Uppföljningsrapport 2, 2013 för Region Halland

Transkript

1 1(3) Datum Diarienummer RS Cathrin Nordander Tovstedt Avdelningen för styrning och uppföljning Tel Regionfullmäktige Uppföljningsrapport 2, 2013 för Region Halland Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar för sin del att uppdra åt hälso- och sjukvådsstyrelsen och underställda nämnder fortsätter att arbeta vidare med åtgärder för ekonomi i balans. Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige att Uppdra åt hälso- och sjukvådsstyrelsen och underställda nämnder fortsätter att arbeta vidare med åtgärder för ekonomi i balans. Lägga Uppföljningsrapport 2, 2013 till handlingarna. Sammanfattning Region Halland har tio målområden med sammanlagt 35 delmål enligt Mål och Budget Målen och delmålen är en del av verksamheten och utgör färdriktning och grund för arbetet i Region Halland. Prognosen för måluppfyllelsen baseras på en sammanställning av aktiviteter som pågår och/ eller har påbörjats under januari augusti 2013 och som stödjer det övergripande delmålet för Prognos Målet uppnås 63 % Prognos Målet uppnås delvis 17 % Prognos Målet uppnås inte 20 % Ekonomiskt resultat Regionen Hallands resultat efter åtta månader uppgår till -50 mnkr, vilket är 125 mnkr sämre än budget. Jämfört med motsvarande period föregående år är det en resultatförsämring med 261 mnkr. I resultatet ingår två jämförelsestörande poster som inte är budgeterade och som sammanlagt försämrar regionens resultat med 120 mnkr.

2 2(3) Den jämförelsestörande finansiella kostnaden med anledning av den sänkta diskonteringsräntan försämrar regionens resultat med 210 mnkr. Återbetalningen från AFA Försäkring gällande premier för åren 2005 och 2006, beräknas påverka resultatet positivt med 90 mnkr. Denna post betraktas som en jämförelsestörande verksamhetens intäkt. Om resultatet rensas från jämförelsestörande poster, försämras det med 53 mnkr jämfört med motsvarande period föregående år. Resultatet för helår prognostiseras till -251,4 mnkr, vilket är 259,4 mnkr sämre än årsbudget. Regionens prognostiserade balanskravsresultat uppgår till -40,6 mnkr. Resultatet för nämnder och driftstyrelser prognostiseras till -150 mnkr. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen till 37 mnkr, regionstyrelsen till 65 mnkr och intäkterna för skatt, statsbidrag och finansnetto till -203 mnkr. Driftnämnden Hallands sjukhus har fortfarande stora obalanser, prognostiserat resultat och budgetavvikelse på helår är -139 mnkr. Det är en försämring med 30 mnkr jämfört med prognosen efter 3 månader. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen, det vill säga inklusive pensioner intjänade före år 1998, uppgick efter åtta månader till -14,2 procent, en försämring med 7,0 procentenheter jämfört med motsvarande period föregående år. Delmålet att soliditeten ska vara lägst -15 procent 2013 uppfylls därmed. Nettokostnadsandelen efter åtta månader uppgår till 101,0 procent, vilket är en försämring med 5,3 procentenheter jämfört med motsvarande tidpunkt föregående år. Delmålet att nettokostnadsandelen ska vara högst 100,0 procent 2013 uppfylls inte. Hälso- och sjukvårdskostnaden per invånare i Halland ökade mellan åren 2011 och 2012 med 3,7 procent att jämför med genomsnittsvärdet för riket på 1,9 procent. Personal Den 31 augusti 2013 hade Region Halland medarbetare, varav (90 procent) var tillsvidareanställda och 732 visstidsanställda. För att uttala sig om produktion används arbetad tid istället för antal anställda, vilket är ett mer relevant mått. Den arbetade tiden under beräkningsperioden är 74 procent av total tid, vilket är något lägre än motsvarande period föregående år. En förklaring till det är att sjukfrånvaron gått upp. Den totala sjukfrånvaron har ökat med 0,5 procentenheter i förhållande till motsvarande period föregående år och ligger på 4,52 procent.

3 3(3) Sjukfrånvaron har ökat sedan mitten av 2012 och så även under Regionstyrelsen Gösta Bergenheim Regionstyrelsens ordförande Catarina Dahlöf Regiondirektör

4 1 Ärende 42

5 Innehållsförteckning Inledning... 3 Sammanfattning... 3 Region Halland i ett omvärldsperspektiv... 5 Prognos måluppfyllelse... 7 Aktiviteter som stödjer mål och delmål Hälsa Vård Kommunikationer Kultur Arbete Boende Kunskap Miljö Region Halland som arbetsgivare Ekonomi Medarbetarna i siffror Finansiell analys Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Noter Driftredovisning Investeringsredovisning Verksamhetsuppföljning Redovisningsprinciper Ordlista Kvalitetsuppföljning Bilaga

6 Inledning Region Halland är en skattefinansierad och politiskt styrd organisation, som verkar för utveckling och tillväxt och för att erbjuda en god hälso- och sjukvård till alla som bor och vistas i Halland. Region Hallands vision är 'Halland bästa livsplatsen. Region Halland driver och samordnar det regionala utvecklingsarbetet i Halland. Det omfattar hälso- och sjukvården i Halland samt planering och upphandling av kollektivtrafik och kommunal samverkan inom olika områden. Region Halland har en total budget som uppgår till cirka miljoner kronor. Av den totala budgeten går cirka 92 procent till hälso- och sjukvård och nästan 80 procent av Region Hallands cirka medarbetare är verksamma inom vården. Utifrån beslutet om Mål och strategier för Region Halland fattar regionfullmäktige varje år det lagstadgade beslutet om budget och ekonomisk plan, det vill säga de ekonomiska ramarna för regional utveckling och hälso- och sjukvård. Region Halland följer tre gånger om året upp det ekonomiska resultatet och arbetet med att nå uppsatta mål och delmål. I uppföljningsrapport 2 redovisas resultat som omfattar perioden januari augusti Sammanfattning Region Halland har tio målområden med sammanlagt 35 delmål, som beskrivs i Mål och Budget Under avsnittet Prognos måluppfyllese följer en sammanställning av de aktiviteter som pågår eller har påbörjats under januari augusti för att nå delmålen för Sammanfattningsvis beräknas cirka två tredjedelar av årets delmål att uppnås. Bland dessa finna att ohälsan i Halland ska minska och att Halland ska höra till de regioner/ län som har lägst arbetslöshet. Uppföljningsrapporten visar på flera positiva aktiviteter och resultat som stödjer de övergripande målen och delmålen. Bland dessa kan följande nämnas: Antalet antibiotikarecept se senaste elva månaderna har minskat med nästan nio procent. Tiden mellan insjuknande och behandling för strokepatienter har nästan halverats sedan Ambulanssjukvården och Halland sjukhus i början av året införde ett så kallat snabbspår. Antalet besökare och deltagare i kulturaktiviteter och skola och förskola har ökat med 20 procent under årets första sex månader, jämfört med motsvarande period Regionstyrelsen har beslutat införa ett nytt behovsstyrt och lättillgängligt basutbud av stöd till nya och etablerade företag från och med

7 Ekonomiskt resultat Regionen Hallands ekonomiska resultat uppgår efter åtta månader till -50 mnkr, vilket är 125 mnkr sämre än budget. Jämfört med motsvarande period föregående år är det en resultatförsämring med 261 mnkr. I resultatet ingår två så kallade jämförelsestörande poster det vill säga poster av engångskaraktär, som inte är budgeterade. Dessa försämrar sammanlagt regionens resultat med 120 mnkr. Den jämförelsestörande finansiella kostnaden, med anledning av den sänkta diskonteringsräntan, försämrar regionens resultat med 210 mnkr. Återbetalningen från AFA Försäkring, gällande premier för åren 2005 och 2006, beräknas påverka resultatet positivt med 90 mnkr. Denna post betraktas som en jämförelsestörande verksamhetsintäkt återbetalades 86 mnkr från AFA. Om resultatet rensas från jämförelsestörande poster, är det 53 mnkr sämre än motsvarande period föregående år. Resultatet för hela 2013 prognostiseras till -251,4 mnkr, vilket är 259,4 mnkr sämre än årsbudget. Regionens prognostiserade balanskravsresultat uppgår till -40,6 mnkr. Resultatet för nämnder och driftstyrelser prognostiseras till -150 mnkr, hälso- och sjukvårdsstyrelsen till 37 mnkr, regionstyrelsen till 65 mnkr och intäkterna för skatt, statsbidrag och finansnetto till -203 mnkr. Skatteintäkterna prognostiseras bli 3 mnkr högre än budget enligt augustiprognosen från Sveriges Kommuner och Landsting samt statsbidragen 3 mnkr högre än årets budget. Driftnämnden Hallands sjukhus har fortfarande stora obalanser. Prognostiserat resultat och budgetavvikelse på helår är -139 mnkr. Det är en försämring med 30 mnkr jämfört med prognosen efter 3 månader. Hälso- och sjukvårdskostnaden per invånare i Halland ökade mellan åren 2011 och 2012 med 3,7 procent jämfört med genomsnittsvärdet för riket som låg på en ökning med 1,9 procent. Region Hallands medarbetare Den 31 augusti 2013 hade Region Halland medarbetare, varav (90 procent) var tillsvidareanställda och 732 visstidsanställda. För att uttala sig om produktion används arbetad tid istället för antal anställda, vilket är ett mer relevant mått. Den arbetade tiden under beräkningsperioden är 74 procent av total tid, vilket är något lägre än motsvarande period föregående år. En förklaring till det är att sjukfrånvaron gått upp. 4

8 Den totala sjukfrånvaron har ökat med 0,5 procentenheter i förhållande till motsvarande period föregående år och ligger på 4,52 procent januari - juli Sjukfrånvaron har ökat sedan mitten av 2012, såväl i Region Halland som i övriga riket. Undersköterskor är den yrkeskategori med högst sjukfrånvaro i Region Halland, på 7,11 procent. Halland sjukhus uppger att de har stora svårigheter att rekrytera allmänsjuksköterskor, bland annat 36 vakanta nattjänster har få eller inga sökanden. Detta har inneburit att man i vissa fall tvingats ta in bemanningsföretag för att lösa uppdraget. Region Halland i ett omvärldsperspektiv Den ekonomiska utvecklingen har under 2013 varit svag, både i Sverige och internationellt. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, bedömer att BNP kommer att växa med 1,1 procent under 2013 (Makronytt, 15 augusti 2013), vilket är i nivå med föregående år och en nedjustering från tidigare prognoser. Det är dock något bättre än tillväxten på Sveriges viktigaste exportmarknader. Även tillväxtprognosen för 2014 har justerats ned något till 2,4 procent. Skatteunderlagsprognosen har endast ändrats marginellt. Den svaga tillväxten i omvärlden för med sig en svag utveckling av svensk export. Det som håller den svenska konjunkturen uppe är den inhemska efterfrågan. Både produktionen inom byggnadsverksamhet och inom den privata tjänstesektorn har vuxit med 2-3 procent årligen. Även offentlig konsumtion har bidragit positivt. Hushållens ekonomi är bra och under de senaste månaderna har optimismen inför framtiden ökat. Näringslivets investeringar minskar inte längre utan en bättre utveckling förväntas framöver. Sysselsättningen har fortsatt växa trots en svag ekonomi, både vad gäller antalet sysselsatta och antalet arbetade timmar. Arbetslösheten totalt ligger på drygt 8 procent för 2013 och förbättring sker först under Löneutvecklingen för landstingen beräknas hamna i samma nivå som för hela arbetsmarknaden, vilket innebär ökningar med 2,5 procent både för 2013 och för Läkemedelspriserna beräknas fortsätta falla som en följd av patentutgångar. Förändringar i högkostnadsskyddet 2012 innebär också att hushållen står för en större del av läkemedelskostnaderna, vilket påverkar det pris som landstingen får 5

9 betala både 2012 och Prisökningarna tar fart i samma takt som återhämtningen i samhällsekonomin. Det samlade resultatet för landstingen beräknas bli ett underskott på mellan 4 och 5 miljarder kronor. Anledningen till det beräknade låga resultatet är omräkningen av pensionsskulden till följd av sänkt Ripsränta. Sammantaget innebär detta en redovisningsmässig kostnad på cirka 8 miljarder kronor för Vårdkonsumtionen i Halland har under senare år ökat stadigt med ett par procent per år i genomsnitt. Samma utveckling gäller i hela Sverige, med en ökad konsumtion av sjukvård och i synnerhet akutsjukvård både inom primärvård, ambulanssjukvård och den vård som ges på akutmottagningarna. Bakgrunden till den ökade vårdkonsumtionen, förutom den demografiska utvecklingen, kan antas vara kunskapsutvecklingen hos såväl allmänheten som vårdprofessioner med nya efterfrågade undersöknings- och behandlingsmetoder. 6

10 Prognos måluppfyllelse enligt Mål och strategier för Region Halland Mål och strategier för Region Halland innehåller de viktigaste målen och strategierna för Region Hallands verksamhet under mandatperioden. Målen och strategierna är en del av verksamheten de områden som de närmaste åren kräver mest uppmärksamhet och som tillsammans skapar framgång för Halland och Region Halland. Nedan följer en sammanställning av prognoser för delmålen för Prognosen bygger på aktiviteter och resultat för perioden januari augusti Färgförklaring Prognos Målet uppnås Prognos Målet kan komma att uppnås Prognos Målet uppnås inte Målområde Övergripande mål Delmål 2013 Kommentar till prognos mål uppfyllelse Hälsa Vård Hälsan i befolkningen ska vara jämlik och bland de tre bästa i Sverige Invånarna ska erbjudas god och jämlik hälso- och sjukvård Skillnaderna i ohälsa ska minska mot föregående år Ohälsan ska minska i Halland Etablera metoder och arbetssätt för att tidigt identifiera individer med hög risk att insjukna eller återinsjukna och erbjuda riktade insatser mot dessa, med målsättningen att öka livskvalitet och minska vårdkonsumtion Region Halland ska utveckla en mer jämlik vård i de fall det finns omotiverade skillnader HS*: Fortsatt fokus på tobaksbruk. PSH*: Hälsofrämjande arbete, registreringsrutin er. NSVH*: Satsning på livsstilssamtal. HSF: Ökning av antalet cellprovsscreeni ng. HS: Riskbedömninga r via Senior Alert. Trygg hemgång. PSH: Fortsatt aktivitet inom PRIO-projektet. NSVH: Blodtrycksscree ning vid tandvårsbesök. Förbättrad identifikation av mångbesökare. HS: Arbeta med vårdprocesser över hela regionen. PSH: Kartläggning av och åtgärder mot undanträngnings effekter. Prognos Måluppfyll else 7

11 Kommunikati oner Invånarna ska ha stort inflytande och vara mer delaktiga i vården Vården ska vara säker och ges med hög kvalitet Resandet med kollektivtrafik ska öka och vara attraktivt Region Halland ska fortsätta delta i det nationella arbetet för att utveckla jämförelser och jämförelsetjänster. Resultaten ska göras tillgängliga för invånarna Region Halland ska fullfölja nationella satsningar om e- hälsa Region Halland ska ha ett högt deltagande i nationella vårdoch hälsosatsningar och få sin andel av statliga stimulansmedel. Skapa bättre medicinska resultat jämfört med 2012 genom ständig förbättring. Region Halland ska säkra effektiva vårdprocesser och sammanhållna vårdkedjor Resande med kollektivtrafik ska öka med minst 5 procent under 2013 Andelen nöjda kunder ska öka från 70 till minst 75 % och andelen nöjda invånare ska öka från 50 till minst 55 % HS: deltar i nationella mätningar och följer och analyserar resultatet. PSH: Arbete med rutiner för hantering av ärenden i Mina vårdkontakter. NSVH: Ökad andel patienter använder Mina Vårdkontakter i kontakten med vårdcentral. Engagemang på alla områden i satsningen riktad mot de mest sjuka äldre. Samverkan mellan halländska kommunerna, HS och VvH. PSH: Fortsatt aktivitet i PRIOsatsningen. Ett förvaltningsöver gripande arbete pågår för att ta fram mål och indikatorer för hälso- och sjukvårdens kvalitet. HS: Trygg hemgång, strokeprocessen i samverkan med ambulanssjukvår den, cancerprocesser na, Mest sjuka äldre. NSVH: Tryggt övertag, Mest sjuka äldre, projekt med LEAN-sjukvård som filosofi har startat. Målet kommer inte att nås. Trolig ökning 3,0 %. Resandet med Öresundståg ökar liksom med Falkenbergs och Kungsbackas stadstrafik. Strejk i juni påverkar nöjdhet 8

12 Kultur Invånarnas och företagens tillgång till e-tjänster ska öka. Förnyelsen, spetsen och kvaliteten i kulturlivet ska öka. Tillgängligheten ska öka så att fler kan ta del av kulturutbudet. Etablera de infrastrukturella förutsättningarna för anpassning till den nationella e-utvecklingen. Ta fram ett system för uppföljning och utvärdering av kulturverksamheten Utveckla residensverksamheten inom minst fem kulturområden Tydliggöra rollfördelningen mellan region och kommun avseende kultur i förskola, skola och äldreomsorg Plan för verksamhets - stödjande IT följs. Ansökningar om kanalisationsstöd överskrider stödmedel Troligen klart första halvåret Arbete Alla barn och ungdomar ska ges möjligheter att uppleva kultur. Fler och växande företag ska finnas inom de kulturella och kreativa näringarna. Det ska finnas fler och konkurrenskraftiga företag Tydliggöra civilsamhällets roll i genomförandet av Region Hallands mål avseende kultur Öka antalet besökare och deltagare i kulturaktiviteter i skola och förskola. Utveckla metoder för att stödja ungdomars egna kulturinitiativ Implementera, prioritera och genomföra handlingsplan för kulturella och kreativa näringar Halland ska tillhöra de fem främsta regionerna när det gäller antalet nyregistrerade företag per invånare. Undersökningen Kreativa kraftfält försenad men klar oktober Fler ungdomar ska ha arbete Halland ska tillhöra de tre regioner/ län som har lägst ungdomsarbetslöshet. Boende Det ska finnas attraktiva och trygga boendemiljöer i hela regionen. Halland ska tillhöra de tre främsta regionerna när det gäller nybyggnation i förhållande till det totala bostadsbeståndet. Kunskap Utbildningsnivån i regionen ska höjas. Alla elever vid Naturbruk Halland, som vid påbörjad gymnasieutbildning hade grundläggande behörighet från grundskolan, ska efter genomförda studier nå godkänd gymnasieexamen För elever vid Naturbruk Halland, som vid påbörjad gymnasieutbildning inte hade grundläggande behörighet från grundskolan, ska efter genomförda studier minst 60 procent nå godkänd gymnasieexamen Medverka till att öka Naturbruk Hallands elevers och studerandes anställningsbarhet Miljö Miljö- och klimatprofilen ska vara tydlig, långsiktig och föredömlig. Den totala energianvändningen ska minska med minst 4 procent jämför med år 2012 I Falkenbergs, Halmstad och Laholms kommuner pågår arbete med nya kommunomfattande översiktsplaner Måluppfyllelse blev 92 %, något lägre än målet 100 % Måluppfyllelse 27 %, mål 60 % Tillgänglig statistik indikerar måluppfyllelse En plan för åtgärder är framtagen 9

13 Region Halland som arbetsgivare Region Halland ska 2015 komma på topp 5 över landets mest attraktiva arbetsgivare inom regioner och landsting. Koldioxidutsläppen från nationella tjänsteresor ska minska med 5 procent jämfört med år 2012 Inköpsvärdet av ekologiska/ miljömärkta livsmedel, textilier och inredning ska öka med 5 procent jämfört med år 2012 Med hjälp av bland annat jämförande mätning från SKL ska Region Halland tillhöra de mest attraktiva arbetsgivarna inom regioner och landsting Revidering av regionens reserutin är påbörjad Utsläppen följs upp en gång per år Ekologiska livsmedel klarar målet Textilier kommer att börja följas upp under 2014 Osäker Ekonomi Medarbetarna ska uppleva Region Halland som en bra arbetsgivare. Region Halland ska ha rätt kompetens ur ett långsiktigt helhetsperspektiv. Ekonomin ska vara stark för handlingsfrihet och varje generation ska bära sina kostnader. Region Halland ska aktivt arbeta utifrån resultatet i medarbetarundersökningen. Alla förvaltningar ska ha framtagna handlingsplaner Samtliga medarbetare ska ha individuella utvecklingssamtal och utvecklingsplaner. Fler medarbetare och fler yrkeskategorier än föregående år ska bedriva forskning och utvecklingsarbete genom riktade stimulansåtgärder och support Hälso- och sjukvårdskostnaden per invånare ska inte öka mer än genomsnittet för riket Soliditeten ska vara positiv. Soliditeten ska vara lägst -15 procent Samtliga förvaltningar och verksamheter tog i början av året fram handlingsplaner efter den genomförda medarbetarenkäten. Regionstyrelsen har beslutat om en övergripande handlingsplan för medarbetarenkäten. Ökning mellan åren 2011 och 2012 med 3,7 procent. Genomsnittsvärdet för riket 1,9 procent - 14,2 % Nettokostnadsandelen ska i genomsnitt vara högst 99 procent. Nettokostnadsandelen ska vara högst 100,0 procent 101 % *HS = Hallands sjukhus, NSVH = Närsjukvården, PSH = Psykiatrin 10

14 Aktiviteter som stödjer mål och delmål 2013 Region Hallands mål och delmål visar färdriktningen och utgör grunden för årets arbete. Här följer en sammanställning av aktiviteter som pågår och/ eller har påbörjats under januari augusti 2013 och som stödjer delmålen för Hälsa Förändringar i människors hälsa uppnås genom strukturella samhällsförändringar och livsstilsförändringar. Ett integrerat hälsofrämjande synsätt i den regionala utvecklingen är en grund för arbetet med att främja en god och jämlik hälsa och ett socialt hållbart samhälle. De tre dimensionerna av hållbar utveckling - den sociala, ekonomiska och miljömässiga - ska samstämmigt och ömsesidigt stödja varandra. Inom målområdet har följande aktiviteter som stödjer delmålen utförts under perioden. Mål: Hälsan i befolkningen ska vara jämlik och bland de tre bästa i Sverige. Delmål: Skillnaderna i ohälsa ska minska mot föregående år Ohälsan ska minska i Halland Aktiviteter: Erfarenheterna från det nationella projektet Samling för social hållbarhet minska skillnader i hälsa ska användas som en kunskapsbas i framtagandet av Region Hallands strategi för en god hälsa på lika villkor Det övergripande målet för strategin är en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Arbete pågår med en analys av Region Hallands mål om minskade skillnader i hälsa och hur målen följs upp. Arbetet ska vara genomfört vid utgången av Lokala nämnder har det lokala folkhälsouppdraget inom Region Halland. Under perioden har bland annat arbetet med barn och ungas hälsa fokuserats på att utveckla det hälsofrämjande arbetet i förskolor och skolor. När det gäller utvecklingen av arbetet med invånardialog har ett antal frågebatterier tagits fram som har börjat användas i intervjuer och enkäter. Kartläggning av befolkningens hälsa har skett genom mötet med befolkningen, ideell- och offentlig sektor samt genom sammanställande av information. Hälso- och sjukvården kan genom hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete bidra till att minska behovet av behandling och rehabilitering, och till att utjämna skillnader i hälsa. Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder är tillsammans med Läkemedelskommitténs terapirekommendationer grunden för hälso- och sjukvårdens arbete med levnadsvanor i Region Halland. En uppdaterad struktur för hur arbetet dokumenteras i patientjournalen införs 1 oktober Den nya strukturen är en del i implementeringen av och en anpassning 11

15 till de krav som ställs i riktlinjerna. En enhetlig dokumentation är en förutsättning för att följa patientens väg mot hälsosammare levnadsvanor, och hälso- och sjukvårdens sjukdomsförbyggande och hälsofrämjande arbete. Socialstyrelsen genomför under våren 2014 en nationell utvärdering av hur riktlinjerna följs och om patienterna får det stöd som rekommenderas. På Hallands sjukhus förs dialog om tobaksvanor vid varje patientbesök. Vårdcentralen Halland arbetar aktivt med livsstilsfrågor, och flera har speciella livsstilsmottagningar som erbjuder olika aktiviteter inom det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande området. Däremot nås inte den egna målsättningen om att 1 procent av de listade patienterna ska erbjudas fysisk aktivitet på recept (FAR). I syfte att förbättra det hälsofrämjande arbetet inriktar sig Psykiatrin Halland på att identifiera patienter med ohälsosamma levnadsvanor och möjligheten att erbjuda dem sjukdomsförebyggande åtgärder. Under året har en kartläggning av registrerade hälso- och livstilsamtal inletts. Hitintills har sådana samtal registrerats för drygt 26 procent av patienter med diagnosen psykos eller bipolär sjukdom, vilket får betraktas som en god utveckling. Antalet cellprov inom mödrahälsovården har hittills i år ökat med 26 procent jämfört med Det innebär att cellprover i Halland som helhet har en täckningsgrad på 85 procent. Verksamheten når därmed de nationella målen. Antalet klamydiafall i Halland har minskat med 25 procent under januari - augusti Vård Region Halland ansvarar för att invånarna ges en hälso- och sjukvård utifrån sina behov. Ökade behov, förväntningar och möjligheter, samtidigt som resurserna är begränsade, ställer krav på strukturella förändringar av hälso- och sjukvården. Inom målområdet har följande aktiviteter som stödjer delmålen utförts under perioden. Mål 1: Invånarna ska erbjudas god och jämlik hälso- och sjukvård Delmål: Etablera metoder och arbetssätt för att tidigt identifiera individer med hög risk att insjukna eller återinsjukna och erbjuda riktade insatser mot dessa, med målsättningen att öka livskvalitet och minska vårdkonsumtion Region Halland ska utveckla en mer jämlik vård i de fall det finns omotiverade skillnader 12

16 Aktiviteter: Organisationsförändring för mer jämlik vård i psykiatrin En organisationsförändring i vuxenpsykiatrin, där två verksamhetsområden blev ett, ökar förutsättningarna för att minska skillnaderna mellan regionens norra och södra delar. Ett mål med arbetet är en mer jämlik vård, oberoende av bostadsort. Det går i dagsläget inte att dra några slutsatser om målet har uppfyllts, eftersom organisationsförändringen är ny. Dessutom genomförs nu ytterligare en organisationsförändring, som innebär en uppdelning mellan öppen och sluten vård. En förbättrad sjukskrivningsprocess nationell sjukintygsgranskning 2012 Förlängda handläggningstider av intygen medför såväl problem för berörda patienter som merarbete för sjukskrivande hälso- och sjukvårdsverksamheter. Det elektroniska sjukintyget visade sig i mätningen utgöra en stor del av Hallands sjukintyg, 83 procent jämfört med rikets andel på 59,1 procent. Det visar på en god spridning av den nya tjänsten och goda förutsättningar för den vidare utvecklingen av elektroniska tjänster för invånarna inom området. En nationell mätning av kvaliteten i läkarintygen kommer åter att ske i slutet av Att hälso- och sjukvården även fortsättningsvis uppmärksammar arbetet med kvalitet i läkarintygen är högst väsentligt. Rehabiliteringsgarantin Den nationella rehabiliteringsgarantin ger regioner och landsting ersättning för genomförda KBT-behandlingar (kognitiv beteendeterapi) samt multimodal rehabilitering (tvärprofessionell teambaserad rehabilitering). Efter andra kvartalet har vårdvalsenheterna rapporterat 432 stycken genomförda KBT-behandlingar samt 66 multimodala rehabiliteringar. Spenshults sjukhus svarar för en del av multimodal rehabilitering (8 stycken). Andelen genomförda KBT-behandlingar och multimodala rehabiliteringar utgör 26 procent av regionens möjliga pott under året. Det innebär att andelen ligger på samma nivå som efter andra kvartalet Det är i underkant jämfört med andra landsting. Invånarnas tillgänglighet till primär-och specialistvård Tillgängligheten till primär- och specialistvård är i allmänhet god, liksom följsamheten till den lagstadgade vårdgarantin. Tillgänglighet till primärvård I mars månad 2013 genomfördes den nationella tillgänglighetsmätningen för svensk primärvård. Den visade att Region Halland tillhör de landsting och regioner som har bäst tillgänglighet, framförallt vad gäller läkare. Tillgänglighet till specialistvård Tillgängligheten till besök hos specialist, efter det att remiss har beslutats, är fortsatt god. 95 procent av patienterna erbjuds besök hos specialist inom 90 dagar, vilket är vårdgarantins lagstadgade tidsgräns. 13

17 Tillgängligheten till operation/behandling är också fortsatt god. 93 procent av patienterna erbjuds tid för operation/behandling inom ramen för vårdgarantins 90 dagar. Tabellen nedan visar att tillgängligheten ligger på en stabil nivå under föregående år, liksom under de åtta första månaderna innevarande år. Vårdgaranti måluppfyllelse för besök - operation Andel som väntat 90 dagar eller kortare 100 Andel väntande jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2012 Besök Besök Operation/behandling Operation/behandling Handläggningstid vid akutmottagning Handläggningstiden vid akutmottagningarna har försämrats successivt under de senaste månaderna. Målsättningen är att 90 procent av patienterna ska handläggas inom 4 timmar. För perioden handläggs 72,4 procent av patienterna inom den tidsgränsen. Handikappverksamhet Väntetiden för utprovning av hörapparater ligger inom vårdgarantitiden i hela Region Halland. Kömiljard Ersättningen från kömiljarden är resultatbaserad. Det innebär att medel betalas ut till de landsting och regioner som når målet om att minst 80 procent av patienterna har genomfört ett första besök eller har genomgått en operation/behandling inom 60 dagar. Region Halland når inte målet fullt ut. Tabellen nedan visar dock en viss förbättring sedan årets inledande månad. 14

18 Kömiljard uppfyllelse för perioden jan- juli 2013 Tillgänglighet jan feb mars april maj ju Nybesök Operation/åtgärd Över hallandsmål om 80 % inom 60 dagar dagar Intäkter från kömiljarden Över nationella målen om 70 % inom 60 2,5 4,2 5,8 4,6 4,2 4,4 12,4 ni juli aug sept okt nov dec Under 70 % inom 60 dagar Tillgänglighet inom psykiatri Inom psykiatrin (vuxen- och BUP) har en kartläggning genomförts av flödet och omfattningen av personer med ADHD, en patientgrupp som ökat i takt med ökad kunskap inom området. Resultatet visar på tydliga undanträngningseffekter, vilket påverkar tillgängligheten för andra patientgrupper. Ett antal åtgärder har identifierats för fortsatt arbete. Tillgänglighet för barn och unga med psykisk ohälsa För barn och unga med psykisk ohälsa gäller en förstärkt vårdgaranti, där nybesök ska erbjudas inom 30 dagar och fördjupad utredning/behandling inom ytterligare 30 dagar. Avstämningen för stimulansmedel baseras på utförd vård under månaderna januari-oktober. Stimulansmedlen fördelas utifrån det genomsnittliga värdet för dessa månader. Tabellen nedan visar att Region Halland når målet om att nybesök ska erbjudas inom 30 dagar. Däremot nås inte målet om att fördjupad utredning/behandling ska påbörjas inom 30 dagar. Inom detta mål ses dock en viss förbättring under året. En av orsakerna till bristande måluppfyllelse är kompetensbrist. Utöver det har verksamheten identifierat ett antal åtgärder för att förbättra tillgängligheten. Arbete pågår med identifierade åtgärderna. Måluppfyllelse 2013 Procent (%) Nybesök andel genomförda inom 0-30 dagar Fördjupad utredning/behandling andel genomförda inom 0-30 dagar Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Genomsnitt Tillgänglighet vuxenpsykiatri Regionens mål för nybesök, påbörjade utredningar och behandlingar nås inte. Ett antal åtgärder är planerade för att öka tillgängligheten med bland annat omfördelning av resurser och rekrytering av läkare. 15

19 Tillgänglighet till ambulanssjukvård Tillgängligheten avseende prio 1, som nås inom 10 minuter, är 72 procent för perioden, vilket är en minskning med 1 procent jämfört med samma period Tillgänglighet till privata vårdgivare De privata vårdgivare som genom nationell taxa eller vårdavtal är anslutna till Region Halland har god tillgänglighet. De verksamheter som bedriver kardiologi når dock inte målet. Vårdgaranti Tillgängligheten till hälso- och sjukvård i Region Halland upprätthålls genom ett kontinuerligt utvecklingsarbete, såsom frekvent översyn av planeringsrutiner, optimering av kapacitetsutnyttjandet och en säkrad tillgång till externa vårdgivare. Hittills under året har vårdgarantiservice tagit emot patientsamtal patienter har under året hänvisats till annan vårdgivare. Det är en ökning jämfört med åttamånadersperioden 2012, då antalet låg på Mål 2: Invånarna ska ha stort inflytande och vara mer delaktiga i vården Delmål: Region Halland ska fortsätta delta i det nationella arbetet för att utveckla jämförelser och jämförelsetjänster. Resultaten ska göras tillgängliga för invånarna Region Halland ska fullfölja nationella satsningar om e-hälsa Aktiviteter: Region Halland deltar i Nationell Patientenkät för att få ett underlag för att ytterligare förbättra patienternas upplevelse av hälso- och sjukvården. Under 2013 genomfördes nationella patientenkäter inom den specialiserade somatiska barn- och ungdomsvården. Totalt svarade ungefär 740 barn eller deras föräldrar, vilket ger en svarsfrekvens på cirka 50 procent. Resultatet visar att den patientupplevda kvaliteten generellt är mycket hög inom öppen-, sluten- och akutvården. Huvuddelen av indikatorerna är lika bra eller bättre än genomsnittet för riket. Särskilt kan nämnas att patienterna upplever en hög tillgänglighet och kan rekommendera vården i Halland till andra. Tillgängligheten till akutvård upplevs som något lägre, men har förbättrats sedan förra mätningen och ligger nu tydligt över rikets genomsnitt. Vidare upplever patienterna att de blir mycket väl bemötta och får sina behov tillgodosedda. Förtroendet för sjukvårdspersonalen är mycket högt. Under oktober månad kommer Nationell Patientenkät att genomföras i primärvården. Resultaten kan redovisas i uppföljningsrapport

20 Mål 3: Vården ska vara säker och ges med hög kvalitet Delmål: Region Halland ska ha ett högt deltagande i nationella vård- och hälsosatsningar och få sin andel av statliga stimulansmedel. Skapa bättre medicinska resultat jämfört med 2012 genom ständig förbättring. Region Halland ska säkra effektiva vårdprocesser och sammanhållna vårdkedjor Aktiviteter: Under våren och sommaren har arbetsmodellen Trygg hemgång prövats. Arbetsmodellen syftar till att genom en förstärkt utskrivnings- och uppföljningsprocess minska andelen återinskrivningar i sluten vård. Tanken är att återinskrivningar kan minska genom att utvecklad sammanhållen vårdprocess. Modellen kommer under hösten att utvecklas för att även omfatta patienter med kommunal hälso- och sjukvård. Breddinförande kommer att påbörjas under hösten, för att vara genomfört under våren Det är än så länge för tidigt att mäta direkta effekter av arbetssättet. Införandet av ett snabbspår för strokepatienter inleddes i början av året inom Ambulanssjukvården och Hallands sjukhus. Syftet är att minska ledtiden mellan insjuknande och behandling för att minska de skador som uppstår i samband med stroke. Preliminära resultat för det första halvåret visar att ledtiden mer än halverats sedan starten av det förändrade arbetssättet. Inom habiliteringen pågår ett arbete för att från och med 2014 kunna registrera i ett nytt nationellt kvalitetsregister för habilitering, HabQ. Vårdcentralen Halland kommer under hösten att genomföra nya patientsäkerhetsronder vid vårdcentralerna. Resultatet redovisas efter årsskiftet. Vårdrelaterade infektioner För att öka effektiviteten i arbetet mot vårdrelaterade infektioner pågår en implementering av det s.k. infektionsverktyget. Infektionsverktyget är ett nationellt utvecklat system som alla regioner och landsting ska ansluta sig till. Det möjliggör kontinuerlig mätning och analys, vilket ger ett bra underlag för utvecklingsarbetet. Under september månad har Barnkliniken och Specialisttandvården vid Hallands sjukhus påbörjat registrering i verktyget. Dessa två kliniker ska fungera som pilotkliniker för testning innan breddinförande. Antalet antibiotikarecept Antalet antibiotikarecept har de senaste elva månaderna minskat med Detta motsvarar en nedgång på 8,9 procent, vilket är mycket positiva siffror för Halland. 17

21 Kommunikationer Region Halland ansvarar för att ta fram en länsplan för regional transportinfrastruktur. Planen ligger till grund för fördelning av medel för investeringar och förbättringsåtgärder när det gäller regionala vägar, trafiksäkerhet, miljöåtgärder och kollektivtrafikåtgärder. Region Halland ska även bistå Post- och telestyrelsen i uppdraget att följa tillgång och utveckling av IT-infrastruktur. Inom målområdet har följande aktiviteter som stödjer delmålen utförts under perioden. Mål 1: Resandet med kollektivtrafik ska öka och vara attraktivt Delmål: Resande med kollektivtrafik ska öka med minst 5 procent under 2013 Andelen nöjda kunder ska öka från 70 till minst 75 % och andelen nöjda invånare ska öka från 50 till minst 55 %. Aktivitet: En resvaneundersökning var planerad att genomföras under Upphandlingen av resvaneundersökningen är överklagad, vilket innebär att undersökningen kommer att genomföras våren En strejk bland bussförare i juni 2013 har påverkat resandesiffrorna negativt. Resanderäkning kommer att ske på Öresundståg och Kungsbackapendeln under hösten. Mål 2: Invånarnas och företagens tillgång till e-tjänster ska öka. Delmål: Etablera de infrastrukturella förutsättningarna för anpassning till den nationella e-utvecklingen. Aktivitet: Arbetet följer den av Regionstyrelsen beslutade regionala verksamhetsplanen för verksamhetsstödjande IT 2013, vilken beskriver genomförandet av den nationella IT-planen och regionens utvecklingssatsningar inom vård, administration och infrastruktur. Utbyggnaden av bredband i Halland fortsätter, liksom handläggningen av kanalisationsstöd. Medel för 2014 är redan intecknade. Kultur Inom målområdet har följande aktiviteter som stödjer delmålen utförts under perioden. 18

22 Mål 1: Förnyelsen, spetsen och kvaliteten i kulturlivet ska öka. Delmål: Ta fram ett system för uppföljning och utvärdering av kulturverksamheten Utveckla residensverksamheten inom minst fem kulturområden Aktivitet: Riktlinjer för kvalitativ och kvantitativ uppföljning av kultursamverkansmodellen har tagits fram i samverkan med kulturrådet och regionerna. Internkontrollsystem har skapats för stödet till kulturutveckling (projekt) och nya riktlinjer skapas för redovisningen. Kulturresidens har utvecklats inom film, dans, musik, teater och bildkonst. Mål 2: Tillgängligheten ska öka så att fler kan ta del av kulturutbudet. Delmål: Tydliggöra rollfördelningen mellan region och kommun avseende kultur i förskola, skola och äldreomsorg Tydliggöra civilsamhällets roll i genomförandet av Region Hallands mål avseende kultur Aktivitet: Rollfördelningen är en av huvudpunkterna i dialogen med kommunerna om den reviderade kulturplanen. Frågan behandlas under avsnitten Region Halland och kommunerna i samverkan samt Samråds- och samverkansformer. Dessutom behandlas rollfördelningen i projektet Kultur för livet (äldreomsorgen). Den reviderade kulturplanen tas fram i samråd med civilsamhället*, vilken även haft möjlighet att lämna synpunker på en remissversion. Hallands kulturförbund bildas med stöd av Region Halland. Förbundet har enligt stadgarna till uppgift att handha för det organiserade kulturlivet gemensamma angelägenheter. *Civilsamhälle är en samlingsbeteckning för grupperingar, föreningar och organisationer som inte tillhör offentligheten eller näringslivet, till exempel ideella föreningar, trossamfund eller mer tillfälliga intressegrupperingar. Mål 3: Alla barn och ungdomar ska ges möjligheter att uppleva kultur. Delmål: Öka antalet besökare och deltagare i kulturaktiviteter i skola och förskola. Utveckla metoder för att stödja ungdomars egna kulturinitiativ Aktivitet: För första halvåret 2012 redovisades deltagare/besökare. Motsvarande för första halvåret 2013 är , d v s en ökning med ca 20 procent. En särskild stödform har skapats inom ramen för Kulturutveckling (projekt) kallad Så kan du finansiera din idé, där bl. a unga kulturskapare kan söka stöd för att förverkliga sina idéer. 19

23 Mål 4: Fler och växande företag ska finnas inom de kulturella och kreativa näringarna. Delmål: Implementera, prioritera och genomföra handlingsplan för kulturella och kreativa näringar Aktivitet: Projektet Kreativa kraftfält genomförs i samverkan med Kulturmiljö Halland och Universitetet i Milano och med stöd av Statens kulturråd. Resultatet presenteras hösten 2013 och blir en viktig diskussionsgrund då det gäller kulturens roll för hållbar tillväxt i Halland. Arbete Att främja utvecklingen av innovationer och konkurrenskraftiga företag, vilket i sin tur kan skapa fler arbetstillfällen, är en central del av tillväxtpolitiken och en viktig del av Region Hallands uppdrag som region. Inom målområdet har följande aktiviteter som stödjer delmålet utförts under perioden. Mål 1: Det ska finnas fler och konkurrenskraftiga företag Delmål: Halland ska tillhöra de fem främsta regionerna när det gäller antalet nyregistrerade företag per invånare. Aktiviteter: Beslut är taget i Regionstyrelsen som innebär att ett nytt behovsstyrt och lättillgängligt halländskt basutbud för näringslivsstöd till nya och etablerade företag införs 1/ Implementeringsprocessen pågår i samverkan med kommunerna. Ett arbete med att förbättra och regionalisera innovationssystemet pågår. För att stötta förnyelse och innovation i den halländska industrin pågår ett arbete för att etablera ett Industriellt Utvecklingscentrum (IUC) i Halland. Arbetet kring kompetensplattformen i Halland har intensifierats och syftar till att skapa bättre förutsättningar för kompetensförsörjning i näringslivet på lång och kort sikt. Som en del av en långsiktig strategi för ökad halländsk attraktionskraft har processen för att ta fram en destinationsutvecklingsstrategi påbörjats genom en grundlig omvärldsanalys och en involveringsprocess. 20

24 Mål 2: Fler ungdomar ska ha arbete Delmål: Halland ska tillhöra de tre regioner/ län som har lägst ungdomsarbetslöshet. Aktiviteter: Arbetet med att lägga en strategisk plan för prioriteringar inom arbetsmarknadsområdet är påbörjat och kommer att intensifieras under hösten Region Halland följer och stöttar kommuner och aktörer i framtagandet av arbetsmarknadsprojekt inom ramen för ESF. Boende Inom ramen för det regionala utvecklingsansvaret kan Region Halland tillsammans med de halländska kommunerna göra insatser för att främja det attraktiva boendet. Inom målområdet har följande aktivitet som stödjer delmålet utförts under perioden. Mål: Det ska finnas attraktiva och trygga boendemiljöer i hela regionen. Delmål: Halland ska tillhöra de tre främsta regionerna när det gäller nybyggnation i förhållande till det totala bostadsbeståndet. Aktivitet: I arbetet med Attraktivt Halland 2020 har sex utmaningar identifierats. En av dem är att medverka till attraktivt boende och goda livs- och boendemiljöer. Regionkontoret har i uppdrag att utreda förutsättningar för att skapa ett innovationsområde för boende. En förstudie var planerad till hösten 2013, men kommer att genomföras under Kunskap Region Halland har möjlighet att påverka Kunskapsområdet genom sina egna skolor, genom kommunal samverkan gällande gymnasieutbildning och vuxnas lärande och genom samvekan med högskolan. Regionen arbetar för att lägga en grund för inträde till arbetsmarknaden och för att matcha kompetenser där det finns behov. Inom målområdet har följande aktiviteter som stödjer delmålen utförts under perioden. 21

25 Mål: Utbildningsnivån i regionen ska höjas. Delmål: Alla elever vid Naturbruk Halland, som vid påbörjad gymnasieutbildning hade grundläggande behörighet från grundskolan, ska efter genomförda studier nå godkänd gymnasieexamen För elever vid Naturbruk Halland, som vid påbörjad gymnasieutbildning inte hade grundläggande behörighet från grundskolan, ska efter genomförda studier minst 60 procent nå godkänd gymnasieexamen Medverka till att öka Naturbruk Hallands elevers och studerandes anställningsbarhet Aktiviteter: Vid naturbruksgymnasierna studieplaneras eleverna för att nå slutbetyg. För elever som inte bedöms nå slutbetyg upprättas individuella studieplaner. För de elever som hade grundläggande behörighet från grundskolan gick 92 procent av årets avgångselever ut med slutbetyg. För de elever som inte hade grundläggande behörighet från grundskolan gick 27 procent av årets avgångselever ut med slutbetyg. Det sistnämnda innebär att eleverna inledningsvis inom ramen för gymnasieskolan läst in grundläggande behörighet från grundskolan och därefter uppnått slutbetyg från gymnasiet. För att koppla ihop skola och näringsliv, och därmed öka elevers anställningsbarhet, så ingår det i yrkesgymnasiets uppdrag att ge eleverna ett arbetsplatsförlagt lärande (APL). Tillsättning och skapande av APL görs i samarbete med näringslivet. Uppföljning av elevernas prestationer görs av skolans medarbetare i dialog med den enskilde näringsföreträdaren (handledaren). Regionens båda folkhögskolor arrangerar studiemotiverande folkhögskolekurs i samverkan med arbetsförmedlingen. Kurserna riktar sig till långtidsarbetslösa ungdomar i syfte att göra dem studiemotiverade och öka deras anställningsbarhet. Miljö Miljöarbetet inom Region Halland bygger på ett vidare sätt att se på miljöfrågorna. Ekologi, ekonomi och sociala aspekter integreras i arbetet och ska leda till en hållbar utveckling. Inom målområdet har följande aktiviteter som stödjer delmålen utförts under perioden. Mål: Miljö- och klimatprofilen ska vara tydlig, långsiktig och föredömlig. Delmål: Minska den totala energianvändningen med 4 procent jämfört med år

26 Aktiviter: Under perioden januari-augusti 2013 har den totala energianvändningen ökat med 0,6 procent, ca kwh jämfört med år 2012, vilket gör det svårt att nå målet att minska användningen med 4 procent jämfört med Största orsaken till den uteblivna minskningen är att ett antal planerade energiåtgärder inte genomförts. Dessa förväntades ge en energiminskning med ca kwh. En annan orsak till ökningen är att värmeenergin på Hallands sjukhus har ökat det senaste året. Ökningen är kwh på Hallands sjukhus Halmstad och kwh på Hallands sjukhus Varberg. Vid analys av den ökade energianvändningen på Hallands sjukhus Varberg har konstaterats att ökningen till stor del beror på den varma sommaren, då sjukhusets komfortkylning och luftbehandlingar körts för fullt. Anläggningar utanför de stora sjukhusen kompenserar för den negativa trenden på sjukhusen. Prognosen för helår 2013 visar att minskningen av den totala energianvändningen kommer att hamna på ca 1,5 % jämfört med Koldioxidutsläppen från nationella tjänsteresor ska minska med 5 procent Aktivitet: Miljökrav har tagits fram till regionens gemensamma reserutin. Rutinen kommer att revideras under hösten och kompletteras med dessa miljökrav. Testavdelningar har under sommaren provat på ett förenklat och förbättrat biljettsystem hos Hallandstrafiken. Syftet är att öka tjänsteresandet med kollektivtrafik istället för bilresor. Region Halland arbetar tillsammans med de halländska kommunerna och Länsstyrelsen med att hitta former för resfria-möten. Syftet är att förenkla för att genomföra video- och telefonkonferenser och på så sätt minska resandet i tjänsten. Inköpsvärdet av ekologiska/ miljömärkta livsmedel, textilier och inredning ska öka med 5 procent jämfört med år Aktivitet: Tre av de fyra tillagningsköken inom Skolförvaltningen redovisar nu siffror för inköpta ekologiska livsmedel under årets första åtta månader. Någon statistik över inköpsvärdet av miljömärkta textilier och inredning finns inte. Ny textilupphandling är genomförd och utbudet av ekologiska textilier har ökat. Numera finns ekologiska draglakan, babykläder och frottéhanddukar. 23

27 Region Halland som arbetsgivare Region Halland arbetar för att ha rätt kompetenser på rätt plats. Genom att skapa bra arbetsplatser som präglas av en värdegrund med delaktighet och dialog skapas förutsättningar för medarbetare som engagerar sig i sitt arbete och i utvecklingen för att nå målen. Inom målområdet har följande aktiviteter som stödjer delmålen utförts under perioden. Mål 1: Region Halland ska 2015 komma på topp 5 över landets mest attraktiva arbetsgivare inom regioner och landsting. Delmål: Med hjälp av bland annat jämförande mätning från SKL ska Region Halland tillhöra de mest attraktiva arbetsgivarna inom regioner och landsting. Aktiviteter: Fler ungdomar har erbjudits sommarjobb Under sommaren har Region Halland gett 86 ungdomar mellan 16 och 19 år möjlighet att arbeta tre till sex veckor inom regionens verksamheter, vilket är en ökning med ca 20 stycken jämfört med tidigare år. Framtidskraft som satsningen kallas har som målsättning att fler ungdomar ska få upp ögonen för alla de yrken som finns inom Region Halland. Fler förvaltningar än föregående år har erbjudit arbete. Ny omgång av traineeprogrammet Region Halland samverkar med de halländska kommunerna kring ett gemensamt traineeprogram. Programmet ska främja en långsiktig försörjning av ledar- och specialistbefattningar, skapa en gemensam arbetsmarknad och öka rörligheten inom regionen. Under augusti 2013 påbörjades en andra omgång av programmet. Av de totalt elva platserna är sex inom Region Halland, som bland annat ingenjör, HRstrateg och logistiker. Resultat: För att mäta attraktiviteten används bland annat följande verktyg: SKL erbjuder regioner och landsting att mäta bland annat attraktiviteten som arbetsgivare. Av de sex landsting och regioner som deltagit, av 19 möjliga, ligger Region Halland bäst till. I samband med medarbetarenkäten hösten 2012 mättes regionindex. Indexet visar hur pass väl Region Halland lever upp till målet som en av landets mest attraktiva arbetsgivare. Resultatet visar att medarbetarna har en försiktigt positiv upplevelse av Region Halland som helhet, men att det finns en tydlig förbättringspotential. I den avslutningsenkät som alla medarbetare som slutar sin anställning inom Region Halland svarat på säger 89 procent skulle kunna tänka sig att arbeta 24

28 inom Region Halland igen, men bara 65 procent kan tänka sig att rekommendera Region Halland som arbetsgivare. Sammantaget ger detta en något osäker bild av hur pass väl målet, att vara en attraktiv arbetsgivare, kommer att nås. Mål 2: Medarbetarna ska uppleva Region Halland som en bra arbetsgivare. Delmål: Region Halland ska aktivt arbeta utifrån resultatet i medarbetarundersökningen. Alla förvaltningar ska ha framtagna handlingsplaner Aktiviteter: Ny möjlighet till löneväxling Alla medarbetare i Region Halland har fått ytterligare möjlighet att växla del av lön mot en förmån. De nu tecknade avtalen ger möjlighet till löneväxling för privat sjukvård gällande ögonoperationer, IVF-behandling och provrörsbefruktning. Sedan tidigare har det funnits möjlighet att löneväxla en del av lönen mot en hemdator och förstärkt tjänstepension. Morgondagens ledare Region Halland och Hallands kommuner samverkar kring ett kvalificerat utvecklingsprogram i syfte att identifiera och utveckla nya ledare. Urvalet av deltagare till en ny omgång av programmet, som startar januari 2014, påbörjades under våren. Sammanlagt är det 30 nya deltagare, varav nio inom Region Halland. Deltagarna ska ha intresse, ambition och kapacitet att utvecklas vidare mot en framtida chefsroll. Resultat: Samtliga förvaltningar och verksamheter tog i början av året fram handlingsplaner efter den genomförda medarbetarenkäten. I slutet av april tog även Regionstyrelsen beslut om en övergripande handlingsplan för medarbetarenkäten. Mål 3: Region Halland ska ha rätt kompetens ur ett långsiktigt helhetsperspektiv. Delmål: Samtliga medarbetare ska ha individuella utvecklingssamtal och utvecklingsplaner. Aktiviteter: Lokal certifieringsansökan godkänd Vård- och omsorgscollege innebär att utbildningsanordnare och arbetslivet samverkar för att kvalitetssäkra vård- och omsorgsutbildningen. Samverkan ger en bättre koppling mellan teori och praktik. Satsningen innebär också kompetensutveckling för redan anställda samt yrkesutbildning för vuxna. 25

29 Halland har sedan tidigare i år ett regionalt Vård- och omsorgscollege. Under våren blev även den lokala certifieringen av Vård- och omsorgscollege i Varberg och Falkenberg klar. Certifieringsarbetet för Halmstad, Laholm och Hylte pågår fortfarande. Nytt chefsprogram - leda och verka i ledningsgrupp Chefsprogram för ledning och styrning startades i slutet av sommaren och kommer att pågå under ett år. Det övergripande syftet med programmet är att vidareutveckla en samordnad och effektiv ledning och styrning utifrån ett helhetsperspektiv på Region Hallands vision, uppdrag och mål. Femton chefer inom Region Halland deltar i programmet. Kompetensregistrering En viktig förutsättning för att Region Halland ska kunna arbeta med strategisk kompetensförsörjning och kompetensutveckling ur ett långsiktigt helhetsperspektiv, är att kartlägga de relevanta kompetenser som i dagsläget finns hos medarbetarna. Samtliga medarbetare ska därför ha registrerat sin kompetens i ett kompetensinventeringssystem senast den 31 december Fram till augusti i år har 26 procent av regionens medarbetare registrerat sin kompetens. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kompetensregistrering % Kompetensregistrering per förvaltning 31 augusti

30 Resultat: Regionstyrelsen tog under våren beslut om en övergripande handlingsplan kring medarbetarenkäten. Då beslutades också att det ska inarbetas i uppdragen till driftnämnderna, att säkerställa att utvecklingssamtal genomförs med god kvalitet för samtliga medarbetare och chefer samt att samtalen resulterar i individuella utvecklingsplaner. Därför kommer förvaltningarna ägna särskild uppmärksamhet kring detta. I samband med årsuppföljningen sker en ny mätning av delmålet. Ekonomi Region Hallands möjligheter att bedriva en bra verksamhet är beroende av en god ekonomisk hushållning och utveckling. De ekonomiska förutsättningarna är beroende av övergripande konjunkturutveckling och de system för utjämning och stimulans som finns på såväl statlig nivå som inom EU. Regionen förfogar själv över beskattningsrätten avseende landstingsskatt. Cirka två tredjedelar av intäkterna är skatteintäkter. Ekonomiskt resultat och prognos efter 8 månader Regionens resultat efter åtta månader uppgår till -50 mnkr 1), vilket är 125 mnkr sämre än den periodiserade budgeten. Resultatet förklaras främst av Driftnämnden Hallands Sjukhus negativa resultat och kostnaden för den sänkta diskonteringsräntan 1). Jämfört med motsvarande period föregående år är detta en resultatförsämring med cirka 261 mnkr. Region Hallands resultat för hela 2013 prognostiseras till -251 mnkr 1), vilket är 259 mnkr sämre än årsbudgeten. Regionens prognostiserade balanskravsresultat uppgår till -40,6 mnkr. 1) I resultatet ingår två jämförelsestörande poster som inte är budgeterade och som sammanlagt försämrar regionens resultat med 120 mnkr. Dessa beskrivs mer i avsnittet Finansiell analys. Resultatet för nämnder och driftstyrelser prognostiseras till -150 mnkr, hälso- och sjukvårdsstyrelsen till 37 mnkr, regionstyrelsen till 65 mnkr och intäkterna för skatt, statsbidrag och finansnetto till -203 mnkr. Sista posten förklaras av en finansiell kostnad med 210 mnkr på grund av sänkt diskonteringsränta i pensionsskuldsberäkningen 1). Utförligare ekonomisk analys finns i avsnittet, Finansiell analys. Nedan redovisas de av regionfullmäktige beslutade ekonomimålen. 27

31 Mål 1: Ekonomin ska vara stark för handlingsfrihet och varje generation ska bära sina kostnader. Delmål 2013: Hälso- och sjukvårdskostnaden per invånare ska inte öka mer än genomsnittet för riket. Hälso- och sjukvårdskostnaden i kronor per invånare i Halland ökade mellan åren 2011 och 2012 med 3,7 procent. Genomsnittsvärdet för riket låg på 1,9 procent. Detta kan jämföras med ökningen mellan åren 2010 och 2011 som låg på 3,8 procent. Genomsnittsvärdet för riket låg då på 2,8 procent. Mål 2: Soliditeten ska vara positiv. Delmål 2013: Soliditeten ska vara lägst -15 procent. Soliditeten är ett mått på den långsiktiga finansiella styrkan. En hög soliditet visar att en stor del av tillgångarna är finansierade med skatteintäkter (eget kapital) och att en mindre del har lånefinansierats. En hög soliditet ger större ekonomiskt handlingsutrymme. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen, det vill säga inklusive pensioner intjänade före år 1998, uppgick efter åtta månader till -14,2 procent, en försämring med 7,0 procentenheter jämfört med motsvarande period föregående år. Försämringen förklaras dels av regionens negativa resultat, men också av att pensionsförpliktelserna under ansvarsförbindelser ökar med anledning av den sänkta diskonteringsräntan. Delmålet att soliditeten ska vara lägst -15 procent 2013 uppfylls därmed i uppföljningsrapporten efter åtta månader. SOLIDITET Inklusive ansvarsförbindelse 8 mån 8 mån 8 mån ,8% -9,7% -7,2% -8,4% -14,2% Mål 3: Nettokostnadsandelen ska i genomsnitt vara högst 99 procent. Delmål 2013: Nettokostnadsandelen ska vara högst 100,0 procent. Balansen mellan intäkter och kostnader kan mätas genom nyckeltalet nettokostnadsandel, som visar hur stor andel verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar och finansnetto, tar i anspråk av regionens skatteintäkter och generella statsbidrag. Nyckeltalet visar om de löpande intäkterna kan finansiera de löpande kostnaderna. Vid en andel under 100 procent finns en positiv balans mellan löpande kostnader och intäkter. 28

32 Nettokostnadsandelen efter åtta månader uppgår till 101,0 procent, vilket är en försämring med 5,3 procentenheter jämfört med motsvarande tidpunkt föregående år. Prognosen för 2013 pekar på en nettokostnadsandel på 103,4 procent, vilket skulle innebära en försämring med 4,6 procentenheter jämfört med Delmålet att regionens nettokostnadsandel ska vara högst 100,0 procent 2013 uppfylls inte enligt denna prognos. Om effekten av de två jämförelsestörande posterna exkluderas, så hade nettokostnadsandelen varit 2,4 procentenheter lägre (98,6) efter åtta månader och i prognosen 1,7 procentenheter lägre (101,7). Bland annat beroende på den låga ränteutvecklingen så är regionens finansnetto negativt och minskar därmed inte nettokostnadsandelen såsom tidigare. NETTOKOSTNADSANDEL 8 mån 8 mån 8 mån Progn Verksamhetens andel 1) 93,1 96,2 91,6 95,1 93,2 96,4 Avskrivningar 1) 3,9 3,9 3,5 3,6 3,5 3,8 Finansnetto 1) 2) -0,1 1,6 0,6 0,1 4,3 3,1 Nettokostnadsandel 97,0 101,7 95,7 98,8 101,0 103,4 1) I förhållande till skatteintäkter plus generella statsbidrag och utjämning. 2) De år finansnettot är positivt blir talet negativt och håller därmed nere den totala nettokostnadsandelen. Målet för är att nettokostnadsandelen i genomsnitt ska vara högst 99 procent. Den genomsnittliga nettokostnadsandelen över den senaste femårsperioden uppgår till 99,3 procent ( ). Regionens skatteintäkter och generella statsbidrag ökade med 3,1 procent under årets första åtta månader, jämfört med samma period För helåret 2013 prognostiseras skatteintäkterna och statsbidragen öka med 3,5 procent. För 2012 uppgick ökningen till 7,5 procent, vilket främst berodde på regionens skattehöjning med 70 öre, varav 20 öre i form av en skatteväxling med hallandskommunerna. Prognosen för skatt och statsbidrag är 6 mnkr högre än årets budget. Under årets åtta första månader har nettokostnaderna ökat med 4,8 procent jämfört med samma period föregående år. Prognosen vid årets slut pekar på en nettokostnadsökning med 5,1 procent, vilket är 1,0 procentenheter högre än den budgeterade nivån som uppgår till 4,1 procent för Prognosen för 2013 gör det fortsatt viktigt att fokusera på kostnadernas och intäkternas utveckling, för att regionen ska kunna uppfylla målet att ekonomin ska vara stark. 29

33 Medarbetarna i siffror Den 31 augusti 2013 hade Region Halland medarbetare, varav (90 procent) var tillsvidareanställda och 732 visstidsanställda. Jämfört med samma tidpunkt föregående år har antalet tillsvidareanställda ökat med 100 stycken och de visstidsanställda med 58 stycken. Måttet antal anställda ger en bild av hur många medarbetare Region Halland har ett arbetsgivaransvar för. De medarbetare som är frånvarande är också medräknade, vilket gör att måttet inte går att använda för att uttala sig om produktion, där istället arbetad tid används. Det pågår ett regiongemensamt arbete för att skapa bättre förutsättningar i underlag och analys kring uppföljningsarbetet till förvaltningarna. En ny rapport kommer att tas i bruk under kvartal 4. För att förbättra produktions- och kapacitetsplaneringen arbetar Hallands sjukhus intensivt med hjälp av en ny bemanningsmodell som tydliggör kopplingen mellan uppdrag och bemanningsbehov inom slutenvården. Planen är att den ska börja användas i budgetarbetet Halland sjukhus uppger att de har stora svårigheter att rekrytera allmänsjuksköterskor, bland annat 36 vakanta nattjänster har få eller inga sökanden. Detta har inneburit att man i vissa fall tvingats ta in bemanningsföretag för att lösa uppdraget. För att säkra bemanningen och motverka bristen på sjuksköterskor har Hallands sjukhus valt att tillsvidareanställa 100 av sina sommarvikarier. Arbetad tid För att få en bild av hur många timmar som ägnas åt produktion redovisas arbetad tid. I arbetad tid ingår: närvarotid, mertid, jour, beredskap, övertid och tiden som de timavlönade arbetar. Semester och övrig frånvaro ingår inte. Den arbetade tiden under beräkningsperioden januari-juli har ökat med 0,9 procent 2013 jämfört med Ökningen ligger främst under början av året. Den arbetade tiden påverkas bland annat av den verksamhetsövergång som skedde i oktober 2012, då det tillkom ca tio medarbetare från Hallandstrafiken. Den hotande konflikten med Kommunal i våras ledde också till att man överanställde ett antal vikarier inom några förvaltningar för att säkra verksamheten. 30

34 Arbetad tid Timmar Arbetad tid inom Region Halland Den arbetade tiden under beräkningsperioden är 74 procent av total tid, vilket är något lägre än motsvarande period föregående år. En förklaring till det är att sjukfrånvaron gått upp. Tidsanvändning jan-juli % 5% 6% 4% 74% Arbetad tid Semester Sjukfrånvaro Föräldraledighet mm Övrig ledighet/komp Tidsanvändning jan-juli 2013 för Region Halland Under beräkningsperioden januari-februari 2013 har timavlönade arbetat motsvarande 135 årsarbetare, vilket är en minskning med 12 årsarbetare jämfört med motsvarande period föregående år. Av de tillsvidareanställda inom Region Halland är 80 procent kvinnor och 20 procent män. 74 procent arbetar heltid, vilket är 1 procentenhet mer än motsvarande period föregående år. Av dem som arbetar deltid är 94 procent kvinnor. Från och med första 31

35 september 2011 fick alla medarbetare möjlighet att arbeta heltid, om de så önskar. Fram till augusti 2013 är det cirka 300 medarbetare som gått upp till heltid. Erbjudandet ges två gånger per år. Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron har ökat med 0,5 procentenheter i förhållande till motsvarande period föregående år och ligger på 4,52 procent 1 januari-31 juli Sjukfrånvaron har ökat sedan mitten av 2012 och så även under Utvecklingen av sjukfrånvaron i Region Halland följer sjukfrånvaron i övriga riket. Enligt Försäkringskassan är det till stor del stressrelaterad ohälsa och psykiska bekymmer som ligger bakom de stigande sjuktalen i riket. Vid en analys av sjukfrånvaron januari-juli, jämfört med motsvarande period föregående år, är det kvinnorna som står för i princip hela ökningen av sjukfrånvaron. Undersköterskorna är den yrkeskategori med högst sjukfrånvaro i Region Halland, på 7,11 procent. Bland de förvaltningar som ökat sin sjukfrånvaro mest är Regionservice 0,92 procentenheter och Skolförvaltingen 0,81 procentenheter. De åldersgrupper som ökat sin sjukfrånvaro mest är år med 0,72 procentenheter och 65 och mer år med 0,92 procentenheter. Procentuellt sett är det den långa sjukfrånvaron som är 90 dagar och mer som ökar. Sjukfrånvaron varierar normalt sett över året och juli brukar vara den månad med lägst sjukfrånvaro. Sjukfrånvarokostnaderna för perioden januari till augusti 2013 uppgår till 37 miljoner kronor vilket motsvarar 1,39 procent av de totala personalkostnaderna. Kostnaderna för sjukfrånvaron har ökat med 4,2 miljoner jämfört med motsvarande period föregående år. I sjukfrånvarokostnaderna ingår semesterersättning och sociala avgifter. Regionen arbetar aktivt med att ständigt förbättra rutinerna för rehabilitering samt förhindra att medarbetare blir sjuka. Införandet av ett datorstöd i rehabiliteringsarbetet, till samtliga chefer, ska bland annat öka möjligheten att upptäcka upprepad korttidssjukfrånvaro. Det nya programmet ger också ökade möjligheter till analys av sjukfrånvaroorsaker. 32

36 6,0% Sjukfrånvaro i procent av arbetad tid 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% ,0% 0,0% jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Utvecklingen av sjukfrånvaron i Region Halland Sjukfrånvarotimmar Karens dag 2-14 dag dag 90- Utvecklingen av kort- och långtidssjukfrånvaron i Region Halland Kön jan-juli 2012 jan-juli 2013 Förändring Kvinnor 4,37 % 5,01 % +0,64 % Män 2,59 % 2,69 % +0,10 % Utvecklingen av sjukfrånvaron uppdelad på kvinnor och män i Region Halland. Inhyrd personal Region Hallands kostnader för inhyrd personal (sjuksköterskor och läkare) från bemanningsföretag till och med augusti 2013 uppgick till 34,5 miljoner kronor och har minskat med 3,5 miljoner kronor, jämfört med motsvarande period förra året. Kostnaderna för inhyrda läkare har sjunkit med 4,8 miljoner, medan kostnaderna för sjuksköterskor tvärtom har ökat med 1,3 miljoner. 33

37 Både Psykiatrin och Närsjukvården har arbetat aktivt med att sänka sina kostnader för inhyrd personal. Under slutet av förra året tog Sveriges regioner och landsting (SKL) fram en gemensam strategi för att begränsa beroendet av bemanningsföretag. Kostnad (tkr) för inhyrda läkare och sjuksköterskor från bemanningsföretag till och med augusti. Kostnaderna för kvälls- och helgmottagning och läkarkonsulter är inte medräknade tom augusti tkr Bemanningsföretag Förvaltning Läkare Sjuksköterskor Hallands sjukhus Halmstad Hallands sjukhus Varberg Hallands sjukhus Kungsbacka Psykiatrin Halland Närsjukvården Halland Summa: tom augusti tkr Bemanningsföretag Förvaltning Läkare Sjuksköterskor Ambulans o med diagnostik Hallands sjukhus Hälsa o funktionsstöd 0 0 Psykiatrin Halland Närsjukvården Halland Summa:

38 Mnkr Ärende 42 Finansiell analys Resultat Prog 2013 Resultat Balanskravsresultat Resultat Region Hallands resultat för 2013 prognostiseras till -251,4 mnkr vid årets slut, vilket är 259,4 mnkr sämre än årsbudgeten 1). Regionens prognostiserade balanskravsresultat uppgår till -40,6 mnkr (beskrivs mer på nästa sida). I resultatet ingår två jämförelsestörande poster som inte är budgeterade och som sammanlagt försämrar regionens resultat med 120 mnkr (se närmast följande två punkter). Den jämförelsestörande finansiella kostnaden med anledning av den sänkta diskonteringsräntan 2) försämrar regionens resultat med 210 mnkr. Återbetalningen från AFA Försäkring gällande premier för åren 2005 och 2006, beräknas påverka resultatet positivt med 90 mnkr. Denna post betraktas som en jämförelsestörande verksamhetens intäkt återbetalades 86 mnkr från AFA. Driftnämnden Hallands sjukhus har fortfarande stora obalanser, prognostiserat resultat och budgetavvikelse på helår är -139 mnkr. Skatteintäkterna prognostiseras bli 3 mnkr högre än budget enligt augustiprognosen från Sveriges Kommuner och Landsting samt statsbidragen 3 mnkr högre än årets budget. 1) Notera att regionens årsbudget vid årets ingång uppgick till +7,0 mnkr. Därefter har Driftnämnden Närsjukvård beslutat att deras årsbudget ska vara +4,0 mnkr. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har erhållit en kompletteringsbudget med -3,0 mnkr. Sammantaget innebär detta att regionens årsbudget idag uppgår till +8,0 mnkr. 2) I april beslutade Sveriges Kommuner och Landsting att sänka diskonteringsräntan i pensionsskuldsberäkningen. Sänkningen beror på det varaktigt mycket låga ränteläget i den svenska ekonomin. Följden blir att pensionsskulden ökar kraftigt och att en jämförelsestörande finansiell kostnad av engångskaraktär belastar årets resultat med 35

39 210 mnkr. Denna kostnad bedöms som ett synnerligt skäl och ska exkluderas vid framräkningen av balanskravsresultatet. Denna händelse är oförutsedd och någon budget finns därmed inte heller. ÅRETS RESULTAT 8 mån 8 mån 8 mån Progn (mnkr) Årets resultat Resultat i förhållande till verksamhetens 3,1% 4,5% -1,0% nettokostnad -1,7% 1,2% -3,3% Årets resultat exkl jämförelsestörande poster Resultat i förhållande till verksamhetens 3,1% 2,7% 1,4% nettokostnad 0,4% 0,0% -1,7% Regionens resultat efter åtta månader uppgår till -50 mnkr, vilket är 125 mnkr sämre än den periodiserade budgeten. Jämfört med motsvarande period föregående år är det en resultatförsämring med 261 mnkr. Genom att reducera resultatet från jämförelsestörande poster, så ser vi att åtta månaders resultatet enbart försämras med 53 mnkr jämfört med motsvarande period föregående år. Regionens prognostiserade resultat rensat från jämförelsestörande poster uppgår till -131 mnkr, vilket är en resultatförsämring med 129 mnkr jämfört med föregående år. Kommunallagens balanskrav innebär att regioner och landsting inte får besluta om en budget där kostnaderna överstiger intäkterna. Om resultatet ändå blir negativt måste det kompenseras med överskott inom tre år. Region Halland har inför 2013 inget sådant resultat att återställa. Vid en jämförelse mot det lagstadgade balanskravet ska realisationsvinster vid försäljning av fastigheter inte medräknas i balanskravsresultatet. Under året har en fastighetsförsäljning skett med en mindre reavinst. Vidare ska den jämförelsestörande finansiella kostnaden 2) på 210 mnkr exkluderas. Regionens balanskravsresultat prognostiseras bli -40,6 mnkr. Kommunallagens krav på att resultaträkningens intäkter ska överstiga kostnaderna uppfylls därmed inte i prognosen för Nedan beskrivs översiktligt de förvaltningar vilka prognostiserar större underskott Fylligare beskrivning finns i avsnittet Kommentarer till driftredovisningen. I övrigt hänvisas till respektive styrelse/nämnds egen uppföljningsrapport. Den ekonomiska obalansen för Driftnämnden Hallands sjukhus kvarstår. Resultatet prognostiseras till -139 mnkr och fördelas på nämndens tre ingående förvaltningar enligt tabellen nedan. Hallands sjukhus Halmstad och Varberg har försämrat sitt prognosticerade resultat med 30 mnkr jämfört med efter 3 månader. Försämringen beror på felaktig bokföring av avskrivningar under perioden med 16 mnkr samt ökade kostnader för övertid, sjukfrånvaro och inhyrd personal med cirka 14 mnkr. Nämndens prognos är 66 mnkr sämre än 2012 års utfall. 36

40 Driftnämnden bedömer att man vid ingången av 2013 hade ingående obalans på cirka -100 mnkr. I den bedömningen ligger att Hallands sjukhus klarar sitt uppdrag med vårdvolymer, vilket innebär att intäkterna för såld vård kommer att vara i balans. Gällande regionvård har Hallands sjukhus har fått ett budgettillskott på 53 mnkr. Bedömning av helårsutfallet för regionvården är ett överskott om 5 mnkr. Nämnden har för 2013 satt upp ett sparbeting på 63 mnkr och prognosen bygger på att 36 mnkr kommer att uppnås av detta sparbeting. Driftnämnden öppen specialiserad vård prognostiserar helårsresultatet till -4,2 mnkr. Detta motsvaras i stort av den prognostiserade avvikelsen på läkemedel och material. Det prognostiserade resultatet är knappt 1 mnkr sämre än 2012 års resultat. Prognosen förutsätter att sjukhusets uppsatta sparbeting på 2,7 mnkr kommer att uppnås. Driftnämnden Psykiatri prognostiserar ett minusresultat med -8 mnkr. Egen drift och remitterad vård förväntas att ge ett budgetunderskott på 3 mnkr och resterande 5 mnkr beror på köpt vård enligt lagen om rättspsykiatrisk vård. SUMMERING PROGNOS 2013 STORA POSTER (mnkr) RESULTAT PER VERKSAMHET - HALLANDS SJUKHUS (MNKR) Resultat Avvik mot 8 mån Prognos Verksamhet (mnkr) jan-aug budget 2013 Sjukhus Halmstad Varberg Ambulanssjukvården Medicinsk diagnostik Summa Prognos Prognos Budgetavvik. Kommentar Nämnder/driftstyrelser Obalans DN Hallands sjukhus Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Läkemedel vårdvalet Regionstyrelsen Återbetalning AFA Försäkring Skatt statsbidrag finansnetto Finansiell kostnad, sänkt diskont.ränta Summa Skatt, Statsbidrag, Finansnetto Utfallet för regionens skatteintäkter efter åtta månader uppgår till mnkr vilket innebär en ökning med 3,6 procent jämfört med motsvarande period föregående år. I prognosen beräknas skatteintäkterna till mnkr, det vill säga 3 mnkr högre än budgeterat. Jämfört med 2012 beräknas skatteintäkterna öka med 3,9 procent. Skatteprognosen grundas på uppgifter från Sveriges Kommuner och Landsting augusti Efter åtta månader uppgår generella statsbidragsintäkter och utjämning till 970 mnkr, vilket innebär en ökning med 0,8 procent jämfört med motsvarande period föregå- 37

41 ende år. I prognosen beräknas statsbidragsintäkterna till mnkr vilket är 3 mnkr högre än budgeterat. Finansnetto efter åtta månader uppgår till -6 mnkr, vilket är 21 mnkr bättre än motsvarande period föregående år. Prognostiserat finansnetto beräknas bli -25 mnkr, vilket är 8 mnkr sämre än budget. Det negativa finansnettot förklaras till stor del av utvecklingen på räntemarknaden. Skatte- och nettokostnadsutveckling I senaste Ekonominytt från Sveriges Kommuner och Landsting sägs bland annat: Den ekonomiska utvecklingen har under årets början varit fortsatt svag såväl internationellt som här på hemmaplan. Förhoppningarna om en stabilare tillväxt har dock gradvis stärkts och vi förutser att konjunkturen stärks framöver. Återhämtningen blir dock inledningsvis svag. Det preliminära taxeringsutfall för år 2012 som Skatteverket publicerade den 8 augusti indikerar en något större ökning av avtalade pensionsinkomster år 2012 än vi förutspådde i vår förra prognos. Vi räknar således med att skatteunderlaget under 2012 växte i historiskt genomsnittlig takt. I år väntas lägre lönehöjningar och något mindre ökning av arbetade timmar medföra en dämpning av skatteunderlagstillväxten. Nästa år beräknas skatteunderlagets tillväxt avta ytterligare trots större lönehöjningar och sysselsättningsökning i samma storleksordning som i år. Det förklaras främst av att den automatiska balanseringen av allmänna pensioner bidrar till att pensionsinkomsterna knappt ökar alls. Förutsättningarna för svensk ekonomi är i flera avseenden betydligt bättre än i åtskilliga andra länder, men utvecklingen i vår omvärld har stor inverkan på svensk ekonomi. Regionens skatteintäkter och generella statsbidrag ökade med 3,1 procent under årets första åtta månader, jämfört med samma period För helåret 2013 prognostiseras skatteintäkterna och statsbidragen öka med 3,5 procent. Prognosen överstiger årets budget med 6 mnkr. SKATTE- OCH NETTOKOSTNADSUTVECKLING 8 mån 8 mån 8 mån Progn Skatt och statsbidrag 1,9% 3,0% 8,7% 7,5% 3,1% 3,5% Nettokostnader 3,6% 4,9% 6,5% 6,0% 4,8% 5,1% Under årets åtta första månader har nettokostnaderna ökat med 4,8 procent jämfört med samma period föregående år. Prognosen vid årets slut pekar på en nettokostnadsökning med 5,1 procent, vilket är 1,0 procentenheter högre än den budgeterade nivån som uppgår till 4,1 procent för

42 % Skatte- och nettokostnadsutveckling Prog 2013 Skatt statsbidrag Nettokostnader Det av regeringen aviserade förslaget, om en förändring av kostnadsutjämningssystemet för landsting från och med 2014, kommer att medföra kraftigt ökade kostnader för Region Halland. Detta gör det fortsatt viktigt att fokusera på kostnadernas och intäkternas utveckling, så att regionen kan uppfylla målet om en stark ekonomi. Det är därför angeläget att nämnder och styrelser håller sig inom tilldelade budgetramar. Nettokostnadsandelen redovisas under mål och delmål 2013, avsnitt ekonomi. Investeringar redovisas utförligare under avsnitt investeringsredovisning. INVESTERINGAR (MNKR) 8 mån 8 mån 8 mån Progn (mnkr) Investeringar Periodens investeringar uppgår till 158 mnkr vilket är 19 mnkr lägre än för motsvarande period föregående år. Prognosen på 288 mnkr innebär ett utfall som är 84 mnkr lägre än årsbudgeten. Soliditeten redovisas under mål och delmål 2012, avsnitt ekonomi. Likviditet LIKVIDA MEDEL 8 mån 8 mån 8 mån (mnkr) Likvida medel Likvida medel i för- 49,0% 49,5% 48,3% hållande till verksam- 32,6% 35,1% hetens nettokostnad 39

43 Regionens likvida medel efter åtta månader uppgår till mnkr. Genom att sätta de likvida medlen i förhållande till verksamhetens nettokostnader kan vi utläsa att nyckeltalet har försvagats något jämfört med motsvarande tidpunkt föregående år. En stor del av de likvida medlen är reserverade för pensioner genom politiska beslut. KASSALIKVIDITET 8 mån 8 mån 8 mån Kassalikviditet 247% 211% 255% 221% 294% Den genomsnittliga kassalikviditeten under de senaste fem åren uppgår till 206 procent ( ). Av de likvida medlen förvaltas pensionsmedlen i särskilt upphandlade fonder. Det bokförda värdet för denna kapitalförvaltning uppgår till 1 147,9 mnkr per den 31 augusti Marknadsvärdet uppgår till 1 247,1 mnkr. Utvecklingen innebär att marknadsvärdet har ökat med 4,6 procent under årets åtta första månader. Avkastningen för den egna ränteförvaltningen av verksamhetsmedel uppgår den 31 augusti till 14,7 mnkr. Pensionsåtagande Regionens totala pensionsåtagande, inklusive löneskatt, uppgick den 31 augusti 2013 till mnkr, vilket motsvarar en ökning med 12,1 procent eller 634 mnkr jämfört med samma period Den kraftiga ökningen av pensionsåtagandet beror till stor del på sänkningen av diskonteringsräntan i pensionsskuldsberäkningen. Av pensionsåtagandet avser mnkr = 70 procent - pensioner som är äldre än 1998, vilket innebär att de redovisas utanför balansräkningen, och mnkr = 30 procent avser nyintjänade pensionsförmåner. PENSIONSÅTAGANDE INKL LÖNESKATT 8 mån 8 mån 8 mån (mnkr) Avsättning Ansvarsförbindelse Summa åtagande Känslighetsanalys Regionen påverkas många gånger av händelser utanför dess egen kontroll. För att tydliggöra effekter av några sådana förändringar kan en känslighetsanalys upprättas, som visar hur olika händelser påverkar regionens finansiella situation. 40

44 KÄNSLIGHETSANALYS (mnkr) Löneökning med 1 procent inklusive arbetsgivaravgift -38 Arbetsgivaravgiften höjs med 1 procentenhet -26 Läkemedelskostnaderna ökar med 1 procent -10 Patientavgifterna höjs med 10 procent 1) + 18 Förändrad utdebitering med 10 öre +/- 58 1) Inom sjukvård och tandvård exklusive ökade kostnader för högkostnadsskyddet. 41

45 Noter Ärende 42 Resultaträkning Resultaträkning månader (mnkr) Utfall Utfall Utfall Prognos Budget Avvik Utfall Verksamhetens intäkter 1 757,9 767,1 814, , ,4 160, ,2 Jämförelsestörande intäkt 2 86,7 90,0 90,0 0,0 90,0 86,7 Verksamhetens kostnader , , , , ,7-287, ,6 Avskrivningar 4-175,5-171,5-175,8-283,8-273,5-10,2-260,8 Verksamhetens , , , , ,8-47, ,5 nettokostnader Skatteintäkter , , , , ,0 3, ,9 Generella statsbidrag och 6 998,8 962,6 970, , ,5 2, ,4 utjämning Finansiella intäkter 7 41,6 35,7 45,1 49,9 57,9-8,0 75,5 Finansiella kostnader 8-37,3-63,4-51,5-74,7-74,7 0,0-85,3 Jämförelsestörande finansiell ko 9-210,0-210,0 0,0-210,0 Resultat före extra- 135,5 210,1-50,3-251,4 8,0-259,4 85,0 ordinära poster Extraord.intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraord.kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 ÅRETS RESULTAT 135,5 210,1-50,3-251,4 8,0-259,4 85,0 Avstämning mot balanskrav Nedskrivning fin.tillgångar Uppskrivning av tidigare nedskrivna finansiella tillg. Realisationsvinst vid försäljning -4,6 0,8 0,8 Förändring av diskonteringsräntan 210,0 210,0 RESULTAT ENL BALANSKRAV 130,9 210,1 160,5-40,6 Not budget 2013 Årets resultat enligt mål och budget 7,0 mnkr Årsbudget Driftsnämnd närsjukvården 4,0 mnkr Kompletteringsbudget -3,0 mnkr 42

46 Balansräkning BALANSRÄKNING (MNKR) TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Noter Utfall Utfall Utfall Förändr 8 m Mark och byggnader , , ,0 10,8 Maskiner och inventarier ,5 556,3 547,7-8,7 Långfristiga fordringar 17 9,9 8,8 6,7-2,1 Aktier, andelar, bostadsrätter 18 49,8 50,0 50,9 1,0 Summa 2 895, , ,3 1,0 Bidrag till statlig infrastruktur ,0 172,8 168,0-4,8 Omsättningstillgångar Förråd 20 86,5 92,9 94,5 1,5 Kund/patientfordringar 21 89,6 89,7 81,5-8,2 Övriga kortfristiga fordringar 22 29,7 51,2 124,0 72,8 Interimsfordringar ,3 707,6 486,0-221,6 Likvida medel för pensionsskuld , , ,0 112,0 Likvida medel för verksamhet ,4 717,6 656,7-60,9 Summa 2 995, , ,7-104,4 SUMMA TILLGÅNGAR 6 071, , ,0-108,2 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital , , ,2-85,0 Årets förändring av eget kapital 135,5 210,1-50,3 260,4 Summa 3 400, , ,9 175,4 Avsättningar Avsättningar för pensioner , , ,7-305,9 Avsättning särskild löneskatt ,2 273,1 347,3-74,2 Summa 1 076, , ,1-380,1 Långfristiga skulder Lån ,6 180,2 65,5 114,7 Skuld avseende patientförsäkring (LÖF) ,3 190,3 190,3 0,0 Summa 416,8 370,5 255,8 114,7 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder ,3 209,5 83,9 125,6 Interimsskulder ,1 824,1 701,3 122,8 Övriga kortfristiga skulder 83,6 195,8 246,1-50,3 Summa kortfristiga skulder 1 177, , ,3 198,2 SUMMA EGET KAPITAL, 6 071, , ,0 108,2 AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser , , ,1 #REFERENS! Visstidspensioner 33 17,0 20,3 20,3 #REFERENS! Borgens åtaganden a) ,3 787,4 939,4 #REFERENS! Förvaltade fonder a) 3,3 3,3 3,5 #REFERENS! a) Uppgifterna avser bokslutsvärden. 43

47 Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys månader UTFALL UTFALL (mnkr) Not DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Verksamhetens intäkter 853,8 904,0 Verksamhetens kostnader , ,0 Verksamhetens nettokostnader , ,9 Skatteintäkter 3 900, ,8 Generella statsbidrag och utjämning 962,6 970,0 Finansiella intäkter 35,7 45,1 Finansiella kostnader -63,4-51,5 I. Verksamhetsnetto 518,4 473,4 INVESTERINGAR Inköp av materiella tillgångar -176,8-158,3 Avyttring av materiella tillgångar 0,8 II. Investeringsnetto ,8-157,5 FINANSIERING Utlåning Utlåning/ökning långfristiga fordringar Återbetald utlåning 12 1,0 Upplåning Långfristig upplåning Amortering 13-46,7-91,0 III. Finansnetto -46,7-90,0 Summa I + II + III 294,9 225,9 Justering för förändring av rörelsekapital exkl. likvida medel Förändring av omsättningstillgångar 14 14,5 42,0 Förändring av kortfristiga skulder -221,5-435,4 FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL 87,9-167,6 44

48 Noter NOTER Noter till resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys. 1. Verksamhetens intäkter (mnkr) 31/ / / Patientavgifter 127 Försäljning hälso- och sjukvård 209 Försäljning av tandvård 35 Försäljning regional utveckling 92 Försäljning medicinska tjänster 32 Försäljning andra tjänster 101 Försäljning material varor 3 Erhållna bidrag 210 Övriga intäkter 5 SUMMA Jämförelsestörande intäkt (mnkr) 31/ / / Återbetalning av premier från AFA-Försäkring SUMMA Verksamhetens kostnader (mnkr) 31/ / / Personalkostnader, förtroendev Bidrag till Hallandstrafiken Verksamhetens kostn.övriga SUMMA Avskrivningar (mnkr) 31/ / / Inventarier Fastigheter SUMMA Skatteintäkter (mnkr) 31/ / / Preliminära skatteintäkter Preliminär slutavräkning Justering slutavräkn.föregående år 6 17 SUMMA Periodisering av skatteintäkterna har skett i enlighet med augustiprognosen från Sveriges Kommuner och Landsting. 45

49 6. Generella statsbidrag och utjämning (mnkr) 31/ / / Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Regleringsbidrag/avgift Statsbidrag för läkemedel Statsbidrag minskad sjukskrivnin Statsbidrag influensavaccin -2 4 SUMMA Finansiella intäkter (mnkr) 31/ / / Inkomsträntor Reavinster värdepapper Utdelningar på aktier m m SUMMA Finansiella kostnader (mnkr) 31/ / / Finansiell kostnad pensioner Räntekostnader Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag Övriga finansiella kostnader SUMMA Jämförelsestörande finansiell kostnad (mnkr) 31/ / / Sänkt diskonteringsränta pensionsskulden SUMMA Verksamhetens nettokostnad (mnkr) 31/ / / Justering årets avskrivningar Förändring avsättning pensioner inklusive löneskatt Övr. ej likvidpåverkande poster 7 2 SUMMA Verksamhetens nettokostnader har reducerats med ovanstående ej likviditetspåverkande poster. 46

50 11. Investeringsnetto (mnkr) 31/ / / Inventarier Fastigheter Avyttring materiella tillgångar 0 1 SUMMA Återbetalning utlåning (mnkr) 31/ / / Amortering från koncernföretag 0 0 Amortering från regionförbundet 0 0 Amortering fr Halmstad kommun 0 1 SUMMA Amortering (mnkr) 31/ / / Reglering skuld Varbergs Vind 0 0 Regering skuld statlig infrastruktur SUMMA Förändring av omsättningstillgångar (mnkr) 31/ / / Kortfristiga fordringar exkl förråd Förråd 0 2 SUMMA Mark och byggnader (mnkr) 31/ / / Ingående värde Investeringar Försäljning och utrangering -15 Reavinst/reaförlust 5 Årets avskrivningar SUMMA Ackumulerat anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Ackumulerade nedskrivningar

51 16. Maskiner och inventarier (mnkr) 31/ / / Ingående värde Investeringar Försäljning och utrangering 0 Reavinst/reaförlust 0 Årets avskrivningar SUMMA Ackumulerat anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Långfristiga fordringar (mnkr) 31/ / / Pensionsstiftelse kommunförbun 2,10 2,09 2,09 Föreningen Halmstad Soldathem 0,07 0,07 0,07 Halmstad kommun flygplats 5,00 4,00 2,00 Lån utrustning g:a Region Halland Lån Teater Halland AB 1,50 1,40 1,30 Lån Hushållningssällskapet 1,00 1,00 1,00 Neurol handikapp N-för 0,25 0,25 0,25 SUMMA 9,9 8,8 6,7 18. Aktier, andelar, bostadsrätter (mnkr) 31/ / / Aktier Öresundståg AB - - 0,12 Aktier Hallandstrafiken AB 2,50 2,50 2,50 Hallandstrafiken AB aktieägartills 42,70 42,70 42,70 Aktier Transitio AB - - 1,00 Aktiekapital Halmstad Museum 0,05 0,05 0,05 Aktiekapital Varbergs Museum 0,05 0,05 0,05 Andelar Varbergs Vind ek förenin 1,80 1,80 1,80 Aktier Inera AB 0,15 0,15 0,15 Aktiekapital ALMI 0,49 0,49 0,49 Aktiekapital Teater Halland 0,40 0,40 0,40 Aktiekapital Svensk Turism 0,00 0,00 0,00 Insatser Plönningegymnasiet 0,94 0,98 1,02 Insatser Mungagårdsgymnasiet 0,77 0,84 0,65 SUMMA 49,8 50,0 50,9 48

52 19. Bidrag till statlig infrastruktur (mnkr) 31/ / / Ingående beslutat bidrag Ack. upplösning bidrag till statlig infrastruktur SUMMA Under 2009 beslutades om medfinansiering av det Västsvenska infrastrukturpaketet - Västlänken med 180 mnkr. Bidraget kommer att upplösas på 25 år med start Förråd (mnkr) 31/ / / Hallands sjukhus Halmstad Hallands sjukhus Kungsbacka Hjälpmedelsnämnden Skolverksamheten Regionservice SUMMA Kund/patientfordringar (mnkr) 31/ / / Hallands sjukhus Halmstad Hallands sjukhus Varberg Hallands sjukhus Kungsbacka Ambulanssjukvården Halland Psykiatrin Halland Hjälpmedelsnämnden Regionstyrelsens verksamhet Regionservice Lokala nämnder Närsjukvården Halland SUMMA Övriga kortfristiga fordringar Innehåller bland annat fordringar avseende moms. 23. Interimsfordringar (mnkr) 31/ / / SUMMA Därav Statsbidrag för läkemedel Statsbidrag minskad sjukfrånava Skatteintäkter

53 24. Likvida medel (mnkr) 31/ / / SUMMA Därav Politiskt beslutat avsättning till pensionsmedel 25. Eget kapital Årets verksamhet har minskat det egna kapitalet med 50,3 mnkr. Förvaltningarna har erhållit del av eget kapital som fonderade överskotts-/underskottsmedel. I ärende om resultatbalansering 2010 beslutade fullmäktige att styrelser/nämnder med negativt fonderat eget kapital skulle få det egna kapitalet nollställt inför Balansering av 2012 års resultat beslutas under början av /27. Avsättningar för pensioner inklusive särskild löneskatt Från och med redovisningsåret 1998 redovisas endast nyintjänade pensionsförmåner som en avsättning i balansräkningen. Garantipensioner och visstidspensioner ingår också. Avsättningen är inklusive särskild löneskatt för pensionsförpliktelsen. 28. Långfristiga skulder (mnkr) 31/ / / Skuld avseende bidrag till det Västsvenska infrastrukturpaketet Västlänken. Hallandstrafiken AB, aktieägartillskott Varbergs Vind ek. förening 1,5 1,5 1,4 Statsbidrag byggnation 2,3 2,7 2,6 SUMMA Skuld avseende patientförsäkring (LÖF) Avser regionens premieskuld till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF). 30. Leverantörsskulder Redovisar bokförda men ej betalda leverantörsfakturor för Interimsskulder (mnkr) 31/ / / SUMMA Därav Skuld outtagen övertid Skuld jour- och beredskap Skuld outtagna semesterdagar

54 32. Pensionsförpliktelser Under ansvarsförbindelser redovisas pensionsförmåner inklusive löneskatt intjänade före 1998, det vill säga dessa redovisas ej som en avsättning (skuld) i balansräkningen. 33. Visstidspensioner Beräknat av KPA på 2012 års löner och uppgår till 18,7 mnkr för 17 politiker. Avser visstidspension och livränta som utfaller om vederbörande väljer att ta ut pension efter mandatperiodens slut. Uppräknat enligt prognosen för 2013 i beräkningen ovan. 34. Borgensåtaganden (mnkr) 31/ / / SUMMA Därav a) Stiftelsen Bräcke Diakoni b) Hallandstrafiken AB leasingav c) Solidarisk borgen AB Transitio a) LT 94/1984. Baserat på faktiskt pensionsåtagande enligt 2011 års bokslut för stiftelsen. b) LF 24/2004. Region Halland har borgensåtagande med 260,0 mnkr (där enbart 176,4 mnkr är utnyttjat) avseende Hallandstrafiken AB:s leasingavtal avseende Öresundstrafiken. c) LF 105/2007. Solidarisk borgen avseende AB Transitio. En utförligare beskrivning av regionens borgensåtagande finns i den finansiella analysen. År 2008 ingick dåvarande Landstinget Halland en solidarisk borgen såsom för egen skuld avseende AB Transitio upp till 8 miljarder kronor. Transitio är ett samverkansorgan för att anskaffa och tillhandahålla spårfordon för regional järnvägstrafik. Detta borgensåtagande är genom ett regressavtal begränsat till att endast omfatta regionens, genom Hallandstrafiken AB, "egna tåg". Regionens borgensandel uppgår här till 665,1 mnkr. 51

55 Driftredovisning Driftredovisning, (mnkr) ACK HELÅR Resultat Resultat Per budget Avvikelse Resultat Prognos Prognos jan-aug jan-aug jan-aug jan-aug resultat budg avvik Driftnämnd/styrelse Halmstadsnämnden 0,5 0,8 0,0 0,8 0,6 0,1 0,1 Varbergsnämnden 0,3 0,6 0,0 0,6 0,5 0,1 0,1 Laholmsnämnden 0,3 0,5 0,0 0,5 0,5 0,0 0,0 Hyltenämnden 0,2 0,5 0,0 0,5 0,3 0,2 0,2 Falkenbergsnämnden 0,4 0,5 0,0 0,5 0,5 0,1 0,1 Kungsbackanämnden 0,5 0,8 0,0 0,8 0,8 0,4 0,4 N o t Sjukhus Halmstad Varberg -79,2-91,9 22,0-113,9-66,3-125,0-125,0 Ambulanssjukvården 6,5 6,2 0,0 6,2 4,1 4,0 4,0 Medicinsk diagnostik -1,5-3,2 2,1-5,3-10,3-18,0-18,0 DN Hallands sjukhus -74,2-88,9 24,1-113,0-72,5-139,0-139,0 Hälsa och funktionsstöd 2,6 0,0 2,6 0,8 0,8 Sjukhus Kungsbacka -4,5-2,0 0,0-2,0-3,3-5,0-5,0 DN öppen specialiserad vård -4,5 0,6 0,0 0,6-3,3-4,2-4,2 DN Närsjukvård 4,1 12,4 11,4 1,0-1,0 0,0-4,0 A DN Psykiatri -1,9 1,4 6,3-4,9-10,8-8,0-8,0 DN Regionservice 13,9 5,3 4,3 1,0 1,6 0,0 0,0 Hjälpmedelsnämnden 3,3 2,7-0,5 3,2 0,4 0,2 0,2 Sum verksamhet exkl RS HSS -56,9-62,8 45,7-108,5-82,3-150,2-154,2 Hälso- och sjukvårdsstyr. (HSS) 77,3 75,1 24,3 50,9-2,1 37,0 40,0 B RS Skolverksamhet 1,1 0,3 0,0 0,3-3,4-4,4-4,4 RS kulturverksamheten 1,5 0,1 1,4 1,7 1,7 RS egen verksamhet 35,3 49,7 0,0 49,7 24,0 12,0 12,0 RS gemensam verksamhet 76,0 59,7 0,0 59,7 66,5 56,0 56,0 Sum Regionstyrelsen (RS) 112,3 111,2 0,1 111,1 87,0 65,3 65,3 Sum verksamhet inkl RS HSS 132,7 123,6 70,1 53,5 2,6-47,9-48,9 Skatt, statsbidrag, finansnetto 78,1-173,9 4,7-178,6 82,4-203,5-210,5 C SUMMA REGION HALLAND 210,9-50,3 74,8-125,1 85,0-251,4-259,4 Mptyp alla. A) Årsbudget 4,0 mnkr B) Kompletteringsbudget -3,0 mnkr C) Årsbudget 7,020 mnkr Kommentar av resultatet De lokala nämnderna redovisar totalt efter åtta månader ett positivt resultat med 3,7 mnkr. Helårsresultatet prognostiseras till 0,9 mnkr. Driftnämnden Hallands sjukhus redovisar efter åtta månader ett negativt ekonomiskt resultat med -89 mnkr, vilket är 113 mnkr sämre än budgeten för motsvarande period. Det negativa resultatet efter åtta månader härrör från Sjukhus Halmstad Varberg -92 mnkr, medan Ambulanssjukvård och Medicinsk diagnostik uppvisar plusresultat för samma period med 3,0 mnkr. 52

56 Nämnden bedömer att man vid ingången av 2013 hade en ingående obalans på cirka -100 mnkr. I den bedömningen ligger att Hallands sjukhus klarar sitt uppdrag med vårdvolymer, vilket innebär att intäkterna för såld vård kommer att vara i balans. Gällande regionvård har Hallands sjukhus har fått ett budgettillskott på 53 mnkr. Bedömning av helårsutfallet för regionvården är ett överskott om 5 mnkr. Nämnden har för 2013 satt upp ett sparbeting på 63 mnkr och prognosen bygger på att 36 mnkr kommer att uppnås av detta beting. Driftnämnden Hallands sjukhus prognostiserar resultatet till -139 mnkr. Prognosen för Sjukhus Halmstad Varberg uppgår till -125 mnkr och för Ambulanssjukvård och Medicinsk diagnostik till -14 mnkr. Nämndens prognos är 66 mnkr sämre än 2012 års utfall. Hallands sjukhus Halmstad och Varberg har försämrat sitt prognosticerade resultat med 30 mnkr jämfört med efter 3 månader. Försämringen beror på felaktig bokföring av avskrivningar under perioden med 16 mnkr samt ökade kostnader för övertid, sjukfrånvaro och inhyrd personal med cirka 14 mnkr. Driftnämnden öppen specialiserad vård redovisar efter åtta månader ett positivt resultat med 0,6 mnkr. Driftnämnden prognostiserar helårsresultatet till -4,2 mnkr. Prognosen består dels av Hallands sjukhus Kungsbacka vars prognos uppgår till - 5 mnkr, vilket i stort motsvaras av den prognostiserade avvikelsen på läkemedel och material. Prognosen förutsätter att sjukhusets uppsatta sparbeting på 2,7 mnkr kommer att uppnås. I nämnden ingår även Hälsa och funktionsstöd med en plusprognos på 0,8 mnkr. Driftnämndens prognostiserade resultat är 0,9 mnkr sämre än 2012 års resultat. Driftnämnden Närsjukvård redovisar efter åtta månader ett resultat som är 1 mnkr bättre än periodens budget. Åttamånadersresultatet är drygt 8 mnkr bättre än motsvarande resultat föregående år. Den sammanlagda prognosen för Närsjukvården är ett nollresultat, men då nämnden har beslutat om en årsbudget uppgående till plus 4 mnkr så blir den prognostiserade budgetavvikelsen -4 mnkr. Den negativa budgetavvikelsen ligger i Vårdcentralen Halland med 2 mnkr och folktandvården med 2 mnkr. Driftnämnden Psykiatri redovisar efter åtta månader en negativ avvikelse mot budget med cirka 5 mnkr inklusive köpt vård enligt lagen om rättspsykiatrisk vård. Nämnden prognostiserar ett minusresultat med -8 mnkr. Egen drift och remitterad vård förväntas att ge ett budgetunderskott på -3,0 mnkr, en försämring jämfört med tidigare prognoser. Försämringen beror främst på att utvecklingen av personalkostnader inom vuxenpsykiatrin inte har bromsats upp, ökade kostnader för hyrläkare och minskade intäkter. Kostnaderna för köpt vård enligt lagen om rättspsykiatrisk vård prognostiseras bli 5,0 mkr högre än budget. Driftnämnden Regionservice. Prognos för 2013 är ett nollresultat och ett eventuellt överskott återbetalas till Regionstyrelsen. Hjälpmedelsnämnden prognostiserar ett mindre överskott med 0,2 mnkr. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen redovisar ett positivt resultat med 75 mnkr efter åtta månader, vilket är 51 mnkr bättre än budgeten för motsvarande period. För helåret 53

57 prognostiseras ett plusresultat med 37 mnkr. Detta kopplat till en lägre produktion på Hallands sjukhus än budgeterat, vilket ger en mindre utbetald ersättning. Ett annat område som bidrar positivt är läkemedelsförmånen, som fortsatt har en mycket låg kostnadsutveckling. Inom vårdvalet antas en positiv prognos kopplat till att avdrag för bland annat täckningsgraden varit större än budgeterat. Läkemedel Förmånskostnaden för läkemedel på recept uppgick till 383 miljoner kronor för perioden januari till och med augusti. Det motsvarar en minskning med 1,8 % (7,1 miljoner kronor) jämfört med samma period föregående år. För handelsvaror inom förmånen sågs en ökning på 2,7 miljoner kronor (6,4 %) till 45,3 miljoner kronor. Kostnadsminskningen för läkemedel förklaras dels av lägre priser på använda läkemedel, dels av ändringen i nivån på högkostnadsskyddet som bidrog till att patientens egenavgift ökade med 10,5 miljoner kronor. Läkemedelsvolymen mätt som antal dygnsdoser eller förpackningar ökade något, 1,3 % respektive 1,4 %. Prognosen för hela regionstyrelsen verksamhet uppgår till 65 mnkr. Nedanstående förvaltningar/verksamheter ingår. Skolförvaltningen redovisar efter åtta månader ett nollresultat. För helåret 2013 beräknas ett underskott på 4,4 mnkr. Naturbruksgymnasierna beräknas svarar för hela underskottet. Vid sammanställningen av 2013 års budget konstaterades att naturbruk saknade 10 mnkr. Anledningen är de allt mindre årskullarna av elever som påbörjar sina gymnasiestudier. Anpassningsåtgärder har tagits fram för att få en ekonomi i balans. Åtgärderna omfattar bland annat personalminskningar men dessa kommer inte att få helårseffekt Kulturförvaltningen prognostiserar resultatet till 1,7 mnkr. Regionstyrelsens egen verksamhet prognostiserar resultatet till 12 mnkr. Regionstyrelsens gemensamma verksamhet prognostiserar resultatet till 56 mnkr, främst beroende på återbetalning från AFA Försäkring gällande premier för åren 2005 och Under regionstyrelsen redovisas driftbidrag till regionens helägda bolag, Hallandstrafiken AB och Teater Halland AB. Januari augusti (mnkr) Hallandstrafiken AB Teater Halland AB Intäkter inkl. driftbidrag Kostnader Resultat Driftbidrag helår Resultat 2013 Prognos inkl. driftbidrag 470,6 460,7 9,9 310,0-8,5 11,6 9,5 2,1 11,4 +- 0,0 Skatt, statsbidrag och finansnetto redovisar efter åtta månader ett resultat på -174 mnkr. Resultatet prognostiseras till -203 mnkr, vilket är 210 mnkr sämre än årets budget. Sänkt diskonteringsränta i pensionsskuldsberäkningen innebär en jämförelsestörande finansiell kostnad för Region Halland med 210 mnkr. Beslut om sänkt diskonteringsränta kom från Sveriges Kommuner och Landsting under april månad och denna post är inte med i budgeten. 54

58 Mnkr Ärende 42 Investeringsredovisning Investeringsredovisning (mnkr) Investeringar per Utfall Utfall Utfall Prognos Budget Utfall nämnd/styrelse Sjukhus Halmstad Varberg 57,2 46,3 36,6 65,0 78,0 47,8 Ambulanssjukvården Halland 19,7 3,4 3,1 16,2 16,2 3,4 Medicinsk diagnostik 12,8 33,5 33,5 32,3 DN Hallands sjukhus 76,9 49,7 52,4 114,7 127,7 83,5 Hälsa och funktionsstöd 2,2 3,6 0,0 Sjukhus Kungsbacka 6,1 2,5 2,0 4,0 10,7 3,8 DN öppen specialiserad vård 6,1 2,5 4,1 7,6 10,7 3,8 DN Närsjukvård 8,1 2,4 9,6 15,0 20,0 3,8 DN Psykiatri 4,4 5,5 2,2 8,3 8,3 8,8 DN Regionservice 2,8 9,5 8,3 17,0 17,0 12,9 Hjälpmedelsnämnden 0,0 0,0 0,2 0,2 0,0 0,2 RS skolverksamhet 2,0 0,6 1,4 2,8 2,8 3,3 RS kulturverksamhet 0,2 0,6 0,6 RS fastigheter 97,7 94,1 79,0 120,9 180,3 153,9 RS egen verksamhet 1,2 0,9 0,9 1,3 5,3 1,8 RS gemensam verksamhet 0,0 11,7 0,0 0,0 0,0 11,7 Regionstyrelsen 100,9 107,3 81,5 125,6 189,0 170,6 TOTAL 199,2 176,8 158,3 288,4 372,7 283,6 Not. Budget 2013 redovisar den del av budgeten som är fördelad, vilket innebär de investeringar som är beslutade av Regionstyrelsen. Total investeringsbudget enligt Mål och Budget 2013 uppgår till 440 mnkr Investeringar Prog