Uppföljningsrapport 1, 2013 för Region Halland

Transkript

1 1(3) Datum Diarienummer RS Cathrin Nordander Tovstedt Avdelningen för styrning och uppföljning Tel Regionfullmäktige Uppföljningsrapport 1, 2013 för Region Halland Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta att hälso- och sjukvådsstyrelsen och underställda nämnder fortsätter att arbeta vidare med åtgärder för ekonomi i balans lägga Uppföljningsrapport 1, 2013 till handlingarna. Sammanfattning Region Halland har tio målområden med sammanlagt 35 delmål enligt Mål och Budget Målen och delmålen är en del av verksamheten och utgör färdriktning och grund för arbetet i Region Halland. Efter tre månader ser prognosen för måluppfyllelsen ut enligt nedan. Prognosen baseras på en sammanställning av aktiviteter som pågår och/ eller har påbörjats under januari mars 2013 och som stödjer det övergripande delmålet för

2 2(3) Ekonomiskt resultat Region Hallands samlade resultat efter tre månader uppgår till - 47 mnkr, vilket är 33 mnkr sämre än budget. Jämfört med motsvarande period föregående år är det en resultatförsämring med cirka 48 mnkr. Resultatet för helåret 2013 prognostiseras till - 85 miljoner kronor (mnkr), vilket är 96 mnkr sämre än budget. Resultatet för nämnder och driftstyrelser prognostiseras till -118 mnkr. Hälso- och sjukvårdsstyrelsens resultat prognostiseras till 60 mnkr, regionstyrelsen till -15 mnkr och intäkterna för skatt, statsbidrag och finansnetto till -12 mnkr. Regionens skatteintäkter och generella statsbidrag ökade med 3,7 procent under årets första tre månader, jämfört med samma period Prognosen för helåret är en ökning med 3,7 procent vilket är 9 mnkr lägre än årets budget. Nettokostnaderna har ökat med 6,2 procent jämfört med samma period föregående år. Prognosen vid årets slut pekar på en nettokostnadsökning med 5,9 procent, vilket är 1,8 procentenheter högre än den budgeterade nivån som uppgår till 4,1 procent för Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen uppgick efter tre månader till - 9,7 procent. Delmålet att soliditeten ska vara lägst -15 procent 2013 uppfylls därmed efter tre månader. Nettokostnadsandelen efter tre månader uppgår till 102,5 procent. Prognosen för 2013 pekar på en nettokostnadsandel på 101,1 procent, vilket skulle innebära att delmålet att regionens nettokostnadsandel ska vara högst 100,0 procent 2013 inte uppfylls. Personal Den 31 mars 2013 hade Region Halland medarbetare, varav (92 procent) var tillsvidareanställda och 603 visstidsanställda. Jämfört med föregående år vid samma tidpunkt har antalet ökat med 66 medarbetare. Under årets tre första

3 3(3) månader ökade den totala sjukfrånvaron med 0,7 procent i förhållande till motsvarande period föregående år och ligger nu på 5,18 procent. Utvecklingen av sjukfrånvaron i Region Halland följer övriga riket. Regionstyrelsen Gösta Bergenheim Regionstyrelsens ordförande Catarina Dahlöf Regiondirektör

4 1(1) TJÄNSTESKRIVELSE Cathrin Nordander Tovstedt Avdelningen för styrning och uppföljning Tel Datum Diarienummer RS Regionstyrelsen Uppföljningsrapport 1, 2013 för Region Halland Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta att hälso- och sjukvådsstyrelsen och underställda nämnder fortsätter att arbeta vidare med åtgärder för ekonomi i balans lägga Uppföljningsrapport 1, 2013 till handlingarna. Sammanfattning Region Halland har tio målområden med sammanlagt 35 delmål enligt Mål och Budget Målen och delmålen är en del av verksamheten och utgör färdriktning och grund för arbetet i Region Halland. Prognosen baseras på en sammanställning av aktiviteter som pågår och/ eller har påbörjats under januari mars 2013 och som stödjer det övergripande delmålet för Regionkontoret ställer sig bakom Uppföljningsrapport 1, 2013 för Region Halland. Regionkontoret Catarina Dahlöf Regiondirektör Håkan Nilsson Tf ekonomidirektör

5 1 Ärende 19

6 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Region Halland i ett omvärldsperspektiv... 4 Prognos måluppfyllelse... 6 Aktiviter som stödjer mål och delmål Hälsa Vård Kommunikationer Kultur Arbete Boende Kunskap Miljö Region Halland som arbetsgivare Ekonomi Medarbetarna i siffror Finansiell analys Resultaträkning och Balansräkning Driftredovisning Investeringsredovisning Verksamhetsuppföljning Ordlista Bilaga Kvalitetsuppföljning

7 Sammanfattning Region Hallands samlade resultat efter tre månader uppgår till - 47 mnkr, vilket är 33 mnkr sämre än budget. Jämfört med motsvarande period föregående år är det en resultatförsämring med cirka 48 mnkr. Resultatet för helåret 2013 prognostiseras till - 85 miljoner kronor (mnkr), vilket är 96 mnkr sämre än budget. Resultatet för nämnder och driftstyrelser prognostiseras till -118 mnkr. Hälso- och sjukvårdsstyrelsens resultat prognostiseras till 60 mnkr, regionstyrelsen till -15 mnkr och intäkterna för skatt, statsbidrag och finansnetto till -12 mnkr. Den 31 mars 2013 hade Region Halland medarbetare, varav (92 procent) var tillsvidareanställda och 603 visstidsanställda. Jämfört med föregående år vid samma tidpunkt har antalet ökat med 66 medarbetare. Sjukfrånvaron har ökat sedan mitten av 2012 och så även under Under årets tre första månader ökade den totala sjukfrånvaron med 0,7 procent i förhållande till motsvarande period föregående år och ligger nu på 5,18 procent. Utvecklingen av sjukfrånvaron i Region Halland följer övriga riket. Region Halland har tio målområden med sammanlagt 35 delmål enligt Mål och Budget Målen och delmålen är en del av verksamheten och utgör färdriktning och grund för arbetet i Region Halland. Denna rapport redovisar en sammanställning av aktiviteter som pågår och/ eller har påbörjats under januari mars 2013 och som stödjer det övergripande delmålet för Efter tre månader ser prognosen för måluppfyllelsen ut enligt nedan. 3

8 Region Halland i ett omvärldsperspektiv Framåtblick Områden som berör landsting och regioner år Den 15 april presenterade regeringen 2013 års vårproposition, med syfte att ange politikens inriktning på medellång och lång sikt. Sverige Kommuner och Landsting, SKL, har i Ekonominytt 07/ 13 sammanfattat de områden som berör landsting och regioner år , vilka i korthet återges nedan. Regeringen spår en negativ tillväxt i euroområdet och en svag tillväxt i USA under 2013, som en effekt av finanspolitiska åtstramningar och svagt förtroende bland hushållen. Den svaga internationella efterfrågan slår mot svensk arbetsmarknad och arbetslösheten väntas fortsätta öka en bit in på Regeringen presenterar riktade åtgärder på cirka 1,9 miljarder kronor 2013 för att möta den stigande arbetslösheten som beräknas uppgå till 8,3 procent, jämfört med 8,0 procent Nivån på det generella statsbidraget till kommuner och landsting ligger fast i enlighet med 2013 års budgetproposition och för 2014 kommer anslaget att minskas med 1,1 miljarder kronor. Det kommer även att ske en omfördelning av medel från staten till kommuner och landsting som följd av förslaget om ny lagstiftning gällande Patientrörlighet i EU, som handlar om patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård. En annan viktig aspekt för att effektivisera vården är att Sverige inte betalar mer för läkemedel än andra jämförbara länder. Läkemedels- och apoteksutredningen har föreslagit en ny prissättningsmodell för läkemedel. Satsningen på psykisk hälsa kommer att fortsätta. På miljöområdet ligger fokus fortsatt på klimatförändringar, bevarande av biologisk mångfald, havsmiljö och giftfri miljö. Ett ökat bostadsbyggande beskrivs som en utmaning. Vidare föreslås en förstärkning av insatserna för regional tillväxt för att stärka regioner som är särskilt drabbade av den utdragna lågkonjunkturen. Region Halland omfattas inte av detta. Nuläge Nya direktiv och lagar I början av 2011 antogs patientrörlighetsdirektivet av Europaparlamentet och Ministerrådet. Direktivet ska vara instiftat i nationell lagstiftning senast den 25 oktober Patientrörlighetsdirektivet handlar om gemensamma regler för att ge patienter möjlighet till ersättning för planerad vård i ett annat EU/EES-land. Kostnaden ska hemlandet stå för om det handlar om vård som normalt sett förekommer och ersätts i landet. I Sverige leds förberedelsearbetet av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Socialdepartementet. Lagen kommer att träda i kraft den 1 oktober Patientmaktsutredningen har haft i uppdrag att föreslå hur patientens ställning och inflytande över hälso- och sjukvården kan stärkas. I delbetänkandet föreslår 4

9 utredningen en ny patientlagstiftning, som anger hur patientens valmöjligheter i vården kan stärkas ytterligare, hur patientens behov av stöd, råd och information bör hanteras inom ramen för vårdgarantin och det fria vårdvalet samt hur berörda myndigheter bör arbeta för att stärka patientens ställning. Lagen är tänkt att träda i kraft den 1 januari Ett nytt tandvårdsstöd infördes den 1 januari 2013 för personer med vissa sjukdomar och funktionsnedsättningar. Stödet ska uppmuntra till förebyggande behandlingar och ge möjligheter för personer med stora behov att få tandvård till en rimlig kostnad. Knappt personer i Halland uppskattas ha rätt till tandvård till sjukvårdsavgift genom det nya stödet. Bakåtblick - Jämförelse med övriga regioner och landsting 2012 SKL har gjort en sammanställning* av landstingens resultat för 2012, vilka visar ett samlat överskott på nästan 5 miljarder kronor eller 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Den främsta förklaringen till överskottet är återbetalning av kollektivavtalade sjuförsäkringspremier för år 2007 och 2008 från AFA Försäkring på nästan 3 miljarder kronor. Resultatet, exklusive den tillfälliga återbetalningen, uppgår till 0,8 procent, vilket är nästan 7,5 miljarder kronor bättre än för Jämförelsen påverkas både av återbetalningen 2012, men också av en engångseffekt av att kalkylräntan vid beräkning av pensionsskulden (RIPS-räntan) sänktes 2011 vilket innebar en negativ resultateffekt på 5,7 miljarder kronor detta år. Landstingens nettokostnader, justerat för återbetalningen från AFA och skatteväxlingar för kollektivtrafiken, ökade med 3,0 procent mellan 2011 och För Region Hallands del var motsvarande siffra 4,5 procent. Pris- och löneutvecklingen (LPIK) blev 1,5 procent för 2012, vilket är en relativt låg utveckling i ett längre perspektiv. 17 av 20 landsting redovisade överskott. Av dessa klarade 10 ett resultat på 2 procent eller mer av skatter och bidrag, vilket brukar anges som gränsen för god ekonomisk hushållning. För Region Halland skulle det ha inneburit ett resultat 2012 på lägst 145 miljoner kronor. Då resultatet för 2012 uppgick till 85 miljoner kronor uppnåddes inte gränsen för god ekonomisk hushållning. *En fullständig rapport kommer att presenteras i juni

10 Prognos måluppfyllelse enligt Mål och strategier för Region Halland Mål och strategier för Region Halland innehåller de viktigaste målen och strategierna för Region Hallands verksamhet under mandatperioden. Målen och strategierna är en del av verksamheten de områden som de närmaste åren kräver mest uppmärksamhet och som tillsammans skapar framgång för Halland och Region Halland. Nedan följer en sammanställning av prognoser på delmålen för Prognosen bygger på aktiviteter och resultat under perioden januari mars Målområde Hälsa Övergripande mål Hälsan i befolkningen ska vara jämlik och bland de tre bästa i Sverige Delmål 2013 Skillnaderna i ohälsa ska minska mot föregående år Ohälsan ska minska i Halland Kommentar till prognos mål uppfyllelse HS: Fortsatt fokus på tobaksbruk. PSH: Hälsofrämjande arbete, registreringsrutiner, använda koder etc. NSVH: Satsning på livsstilssamtal Prognos Måluppfy llelse. Vård Invånarna ska erbjudas god och jämlik hälso- och sjukvård Invånarna ska ha stort inflytande och vara mer delaktiga i vården Etablera metoder och arbetssätt för att tidigt identifiera individer med hög risk att insjukna eller återinsjukna och erbjuda riktade insatser mot dessa, med målsättningen att öka livskvalitet och minska vårdkonsumtion Region Halland ska utveckla en mer jämlik vård i de fall det finns omotiverade skillnader Region Halland ska fortsätta delta i det nationella arbetet för att utveckla jämförelser och jämförelsetjänster. Resultaten ska göras tillgängliga för invånarna Region Halland ska fullfölja nationella satsningar om e- hälsa HS: Riskbedömning via Senior Alert, Trygg hemgång. PSH: Fortsatt aktivitet inom PRIOprojektet NSVH: Blodtrycksscreening vid tandvårdsbesök. Förbättrad identifikation av mångbesökare HS: Sammanställning av KPP för PSH: Organisationsförändring innebär att vården i norr och söder får samma struktur HS: Deltar i nationella mätningar, och följer och analyserar resultatet. Resultat via webben. PSH: Fortsatt aktivitet inom PRIOprojektet HS: Mina vårdkontakter, SMSpåminnelser om besökstider till patienter samt hemsida. AMD: Olika initiativ för ökad tillgänglighet. NSVH: Utbildningar för förbättrad tillgänglighet inom ehälsa 6

11 Vården ska vara säker och ges med hög kvalitet Region Halland ska ha ett högt deltagande i nationella vård- och hälsosatsningar och få sin andel av statliga stimulansmedel. Skapa bättre medicinska resultat jämfört med 2012 genom ständig förbättring. Region Halland ska säkra effektiva vårdprocesser och sammanhållna vårdkedjor Engagemang inom alla områden i satsningen riktad till målgruppen mest sjuka äldre. Samverkan med Hallands kommuner och VVH. PSH: Förvaltningen säkerställer deltagande i relevanta vård- och hälsosatsningar. HSF: Medarbetare deltar i nationella projekt för evidensbaserad habilitering. Nytt kvalitetsregister. HS: Förbättringsarbete via process-indikatorer. PSH: Fortsatt arbete med redan etablerade projekt (PRIO, suicid, återinläggningar, nationella riktlinjer) HS: Trygg hemgång, Strokeprocessen i samverkan med ambulanssjukvården, Cancerprocesserna, Mest sjuka äldre (ex stroke, rehab, demens) PSH: Kartläggning ska göras av processen för barn och unga med psykisk ohälsa samt flödet och omfattningen av personer med ADHD-problematik AMD: Snabbspår Stroke Kommunika tioner Resandet med kollektivtrafik ska öka och vara attraktivt Resande med kollektivtrafik ska öka med minst 5 procent under 2013 Andelen nöjda kunder ska öka från 70 till minst 75 % och andelen nöjda invånare ska öka från 50 till minst 55 % NSVH: projekt med LEANsjukvård som filosofi har startat Resande med buss och länståg i Halland har ökat med 1 procent jämfört med samma tidperiod Resanderäkning för Öresundståg är inte sammanställd och därför inte medräknad Andelen nöjda kunder ökar medan andelen nöjda invånare minskar jämfört med samma tidsperiod under 2012 Kultur Invånarnas och företagens tillgång till e-tjänster ska öka. Förnyelsen, spetsen och kvaliteten i kulturlivet ska öka. Tillgängligheten ska öka så att fler kan ta del av kulturutbudet. Etablera de infrastrukturella förutsättningarna för anpassning till den nationella e-utvecklingen. Ta fram ett system för uppföljning och utvärdering av kulturverksamheten Utveckla residensverksamheten inom minst fem kulturområden Tydliggöra rollfördelningen mellan region och kommun avseende kultur i förskola, skola och äldreomsorg Ansökningarna om kanalisationsstödet överstiger kraftig tillgängliga stödmedel. Följer plan Processen har påbörjats Processen har påbörjats Tydliggöra civilsamhällets roll i genomförandet av Region Hallands mål avseende kultur Processen har påbörjats 7

12 Alla barn och ungdomar ska ges möjligheter att uppleva kultur. Fler och växande företag ska finnas inom de kulturella och kreativa näringarna. Öka antalet besökare och deltagare i kulturaktiviteter i skola och förskola. Utveckla metoder för att stödja ungdomars egna kulturinitiativ Implementera, prioritera och genomföra handlingsplan för kulturella och kreativa näringar Följer plan Följer plan fullständigt resultat redovisas i samband med uppföljning av kultursamverkansmodellen En preliminär handlingsplan är klar Arbete Det ska finnas fler och konkurrenskraftiga företag Halland ska tillhöra de fem främsta regionerna när det gäller antalet nyregistrerade företag per invånare. Halland ligger efter årets tre första månader på 2:a plats när det gäller nyregistrerade företag Fler ungdomar ska ha arbete Halland ska tillhöra de tre regioner/ län som har lägst ungdomsarbetslöshet. Halland ligger efter årets tre första månader på 3:e plats Boende Det ska finnas attraktiva och trygga boendemiljöer i hela regionen. Halland ska tillhöra de tre främsta regionerna när det gäller nybyggnation i förhållande till det totala bostadsbeståndet. Arbete med nya översiktsplaner pågår i tre kommuner Kunskap Miljö Utbildningsnivån i regionen ska höjas. Miljö- och klimatprofilen ska vara tydlig, långsiktig och föredömlig. Alla elever vid Naturbruk Halland, som vid påbörjad gymnasieutbildning hade grundläggande behörighet från grundskolan, ska efter genomförda studier nå godkänd gymnasieexamen För elever vid Naturbruk Halland, som vid påbörjad gymnasieutbildning inte hade grundläggande behörighet från grundskolan, ska efter genomförda studier minst 60 procent nå godkänd gymnasieexamen Medverka till att öka Naturbruk Hallands elevers och studerandes anställningsbarhet Den totala energianvändningen ska minska med minst 4 procent jämför med år 2012 För elever som inte bedöms nå godkända betyg upprättas individuell studieplan som med särskilda insatser kan ges möjlighet att nå målet. För elever som inte bedöms nå godkända betyg upprättas individuell studieplan som med särskilda insatser kan ges möjlighet att nå målet. Tillgänglig statistik indikerar måluppfyllelse En plan för åtgärder är framtagen beslut saknas Koldioxidutsläppen från nationella tjänsteresor ska minska med 5 procent jämfört med år 2012 Arbete med att inkludera miljökrav i reserutin har påbörjats Inköpsvärdet av ekologiska/ miljömärkta livsmedel, textilier och inredning ska öka med 5 procent jämfört med år 2012 Statistik över miljömärkta textilier saknas 8

13 Region Halland som arbetsgivar e Region Halland ska 2015 komma på topp 5 över landets mest attraktiva arbetsgivare inom regioner och landsting. Med hjälp av bland annat jämförande mätning från SKL ska Region Halland tillhöra de mest attraktiva arbetsgivarna inom regioner och landsting Arbetet med arbetsgivarvarumärket följer plan Medarbetarna ska uppleva Region Halland som en bra arbetsgivare. Region Halland ska ha rätt kompetens ur ett långsiktigt helhetsperspektiv. Region Halland ska aktivt arbeta utifrån resultatet i medarbetarundersökningen. Alla förvaltningar ska ha framtagna handlingsplaner Samtliga medarbetare ska ha individuella utvecklingssamtal och utvecklingsplaner. Handlingsplaner framtagna och arbetet med uppföljning påbörjat Arbete pågår Ekonomi Ekonomin ska vara stark för handlingsfrihet och varje generation ska bära sina kostnader. Fler medarbetare och fler yrkeskategorier än föregående år ska bedriva forskning och utvecklingsarbete genom riktade stimulansåtgärder och support Hälso- och sjukvårdskostnaden per invånare ska inte öka mer än genomsnittet för riket Följer plan Hög kostnadsökningstakt men strukturerad hälso- och sjukvårdskostnad lägre än rikssnittet Soliditeten ska vara positiv. Soliditeten ska vara lägst - 15 procent Soliditeten uppgick till - 9,7 procent efter 3 månader Nettokostnadsandelen ska i genomsnitt vara högst 99 procent. Nettokostnadsandelen ska vara högst 100,0 procent Nettokostnadsandelen uppgick till 102,5 procent efter 3 månader Färgförklaring Prognos Målet uppnås Prognos Målet uppnås delvis Prognos Målet uppnås inte 9

14 Aktiviter som stödjer mål och delmål 2013 Målen och delmålen är en del av verksamheten och utgör färdriktning och grund för arbetet i Region Halland. Här följer en sammanställning av aktiviterer som pågår och/ eller har påbörjats under januari mars 2013 och som stödjer de övergripande delmålen för Hälsa Förändringar i människors hälsa uppnås genom strukturella samhällsförändringar och livsstilsförändringar. Ett integrerat hälsofrämjande synsätt i den regionala utvecklingen är en grund för arbetet med att främja en god och jämlik hälsa och ett social hållbart samhälle. De tre dimensionerna av hållbar utveckling - den sociala, ekonomiska och miljömässiga - ska samstämmigt och ömsesidigt stödja varandra. Inom målområdet har följande aktiviteter som stödjer delmålen utförts under perioden. Mål: Hälsan i befolkningen ska vara jämlik och bland de tre bästa i Sverige. Delmål: Skillnaderna i ohälsa ska minska mot föregående år Ohälsan ska minska i Halland Aktiviteter: SKL:s nationella satsning Samling för social hållbarhet minska skillnader i hälsa avslutades i mars Region Halland deltog i arbetet tillsammans med 20 andra kommuner, landsting och regioner. Erfarenheterna från arbetet ska användas som en kunskapsbas i framtagandet av Region Hallands strategi för en god hälsa på lika villkor I syfte att förbättra det hälsofrämjande arbetet inriktar sig psykiatrin på att identifiera patienter med ohälsosamma levnadsvanor och möjligheten att erbjuda dem sjukdomsförebyggande åtgärder. Genom att kartlägga i vilken mån hälsosamtal och sjukdomsförebyggande insatser används ska rutiner för registrering och diagnoskoder etableras. Ett pilotprojekt har påbörjats för att tidigt hitta invånare i Halland med ett okänt högt blodtryck. Projektet genomförs som ett samarbetsprojekt mellan tandvården och primärvården. Syftet med projektet är att bidra till Region Hallands övergripande mål Hälsan i befolkningen ska vara jämlik och bland de tre bästa i Sverige genom att på sikt minska antalet patienter som insjuknar i hjärt- kärlsjukdomar. 10

15 Vård Region Halland ansvarar för att invånarna ges en hälso- och sjukvård utifrån sina behov. Ökade behov, förväntningar och möjligheter, samtidigt som resurserna är begränsade, ställer krav på strukturella förändringar av hälso- och sjukvården. Inom målområdet har följande aktiviteter som stödjer delmålen utförts under perioden. Mål 1: Invånarna ska erbjudas god och jämlik hälso- och sjukvård Delmål: Etablera metoder och arbetssätt för att tidigt identifiera individer med hög risk att insjukna eller återinsjukna och erbjuda riktade insatser mot dessa, med målsättningen att öka livskvalitet och minska vårdkonsumtion Region Halland ska utveckla en mer jämlik vård i de fall det finns omotiverade skillnader Aktiviteter: Mångbesökare i vården Inom ramen för sjuskrivningsmiljarden och rehabgarantin pågår ett utvecklingsarbete som syftar till tidigt samordnade insatser i hälso- och sjukvården. Den grupp av patienter som gör flest antal läkarbesök under en given tidsperiod brukar kallas för mångbesökare och har visat sig ha en reducerad förmåga att hantera stress. Den reducerade förmågan gör att stressfulla livshändelser oftare resulterar i långtidssjukskrivning. Mångbesökare är en sårbar grupp som också drabbas mer av sjukdom års utvecklingsarbete med mångbesökare i vården syftar till att kartlägga respektive vårdvalsenhets mångbesökare samt klargöra vilka behandlings- och rehabiliteringsbehov och/eller samordnade insatser som kan bidra till en förbättrad hälsa, mindre sjukskrivning och minskat behov av besök i primärvården för dessa patienter. Inom Hallands sjukhus och Vårdval Halland har den kartläggning som påbörjades 2012 gått in i ett nytt skede. Förvaltningarna har enats om en modell kring att förhindra onödiga inläggningar, det vill säga inläggningar som hade kunnat förhindras om patienten omhändertagits på ett annat sätt efter en utskrivning från den slutna vården. Denna modell kommer att testas i en pilot under tre månader. Arbetet med kartläggning av mångbesökare bedrivs även inom psykiatriförvaltningen. Dessutom pågår ett arbete med att i ökad utsträckning erbjuda öppna vårdformer. En organisationsförändring i vuxenpsykiatrin, där två verksamhetsområden blev ett, ökar förutsättningen att minska skillnaderna mellan regionens norra och södra delar. Ett mål med arbetet är en mer jämlik vård, oberoende av bostadsort års resultat av godkänd kvalitet i läkarintyg För tredje året i rad granskades läkarintyg nationellt inom ramen för Sjukskrivningsmiljardens arbete. Resultatet för 2012 års intyg presenterades i april Halland ökade sin andel av godkända läkarintyg till 58 % och ligger därmed på 11

16 tredje plats nationellt, efter Skåne och Kalmar. Den procentuella förbättringen från föregående mätning var ca 2,5 % och gav Region Halland 7,5 miljon kronor. En nationell mätning kommer även att ske i slutet av 2013 och arbetet med att öka kvaliteteten behöver fortsatt uppmärksammas i de sjukskrivande verksamheterna av hälso- och sjukvården. Invånarnas tillgänglighet till primär och specialistvård Tillgänglighet till specialistvård Mål: Besök hos specialist ska erbjudas inom 90 dagar från beslut om remiss till den specialiserade vården. Resultat: 97 procent av patienterna som väntar på nybesök erbjuds tid inom 90 dagar. Mål: Efter beslut om behandling ska patienten erbjudas behandling inom 90 dagar Resultat: 97 procent av väntande patienter erbjuds tid inom 90 dagar. Tillgänglighet till primärvård Den senaste nationella tillgänglighetsmätningen inom Vårdval Halland som gjordes i mars månad, visar att Region Halland tillhör de landsting som har bäst tillgänglighet i landet när det gäller läkartillgänglighet. Mål: Alla patienter ska kunna få kontakt med primärvården samma dag, enligt vårdgarantin. Resultat: Mätningen visar att 95 procent av samtalen besvaras samma dag vid telefonrådgivning eller tidsbeställning vid vårdenheterna i Region Halland, jämfört med 91 procent i riket. Mål: Besök hos läkare inom primärvården ska kunna erbjudas inom 7 dagar, enligt vårdgarantin Resultat: 98 procent av de patienter som besökte Vårdval Halland fick ett läkarbesök inom garantitiden, vilket kan jämföras med riksgenomsnittet 93 procent. Handikappverksamhet Väntetiden för utprovning av hörapparater ligger väl inom vårdgarantitiden i hela Region Halland. Kömiljard För att ytterligare förbättrar patienternas tillgänglighet har kraven i kömiljarden skärpts. Medel fördelas mellan de landsting/regioner som når målet att minst 80 procent av patienterna har genomfört ett första besök eller har genomgått en operation/behandling inom högst 60 dagar. Region Halland når inte fullt ut målet att minst 80 procent av patienterna ska ha genomfört ett första besök eller operation/behandling inom 60 dagar. Se tabell nedan. 12

17 Tillgänglighet jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Nybesök Operation/åtgärd dagar Över Region Hallands mål om 80 % inom 60 Över nationella mål om 70 % inom 60 dagar 2,5 4,2 * Under 70 % inom 60 dagar Intäkter från kömiljarden Bild 1. Kömiljard uppfyllelse för perioden jan- mars 2013 *Intäkten för mars uppgår till 5,8 mnkr. Denna information var inte känd vid bryttillfället och redovisas därför inte i tabellen. Tillgänglighet för barn och unga med psykisk ohälsa För barn och unga med psykisk ohälsa gäller en förstärkt vårdgaranti, där nybesök ska erbjudas inom 30 dagar och fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar. 1 Mål uppfyllelse Jan 2013 Feb 2013 Andel genomförda Andel genomförda minst 90 % av väntande till nybesök inom 0-30 dagar inom 0-30 dagar ska ha erbjudits tid inom 30 dagar minst 80 % av väntande till fördjupad utredning/behandling ska ha erbjudits tid inom 30 dagar Nybesök 73 procent 96 procent Fördjupad utredning/behandling 59 procent 59 procent Källa: SKL databas SiGne Mars 2013 Andel genomförda inom 0-30 dagar Region Halland har uppfyllt målet om att ha erbjudit ett första besök inom 30 dagar för årets första månader. Däremot nås inte målet om att fördjupad utredning/behandling ska påbörjat inom 30 dagar. Valfrihet privata vårdgivare Samtliga privata vårdgivare som är anslutna genom nationell taxa eller vårdavtal har en god tillgänglighet. Vårdgaranti Tillgängligheten i regionen upprätthålls genom ständig översyn av planeringsrutiner, ett utvecklat kapacitetsutnyttjande och säkrad tillgång till externa vårdgivare. Under årets tre första månader har 1774 patienter av vårdgarantiservice hänvisats till externa vårdgivare. 1 Avstämningen för stimulansmedel baseras på utförd vård under månaderna januari -oktober. Medlen fördelas utifrån det genomsnittliga värdet för dessa månader 13

18 Mål 2: Invånarna ska ha stort inflytande och vara mer delaktiga i vården Delmål: Region Halland ska fortsätta delta i det nationella arbetet för att utveckla jämförelser och jämförelsetjänster. Resultaten ska göras tillgängliga för invånarna Region Halland ska fullfölja nationella satsningar om e-hälsa Aktiviteter: Region Halland deltar i Nationell Patientenkät för att få ett underlag för att förbättra patienternas upplevelse av vården. Mätningen, som genomfördes för sjukhusets del under 2012, har sedan årsskiftet analyserats och initierat ett antal aktiviteter för att förbättra verksamheten. Undersökningen av landets akutmottagningar genomfördes i november De nyligen presenterade resultaten visar på fortsatt nöjda patienter överlag. Hallands sjukhus står sig väl på de flesta områden sett i ett nationellt perspektiv. Mål 3: Vården ska vara säker och ges med hög kvalitet Delmål: Region Halland ska ha ett högt deltagande i nationella vård- och hälsosatsningar och få sin andel av statliga stimulansmedel. Skapa bättre medicinska resultat jämfört med 2012 genom ständig förbättring. Region Halland ska säkra effektiva vårdprocesser och sammanhållna vårdkedjor Aktiviteter: Arbetet med att säkra effektiva vårdprocesser och sammanhållna vårdkedjor bedrivs på olika sätt inom förvaltningarna. Inom psykiatriförvaltningen kartläggs processen kring omhändertagandet av barn och unga, liksom flödet och omfattningen av antalet personer med ADHD-problematik. Införandet av ett snabbspår för strokepatienter inleddes i början av inom Ambulanssjukvården. Syftet är att minska tiden mellan insjuknande och behandling för att minska de skador som uppstår i samband med stroke. Det är ännu för tidigt att mäta tydliga effekter av det nya arbetssättet. För att komma närmare de satta målen för följsamhet mot hygien- och klädrutiner har de enheter med sämst resultat fått i uppdrag att ta fram särskilda åtgärdsplaner. För att effektivare kunna arbeta mot vårdrelaterade infektioner kommer under 2013 ett infektionsverktyg att införas, som ger möjlighet till en kontinuerlig mätning. Verktyget medför också ett betydligt bättre utgångsläge för analys och åtgärder framöver. Från och med årets början pågår planeringen för registrering i ett nytt nationellt kvalitetsregister för habilitering, HabQ. 14

19 Patientsäkerhet Patientsäkerhet är ett område som prioriteras inom Region Halland och nationellt. Sveriges Kommuner och Landsting har flera projekt kring patientsäkerheten och har 2013 tecknat en överenskommelse som syftar till att genom ekonomiska incitament stärka patientsäkerhetsarbetet, så att det överensstämmer med intentionerna i den nya patientsäkerhetslagen. Patientsäkerhetsberättelse Den nya patientsäkerhetslagen säger att samtliga vårdgivare ska upprätta en patientsäkerhetsberättelse senast den 1 mars varje år. Den offentligt drivna hälsooch sjukvården i Halland har gjort en gemensam patientsäkerhetsberättelse, och de privata vårdgivarna har var och en upprättat sin patientsäkerhetsberättelse. Trycksår Hösten 2008 genomförde Hallands Sjukhus Halmstad sin första trycksårsmätning, som visade att 25 procent av patienterna inom slutenvården hade trycksår. Den nationella mätningen våren 2013 visar att andelen trycksår minskat något jämfört mot föregående års mätning. Resultatet visar att 11,4 procent av patienterna vid Hallands Sjukhus hade trycksår jämnfört mot rikets 15 procent. Kommunikationer Kommunikationer omfattar kollektivtrafik och bredbandsutbyggnad men även infrastruktur som exempelvis utveckling av järnvägsförbindelsen mellan Oslo Köpenhamn. Inom målområdet har följande aktiviteter som stödjer delmålen utförts under perioden. Mål 1: Resandet med kollektivtrafik ska öka och vara attraktivt Delmål: Resande med kollektivtrafik ska öka med minst 5 procent under 2013 Andelen nöjda kunder ska öka från 70 till minst 75 % och andelen nöjda invånare ska öka från 50 till minst 55 %. Aktivitet: Resvaneundersökning kommer att genomföras under Mål 2: Invånarnas och företagens tillgång till e-tjänster ska öka. Delmål: Etablera de infrastrukturella förutsättningarna för anpassning till den nationella e- utvecklingen. Aktivitet: Utbyggnaden avbredband i Halland fortsätter, liksom handläggningen av ansökningar om kanalisationsstöd. Medel för 2014 är redan intecknade. 15

20 Kultur Kultur i Halland arbetar med genomförandet av Mål & strategier och Hallands kulturplan i enlighet med kultursamverkansmodellen. Dessutom pågår arbetet med att revidera kulturplanen för Dialoger har genomförts med kommuner, kulturskapare och ideella kulturverksamheter. Ett förslag remissbehandlas under sommaren och politiskt beslut förväntas under hösten Ansökningar om stöd till kulturutveckling (projekt) har väsentligt ökat. En första fördelning av bidrag har genomförts En sammanfattande bedömning är att inriktningen av verksamheten stödjer målen och inga avvikelser förväntas under året. Inom målområdet har följande aktiviteter som stödjer delmålen utförts under perioden. Mål 1: Förnyelsen, spetsen och kvaliteten i kulturlivet ska öka. Delmål: Ta fram ett system för uppföljning och utvärdering av kulturverksamheten Utveckla residensverksamheten inom minst fem kulturområden Aktivitet: Nya modeller för kvalitativ och kvantitativ uppföljning av kultursamverkansmodellen har tagits fram i samverkan med Statens kulturråd och regionerna. Processen har inletts för att utveckla residensverksamheten genom att skapa kriterier för vad som är ett kulturresidens, samt dialog med kommuner om avtal. Mål 2: Tillgängligheten ska öka så att fler kan ta del av kulturutbudet. Delmål: Tydliggöra rollfördelningen mellan region och kommun avseende kultur i förskola, skola och äldreomsorg Tydliggöra civilsamhällets roll i genomförandet av Region Hallands mål avseende kultur Aktivitet: Processer har inletts för att tydliggöra rollfördelningen för kultur i äldreomsorgen genom projektet Kultur för livet, Motsvarande arbete har gjorts kring civilsamhällets roll inom projektet Handslag Halland. Mål 3: Alla barn och ungdomar ska ges möjligheter att uppleva kultur. Delmål: Öka antalet besökare och deltagare i kulturaktiviteter i skola och förskola. Utveckla metoder för att stödja ungdomars egna kulturinitiativ Aktivitet: Processen för att samordna utbud och finansiering av kultur för barn och unga, bl. a i skolan, syftar till att öka möjligheterna för barn och unga att uppleva 16

21 kultur. Resultaten kommer att redovisas senare i samband med kvantitativ uppföljning av kultursamverkansmodellen. En ny metod Så kan du finansiera din idé har utvecklats för att stödja ungdomars egna kulturinitiativ. Mål 4: Fler och växande företag ska finnas inom de kulturella och kreativa näringarna. Delmål: Implementera, prioritera och genomföra handlingsplan för kulturella och kreativa näringar Aktivitet: En preliminär handlingsplan för den kulturella och kreativa sektorn har tagits fram. Planen kommer att redovisas till hösten. Arbete Att främja utvecklingen av innovationer och konkurrenskraftiga företag, vilket i sin tur kan skapa fler arbetstillfällen, är en central del av tillväxtpolitiken och en viktig del av Region Hallands uppdrag som region. Inom målområdet har följande aktiviteter som stödjer delmålet utförts under perioden. Mål 1: Det ska finnas fler och konkurrenskraftiga företag Delmål: Halland ska tillhöra de fem främsta regionerna när det gäller antalet nyregistrerade företag per invånare. Aktiviteter: Arbetet med att omstrukturera och tillgängliggöra ett halländskt basutbud för näringslivsstöd till nya och etablerade företag pågår. Ett arbete med att förbättra och regionalisera innovationssystemet är påbörjat. En förstudie kring möjligheten att starta ett Industriellt Utvecklingscentrum (IUC) i Halland har genomförts. Mål 2: Fler ungdomar ska ha arbete Delmål: Halland ska tillhöra de tre regioner/ län som har lägst ungdomsarbetslöshet. Aktiviteter: Region Halland har tillsammans med Samordningsförbundet genomfört en förstudie kring socialt företagande. En förstudie kring möjligheten att starta upp ett Traineeprogram för studenter i medelstora företag har genomförts. 17

22 Boende Inom ramen för det regionala utvecklingsansvaret kan Region Halland tillsammans med de halländska kommunerna göra insatser för att främja det attraktiva boendet. Inom målområdet har följande aktivitet som stödjer delmålet utförts under perioden. Mål: Det ska finnas attraktiva och trygga boendemiljöer i hela regionen. Delmål: Halland ska tillhöra de tre främsta regionerna när det gäller nybyggnation i förhållande till det totala bostadsbeståndet. Aktivitet: I arbetet med Attraktivt Halland 2020 har sex utmaningar identifierats och en av dem är att medverka till attraktivt boende och goda livs- och boendemiljöer. Regionkontoret har i uppdrag att utreda förutsättningar för att skapa ett innovationsområde för boende. En förstudie kommer att genomföras under hösten Kunskap Region Halland har möjlighet att påverka Kunskapsområdet genom sina egna skolor, genom kommunal samverkan gällande gymnasieutbildning och vuxnas lärande och genom samvekan med högskolan. Regionen arbetar för att lägga en grund för inträde till arbetsmarknaden och för att matcha kompetenser där det finns behov. Inom målområdet har följande aktiviteter som stödjer delmålen utförts under perioden. Mål: Utbildningsnivån i regionen ska höjas. Delmål: Alla elever vid Naturbruk Halland, som vid påbörjad gymnasieutbildning hade grundläggande behörighet från grundskolan, ska efter genomförda studier nå godkänd gymnasieexamen För elever vid Naturbruk Halland, som vid påbörjad gymnasieutbildning inte hade grundläggande behörighet från grundskolan, ska efter genomförda studier minst 60 procent nå godkänd gymnasieexamen Medverka till att öka Naturbruk Hallands elevers och studerandes anställningsbarhet Aktivtiter: För elever som inte bedöms nå godkända betyg upprättas individuella studieplaner. För att öka naturbruksgymnasiernas elevers anställningsbarhet så arbetar skolorna med APL, arbetsplatsförlagt lärande. Skolorna har också lokala programråd där möten sker med näringsföreträdare som är med och påverkar och gör inspel till skolorna i utbildningssammanhang. Det lokala programrådet stärker banden mellan skolan och näringslivet. 18

23 Löftadalens folkhögskola arrangerar en kurs som heter studiemotiverande folkhögskolekurs i samverkan med arbetsförmedlingen, vilket ger ungdomarna möjlighet att bli mer anställningsbara. Miljö Miljöarbetet inom Region Halland bygger på ett vidare sätt att se på miljöfrågorna. Ekologi, ekonomi och sociala aspekter integreras i arbetet och ska leda till en hållbar utveckling. Inom målområdet har följande aktiviteter som stödjer delmålen utförts under perioden. Mål: Miljö- och klimatprofilen ska vara tydlig, långsiktig och föredömlig. Delmål: Minska den totala energianvändningen med 4 procent jämfört med år 2012 Aktiviter: Under perioden januari mars 2013 har den totala energianvändningen ökat med kwh. En orsak till ökningen är bland annat att värmeenergin på Hallands sjukhus i Halmstad har ökat kraftigt det senaste året. Regionfastigheter har tagit fram en plan för energiåtgärder och investeringar för 2013, vilka är nödvändiga att genomföra för att målet ska uppnås. I dagsläget saknas beslut om dessa åtgärder. Koldioxidutsläppen från nationella tjänsteresor ska minska med 5 procent Aktivitet: Arbete har påbörjats för att inkludera miljökrav i reserutinen för de anställda i Region Halland. Inköpsvärdet av ekologiska/ miljömärkta livsmedel, textilier och inredning ska öka med 5 procent jämfört med år Aktivitet: Samtliga tillagningskök inom Skolförvaltningen har startat arbetet med att mäta inköpsvärdet på ekologisk mat. Någon statistik över inköpsvärdet av miljömärkta textilier och inredning finns inte, men en ny textilupphandling pågår, där miljökrav kommer att specificeras. Region Halland som arbetsgivare Region Halland arbetar för att ha rätt kompetenser på rätt plats. Genom att skapa bra arbetsplatser som präglas av en värdegrund med delaktighet och dialog skapas 19

24 förutsättningar för medarbetare som engagerar sig i sitt arbete och i utvecklingen för att nå målen. Inom målområdet har följande aktiviteter som stödjer delmålen utförts under perioden. Mål 1: Region Halland ska 2015 komma på topp 5 över landets mest attraktiva arbetsgivare inom regioner och landsting. Delmål: Med hjälp av bland annat jämförande mätning från SKL ska Region Halland tillhöra de mest attraktiva arbetsgivarna inom regioner och landsting. Aktivitet: Arbetet med riktlinjer för arbetsgivarvarumärket pågår och följer plan. Mål 2: Medarbetarna ska uppleva Region Halland som en bra arbetsgivare. Delmål: Region Halland ska aktivt arbeta utifrån resultatet i medarbetarundersökningen. Alla förvaltningar ska ha framtagna handlingsplaner Aktiviteter: Samtliga förvaltningar och verksamheter har under början av året tagit fram handlingsplaner efter den genomförda medarbetarenkäten Nu pågår arbetet med genomförande av de planerade aktiviteterna kopplade till handlingsplanen. Regionfullmäktige fastställde Region Hallands gemensamma värdegrund Vi KAN! den 27 februari. KAN är en förkortning där K står för kompetens, A för ansvar och N för nytänkande. Vi:et i Vi KAN betonar vikten av helhetstänkande. Arbetet med att göra värdegrunden till en del av vardagen och att få värdegrundsorden att bli levande på arbetsplatserna har inletts. Som ett stöd i detta arbete finns en verktygslåda på intranätet. Mål 3: Region Halland ska ha rätt kompetens ur ett långsiktigt helhetsperspektiv. Delmål: Samtliga medarbetare ska ha individuella utvecklingssamtal och utvecklingsplaner. Aktiviteter: För att skapa bättre förutsättningar för chefer att genomföra det årliga utvecklingssamtalet med sina medarbetare lanserades i början av året en ny mall. Mallen beskriver i vilket sammanhang utvecklingssamtalet ingår, syftet med samtalen och vilka områden som ska beröras under dessa. Varje utvecklingssamtal avslutas med att det görs en individuell utvecklingsplan som följs upp vid nästa samtal. I medarbetarenkäten framkom att mellancheferna i Region Halland har utvecklingssamtal i mindre omfattning än medarbetarna i stort. För att stötta chefer 20

25 att ha utvecklingssamtal med sina underställda chefer har det tagits fram en särskild mall för dem. Ansökan om regionalt Vård- och omsorgscollege Halland blev den 6 februari godkänd av Föreningen Vård- och omsorgscollege. Certifieringen till Vård- och omsorgscollege är en kvalitetsgaranti, som gynnar både den studerande och arbetsgivaren. Region Halland har på regeringens uppdrag etablerat Kompetensplattform Halland. Syftet är att synliggöra och matcha kompetenser med arbetsmarknadens behov. Tillväxt och välfärd förutsätter ökad samverkan mellan arbetsmarknad och utbildning. Målet är att arbetsgivarna har tillgång till rätt kompetens för att kunna utvecklas och att studerande och arbetskraften erbjuds utbildning och kompetensutveckling som gör dem attraktiva på arbetsmarknaden. Kompetensplattformen ( är ett samarbete som bygger på delande av kunskap, erfarenheter och agerande på gemensamma arenor. Arbetet ska innefatta all arbetskraft där behov finns av matchning eller omställning. Ekonomi Region Hallands möjligheter att bedriva en bra verksamhet är beroende av en god ekonomisk hushållning och utveckling. Denna dimension av hållbar utveckling tillsammans med de andra två dimensionerna - social och miljömässig utveckling - ska samstämmigt och ömsesidigt stödja varandra. Aktiviteter för att främja en hållbar ekonomisk utveckling är exempelvis framtagande av en regional verksamhetsplan för verksamhetsstödjande IT som ska beskriva genomförandet av den nationella IT-planen och regionens utvecklingssatsningar inom vård, administration och infrastruktur. Ekonomiskt resultat och prognos efter 3 månader Region Hallands samlade resultat för 2013 prognostiseras till - 85 miljoner kronor (mnkr) vid årets slut, vilket är 96 mnkr sämre än budget. Prognosen har från februari till mars månad förbättrats med cirka 15 mnkr för regionen. Resultatet för nämnder och driftstyrelser prognostiseras till -118 mnkr. Hälso- och sjukvårdsstyrelsens resultat prognostiseras till 60 mnkr, regionstyrelsen till -15 mnkr och intäkterna för skatt, statsbidrag och finansnetto till -12 mnkr. Regionens resultat efter tre månader uppgår till - 47 mnkr, vilket är 33 mnkr sämre än den periodiserade budgeten. Jämfört med motsvarande period föregående år är detta en resultatförsämring med cirka 48 mnkr. 21

26 Utförligare ekonomisk analys finns i nästföljande avsnitt, Finansiell analys. Mål 1: Ekonomin ska vara stark för handlingsfrihet och varje generation ska bära sina kostnader. Delmål 2013: Hälso- och sjukvårdskostnaden per invånare ska inte öka mer än genomsnittet för riket. I Årsredovisning 2012 redovisades att hälso- och sjukvårdskostnaden i kronor per invånare ökade mellan åren 2010 och 2011 på 3,8 procent. Genomsnittsvärdet för riket låg på 2,8 procent. Någon ny statistik har ännu inte redovisats från SKL. En annan jämförelse av hälso- och sjukvårdskostnaden i Halland jämfört med riket är den strukturerade hälso- och sjukvårdskostnaden. Detta mått möjliggör en rättvis jämförelse av den faktiska hälso- och sjukvårdskostnaden per invånare, då det är rensat från hemsjukvård, tandvård och omstruktureringskostnader. Enligt Öppna jämförelser 2012 är den strukturerade hälso- och sjukvårdskostnaden för Halland kronor, att jämföra med snittet i riket på kronor. Att den strukturerade kostnaden per invånare skiljer sig åt mellan landstingen kan avspegla olika ambitionsnivåer eller varierande effektivitet i hälso- och sjukvården. Mål 2: Soliditeten ska vara positiv. Delmål 2013: Soliditeten ska vara lägst -15 procent. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen, det vill säga inklusive pensioner intjänade före år 1998, uppgick efter tre månader till - 9,7 procent, vilket är en marginell förbättring med 0,2 procentenheter jämfört med uppföljningsrapport Delmålet att soliditeten ska vara lägst -15 procent 2013 uppfylls därmed efter tre månader. SOLIDITET Inklusive ansvarsförbindelse 4 mån 3 mån 3 mån ,1% -9,7% -9,9% -8,4% -9,7% Mål 3: Nettokostnadsandelen ska i genomsnitt vara högst 99 procent. Delmål 2013: Nettokostnadsandelen ska vara högst 100,0 procent. Nettokostnadsandelen efter tre månader uppgår till 102,5 procent, vilket är en försämring med 2,6 procentenheter jämfört med motsvarande tidpunkt föregående år. Prognosen för 2013 pekar på en nettokostnadsandel på 101,1 procent, vilket skulle innebära en försämring med 2,3 procentenheter jämfört med Delmålet 22

27 att regionens nettokostnadsandel ska vara högst 100,0 procent 2013 uppfylls inte enligt denna prognos. NETTOKOSTNADSANDEL 3 mån 3 mån 3 mån Progn Verksamhetens 97,8 96,2 96,3 95,1 98,5 97,2 andel 1) Avskrivningar 1) 3,9 3,9 3,5 3,6 3,5 3,5 Finansnetto 1) 2) -0,5 1,6 0,2 0,1 0,4 0,4 Nettokostnadsandel 101,2 101,7 99,9 98,8 102,5 101,1 1) I förhållande till skatteintäkter plus generella statsbidrag och utjämning. 2) De år finansnettot är positivt blir talet negativt och håller därmed nere den totala nettokostnadsandelen. Målet för är att nettokostnadsandelen i genomsnitt ska vara högst 99 procent. Den genomsnittliga nettokostnadsandelen över den senaste femårsperioden uppgår till 99,3 procent ( ). Regionens skatteintäkter och generella statsbidrag ökade med 3,7 procent under årets första tre månader, jämfört med samma period För helåret 2013 prognostiseras skatteintäkterna och statsbidragen öka med 3,7 procent. För 2012 uppgick ökningen till 7,5 procent, vilket främst berodde på regionens skattehöjning med 70 öre, varav 20 öre i form av en skatteväxling med hallandskommunerna. Prognosen för skatt och statsbidrag är 9 mnkr lägre än årets budget. Under årets tre första månader har nettokostnaderna ökat med 6,2 procent jämfört med samma period föregående år. Prognosen vid årets slut pekar på en nettokostnadsökning med 5,9 procent, vilket är 1,8 procentenheter högre än den budgeterade nivån på 4,1 procent för Prognosen för 2012 gör det fortsatt viktigt att fokusera på kostnadernas och intäkternas utveckling, så att regionen kan uppfylla målet om en stark ekonomi. Medarbetarna i siffror Den 31 mars 2013 hade Region Halland medarbetare, varav (92 procent) var tillsvidareanställda och 603 visstidsanställda. De tillsvidareanställda har ökat med 77 och de visstidsanställda har minskat med 11 personer, vilket totalt är en ökning med 66 medarbetare jämfört med samma tidpunkt föregående år. 23

28 Under 2012 var det en del verksamhetsövergångar, från bland annat Musik i Halland cirka tio medarbetare och Hallandstrafiken cirka tio medarbetare, som gjort att antalet medarbetare ökat. Under 2012 ökade antalet ST-läkare med 30 stycken och antalet AT-läkarplatser med sex stycken. För ytterligare information se Årsredovisning Under 2013, har det sedan januari, skett en ökning av antalet medarbetare, där sjuksköterskegruppen har ökat med 35 tillsvidareanställda. Januari är normalt sett en månad med något färre anställda, för att sedan gå upp lite i februari och mars eftersom en del av rekryteringarna för semestervikarier påbörjas redan i början av året. Ökningen av antalet medarbetare inom det tekniska området kan bland annat förklaras av nya uppdrag inom IT- området för regionservice. Antal medarbetare är ett mått på hur många medarbetare Region Halland har ett arbetsgivaransvar för. Samtliga medarbetare redovisas, oavsett om de arbetar eller ej, vilket innebär att om någon är frånvarande så redovisas både den medarbetaren och en eventuell vikare. Antal anställda ökar således när sjukfrånvaro och övrig ledighet ökar, eftersom de frånvarande ersätts. Samtliga förvaltningar Kategori Tillsvidare Visstid Total Tillsvidare Visstid Total Diff TV+vik Diff tillsvidare Administration och ledning Ekonomi- och transportpersonal Sjuksköterskor Undersköterskor Läkare Medicinska sekreterare Rehab/paramedicin Tandvårdspersonal Teknisk personal Övrig personal Summa Figur 1 Regionen har under årets tre första månader haft snittanställda. Snittanställda visar hur många som faktiskt haft en anställning, både tillsvidare- och visstidsanställning, under beräkningsperioden. 24

29 Den arbetade tiden under beräkningsperioden januari-februari är 79,3 procent av total tid, vilket är något lägre än motsvarande period föregående år. En förklaring till det är att sjukfrånvaron gått upp. Tidsanvändning januari-februari % 5% 5% 5% Arbetad tid Föräldraledighet mm Semester Sjukfrånvaro 79% Övrigt Figur 2 Totalt antal arbetade timmar för perioden januari-februari ligger i nivå med motsvarande period föregående år, vilket är ett mått på produktionsnivån för perioden. Timavlönade har arbetat motsvarande 34 årsarbetare, vilket är i nivå med föregående års siffror. 80 procent av Region Hallands medarbetare är kvinnor och 20 procent är män. Av det totala antalet anställda arbetar 74 procent heltid, vilket är 2 procent mer än motsvarande period föregående år. Av dem som arbetar deltid är 94 procent kvinnor. Från och med första september 2011 har alla medarbetare möjlighet att arbeta heltid om de så önskar. Erbjudande om heltid ges två gånger per år. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron har ökat sedan mitten av 2012 och så även under Från 1 januari 28 februari har den totala sjukfrånvaron ökat med 0,7 procent i förhållande till motsvarande period föregående år och ligger nu på 5,18 procent. Utvecklingen av sjukfrånvaron i Region Halland följer övriga riket. Sjukfrånvaron är fortfarande högre bland kvinnor än bland män. Vid en analys av sjukfrånvaron de första två månaderna är undersköterskorna den yrkeskategorin med högst sjukfrånvaro i Region Halland(8,52 procent). Bland de yrkeskategorier som ökat sin sjukfrånvaro mest under perioden är de medicinska sekreterarna med en ökning på 1,36 procent upp till 7,07 procent samt den paramedicinska personalen med en ökning på 1,28 procent upp till 4,97 procent. 25

30 Sjukfrånvaron varierar normalt sett över året och under månaderna januari och februari ligger den normalt sett något högre än under övriga året. Sjukfrånvarokostnader för perioden januari-mars 2013 uppgår till 18 miljoner kronor, vilket motsvarar 1,49 procent av de totala personalkostnaderna. Det är en ökning på 6 procent jämfört med samma period förgående år. I sjukfrånvarokostnaderna är sjuklön och sociala avgifter inräknat. 6,0% 5,0% Sjukfrånvaro i procent av arbetad tid 4,0% 3,0% 2,0% ,0% 0,0% jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Inhyrd personal Region Hallands kostnader för inhyrd personal (sjuksköterskor och läkare) från bemanningsföretag uppgick de tre första månaderna, till 10,5 miljoner kronor, vilket är en minskning med 2,3 miljoner kronor jämfört med motsvarande period Både Psykiatrin och Närsjukvården har arbetat aktivt för att sänka sina kostnader för inhyrd personal. Under slutet av 2012 tog Sveriges regioner och landsting fram en gemensam strategi för hur man ska begränsa beroendet av bemanningsföretag. Kostnad (tkr) för inhyrda läkare och sjuksköterskor från bemanningsföretag till och med mars. Kostnaderna för kvälls- och helgmottagning och läkarkonsulter är inte medräknade tom mars tkr Bemanningsföretag Förvaltning Läkare Sjuksköterskor Ambulans o med diagnostik Hallands sjukhus Hälsa o funktionsstöd 0 0 Psykiatrin Halland Närsjukvården Halland Summa:

31 2012 tom mars tkr Bemanningsföretag Förvaltning Läkare Sjuksköterskor Hallands sjukhus Halmstad Hallands sjukhus Varberg Hallands sjukhus Kungsbacka Psykiatrin Halland Närsjukvården Halland Summa:

32 Mnkr Ärende 19 Finansiell analys 200 Resultat Prog Resultat Balanskravsresultat RESULTAT - Region Hallands resultat för 2013 prognostiseras till -85 mnkr vid årets slut, vilket är 96 mnkr sämre än årsbudgeten 1). Jämfört med 2012 års resultat innebär prognosen en resultatförsämring med 170 mnkr. - Driftnämnden Hallands sjukhus har fortfarande stora obalanser, prognostiserad budgetavvikelse på helår är -109 mnkr. - Skatteintäkterna prognostiseras bli 2 mnkr lägre än budget enligt aprilprognosen från Sveriges Kommuner och Landsting. 1) Notera att regionens årsbudget vid årets ingång uppgick till +7,0 mnkr. Därefter har Driftnämnden Närsjukvård beslutat om att deras årsbudget ska vara +4,0 mnkr. Sammantaget innebär detta att regionens årsbudget idag uppgår till +11,0 mnkr. ÅRETS RESULTAT 3 mån 3 mån 3 mån Progn (mnkr) Årets resultat -19,6-114,9 0,9 85,0-46,8-84,9 Resultat i förhållande till verksamhetens -1,2% 0,0% -2,4% nettokostnad -1,7% 1,2% -1,1% Regionens resultat efter tre månader uppgår till -47 mnkr, vilket är 33 mnkr sämre än den periodiserade budgeten. Jämfört med motsvarande period föregående år är det en resultatförsämring med cirka 48 mnkr. 28

33 Kommunallagens balanskrav innebär att regioner och landsting inte får besluta om en budget där kostnaderna överstiger intäkterna. Om resultatet ändå blir negativt måste det kompenseras med överskott inom tre år. Region Halland har inför 2013 inget sådant resultat att återställa. Regionens balanskravsresultat prognostiseras bli lika med årets resultat, det vill säga -85 mnkr. Kommunallagens krav på att resultaträkningens intäkter ska överstiga kostnaderna uppfylls därmed inte i prognosen för Nedan beskrivs översiktligt de verksamheter som prognostiserar större underskott Fylligare beskrivning finns i avsnittet Kommentarer till driftredovisningen. I övrigt hänvisas till respektive styrelse/nämnds egen uppföljningsrapport. Den ekonomiska obalansen för Driftnämnden Hallands sjukhus kvarstår. Resultatet prognostiseras till -109 mnkr och fördelas på nämndens ingående förvaltningar enligt tabellen nedan. Nämndens prognos är 36 mnkr sämre än 2012 års utfall. RESULTAT PER VERKSAMHET (MNKR) Verksamhet (mnkr) Resultat jan-mar Avvik mot 3 mån budget Prognos 2013 Hallands sjukhus Ambulanssjukvården Medicinsk diagnostik Hallands sjukhus bedömer att man vid ingången av 2013 har en ingående obalans på drygt -100 mnkr. Nämnden har för 2013 satt upp ett sparbeting på ca 60 mnkr och prognosen bygger på att ca 34 mnkr kommer att uppnås av detta sparbeting. Utöver gapet på ca 50 mnkr mellan ingående obalans och sparbeting tillkommer kostnadsökningar i form av personalkostnader bland annat kopplat till arbetsmiljöproblem med ca 20 mnkr samt att intäkterna bedöms till 10 mnkr lägre än budget. Bedömning av helårsutfallet för regionvården är ingen avvikelse mot budget. Medicinsk diagnostik har inte lyckats anpassa verksamheten till de sänkta röntgenpriserna. Driftnämnden öppen specialiserad vård prognostiserar helårsresultatet till -4,5 mnkr. Detta motsvaras i stort av den prognostiserade avvikelsen på läkemedel och material. Det prognostiserade resultatet är drygt 1 mnkr sämre än 2012 års resultat. I prognosen ligger att nämndens uppsatta sparbeting på 2,7 mnkr kommer att uppnås. Driftnämnden Psykiatri prognostiserar ett minusresultat med -6 mnkr. Underskottet beror främst på köpt vård enligt lagen om rättspsykiatrisk vård. 29

34 SUMMERING PROGNOS 2013 (mnkr) Prognos Prognos Budgetavvik. Kommentar Nämnder/driftstyrelser Obalans DN Hallands sjukhus Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Läkemedelsverket upphandlingar Regionstyrelsen Skola, pensioner Skatt statsbidrag finansnetto Utjämning, räntor Summa Skatt, statsbidrag, finansnetto Utfallet för regionens skatteintäkter efter tre månader uppgår till mnkr vilket innebär en ökning med 4,5 procent jämfört med motsvarande period föregående år. I prognosen beräknas skatteintäkterna till mnkr, vilket är 2 mnkr lägre än budgeterat. Jämfört med 2012 beräknas skatteintäkterna öka med 3,8 procent. Skatteprognosen grundas på uppgifter från Sveriges Kommuner och Landsting i april Efter tre månader uppgår generella statsbidragsintäkter och utjämning till 366 mnkr, vilket innebär en ökning med 0,7 procent jämfört med motsvarande period föregående år. I prognosen beräknas statsbidragsintäkterna till mnkr vilket är 7 mnkr lägre än budgeterat. Finansnettot efter tre månader uppgår till -8 mnkr, vilket är 4 mnkr sämre än motsvarande period föregående år. Prognostiserat finansnetto beräknas bli -27 mnkr, vilket är 10 mnkr sämre än budget. Det negativa finansnettot förklaras till stor del av utvecklingen på räntemarknaden. Skatte- och nettokostnadsutveckling I senaste Ekonominytt från Sveriges Kommuner och Landsting sägs bland annat: Under 2012 såg vi en ganska stark tillväxt av skatteunderlaget, främst tack vare ökat antal arbetade timmar samt stigande löner och pensionsinkomster. Sysselsättningsläget fortsätter att förbättras men ökningen av arbetade timmar blir ändå blygsam både 2013 och Detta bromsar skatteunderlagstillväxten i år och trots att utvecklingen av arbetade timmar beräknas bli något bättre nästa år avtar skatteunderlagets ökningstakt då ytterligare. Huvudförklaringen är att pensionsinkomsterna hålls tillbaka av att indexeringen av de inkomstberoende pensionerna beräknas bli kraftigt negativ. Förutsättningarna för svensk ekonomi är i flera avseenden betydligt bättre än i åtskilliga andra länder, men utvecklingen i vår omvärld har stor inverkan på svensk ekonomi. Regionens skatteintäkter och generella statsbidrag ökade med 3,7 procent under årets första tre månader, jämfört med samma period För helåret 2013 prognostiseras skatteintäkterna och statsbidragen öka med 3,7 procent. För

35 uppgick ökningen till 7,5 procent, vilket främst berodde på regionens skattehöjning med 70 öre, varav 20 öre i form av en skatteväxling med hallandskommunerna. Prognosen för skatt och statsbidrag är 9 mnkr lägre än årets budget. SKATTE- OCH NETTOKOSTNADSUTVECKLING 3 mån 3 mån 3 mån Progn Skatt och statsbidrag 1,0% 3,0% 9,0% 7,5% 3,7% 3,7% Nettokostnader 2,7% 4,9% 6,9% 6,0% 6,2% 5,9% Under årets tre första månader har nettokostnaderna ökat med 6,2 procent jämfört med samma period föregående år. Prognosen vid årets slut pekar på en nettokostnadsökning med 5,9 procent, vilket är 1,8 procentenheter högre än den budgeterade nivån som uppgår till 4,1 procent för Skatte- och nettokostnadsutveckling % Prog 2013 Skatt statsbidrag Nettokostnader Det av regeringen aviserade förslaget, om en förändring av kostnadsutjämningssystemet för landsting från och med 2014, kommer att medföra kraftigt ökade kostnader för Region Halland. Detta gör det fortsatt viktigt att fokusera på kostnadernas och intäkternas utveckling, så att regionen kan uppfylla målet om en stark ekonomi. Det är angeläget att nämnder och styrelser håller sig inom tilldelade budgetramar. Nettokostnadsandelen redovisas under mål och delmål 2013, avsnitt ekonomi. Investeringar redovisas utförligare under avsnitt investeringsredovisning. 31

36 INVESTERINGAR (MNKR) 3 mån 3 mån 3 mån Progn (mnkr) Investeringar Periodens investeringar uppgår till 47 mnkr, vilket är 4 mnkr lägre än för motsvarande period föregående år. Prognosen på 329 mnkr innebär ett utfall som är 36 mnkr lägre än årsbudgeten. Soliditeten redovisas under mål och delmål 2013, avsnitt ekonomi. Likviditet LIKVIDAMEDEL 4 mån 3 mån 3 mån (mnkr) Likvida medel Likvida medel i för- 136,3% 130,5% 131,0% hållande till verksam- 32,6% 35,1% hetens nettokostnad Regionens likvida medel efter tre månader uppgår till mnkr. Genom att sätta de likvida medlen i förhållande till verksamhetens nettokostnader kan vi utläsa att nyckeltalet har stärkts marginellt jämfört med motsvarande tidpunkt föregående år. En stor del av de likvida medlen är reserverade för pensioner genom politiska beslut. KASSALIKVIDITET 4 mån 3 mån 3 mån Kassalikviditet 208% 211% 219% 221% 253% Den genomsnittliga kassalikviditeten under de senaste fem åren uppgår till 206 procent ( ). Pensionsåtagande Regionens totala pensionsåtagande, inklusive löneskatt, uppgick den 31 mars 2013 till mnkr, vilket motsvarar en ökning med 3,3 procent eller 168 mnkr jämfört med samma period Av pensionsåtagandet avser mnkr - 72 procent - pensioner som är äldre än 1998, vilket innebär att de redovisas utanför balansräkningen, och mnkr - 28 procent - avser nyintjänade pensionsförmåner. 32

37 PENSIONSÅTAGANDE INKL LÖNESKATT 4 mån 3 mån 3 mån (mnkr) Avsättning Ansvarsförbindelse Summa åtagande Känslighetsanalys Regionen påverkas många gånger av händelser utanför dess egen kontroll. För att tydliggöra effekter av några sådana förändringar kan en känslighetsanalys upprättas, som visar hur olika händelser påverkar regionens finansiella situation. KÄNSLIGHETSANALYS (mnkr) Löneökning med 1 procent inklusive arbetsgivaravgift -38 Arbetsgivaravgiften höjs med 1 procentenhet -26 Läkemedelskostnaderna ökar med 1 procent -10 Patientavgifterna höjs med 10 procent 1) + 18 Förändrad utdebitering med 10 öre +/- 58 1) Inom sjukvård och tandvård exklusive ökade kostnader för högkostnadsskyddet. Nyhet - sänkning av diskonteringsräntan Sveriges Kommuner och Landsting har den 19 april 2013 meddelat att diskonteringsräntan i pensionsskuldsberäkningen kommer att sänkas. Sänkningen beror på det varaktigt mycket låga ränteläget i den svenska ekonomin. Effekten blir att pensionsskulden ökar och att en jämförelsestörande finansiell kostnad kommer att belasta 2013 års resultat. Observera att denna kostnadsmässiga engångseffekt ska bedömas som ett synnerligt skäl och ska därför exkluderas i avstämningen av balanskravet. Denna jämförelsestörande finansiella kostnad uppskattas till cirka 190 mnkr enligt nu känd information. En ny pensionsskuldsberäkning kommer att beställas från KPA, vilken gör att beloppet därefter kan preciseras ytterligare. Denna nyhet är beloppsmässigt inte beaktad i uppföljningsrapporten. 33

38 Resultaträkning och Balansräkning Resultaträkning månader (mnkr) Utfall Utfall Utfall Prognos Budget Avvik Utfall Verksamhetens intäkter 269,6 272,1 287, , ,4 60, ,2 Jämförelsestörande intäkt 86,7 Verksamhetens kostnader , , , , ,8-146, ,6 Avskrivningar -65,3-62,7-66,2-264,6-273,5 8,9-260,8 Verksamhetens , , , , ,9-76, ,5 nettokostnader Skatteintäkter 1 286, , , , ,0-2, ,9 Generella statsbidrag och utjämning 375,1 363,5 366, , ,7-7, ,4 Finansiella intäkter 20,0 17,4 9,4 47,9 57,9-10,0 75,5 Finansiella kostnader -11,0-21,7-17,4-74,7-74,7 0,0-85,3 Resultat före extra- -19,6 0,9-46,8-84,9 11,0-95,9 85,0 ordinära poster Extraord.intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraord.kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 ÅRETS RESULTAT -19,6 0,9-46,8-84,9 11,0-95,9 85,0 Not budget 2013 Årets resultat enligt mål och budget 7,0 mnkr Årsbudget Driftsnämnd närsjukvården 4,0 mnkr Not utfall 2012 Innehåller jämförelsestörande verksamhetsintäkt, återbetalning från AFA Försäkring med 86,7 mnkr. Resultat exklusive denna post -1,7 mnkr. BALANSRÄKNING (mnkr) 30 apr mar mar 2013 Förändring Anläggningstillgångar 2 878, , ,8 15,7 Bidrag till statlig infrastruktur 180,0 180,0 171,0-9,0 Omsättningstillgångar 3 065, , ,1-169,8 SUMMA TILLGÅNGAR 6 123, , ,9-163,1 Eget kapital, ingående värde 3 265, , ,2-85,0 Årets resultat -30,6 0,9-46,8 47,6 Summa eget kapital 3 234, , ,4-37,4 Avsättningar för pensioner 1 041, , ,4-163,6 Långfristiga skulder 416,0 397,5 288,7 108,7 Kortfristiga skulder 1 430, , ,3 255,4 Summa avsättningar, skulder 2 888, , ,4 200,5 SUMMA EGET KAPITAL, 6 123, , ,9 163,1 AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER ANSVARSFÖRBINDELSER Pensionsförpliktelser 3 546, , ,9-5,0 34

39 Driftredovisning Driftredovisning, (mnkr) ACK HELÅR Resultat Resultat Per budget Avvikelse Resultat Prognos Prognos jan-mar jan-mar jan-mar jan-mar resultat budg avvik Driftnämnd/styrelse Halmstadsnämnden 0,2 0,3 0,0 0,3 0,6 0,1 0,1 Varbergsnämnden 0,1 0,2 0,0 0,2 0,5 0,1 0,1 Laholmsnämnden 0,1 0,2 0,0 0,2 0,5 0,0 0,0 Hyltenämnden 0,1 0,3 0,0 0,3 0,3 0,0 0,0 Falkenbergsnämnden 0,1 0,3 0,0 0,3 0,5 0,1 0,1 Kungsbackanämnden 0,2 0,3 0,0 0,3 0,8 0,4 0,4 N o t Sjukhus Halmstad Varberg -19,9-22,7 31,9-54,6-66,3-95,0-95,0 Ambulanssjukvården 2,8 1,9 0,7 1,2 4,1 4,0 4,0 Medicinsk diagnostik 4,9 1,8 4,4-2,6-10,3-18,0-18,0 DN Hallands sjukhus -12,2-19,0 37,0-56,1-72,5-109,0-109,0 Hälsa och funktionsstöd 1,1 0,0 1,1 0,5 0,5 Sjukhus Kungsbacka -1,9-1,5 0,0-1,5-3,3-5,0-5,0 DN öppen specialiserad vård -1,9-0,3 0,0-0,3-3,3-4,5-4,5 DN Närsjukvård -4,8-0,6-1,8 1,2-1,0 0,0-4,0 A DN Psykiatri -4,4-1,5-2,8 1,2-10,8-6,0-6,0 DN Regionservice 1,1 1,1-6,7 7,8 1,6 0,0 0,0 Hjälpmedelsnämnden -0,3 0,9-3,4 4,3 0,4 0,4 0,4 Sum verksamhet exkl RS HSS -21,8-17,9 22,4-40,3-82,3-118,4-122,4 Hälso- och sjukvårdsstyr. (HSS) -1,0-13,1-37,4 24,3-2,1 60,0 60,0 RS Skolverksamhet -3,5-6,0 0,0-6,0-3,4-4,5-4,5 RS kulturverksamheten -0,4-0,1-0,3 0,0 0,0 RS egen verksamhet 20,7 16,1-0,1 16,2 24,0 0,0 0,0 RS gemensam verksamhet -16,8-21,8 0,0-21,8 66,5-10,0-10,0 Sum Regionstyrelsen (RS) 0,5-12,1-0,3-11,9 87,0-14,5-14,5 Sum verksamhet inkl RS HSS -22,3-43,1-15,2-27,8 2,6-72,9-76,9 Skatt, statsbidrag, finansnetto 23,2-3,7 1,8-5,4 82,4-12,0-19,0 B SUMMA REGION HALLAND 0,9-46,8-13,5-33,3 85,0-84,9-95,9 Mptyp alla. n o t A) Årsbudget 4,0 mnkr. B) Årsbudget 7,020 mnkr. Kommentar av resultatet De lokala nämnderna redovisar totalt efter tre månader ett positivt resultat med 1,6 mnkr. Helårsresultatet prognostiseras till 0,7 mnkr. Under årets tre första månader har Region Hallands sex lokala nämnder framförallt arbetat med att utveckla dialogen med invånarna, med ett ökat fokus på barn och ungas hälsa, samt med att möjliggöra och skapa samverkan mellan olika organisationsdelar inom regionen och mellan andra samhällsaktörer för en bättre hälsa hos befolkningen. 35

40 Driftnämnden Hallands sjukhus redovisar efter tre månader ett negativt ekonomiskt resultat med -19 mnkr, vilket är 56 mnkr sämre än budgeten för motsvarande period. Det negativa resultatet efter tre månader härrör från Hallands Sjukhus Halmstad och Varberg, nämndens övriga verksamhet uppvisar plusresultat för samma period. Nämnden bedömer att man vid ingången av 2013 har en ingående obalans på drygt -100 mnkr. Av sparbetinget på ca 60 mnkr är prognosen att ca 34 mnkr kommer att uppnås. Till detta kommer kostnadsökningar i form av personalkostnader bland annat kopplat till arbetsmiljöproblem samt lägre intäkter än budget. Bedömning av helårsutfallet för regionvården är att budgeten hålls. Driftnämnden Hallands sjukhus prognostiserar resultatet till -109 mnkr. Medicinsk diagnostik har inte lyckats anpassa verksamheten till de sänkta röntgenpriserna. Verksamheterna Hallands Sjukhus Halmstad och Varberg och Medicinsk diagnostik prognostiserar minusresultat, medan Ambulanssjukvården prognostiserar ett plusresultat. Nämndens prognos är 36 mnkr sämre än 2012 års utfall. Driftnämnden öppen specialiserad vård redovisar efter tre månader ett nollresultat. Driftnämnden öppen specialiserad vård prognostiserar helårsresultatet till -4,5 mnkr. Detta motsvaras i stort av den prognostiserade avvikelsen på läkemedel och material. Prognosen omfattar verksamheten Hallands sjukhus Kungsbacka, vars prognos uppgår till -5 mnkr, och verksamheten Hälsa och funktionsstöd med en plusprognos på 0,5 mnkr. Det prognostiserade resultatet är drygt 1 mnkr sämre än 2012 års resultat. Prognosen bygger på att nämndens uppsatta sparbeting på 2,7 mnkr kommer att uppnås. Driftnämnden Närsjukvård redovisar efter tre månader ett resultat som är cirka 1 mnkr bättre än periodens budget. Den sammanlagda prognosen för Närsjukvården är ett nollresultat, men då nämnden har beslutat om en årsbudget uppgående till plus 4 mnkr så blir den prognostiserade budgetavvikelsen -4 mnkr. Den negativa budgetavvikelsen ligger i Vårdcentralen Halland, övriga verksamheter beräknas hålla sig inom tilldelad budget. Driftnämnden Psykiatri redovisar efter tre månader en positiv avvikelse mot budget med drygt 1 mnkr, inklusive köpt vård enligt lagen om rättspsykiatrisk vård. Större delen av budgetöverskottet består av högre intäkter än planerat för patientavgifter, såld vård och övriga ersättningar. Under första kvartalet har kostnaden för inhyrd personal uppgått till 1,3 mnkr, vilket är en halvering av kostnaden i jämförelse med Egen drift och remitterad vård är i budgetbalans. Nämnden prognostiserar ett minusresultat med -6 mnkr. Underskottet beräknas främst bero på köpt vård enligt lagen om rättspsykiatrisk vård. 36

41 Driftnämnden Regionservice. Prognos för 2013 är ett nollresultat och ett eventuellt överskott återbetalas till Regionstyrelsen. Hjälpmedelsnämnden prognostiserar ett mindre överskott med 0,4 mnkr. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen redovisar ett negativt resultat med 13 mnkr efter tre månader, vilket dock är 24 mnkr bättre än budgeten för motsvarande period. För helåret prognostiseras ett plusresultat med 60 mnkr, bland annat beroende på lägre kostnader för läkemedel. Läkemedel Förmånskostnaden för läkemedel på recept uppgick till 140 miljoner kronor för årets första tre månader. Det motsvarar en minskning med 6,9 % (10,4 miljoner kronor) jämfört med samma period föregående år. För handelsvaror inom förmånen sågs en ökning på 0,4 miljoner kronor till 16,4 miljoner kronor. Kostnadsminskningen för läkemedel förklaras dels av lägre priser på använda läkemedel, dels av ändringen i nivån på högkostnadsskyddet som bidrog till att patientens egenavgift ökade med 5 miljoner kronor. Läkemedelsvolymen mätt som antal dygnsdoser eller förpackningar ökade något, 0,6 % respektive 0,3 %. Regionstyrelsen redovisar totalt ett resultat på -12 mnkr efter tre månader, vilket är 12 mnkr sämre än budgeten för motsvarande period. Regionstyrelsen prognostiserar årets resultat till -15 mnkr. Skolförvaltningen redovisar efter tre månader ett resultat som är 6 mnkr sämre än budgeten för motsvarande period. Årsprognosen uppgår till -4,5 mnkr. Störst problem finns inom naturbruksgymnasierna, på grund av mindre årskullar av elever. Anpassningsåtgärder har tagits fram för att få en ekonomi i balans. Åtgärderna omfattar bland annat personalminskningar, men dessa kommer inte att få helårseffekt För helåret 2013 beräknas ett underskott på 4 mnkr inom naturbruk. Kulturförvaltningen och Regionstyrelsens egen verksamhet prognostiserar nollresultat, medan Regionstyrelsens gemensamma verksamhet prognostiserar ett resultat uppgående till -10 mnkr, främst beroende på högre pensionskostnader I resultatet ingår driftbidrag till regionens helägda bolag, Hallandstrafiken AB och Teater Halland AB. Januari mars (mnkr) Hallandstrafiken AB Teater Halland AB Intäkter inkl. driftbidrag Kostnader Resultat Driftbidrag helår Resultat 2013 Prognos inkl. driftbidrag 179,5 173,6 5,9 310,0-16,0 4,7 3,9 0,8 4,

42 Skatt, statsbidrag och finansnetto redovisar efter tre månader ett resultat på -4 mnkr. Resultatet prognostiseras till -12 mnkr, vilket är 19 mnkr sämre än årets budget. Skatteintäkterna beräknas bli 2 mnkr lägre än budget enligt Sveriges Kommuners och Landstings aprilprognos. Utfallet för generella statsbidrag och utjämning beräknas ge ett underskott mot budget med 7 mnkr och bland annat låga räntor gör att inkomsträntorna beräknas bli 10 mnkr lägre än budgeterat. 38

43 Mnkr Ärende 19 Investeringsredovisning Investeringsredovisning (mnkr) Investeringar per Utfall Utfall Utfall Prognos Budget Utfall nämnd/styrelse Sjukhus Halmstad Varberg 21,9 13,1 10,5 70,0 77,9 47,8 Ambulanssjukvården Halland 0,1 0,0 0,2 16,2 16,2 3,4 Medicinsk diagnostik 3,3 31,0 31,0 32,3 DN Hallands sjukhus 22,0 13,1 14,0 117,2 125,1 83,5 Hälsa och funktionsstöd 0,5 2,6 2,6 Sjukhus Kungsbacka 1,4 0,4 0,9 8,0 10,7 3,8 DN öppen specialiserad vård 1,4 0,4 1,3 10,6 13,3 3,8 DN Närsjukvård 6,3 0,4 2,0 15,0 20,0 3,8 DN Psykiatri 2,7 1,8 0,4 8,3 8,3 8,8 DN Regionservice 0,3 0,1 2,0 17,0 17,0 12,9 Hjälpmedelsnämnden 0,1 0,0 0,0 0,1 0,0 0,2 RS skolverksamhet 0,9 0,3 0,6 2,8 2,8 3,3 RS kulturverksamhet 0,1 0,6 0,6 RS fastigheter 33,4 34,6 26,4 152,3 172,9 153,9 RS egen verksamhet 0,0 0,1 0,3 5,3 5,3 1,8 RS gemensam verksamhet 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 11,7 Regionstyrelsen 34,4 35,0 27,4 161,0 181,6 170,6 TOTAL 67,2 50,9 47,2 329,1 365,3 283,6 Budget 2013 redovisar den del av budget som är fördelad, vilket innebär de investeringar som är beslutade av Regionstyrelsen. Total Investeringsbudget enligt Mål och Budget 2013 uppgår till 440 miljoner kronor Investeringar Prog