagersten skolskjts UN/U UN000298/ Beslt om att bevilja och avslå Skoll kap Beviljas Henrik Wagersten skolskjts UN/U UN000296/ Beslt om att bevilja och avslå Skoll kap Beviljas Henrik Wagersten ' skolskjts UN/U UN000317/ Beslt om att bevilja och avslå Skoll kap Beviljas Henrik Wagersten skolskjts UN/U UN000315/ Beslt om att bevilja och avslå Skoll kap Beviljas Henrik Wagersten skolskjts UN/U UN000316/ Beslt om att bevilja och avslå Skoll kap Beviljas Henrik Wagersten skolskjts UN/U UN000314/ Beslt om att bevilja och avslå Skoll kap Beviljas Henrik Wagersten skolskjts UN/U UN000312/ Beslt om att bevilja och avslå Skoll kap Beviljas Henrik Wagersten skolskjts UN/U UN000339/ Beslt om att bevilja och avslå Skoll kap Beviljas Henrik Wagersten skolskjts UN/U UN000341/ Beslt om att bevilja och avslå Skoll kap Beviljas Henrik Wagersten skolskjts UN//U UN000105/ Samråd med enskild som Skoll kap 2 5 Genomfört Henrik Wagersten hvdman för förskola UN/U UN000091/ Beslt om att bevilja och avslå Skoll kap Beviljas Henrik Wagersten skolskjts UN/U UN000360/ Beslt om att bevilja och avslå Skoll kap Beviljas Henrik Wagersten skolskjts UN/U UN000364/ Beslt om att bevilja och avslå Skoll kap Beviljas Henrik Wagersten skolskjts UN/U UN000372/ Beslt om att bevilja och avslå Skoll kap Avslås Henrik Wagersten skolskjts UN/U UN000373/ Beslt om att bevilja och avslå Skoll kap Avslås Henrik Wagersten skolskjts UN/U UN000362/ Beslt om att bevilja och avslå Skoll kap Beviljas Henrik Wagersten skolskjts UN/U UN000374/ Beslt om att bevilja och avslå Skoll kap Beviljas Henrik Wagersten skolskjts UN/U UN000363/ Beslt om att bevilja och avslå Skoll kap Beviljas Henrik Wagersten skolskjts Underskrift Datm Jg ~ l ~ 1 Unders'k~ft - '2.- /([. Namnförtydligande t~ ~ C...J I ~ " / / -+le-!.,:~ {.,Ja..._cye~/.Q ' 158

159 ~ BÅSTADS U KOMMUN Bildning & arbete Delegationsbeslt BÅST /1.DS KOMMUN Utbildningsnämnden Beslt fattade enligt delegationsbestämmelser för tbildningsnämnden UN/A UN / Avtal mellan Sveriges Riksidrottsförbnd och Båstads kommn angående riksidrottsgymnasieverksamh et, tennis Bildningschef Underskrift Datm Namnförtydligande 159

160 Tjänsteskrivelse 1 (1) Datm: Till: Utbildningsnämnden Handläggare: Henrik Andersson och Sara Damber Dnr: UN / Informationsärenden tbildningsnämnden 1. Nya kommnchefen Kristina Geiger presenterar sig kl.13:00 2. Arbetsmiljön på Västra Karps skola, rektor och skyddsombd 3. Barnrättsstrateg, Sara Damber 4. Optimal grndskoleorganisation konsekvensanalys av nämndens beslt , Sara Damber, se bilaga 5. Optimal grndskoleorgansiation norra delen, Jan Bernhardsson och Lisa Rönnberg 6. Rtin för hantering av kränkande behandling, Sara Damber 7. Allmän information från Barn och skola, Sara Damber 8. Allmän information från gymnasieskolan, Henrik Andersson 9. Allmän information från individ och familj, Henrik Andersson 10. Nämndsplan 2018 Båstad Bildning och arbete Henrik Andersson, Bildningschef Barn och skola Sara Damber, Skolchef \fel! talet kan inte representeras i angivet format.\s 160

161 BÅSTADS KOMMUN Barn & sko ~ a Datm: Konsekvensanalys av tbildningsnämndens beslt gällande optimal grndskolestrktr Sammanfattning Båstads kommn har som nämndsmål att tvecklas till att bli en av de tio bästa skolkommnerna i landet. Några primära förtsättningar för att knna ppnå det politiska målet är att vi har en adekvat grndskolestktr där maximal nytta kan ppnås. I konsekvensanalysen beaktas nyttan inom en mängd olika områden som ökar likvärdigheten för eleven~ Konsekvensbeskrivningen tar sin tgångspnkt i den Barnkonsekvensanalys som bifogas. "Barnets bästa ska, enligt skollagen (1 kap. 10 ) vara tgångspnkten i all tbildning och annan verksamhet inom skolväsendet. Denna bestämmelse har sin tgångspnkt i FN :s konvention om barnets rättigheter. Med barn avses i barnkonvention varje människa nder 18 år. För att knna bedöma barnets bästa behöver ett barnperspektiv i alla beslt. I detta ligger att en bedömning ska göras av vilka konsekvenser ett visst beslt eller åtgärd får för ett barn eller för en grpp av barn. Utifrån denna bedömning ska avgöras vad som är bäst för barnet eller barnen. Att ta hänsyn till barnets bästa i frågor som rör tbildning innebär att tbildningen ska vara tformad för att ge barnet bästa möjliga förtsättningar för tveckling (prop /10:165, s. 23 0). " Aktellt Följande beslt som togs i tbildningsnämnden 13 jni ligger till grnd för förvaltningens konsekvensanalys: 1. Behålla Sandlyckeskolan tillsvidare och renovera så att den blir ändamålsenlig. 2. Västra Karps skola moderniseras och det skapas lokaler för slöjd, grpprm, lärararbetsplatser etc. 3. Projektering av Grevie skola sätts igång

162 Konsekvenser av beslt Konsekvensbeskrivning med tgångspnkt av: - Elevens lärande och socialisering, se separat Barnkonsekvensanalys bilaga 1. - Likvärdighet - Kompentensförsörjning - rekrytering - Rektor - Hållbarhetsaspekter - Framtida elevantal - Ekonomi Likvärdighet För att motverka skillnaderna mellan elever, lärare och skolor krävs att kommnen strategiskt använder redan tillgängliga resrser. Tre mycket små skolor kommer inte knna erbjda flexibilitet i ndervisningen eller heller erbjda eleven ämnes behöriga lärare för kvalitetsäkrad ndervisning och betygssättning. Tre små skolor kan inte heller erbjda ökad tillgång till resrser och kommer ha svårt att möta alla elever; elever i behov av särskilt stöd, flerspråkiga elever, tmanande elever m fl och det kommer vara sämre förtsättningar att arbeta förebyggande och främjande i samverkan med elevhälsan. Små skolenheter ger inte lärarna möjlighet att dagligen tmanas och tvecklas i sin praktik. Forskning om framgångsfaktorer bakom skoltveckling betonar starkt det kollegiala samtalet där lärare tar del av, diskterar och tvecklar sin och andras ndervisningspraktiker. Stora skolenheter kan erbjda mer effektfll resrsanvändning och göra fler samordningsvinster. Kompetensförsörjning - attraktiv arbetsgivare Ökad attraktionskraft är nödvändig, då lärare i skrivande stnd är det största bristyrket i Skåne, enligt Arbetsförmedlingen agsti Lärarbristen kommer att fortgå många år framöver. Tillgång till skickliga legitimerade lärare påverkar likvärdigheten, möjligheten att betygsätta enligt skollagskrav, kvaliteten på tbildning och i förlängningen målppfyllelsen för eleven. Svårigheterna till sambedömning av elevernas knskap inför betygsättning försvåras i en liten skola. Vidare likaså möjligheterna till att ta till vara på kraften när flera personer samarbetar på en arbetsplats och skapar dynamik, diversitet och knskapsspridning. Detta är en förtsättning för att skolan ständigt ska tvecklas. Utbildningsnämndens beslt sklle innebära mycket stora organisatoriska tmaningar för hela förvaltningen då legitimerade ämneslärare är och kommer att vara svåra att rekrytera. I förskolan ses samma problematik, då tex Fiske byn inte har några sökanden till tlyst tjänst inför hösten Små grpper/ elevnderlag skapar stora svårigheter att erbjda heltidsanställningar på samma enhet. Lärare behöver förflytta sig mellan skolor för att eleverna ska erbjdas bred lärarkompetens och ämnes behörighet. Små skolors sårbarhet vid lärarfrånvaro, rekrytering, pensionsavgångar, elevers t- och in-flyttningar mm påverkar 2 162

163 organisationens möjligheter att genomföra en organisation som gagnar eleven och dennes målppfyllelse. Arbetsbördan på respektive lärare blir också större i små skolenheter då det är färre personer som ska dela på ndervisning, ikt-ansvar, rasttillsyn med mera. Ledarskapet Skollagen kräver känt och närvarande ledarskap på våra skolor. Stdier pekar på närvarande ledarskap som stark faktor för friskare medarbetare. Utbildningsnämndens förslag förtsätter att en rektor ansvarar för flera skolor, vilket kräver mer tid till administrativt arbete som bemanningsplanering, bdgetarbete och kvalitetsredovisningar arbetsmiljöarbete, skyddsrond, brandskydd, krisplan med mera. Att ansvara för flera skolor innebär också restid mellan skolorna. Att rektor har ansvar för flera skolor leder till ökad arbetsbelastning, sämre möjligheter till närvarande pedagogiskt ledarskap, mindre tid att genomföra skoltvecklande arbete. Små skolenheter med få medarbetare på olika skola, försämrar möjligheten till hög kvalitet på tbildning, möjligheter till en ledningsorganisation där ledningsstöd kan tformas med hjälp av befintliga resrser. Kollegialt lärande och systematiskt förbättringsarbete kan enklare genomföras då närheten till varandra och tidsanvändningen optimeras. Det kommer även vara svårt att rekrytera rektorer till vad de små skolenheterna kan erbjda. Samhälle Ur ett hållbarhetsperspektiv får tbildningsnämndens beslt om tre mindre skolor både positiva och negativa konsekvenser. De ekonomiska konsekvenserna redovisas nder rbriken "Ekonomi - investeringar & drift av lokaler och personal". De sociala effekterna med en skola i respektive ort blir positiv i den bemärkelse att skolan har potential att vara en samlingspnkt för ortsbefolkningen, både dag och kvällstid om lokaler som idrottshall, slöjdsal, ala eller bibliotek kan nyttjas av allmänheten. De negativa konsekvenserna består i pptagningsområdena inte genererar möten mellan barn och föräldrar mellan orterna och därmed ökar känslan av vi och dem på halvön. Då halvön har ett stort antal barn som bor tanför tätorterna fngerar skolorna som barnens viktigaste mötesplats och små pptagningsområden riskerar att inte föra barn samman tan istället öka det pplevda avståndet mellan orterna. Erfarenheten av sammanslagningen mellan elever från Grevie och Västra Karp visar på positiva sociala effekter för eleverna (framkom i samtal med elever från Grevie gåendes i Västra Karp vid framtagande av inriktningsdokment Grevie samt i skrivelse "Vision för Västra Karp" från Västra Kamp Byaråd). De ekologiska aspekterna får med tbildningsnämndens beslt positiva effekter sett till minskning av transporter då fler barn har möjlighet att gå eller cykla till skolan. Behovet av att bygga t gång- cykelvägar kvarstår då pplevelsen av att cykla på sydvästra delen av Bjärehalvön kännetecknas av att vara otrygg. Det ska tilläggas att det är svårt att bedöma hr mycket transportbördan minskar då flertalet av barnen bor på landsbygden och ändå omfattas av skolskjts, likaså ökar antalet transporter nder skoltid förtsatt att samtliga skolor inte håller slöjdsalar, hemknskapssalar eller idrottshall. Att bygga och nderhålla tre fastigheter i 3 163

164 stället för en får negativa konsekvenser r ett ekologiskt perspektiv, likaså ökar anspråkstagandet av mark vilket ses som negativt. Framtida elevantal Konsekvenserna av besltet som togs i tbildningsnämnden och framtida behov för invånare i grndskoleålder bör bedömas r ett kommntäckande perspektiv. Var bor eleverna idag och var förväntas ökning respektive minskning? Skolstrktren bör inte brytas pp i delar enbart tifrån dagens behov - framtida behov bör ligga till grnd för hr samhället ska använda tillgängliga resrser. I tabellen nedan redovisas antalet elever i kommnens tätorter samt på landsbygden. Antal barn Oår 1-5 år 6-12 år so Båstad Hemmeslöv Förslöv Grevie Västra Karp Torekov Östra Karp Mindre orter Hov Landsbygd Sydksten Tabellen visar att eleverna främst bor i Båstad, Förslöv och spritt på landsbygden (källa: FBwebb ). Upptagningsområden för kommnen visar hr elevernas bostadsadress är fördelade mellan de kommnala skolorna, se tabell nedan. Antal elever per pptagningsområde är inte att jämföra med antal elever per skola då privata skolor, elever från andra kommner och elever som väljer skola i annat pptagningsområde påverkar skolans storlek. Konsekvenserna av tbildningsnämndens förslag försvåras av att pptagningsområden inte finns tpekade, exempelvis blir storleken på en ny skola i Grevie beroende av ett nytt pptagningsområde. Antal barn per pptagningsområde för skola ~~ r r.1~ 1--~~-~~ ' ,... ~ Båstad Förslöv Östra Karp Västra Karp Torekov 0-5 år 6-12 år Antal barn F so

165 För att dimensionera antalet platser i både befintliga och föreslagna skolor bör respektive ort/pptagningsområde ta sin grnd i kommnens befolkningsprognos och bostadsförsörjningsprogram som redovisar hr elevantalet förväntas öka. I tabellen nedan redovisas var i kommnen det planeras att bygga inom en 10 årsperiod och därmed var befolkningsökningen främst väntas. Konsekvenserna av tbildningsnämndens beslt är svåra att bedöma då det inte beskrivs hr investeringarna i Torekov, Grevie och Västra Karp påverkar skolorna i Förslöv, Båstad och Östra Karp. Elevantalet i jst Förslöv och Båstad kan med prognoserna för byggandet väntas öka kraftigt, i Grevie kan en mindre ökning komma till stånd, mer tveksamt om det blir någon ökning alls i Torekov eller Västra Karp. Prognos tbyggnadstakt till 2026 enligt Bostadsförsörjningsprogram 2015 Befolkningsmängd prognos för ~----=.,, _ ~ rl t I t I t t-"'~ ~~ a Antal lägenheter ~ci-73 ~ ~ - Befolkning 1-Sår - Befolkning 6-12 år - Befolkning år > ; 0 ~ ~ Ekonomi - investeringar & drift av lokaler och personal. Ur ett ekonomiskt perspektiv är det alltid ekonomiskt mer lönsamt att ha färre skolor eftersom det blir färre lokaler, mindre ytor att "hyra", städa och servera mat i, värma pp mm. Denna konsekvensanalys tar inte pp några faktiska belopp eftersom det kräver en grndligare analys och beräkningar när alla förtsättningar är på plats. Men det är inte endast kostnader för lokalernas drift och investeringar som ska tas hänsyn till tan även de personalkostnader som förflyttnings resor för personal och/ eller elever medför. Dock ska framhållas att en minskning av lokalkostnader och personalkostnader har "dbbel effekt" på tbildningsnämndens ekonomi, eftersom den dels sänker de faktiska "hyreskostnaderna" och personalkostnaderna samtidigt som det även bidrar till att minska lokal- och personaldelen av elevpengen och bidrar till att skapa bättre pedagogiska förtsättningar. Båstads kommn lägger mer pengar på lokaler än nödvändigt, vilket är en följd av llli BÅSTADS ~ I KOMMUN 5 165

166 stor överkapacitet, det vill säga att verksamheten "hyr" mer lokalyta än vad som behövs. Att bygga en ny skola i Grevie leder till änn större överkapacitet och därmed änn högre lokalkostnader. Resrserna bör enligt förvaltningens mening användas till stimlerande lärmiljöer i lokaler med rätt tformade ljd, lft och ljsmiljöer. Miljöer där pedagogisk flexibilitet kan stödja elevens hälsa och lärande och bidra till ökad målppfyllelse. Ekonomiska konsekvenser av tbildningsnämndens beslt: alternativ 1 1. Ny F - 6 skola i Grevie 2. Upprstning av Sandlyckeskolan F - 6 i Torekov 3. Ombyggnad av Västra Karps F - 6 skola Förtsättningar för nybyggnation Grevie skola a. En F - 6 skola med elevantal elever ca 2000 m 2 b. Skolbibliotek ska finnas i skolan (Folkbiblioteket finns kvar vid ICA) c. Matsal med serveringsmöjligheter - ej tillagning d. Några slöjdsalar byggs ej - eleverna skjtsas till Förslöv eller Västra Karps skola e. Några hemknskapssalar byggs ej - eleverna skjtsas till Förslöv eller Västra Karps skola f. Kombinerad msik och bildsal byggs. g. Tillgång till idrottshall i ansltning till skolan måste finnas. Motiv: Antalet idrotts-timmar kommer att öka (Skolverkets förslag). Det är i högsta grad angeläget att stimlera våra elever till motion och rörelse varje dag och då är tillgång till idrottshall i ansltning till skolan ovärderlig och nödvändig. Placeras den nya skolan i ansltning till Grevieparken så kan Grevie GIKs idrottshall hyras. Om inte måste idrottshall byggas. Kostnader: Kostnad för nybyggnation 2000 m 2 = 56 mkr Kostnad för ny idrottshall: Ca 850 m 2 = 18, 7 mkr Kapitaltjänstkostnader - (räntor och avskrivningar) skola= tkr Underhållskostnader+ drift skola = 600 tkr Kapitaltjänstkostnader - (räntor och avskrivningar) idrottshall= 894 tkr Underhållskostnader+ drift idrottshall= 255 tkr (Om vi hyr Grevie GIKs idrottshall: Driftskostnader inkl. vaktmästeri skola+ idrottshall= 1000 tkr) 6 166

167 Personalkostnader - Personalkostnader töver nyckeltal. Lärarna överflyttas från Västra Karps skola till Grevie så dessa ska inte räknas med. Men eftersom skolan blir liten så måste en viss överanställning ske. - Lärare töver nyckeltal = 1367 tkr - Lednings/rektorsfnktion bedöms öka med 0,2 tjänst= 161 tkr - Skolbibliotekarie 0,1 tjänst= 50 tkr - Personal skolbespisning - servering på två skolor istället för en kräver tökning av tjänst med 0,4 tjänst= 162 tkr - Övrigt - överanställning, amblerande lärare, skolskjts av elever för slöjd och hemknskap = 95tkr Upprstning av Sandlyckeskolan F-6 i Torekov Upprstning enligt den tredning som tekniska enheten har gjort till en kostnad av 18 mkr Kapitaltjänstkostnader - räntor och avskrivningar= 860 tkr (år 1) Några ökade driftskostnader blir det troligen inte Övriga kostnader är oförändrade Ombyggnad av Västra Karps F - 6 skola etapp 1 Ombyggnad enligt det förslag som tekniska enheten har presenterat etapp 1 till en kostnad av 16,6mkr. Kapitaltjänstkostnader = 793 tkr (år 1) Driftskostnader (tökade ytor medför ökad drift)= 90 tkr/år Ekonomiska konsekvenser av förvaltningens förslag: alternativ 2 1. Bygga om och bygga till Västra Karps F - 6 skola så att de kan ta emot alla elever i västra delen av kommnen 2. Nedläggning av Sandlyckeskolan i Torekov. Bygga om och bygga till Västra Karps F - 6 Så att alla barn i västra delen av kommnen ryms. Dvs tekniska enhetens etapp 1 och 2 till en kostnad av = 40.2 mkr Kapitaltjänstkostnader = tkr (år 1) 7 167

168 Underhållskostnader= 55 tkr Driftskostnader= 165 tkr Övrigt -Utökning kökspersonal 0,25 tjänst= 150 tkr Nedläggning av Sandlyckeskolan F-6 (rivning, lokalkostnader och drift) Engångskostnad 2,3 mkr Interkommnal ersättning och bidrag till enskilda verksamheter + Förändring intern skolpeng Beräkning av interkommnala ersättningar och bidrag till enskilda verksamheter för elever som går i andra kommners skolor eller i friskolor tgår från kommnens genomsnittliga kostnad för en elev i kommnens egna skolor. Vid eventellt beslt om nedläggning av Torekovs skola sjnker kommnens kostnader och vid eventell nybyggnation av Grevie skola ökar kommnens kostnader. Detta leder till att den interkommnala ersättningen och bidragen till enskilda verksamheter påverkas/förändras. Ökad kostnad totalt per år: Inter. Kommnal ers/bidrag till friskolor Alt 2. En skola i V Karp Inter. Kommnal ers/bidrag till friskolor Alt 1. tre skolor 69tkr 515 tkr SUMMA ÅRLIG KOSTNADSFÖRÄNDRING Alt 1: kr Alt 2: kr Att ha kommnala skolor i Grevie, Västra Karp och Torekov får till konsekvens att de årliga kostnaderna för skolverksamheten ökar med ca 5,9 miljoner kronor jämfört med en ombyggd skola i Västra Karp för elever från Grevie, Västra Karp, Hov och Torekov. OBS: Minskade lokalkostander inkl kostnad för rivning av Sandlyckeskolan (alt 2) är ej medräknat. Kostar rivning pls drift engångskostnad: 2,3 mkr Uträknade kapitaltjänstkostnader avser år 1 (kommer att sänkas med tiden). SUMMA KOSTNADSFÖRÄNDRING INVESTERING Alt 1: tkr Alt 2: tkr Att ha kommnala skolor i Grevie, Västra Karp och Torekov får till konsekvens att investeringskostnaderna för skolverksamheten ökar med ca 69,1 miljoner kronor jämfört med en ombyggd skola i Västra Karp för elever från Grevie, Västra Karp, Hov och Torekov

169 Smmering av aspekter som är av betydelse vid val av skolstrktr i Båstads kommn + = aspekt av vikt ++ = aspekt av stor vikt +++ = aspekter av mycket stor vikt ASPEKTER EN SKOLA TRE SKOLOR Likvärdighet ++ Kompetensförsörjning/rekrytering av behöriga +++ lärare Kollegial samverkan ++ Amblerande lärarppdrag + Betygsättning av legitimerade lärare +++ Deltidsanställningar och Överanställning av lärare + Förflyttning av lärare + Sårbarhet + Ledarskapet - rektorsppdraget ++ Barn i behov av särskilt stöd ++ Utveckling av verksamheten i skolorna och + systematiskt kvalitetsarbete Elever som tmanar ++ Samlad skoldag och ökad flexibilitet i + ndervisningen Specialistkompetens + Skolskjtsar + Att nå de nationella målen och KF-målen ++ Kompisar/kamrater att spegla sig i ++ Jämnare klasser och mindre variationer i + elevantal Elevhälsan och andra stödinsatser Trygghet och stdiero ++ Bilagor till konsekvensbeskrivningen: Bil.1 Barnkonsekvensanalys Samråd vid konsekvensanalysen har skett med Henrik Andersson, chef för Bildning och arbete, Margaretha E Svensson adm. chef, Marika Forsell, tvecklingsledare, Natalie Engdahl, barnrättsexpert, Olof Sellden, planchef

170 Bilaga 1: Barnkonsekvensanalys gällande grndskolestrktr Sammanfattning Båstad Kommn bearbetar skolstrktren i sydvästra delen av kommnen där denna barnkonsekvensanalys belyser olika aspekter av skolverksamheten för att analysera skolstrktren från ett barnperspektiv. Forskning och stdier pekar på olika faktorer som de mest drivande i att generera starka stdieresltat för eleverna och det går inte att dra en generell sltsats om den optimala skolstorleken. Skolstorleken måste istället tvärderas i sin kontext och förtsättningar att möta olika elevers behov. Den lilla skolan är mer sårbar i förändringar i elevnderlag som påverkar både lärande resltat, social tveckling och resrsfördelning. Den lite större skolan har jämnare elevnderlag men kan ändå säkerställa trygghet och individellt bemötande genom personalens arbetssätt. Analysen lyfter även externa faktorer såsom ökande krav från skolverket i läroplanen och nya knskapskrav från samhället i stort. Extra hänsyn behöver därför tas för framtida barns behov och bästa. En lite större skolenhet har mer flexibilitet och resrser att möta framtida krav men ändå kapacitet att skapa trygghet och möta de individella elevernas behov. Analysen pekar på att en lite större skolenhet kan skapa bättre förtsättningar för flexibelt lärande, stabilitet i elevnderlaget och möta framtida krav medan skolenheten ändå inte blir så stor att den tappar styrkorna av en liten skola tan kan fortfarande tillgodose trygghet och individellt bemötande. Anledning till BKA Båstad Kommn bearbetar en omorganisering av skolan i sydvästra delen av kommnen. Olika nderlag har beretts nder processens gång, dock har inte en prövning av barnens bästa gjorts i form av en barnkonsekvensanalys. Tidigare nderlag har heller inte tgått ifrån ett barnperspektiv eller inklderat barnens egna perspektiv. En Barnkonsekvensanalys (BKA) är ett verktyg att använda som nderlag för beslt som påverkar barn och nga. Syftet är att göra en prövning av barnets bästa i frågan, en rättighet som är säkrad i FN:s Konvention om Barnets Rättigheter (artikel 3) och i skollagen. Detta är ett beslt som påverkar barn, både idag och långt framåt, i allra högsta grad. Då barn inte har en politisk röst måste de få trymme att påverka via en BKA. Dock har det inte fnnits möjlighet att prata med barnen direkt gällande denna fråga för BKAn specifikt, då läsåret precis har börjat igen när denna skrivs. Barnens egna perspektiv har istället hämtats från tidigare elevenkäter. En BKA är en prövning av vad som är barnets bästa gällande besltet. Andra aspekter av besltet såsom arbetsmiljö för lärare och ekonomi ndersöks i andra analysnderlag. Bakgrnd

171 Inom arbetet med skoltveckling i Båstad kommn har man valt att se över skolorganisationen för att adressera olika tmaningar. Det finns tmaningar gällande viktiga kärnfrågor såsom bristande lokaler och svårt att rekrytera kompetent personal samt en tydlig och skarp nedgång i stdieresltat (åk9) i kommnen de senaste åren. Det finns även frågor kring närheten till skolor och resetider i samband med skolgången. I diskssionen n gäller skolorganisationen i sydvästra Båstad, och där skolor i Torekov, Västra Karp och Grevie. Denna barnkonsekvensanalys belyser frågan från ett barnperspektiv. Vilka barn påverkas Kärnan i en barnkonsekvensanalys är barnen som påverkas av ett beslt. Det är viktigt att inte bara se barnen som en homogen generaliserbar grpp tan se nika barn med olika förtsättningar. Det är vanligt att enskilda barns bästa går emot varandra eller det enskilda barnet mot den större grppen barn. Det är därför viktigt att belysa de olika perspektiven. I denna sitation finns flera olika grpper av barn som behöver tas i åtanke. Barn i behov av särskilt stöd - Ett barn som har lätt för sig i skolan och skolmiljön påverkas i mindre grad av olika skolmiljöer. Det innebär att en förändring i skolorganisation och strktr får större konsekvenser för barn i behov av särskilt stöd. Barn med särskilda behov behöver tillgängliga lärmiljöer som erbjder flexibla lösningar, extra anpassningar och individell ppmärksamhet. Barn med olika förtsättningar - Skolan har kompensatoriskt ppdrag som innebär att kompensera för olika förtsättningar vilket inklderar individella behov och förtsättningar för tbildningsstöd i hemmiljön. Skolan behöver ha resrser, flexibilitet och pedagogisk närvaro för att tillgodose detta behov. Pojkar och flickor - I generella tvärderingar av skolan, är det skillnader på pojkar och flickor i stdieresltat. Pojkar och flickors genomsnittliga meritvärde skiljer med 20 meritpoäng. 1 Särskilt i glesbygdskommner är denna skillnad anmärkningsvärd. 2 Avstånd till skolan - elever påverkas givetvis olika av detta beslt beroende på var de bor i förhållande till skolan. En elev som bor på gångavstånd från Sandlyckeskolan påverkas givetvis mer än en elev som bor mittemellan Sandlycke och Västra Karps skolor. Ungefär hälften av Sandlyckeskolans elever åker redan idag skolskjts. Barn idag och barn i framtiden - Förtsättningarna i samhället ändras och därmed blir konsekvenserna för ett barn idag inte desamma som för ett barn om 5 eller 10 år. I ett beslt om skolorganisation måste det tas i beaktande både konsekvenser för barn idag och för barn i framtiden. Då kraven på skolans breda förmåga har ändrats och ökat, kan de förväntas fortsätta öka, vilket skapar vidare tmaningar för den lilla skolan att möta kraven. Detta kan alltså innebära att konsekvenserna kommer bli större i framtiden. Barnen som går i en skola vid en övergång får givetvis också ppleva lite förändringsproblem vid själva skiftet- så ett barn som går sista året vid övergången påverkas annorlnda än barnet som börjar efter övergången. Vid ett skifte av skola påverkas även reparationer och investeringar i skolan och de eleverna som går i skolan nder tiden påverkas därför också av bristande skolmiljö och tillgänglighet. 1 om-skolverket/pblikationer /visa-enski Idpblikation? _ x rl_ =http%3a%2f%2fwww5.skolverket.se%2fwtp b%2fws%2fskolbok%2fwp bext%2ftrycksa k %2FBlob%2Fpdf1653. pdf%3 Fk% Sveriges Kommner och Landsting, 2014, "Klarar den lilla skolan de stora kraven"

172 Översikt och kontext Sandlyckeskolan Sandlyckeskolan är belägen centralt i Torekov. Idag har skolan ca 81 elever i F-6 klasserna. Det är ett genomsnitt på drygt 12 elever per årskrs. Dock är några årskrser sammanslagna till en klass. Skolan har, relativt i kommnen, bra resltat i årskrs 6. Det finns problem med ventilationen i byggnaden som negativt påverkar arbetsmiljön för elever och personal. Skolbyggnaden består av många korridorer som skolan på kreativa sätt har ombildat till pedagogiska trymmen. Västra Karp Västra Kamps skola, ligger centralt på Bjärehalvön i Västra Karp. Skolan har i dagsläget 142 elever. Upptagningsområdet täcker idag både Västra Karp och Grevie, vilket ändrades 2014 då Backsaskolan i Grevie hastigt fick stängas ner. Elever från Grevie har sedan dess gått i Västra Kamps skola. Svensk lagstiftning och EK Skollagen och Konventionen om Barnets Rättigheter fastställer viktiga principer för skolverksamheten. Enligt 1:4 skollagen (2010:800) ska tbildningen ta hänsyn till elevers olika behov. Den säger vidare att alla barn och elever ska ges den ledning och stimlans som de behöver i sitt lärande och sin personliga tveckling för att de tifrån sina egna förtsättningar ska knna tvecklas så långt som möjligt enligt tbildningens mål. Skollagen betonar principen om likvärdighet och att alla har rätt till lika tillgång och en likvärdig tbildning. Barnkonventionens fyra grndprinciper påverkar även skolverksamheten. Artikel 2 befäster rätten till icke-diskriminering och att alla barn behandlas lika. Artikel 3 fastställer att i alla beslt som berör barn ska barnets bästa komma i främsta rmmet. Artikel 6 beskriver barns rätt till liv, överlevnad och tveckling och artikel 12 ger barn rätt att ttrycka sin åsikt och att vxna ska lyssna på barnet och ta deras åsikter i beaktande. Artiklar 28 och 29 ger barnet rätt till tbildning och säger att syftet med tbildningen är att tveckla barnets flla möjligheter. Läroplan 11 Den nya läroplanen tvecklar kraven på skolan jämfört med tidigare vilket påverkar den kraven på det pedagogiska arbetet i skolan. Läroplanen har ett starkt foks på likvärdighet. Undervisningen ska anpassas till varje elevs förtsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och knskapstveckling med tgångspnkt i elevernas bakgrnd, tidigare erfarenheter, språk och knskaper. 3 Var eleven än bor och oavsett sociala och ekonomiska hemförhållanden ska tbildningen ha en hög kvalitet. Utbildningen ska också kompensera för elevers olika bakgrnd och andra olikartade förtsättningar. 3 Läroplanen 11 s

173 Krav på legitimation för lärare och förskollärare infördes i skollagen Målet med legitimation är att öka kvaliteten i svenska skolan. Små enheter har större svårigheter att rekrytera och behålla kompetent och behörig personal. I en ppdatering 2017 har läroplanen även förtydligat vikten av informations och kommnikationsteknik samt elevernas möjligheter att tveckla digital kompetens. Kartläggning Kartläggningen avser att samla in information om olika aspekter från flera perspektiv. Det ska innehålla både generell information från forskning och beprövad erfarenhet samt sitationspecifik information från berörda barn, vårdnadshavare och sko/personal. För denna kartläggning har det inte varit möjligt att samla in åsikter frånberörda barn och vårdnadshavares perspektiv i den specifika frågan tan tidigare nderlag har använts. Denna analys fokserar på lärande och social kontext tifrån ett barnperspektiv, samt lyfter vissa aspekter av personal- och miljöfrågorna. Lärande Lgr11 säger tydligt att "skolans ppdrag är att främja lärande där individen stimleras att inhämta och tveckla knskaper och värden". Lärande är kärnan i skolverksamheten och måste därför belysas i en analys av skolsitationen. Många stdier tittar på hr olika faktorer påverkar elevers lärande och resltat. Översiktlig forskning kan inte påvisa på generaliserbara sltsatser vid jämförelse av små och stora skolor och knskapsresltat, tan belyser andra konsekvenser av skolstorlek som i sin tr kan påverka lärandet såsom resrser, rekrytering, och liknande. 4 Det finns en del stdier som visar på att små skolor (färre än 300 elever) påvisar bättre resltat än stora skolor (över 800 elever).s Men det finns även stdier som visar att större skolor kan ppnå liknande resltat om lärare anpassar sin ndervisning och fokserar på de enskilda eleverna. I alltför små arbetslag på skolor begränsas även lärares kompetenstveckling, varierat tänkande i ndervisningen samt lärargrppens sammantagna förmåga att anpassa ndervisningen till varje elev. En framgångsfaktor i skolan är det kollegiala samarbetet där lärare tar del av, diskterar och tvecklar sin och andras ndervisningspraktiker. 6 Det har även visats på andra relevanta samband mellan olika skolor och framgång i skolan. Jämförelser visar att det är större skillnader mellan pojkar och flickor i glesbygdskommner än i större orter. Det är också fler avhopp från gymnasiet hos elever från små skolor. 7 4 Adolfsson, C-A, Skolstorlekens påverkan på elevers skolprestationer och sociala sitation i skolan - en forskningsöversikt, Linneniversitetet. 5 Mycket av forskningen är gjord i USA, där skolorna generellt är större än i Sverige. I stdierna fanns även skillnader mellan skolorna i andra faktorer som påverkar skolresltat såsom socioekonomisk stats på familjerna, lärares tbildning, erfarenhet och tid lagd på pedagogik. Exempel på forskning är: Darling Hammond, Ancess & Ort, 2002 och Eberts et al Hattie, J. A. C. (2009). Visible Learning: a synthesis of over 800 meta-ana lyses relating to achievement. London, New York: Rotledge. 7 "Klarar den lilla skolan de stora kraven? Om skolavveckling eller skoltveckling", Sveriges Kommner och Landsting,

174 En förklaring till detta är att små skolor har små elevnderlag vilket innebär att grppen är mer sårbar för variation. Detta har märkts på Sandlyckeskolan där Rektorn noterade att en årskrs nyligen inte hade någon elev med lite starkare driv vilket ledde till att hela grppen hade lite mindre driv än vanligt. Det har även visats i forskning att lågpresterande elevers resltat blir bättre om de är i klasser med högpresterande elever. Detta gäller oavsett skolstorlek, men sannolikheten för en mer blandad klass är högre när klassen är större. 8 Annan forskning visar att elever med särskilda behov får bättre resltat i en liten skola då de får mer ppmärksamhet från läraren. I den största sammanställningen av forskning om ndervisning, visar John Hattie (2009) att den största faktorn som påverkar skolresltat är lärarens förtsättningar att anpassa ndervisningen till varje elev. Andra metaanalyser pekar också på vikten att se till kontexten och förtsättningarna för ndervisningen. Där till exempel läroplanens nya krav på att endast legitimerade lärare kan sätta betyg för ökande betydelse i skolan. 9 Skolans kompensatoriska ppdrag att tillgodose en likvärdig tbildning oavsett elevernas individella förtsättningar är en central del i lärandet. Generellt i Sverige har skillnaden i resltat ökat beroende på socioekonomisk stats.10 I Båstad kommn har skillnaden i resltat beroende på föräldrars tbildningsnivå ökat de senaste åren. 11 För att bryta den trenden och tillgodose en likvärdig skola är det viktigt att skolenheterna har tillräckligt med flexibla resrser för att skapa med extra stöd. Social kontext Lgr11 betonar även den sociala kontexten i skolan då "skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lst att lära". Den sociala kontexten är viktig både för elevens trygghet och lärolst men även för dennes sociala tveckling och identitetstveckling. Forskning visar att kompisrelationen är avgörande för att ett gynnsamt identitetsskapande ska ske. Kamratrelationen är den som det finns många tav t.ex. klasskamrater och som behövs för att knna skapa identifikation med flera och eventellt vid behov knna skapa nya kompisrelationer. Ungdomarnas socialisationsprocess gör att grppen blir mycket betydelsefll för dem, här söker de, förhoppningsvis tillsammans med en kompis bekräftelse och i grppen sätts betyget på om de dger eller inte."1 2 Pedagoger berättar att sammanslagningen mellan Backaskolan och Västra Karp skola visade liknande resltat då eleverna fick större grpper av potentiella kompisar. Barnen i Båstad mådde sämre 2016 än 2012 enligt självskattning i folkhälsoenkäten som görs av Region Skåne. Både pojkar och flickor i årskrs 6 i Båstad anger lägre än snittet i Skåne att de 8 Eberts, R. W., Schwartz, E. K., & Stone, J. A. (1990). School reform, school size and stdent achievement. Economic Review, 26(2), 2. 9 "Klarar den lilla skolan de stora kraven? Om skolavveckling eller skol tveckling", Sveriges Kommner och Landsting, PISA, 2015, hämtat Statistisk från Skolverket för årskrs 9 då det inte finns tillgänglig statistik för åk